RAPPORT RÅNGEDALA VATTENSKYDDSOMRÅDE BORÅS ENERGI & MILJÖ AB TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

Transkript

1 BORÅS ENERGI & MILJÖ AB UPPDRAGSNUMMER TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER GBG VATTENRESURSER rep001.dcx Swec

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund ch mtiv för inrättande av nytt vattenskyddsmråde Uppdragets mfattning ch genmförande Underlagsmaterial Syfte ch användning av denna tekniska beskrivning Orienteringskarta 3 2 Rångedala vattentäkt Uttagsbrunn Vattenbehandling Försörjningsmråde Vattenförbrukning Reservvattentäkt Vattentäktens värde Ägandeförhållanden Vattendm Befintligt vattenskyddsmråde 5 3 Hydrgelgisk beskrivning Områdesbeskrivning Markanvändning Gelgi Hydrlgi ch grundvattenbildning Hydrgelgi Naturliga barriärer ch sårbarhetsbedömning Vattenkvalitet 12 4 Planbestämmelser ch markanvändning Översiktsplan Brås kmmun Skyddade mråden Mtstående intressen inm tillrinningsmrådet 13 5 Inventering av ptentiella riskkällr i anslutning till Rångedala vattentäkt Genmförande Riskkällr Klimatförändringar ch översvämningar Sabtage, kris ch krig Vägar ch transprter Jrd- ch skgsbruk 15 rep001.dcx

3 5.2.5 Bebyggelse Materialtäkter ch andra markarbeten Övriga riskkällr 18 6 Riskbedömning Skyddsbehv Riskbedömning Rångedala vattentäkt 21 7 Utfrmning av vattenskyddsmråde Krav ch allmän metdik Vattenskyddsmrådets skyddszner Vattentäktszn Primär skyddszn Sekundär skyddszn Tertiär skyddszn Arbetsmdell för avgränsning av skyddszner Tillrinningsmråde Transprttid i mark Avgränsning av skyddszner för Rångedala vattenskyddsmråde Vattentäktszn Primär skyddszn Sekundär skyddszn Tertiär skyddszn Genmförande samt mtiv till gränsdragningar Strategi ch generella mtiv Platsspecifika mtiv 28 8 Bakgrund till valda skyddsföreskrifter Skyddsföreskrifterna syfte ch funktin Skyddsföreskrifterna restriktinsnivå Generella krav Restriktinsnivå Anpassning av skyddsföreskrifterna till riskbedömningen 32 Bilagr Bilaga 1. Skyddsföreskrifter för Rångedala vattenskyddsmråde Bilaga 2. Karta över Rångedala vattenskyddsmråde rep001.dcx

4

5 1 Inledning På uppdrag av Brås Energi & Miljö AB har Swec Envirnment AB upprättat tekniskt underlag samt förslag till nytt vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter för Rångedala grundvattentäkt. 1.1 Bakgrund ch mtiv för inrättande av nytt vattenskyddsmråde Rångedala vattentäkt försörjer ca 330 persner i Rångedala med vatten. I händelse av att vattentäkten blir brukbar finns i dag ingen reservvattentäkt. Det är därför mycket viktigt att vattentäkten får det skydd sm erfrdras för att öka tryggheten ytterligare i den framtida vattenförsörjningen i kmmunen. För Rångedala vattentäkt finns ett vattenskyddsmråde med tillhörande skyddsföreskrifter fastställda av länsstyrelsen Avsikten är att nu se över avgränsning ch skyddsföreskrifter ch att anpassa dem till nu gällande krav ch lagstiftning. Syftet med vattenskyddsmrådet är att skydda Rångedala vattentäkt så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv. Inrättande av vattenskyddsmråden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s ch svensk lagstiftning uppnås, genm att riskfyllda verksamheter ch åtgärder regleras, så att vatten nu ch i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genm att ett mråde förklaras sm vattenskyddsmråde med skyddsföreskrifter 1 : stärks skyddet för vattenförekmsten tydliggörs vattenförekmstens planmässiga betydelse förtydligas vad sm gäller utifrån miljöbalken 1.2 Uppdragets mfattning ch genmförande Uppdraget har mfattat upprättande av tekniskt underlag ch förslag till revidering av vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter för Rångedala grundvattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbk m vattenskyddsmråden. Utbredning av befintligt vattenskyddsmråde har utvärdetas ch förändringar göra endast m utbredningen inte anses ge vattentäkten tillräckligt skydd. För genmförande av uppdraget har följande mment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten Sammanställning av befintligt material ch infrmatin. Hydrgelgisk beskrivning Beskrivning av gelgi, hydrgelgi, sårbarhet ch skyddsbehv. 1 Handbk m vattenskyddsmråde. Handbk med allmänna råd. Naturvårdsverket 2010:5. 1 (32) rep001.dcx

6 Identifiering ch kartläggning av ptentiella förreningskällr Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. Översiktlig riskbedömning av väsentliga riskkällr för vattentäkten Utvärdering ch förslag till vattenskyddsmråde Översyn ch revidering av befintliga skyddsföreskrifter Kppling mellan riskanalys ch riskreducerande åtgärder 1.3 Underlagsmaterial Utredningsarbetet har baserats på genmgång ch analys av befintligt material enligt nedan: A. Naturvårdsverkets handbk med allmänna råd m vattenskyddsmråde, Naturvårdsverket 2010:5. B. Översiktsplan för Brås Stad, C. Dricksvattenresurser inm Brås kmmun, Swec D. Infrmatinsbrshyr: Skyddsmråde för Rångedala vattentäkt. E. Svenskt Vatten P108, Intrduktin till gd desinficeringspraxis, GDP F. Reservvattentäkt- beskrivning ch jämförelse av alternativen Rångedalaåsen ch Nlåns dalgång, Scandiaknsult G. SGU 1983, beskrivning till jrdartskartan Brås SO H. Värdering av förutsättningar för vattenförsörjning från Varnum, Finnekumla, Rångedala ch Falskg, Scandiaknsult, Syfte ch användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter. Syftet är inte att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar m tillstånd enligt de skyddsföreskrifter sm fastställs för vattenskyddsmrådet. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet ch plats utgör en unik kmbinatin av detaljerade förutsättningar sm i alla varianter inte kan förutses i detta underlag. 2 (32) rep001.dcx

