VINDKRAFTPARK PÅ SKOTTFJÄLLET

Transkript

1 VNDKRAFTPARK PÅ KOTTFJÄLLET LYEKL och MUNKEDAL KOMMUNER Översiktlig studie - Oktober 007

2 Vidkraftpark på kottfjället - översiktlig studie - oktober 007 Bakgrud Riksdage har satt upp mål för att veriges eergisystem ska ställas om för att bli mer hållbart. Med detta meas bl a att elavädige skall miskas och bli effektivare. Detta ka ske geom koverterig frå el-värme till adra eergislag, bättre hushållig med el och att tillförsel av eleergi frå adra föryelsebara eergikällor främjas. Ett atioellt mål har atagits om att vidkrafte på ca 0 års sikt skall ge e årsproduktio om 0 TWh av de totalt - 50 TWh el som ladet förbrukar. Eergimydighete har bedömt att 6 TWh skall produceras till havs och 4 TWh på lad. Målet är att av dessa 4 TWh skall 54 GWh produceras iom Västra Götalads lä. De tekiska utvecklige har uder seare år ieburit att allt större och högre vidkraftverk blivit lösamma och att lägsta vidivå för lösamma vidkraftprojekt säkts. Det medför att fokus har flyttats frå kustområdea till iladsområde där det blir allt itressatare att etablera vidkraft i stora aläggigar. Vidare har efter beslut i riksdage reglera om tillstådsprövig ädrats så att gräse för aläggigar som skall prövas eligt miljöbalke höjts frå tidigare MW till 5 MW. ammataget iebär förbättrad tekik, ädrade regler och ett kraftfullt statligt egagemag till stöd för utvecklig av vidkrafte att det fis goda möjligheter att de uppställda måle skall ås och att eleergi frå vidkraftverk kommer att utgöra e betydade del av de totala eleergiproduktioe i ladet i framtide. Dea studie kottfjället är ett stort, högt beläget, relativt orört och glest bebyggt skogsområde som sträcker sig över gräse mella de båda kommuera Lysekil och Mukedal. Delar av området är omämt som utredigsområde för vidkraft i kommueras översiktsplaer. Lysekils Eergi AB vill geom sitt dotterbolag Lysekils Eergi Vid AB udersöka möjlighetera för att uppföra e större vidkraftpark iom området. Dea studie skall översiktligt visa vilka förutsättigara är för att aväda hela eller delar av området för vidkraftädamål och vilka evetuella hider som är föreade med detta. tudie skall också idetifiera de kosekveser som etablerige ka täkas medföra för området och omgivige.

3 Vidkraftpark på kottfjället - översiktlig studie - oktober 007 Beskrivig av området kottfjället frå Bärfedale Läge och omfattig kottfjället är ett avgräsat höglät skogs- och utmarksområde beläget i orra dele av Lysekils kommu och sydvästra dele av Mukedals kommu. Området avgräsas av lägre liggade dalgågar med jordbruk, Bärfedale i väster, Hallide i söder och Färlevfjordes förlägig i Färlev och Digleslätte i öster. de ordöstra dele gräsar kottfjället till motorväge E6. dea studie redovisas ett prelimiärt förslag till placerig av ett tjugotal stora vidkraftverk i området. Det redovisade atalet verk och placerige av dessa utgår frå ett maximalt utyttjade av området. Atal verk och placerig ka komma att ädras efter att samråd och oggraare studier geomförts. Beräkigar av vidproduktio, ladskapspåverka, buller och skuggeffekter utgår ifrå att verke med de föreslaga placerige är på MW vardera och har e höjd på toret upp till rotors av av 95 m. Totalt med vigar kommer verke att då att bli maximalt 50 m höga och vara placerade på ett ibördes avståd av 500 till 600 m. De föreslaga vidkraftparke kommer vad gäller de södra dele att ås frå tillfartsväg vid Hallide över stebrottet i Bjälkebräcka. För vidkraftsparkes orra delar ka åtkomste lösas frå öster mot Digle. Matige ut på ätet av de eleergi som vidkraftverke producerar skall i första had ske åt söder mot befitlig kv- ledig. kottfjället frå Digleslätte Terräg och vegetatio kottfjället är som amet ager ett fjällikade bergsparti med högre toppar mella lägre partier och ravier. De högsta partiera av fjället ligger på drygt m över havet orr om stebrottet och mot Bärfedales södra delar och de lägsta partiera åt öster på mella ca meter över havet. Vegetatioe på de högsta partiera utgörs av gles tallskog på hällmarker meda det i lägre liggade delar är tät graskog, bladskog eller öppe ägsmark. Myrmarker och småvatte är valiga. kogsbruk bedrivs på kottfjället. På de mest kuperade terrägavsitte är framkomlighete låg, vilket försvårar ett effektivt skogsbruk. Två midre sjöar, Röigevattet och Roms vatte är beläga iom området. Karta utvisar ett förslag till maximalt utyttjade av området med häsy taget till vidförhållade, buller och tillgäglighet. Påverka på ladskapsbilde, atur-, och kulturmiljö och friluftslivet i området belyses i följade redovisig.

