Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 5 juni 2009 kl
|
|
- Hugo Mattsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KH HÅFASHESÄRA entamen FE för ngenjörstllämpnngar (SE5) den 5 jun 9 l. 8-. Resultat ommer att fnnas tllgänglgt senast den jun. Klagomål på rättnngen sall vara framförda senast en månad därefter. OBS! entand är sldg att vsa legtmaton plus vtto på erlagd åravgft. Srv endast på en sda av bladet. Srv tdlgt namn och personnummer på varje blad. ösnngar som är otdlga och svåra att följa ommer nte att bedömmas. Hjälpmedel: Formelsamlng Hållfasthetslära, EFYA, BEA och ränedosa. Eamnator: Jonas Falesog, tel Betgsgränser: F(underänd) p ; FX (möjlghet tll ompletterngstentamen) p ; E p ; D p 5 ; C p 7 ; B p ; A p, där (p tenamenbonus).. [5 poäng] En masndel som enbart an röra sg horsontell led är opplad tll två fjädrar va noderna och. asndelen an sammanhanget betratas som stel. Sstemet nnehåller dessutom en tredje fjäder, se fguren tll höger. asndelen påtvngas en försjutnng åt höger. Bestäm den raft som rävs för att åstadomma detta. 5 o 5 o masndel. [ poäng] Fguren tll höger vsar ett trangelelement, där nodoordnaterna är gvna. Elementets nodförsjutnngsvetor vsas ocså fguren, där u och v är nodförsjutnngar - respetve -led för noden. Försjutnngen t.e. -led ges för det atuella elementet av en lnjär ansats på formen u c c c. Identfera oeffcenterna c, c och c termer av nodförsjutnngarna u, u och u, samt bestäm elementets formfuntoner. u v u v u v {, } {, }. [ poäng] En onsolbal som är upplagd på ett stöd belastas med rafterna P och P. Vd belastnngen försjuts lastangreppspunterna, respetve. Den elastsa energn, W, och omplementära elastsa energn, W, för balen an då uttrcas som P, P, W ( 8 och. 6 7 ) W --- ( 7P 9 P P 8P ) ag fram relatonen mellan rafter och försjutnngar både m.h.a. Castglanos :a och :a sats och vsa att de två resulterande evatonssstemen är dentsa.. Fguren tll höger vsar en bal som belastas av sn egentngd per volmsenhet, ρg, där g är tngdacceleratonen och ρ är balens denstet, vlen varerar enlgt ρ() ρ ( ( ) ). Balen har elastctetsmodulen E, ttröghetsmomentet I och tvärsnttsarean A. Balens utböjnng (vertal försjutnng), w, ges av lösnngen tll dfferentalevatonen -- d d w ---- d ρ ga d - q z,w entamen FE för ngenjörstllämpnngar (SE5) den 5 jun 9 l. 8-.
2 KH HÅFASHESÄRA (a) [ poäng] Antag att ρ, g och A är onstanter och vsa att den svaga formen är d v -- d ---- w d d d [ v] dv ρ d ga v d där v är en godtclg vtfunton, är tvärraft och är moment (enlgt fguren ovan). Sambanden ( w ) och w har utnttjats vd ränderna. (b) [ poäng] a fram FE-evatonen (anv. Galerns metod) tll den svaga formen ovan för ett element, d.v.s. dentfera storheterna evatonen e f e., (c) [ poäng] I en tllämpnng enlgt fguren nedan är balen upphängd två vertala fjädrar, vardera med fjäderonstanten. Dessutom är balens ändar förhndrade att rotera. Balen belastas enbart av sn egentngd. Analsera balen med ett två-noders balelemet och beräna dess försjutng punten. z,w ρ() ρ 5. En retangulär sva enlgt fguren nedan ( b «, tjocle h) belastas men ombnaton av ren böjnng och ren dragnng. ateralet är sotropt lnjärt elastst melastctetsmodulen E och Posons tal ν, där plan spännng antas gälla. En förenlad FE-anals sall genomföras där endast delen närmast tll höger om smmetrsnttet betratas och modelleras mett vadratst blnjärt -noders element. Koordnaterna för de fra noderna nummerordnng är: {, b}, {b, b}, {b, b} och {, b}. Kombnatonen av normalraft och moment anbrngas elementet form av en spännngsvetor, t, verande på tan mellan nod och, se fguren nedan. (a) [ poäng] Hur många frhetsgrader måste låsas, d.v.s. föresrvas med försjutnngen noll för att elementet ej sall stelroppsförflttas eller stelroppsrotera? Ange vla (observera att flera alternatv fnns)? (b) [ poäng] Bestäm spännngsvetorns bdrag tll nodlastvetorn F. (c) [ poäng] Bestäm normalspännngen -rtnngen elementet som funton av läget. Utgå från nodförsjutnngarna gvna fguren. Är lösnngen eat? P b P t N b P ---, bh - b h d d d d d d d d b E N - E entamen FE för ngenjörstllämpnngar (SE5) den 5 jun 9 l. 8-.