7 1.5 Orienteringskarta FIGUR 1. ORIENTERINGSKARTA MED LÄGE FÖR RÅNGEDALA VATTENTÄKT. ENIRO. 3 (32) rep001.dcx

8 2 Rångedala vattentäkt 2.1 Uttagsbrunn Rångedala vattentäkt består av en 14 m djup grusfilterbrunn, anlagd Brunnens diameter är 182 mm. Den prvpumpades i samband med brrningen ch flödet uppmättes till ca 8,3l/s (720 m 3 /d). 2.2 Vattenbehandling Vattenverket är beläget i anslutning till vattentäkten. Vattnet bereds genm luftning för att driva brt radn ch höja ph. Vattnet desinfekteras även med hjälp av UV-ljus. 2.3 Försörjningsmråde Rångedala vattentäkt försörjer ca 330 persner i Rångedala samhälle med vatten. 2.4 Vattenförbrukning Det aktuella uttaget ur vattentäkten uppgår till 0,4 l/s (34 m3/d). Det framtida försörjningsbehvet för Rångedala bedöms vara detsamma sm nuvarande ch uttaget förväntas inte öka. 2.5 Reservvattentäkt Reservvattenförsörjning till Rångedala samhälle vid händelse att Rångedala vattentäkt blir brukbar saknas. 2.6 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt berr bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande ch framtida vattenutnyttjande, kstnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet ch kvalitet samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Vattentäktens värde bestäms översiktligt av kstnaden för att ersätta vattentäkten med ett likvärdigt alternativ i händelse av att den blir brukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Rångedala vattentäkt, i egenskap av en allmän huvudvattentäkt, ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde räknas allmänna huvudvattentäkter, viktiga större enskilda vattentäkter där reservalternativ saknas ch större vattenförekmster med planerad eller sannlik framtida allmän vattenförsörjning Ägandeförhållanden Brunnen ch tillhörande vattenverk är belägen på fastigheten Rångedala 1:23 sm ägs av Brås kmmun. rep001.dcx Handbk m vattenskyddsmråde. Handbk med allmänna råd. Naturvårdsverket 2010:5. 4 (32)

9 2.8 Vattendm Vattendm saknas för uttag från Rångedala vattentäkt. 2.9 Befintligt vattenskyddsmråde För Rångedala vattentäkt finns ett skyddsmråde sm fastställts av länsstyrelsen Avgränsning ch skyddsföreskrifter anpassas nu efter rådande krav ch lagstiftning. Rångedala vattentäkt är belägen inm sekundär skyddszn för Öresjö vattenskyddsmråde. Där vattenskyddsmrådena överlappar varandra är det de strängaste föreskrifterna sm gäller. Yttre zn Inre zn FIGUR 2. BEFINTLIGT VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR RÅNGEDALA VATTENTÄKT, FASTSTÄLLT AV LÄNSSTYRELSEN ÅR 1995, 5 (32) rep001.dcx

10 3 Hydrgelgisk beskrivning 3.1 Områdesbeskrivning Rångedala samhälle är beläget i Rångedalaåns dalgång, ca 20 km nrdst m Brås. Vattentäkten ligger ca 1 km söder m samhället i en flack del av dalgången. Marknivån i anslutning till vattentäkten är ca 185 m.ö.h. 6 (32) FIGUR 3. OMRÅDET I ANSLUTNING TILL RÅNGEDALA VATTENTÄKT ÄR FLACKT OCH BESTÅR I ÖSTER AV JORDBRUKSMAKR. I BAKGRUNDEN SYNS RIKSVÄG 40 (RÅNGEDALABRON). FOTOT HAR TAGITS FRÅN VÄSTER. 3.2 Markanvändning Rångedalaåns dalgång löper i nrd-sydlig riktning i anslutning till Rångedalaåsen. Markanvändningen i dalgången består av jrdbruksmark sm mges av skgsmark på dess sidr, se Figur 4. I mrådet kring vattentäkten finns enskilda hus. Samlad bebyggelse finns närmast i Rångedala samhälle. Strax öster m täkten finns en idrttshall ch flera grusplaner. Söder m idrttsanläggningen finns en grustäkt på åsen. Vattentäkten är belägen ca 150 m öster m väg 1818 ch 500 m nrdväst m riksväg 40. rep001.dcx

11 FIGUR 4 MARKANVÄNDNING VID RÅNGEDALA VATTENTÄKT. LANTMÄTERIVERKET. ÄRENDE NR MS2011/ Gelgi Berggrunden i mrådet utgörs av kristallina bergarter, främst gnejs. Större sprickzner i berggrunden förekmmer främst i riktningarna NNO-SSV ch O-V. Det är i dessa sprickzner sm sjöar ch dalgångar ligger. Vid Rångedala har seismiska undersökningar visat att bergytans läge varierar kraftigt. Jrddjupen i mrådet är mellan 5 ch 20 m. 3 Jrdmäktigheten är störst i mrådets södra delar ch minskar nrrut. 3 Reservvattentäkt- beskrivning ch jämförelse av alternativen Rångedalaåsen ch Nlåns dalgång, Scandiaknsult (32) rep001.dcx