4 kjutbaa torskoge Öst Trappe smarke Brattetorpet Backa Backamyr Ramdale Bråtara Gateklåva Mejeri Äghage adara Liddale Nordmosse Top tockebro Röd Grahoge Vasshoge Hedumsvattet örskoge Björkelide Fjäll tumperöd tora Hedum Myrara örmosse Furuberget Hälsoc Ägara Hembygdsgård Köleberget Mossedale Botteberget Bake taxäg Hastetorpet Diglebäcke torskogsmyre Torp Ramberget Hedums gamla tomt Bredberget Liae Dammosse Buråsareberget porthall Bärby Bålkeröd Nötehoge tämmora Mälleröd Buråse Berg Björklide Bottelycke Brohage Cemetgjuteri kygge da olhem Lugås Karlsham Botteberget kälemarke Frede Furulud Tose Råhede Tv ärå Äghage Grustag Oset Bärfedal Holma ås Bräcke Bräcke N Leråker Fosse 9 9 olhem Låssby tora Håveröd Kase Häcklefjäll Löhageberget Höjde Tjäreberget Fjällberget Löhage Karlsborg Bergskär körbolide Fyrhage 77 Dalhage Flateberget körbo Malishage 88 körbo stig Ladberget Pole Fjällbäcke Hagemyr Medbo Myre Fridhem Dalehage 6 6 Bubacka Parate Troeröd Korsäge Ägara Nordäge Nytorp Ham Kutsmyr tämberget Orredale ollide v älv Färle Damme Ljuglide Eerbacke Rävhage Blixe Äge Lågemyre Lågegilja Moltemyr tockegilja Kisteröd Leråker Myreholme Kisteröd vatte Brädeberget Hoge Myrtorp Kolidberget tekase Roms vatte Dalåse Fjället Tridemyr olbacke e älv als d Bä örgård vatte Bugilja Låssbyäge Rörby L. Östebo Aspabacke Lögilja kottfjället kogsgilja kottfjället Myre Koppbo Fridhem Röigevattet Östebo Lillevattesmyre Vatteröd örgård Vidsås Lågemyrara Medby Mjölkeröd Eer Hålvägar Gröebackar bä cke Gaddemyrs- Blötemyr Kv ar berget Gullmars aturreservat Broälves aturreservat Hallide damm Loretorpet Gaddemyre Fjäll Lidevik Brattö Nedre Rude Tuvora Hålvägar Åker Kvarekase traderäg Tockehage Myrebacke Lövkase Trollhätta Mokulle Rudsbacke öräge Bake Gridara Dammberget Grövkase Hästeberget Mo yta Uteby Hallids klack Eerlide Brattemyre c bä re d Flu Brattås Hasslebacke Kasegilja ke Färlevfjorde Medby Grahoge Grå Kibeste g Te Flatefjäll Orreklåvora Vettekulle adklev ad- Jordfall Tr Ha Ramdal Rumpe c bä ds lli Lidesberg Halvardsröd ke Fåglekärr Äghage Flågareberget Mo Orredale jö Öa Galgeberget Orrevik Hoge Palle Axtvetes gamla tomt Hyllikeberg Axtvete Lueberg Bråtebro Hegärde Röseberge Ruteholmara Fågstgropar Trollhätta Axtvete Moltemyr 0 00 kala :0 000 i A kala : 000 i A4 Muske-gel medberg Döebacka Äge Aspebacke törrebergs myr ötorpsberget ris tradvik Björemyr Talavid Backara Ägkase Lude Högberget Kase Fashult Kopperöd Utsikte evik Gökeplatse Lueberg Backara Furuberge Platshage Brueberget Hedkase Gilja Lågelad Roselud Orremyr Kroke Ladholme Tege Laehed Albertsro koge Dumpe jöbacka koge Höjde gelskyddsområde Gröv karstad torskoge ke Uteby Lågbe Reses grav Gammaläge kyggeberget äc Gråbeeberget Hallid kårve lsb Kibestes torvemyr Bjälkebräcka traderäg a ed koglud Broälves aturreservat karstad damm Högberget Hallid klev Vettekulle Flatefjäll Forborg Huseberget kälebacke Fågelskyddsområde Blåsopp Fredriksborg Hagara Ruds vad Blådjuperöd Lilla Rude Bäckehage ältora äcketorpet Furuberget Övra Rude trade trade Östergård Vassarekulle Mörkemyr tebrott Tyske botte älteberge Nedergård Färlev Lillevattet Marke Justieholm Äghage Uddara Hästhage Äge Källhage Övergårde vartevattet Dammigara Röige Myre Örsgilja Älvbacke Tattarekase Höga slott Mo 55 peketrappe k äc Bruskedale Låga kas Lågbee rös Möhätta b e Ö Hällehemmet tågkulle Östebo Kase Öe Fossebacka Rörmyrara kogsberge Myre Gullmar toräge Lökeberget Ekeskoge Björemyre rfe seröd Klåva Orremyre Hede N Östebo Vårdhem toräge Välseröd Äghage Bäcke Garveriet saketorpet Älväge Älväge Hembygdsgård Lide Fibedals gamla tomt Roms vatte Grustag Grustag Vatteröd Fibedal Holma Gustavsberg Vilthäg Östeby Orrehäll Orreberg Färgarekase Vilthäg Älberget Gategård Magelud Roselud Nissesteara Bjugghage Hemvärsgård Hede Hogedal Fridhem Dalhage Lyckebo Tvärå Nötegilja Rårödskas koghall lsbacka Folkesberg Råhed kogsberg Gråtaremyre Bake Lyckhoge Råröd Åseby Dalemarke Borge Reigsverk Tyberget Dalskoge Uddara lts klev tallhage Rom Hägedyt Matkåve Hästhage Tosemarke Paradiset Hede Karlsberg Dalaberg lottsberget Dalkase Brassaretorpet Bä rfe Bergfors Torp d fors Kapperö tärke Tosekyrka lsä Damme Brikehage Blomsterkase Västergård kattegårde Botteelyckes gamla tomt lve Ruta Naturbruksgymasium Östergård Halle Forborg Puttara Backe ipekulle Vitvete Kv ar eb. Damme Ligata Kute Kil ik VNDKRAFT PÅ KOTTFJÄLLET Lysekils och Mukedals kommuer, Västra Götalads lä 000 m ÖVERKTKARTA Rådhuset Arkitekter AB LH Oktober 007

