som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

Relevanta dokument
vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

Analysens grunder. Tomas Ekholm Niklas Eriksen. Matematiska institutionen, 2001 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

Något om funktionsföljder/funktionsserier

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

16.3. Projektion och Spegling

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

3 Signaler och system i tidsplanet Övningar 3.1 Skissa följande signalers tidsförlopp i lämpligt tidsintervall

Huvud metod för beräkning av massan för en av en kropp med densiteten ρ ( x, är trippelintegral

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Kapitel , 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = a) n a1 + a a a = = = = a a a

Räkning med potensserier

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs C, kapitel 1

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Svar till tentan

101. och sista termen 1

Partiella differentialekvationer och randvärdesproblem Separabla PDE Klassiska ekvationer och randvärdesproblem

============================================================ vara en given funktion som är definierad i en punkt. i punkten a och betecknas f (a) def

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter

SF1625 Envariabelanalys

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

============================================================ ============================================================

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

7 Sjunde lektionen. 7.1 Digitala filter

Om komplexa tal och funktioner

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Cartesisk produkt. Multiplikationsprincipen Ï Ï Ï

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

SF1625 Envariabelanalys

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Instuderingsfrågor i Funktionsteori

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Generaliserade integraler

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

Trigonometriska polynom

MVE500, TKSAM Avgör om talserierna är konvergenta eller divergenta (fullständig motivering krävs). (6p) 2 n. n n (a) n 2.


Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)

Transkript:

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR cosiusserier,siusserier SINUSSERIER OCH COSINUSSERIER I föregåede lektio (stecil om Fourierserier) hr vi vist hur m utvecklr e periodisk fuktio i e trigoometrisk serie K vi utveckl e fuktio som är defiierd edst på itervllet [, L] (och därmed vrke periodisk eller udd eller jäm) i e trigoometrisk serie? Svret är J (om fuktioe uppfyller villkore i kovergesstse) Vi k äve välj tt utveckl i siusserie, cosiusserie eller i e Fourierserie som i llmät iehåller både sius-och cosiusfuktioer Låt f ( vr e fuktio som är defiierd på itervllet (, L) som är styckvis kotiuerlig och hr styckvis kotiuerlig derivt Noter tt f ( är därmed vrke udd eller jäm eftersom de ite är defiierd på ett itervl som är symmetriskt krig origo dvs ett itervll v type (, ) Vi hr sätt i föregåede lektio om Fourierserier tt jäm periodisk fuktioer represeters v cosiusserier udd periodisk fuktioer represeters v siusserier 3 e periodisk fuktio som är vrke udd eller jäm hr både sius- och cosius fuktioer i si Fourierserie Därför, för tt utveckl f (, som är defiierd på itervllet (, L ) i e cosius- eller siusserie betrktr vi f ( som e del v e periodisk jäm eller udd fuktio f ( x ) med periode L COSINUSSERIE: För tt utveckl f (, som är defiierd på itervllet (, L) i e cosiusserie utökr vi defiitioe till ( L,) så tt de y fuktioe f ( ) blir jäm dvs uppfyller f ( x f f ( ) Därmed blir ( x x ) f ( ) där L x f (, x (, L) f (, f (, x ( L,) Därefter bestämmer vi Fourierkoefficieter geom f ( cos( dx, b (F) där L (och L ), ( ) L v 7

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR cosiusserier,siusserier illhörde cosiusserie är s ( cos( Serie kovergerr mot f( x ) i ll x där f ( x ) är kotiuerlig Eftersom f ( x ) f ( på (,L) kovergerr cosiusserie mot f ( i pukter x (, L) där f ( är kotiuerlig Hur gör vi i prktike vid utvecklig v f ( i cosiusserie? Helt ekelt, bestämmer vi med formel (F) och bildrserie ----------------------------------------------------------------------------------- SINUSSERIE: På likde sätt k vi utveckl (smm fuktio) f (, som är defiierd på (, L) i e siusserie Vi bestämmer Fourierkoefficieter b f ( si x dx,, (F) där L (och L ), ( ) L illhörde siusserie är s( b si( 3 FOURIERSERIE MED PERIODEN L Vi k äve utveckl f (, som är defiierd på itervllet (, L) i e Fourierserie med periode L Vi betrktr f ( som e del v de periodisk fuktioe g( som hr grud period L och uppfyller g( f ( för x (, L) Vi bestämmer Fourierkoefficieter med hjälp v följde formler f ( cosx dx, b f ( si x dx (F3) där L, och illhörde Fourierserie är s( [ cos( b si( ] v 7

