PM-GRUNDVATTENPÅVERKAN PÅ NÖDVATTENBRUNNARNA 4 OCH 5

Transkript

1 UPPDRAG Grundvattenpåverkan-nödbrunnar, Öckerö UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Björn Hlgerssn UPPRÄTTAD AV Björn Hlgerssn/Malin Örne DATUM INLEDNING I Öckerö kmmun, på Hönö, vid Nya Gärdet, nära Brslyckevägen ch Strandvägen, planeras för nyetablering av bstadsbebyggelse. Planmråde för gällande plan presenteras i Figur 1. Området är dkumenterat i pågående planärende genm tidigare fastlagd plan ch idéskiss inför ny bstadsbebyggelse, se Figur 2. Markmrådet är tidigare beskrivet av Swec i en geteknisk undersökning, PM Geteknik, Det knstaterades då förekmst av grundvatten ca 1 m under marknivån vid undersökningen ch det bedömdes att grundvattenytan tidvis trde kunna ligga i markytan på grund av små jrddjup ch partier med berg i dagen. Figur 1. Planmråde för gällande plan. 1 (14) Swec Gullbergs Strandgata 3 Bx 2203, Götebrg Telefn Telefax Swec Envirnment AB Org.nr säte Stckhlm Ingår i Swec-kncernen Björn Hlgerssn Hydrgelg Telefn direkt Mbil bjrn.hlgerssn@swec.se

2 Figur 2. Idéskiss i relatin till befintlig bebyggelse. 2 (14) GRUNDVATTENPÅVERKAN p:\1313\ _gvpåverk an_nödbrunnar_öc kerö\000\10 arbetsm trl_dk\100831_pm_gvpåverk an_nödbrunnar.dc

3 INTRESSEKONFLIKT I mrådet finns två av kmmunens bergbrrade nödvattenbrunnar, nr 4 & nr 5, se Figur 3. Brunnarna utgör en väsentlig del av kmmunens nödvatten, sm två av sammanlagt 29 kmmunala brunnar. På Hönö finns sammanlagt fyra av dessa ch de två aktuella brunnarna är de mest prduktiva på Hönö. Brunn nr 5 är ckså den mest prduktiva av alla 29 brunnar ch brunn nr 4 tillhör de fyra mest prduktiva av alla 29 kmmunala brunnar. Vid skisser ch planer har ett säkerhetsavstånd till brunnarna lagts m 50 meter ch byggnatin planeras inte ske innanför denna gräns. Frågan har kmmit upp m detta avstånd är tillräckigt ch hur den planerade nyetableringen kan kmma att påverka uttagsmöjlighet ch vattenkvalitet. Figur 3. Brunnarnas läge (brunn 4 ch 5). 3 (14)

4 UPPDRAGET Swec Envirnment har av Samhällsbyggnadsförvaltningen, Öckerö kmmun, fått i uppdrag att upprätta en PM där dessa frågeställningar belyses ch där några tankegångar sammanställs med förslag till åtgärder i plan ch byggprcessen för att minimera risk för påverkan på nödbrunnarna 4 ch 5. BRUNNARNA Båda brunnarna ligger ca 10 meter söder m Strandvägen på Hönö. Brunn 4 ligger ca 100 m öster m Öckerövägen ch brunn 5 ligger ca 120 m öster m Öckerövägen. Brunn 4 är brrad från berg i dagen till 54 meter med ett fderrör fastgjutet 1 meter i berg. Dimensinen är 134 mm i berget. Sprickzner är rapprterade på 49 ch 52 meters djup. Brrhålet är gradat 20 åt nrdst. Detta ger att det riktiga brunnsdjupet är ca 51 meter ch att brunnens btten ligger ca 18 meter ut från brunnens läge i markytan. Brunn 5 är brrad till 54 meter med fderrör genm 3 m sandig jrd, där fderröret är fastgjutet 1 m i berg. Dimensinen är 138 mm i berget. En krsszn är rapprterad på 53.5 meter. Brrhålet är gradat 40 åt nrdst. Detta ger att det riktiga brunnsdjupet är ca 41 meter ch att brunnens btten ligger ca 35 meter ut från brunnens läge i markytan. Inga hydrauliska parametrar finns redvisade för brunnarna men uttagsmöjligheten har bedömts till ca 2400 l/h (2.4 m 3 /h )för brunn 4 ch ca 6200 l/h (6.2 m 3 /h) för brunn 5. ANTAGET UTTAG Med tanke på att brunnarna är tänkta att fungera sm nödvattenbrunnar så kmmer de bara att användas under krtare perider. Enligt ett värsta scenari vid en nödvattensituatin ingår att brunnarna ska gå med full kapacitet under en månad. Vid aktuell beräkning har antagits att en nödsituatin inte kmmer att inträffa mer än en gång per år. Erfrderligt uttag kan alltså relateras till grundvattenbildningen inm brunnarnas närmråde över ett helt år. Med en månads drifttid uppgår maximalt vattenuttaget under ett år till; Brunn 4 bör ge ca 2.4 m 3 /h * 24 h * 30 dagar m 3 /månad 1 gång/år Brunn 5 bör ge ca 6.2 m 3 /h * 24 h * 30 dagar m 3 /månad 1 gång/år Båda brunnarna bör sammanlagt ge ca m 3 /månad 1 gång/år. 4 (14)