5 Vidkraftpark på kottfjället - översiktlig studie - oktober 007 Kommual plaerig Hallide OTENÄ KOMMUN Lysekils ÖP 06 Eligt Lysekils översiktspla atage i jui 006 är de del av området som ligger iom Lysekils kommu ett utredigsområde för vidkraft. om ett område som ligger öster om och i aslutig till stebrottet i Bjälkebräcka ka e vidkraftaläggig få prövas. Ett evetuellt beslut om utbyggad skall föregås av vidare utredig. Detaljpla krävs. Lysekils ÖP har kommue formulerat riktlijer för etablerig av vidkraft. dessa sägs blad aat att kommue är positiv till vidkraft, uder förutsättig att ite allmäa itresse påtagligt skadas och att eftersom grupper av vidkraftverk ka likställas med idustriverksamhet, skall sådaa prövas geom detaljpla. Vidare sägs att vidkraftverke bör samlas i grupper med strikt geometrisk utformig. MUNKEDAL KOMMUN Bro Åb yfjo rde Bro fjo rde Färlevfjorde Häräset Brastad Rixö UDDEVALLA KOMMUN Gu llm ar Lyse Koröara TEKNKA YTEM Lysekil Kraftledig 0 kv Kraftledig kv kagerrak Vidkraftverk Utredigsområde för vidkraft Fiskebäckskil Råvatteledig Gåsö Vatteledig kaftö Avloppsledig Grudsud Vattereigsverk Avloppsreigsverk Högreservoar Reservvattetäkt vackus myr ÖP 006 ORUT KOMMUN LYEKL KOMMUN ÖVERKTPLAN 0 5 km kala : Miljö- och stadsbyggadskotoret Rådhuset Arkitekter AB ENERGPRODUKTON OCH -DTRBUTON NTREEKARTA 9 Befitlig stamledig av riksitresse Plaerad stamledig av riksitresse Regioledig Trasformator Korsjö Kye fjäll Vattekraftverk 0 Töfted alså Reservat för ev framtida gasledig Område lämpligt för grupper av vidkraftverk Utredigsområde för grupper av vidkraftverk t. Holmevatte Område olämpligt för grupper av vidkraftverk Örekilsälve Vidkraftsaläggig uder prövig aesjö Bullaresjö ae Krokstad Lersjö Hajumsälve 0 Ör ekils älv e Hedekas Hede Hällevadsholm Kärsjö varteborg 0 Digle als älv e d 0 Håby ÖP 00 kala : Rådhuset Arkitekter AB 4 5 km Foss Valbo-Ryr 0Muked alsälv e altkällefjorde Gullmar Viksjö Mukedal 0 Tugeäset MUNKEDAL KOMMUN ÖVERKTPLAN Färlevfjorde x Bä rfe Bärfedal Tåsteröds st vatte 0 Valboå Mukedals ÖP 00 Eligt Mukedals översiktspla frå år 00 är ett område i kottfjället öster om Bärfedale utlagt som ett utredigsområde för grupper av vidkraftverk. om området Bärfedales höjdpartier är Förutsättigara för vidkraftsetablerig på höjdområdea relativt gysamma med avseede på videergi, trasporter och aslutig till elätet. Vidare framhålls att kommue är positiv till e vidkraftsutbyggad. Ett övergripade mål är att utbyggad sker på ett sådat sätt att adra väsetliga allmäa itresse ite skadas. För utlagda utredigsområde sägs att detaljstudie av eskilda aläggigar skall föregås av dispositiosstudier av hela det område som är aktuellt för utbyggad. Evetuell påverka iom agräsade område av riksitresse för aturvård, friluftsliv respektive kulturmiljövård i Bärfedale skall särskilt uppmärksammas. Mukedals kommu har påbörjat arbete med e översy av de kommutäckade översiktsplae. E y ÖP där ställigstagade som rör bl a ladsbygdsutvecklig, vidkraftutbyggad samt kommues förhålligssätt till atur- och kulturmiljöer är därför att väta. Plaerig eligt miljöbalke Riksitresse för aturvård och kulturmiljövård eligt kap MB Bärfedale är av riksitresse för aturvård och kulturmiljövård. Bärfedale igår i ett större riksitresseområde för aturvård som omfattar Bottafjordes och Åbyfjordes vatte- och stradområde. Eligt bestämmelsera i miljöbalke får riksi- 4