3 KH HÅFASHESÄRA FOREBAD (omplement tll ap.. Formelsamlng Hållfasthetslära) GOBA BESKRIVNING FÖR ENDIENSIONEA EEEN D D OIKA FINIA EEEN D: Balelement: d d D φ D φ φ, d d Utböjnng: K e a a a a alternatvt a l där a c sc sc s c s cosφ snφ l m l cosφ ( ) m cosφ ( ) ( ) ( ) l m m φ N φ ( ) N N dn B - -- φ N d N d N w( ) N d N d N d N d N, B ---- d d N ---- d N ( ) N ( ) N ( ) N ( ) B Bd --- N ( α β)d α -- β Numers ntegraton (Gauss-vadratur): I N F( ) d F( )w I F(, η) ddη F(, η j )w w j j I F(, η, ζ) ddηdζ N N j N j N F(, η j, ζ )w w j w N j entamen FE för ngenjörstllämpnngar (SE5) den 5 jun 9 l. 8-.
4 KH HÅFASHESÄRA Plana element (D): -sdgt trangelelement: d d d Försjutnngar: u (, ) v (, ) N N N N N N N d d d d A e d d d N --- [( A )( ) ( )( )] e N --- [( A )( ) ( )( )] e N --- [( A )( ) ( )( )] e d d öjnngar: ε ε B N B B B B B N γ N N -sdgt soparametrst element: d d d d d d d d N N ( ) ( η), N ( ) ( η) N ( ) ( η), N ( ) ( η) N η Försjutnngar: u(, η) v(, η) N N N N N N N N N öjnngar: ε ε ε B N B B B B B B N γ N N där N N J N J N η η η Spännngar: Cε C E --- ( ν ) ν ν ( ν) (P.S) C ν E( ν) -- ( ν) ( ν) ν (P.D) ( ν) FE Ev. (ett element): B CBdV N tds N KdV V e S e V e t spännngsvetor K volmsraft entamen FE för ngenjörstllämpnngar (SE5) den 5 jun 9 l. 8-.
5 KH HÅFASHESÄRA. ÖSNINGSFÖRSAG: FE FÖR INGENJÖRSIÄPNINGAR, 5 JUNI, 9 D 8 Randvllor: D D D 6 D 7 D 8 D 6 D 7 D D (försrven försjutnng) D D D D D 5 a Elementstvhetsmatrser: K a a a a --, a > R, R (reatonsrafter) --, a Red. Evatons- sst. (Ev.,, 5): D 5 R R D R R ( ) Kraften som rävs för att försjuta masndelen blr: R R Ansatsen utvärderad noderna ger: u c c u u c c c c ( u u u ) u c c c c ( u u u ) Insatt ansatsen ger: u (, ) u u u Formfuntoner: N N N. Castglanos :a sats: Castglanos :a sats: P P W -- P 8 7 W -- P P P Stvhetsmatrs Flebltetsmatrs α Om denstsa relatoner: I α o! entamen FE för ngenjörstllämpnngar (SE5) den 5 jun 9 l
6 KH HÅFASHESÄRA (a). (b). Försjutnngsansats: Vtfunton: Insatt svag form ger: (c). ultplcera med vtfn.: v ( w ) ρ ga d Partalntegrera: v[ ( w ) ]d v w d [ v( EAw ) ] v [( w ) ]d [ v( EAw ) ] [ v] () [ v ( EAw )] v w d () nsatt () med ( w ) och w ger svag form: b e B Bd b e e FE, elementndelnng: d d w [ N ] N [ v ] ρ ga v d d ---- w d v Nb e b e N astvetor, beata enbart utbredd last: Reducerat evatonssstem, Ev. (,): , Försjutnngsrandvllor: d d d d d N ----d d e B d v d -- N d b e -- d b e B dn ---- ρ d ga N d d d K bal f e B Bd --- F utbredd ρ ga N d ρ ga - d ρ --- ga 5 6 w( ) N ( )d N ( )d Elementstvhetsmatrser: K fjäder d ρ ga --- men b e () är godtclg e 9 ρ ga Balens utböjnng punten () fås m.h.a. försjutnngsansatsen (appromatvt) enlgt: --- Bdrar enbart med stvhet DOF d & d f e entamen FE för ngenjörstllämpnngar (SE5) den 5 jun 9 l
7 KH HÅFASHESÄRA 5(a). DOF, t.e. d d d eller d d d. 5(b). Bdrag från spännngsvetorn: f s Här gäller att N ds hd hbdη tds, bη f s S N η hbdη N N, N ( η), N ( η) ( η) ( η) ( η) ( η) -dη -- dη -ηdη -- ηdη f s bh -, f s bh - hb hb (c). Normalspännngar: Cε där ε B Nodförsjutnngsvetorn (gven): B-matrsen: B B B B B ed Jacob-matrsen J d d där d d, d d η η b b d d b E N b E N - E - E öjnngar: ε ε ε B d B d γ Spännngar: τ - N E ε N γ N - E fås B η ( ), ( ) η b [( η) ( η) ] E N ε N η ε γ γ N E η E E Cε E ε E γ plan spännng (ν ) -- η τ η B η [ ( η) ( η) ] - E ε γ ösnngen är eat för spännngen som är onstant över tvärsnttet ( ) och appromatv för spännngen som varerar lnjärt över tvärsnttet ( ). För den senare är den eata lösnngen la med η. entamen FE för ngenjörstllämpnngar (SE5) den 5 jun 9 l
Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 1 juni 2011 kl
KTH HÅFASTHETSÄRA Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE5) den juni l. 8-3. Resultat ommer att finnas tillgängligt senast den juni. Klagomål på rättningen sall vara framförda senast en månad därefter.
TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN
TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF00 TEN 0-0- Hjälpmedel: Formelblad och ränedosa Fullständga lösnngar erfordras tll samtlga uppgfter Lösnngarna sall vara väl motverade och så utförlga att
DEL I. Matematiska Institutionen KTH
1 Matematsa Insttutonen KTH Lösnngar tll tentamenssrvnng på ursen Dsret Matemat, moment A, för D och F, SF1631 och SF1630, den 4 jun 009 l 08.00-13.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tllåtna på tentamenssrvnngen.
Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 15 mars 2011 kl
KTH HÅFASTHETSÄRA Tentamen i FEM för ingenjörstiämpningar (SE5) den 5 mars k. -9. Resutat kommer att finnas tigängigt senast den 5apri. Kagomå på rättningen ska vara framförda senast en månad därefter.
6.2 Transitionselement
-- FEM för Ingenjörstllämpnngar, SE5 rshen@kth.se 6. Transtonselement Den här tpen av element används för förbnda ett lnjärt och ett kvadratskt element. Gvet: Sökt: Bestäm formfunktonen för nod. Vsa att
Karlstads Universitet Maskinteknik /HJo
Karlstads Unverstet asnten 9-4-7/Ho orsonssvängnngar I roterande masner nns rs ör torsonnvängnngar, dvs vrdsvängnngar som överlagras på rotatonen. Perodsa störnngar som excterar dessa svängnngar an t.ex.
6.4 Svängningsrörelse Ledningar
6.4 Svängningsrörelse Ledningar 6.166 b) Krafterna i de båda fjädrarna är lia stora och lia med raften på roppen (inses genom att man frilägger roppen och de två fjädrarna var för sig). Kroppens förflyttning
Faradays lag. ger. Låt oss nu bestämma den magnetiska energin för N st kopplade kretsar. Arbetet som kretsarnas batterier utför är
9. Magnetsk energ Faradays lag [RM] ger E dφ dt (9.5) dw k IdΦ + RI dt (9.6) Batterets arbete går alltså tll att bygga upp ett magnetskt flöde Φ och därmed motverka den bromsande nducerade spännngen, och
2B1116 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2006 Omtentamen Måndagen den 15:e jan, 2007, kl. 15:00-20:00
(5) B6 Ingenjörsetod för IT och ME, HT 006 Otentaen Måndagen den 5:e jan, 007, l. 5:00-0:00 Nan: Personnuer: Srv tdlgt! Srv nan och ersonnuer å alla nlänade aer! Ma ett tal er aer. Ansvarg lärare: Gunnar
Tentamen Elektronik för F (ETE022)
Tentamen Elektronk för F (ETE022) 20060602 Tllåtna hjälpmedel: formelsamlng kretsteor. Tal 1 Fguren vsar en förstärkarkopplng med en nsgnal v n = v n (t) = cos(ωt). a: Bestäm utsgnalen v ut (t). C 1 b:
TFYA16: Tenta Svar och anvisningar
160819 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 160819 Svar och anvsnngar Uppgft 1 a) Svar: A(1 Bt)e Bt v = dx dt = d dt (Ate Bt ) = Ae Bt ABte Bt = A(1 Bt)e Bt b) Då partkeln byter rktnng har v v = 0, dvs (1 t) = 0. Svar:
Stabilitetsberäkning av höga byggnader enligt andra ordningens teori
tabltetsberäknng a höga bggnader enlgt andra ordnngens teor Jan tenmark -- En balkelare enlgt fgr analseras. n n Fgr. alkelare med frhetsgrader Elementsthetsmatrs för ett element Φ Φ Z (4 µ ) EI ( µ )
Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 3 juni 2010 kl
Tntamn i FEM för ingnjörstillämpningar (SE) dn juni kl. 8-. Rsultat kommr att finnas tillgängligt snast dn juni. Klagomål på rättningn skall vara framförda snast n månad ftr. OBS! Tntand är skldig att
Stelkroppsdynamik i tre dimensioner Ulf Torkelsson. 1 Tröghetsmoment, rörelsemängdsmoment och kinetisk energi
Föreläsnng 4/10 Stelkroppsdynamk tre dmensoner Ulf Torkelsson 1 Tröghetsmoment, rörelsemängdsmoment och knetsk energ Låt oss beräkna tröghetsmomentet för en goycklg axel som går genom en fx punkt O en
SVÄNGNINGAR Odämpad svängning för ett diskret system med en frihetsgrad.