5 TILLRINNINGSOMRÅDET Tillrinningsmrådets 1 utbredning ch frm är svår att fastlägga med större nggrannhet utan ingående prvbrrning ch hydrauliska tester. Det styrs i detalj av sprickplan ch utbredning av eventuella sprickzner ch hur dessa kmmunicerar med lösa jrdlager ch de ansluter till brunnarna. Oftast brukar man helt enkelt avgränsa tillrinningsmrådet cirkulärt runt brunnarna. Det kan dck knstateras att grundvattenbildningen ch flödet är större i de sedimentfyllda dalgångarna än i bergpartierna ch att tillrinningsmrådet därmed trligen delvis styrs av de förekmmande partierna med berg i dagen. Då grundvattendelarnas läge är svåra att uppskatta utan mer ingående undersökningar har ytvattendelarnas läge apprximerats att mtsvara grundvattendelarnas ungefärliga läge. Tillrinningsmrådet för brunn 4 ch 5 har uppskattats utifrån dessa vattendelare. Både vattendelarna ch det bedömda tillrinningsmrådet redvisas i Figur 7. GRUNDVATTENSTRÖMNING Brunnarna är belägna i en dalgång sm sträcker sig över Hönö i nrväst-sydstlig riktning. Områdets tpgrafi karakteriseras av mderata höjdskillnader. Strax sydväst m brunnarna avgränsas dalgången av ett någt mer accentuerat höjdmråde, men höjdskillnaderna rör sig inte mer m mer än 5-10 meter. En detaljerad kartering av ytvattendelarna visar på en lkal vattendelare genm planmrådet, vilket indikerar att grundvattnets flödesriktning är dels nrrut mt Rödsund ch dels västerut mt Hedens hamn ch Jungfruviken, se Figur 4. Brunnarna är belägna nrr m vattendelaren, men höjdskillnaderna är sm sagt små ch vattendelarnas exakta lägen är säkra. De sprickzner sm brunnarna hämtar vatten från kan mycket väl krsa naturliga yt- ch grundvattendelare. Avsänkningen sm genereras i brunnarna vid pumpning är sannlikt mycket större än höjdskillnaderna vid kartering av lkala vattendelare. Den hydrauliska knduktiviteten i mrådet är låg vilket medför stra avsänkningar redan vid måttliga brunnsuttag. 1 Tillrinningsmrådet till ett grundvattenmagasin är det mråde inm vilket nettnederbörden helt eller delvis kan tillföras magasinet. Tillrinningsmrådet avgränsas av grundvattendelare. 5 (14)

6 Figur 4. Mörkblå linjer visar lkala vattendelare. Ljusblå linjer visar grundvattnets förmdade flödesriktning. BERGGRUNDSGEOLOGI Berggrunden i tillrinningsmrådet består enligt SGUs kartering av gråvacke- ch glimmergnejs samt kvartsit (delvis migmatitmvandlade). Berggrundskartan, sm presenteras i Figur 5, har hämtats från SGUs kartgeneratr. Infrmatin finns även i Kartblad serie Aa n 173. Uttagsmöjligheten vad gäller grundvatten för bergarter på Hönö finns redvisad på Grundvattenkartan över Västra Götalands län där Hönö delas in i två klasser: l/h respektive <600 l/h. Gränsen mellan dessa klasser ligger i närheten av intressemrådet. Brunnarnas redvisade kapacitet ( l/h) är således väsentligt bättre än karterad trlig uttagsmöjlighet. Den reginala hydrauliska knduktiviteten för berggrunden är redvisad till K = 2.0*10-8 m/s. 6 (14)