12 Hela Brås kmmun ligger över högsta kustlinjen 4. Det innebär att det inte finns finkrniga jrdarter sm lera ch silt i mrådet. Det finns heller inte svallsediment avsatt i samband med landhöjning. Den dminerande jrdarten i mrådet är mrän. Mränen är avsatt av inlandsisen ch den ligger direkt på berggrunden. Lkalt förekmmer även stra mråden med berg i dagen eller med tunna mränlager (<0,5 m). I mrådet förekmmer en isälvsavlagring, Rångedalaåsen, lkaliserad till en str sprickdal med riktning NNO-SSV. Isälvsavlagringarna är avsatta i tunnlar eller sprickr vid isfrnten ch innehåller till största delen grva sediment. Rångedalaåsen är ett stråk av isälvsavlagringar sm kan följas från Brås via Gånghester ch Dalsjöfrs förbi Rångedala ch vidare nrrut förbi Varnum till Fänneslunda. Åsen är belägen i den så kallade Tarpsdalen ch har en mycket varierande karaktär med både kullar, åsryggar, deltan ch flacka delar. Vid Varnum bildar isälvsavlagringen ett delta med flack överyta. Tydliga ryggfrmer finns främst i den södra delen av Rångedalaåsen. I mrådet kring Falskg, strax söder m Rångedala blir åsen flackare ch bredare. Här har mfattande täktverksamhet bedrivits ch åsen är i princip helt utbruten 5. Vid Rångedala är åsen ca 1 km bred ch höjer sig maximalt 10 m över mgivningen. Åsens många lika bildningsfrmer indikerar hetergena förhållanden där det grövre materialet i åsen inte är sammanhängande över längre sträckr. Detta medför trligtvis ett begränsat kntinuerligt grundvattenflöde längs dalgången. Vid Rångedala varierar isälvsavlagringens mäktighet mellan m. 6 rep001.dcx Den nivå sm havet sm högst hade i samband med avmältningen av senaste inlandsisen. 5 SGU 1983, beskrivning till jrdartskartan Brås SO 6 Värdering av förutsättningar för vattenförsörjning från Varnum, Finnekumla, Rångedala ch Falskg, Scandiaknsult, (32)

13 FIGUR 5. JORDARTSFÖRDELNING I ANSLUTNING TILL RÅNGEDALA VATTENTÄKT. SGU Åsens höjd sluttar från ca 240 m.ö.h. vid Tarp i söder till ca 185 m.ö.h. i höjd med Rångedala för att nå sin lägsta nivå på ca 170 m.ö.h. vid Marsjöarna strax söder m Varnum. 3.4 Hydrlgi ch grundvattenbildning Årsmedelnederbörden för SMHI:s mätstatin 7348 vid Rångedala är ca 900 mm. Enligt beskrivningen till kartan över grundvattnet i Västra Götalands län, mellersta delen, är 9 (32) rep001.dcx

14 avrinningen 7 ca 500 mm/år. Nettnederbörden 5 för mrådet kan då uppskattas till 500 mm, vilket mtsvarar 16 l/s ch km 2. I mråden med sand ch grus i ytan bedöms största delen av nettnederbörden bilda grundvatten. Där grundvattenmagasinet täcks av finsediment är grundvattenbildningen lägre. Grundvattenbildning till vattentäkten sker främst i de mråden där isälvsmaterial går i dagen uppströms vattentäkten. Viss grundvattenbildning sker även i mränmrådena på dalgångens sidr, men denna är förhållandevis liten. rep001.dcx Avrinningen mtsvarar nettnederbörden ch är den maximala del vatten sm kan bilda grundvatten. Enligt SGU är avrinningen skillnaden mellan krrigerad nederbörd ch verklig avdunstning, vilket mtsvarar summan av ytavrinning ch grundvattenavrinning. 10 (32)

15 FIGUR 6. DELAVRINNINGSOMRÅDE "MYNNAR I MARSJÖN" DÄR RÅNGEDALA OCH DALSJÖFORS VATTENTÄKTER LIGGER. VISS OCH LANTMÄTERIVERKET. ÄRENDE NR MS2011/ Hydrgelgi Rångedalaåsen utgör enligt VISS 8 två skilda grundvattenförekmster, Fänneslunda- Rångedala ch Rångedala-Dalsjöfrs. Rångedala vattentäkt är belägen i den södra grundvattenförekmsten, Rångedala-Dalsjöfrs. Enligt SGU:s hydrgelgiska karta över mrådet bedöms grundvattentillgången i denna del av åsen generellt vara l/s. Den reginala grundvattenströmningen i åsen sker från sydväst mt nrdst. 8 Vatteninfrmatinssystem Sverige, vattenmyndigheternas databas för infrmatin m vattenförekmster ch deras statusklassningar, 11 (32) rep001.dcx

