Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Relevanta dokument
H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. använder vi oftast induktionsbevis.

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

101. och sista termen 1

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

Bertrands postulat. Kjell Elfström

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Föreläsning 10: Kombinatorik

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Introduktion till statistik för statsvetare

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

Kompletterande kurslitteratur om serier

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl

Lösningar till tentamensskrivning i kompletteringskurs Linjär Algebra, SF1605, den 10 januari 2011,kl m(m + 1) =

Räkning med potensserier

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

Tentamen i Sannolikhetsteori III 13 januari 2000

TFM. Avdelningen för matematik Sundsvall Diskret analys. En studie av polynom och talföljder med tillämpningar i interpolation

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

Trigonometriska polynom

RESTARITMETIKER. Avsnitt 4. När man adderar eller multiplicerar två tal som t ex

TAMS15: SS1 Markovprocesser

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Kapitel , 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = a) n a1 + a a a = = = = a a a

Datastrukturer och algoritmer

Tolkning av sannolikhet. Statistikens grunder, 15p dagtid. Lite mängdlära. Lite mängdlära, forts. Frekventistisk n A /n P(A) då n

Andra ordningens lineära differensekvationer

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

i de fall de existerar. Om gränsvärdet ifråga inte skulle existera, ange i så fall detta med motivering.

Cartesisk produkt. Multiplikationsprincipen Ï Ï Ï

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter?

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

Föreläsning G04: Surveymetodik

3 Signaler och system i tidsplanet Övningar 3.1 Skissa följande signalers tidsförlopp i lämpligt tidsintervall

1. Test av anpassning.

Av Henrik 01denburg\ Radikaler. För att lösa ekv.: x n = a (n helt, pos. tal) konstruerar man kurvan

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 14 dec 2009 klockan 14:00 19:00.

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

a) Beräkna E (W ). (2 p)

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

TMS136: Dataanalys och statistik Tentamen med lösningar

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN I MATEMATIK

Intervallskattning. c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad. Antag att vi har ett stickprov x 1,..., x n på X som vi vet är N(µ, σ) men vi vet ej

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Resultatet av kryssprodukten i exempel 2.9 ska vara följande: Det vill säga att lika med tecknet ska bytas mot ett plustecken.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

================================================

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, olikheter och binomialkoefficienter

1. (a) Eftersom X och Y har samma fördelning så har de även samma väntevärde och standardavvikelse. E(X 2 ) = k

Övningshäfte 1: Induktion, rekursion och summor

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

Analys av polynomfunktioner

Tentamen i Matematisk statistik för V2 den 28 maj 2010

Transkript:

Gruder i matematik och logik (017) Uppgifter 3: Talföljder och iduktiosbevis Ur Matematik Origo 5 Talföljder och summor 3.01 101. E talföljd defiieras geom formel a 8 + 6. a) Är det e rekursiv eller e slute formel? b) Beräka a 4. a) Formel a 8 + 6 är e slute formel. b) a 4 8 4 + 6 38 3.0 10. Age det femte elemetet i talföljde som beskrivs av a) a + 3 b) b 3 1 a) a 5 7,5 b) b 5 48 3.03 103. Skriv summora uta att aväda summatecket. a) 5 4k b) k1 4 (3 k + 1) k0 a) 4 + 8 + 1 + 16 + 0 b) + 4 + 10 + 8 + 8 3.04 104. Skriv summora med hjälp av summatecket och tillhörade formel. a) + 4 + 6 + 8 + 10 + 1 + 14 b) + 5 + 8 + 11 + 14 c) 7 + 14 + 1 + + 133 1

a) 7 k1 k b) 5 k1 3.05 105. Figurera är byggda av tädstickor. 3k 1 c) 19 k1 7k a) Hur måga stickor behövs för att bygga de 10:e figure? b) Beskriv atalet stickor i varje figur med e rekursiv respektive slute formel. a) 31 st b) Rekursiv formel: a 1 4; a a 1 + 3 för > 1. Slute formel: a 3 + 1. 3.06 106. Beskriv följade talföljder med e slute formel. a) 1, 4, 9, 16, 5 b) 1, 1, 1 3, 1 4, a) a för 1 5 b) a 1 3.07 107. Vilket elemet har värdet 98 i talföljde som beskrivs av a) a + 4 b) b 7 1 a) elemet r 19 b) elemet r 3 3.08 108. Tecka summa med hjälp av summatecket och tillhörade sluta formler. a) + 4 + 8 + 16 + 3 + 64 b) 3 + 6 + 1 + 4 + 48 + 96 + 19 a) 6 k1 k b) 6 k0 3 k

