Kullaviksskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Kullaviksskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass och grundskola 1-3 Ansvariga för planen Rektor tillsammans med pedagoger är ansvariga för planen Vår vision Kullavik bygger för livet med tre kärnord som beskriver vår mening om hur: Jag skall vara: - Positiv förebild - Trygg lärmiljö - Reflekterande individ Eleverna skall komma till en stimulerande och utvecklande miljö där deras kunskaper, förmågor, olikheter och utvecklingsmöjligheter värdesätts. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Samtliga elever har deltagit i en enkät med fokus på trivsel och trygghet. Inför utvecklingssamtal kartlägger eleverna sin upplevelse och trivsel på skolan. De yngsta eleverna intervjuas inför samtalen. Under samtalen förs en dialog om trygghet och trivsel Vårdnadshavarnas delaktighet Likabehandlingsplanen behandlas på samråden där representanter för vårdnadshavarna är delaktiga. Likabehandlingsplanen behandlas på föräldramöten. Vårdnadshavarnas medverkan är en förutsättning för en stabil värdegrund som genomsyrar både hem och skolmiljö. Vid utvecklingssamtalet diskuterar pedagog och föräldrar gemensamma strategier för att öka elevens känsla av trygghet och trivsel.

2 Personalens delaktighet Den skapas av pedagoger och rektor tillsammans med en gemensam analys av vilka insatser som behöver genomföras utifrån resultatet av enkäterna och intervjuer. Samtliga pedagoger är ansvariga för att en enkätundersökning med gemensam analys genomförs som en grund för planens upprättande. Pedagogerna arbetar dagligen aktivt med att ge förutsättningar för en god atmosfär i verksamheten genom att uppmärksamma elevernas sociala samspel, välbefinnande och den gemensamma arbetsmiljön såväl fysisk som psykosocial. Förankring av planen Den görs känd för eleverna genom samtal i klasserna och på elevråd. Vid arbetsplatsträffar och planeringar diskuteras planen vid vissa förutbestämda avstämningar. Den görs känd för vårdnadshavare vid samråd, föräldramöten och vid utvecklingssamtal. Planen finns utlagd på skolans hemsida. / barn och utbildning Planen Introduceras vid nyanställning av pedagoger. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats. Höstterminen 15 Planen har utvärderats av lärargruppen F-3 genom att vi genomfört en bedömning av hur väl våra insatser främjat utvecklingen och stämt av elevenkäternas resultat med de tidigare insatser som gjorts. Vi har då kunnat jämföra detta års resultat av elevenkäterna med förra årets resultat. Vi ser ett bättre resultat när det gäller trygghet i omklädningsrummen och kan tolka det som att våra insatser med att öka antalet vuxna har haft en positiv effekt. Utvärdering av främjande insatser Vid utvärderingar framkom: Planen är diskuterad på föräldrarsamråd men har kanske inte varit känd i sin helhet för alla föräldrar. Samtliga föräldrar har fått ta del av våra rutiner för akuta situationer vid årets föräldramöten. Planen har gåtts igenom med samtliga elever. Rastvärdssystem finns, kompissamtal genomförs, värdegrundslektioner genomförs. Trivselregler skapas i samtliga grupper/hus som barnen är med och tar fram. Ordningsreglerna har skrivits om denna höst och görs känd för samtliga elever. Samtliga vuxna i skolan är positiva förebilder för eleverna. Utvärdering av förebyggande åtgärder Samtal har förts i klasserna om begreppen trygghet och utanför. Pedagogerna har tillsammans med barnen försökt träna på att sätta ord på känslan. Rollspel och samtal har genomförts om hur man kan göra om man känner sig utanför.

3 Vuxna har visat eleverna verktyg hur man kan göra för att ta egna initiativ till lek och socialt samspel med andra. De använder bland annat rollspel och gruppövningar. Det har fungerat bra. Rastvärdarna har uppmärksammat särskilt de barn som behöver extra stöttning i sin lek. Vi har ökat vuxennärvaron i omklädningsrummen, det är alltid med en vuxen i klasserna för F-3 De vuxna har skapat fler tillfällen så att eleverna har känslan av att alla vuxna är till för alla elever. Samtliga klasser arbeta i någon form med tvärgrupper tillsammans med årskursen. Det finns fotografier och namn på alla vuxna i respektive hus. Hela pedagoggruppen på F-3 har arbeta med metoden Stopp, sluta lägg av samt minimöten som är en strukturerad form av samtal vid konflikter i samtliga klasser. Bildstöd över hur metoden är uppbyggd finns uppsatt i klassrummen. Pedagoger har genom rollspel visat elevgrupperna hur metoden går till. Särskilda insatser är genomförda där vi haft behov av att förtydliga modellen De vuxna försöker att fånga upp tidiga signaler om vad som är ok att säga, vad kan man bli ledsen av när någon säger genom gruppövningar och exempel. Vi har inga anmälda nätkränkningar som vi behandlat under året. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas På arbetsplatsträffar På föräldramöten I samtal med eleverna På samråd Ansvarig för att årets plan utvärderas rektor Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön och Ålder Mål