SVÄNGNINGA Odäpad svängnng för e dsre sse ed en frhesgrad. r svängnng jäder [N/] Sas jävsläge. [g ] [ ] & & : & & & So har lösnngen; Bsn C cos Lösnngen nnebär; Vnelhasgheen rad/s och svängnngsfrevensen
a) B är oberoende av A. (1p) b) P (A B) = 1 2. (1p) c) P (A B) = 1 och P (A B) = 1 6. (1p) Lösningar: = P (A) P (A B) = 1
Lösnngar tll tentamen: Matematsk statstk och sgnalbehandlng (ESS0), 4.00-8.00 den 4/-009 Examnator: Serk Sagtov (Kursansvarg: Ottmar Crone) Tllåtna hjälpmedel: Tabell "Beta", utdelad formelsamlng, valfr
SAMMANFATTNING OM GRADIENT, DIVERGENS, ROTATION, NABLAOPERATOR
Amn Hallovc: EXTA ÖVNINGA Nablaopeato SAMMANATTNING OM GADIENT DIVEGENS OTATION NABLAOEATO Ofta föeomande uttc och opeatoe 3 : GADIENT DIVEGENS OTATION V betata funtone med etanguläa oodnate Låt f vaa
Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak.
Dynamk är läran om rörelsers orsak. Partkeldynamk En partkel är en kropp där utsträcknngen saknar betydelse för dess rörelse. Den kan betraktas som en punktmassa utan rotaton. Massa kan defneras på två
Inledning och Definitioner
Inlednng och Defntoner Elektrsk krets eller elektrskt nät: elektrska elementer sammankopplade med varandra Ett kretselement med två termnaler, a och b a b Elektrskt nät: Maska Gren 4 3 Nod 2 Kretselement
Använd Maple (eller Mathematica) för att lösa dina uppgifter. INLÄMNINGSUPPGIFT 2 Linjär algebra och analys Del2: ANALYS Kurskod: HF1006
INLÄMNINGSPPGIFT Lnjär algebra och analys Del: ANALYS Kurskod: HF006 armn@sth.kth.se www.sth.kth.se/armn Inlämnngsuppgft består av tre uppgfter. Indvduellt arbete. Du väljer tre av nedanstående uppgfter
Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).
TENTAMEN 9 jan 5, HF6 och HF8 Moment: TEN (Linjär algebra), hp, Kurser: Anals och linjär algebra, HF8, Linjär algebra och anals HF6 Klasser: TIELA, TIMEL, TIDAA Tid: 8.5-.5, Plats: Campus Haninge Eaminator:
Sammanfattning, Dag 1
Sammanfattnng, Dag 1 V började med en sammanfattnng om vad v redan hade lärt oss från Matematk I Sedan fortsatte v (nästan punkt för punkt) resonera vad v skulle kunna göra mer och vsade vart v kunde komma
Diverse underlag för utformning och dimensionering för maskinprogrammet
009 nov/hjo Dverse underlag för utformnng och dmensonerng för masknprogrammet Hans Johansson 009 009 aug./hjo INNHÅ Inlednng... 3 Hållfasthetslära, fasta kroppars beteende vd belastnng... 5 Spännngskomponenter
Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006
KTH - HÅFASTHETSÄRA Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006 Resultat anslås senast den 8 januari 2007 kl. 13 på institutionens anslagstavla,
För de två linjerna, 1 och 2, i figuren bredvid gäller att deras vinkelpositioner, θ 1 och θ 2, kopplas ihop av ekvationen
Knemak vd roaon av sela kroppar Inledande knemak för sela kroppar. För de vå lnjerna, och, fguren bredvd gäller a deras vnkelposoner, θ och θ, kopplas hop av ekvaonen Θ Θ + β Efersom vnkeln β är konsan
Tentamen i mekanik TFYA16
TEKNSKA HÖGSKOLAN LNKÖPNG nsttutonen ör Fysk, Kem och Bolog Gala Pozna Tentamen mekank TFYA6 Tllåtna Hjälpmedel: Physcs Handbook utan egna antecknngar, aprogrammerad räknedosa enlgt F:s regler. Formelsamlngen
Partikeldynamik. Dynamik är läran om rörelsers orsak.
Partkeldynamk Dynamk är läran om rörelsers orsak. Tung och trög massa Massa kan defneras på två sätt. Den ena baserar sg på att olka massor attraheras olka starkt av jordens gravtaton. Att två massor är
Tentamen i Mekanik - partikeldynamik
Tentamen i Meani - partieldynami TMME08 011-08-17, l 8.00-1.00 Tentamensod: TEN1 Tentasal: TER4 Examinator: Peter Schmidt Tentajour: Peter Schmidt, Tel. 8 7 43, (Besöer salarna ca 9.00 och 11.00) Kursadministratör:
Del A Begrepp och grundläggande förståelse.
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrvnng Expermentella metoder, 12 hp, för kanddatprogrammet, år 1 Onsdagen den 17 jun 2009 kl 9-1. S.H./K.H./K.J.-A./B.S. Införda betecknngar bör förklaras och uppställda
LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYP302 MEKANIK B
GÖTEBORGS UNIVERSITET Insttutonen för Fysk och teknsk fysk LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYP30 MEKANIK B Td: Torsdag august 04, kl 8 30 3 30 Plats: V Ansvarg lärare: Ulf Torkelsson, tel. 03-786 968 arbete,
Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).