6 Vidkraftpark på kottfjället - översiktlig studie - oktober 007 tresse ite utsättas för åtgärder som ka medföra att värdea påtagligt skadas. Riksitresset för aturvård bedöms ite skadas eller påverkas av e vidkraftsetablerig i bergspartiera. Värdebeskrivige och motivet för riksitresset för kulturmiljövård är: Dalgågsbygd; e mycket smal uppodlad fjorddal med bebyggelse placerad mella berg och odligsmark, där forlämigar frå olika tidsperioder och e av Bohusläs äldsta kyrkor tyder på att området utyttjats uder mycket låg tid. Uttryck för riksitresset är: Ladskapsbilde, bebyggelses läge och utformig, Bärfedals kyrka frå 00- talet, och olika forlämigar som t ex ett järåldersgravfält söder om kyrka. Värdekära i riksitresset är kocetrerad till området rut kyrka. aolikt kommer riksitresset för kulturmiljövård Bärfedale att påverkas geom de plaerade vidkraftparke. Det ka heller ite uteslutas att viss skada ka uppstå på riksitresset beroede på i vilka läge som vidkraftverke placeras. Det som påverkas är i första had ladskapsbilde, geom att vidkraftverk placerade högt ovaför dalgåge kommer att bli syliga frå måga platser i Bärfedal, också ifrå kyrka. Hur ladskapet påverkas och förädras visas geom fotomotage frå olika pukter. Broälves vatteområde och ärmsta sträder i Lysekils kommu är av riksitresse för aturvårde. Grude för riksitresset är att det fis e geetiskt värdefull havsörigstam som aväder Broälve som lekområde, och att dea ite får påverkas så att havsörigsstamme skadas. Vidkraftverk ka komma att bli placerade i aslutig till ett av Broälves tillflöde. Att kraftverke skulle kua skada Broälves vattekvalitet bedöms dock ite som saolikt. Bärfedals kyrka med omgivig är värdekära i riksitresset för kulturmiljövård. Riksitresse eligt 4 kap MB De södra dele av plaerigsområdet som ligger iom Lysekils kommu omfattas på grud av atur- och kulturvärdea av riksitresse eligt 4 kap och MB. Eligt, (obrute kust) får stora idustrialäggigar (vidkraftaläggigar större ä 0 MW) ite tillkomma. För Mukedals kommu fis i det aktuella området ite samma restriktio. Det är dock edast e midre del av vidkraftparke som föreslås bli placerad i Lysekils kommu. Avgräsige av det område som omfattas av 4 kap är uppebarlige gjord efter admiistrativa gräser och ite frå ladskapets karaktär och förhålladet till kuste. E bedömig av vidkraftverkes evetuella påverka på omgivade kustområde (främst Åbyfjorde) kommer dock att göras i sambad med beskrivige av hela vidkraftparkes påverka på omgivade ladskap. kottfjället frå Åbyfjorde. Vidkraftverk placerade på kottfjällets västra delar mot Bärfedale kommer att bli syliga frå Åbyfjordes stradägar och iersta delar. 5

7 Vidkraftpark på kottfjället - översiktlig studie - oktober 007 Hällmarker med tallskog Bladskog/sumpskog Naturvärde Nyckelbiotoper och område med aturvårdsavtal Naturvärdea i området fis översiktligt beskriva geom kogsvårdsstyrelses iveterigar av yckelbiotoper i skogsmark. ett område rut Björemyr är e yckelbiotop utpekad liksom också i tillflödet till Roms vatte. Nyckelbiotoper i skogsmark är område som ite har ågot lagstadgat skydd me som har aturvärde och där det fis eller ka förvätas fias vissa rödlistade arter. Nyckelbiotope ivid Björemyre iehåller aturskogsartad bladskog med islag av ek och mycket gammal asp. Det fis ett flertal bohål i aspara. Området igår i de cetrala dele av ett tjäderspel. Rut yckelbiotopsområdet fis ett iveterat område med aturvärde. Eligt beskrivige är detta ett område som käeteckas av hällmarker med opåverkad skog som idag ka betraktas som aturskog. Området är omväxlade bevuxet med stora partier tallurskog på hällmarker, ett parti gammal bladskog samt iehåller myrmarker. Vidkraftverke umrerade - eligt förslaget föreslås bli placerade iom det iveterade området och i ärhete av platse för tjäderspel. Avsikte är att aturvärdea skall bibehållas så lågt möjligt, och att spelplatse och revire för tjäder ite skall skadas av vidkraftverke. Nyckelbiotope vid Roms vatte utgörs av lövsumpskog som är e urskogslikade aturskog. Området översilas iblad. Ett vidkraftverk föreslås bli placerat i aslutig till Roms vattes tillflödesområde i söder. Geom vägdragig till verket ka yckelbiotope komma att påverkas. Två verk, r 5 och 6 föreslås bli placerade öster om stebrottet i Mörkemyr i aslutig till ett skogsområde med aturvärde och med sk aturvårdsavtal. Området fugerar som ett skydd mella stebrottet och det öster därom liggade skogsområdet med värde som bl.a. spelplats för tjäder. Uder förutsättig att vägara till verket ite dras geom området bedöms placerige av verke ite beröra aturvärdea i skogsområdet. Våtmarker Området iehåller som beskrivits ova småvatte, kärr och sumpmarker. Dessa ka bitvis komma att beröras av det vägbyggade som krävs för vidkraftverkes åtkomst. Myrmarker är valiga Behov av ytterligare bedömigar av aturvärdea sambad med det fortsatta plaerigsarbetet för vidkraftparke kommer oggraare iveterigar och beskrivigar av aturvärdea i delar av det aktuella området trolige att behöva utföras. Likaså skall de förvätade påverka samt kosekvesera beskrivas i e miljökosekvesbeskrivig. 6