3.09 109. Hur måga stickor fis det i de a) 4:a figure b) :te figure a) 0 st b) + st Aritmetiska talföljder och summor 3.10 111. Age e aritmetisk talföljd med 8 elemet, vars första elemet är 7 och differese är d 4. 7, 11, 15, 19, 3, 7, 31, 35 3.11 11. I e aritmetisk talföljd är a 1 3 och d 1,. Bestäm a 10. a 10 a 1 + (10 1) d 3 + (10 1) 1, 13,8 3.1 113. Summa 4 + 7 + 10 + + 70 iehåller 3 termer. a) Varför är det e aritmetisk summa? b) Beräka summa. a) Differese mella varje term är kostat (d 3). b) s 3 3 (a 1 + a 3 ) 3 (4 + 70) 851 3.13 114. E aritmetisk talföljd har a 1 10 och d 3. a) Bestäm a 1. b) Bestäm summa av de 1 första elemete. a) a 1 a 1 + (1 1) d 10 + 0 ( 3) 4 b) s 1 1 (a 1 + a 1 ) 1 (10 + 4) 151 3

3.14 115. De sluta formel a 3 1, där Z +, beskriver e talföljd. a) Bestäm de 4 första elemete i talföljde. b) Är talföljde aritmetisk? c) Beskriv talföljde med e rekursiv formel. a), 5, 8, 11 b) Ja; differese mella varje term är kostat (d 3). c) a 1 ; a a 1 + 3 för > 1 3.15 116. Hur måga elemet fis i de aritmetiska talföljde 7, 10, 13, 16,, 98? 98 st. Eligt formel för det :te elemetet har vi a a 1 + ( 1) d och här mera specifikt att 98 7 + ( 1) 3 3 + 4. Geom att lösa för får vi 98. 3.16 117. Beräka de aritmetiska summa 5 + 9 + 13 + + 61. 495. De agiva summa har 15 elemet: Vi vet att a a 1 + ( 1) d och här mera specifikt att 61 5 + ( 1) 4 4 + 1; geom att lösa för får vi 15. Eligt formel för aritmetiska summor gäller s 15 15 (5 + 61) 495 3.17 118. I e aritmetisk talföljd är a 5 41 och a 9 69. Bestäm talföljdes första elemet, a 1. Eftersom differese mella varje term är kostat gäller a 9 a 5 4d och därmed d 7. Eligt formel för det :te elemetet har vi a 5 a 1 + (5 1) d och här mera specifikt 41 a 1 + (5 1) 7. Geom att lösa för a 1 får vi a 1 13. 3.18 119. Beräka summa av de 5 första termera i de aritmetiska talföljd som beskrivs av formel a) a + 6 b) b 1 4; b 11 + b 1 för > 1 4

a) s 5 5 (a 1 + a 5 ) b) s 5 5 (b 1 + b 5 ) 5 (8 + 15) 5 (4 + 68) 000 3400 3.19 10. Figurera visar ett möster som bildas av prickar. a) Hur måga prickar behöver ma för att bilda figur 4 respektive figur 5? b) Age e slute formel som beskriver atalet prickar i figur. c) Hur måga prickar iehåller figur 1 till och med 100 sammalagt? a) 15 st respektive 19 st b) a 3 + ( 1) 4 c) s 100 100 (a 1 + a 100 ) 100 (3 + 399) 0100 3.0 11. E aritmetisk talföljd iehåller elemete 9, 7, 5, 3,. a) Beskriv talföljde med e slute formel. b) Bestäm e föreklad formel för summa av de första termera i talföljde. a) a 9 + ( 1) ( ) 11 b) s (a 1 + a ) (9 + (11 )) 0 10 Geometriska talföljder och summor 3.1 13. a) Bestäm a 1 och k i de geometriska talföljde, 6, 18, 54, b) Beskriv talföljde med e formel. 5