16 Vid tidigare undersökningar 9 har värden på den hydrauliska knduktiviteten i åsen nrr m Rångedala kyrka (nrdväst m vattentäkten) erhållits till mellan 2,6 * 10-4 till 8 * 10-5 m/s. Då isälvmaterialet vid Rångedala är avsatt på dalgångens västra sluttning strömmar grundvattnet vid vattentäkten lkalt från väster, ner mt Rångedalaån. Rångedala vattentäkt har prvpumpats med ett uttag på 8,3 l/s 10. Seismiska undersökningar i mrådet visar att jrddjupen är mycket varierande ch att det inte finns förutsättningar för större grundvattenuttag. 3.6 Naturliga barriärer ch sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens ch vattnets känslighet för att påverkas av en förrening, eller med andra rd, markens brist på förmåga att reducera en förrenings farlighet under transprten i mark ch vatten. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager sm minskar ett mrådes sårbarhet. Vid Rångedala utgörs åsen av ett öppet grundvattenmagasin utan skyddande lerlager. Detta innebär att sårbarheten är hög. 3.7 Vattenkvalitet Vatten från Rångedala vattentäkt prvtas i vattenverket både innan ch efter rening samt vid Rångedalasklan. Råvattnet analyseras en gång per år med avseende på ph, alkalinitet, färg, järn, mangan, hårdhet ch turbiditet. Mikrbilgiska parametrar sm dlingsbara mikrrganismer, klifrma mikrrganismer, Cl. perfringens ch E. cli analyseras fyra gånger per år. Vattenanalyserna visar inga tydliga trender i kemisk eller mikrbilgisk status. Järnhalten i råvattnet har vid några tillfällen överstigit gränsvärdet för tjänligt med anmärkning (0,1 mg/l). ph ligger mellan 6,7 ch 7,9. Antalet dlingsbara mikrrganismer (vid 22 ⁰C) har vid ett tillfälle nått gränsvärdet på 10 cfu/ml, ingen förekmst av övriga mikrbilgiska parametrar har kunnat påvisas i råvattnet genmfördes en GDP-analys av Rångedala vattenverk. Resultatet visade att tillräcklig barriärhöjd i vattenverket saknades vilket innebär att vattentäktens skydd mt mikrbilgisk smitta inte är tillräckligt. Enligt Svenskt Vattens publikatin P108 Intrduktin till gd desinfektinspraxis kan administrativa åtgärder i vattentäkten såsm vattenskyddsföreskrifter ge lg-reduktin, det vill säga räknas sm skydd mt mikrbilgisk smitta. En förutsättning för detta är att föreskrifteran trätt i kraft efter utförd 9 Värdering av förutsättningar för vattenförsörjning från Varnum, Finnekumla, Rångedala ch Falskg, Scandiaknsult, (32) rep001.dcx

17 GDP-analys så att de kan antas bidra till en minskad spridning av mikrbilgiska rganismer. 4 Planbestämmelser ch markanvändning Knflikter gällande markanvändningen bttnar ftast i anspråk på att få använda samma ytr för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilkalisering ch vattentäkter. En säker ch hälssam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles frtlevnad ch utveckling ch vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet ch knsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan kmma i knflikt med andra verksamheter sm kan påverka vattnet negativt genm de restriktiner sm läggs på verksamheterna. 4.1 Översiktsplan Brås kmmun Översiktsplanen för Brås kmmun, ÖP06, antgs av kmmunfullmäktige 1 juni Kmmunen arbetar just nu med en ny översiktsplan, ÖP 15. I ÖP listas spelregler för en hållbar utveckling i Brås kmmun. I dessa nämns att man bör värna grundvatten, ytvatten ch våtmarker från åtgärder sm påverkar vattenkvaliteten negativt. För Rångedala samhälle finns fem detaljplaner sm innefattar bstadsbebyggelse ch mark för små industrier. Områdena sm berörs av detta ligger ca 1 km nedströms Rångedala vattentäkt. 4.2 Skyddade mråden Naturreservat, riksintressen eller skyddade mråden (utöver befintligt vattenskyddsmråde) finns inte inm vattentäktens tillrinningsmråde. Ett riksintresse för framtida järnväg finns i mrådet. Det gäller Götalandsbanan mellan Linköping ch Brås (förstudie). 4.3 Mtstående intressen inm tillrinningsmrådet Utöver de mtstående intressen sm tas upp under kap. 5 har den planerade Götalandsbanan identifierats sm mtstående intresse för Rångedala vattentäkt. I nuläget är järnvägens sträckning inte beslutad. 13 (32) rep001.dcx

18 5 Inventering av ptentiella riskkällr i anslutning till Rångedala vattentäkt 5.1 Genmförande En översiktlig riskinventering genmfördes inm tillrinningsmrådet till Rångedala vattentäkt Identifierade riskkällr inm tillrinningsmrådet för Rångedala vattentäkt beskrivs nedan, både platsspecifika riskbjekt ch risker sm är förknippade med en viss typ av markanvändning. Då Rångedala med mnejd ligger inm sekundär skyddszn för Öresjö vattenskyddsmråde gäller idag tillstånds-eller anmälningsplikt för en del av verksamheterna sm beskrivs nedan. 5.2 Riskkällr Riskbjekten är platsbundna verksamheter eller företeelser sm kan påverka yt- ch grundvattnets kvalitet. Riskkällr är icke-platsrelaterade riskbjekt. De verksamheter eller företeelser sm kan innebära risker i mrådet kan grupperas i följande riskkällr: Klimatförändringar ch översvämningar Sabtage, kris ch krig Vägar ch transprter Jrd- ch skgsbruk Bebyggelse Materialtäkter ch andra markarbeten Övriga riskkällr De lika riskkällrna beskrivs ch sammanställs nedan. Markanvändning ch riskkällr redvisas på karta i Figur Klimatförändringar ch översvämningar Mycket talar för att stra delar av Sverige går mt ett mildare ch blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar ch att förreningar därmed lättare kan spridas till yt- ch grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen ch perider av extrem trka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket ckså tidigare erfarenheter från perider med höga regnmängder visar: Bräddning av avlpp Stra dagvattenmängder Översvämning ch brtsplning av förreningar från pågående ch nedlagda verksamheter på markmråden i anslutning till vattendrag ch sjöar 14 (32) rep001.dcx