8 Vidkraftpark på kottfjället - översiktlig studie - oktober 007 Kulturvärde Forlämigar aslutig till det område som är aktuellt för vidkraftparke fis ågra forlämigar registrerade. De utgörs huvudsaklige av högt beläga röse och av steåldersboplatser beläga i sluttigar och dalsäkor. get av verke föreslås bli placerat så att käda forlämigar berörs direkt. Dock är det troligt att kuskape är bristfällig vad gäller ytterligare forlämigsförekomst i de ire och mer svårtillgägliga delara av kottfjället. Eftersom exakt placerig ite ka ages i detta skede, och ågot förslag till vägdragig ite föreligger, är det ite uteslutet att ågot eller ågra av verke ka komma att beröra idag ite käda forlämigar. E arkeologisk udersökig ka därför komma att erfordras för delar av området. Kulturmiljöer Bärfedale i Mukedals kommu är av riksitresse för kulturmiljövårde, se ova. Eligt kommues kulturmiljöprogram ligger det kulturhistoriska värdet i de sammataga bebyggelse- och ladskapsbilde med e till stor del välbevarad bebyggelse och e särege och vacker ladskapsbild. Geom fotomotage som illustrerar de plaerade vidkraftverke på kottfjället ka e bedömig göras hur aläggige kommer att påverka ladskapsbilde upplevd frå olika håll i Bärfedale. e eda. E utpekad kulturhistoriskt värdefull miljö eligt kulturmiljöprogrammet för Lysekils kommu är Färlev-kottfjället. Detta område sträcker sig frå Färlevfjordes iersta del över de uppodlade dalgåge mot kottfjället i orr. Det karaktäriseras av jordbruk med stradägar mot Färlevfjorde och traditioellt placerad bebyggelse, som delvis är mycket ålderdomlig. kottfjället utgjorde utmarkera. Här fis torp och torpgruder i ett gammalt kulturladskap. Området är rikt på forlämigar. På kottfjället fis e samlad rösemiljö av fem röse i höjdläge. sluttige mot dale fis hällristigar, flera högar och stesättigar. De utpekade miljö omfattar de östra dele av kottfjället i Lysekils kommu. De torpiveterigar som utförts av hembygdsföreigara i de båda kommuera (Bärfedals och tågeäsets) visar dock att stora delar av fjället varit bebyggda och bebodda och att kulturmiljö är likartad i hela området. aslutig till ågra av de föreslaga verke i de södra dele av vidkraftparke, fis ågra torpgruder som utmärkts med skyltar geom Bärfedals hembygdsföreig. Kulturmiljö i området som helhet kommer att påverkas om de föreslaga vidkraftparke geomförs. Påverka sker främst geom vägbygge och att upplevelsevärdea i de orörda skoge kommer att förädras. Ett av verke är föreslaget till torpmiljö Ekeskoge. Läget för detta verk kommer trolige att behöva omstuderas så att ite miljö rut torpet fördärvas av de föreslaga etablerige. Grud efter backstuga Hålkase 7

