INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

Relevanta dokument
I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Något om funktionsföljder/funktionsserier

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

Huvud metod för beräkning av massan för en av en kropp med densiteten ρ ( x, är trippelintegral

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

Analysens grunder. Tomas Ekholm Niklas Eriksen. Matematiska institutionen, 2001 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:

Kompletterande kurslitteratur om serier

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(


FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

============================================================

Symmetriska komponenter, Enlinjediagram och Kortslutningsberäkningar

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs C, kapitel 1

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

SERIER OCH GENERALISERADE INTEGRALER

Matematiska uppgifter

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

INTEGRALEKVATIONER. Fredrik Smeds. Karlstads universitet, Institutionen för ingenjörsvetenskap, fysik och matematik, 2005.

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Föreläsning 7: Trigonometri

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter

SF1625 Envariabelanalys

Tentamen TEN1, HF1012, 30 maj Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 14:00-18:00 Lärare och examinator : Armin Halilovic

5 Signaler och system i z-planet Övningar 5.1 Bestäm överföringsfunktionen i z-planet för ett system med impulssvaret

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i en öppen omgivning D av punkten ) A =.

Induktion LCB 2000/2001

Finaltävling den 20 november 2010

LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

13 Generaliserade dubbelintegraler

============================================================ ============================================================

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Kapitel , 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = a) n a1 + a a a = = = = a a a

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

16.3. Projektion och Spegling

4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

Analys av polynomfunktioner

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

SF1625 Envariabelanalys

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Serier och potensserier

Stokastiska variabler

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Transkript:

Armi Hlilovic: EXTA ÖVIGA Cuchys itegrlriterium ITEGALKITEIET ( äve lls CAUCHYS ITEGALKITEIUM ) POSITIVA SEIE Defiitio E serie är ositiv om 0 för ll Eftersom delsummor v e ositiv serie bildr e väde ositiv tlföljd e ositiv serie tige overger, eller diverger mot Serie overgerr om och edst om delsummor serier: s bildr e begräsd tlföljd Därmed hr vi följde sts om ositiv Sts Låt vr e ositiv serie dvs 0 Serie är overget om och edst om det fis ett ostt M sådt tt M för ll I vår urs betrtr vi ågr test som vi väder för tt bestämm om e ositivserie är overget Vrje såd test väds, med lite modifitio, äve å serier som hr både, ositiv och egtiv termer I såd fll betrtr vi tillhörde serie och väder följde sts: Sts ( är overget) ( är overget) Med dr ord: Om e serie är bsolut overget så är serie overget Amärig: Omvät åståede i stse gäller ite Eemelvis serie overgerr med ( ) divergerr (som vi visr ed) ( ) Sid v 5

Armi Hlilovic: EXTA ÖVIGA Cuchys itegrlriterium Sts 3 ITEGALKITEIUM (eller Cuchys ITEGALKITEIUM) Atg tt f () är e ositiv, vtgde och otiuerlig futio å itervllet [, ), där är ett turligt tl Då är serie overget eller båd diverget Bevis: f ( ) och itegrle f ( ) d tige båd Eftersom f () är e ositiv och vtgde futio gäller det f ( ) f ( ) f ( ) itervllet [,+] och därmed följde usttig (oter tt ) : f ( ) f ( ) d f ( ) i Härv drr vi följde slutstser: Om serie overgerr så overgerr ocså itegrle, eftersom f ( ) d f ( ) Om serie divergerr ( dvs f ( ) f ( ) d f ( ) ) så divergerr ocså itegrle, eftersom Amärig Vi oftst väder itegrle d som overgerr om och edst om > Ugift Bestäm om följde serier overgerr eller divergerr: ) b) 4 c) d) Sid v 5

Armi Hlilovic: EXTA ÖVIGA Cuchys itegrlriterium e) l f) l l(l 3 ) g) l h) l i) e j) e ) 3 l) 5 l m) ( ) Lösig: ) Låt f ( ) Då är f () e ositiv futio, ( uebrt) å itervllet [, ), e vtgde futio (ämre är e väde futio) å itervllet [, ) 3 e otiuerlig futio Eftersom d ocså serie divergerr { d liml liml l } så divergerr b) Låt f ( ) Då är f () e ositiv, vtgde och otiuerlig futio å 4 itervllet [, ) d som overgerr om och edst om > I vårt fll =4 > och därför itegrle 4 d overgerr Serie 4 overgerr eftersom 4 d overgerr c) Låt f ( ) Då är f () e ositiv och vtgde futio å itervllet [, ) overgerr för och divergerr för eftersom smm gäller för ( de äd) itegrle d Sid 3 v 5

Armi Hlilovic: EXTA ÖVIGA Cuchys itegrlriterium d) Låt f ( ) Då är f () e ositiv och vtgde futio å itervllet [, ) d lim rct limrct rct 4 4 (tl) Alltså itegrle d overgerr och därmed gäller smm för serie e) Låt f ( ) Då är f () e ositiv och vtgde futio å itervllet [, ) l Först l d = [substitutio l v d dv ] = dv l v C l(l ) C v ) l Därför d liml(l ) liml(l ) l(l Slutlige l divergerr eftersom l d divergerr ( ) f) Låt f ( ) l l(l ) Då är f ( ) e otiuerlig, ositiv futio å itervllet [ 3, ) { lägg märe till tt l(l ) 0 om l dvs om e 7 } f () är vtgde futio å itervllet [ 3, ) eftersom ämre l l(l ) är väde i itervllet Vi berär d l l(l ) = [substitutio l(l ) v d dv ] l = dv l v C l(l(l )) C v l l(l ) Därför d liml(l(l )) 3 liml(l(l )) l l(l 3) 3 Slutlige divergerr serie eftersom 3 l l(l ) 3 3 d lim l(l(l )) l l(l ) divergerr ( ) Sid 4 v 5

Armi Hlilovic: EXTA ÖVIGA Cuchys itegrlriterium 3 ) 3 serie overgerr 5 l) 5 l l m) Vi väder sts : serie divergerr ( mot ) ( är overget) ( är overget) ( ) I vårt fll är =, dvs overgerr Därmed overgerr ocså serie = ( ) Svr: ) divergerr, b) overgerr, c) overgerr för och divergerr för d) overgerr e) divergerr f) divergerr g) overgerr ( tis: ( ), itegrl-substitutio l v ) l f h) overgerr om och edst om > ( tis: f ( ), itegrl-substitutio l v ) l i) overgerr j) overgerr ) overgerr l) divergerr m) overgerr Sid 5 v 5