TENTAMEN 9 jan 01, HF1006 och HF1008 Moment: TEN1 (Lnjär algebra), hp, skrftlg tentamen Kurser: Analys och lnjär algebra, HF1008, Lnjär algebra och analys HF1006 Klasser: TIELA1, TIMEL1, TIDAA1 Td: 115-1715,
Veckoblad 2. Kapitel 2 i Matematisk statistik, Blomqvist U.
Vecoblad 2 Kaptel 2 Matemats statst, Blomqvst U. ya begrepp: oberoende händelser, betngad sannolhet, Bayes formel.. är man sall lösa problem, där sntt mellan händelser ngår, an det ofta vara tll hjälp
Tillämpningar av dekomposition: Flervaruflödesproblemet. Flervaruflödesproblemet: Lagrangeheuristik
Tllämpnngar av dekomposton: Flervaruflödesproblemet v = mn j: x k c k x k xj k = r k för alla N, k C (1) x k b för alla (, j) A (2) j:(j,) A x k 0 för alla (, j) A, k (3) Struktur: Om man relaxerar kapactetsbvllkoren
Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen
011-03-17 Tentamen i Meani SG1130, basurs P1. OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och srivdon får användas! KTH Meani 1. Problemtentamen Ett tunt hyllplan (plana) med massan m är fäst i en led (gångjärn)
Tentamen i Dataanalys och statistik för I den 5 jan 2016
Tentamen Dataanalys och statstk för I den 5 jan 06 Tentamen består av åtta uppgfter om totalt 50 poäng. Det krävs mnst 0 poäng för betyg, mnst 0 poäng för och mnst 0 för 5. Eamnator: Ulla Blomqvst Hjälpmedel:
ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2007
(0) 9 oktober 007 Insttutonen för elektro- och nformatonsteknk Danel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronk, tentamen oktober 007 Tllåtna hjälpmedel: formelsamlng kretsteor. Observera att uppgfterna nte är
Förstärkare Ingångsresistans Utgångsresistans Spänningsförstärkare, v v Transadmittansförstärkare, i v Transimpedansförstärkare, v i
Elektronk för D Bertl Larsson 2013-04-23 Sammanfattnng föreläsnng 15 Mål Få en förståelse för förstärkare på ett generellt plan. Kunna beskrva olka typer av förstärkare och krav på dessa. Kunna förstå
2 Jämvikt. snitt. R f. R n. Yttre krafter. Inre krafter. F =mg. F =mg
Jämvkt Jämvkt. Inlednng I detta kaptel skall v studera jämvkten för s.k. materella sstem. I ett materellt sstem kan varje del, partkel eller materalpunkt beskrvas med hjälp av dess koordnater. Koordnatsstemet
Tentamen i mekanik TFYA kl
TEKISKA ÖGSKOA I IKÖPIG Institutionen för ysi, Kei och Biologi Galia Pozina Tentaen i eani TYA6 -- l. 4-9 Tillåtna jälpedel: Physics andboo eller Tefya utan egna antecningar, avprograerad ränedosa enligt
Inversa matriser och determinanter.
rmn Halloc: EXTR ÖVNINGR a TILLÄMPNINGR V DETERMINNTER Tllämpnngar a determnanter Inersa matrser och determnanter. En adrats matrs är nerterbar om och endast om det Eftersom matrsen är nerterbar om och
på fråga 6 i tävlingen för matematiklärare. 'l.
påståendet nte gäller för alla Betrakta sdan AB och dagonalen D ;~var på fråga 6 tävlngen för matematklärare. 'l. Jag böjar med att vsa att antalet dagonaler en n-hömng är n(n-3)/2.. 2..j ' :., Bevs: Frän
Centrala Gränsvärdessatsen:
Föreläsnng V såg föreläsnng ett, att om v känner den förväntade asymptotska fördelnngen en gven stuaton så kan v med utgångspunkt från våra mätdata med hjälp av mnsta kvadrat-metoden fnna vlka parametrar
Kap Inversfunktion, arcusfunktioner.
Kap 3. 3.5. Inversfunktion, arcusfunktioner. 30. (A) Förenkla uttrycken så långt som möjligt a. ln 8 ln + ln 8 ln + ln b. ln 3 log 0 3 log 0 e + 3 ln 3 log 3 e 30. (A) Lös ekvationerna a. e x = e x b.
Material, form och kraft, F7
Material, form och raft, 7 Repetition Stång, bal, facver, och ramver Styvhet Material, form och raft orm och raftflöde Statist bestämda/obestämda onstrutioner Struturelement Verligheten är D omplext! örenlande
på två sätt och därför resultat måste vara lika: ) eller ekvivalent
Armn Halloc: EXRA ÖVNINGAR SYMMERISKA MARISER Defnton (Smmetrsk matrs) En kadratsk matrs kallas smmetrsk om A A V upprepar defntonen a en ortogonal matrs Defnton ( Ortogonal matrs ) En kadratsk matrs kallas
2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00
(4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.
Konstruktionsuppgift 1 G7006B. Sofi Isaksson Lea-Friederike Koss Henrik Silfvernagel
Kontruktonuppgft 1 G7006B Sof Iakon Lea-Frederke Ko Henrk Slfvernagel 1 1. Inlednng... 3 2. Beräknngar... 4 2.1 Metod 1, töd 2... 4 2.2 Metod 1, töd 3... 5 2.3 Metod 2, töd 2... 5 2.4 Metod 2, töd 3...