9 : Hogedal :8 : : : GATEGÅRD : KEBERG :5 Orrehäll : koghall :8 : Orreberg :7 Tv ä rå : : Holma HOLMA :4 :8:8 :5 Grustag :7 :0 : s MYRTORP LÅBY :8 :5 Hembygdsgård : Grustag HOLMA : :6 : Holma ås :0 ÅEBY ORREBERG : : :8 :4 : : Kase Myrtorp :9 0 0 körbolide Moltemyr tockegilja MEDBO körbo Fjällbäc ke 99 Damme Hagemyr BÄRFENDAL- tämberget ve Lågbee rös kogsgilja :4 :4 :5 :0 : 4 :5 :9 :4 : :8 4:9 :7 Lögilja BRATTÖN :9 Hästhage : : Furuberget : 6: 66 äcketorpet 6: Lågemyrara 6:4 : rb äc ke 4: Gröebackar Kv a :9 :6 : : :0 Lidevik Loretorpet 4: KARTAD öräge Grövkase ake Vidkraftsläge Vestasvid : Broälves aturreservat : 4 : Lövkase Hallids klack Hålvägar :65 : Tockehage :0 :5 GRÖV : 5 : Kvarekase 4: : K ilj :5 :9 Hasslebacke :9 Formie FM Formie FM Riksitresse 4 kap och LT : :8 4: Trollhätta :9 : Fredri :9 Hålvägar Hallide damm 6: Hagara Mjölkeröd HALLND Blötemyr : :5 Gaddemyre :4 :5 Vassarekulle Lillevattesmyre Vatteröd : Mörkemyr tebrott :8 :0 : 4: Uddara :4 Brattö 4: Äghage vartevattet FJÄLL Lillevattet :6 Tyske botte : Höga slott 6: 5: Äge :4 Tattarekase Bruskedale Låga kas Koppbo :4 Dammigara kottfjället MEDBY 55 :4 Röige 500 m :9 Mo kottfjället Fridhem Örsgilja Röigevattet :5 4:9 tågkulle Myre : Gaddemyrsberget :8 Rörby :4 kogsberge :4 Hällehemmet FÄRLEV Klåva FOEBACKA :9 4:8 Rörmyrara byäge kala :0 000 i A kala :0 000 i A4 :4 : Bugilja 00 :4 :9 44 :4 0 :8 : Orredale Ekeskoge :5 Björemyre Mokulle ollide Orremyre HEDEN 6 6 Fjället Hede :4 ke ÅBY 5 5 Tridemyr :5 Lågemyre : : :9 : :4 Nytorp Ljuglide KÖRBO BÄRFENDALMEDBO 8 8 BRÄCKE :5 : Eerbacke 88 : 4 4 körbo stig Ladberget 7 7 : :4 :8 77 : : : Lågegilja 0 0 :4 :9 ROM : BÄRFENDAL- : :8 :9 :4 4 : FOLKEBERG : 9 9 : Fjällberget : ROM Löhageberget :6 edbo :4 :4 Löhage :8 : Roms vatte : :4 Karlsborg :6 : : RÅRÖD :8 :9 d Roms vatte ÅEBY LÅBY :6 :6 Fosse Låssby : Brädeberget :5 :4 Dalåse :7 Bärfedal :5 Tjäreberget :8 :6 RÅRÖD ÅEBY :4 olhem : MYRTORP Höjde Äghage DNGLE :56 7 :6 :6 saketorpet Älväge Älväge :4 BÄRFENDAL : KYRKA MYRTORP :5 : :0 4: :8 RÅRÖD :7 :7 ORREBERG :0 selud : : Formie FM tradskydd Höga aturvärde VO get föster umpskog VO Riksitresse atur LT Naturreservat LT Lövskogsiveterig LT Riksitresse kultur LT Naturvårdsavtal VO Våtmarksiveterig NV Kulturmiljöprogram Kommuera Nyckelbiotop VO Biotopskyddat område VO VNDKRAFT PÅ KOTTFJÄLLET Lysekils och Mukedals kommuer, Västra Götalads lä NTREEKARTA Rådhuset Arkitekter AB LH Oktober 007

10 Vidkraftpark på kottfjället - översiktlig studie - oktober 007 Påverka på ladskapet Ladskapsvärdea i Bärfedale har översiktligt beskrivits ova. Det ka kostateras att geom de placerig som vidkraftverke föreslås få kommer dessa att bli väl syliga för betraktare förutom frå Bärfedale också frå Åbyfjordes stradområde i söder, frå orr och frå Digle och väg E6 i öster. Det är ofråkomligt att ladskapsbilde påverkas. Framför allt gäller detta i ärområdet i de smala Bärfedale, där vidkraftverke kommer att upplevas på relativtära håll. Fotomotage frå olika fotopukter redovisas eda. Verke sedda frå Åbyfjorde, vid Nordes Ark Frå Bärfedale Frå Bärfedale vid Möhätta Frå Bärfedale 9

11 Vidkraftpark på kottfjället - översiktlig studie - oktober 007 Värde för friluftslivet Vägar och stigar leder upp på fjället. ga stigar är geomgåede Området kottfjället är ite särskilt utpekat som ett område av högt värde för friluftslivet. Detta hidrar ite att området med si relativa orörda atur ka ha stor betydelse för det lokala friluftslivet. För boede i Lysekils kommu är detta det ärmast beläga riktiga vildmarksområdet, och för boede i Bärfedale ka det fugera som ett ärströvområde. ärskilt gäller detta området rut Roms vatte i orra dele och kottfjällets södra och östra delar, som är relativt lättillgägliga. kottfjällets ire delar, där huvuddele av kraftverke föreslås bli placerade, är gaska svårtillgägliga och kuperade område. Tillgäglighete till området är idag begräsad till de utbyggda skogs- och grusvägar som leder upp och i i området frå söder, orr, öster och väster. Det sakas geomgåede vägar, stigar eller strövstråk på kottfjället frå söder till orr eller frå öster till väster. De båda kommuera deltar i EU projektet Kustära vadrigsleder, som syftar till att förbättra förutsättigara för friluftslivet bl a geom att ett sammahägade ät av vadrigsleder skall tillskapas frå Orust till Moss i Norge. Flera olika sträckigar på kottfjället har studerats. översiktsplae för Lysekils kommu har redovisats e sträckig av lede frå Fossebacka upp över kottfjället mot Roms vatte. Lede är föreslage geom de orra dele av de föreslaga vidkraftparke. Mukedals kommu har som mål att kyta samma befitliga leder, Bohuslede och otelede frå Harska vid Kärsjö över kottfjället till e aslutig av otelede väster om Bärfedal. Äu fis dock iga av de föreslaga ledera utbyggda över kottfjället blad aat beroede på att det fis markägare som ite accepterar att vadrigsleder läggs över deras marker. Om e större vidkraftpark etableras i området, kommer värdet för friluftslivet att förädras. Tillgäglighete till området kommer att bli större geom att ya vägar måste byggas. De ostördhet som ka upplevas idag kommer däremot att gå förlorad, åtmistoe iom kottfjällets cetrala delar. Geom att verke är höga kommer de att bli syliga i hela området och buller frå vidkraftverke kommer att bli påtagligt på måga platser iom området. Området rut Roms vatte är särskilt frekvet avät för friluftslivet geom att det fis e vadrigsled rut sjö samt e grillplats med vidskydd för överattig. Det verk som föreslås placeras relativt ära sjö (ca 00 m),ka komma att störa ärmiljö vid sjö dels visuellt, dels geom ett relativt kraftigt buller. Närmare studier av de föreslaga vidkraftetableriges iverka på friluftslivet kommer att geomföras i ett seare skede av plaerige. 0