4 All personal har som uppgift att ge eleven förutsättningar för god kunskapsutveckling och omsorg. Verka för att miljön fysiskt som psykosocialt skall vara sådan att eleverna trivs och känner sig trygga. Insatser Alla som arbetar i skolan skall: Aktivt ta avstånd från diskriminering och annan kränkande behandling. Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper Samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande. Medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet. Aktivt vara positiva förebilder för eleverna. Vi är uppmärksamma på vårt eget språk och hjälper barnen att utveckla sin empati och förståelse för andra. Aktivt arbeta med att bemöta pojkar och flickors intressen och funderingar lika. Elevernas egna initiativ och uppfattningar bemöts med respekt och tas på allvar. Elever, pedagoger och vårdnadshavare skall ha kännedom om skolans ordningsregler. Varje klass skapar gemensamma trivselregler så att eleverna själva sätter ord på vilket förhållningssätt och vilken atmosfär som skall råda i klassen. Ansvarig Rektor och all personal Kartläggning Kartläggningsmetoder En enkätundersökning ligger till grund för kartläggningen De yngsta eleverna intervjuas inför utvecklingssamtalen. Under samtalen förs en dialog om trygghet och trivsel. Eleverna gör tillsammans med sina föräldrar en skattning av trivsel och trygghet inför samtalen Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet

5 Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning och Ålder Hur elever och föräldrar har involverats i kartläggningen Eleverna har involverats genom att svara på enkäter. Eleverna gör tillsammans med sina föräldrar en skattning av trivsel och trygghet inför utvecklingssamtalen Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats genom att utföra kartläggningen, sammanställa och analysera elevernas svar från enkät tillsammans med rektor och vid samtal med föräldrar och elever. Resultat och analys Vid frågan om elevernas upplevelse av att känna sig trygg i skolan har vi ett mycket bra resultat i årets enkäter. Reflektioner vid analysen är dock att vi kan bli än bättre på att stödja barnen i leken. Då någon uttrycker att det inte finns någon att leka med när min kompis är sjuk tycker vi att det blir viktigt att elevernas sociala nätverk ökar. Vi behöver skapa tillfällen för det. Vid frågan om det finns någon plats på skolan där man kan känna sig otrygg eller rädd svarar några elever att de känner sig otrygga runt de äldre elevernas område/hus. Vår analys är att det blir viktigt med förebyggande insatser från oss vuxna för att skapa trygghet överallt på vår gemensamma F- 9 skola. För att öka elevernas trygghet än mer, är det viktigt att barnen känner till alla vuxna i laget/huset vid namn. Därför är det viktigt med aktiviteter i lagen/husen som stärker känslan av att alla vuxna är kända för barnen. Några få ca 4% av våra äldre elever upplevde sig illa behandlade genom internet/mobiltelefon. Vid kränkningar på nätet använder vi våra rutiner (se nedan) Vår analys av enkätsvaren blir att våra förebyggande åtgärder är mycket viktiga och att arbetet måste ske kontinuerligt. Förebyggande åtgärder

6 Trygghet i elevernas arbets- och lärmiljö Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön och Ålder Mål och uppföljning Elever skall varje dag känna trygghet i sin miljö. Eleverna skall behandlas lika oavsett kön eller ålder. Inga elever skall utsättas för annan kränkande behandling. Insatser/Åtgärd Här är några exempel på områden som vi valt att lyfta fram utifrån vår kartläggning: Vi stödjer barnen inför rasterna med frågor som vem vill du leka med, hur man kan fråga när man vill vara med, Vi vuxna finns här på gården om du behöver hjälp med något. Vi vill uppmuntra barnen att det är bra att ha många kompisar, så att det sociala nätverket ökar ex när någon är sjuk eller borta. Vi skapar aktiviteter där eleverna lär känna nya elever. Åtgärda elevernas upplevelse om att de äldre elevernas område känns otrygg är att vi vuxna genomför trygghetspromenader runt området tillsammans med barnen att de äldre fortsätter att vara mentorer för de yngre vid speciella tillfällen som temadagar etc. De vuxna kan ställa frågan till de äldre eleverna vid raster ifall de kan vara med och leka, spela fotboll etc. Arbete i tvärgrupper ger en ökad känsla av samhörighet med fler i laget/huset. Det skapar nya kontakter med både vuxna och barn så att fler känner varandra. Fortsatt arbete med metoden Stopp-sluta-lägg av, genom rollspel, samtal övningar för att barnen skall äga metoden och kunna använda den i vardagen. Det stärker barnens känsla av att hantera varandra när det uppstår konflikter. Inträffar kränkningar via nätet hanterar vi det som vid alla kränkningar utifrån våra rutiner (se nedan) Ansvarig Rektor och samtliga pedagoger Rutiner för akuta situationer, Årskurs F-3.