19 Ökad lycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag Idag föreligger ingen risk för översvämning av mrådet vid Rångedala vattentäkt. Rångedala har ett avlppsreningsverk sm försörjer ca 300 p.e. 11 Recipient för avlppsvattnet är Rångedalaån Sabtage, kris ch krig Vattenförsörjningen är en känslig sektr för sabtage ch i samband med kris ch krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installatiner vilket mtverkas genm fysiskt skydd. Rångedala vattentäkt skyddas på detta sätt genm att brunnsmrådet är inhägnat ch låst. Dessa risker har inte analyserats i denna rapprt eftersm detta är ett samhällsprblem ch inte en specifik risk för denna vattentäkt. En särskild riskanalys sm fkuserar på risker i kris ch krig rekmmenderas. Detta bör inarbetas i kmmunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande infrmatinsspridning m vattentäktens utfrmning ch sårbarhet bör iakttas Vägar ch transprter Risker asscierade med vägar ch transprter är främst lyckr, lyckr med farligt gds ch dagvatten från vägen. Rångedala vattentäkt är belägen invid väg 1818, en sekundär landsväg med årsmedeldygnstrafik på 843 frdn, varav ca 60 st lastbilar. Hastighetsgränsen på väg 1818 på sträckan förbi vattentäkten är 50 km/h. Vägen är belägen nära vattentäkten men trafikmängden på vägen är liten. Vägen bedöms utgöra en låg risk för vattentäkten. Ca 200 m söder m vattentäkten går riksväg 40 i nrd-sydlig riktning längs Rångedalaåsen. Årsmedeldygnstrafiken på vägen uppgår till ca 6226 frdn varav ca 900 lastbilar. Riksväg 40 är primär väg för transprt av farligt gds. Förbi Rångedala går vägen på en br (Rångedalabrn). Sannlikheten för en lycka sm förrenar vattentäkten är liten eftersm vägen går på en br högt över marken ch vägdagvattnet samlas upp ch leds av brn längs brpelarna till vägens dagvattensystem Jrd- ch skgsbruk Jrd- ch skgsbruk utgör i lika delar av verksamheten varierande ht för vattentäkten. Inm jrdbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel ch växtnäring, främst naturgödsel sm kan förrsaka försämrad vattenkvalitet. Skgsbruket kan innebära en risk för försämrad vattenkvalitet dels genm näringsläckage, dels genm markskadr ch läckage från de arbetsfrdn ch tankar sm används i verksamheten. 11 Vattenresursprgram för Brås kmmun, rev (32) rep001.dcx

20 Jrdbruk bedrivs på marken runt Rångedala vattentäkt. På höjderna sm mger Rångedalaåns dalgång finns skg. Hantering av bekämpningsmedel ch rganiska gödselmedel i jrdbruket kräver tillstånd då mrådet ligger inm sekundär skyddszn för Öresjö vattenskyddsmråde. Vatten- eller jrdslagning av plantr sm behandlats med bekämpningsmedel är förbjudet inm vattenskyddsmrådet. Ptentiella riskkällr i samband med jrd- ch skgsbruk är: Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Mbila bränsletankar Kalhyggen Upplag av timmer mm Djurhållning 16 (32) Bekämpningsmedel Även vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd hög txicitet, vilket medför att de kan kmma att utgöra en risk för försämrad grundvattenkvalitet. Hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Skgsbruket står generellt sett endast för en liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel. Det är främst hantering av plantr behandlade med bekämpningsmedel i anslutning till vattentäkten sm utgör en risk. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; handelsgödsel (kemiskt framställt) ch naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genm dess innehåll av mikrbiella förreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dck en risk för spridning av t.ex. kväve till grundvattnet. Mbila bränsletankar Mbila tankar för petrleumprdukter inm jrd- ch skgsbruksverksamhet, sm enligt gällande krav ska vara dubbelmantlade, medför en risk för grund- ch ytvattenförrening främst genm spill i samband med tankning ch vid stöld. Kalhyggen Kalhyggen med körskadr kan medföra en kraftigare avrinning från mrådet med bl.a. ökad transprt av näringsämnen, rganiskt material ch partiklar sm följd. Ett strt uttag av bimassa kan bidra till försurning av yt- ch grundvatten. Timmerupplag Upplag av timmer, bark, spån, flis etc. kan utgöra en risk för vattentäkten genm läckage av bl.a. fenler till grundvattnet. rep001.dcx

21 Djurhållning Marken i anslutning till vattentäkten används inte förnärvarande sm betesmark men kan utgöra en framtida risk Bebyggelse Överallt där människr br ch vistas förekmmer en rad ptentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med bende, dels med lika typer av verksamheter. All sammalagd hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen sm kan kmma i kntakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckr kan inträffa sm rsakar stra utsläpp av skadliga ämnen, men även kntinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hta vattentäkten. Vattentäkten är belägen strax söder m Rångedala samhälle ch bebyggelsen i anslutning till vattentäkten är gles. Den bebyggelse sm finns vid täkten ch den verksamhet sm kan tänkas bedrivas på dessa fastigheter bedöms inte utgöra någn beaktansvärd risk för vattentäkten. Fastigheterna i närheten av täkten är anslutna till kmmunal avlppsförsörjning. En avlppsledning ch avlppspumpstatin är belägna inm vattenskyddsmrådets primära zn. Ledningen är lagd 1997 ch bedöms vara i gtt skick. Risker förknippade med anläggningen är främst läckage vid mläggning eller andra markarbeten i anslutning till ledningen. Detta tas upp i riskanalysen, se bilaga Materialtäkter ch andra markarbeten Markarbeten sm schaktning ch brrning i anslutning till vattentäkten kan utgöra en risk främst genm spill eller läckage av petrleumprdukter. Områden där täktverksamhet bedrivs/har bedrivits är mycket sårbara eftersm en str del av materialet över grundvattenytan har grävts brt ch vegetatinsskikt saknas. Den huvudsakliga grundvattenbildningen till vattentäkten sker i mrådet där täktverksamheten bedrivits. Täktverksamhet bedrivs på flera ställen i närheten av Rångedala vattentäkt. Den närmsta grustäkten är belägen på fastigheten Ormåsa 5:1, ca 1 km syd-väst m Rångedala vattentäkt. Här har grus brutits sedan 1970-talet. Täkten är belägen inm sekundär skyddszn för Öresjö vattenskyddsmråde ch gränsande till sekundär skyddszn för det befintliga vattenskyddsmrådet för Rångedala vattentäkt. Inm Öresjö vattenskyddsmråde krävs tillstånd vid grävning eller schaktning av mer än 200 m 3. Även hantering av drivmedel i mängder över 250 l är tillståndspliktigt. Det gällande tillståndet för täkten utfärdades ch medger ett uttag av tn sand ch grus med en beräknad årlig utvinning på ca tn. Brytning ch efterbehandling beräknas ha avslutats Brytning av material sker över grundvattenytan. 17 (32) rep001.dcx