Jämviktsvillkor för en kropp
Jämvktsvllkor för en kropp Det förekommer ofta stuatoner där man önskar bestämma vlka vllkor som måste uppfyllas för att en fast kropp skall förbl stllastående, dvs. befnna sg jämvkt. Den här delen av
TNK049 Optimeringslära
TNK049 Optmerngslära Clas Rydergren, ITN Föreläsnng 10 Optmaltetsvllkor för cke-lnjära problem Icke-lnjär optmerng med bvllkor Frank Wolfe-metoden Agenda Optmaltetsvllkor för cke-lnjära problem Grafsk
Hjälpmedel: Penna, papper, sudd, linjal, miniräknare, formelsamling. Ej tillåtet med internetuppkoppling: 1. Skriv ditt för- och efternamn : (1/0/0)
Prov ellära, Fya Lugnetgymnaset, teknkprogrammet Hjälpmedel: Penna, papper, sudd, lnjal, mnräknare, formelsamlng. Ej tllåtet med nternetuppkopplng: Elektrsk laddnng. Skrv dtt för och efternamn : (/0/0).
Formelsamling i Hållfasthetslära för F
Formelsamling i Hållfasthetslära för F Avd. för Hållfasthetslära Lunds Universitet Oktober 017 1 Spänningar τ σ Normalspänning: σ = spänningskomponent vinkelrät mot snittta Skjuvspänning: τ = spänningskomponent
= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz
Tekniska Högskolan i Linköping, IKP /Tore Dahlberg LÖSNINGAR TENTAMEN i Hållfasthetslära - Dimensioneringmetoder, TMHL09, 060601 kl -12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Spänningarna i en punkt i ett
Trafikljus utvidgat med stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring
PROMEMORIA Datum 007-03-01 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspetonen Författare Bengt von Bahr, Göran Ronge P.O. Box 6750 SE-113 85 Stocholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspetonen@f.se
Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen
013-03-14 Tentamen i Meani SG1130, basurs. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och srivdon får användas KTH Meani 1. Problemtentamen En ub med massa m står lutad mot en vertial sträv vägg och med stöd på
saknar reella lösningar. Om vi försöker formellt lösa ekvationen x 1 skriver vi x 1
Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR KOMPLEXA TAL Inlednng Ekvatonen x 1 har två reella lösnngar, x 1, dvs x 1, medan ekvatonen x 1 saknar reella lösnngar Om v försöker formellt lösa ekvatonen x 1 skrver v x 1
Deltentamen. TMA044 Flervariabelanalys E2
Deltentamen godäntdelen, del TMA44 Flervariabelanalys E 4-9-7 l. 8:3-:3 Eaminator: Peter Hegarty, Matematisa vetensaper, Chalmers Telefonvat: Åse Fahlander, telefon: 73 88 34 Hjälpmedel: bifogat formelblad,
Stela kroppars rörelse i ett plan Ulf Torkelsson
Föreläsnng /10 Stela kroppars rörelse ett plan Ulf Torkelsson 1 Allmän stelkroppsrörelse ett plan Den allmänna stelkroppsrörelsen ett plan kan delas upp den stela kroppens rotaton krng en axel och axelns
Föreläsningsanteckningar till Linjär Regression
Föreläsgsateckgar tll Ljär Regresso Kasper K S Aderse 3 oktober 08 Statstsk modell Ofta söks ett sambad y fx mella e förklarade eller oberoede varabel x och e resposvarabel eller beroede varabel y V betrakter
Trafikljus stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring
PROMEMORIA Datum 007-07-0 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspetonen Författare Bengt von Bahr, Göran Ronge P.O. Box 6750 SE-113 85 Stocholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspetonen@f.se
Växelström = kapitel 1.4 Sinusformade växelstorheter
Växelström = kaptel 1.4 Snusformade växelstorheter Toppvärde, effektvvärde, frekvens, perodtd. Kretsens mpedans och kretsens fasvnkel. Vsardagram. Effekt och effektfaktor. Effektvvärde och effekt vd fasvnkeln
Thomas Macks beräkning av standardfelet för reservavsättningar
Thomas Macs beränng av standardfelet för reservavsättnngar Eva-Lena Tolstoy Rauto 008-05-09 1 Innehållsförtecnng 1. Inlednng...5. Teor...5.1 Resdualplottar...6. Thomas Macs modell...6.3 Svansfator...8.4
6.8 b) Konsistenta Nodlaster med Vanlig Integrering
6.8 ) Konsistenta Nodlaster med Vanlig Integrering Bilder av Veronica Wåtz och Jonas Faleskog. Givet: Plåttjocklek, hm [ ] Densitet, ρ kg m λ = Sökt: Bidraget till nodlastvektorn (konsistenta nodlaster)
Biomekanik, 5 poäng Masscentrum
Boekank, 5 poäng Masscentru Masscentru Tyngdpunkt Spelar en central roll no såväl statk so dynak. Masscentru tllhör de storheter an använder för att sna beräknngar beskrva en kropp sn helhet. Istället
Förklaring:
rmn Hallovc: EXTR ÖVNINR ETIND SNNOLIKHET TOTL SNNOLIKHET OEROENDE HÄNDELSER ETIND SNNOLIKHET Defnton ntag att 0 Sannolkheten för om har nträffat betecknas, kallas den betngade sannolkheten och beräknas
Test av anpassning, homogenitet och oberoende med χ 2 - metod
Matematsk statstk för STS vt 00 00-05 - Bengt Rosén Test av anpassnng, homogentet och oberoende med χ - metod Det stoff som behandlas det fölande återfnns Blom Avsntt 7 b sdorna 6-9 och Avsntt 85 sdorna
Upphandlingsbarometern
Upphandlngsbarometern 2017 www.opc.com/upphandlngsbarometer Vsma Upphandlngsbarometern 2017 Sd 1 Förord Som Nordens största leverantör av nöps-, upphandlngs- och anbudstjänster änner v ansvar att vera
1. RDS-TMC-information
1. -nformaton (Rado Data System Traffc Message Channel (RDS-trafkmeddelandekanal)) vsar trafknformaton som trafkstocknngar, olyckor och vägarbeten på kartorna genom att ta emot frekvensmultplex sändnng
Modell-anpassning: Minstakvadrat-polynom Polynom: interpolation Kurvor: styckevis polynom, Hermite, spline Bézier-kurvor
F4 Modell-anpassnng: Mnsavadra-polno olno: nerpolaon Kurvor: scevs polno, Here, splne Bézer-urvor 0-08-06 DN40 nu3 HT Eepel: Mnsavadraeoden V Mnsavadra-approaon ed polno f, [0,] 0.4 f s poler lgger vd
Variansanalys ANOVA. Idé. Experiment med flera populationer. Beteckningar. Beteckningar. ANOVA - ANalysis
Varansanalys ANOVA ANOVA - ANalyss Of VArance Stcprov från flera populatoner ( ) analyserar varansen (sprdnngen) varje stcprov för att dra slutsatser om medelvärden Har alla populatoner samma medelvärden?
Övervakad inlärning Översikt. Exempel. Återblick. Testning av nätet. Styrning av aktivering i nätet
Överst Övervaad nlärnng Hebbans nlärnng (CPCA) an nte lära sg vad som helst Deltaregeln och bacpropagaton sulle vara en lösnng, men E bologst trovärdg Bologst plausbel motsvarghet tll bacprop (CHL) Kombnaton
Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum: 00-06-0 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan
Biomekanik, 5 poäng Kinetik
Teori: F = ma Dessutom gäller, som i statien, Newtons 3: lag! Newtons lagar 1. Tröghetslagen: En ropp utan yttre raftpåveran förblir i sitt tillstånd av vila eller liformig, rätlinjig rörelse.. Accelerationslagen:
Betongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg
Pelare ÖVNING 7 LÖSNING Dimensionerande materialegenskaper Betong C30/37 f cc f cc 30 0 MMM γ c 1,5 E cc E cc 33 γ cc 1, 7,5GGG Armering f yy f k 500 435 MMM γ s 1,15 ε yy f yy 435. 106,17. 10 3 E s 00.
x(t) =A cos(!t) sin(!t)
Lösningsförslag. Rörelseevationen för roen ger som vanligt ẍ +! =,! = som tillsamman med begynnelsevilloren () = A, ẋ() = ger a) Så varför mavärdet av hastighetens belo är!a. q m A (t) =A cos(!t) ẋ(t)
Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 16/8 2017
Tentmen ETE Ellär och elektronk, 6/8 07 Tllåtn hjälpmedel: Formelsmlng kretsteor. Observer tt uppgftern nte är sorterde svårghetsordnng. All lösnngr skll ges tydlg motverngr. Två metllobjekt bldr en kondenstor.
TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)
TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR F (MHA81) Tid: Fredagen den 19:e januari 27, klockan 14 18, i V-huset ärare: Peter Hansbo, ankn 1494 Salsbesök av lärare: c:a kl 15 och 17 ösningar: anslås på kurshemsidan
Lösningar till problemtentamen
KTH Meani 2006 05 2 Meani b och I, 5C03-30, för I och BD, 2006 05 2, l 08.00-2.00 Lösningar till problemtentamen Uppgift : En platta i form av en lisidig triangel BC med sidolängderna a och massan m står
Lösningsförslag, v0.4
, v.4 Preliinär version, 6 februari 28, reservation för fel! Högsolan i Sövde Tentaen i ateati Kurs: MA52G Mateatis analys MA23G Mateatis analys för ingenjörer Tentaensdag: 27-5-2 l 8:3-3:3 Hjälpedel :
Teori för flervariabelsanalys
Teori för flervariabelsanalys Robin Andersson 28 otober 2013 1 Innehåll 1 Differentierbarhet 3 2 Kedjeregeln 4 3 Formel för beräning av ritningsderivatan av en differentierbar funtion 5 4 Taylors formel
Blixtkurs i komplex integration
Blxtkurs komplex ntegraton Sven Spanne 7 oktober 998 Komplex ntegraton Vad är en komplex kurvntegral? Antag att f z är en komplex funkton och att är en kurva det komplexa talplanet. Man kan då beräkna
Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35
i) exakt en lösning ii) oändligt många lösningar iii) ingen lösning.