7 Brunn 4 & 5 Figur 5. Bergrundskartan från SGU. 7 (14)

8 JORDARTSGEOLOGI Jrdarter i tillrinningsmrådet består enligt SGUs kartering av pstglacial sand, sandig mrän ch berg i dagen, se Figur 6 ch Figur 7. Jrdartskartan har hämtats från SGUs kartgeneratr. Infrmatin finns även i Kartblad serie Ae n 72. På Hönö finns relativt väl sammanhängande randbildningar av mrän. Dessa mränryggar är kraftigt svallade med ställvis blckig yta ch klapperfält kan förekmma. Brunn 4 & 5 Figur 6. Jrdartskartan från SGU. 8 (14)

9 Berg i dagen Mrän Sand Figur 7. Rsa linje - Det bedömda tillrinningsmrådet innan nybyggnatin. NEDERBÖRD, AVDUNSTNING OCH AVRINNING I Götebrgsreginen faller ca 758 mm nederbörd per år 2. Generellt är nederbörden ca mm lägre ute i kusten än inåt land. Sm en knservativ bedömning kan därför antas en nederbörd på ca 600 mm/år över Hönö. Avdunstningen är ca 300 mm/år. Nettnederbörden, eller avrinningen, det vill säga den del av nederbörden sm inte avdunstar, är således ca 300 mm/år. Detta mtsvarar ca 10 l/s/km 2. Denna mängd vatten fördelas på ytavrinning ch grundvattenbildning. Den exakta fördelningen mellan dessa är klar, men tunna jrdlager, finkrniga jrdar (m än svallade i ytan) ch en str andel berg i dagen ger bedömningen att majriteten av avrinningen i mrådet sker sm ytavrinning. GRUNDVATTENBILDNING Med tanke på de marginella tpgrafiska skillnaderna i det relativt platta mrådet, så begränsas inte grundvatteninfiltratinen av branta sluttningar utan styrs till största delen av mrådets jrdarter ch markanvändning där begränsande faktrer blir finkrniga jrdar, sprickfattigt berg i dagen ch hårdgjrda ytr sm tak ch asfalt mm. Sm tidigare beskrivits så utgörs jrdarterna av pstglacial sand ch sandig mrän. En betydande del av mrådet utgörs av berg i dagen. 2 SMHI. Tidskriften Väder ch Vatten. Årsmedel (14)

10 Genm planmrådet går i dagsläget ett dike sm tidvis dränerar undan vatten från mrådet sm annars skulle vara vattensjukt. Detta indikerar att marken inte förmår leda undan grundvattnet. Vid beräkning av grundvattenbildningen beaktas hur str andel av den ttala avrinningen sm bedöms infiltrera i lika jrdarter/markanvändningar. I Tabell 1 anges resultatet av denna bedömning. Ttal avrinning 100 % (yt + gv avrinningen) 300 mm/år Grundvattenbildning Jrdart/markanvändning % av avrinningen mm/år Pstglacial sand 35 % Ca 105 mm/år Sandig mrän 15 % Ca 45 mm/år Berg i dagen 3 % Ca 10 mm/år Tak ch asfalt 0 % 0 mm/år Tabell 1. Grundvattenbildning sm andel av ttal avrinning i mrådet. Mt bakgrund av infrmatinen från Tabell 1 kan knstateras att ca m 3 grundvatten per år bildas inm det bedömda tillrinningsmrådet, vilket exakt mtsvarar det brunnarna kan tänkas behöva under en extrem nödsituatin. Hur den gegrafiska fördelningen av grundvattenbildningen ser ut exakt är dck svårt att säga. PÅVERKAN PÅ BRUNNARNA VID GENOMFÖRD NYBYGGNATION UTTAGSMÖJLIGHET Risken med ett genmförande av planerad nybyggnatin på lång sikt är att infiltratinskapaciteten begränsas genm större andel hårdgjrda ytr, vilket i sin tur innebär att uttagsmöjligheten kan kmma att reduceras ch/eller tillrinningsmrådet kan kmma att öka. Efter genmförd planerad nybyggnatin bedöms att hela grundvattenbildningen kmmer att minska med sammanlagt ca 475 m 3. Detta mtsvarar ca 8 % av den ttala ytan för grundvattenbildningen inm tillrinningsmrådet. Det bör dck beaktas att mrådet peridvis visar på höga grundvattennivåer ch att det idag krävs dränering för att mrådet inte ska vattenmättas. En minskning av infiltratinen genm hårdgörande av ytr medför därför i praktiken sannlikt inte någn minskning av grundvattenbildningens strlek då marklagren peridvis redan är mättade ch det då ändå inte sker någn infiltratin ch grundvattenbildning. Sannlikt är därmed ett brtfall av infiltratinsytr på ca 8 % en överskattning. För att kmpensera det brtfall sm ytterligare hårdgjrda ytr medför kmmer ett störrre tillrinningsmråde att krävas för att brunnarna ska kunna prducera lika mycket vatten sm tidigare. En bedömning av ett sådant framtida tillrinningsmråde presenteras i Figur (14)