22 I verksamheten används en hjullastare ch två mbila srteringsverk. Drivmedel förvaras i en tank med en vlym på 1,5 m 3, sm placerats i ett svetsat kärl. Tankning av frdn utförs på absrberande duk. För dammbekämpning byggs vallar ch transprt- ch upplagsytr saltas ch bevattnas. FIGUR 7 GRUSTÄKT PÅ FASTIGHETEN ORMÅSA 5:1. VERKSAMHETEN BEDRIVS INOM SEKUNDÄR SKYDDSZON FÖR ÖRESJÖ VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH ÄR DÄRFÖR TILLSTÅNDSPLIKTIG. Grustäktsverksamhet bedrivs även på fastigheterna Falskg 1:26 ch 1:3, ca 2 km söder m vattentäkten. Verksamhet bedrivs endast sydst m riksväg 40 ch har tillstånd för brytning av högst tn naturgrus ch max tn berg, med en maximal årlig prduktin på tn. Material får brytas ner till en nivå av +194 m eller ner till max 1 m vanför grundvattenytan. Tillståndet gäller till ch med den 28 februari På fastigheten Falskg 3:3, ca 5,5 km söder vattentäkten, finns en täkt där man bryter berg ch mrän Övriga riskkällr Enligt SGU:s brunnskarta finns tre energibrunnar uppströms vattentäkten. Två är belägna vid idrttsanläggningen (säkert läge >250 m) ch en vid villrna nrr m denna (säkert läge >100 m). Samt en öster m täkten, ca 300 m brt, öster m Rångedalaån (säkert läge >100 m). Läckage av petrleumprdukter i samband med brrning ch läckage av 18 (32) rep001.dcx

23 köldbärarvätska är risker sm asscieras med energibrunnar. Antalet brunnar är få ch bedöms inte utgöra någn risk för vattentäkten. Ca 900 m väster m vattentäkten finns en idrttsanläggning med grusftbllsplaner. Spridning av medel för dammbindning ch gräsbekämpning på grusplanerna kan påverka vattenkvaliteten negativt ch därmed utgöra en risk för vattenkvaliteten i täkten. Planerna är belägna uppströms vattentäkten ch eventuell förrening härifrån kan påverka vattentäkten. Inga uppgifter finns m att spridning av salt eller andra dammbindningsmedel sker 12. Risken för vattentäkten bedöms därför vara liten. Rångedala kyrka ch kyrkgård är belägen ca 400 m nrr m vattentäkten. Grundvattenströmningen i mrådet bedöms främst ske från väster till öster. Ptentiell förrening, t.ex. rsakat av hantering av bekämpningsmedel från kyrkgården bedöms inte påverka vattentäkten. I mrådet kring Rångedala finns ett antal ptentiellt förrenade mråden. Deras placering visas i Figur 8 nedan. Ca 800 m nrr m vattentäkten fanns tidigare en bilvårdanläggning med verkstad ch åkeri. Objektet har riskklass 3. Ca 1 km nrr m täkten finns en plantskla. Objektet har inte riskklassats. Ca 1,1 km nrr m vattentäkten ligger Rångedala avlppsreningsverk. Verksamheten har inte riskklassats. Ca 1,5 km nrr m vattentäkten finns ytterligare en bilvårdsanläggning med verkstad ch åkeri. Verksamheten har inte riskklassats. Ca 900 m söder m vattentäkten, invid Rångedalaån finns en hamnanläggning för fritidsbåtar. Området kan ptentiellt vara förrenat, men har inte riskklassats. 1,1 km söder m, Bilvårdsanläggning, riskklass 3. 1,1 km söder m vattentäkten finns ett ptentiellt förrenat mråde inm branschklass 3 (benämnt övrigt BKL 3 ). Objektet har inte riskklassats. 1,2 km söder m täkten sker drivmedelshantering, ej riskklassad. 2 km söder m vattentäkten ligger en plantskla sm inte riskklassats. Delåtgärd mt förrening har utförts. 2,5 km söder m vattentäkten finns ljegrus- ch asfaltsverk (mbila). Verksamheten runt dessa har inte riskklassats. 12 Anläggningen är belägen inm sekundär skyddszn för Öresjö vattentäkt ch här förskrivs att spridning av dammbindningsmedel endast får ske i sådan mfattning sm krävs för nrmalt vägunderhåll. 19 (32) rep001.dcx