12 Vidkraftpark på kottfjället - översiktlig studie - oktober 007 törigar för boede och verksamheter i ärområdet kottfjället är till övervägade dele obebyggt i de cetrala dele. Bebyggelse ligger främst samlad i omgivade dalgågar och i de södra dele rut Brattö i Lysekils kommu. På grud av störigar frå vidkraftverke i form av buller och skuggbildig, skall låga avståd hållas mella aläggig och bebyggelse. Normalt krävs ett avståd av mella 500 och 600 m mella bostäder och stora vidkraftverk. Buller: E prelimiär beräkig av ljudutbredige på verke är gjord efter Naturvårdsverkets rekommederade metod i Ljud frå ladbaserade vidkraftverk och utgår ifrå föreslage placerig och storlek på verke. Bullervärdea får ite överskrida db A vid bostadshus. Med föreslage placerig och storlek hamar iget bostadshus i bullerområdet över db A, me flera ligger på gräsvärdet eller i ärhete av detta. sambad med fortsatt arbete behöver oggraare bullerutredigar geomföras, och resultatet ka bli e omstuderig av vidkraftverkes placerig och atal. Torpstället Fjället cetralt på kottfjället med bevarat bostadshus och lada hyrs idag ut som fritidshus av markägare. Om e utbyggad av vidkraftparke kommer till ståd ugefär som föreslagits ka torpstället fortsättigsvis också hyras ut me ite avädas för permaet boede då bullerivåera skulle bli för höga. Torpstället Fjället Ljudutbredig - gräse mella orage och gult område redovisar,0 db(a)

13 Vidkraftpark på kottfjället - översiktlig studie - oktober 007 kottfjällets södra del ligger stebrottet Hallides Grait i Mörkemyr. Verksamhete är i sig störade för omgivige, och torde ite bli störd av vidkraftverksamhete. Det omväda fallet bör dock beaktas, då vidkraftverk ka skadas av vibratioer frå sprägigar vid e alltför ära placerig. kuggbildig: När sole står bakom vidkraftverkets rotor ka växligara mella ljus och skugga uppfattas som störade. Feomeet iträffar i solske på de platser som ka skuggas av vidkraftverke. kuggoras utbredig är störst vid soles upp- och edgåg uder våre och höste. E schabloberäkig av skuggeffekter på agräsade bostäder har utförts utifrå de föreslaga placerige. Beräkige utgår frå de maximalt möjliga skuggtide. De faktiska skuggtide blir midre på grud av molighet, terrägförhållade och likade. De riktvärde som aväds i verige iebär bl a att skuggtide frå vidkraftverk ite bör överstiga 0 timmar per kalederår eller 0 miuter per dag vid maximalt möjlig skuggtid, och eligt e dom i miljödomstole får ite de faktiska skuggtide överskrida 8 timmar per dag. Beräkigara visar att maximala skuggtide för ågra bostadshus i omgivige kommer att bli lägre ä vad som är öskvärt eligt riktvärdea. De faktiska skuggtide har dock ite beräkats. Det fis olika sätt att bemästra störigar av skuggor frå vidkraftverk. Blad aat fis fuktioer i verke som gör att de ka stägas av vid tidpukter då störigara blir för stora. Vägar och elektrisk försörjig av verke Möjlig tillfart frå öster Vägät För e möjlig utbyggad av vidkraftparke krävs ett vägät av tillräcklig kvalitet i bredd och bärighet för trasporter, dels i i området, dels fram till varje kraftverk där det också skall fias e yta för material och haterig uder bygget. Avsikte är att tillfarte i första had skall ske söderifrå frå befitlig väg mot stebrottet i Mörkemyr. Dea väg är yalagd och är avsedd för tuga stetrasporter. Tillfarte är täkt att gå geom brottet orrut i befitlig dalgåg. Här får yaläggig av väg ske. Frå huvudväge skall varje kraftverk kua ås separat. Vägara bör ha e bredd på ca 5 meter för de låga trasporter som vidkraftverk kräver. (Vigara har e lägd av ca 50 m) De orra dele ka ås frå Diglehållet i öster, där e grusväg av relativt god kvalitet leder upp i kottfjällets orra del. dea översiktliga studie pekas på möjliga sätt att lösa vägar för aläggig och service av vidkraftverke. Noggraare studier kommer att visa vilka lösigar som är bäst ur olika aspekter.