11 Bergpartier utgör till viss del frtsatta naturliga begränsningar ch mrådet sväller därmed ut någt mt de sedimentfyllda dalgångarna i närheten av explateringsmrådet. Det kan knstateras att det tillrinningsmrådet sm kmmer att krävas efter genmförd planerade nybyggnatin inte skiljer sig nämnvärt mt tidigare bedömning av nuvarande tillrinningsmråde eftersm kmpensatinen mtsvarar en marginellt str minskning (maximalt ca 8 %). Det bör dck nämnas att denna maximala 8-prcentiga minskning av tillgänglig infiltratin i tillrinningsmrådet är relaterad till detta enda byggprjekt. Skulle t.ex. ti likvärdiga prjekt planeras inm mrådet så skulle påverkan ckså bli tifaldig ch grundvattenbildningen skulle radikalt reduceras. Tillrinningsmrådet till brunnarna skulle då expandera betydligt ch kunna nå mråden med ptentiellt större miljöriskfaktrer. Berg i dagen Mrän Sand Figur 8. Grön linje - Det bedömda tillrinningsmrådet efter nybyggnatin. Rsa linje - Det bedömda tillrinningsmrådet innan nybyggnatin. 11 (14)

12 VATTENKVALITET Då det har bedömts att risken för kapacitetsreduktin till följd av högre andel hårdgjrda ytr är marginell bedöms att den största risken med genmförande av planerad nybyggnatin är förreningsrisk både under byggnadsskedet men ckså på lång sikt. Under byggskedet är det framförallt spill ch läckage av drivmedel ch/eller smörjljr ch hydraulljr sm utgör störst risk. Dessa risker kan till str del minimeras genm försiktighet samt att arbetsmaskiner, farmartankar etc. inte försvaras inm mrådet utanför arbetstid. Detta bör kntrlleras under byggskedet. Risken för grundvattenpåverkan på längre sikt är sannlikt måttlig. Då bebyggelsen kmmer att vara ansluten till kmmunalt avlpp utgör inte detta någn påtaglig kvalitetsrisk. Den ökade mängden dagvatten från hårdgjrda ytr kan innebära en risk i det fall detta infiltrerar renat. Det förutsetts att tvätt av bilar, båtar etc. inte kmmer att vara tillåtet på eller utanför parkeringsplatser i mrådet, så denna risk för kvalitetspåverkan är sannlikt liten. Eventuell infiltratin från parkeringsplatser bedöms inte vara någt större prblem. Generellt sett brukar partiklar från vägdagvatten fastläggas effektivt i översilningsytr ch vegetatinsklädda diken. Det förekmmer dck alltid läckage från bilar ch dagvattnet från parkeringar bör därför ledas brt eller behandlas innan det tillåts infiltrera. Ytterligare en risk utgörs av bende sm använder pesticider ch gödningsmedel i sina trädgårdar. En indirekt risk för grundvattenpåverkan med avseende på vattenkvalitet är att minskad infiltratinen inm brunnarnas närmråde leder till större tillrinningsmråde. Vatten sm når brunnarna kmmer från längre avstånd än tidigare ch transprteras längre. Miljörisker kan finnas inm dessa mråden sm tidigare inte berördes av brunnarnas tidigare tillrinningsmråde men sm nu kan kmma att påverka vattenkvaliteten i brunnarna. Vid brunn 4 ch 5 har dessa riskfaktrer inte beaktats. ÅTGÄRDER FÖR ATT MINIMERA RISKER OCH SKADOR För planmrådet har det knstaterats att även vid en ttal reducering av infiltratinskapaciteten kring hustak ch parkeringsplatser så kmmer reduceringen av infiltratinskapaciteten endast att vara ca 8 % eller mindre med tanke på att mrådet redan är peridvis vattenmättat, det vill säga peridvis sker idag ingen infiltratin i de mråden sm planeras att hårdgöras. Nya hårdgjra ytr kmmer sannlikt inte att påverka uttagsmöjligheten i brunnarna. Det är därför viktigare att genmföra åtgärder för att minimera påverkan på vattenkvaliteten än att försöka öka en redan begränsad grundvattenbildning i mrådet. PLANERINGSSKEDE Hårdgjrda ytr skyddar grundvattenmagasinet ch är generellt att föredra framför infiltratinsytr. Undersöka förutsättningar för lkalt mhändertagande av dagvatten med planering för fördröjningsmagasin, översilningsytr ch infiltratinsytr. 12 (14)