24 FIGUR 8. MARKANVÄNDNING OCH RISKKÄLLOR I ANSLUTNING TILL RÅNGEDALA VATTENTÄKT. LANTMÄTERIVERKET. ÄRENDE NR MS2011/ Täktverksamheten strax sydöst m vattentäkten, bjekt nr 5 i Figur 8, har inkluderats i riskanalysen. Övriga förrenade mråden ligger på strt avstånd från vattentäkten bedöms inte utgöra någn risk för vattentäkten. 20 (32) rep001.dcx

25 6 Riskbedömning 6.1 Skyddsbehv Vattentäktens värde ch sårbarhet styr mfattningen av skyddsbehvet. Förekmst av riskkällr i vattentäktens närmråde är ckså styrande för skyddsbehvet. Rångedala vattentäkt har ett mycket högt skyddsvärde. Grundvattenmagasinets sårbarhet är str då skyddande lerlager saknas. Riskkällrna kring vattentäkten är få men bör ändå beaktas. 6.2 Riskbedömning Rångedala vattentäkt För Rångedala vattentäkt baseras riskbedömningen på resultatet av den riskanalys sm presenteras i bilaga 3. I riskanalysen identifieras ch värderas väsentliga risker för vattentäkten. Mdellen för riskanalysen baseras på Livsmedelsverkets handbk Riskch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Fyra lika sannlikhetsklasser ch fyra lika knsekvensklasser utifrån specificerade kriterier i Livsmedelsverkets handbk har använts för att kategrisera riskkällrna. Dessa resulterar teretiskt i 16 kmbinatiner av sannlikhet ch knsekvens, vilka kategriseras i fyra nivåer av risk, se bilaga 3. För respektive riskkälla har en översiktlig sannlikhetsbedömning ch knsekvensbedömning genmförts. Sannlikhetsbedömningen (vald sannlikhetsklass) baseras på nedanstående faktrer, vilka tillsammans uttrycker sannlikheten för att en önskad händelse bedöms kunna inträffa. Sannlikhet för riskförekmst inm vattentäktens tillrinningsmråde Sannlikhet för emissin vid riskförekmst inm vattentäktens tillrinningsmråde Sannlikhet för gynnsam transprtmöjlighet till vattentäkten Knsekvensbedömningen baseras på nedanstående faktrer, vilka tillsammans bestämmer den negativa knsekvensen av en eventuell önskad händelse för vattentäkten. Markens ch vattnets sårbarhet uttryckt sm systemets innebende känslighet för påverkan Avståndets inverkan på reduktin av förreningen genm nedbrytning, fastläggning ch spädning fram till vattenuttaget Emissinens innebende förmåga att mtstå nedbrytning ch fastläggning Emissinens farlighet Belastning, mängd, vlym av emissinen Utbredning av riskförekmst Inga av de identifierade riskkällrna bedöms utgöra någn str risk för Rångedala vattentäkt. Utifrån resultatet av riskanalysen bedöms de främsta riskerna med avseende på Rångedala grundvattentäkt vara: 21 (32) rep001.dcx

26 Olycka på väg 1818 Dagvatten från väg 1818 Spridning av bekämpningsmedel på jrdbruksmark Markarbeten Läckage från kmmunal avlppsledning Enskilda avlpp Vid lyckr på väg1818 ch kan petrleumprdukter spridas till grundvattnet m det översta jrdlagret är genmsläppligt. Eftersm grundvattenmagasinet vid vattentäkten ch i anslutning till vägarna är öppet finns inget skydd mt förreningar. Riksväg 40 går på en br över Rångedalaåsen i höjd med vattentäkten. Vid mindre lyckr tas eventuellt spill av petrleumprdukter upp av vägens dagvattensystem ch risken för förrening kan anses vara liten. Marken i anslutning till Rångedala vattentäkt består delvis av jrdbruksmark. Spridning av bekämpningsmedel här kan utgöra en risk för vattentäkten. Grustäktverksamhet bedrivs ca 900 m uppströms täkten. Spill av petrleumprdukter utgör en ptentiell risk för vattentäkten. Förreningen kan lätt spridas till grundvattenmagasinet eftersm sårbarheten är str. 22 (32) rep001.dcx

27 7 Utfrmning av vattenskyddsmråde Utifrån vattentäktens hydrgelgiska förhållanden samt resultatet av riskbedömningen föreslås ett vattenskyddsmråde enligt bilaga Krav ch allmän metdik Det övergripande målet med vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller mråde möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genm Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) ch handbk för vattenskyddsmråden (2010:5) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsmrådet för en vattentäkt bör i princip, enligt gällande råd ch anvisningar mfatta hela tillrinningsmrådet. Av hydrgelgiska skäl begränsas ibland mrådet när skyddsförhållandena är gda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktiner inm så stra mråden. Varje vattenskyddsmråde sm inte mfattar hela tillrinningsmrådet är dck alltid asscierat med en viss risk att en förrening precis utanför gränsen, sm således inte mfattas av restriktinerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Vattenskyddsmrådets skyddszner I Naturvårdsverkets handbk anges att avgränsningen ch vattenskyddsmrådet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszner med lika restriktinsnivåer m inte annat mtiveras. En uppdelning av vattenskyddsmrådet i lika skyddszner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade ch skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inm lika mråden berende främst på närheten till uttagsbrunnen Vattentäktszn En vattentäktszn avgränsas sm ett mråde kring en eller flera uttagsbrunnar. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktsznen skyddas mt behöriga på lämpligt sätt, t.ex. genm en låst inhägnad. Marken inm vattentäktsznen bör endast dispneras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekmma inm detta mråde Primär skyddszn Vid identifiering av primär skyddszn för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) mråden beaktas. Syftet med den primära skyddsznen är att riskerna för akut förrening minimeras. En akut förrening ska hinna upptäckas ch åtgärder vidtas innan förreningen når vattentäktsznen med uttagsbrunnen. Gränsen mellan primär ch sekundär skyddszn sätts så att uppehållstiden från den primära znen yttre gräns till vattentäktsznen gräns beräknas vara minst 100 dygn. 23 (32) rep001.dcx