TENTAMEN -Dc-9, HF och HF8 Momnt: TEN (Lnjär algbra, hp, srftlg tntamn Kursr: Analys och lnjär algbra, HF8, Lnjär algbra och analys HF Klassr: TIELA, TIMEL, TIDAA Td: -7, Plats: Campus Flmngsbrg Lärar:
TNK049 Optimeringslära
TNK49 Optmerngslära Clas Rydergren ITN Föreläsnng 8 Nätverksoptmerng: Nodprser och dualtet för bllgaste väg Mnkostnadsflödesproblemets egenskaper Nätverkssmple Agenda Varanter på bllgaste väg kap 8.4.4
b) När den brutna strålen fortsätter och nästa gång når en gränsyta mot luft kommer den att ha infallsvinkeln
Lösnngar t tentaen 089 ysk de för asåret. a) örst ehöer an äta upp och eräkna nfasnke och rytnngsnke. O an är osäker på trgonoetrn får an uppskatta nkarna och anända det. Geno att räkna rutor fguren får
LÖSNINGAR. TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
ÖSNINGAR DE 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Spänningarna i en balk utsatt för transversell last q(x) kan beräknas med formeln σ x M y z I y Detta uttryck är relaterat (kopplat) till ett koordinatsystem
ENKEL LINJÄR REGRESSION
Fnansell statstk, vt 0 ENKEL LINJÄR REGRESSION Ordlsta tll NCT Scatter plot Dependent/ndependent Least squares Sum of squares Resdual Ft Predct Random error Analyss of varance Sprdnngsdagram Beroende/oberoende
Handlingsplan. Grön Flagg. Östra förskolan
Handlngsplan Grön Flagg Östra förskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-20 17:47: Vad härlgt med tteln V ger barnen TID. Bra tänkt! Låter så postvt och självklart men nte alls lätt dagens samhälle.
Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5
Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och
Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman
Handlngsplan Grön Flagg I Ur och Skur Pnneman Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-23 12:55: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor. Se er själva
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin Tid: Plats: Ansvarig: Hjälpmedel: Tisdag juni 009, kl 8 30 13 30 V-huset Lennart Sjögren,
Strömning och varmetransport/ varmeoverføring
Leton 6: Vämevälae onduton o onveton Gas IN Gas U Vatten U Vatten IN KP400/M406 Stömnng o vametanspot/ vameoveføng Vämevälaö ä en vtg del av vämevälaen, som sn tu ä en enet som används fö effetv vämeöveföng
i = 1. (1.2) (1.3) eller som z = x + yi
Särttrck ur "Dfferentalekvatoner och komplea tal" av Tore Gustafsson, 9.8.03 KOMPLEXA TAL Uppfattnngen om komplea tal uppstod samband med upptäckten av enkla ekvatoner som nte har reella lösnngar, t.e.
Handlingsplan. Grön Flagg. Hamregårds förskola
Handlngsplan Grön Flagg Hamregårds förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-03-30 08:43: Vlket härlgt vattentema n ska arbeta med tllsammans med barnen och strålande att n utgått från barnens ntresse
Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola
Handlngsplan Grön Flagg Gärdesängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 20121012 11:04: Lte fler uppgfter tack... 20121023 15:38: N har vktga och relevanta mål samt aktvteter som kan göra alla delaktga
1. (Dugga 1.1) (a) Bestäm v (3v 2u) om v = . (1p) and u =
Kursen bedöms med betyg,, 5 eller underkänd, där 5 är högsta betyg. För godkänt betyg krävs minst poäng från uppgifterna -7. Var och en av dessa sju uppgifter kan ge maximalt poäng. För var och en av uppgifterna
Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se
Exempel: En boll med massa m studsar mot ett golv. Alldeles innan studsen vet man att hastigheten är riktad
1 KOMIHÅG 6: --------------------------------- Momentlag Tröghetsmoment ---------------------------------- Föreläsnng 7: Impulslag Rörelsemängden defneras som en vektor: p = mv Newtons 2:a lag kan då skrvas
MRKOMNO. kóíí=ñê=ç=ãw= pfabufp=ud. aáöáí~ä=ê åíöéålîáçéçjëçñíï~êé=j=sfabufp hçêí=äêìâë~åîáëåáåö= pîéåëâ~
kóíí=ñê=ç=ãw= MRKOMNO pfabufp=ud aáöáí~ä=ê åíöéålîáçéçjëçñíï~êé=j=sfabufp hçêí=äêìâë~åîáëåáåö= pîéåëâ~ 0123 Denna produkt bär CE-märket överensstämmelse med bestämmelserna drektv 93/42EEC från den 14:e
Matematisk statistik
HF, repetitionsblad Mateatis statisti Uppgift Fördelningsfuntionen för en ontinuerlig stoastis variabel X är F ( x) cx x < x x > Bestä värdet på onstanten c, edianen och täthetsfuntionen för X a) Enligt