13 Dagvatten från parkeringar bör ledas brt eller behandlas, se punkten van, innan det tillåts infiltrera. UNDER BYGGSKEDET Försiktighet bör gälla avseende drift ch underhåll av entreprenadmaskiner. Parkering av entreprenadfrdn ch lagring av drivmedel bör ske så långt från brunnarna sm möjligt. Särskilt sårbara mråden såsm mark sm sluttar mt brunnarna bör särskilt respekteras. Dessutm bör sådana lägen väljas där marken lutar brt från brunnarna. Arbetsmaskiner, farmartankar etc. bör inte försvaras inm mrådet utanför arbetstid. Detta bör kntrlleras. Hänsyn bör tas till gelgi ch sprickriktningar på så sätt att grva jrdar bör undvikas då de är mer infiltratinskänsliga än finkrniga jrdar. Infrmatin m spricksystemens rientering saknas, vilket möjliggör hänsynstagande till detta. Skulle däremt infrmatin m spricksystem ch krsszner framkmma så bör hänsyn till dessa tas för att minimera risken för förreningsspridning till brunnarna. Sprängning i berg ska undvikas eller utföras varsamt. PÅ LÅNG SIKT I Öckerö kmmun råder redan förbud mt frdnstvätt på gatrna. Utred möjligheten att införa en lkal restriktin mt att tvätta bilar inm mrådet. Infrmera bende i närmrådet m vad frdnstvätt ch båttvätt innebär för risk för vattenkvaliteten i brunnarna. Infrmera bende i närmrådet att användning av pesticider ch gödningsmedel bör begränsas för att garantera vattenkvaliteten i brunnarna. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER MED AVSEENDE PÅ PLANOMRÅDET VID BRUNN 4 OCH 5 Den viktigaste frågan för brunn 4 ch 5 bedöms vara att skydda grundvattenkvaliteten. Riskerna under byggskedet utgörs framförallt av entreprenadmaskinerna vilket trde kunna begränsas genm försiktighet. På längre sikt utgörs riskerna trligen till str del av att närbende kan kmma att tvätta bilar, båtar etc. ch använda pesticider ch gödningsmedel inm mrådet. Detta trde kunna stävjas genm infrmatin. Tillrinningsmrådet kan kmma att öka någt, på grund av den någt reducerade grundvattenbildningen, ch nya miljörisker kan tillkmma sm inte fanns förut. Detta har inte analyserats vidare. Ökningen av tillrinningsmrådet ch därmed eventuellt tillkmmande risker bedöms dck vara marginellt vid aktuellt planärende. 13 (14)

14 Det bör nteras att denna bedömning gäller specifikt för brunnarna 4 ch 5 på Hönö. Det är inte möjligt att dra generella slutsatser m förändrad uttagsmöjlighet eller vattenkvalitetsförändring samt åtgärdsförslag vid nybyggnatin för liknande frågeställningar inm kmmunen. Swec Envirnment AB Björn Hlgerssn Malin Örne 14 (14)