7 All personal har som uppgift att ge eleven en god omsorg och verka för att miljön fysiskt som psykiskt skall vara av en sådan art att problem och svårigheter för eleverna i möjligaste mån undviks. Verksamhetens ledning samt alla som arbetar inom skolan tar avstånd mot alla tendenser till diskriminering och annan kränkande behandling Det ska råda nolltolerans mot diskriminering och annan kränkande behandling i vår verksamhet. Vår målsättning är att ansvarsfördelningen och arbetsgången för att utreda händelser skall vara tydlig. När någon i personalen ser eller får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling ska vi agera direkt. Varje aktivitet av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från vuxna. Vi ska arbeta efter följande handlingsplan. Personal som elev och föräldrar kan vända sig till med tfn: Respektive mentor i klasserna Fyren/Lotsen /53 Skäret Poseidon Grynnan Spec.ped. Elisabeth Rimark Spec. ped Malin Hassnert Skolsköterska Anne Melin Kurator Maria Mannberg Skolpsykolog Lotta Karlsson Rektor Eva Hallström Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av någon vuxen: I det fall elev anser sig blivit utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling av någon vuxen på skolan, ansvarar rektor för utredningen. Den som misstänker diskriminering eller annan kränkande behandling tar kontakt med rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av annan/andra elev/elever. 1. När någon i verksamheten får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling föreligger skyldighet att genomföra handlingsplanen. 2. Ansvarig pedagog/representant från elevhälsoteam ansvarar för att utredande samtal, ett eller flera genomförs med den elev som utsatts för kränkningen. Målet är

8 att eleven skall känna sig trygg. Vid samtalet tas så mycket detaljerad information som möjligt in, vad har verkligen hänt? Har något liknande hänt mellan samma personer tidigare? Pedagogens uppgift är att lyssna och ställa följdfrågor. Dokumentation av samtalet genomförs. 3. Ansvarig pedagog/representant från elevhälsoteam genomför samtal med den som uppges ha kränkt. Är det flera utpekade elever genomförs samtal med en elev åt gången i tät följd. Vid samtalet lägger den vuxne fram den information den fått av den utsatta eleven. Den vuxne lägger stor vikt vid allvaret i händelsen. Krav på omedelbart upphörande av kränkningarna framförs. Eleven får möjlighet att delge de vuxna sin upplevelse av situationen. Dokumentation av samtalet genomförs. 4. Vårdnadshavarna till samtliga berörda elever informeras av ansvarig pedagog snarast möjligt. Rektor informeras av pedagogen, samt får ta del av dokumentationen som är gjord. Rektor har som ansvar att bedöma om händelsen föranleder en anmälan till andra myndigheter. Rektor beslutar även ifall särskilt samtal med föräldrar är i detta läge är aktuell. 5. Uppföljningssamtal som leds av pedagoger/representant från elevhäldoteamet sker efter ca. 1 vecka med samtliga berörda vårdnadshavare samt ev.elev. Det avgörs från fall till fall utifrån ålder och mognad. Vid uppföljningssamtalet avgörs ifall möte med rektor är aktuellt (endast då används steg 6). Återkoppling till berörda föräldrar/vårdnadshavare görs av de vuxna som deltagit i samtalen. Dokumentation genomförs. 6. Rektor kallar till möte med resp. vårdnadshavare. Handlingsplan upprättas dels för den som upplevt sig kränkt, samt för den eller de som kränkt. Skolans inställning är att både den som utsätts för kränkningar och den eller de som utsätter är i behov av hjälp och stöd. Bedömning av stöd krävs för dem båda. Anmälan, utredning till huvudmannen skrivs och skickas. Kopia till berörd vårdnadshavare lämnas. Åtgärdsprogram upprättas vid behov.