14 Vidkraftpark på kottfjället - översiktlig studie - oktober 007 Elförsörjig Vidkraftverke kommer att aslutas via trasformerig till Vattefalls kv kraftledigar. matigspukte är föreslage vid stebrottet i Mörkemyr på ledige som matar frå Färlev till oteäs. om området för vidkraftparke kommer att behövas ett kabelsystem för 0-kV mella verke för trasport av eergi frå verke till ovaståede trasformatorstatioer. För varje vidkraftverk erfordras e trasformator som placeras i tore eller i e midre byggad i direkt aslutig till verke. Admiistrativa frågor Miljöprövig eller ite Frå och med december 006 har reglera för prövig av vidkraftaläggigar ädrats så att gräse för storlek på aläggigar som skall prövas eligt miljöbalke ädrats frå tidigare MW till 5 MW. För aläggigar större ä 5 MW är lässtyrelses miljöprövigsdelegatio tillstådsmydighet, och för midre aläggigar skall amäla göras till kommue. E utbyggd vidkraftaläggig eligt förslaget i dea studie skulle kua få e sammalagd effekt av drygt MW, vilket skulle kräva prövig eligt miljöbalke. Äve om atalet verk skulle miska efter att detaljerade studier geomförts, är det troligt att de sammalagda effekte kommer att överstiga 5 MW. E utgågspukt i detta arbete är därför att de föreslaga vidkraftaläggige kommer att prövas eligt miljöbalkes regler med miljökosekvesbeskrivig och asöka om tillståd. Detaljpla för vidkraft Eligt rekommedatioera i Lysekils kommus översiktspla skall vidkraftaläggigar också prövas i detaljpla. Fördelara med e prövig i detaljpla framför ebart och direkt prövig av bygglov är att de demokratiska processe blir säkrare och öppare och att projektets möjliga geomförade blir säkrare också för verksamhetsutövare. E lagakraftvue detaljpla ger automatiskt säker byggrätt för dee. Nackdele med detaljpla är att e såda process ka bli mer komplicerad och ta tid. Det aktuella fallet med e aläggig som är placerad i två kommuer iebär dessutom att det krävs två detaljplaer i parallella processer, e för varje kommu. ett strikt ur pla- och bygglages regelsystem skall aläggigar som har stor omgivigspåverka (vilke e så här stor vidkraftpark har) prövas i detaljpla.

15 Vidkraftpark på kottfjället - översiktlig studie - oktober 007 Rekommedatioe är, efter samråd med kommueras tjästemä, att i uläget utgå frå att detaljplaer skall upprättas som uderlag för prövige av vidkraftparke. e detaljpla ka, uder förutsättig att bestämmelsera ka göras tillräckligt detaljerade, bestämmelser om bygglovsbefrielse iföras. Därigeom udviks det osäkrare bygglovsförfaradet. E förutsättig för detta är att plabestämmelsera följs. Fortsatt arbete Dea studie har legat till grud för beslut i styrelse för Lysekils Eergi om fortsatt arbete med vidkraftprojektet på kottfjället. tudie, ågot kompletterad, överlämas till de båda kommuera för beslut om samråd iför det fortsatta arbetet med detaljerade studier, evetuella detaljplaer och projektutformig. amråd av dea studie De båda kommuera har olika rutier för hadläggig och beslut i detaljplaeärede. Lysekils kommu är det miljöoch byggämde som beslutar om platillståd och hadläggig av detaljplaer. Mukedals kommu är det kommustyrelse som asvarar för plaerige. Äredegåg i Lysekils kommu: Dea översiktliga studie tas upp i MBN för beslut om samråd. Beslut om samråd har fattats av ämde i jui 007. Efter samråd med utskick och samrådsmöte() och e redogörelse för samrådet tas äredet upp i MBN, som beslutar om platillståd och fortsatt plaarbete. Äredegåg i Mukedals kommu: Kommustyrelse (K) beslutar om att föra dea studie för samråd. amråd geomförs med utskick och samrådsmöte() E redogörelse för samrådet, asöka om platillståd av verksamhetsutövare och beslut om platillståd och fortsatt arbete tas av K. Plakostadsavtal teckas med kommue. amrådsförfaradet skall geomföras samtidigt i de båda kommuera. De översiktliga studie skall sädas till lässtyrelse, Vägverket, Luftfartsstyrelse, Försvarsmakte och adra statliga mydigheter och orga som ka ha itresse av förslaget, till de båda kommueras olika ämder och styrelser, samt till berörda föreigar och boede och fastighetsägare i ärområdet. Förslaget aoseras i dagspresse och ibjuda samrådsmöte hålls. Därefter beslutas om hur arbetet skall löpa vidare och processera i de båda kommuera löper parallellt. 4