a) a 1 ; k 3 b) a 3 1 3. 14. E geometrisk talföljd beskrivs av formel a 0,7 ( 5) 1 för 1,, 5 a) Hur måga elemet iehåller talföljde? b) Bestäm det första och det sista elemetet. a) 5 st b) a 1 0,7; a 5 0,7 ( 5) 5 1 437,5 3.3 15. Uttrycket 5 + 5 1,8 + 5 1,8 + + 5 1,8 14 är e geometrisk summa. a) Hur måga termer fis i summa? b) Beräka summas värde. a) 15 st b) s 15 a 1(k 1) k 1 5 (1,815 1) 1,8 1 438467 3.4 16. Beräka de geometriska summa 000 + 000 1,05 + 000 1,05 + + 000 1,05 7 s 8 000 (1,058 1) 1,05 1 1747 6

3.5 17. Beräka värdet av de geometriska summora a) 1 m1 1,0 m b) 0 m1 0,9 m a) 1 m1 1,0 m 1 m1 1,0 1,0 m 1 1 (1,01 1) 1,0 1 47,5 b) 0 m1 0,9 m 0 m1 0,9 0,9 m 1 0,9 (0,90 1) 0,9 1 7,9 3.6 18. Lidas hud Karo ska äta e peicillikur. Ha ska ha e tablett på 0 mg varje morgo och kväll i 7 dagar. Ma uppskattar att ugefär 35% av peiciliet bryts er mella varje tablett. a) Hur skulle de geometriska summa se ut som visar mägde peicilli i Karos kropp direkt efter det sista itaget? b) Hur stor mägd peicilli fis i så fall i Karos kropp efter itag av de sista tablette? a) 14 0 0,65 i 1 b) 0 (0,6514 1) 0,65 1 57 3.7 19. Josefi sätter i 5 000 kr på bake i börja av varje år i 10 år. Räta är 1,75%. Hur mycket har ho på bake direkt efter de 10:e isättige? 10 5000 1,0175 i 1 5000 (1,017510 1) 1,0175 1 5417 3.8 130. Tale x 4, x och x + 1 är tre på varadra följade elemet i e geometrisk talföljd. Bestäm vilka tal det är. I e geometrisk talföljd är kvote mella två på varadra följade elemet kostat. Vi måste alltså ha x/(x 4) (x + 1)/x. Geom att lösa för x får vi x 6, så tale är, 6 och 18. 3.9 131. (utelämad; ivå B) 7

3.30 13. (utelämad; ivå B) Iduktiosbevis 3.31 136. Likhete 3 + 5 + 7 + + ( + 1) + gäller för alla värde av 1. a) Visa att likhete gäller för 1. b) Visa att 3 + 5 + 7 + + (p + 1) + ((p + 1) + 1) (p + 1) + (p + 1) om ma atar att 3 + 5 + 7 + + (p + 1) p + p. c) Förklara vad du har bevisat i a) och b). a) Likhete gäller för 1 eftersom 3 + 1. b) Vi räkar ut västerledet och högerledet separat och kostaterar att de är lika: VL 3 + 5 + 7 + + (p + 1) + ((p + 1) + 1) p + p + ((p + 1) + 1) (eligt atagadet) p + p + p + + 1 HL p + 4p + 3 (p + 1) + (p + 1) p + + p + p + 1 p + 4p + 3 c) Delara a) och b) är basfallet och iduktiossteget i ett bevis med hjälp av iduktio av att påståedet gäller för alla 1. 3.3 139. Betrakta de aritmetiska talföljde 1, 3, 5, av de första positiva udda tale. a) Hur ka talet a skrivas med hjälp av? b) Kostruera e formel för att beräka de aritmetiska summa s. c) Visar med hjälp av iduktio att di formel gäller för alla värde på. a) a 1 + ( 1) 1 b) s (a 1 + a ) (1 + 1) c) (utelämad; görs på lektioe) 8