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR cosiusserier,siusserier Förklrig för gräser i ovståede itegrler: Vi k väd formler g( cosx dx, b g( si x dx (*) me då måste vi bestämm uttrycket för periodisk fuktioe g( i itervllet [ /,] Det är eklre tt itegrerr över itervllet [, ] där g( f ( och där f ( är give Amärkig: När vi bestämmer och b vid Fourierutvecklig väder vi oftst former (*) dvs itegrerr över itervllet [ /,/] Me, eligt egeskper för periodisk fuktioer med periode, k vi beräk itegrl över vilket som helst itervll [,+] v lägde exempelvis över [,], som vi gör i ovståede formel ( F3) ------------------------------------------------------------------------------------------- ÖVNINGAR: Uppgift Vi betrktr fuktioe f ( x, x (,) Utveckl f ( i e ) cosiusserie b) siusserie c) Fourierserie med periode L och rit grfe till serie i ll tre fll Lösig: Noter tt f ( är vrke udd eller jäm f ( x, x(,) eftersom de är defiierd edst på (,) ) Cosiusserie : Vi betrktr tt f ( är e del v e jäm periodisk fuktio som hr period L, och som hr smm värde på itervllet (,) som f ( Vi väder formler f ( cos( dx, b (F) 3 v 7

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR cosiusserier,siusserier där L (och L ) ), Alltså hr vi f ( cos( dx x cos( x )dx (prt it eller BEA) si [ x i( cos( ] cos( ) ( ) f ( dx x dx Därmedd ges cosiusserie v s ( x ) c cos( ( ) cos( Cosiusserie är e jäm periodiskfuktio som är på itervllet (,) lik med f ( x (Noter tt f ( är kotiuerlig på (,))) Grfe till s ( är symmetrisk i y-xel: b) Siusserie Nu betrktr vi tt f ( är e del v e udd periodisk fuktio som hr period L, och som hr smm värde på itervllet (,) som f ( Vi väder formler b f ( si x dx,, (F) där L (och Alltså L ) ), ( ) L v 7

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR cosiusserier,siusserier b f ( si( dx xsi( dt (prt it eller BEA) x cos( si( [ ] cos( ) ( ) ( ) ( ) illhörde siusserie är sb( b si( si( Siusserie är e udd periodiskfuktio som är på itervllet (,) lik med f ( x ( ) Grfe till siusserie är sb( si( är e periodisk fuktio som är symmetrisk i origo: c) Fourierserie med periode L I det här fllet betrktr vi tt f ( är e del v e periodisk fuktio som hr period L och som hr smm värde på itervllet (,) som f ( Vi väder formler f ( cosx dx, b f ( si x dx där L, och (F3) ill skilld frå fll och b är L i det här fllet!!! (Koll ovståede förklrig om gräser dvs vrför vi väder / istället / ) Vi hr f ( cosx dx x dx för,,3 hr vi 5 v 7

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR cosiusserier,siusserier f ( cos x dx x cos( x )dx (prt it ellerr BEA) si [ x i( cos( cos( ) ] b f ( si x dx x si( dx (prt it eller e BEA) ) x cos( si( [ ] cos( ) illhörde Fourierserie är ( s c [ cos( b si( x )] [ si( ] Grfe till serie s c ( : Noter tt värdet i e diskotiuitets pukt c är s c (c) s c ( c) s c ( c) Amärkig: Vi hr fått tre olik utveckligr till fuktioe smmfller på itervllet (,L)(,) f ( me ll tre Uppgift Utveckl f ( cos(, x (, ) i e siusserie Lösig: Noter (e gåg till) ) tt fuktioe f ( cos(, x (, ) vrke är udd eller jäm eftersom de är defiierd edst påå itervllett x (, ) (I defiitioe v e jäm j eller e udd fuktio kräver vi tt fuktioe är defiierd på ett itervlll som är symmetrisk krig origo dvs som är v type (-,) eller [,]) Nu betrktr vi tt f ( är e del v e udd periodisk fuktio som hr period 6 v 7

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR cosiusserier,siusserier L, och som hr smm värde på itervllet (, /) som f ( Vi väder formler b f ( si x dx,, (F) där L (och L /), ( ) Alltså b f ( si( dx cos( si( dx (m k väd BEA me vi beräkr itegrle med hjälp v trig formel si( )cos( b) [si( b) si( b)] ) cos(( ) cos(( ) / [si(( ) si(( ) ] dx [ ] ( ) ( ) 3 5 (Noter tt cos( ), cos( ), cos( ), dvs cos(( ) ) cos(( ) ) ) cos(( ) ) cos(( ) ) [ ] [ ] ( ) ( ) ( ) ( ) 3 5 (Noter tt cos( ), cos( ), cos( ), dvs cos(( ) ) cos(( ) ) ) 8 [ ] [ ] [ ] [ ] ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) x cos( si( [ ] cos( ) ( ) ( ) 8 illhörde siusserie är s( b si( si( ( ) 8 Svr: s( si( ( ) 7 v 7