3.33 140. (utelämad; görs på lektioe) 3.34 141. (utelämad; görs på lektioe) 3.35 14. (utelämad; görs på lektioe) 3.36 143. (utelämad; görs på lektioe) 3.37 144. (utelämad; görs på lektioe) Ytterligare uppgifter om iduktiosbevis 3.38 Visa att summa av de första jäma tale ( 1) är lika med + : i + Iduktio över. Vi visar först att ekvatioe gäller då 1 (basfall). Vi tar alltså ekvatioe, substituerar värdet 1 för variabel och verifierar att vi då får samma värde på båda sidora: VL: 1 i 1 1 HL: 1 + 1 1 + 1 Nu atar vi att påståedet gäller för ett godtyckligt värde k 1 och visar att det då också gäller för värdet k + 1 (iduktiossteg). Vårt iduktiosatagade får vi alltså geom att ta ekvatioe och substituera värdet k för. Det påståede som vi måste bevisa får vi på likade sätt geom att substituera k + 1 för. Explicit: Iduktiosatagade (IA): k i k + k Att visa: k+1 i (k + 1) + (k + 1) Hittills har vi bara substituerat variabler, ite räkat ågotig. Nu verifierar vi att båda sidor av de ekvatio som vi måste bevisa ger samma värde. I detta bevis får vi aväda vårt iduktiosatagade (IA). k+1 i ( i) + (k + 1) IA (k + k) + (k + 1) (k + k) + (k + ) k + 3k + k (k + 1) + (k + 1) (k + k + 1 ) + (k + 1) k + 3k + 9

3.39 Visa att det totala atalet riskor som skulle behövas för att uppfylla schackspelsuppfiares öska på ett bräde med stycke rutor är 1. Börja med att ställa upp e summaformel. (Kom ihåg att vi räkade ut att atalet riskor som skulle behöva läggas på de ite ruta är i 1.) Summaformel som vi kommer att bevisa är i 1 1 ( ) Bevis med iduktio över. Vi visar först att påståedet gäller då 1: 1 i 1 1 1 0 1 1 1 1 1 Nu atar vi att ekvatio ( ) gäller för k 1 och visar att de också gäller för k + 1. Geom att substituera k + 1 för och aväda iduktiosatagadet (IA) får vi k+1 i 1 ( i 1 ) + k+1 1 IA k 1 + k k+1 1 k vilket är vad vi ville bevisa. (Här behövde vi alltså ite räka ut bägge sidor separat som i föregåede uppgift uta kom frå de västra till de högra sida i ett svep.) 3.40 Visa att summa av de första Fiboacci-tales kvadrater ( 1) är lika med F F +1 : F i F F +1 Bevis med iduktio över. Basfall 1: 1 F i F 1 1 1 F 1 F 1+1 F 1 F 1 1 1 Vi atar att ekvatioe gäller för k 1 och visar att de äve gäller för k + 1. k+1 F k i ( Fi ) + Fk+1 IA Fk F k+1 + Fk+1 (F k + F k+1 ) F k+1 F k+1 F k+1 Här aväde vi Fiboacci-tales defiitio (F F 1 F ) i sista steget. 10

3.41 Nivå B. Visa att följade gäller för ästa alla aturliga tal :! > Vad betyder ästa alla i det här sammahaget? Påståedet gäller edast för 4 då 3! 6 3 8. Basfall 4: 4! 4 3 1 4 > 4 16 Nu atar vi att olikhete gäller för k 4 och visar att de äve gäller för k + 1. (k + 1)! k! (k + 1) IA > k (k + 1) > k k+1 Fler iduktiosbevis 3.4 Visa att följade gäller för alla aturliga tal 1: (k 1) 3.43 Visa att följade gäller för alla aturliga tal 0: k1 (4k + 3) ( + 1)( + 3) 3.44 Visa att följade gäller för alla aturliga tal 0: k0 (5k + 1) k0 ( + 1)(5 + ) 3.45 Visa att följade gäller för alla aturliga tal 1: 1 i0 k i k 1 k 1 (k R) 3.46 Visa att följade gäller för alla aturliga tal 1: (k) k1 ( + 1)( + 1) 3 11

3.47 Visa att följade gäller för alla aturliga tal 1: (k 1) k1 ( + 1)( 1) 3 3.48 Visa att följade gäller för alla aturliga tal 1: k(k + ) k1 ( + 1)( + 7) 6 3.49 Visa att följade gäller för alla aturliga tal 1: k1 k 3 ( + 1) 4 1