28 7.2.3 Sekundär skyddszn Syftet med den sekundära skyddsznen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddsznen avgränsas så att uppehållstiden från skyddsznens yttre gräns till vattentäktsznen har en beräknad uppehållstid på minst ett år Tertiär skyddszn En tertiär skyddszn kan inrättas med syfte att mfatta resterande delar av tillrinningsmrådet för vattentäkten sm inte mfattas av övriga skyddszner. Syftet med den tertiära skyddsznen är att även mark- ch vattenutnyttjande sm negativt kan påverka vattenförekmster ch vattentäkter i ett långt tidsperspektiv mfattas av vattenskyddsmrådet. 7.3 Arbetsmdell för avgränsning av skyddszner Tillrinningsmråde Reginalt är grundvattenströmningen riktad mt nrdst. Områden med isälvsmaterial i dagen utgör nybildningsmråden för grundvatten, vilket medför att stra delar av åsen uppströms vattentäkten är viktiga nybildningsmråden. Grundvattenmagasinet avgränsas i åsens utkanter av mgivande höjdmråden med mrän. En viss grundvattenbildning sker även inm mränmrådena, men den är förhållandevis liten i förhållande till den sm sker i mråden med isälvsmaterial i dagen. Tillrinningsmrådet kan därför avgränsas vid isälvsmaterialet. I vattentäktens närmråde sker vid uttag, en relativt cirkulär strömning mt uttagsbrunnen även m den är någt utdragen i strömningsriktningen. I Figur 9 redvisas en principskiss över grundvattenströmning i anslutning till uttagsbrunnar Transprttid i mark För att avgränsa den primära ch den sekundära skyddsznen uppströms ch nedströms vattentäkten mtsvarande minst 100 dygn respektive 365 dygn har transprthastigheten i isälvsmaterialet beräknats. Därefter har transprtavstånd mtsvarande 100 dygn respektive 365 dygn uppskattats. Den naturliga tillströmningen av grundvatten till vattentäkten bedöms ske från sydväst varför skyddsznerna har en större utbredning i denna riktning. Eftersm vattendm saknas har transprttid beräknats utifrån nuvarande uttag på ca 35m 3 /d (0,4 L/s). 24 (32) rep001.dcx

29 FIGUR 9. PRINCIPSKISS AV GRUNDVATTENSTRÖMNINGEN INVID RÅNGEDALA GRUNDVATTENTÄKT. PILARNA I FIGUREN VISAR DEN BEDÖMDA GRUNDVATTENSTRÖMNINGENS RIKTNING. OBSERVERA ATT FIGUREN INTE ÄR SKALENLIG. Transprttiden har tagits fram genm en vattenbalansberäkning ch Darcys lag. Vattenbalansberäkning: Q t = π r 2 b n e Vattenbalansberäkningen berr av uttaget (Q), grundvattenmagasinets vattenförande mäktighet (b) ch det gelgiska materialets effektiva prsitet (n e ). Metden förutsätter radiell strömning mt brunnen. I frmeln beräknas den vlym av grundvattenmagasinet sm innehåller den vattenvlym sm tas ut under tiden t, exklusive påfyllning. Vid beräkning enligt denna metd har det nuvarande uttaget 0,4 l/s använts. Den vattenförande mäktigheten (b) har antagits vara 10 m ch den effektiva prstiteten(n e ) för isälvsmaterial mellan 0,15 ch 0,25. Då den effektiva prsiteten är känd har värdet 0,20 använts i beräkningarna 13. Beräkningen ger, med van nämnda data, att för 100 dagars uppehållstid krävs en radie på ca 20 m ch för 365 dagars uppehållstid krävs en radie på ca 50 m. 13 Detta överensstämmer med det typvärde för en supraakvatisk rullstensås sm Vägverket rekmmenderar i sin rapprt 1998:64 Förrening av vattentäkt vid trafiklycka. 25 (32) rep001.dcx

30 Darcy s lag (netthastighet): v n = K i n e Med Darcy s lag beräknas knvektiv transprthastighet med hjälp av den hydrauliska knduktiviteten (K), grundvattenytans naturliga lutning (i) ch det gelgiska materialets effektiva prsitet (n e ). Då den hydrauliska knduktiviteten vid vattentäkten inte är känd används den högsta knduktiviteten sm påträffats vid tidigare undersökningar i mrådet, 2,6 * 10-4 m/s, då detta ger den lägsta transprthastigheten. Den effektiva prstiteten(n e ) för isälvsmaterial varierar mellan 0,15 ch 0,25. Då den effektiva prsiteten är känd har värdet 0,20 använts i beräkningarna. Den naturliga grundvattenlutningen bedöms vara ca 1 % utifrån åsens reginala tpgrafi. 14 Transprthastigheten enligt Darcy s lag blir då 1,5 m/d. För 100 dagars uppehållstid mtsvarar det en transprtsträcka på 110 m ch för 365 dagars uppehållstid en sträcka av 410 m i grundvattnets strömningsriktning. I vattenbalansberäkningen tas ingen hänsyn till att grundvattenytans naturliga lutning påverkar transprthastigheten. Vid Rångedala är uttaget litet vilket innebär att grundvattenytans lutning blir den dimensinerande parametern ch inte uttaget. Vattenskyddsmrådets avgränsning utvärderas utifrån avstånden sm fås vid beräkning med Darcy s lag. 7.4 Avgränsning av skyddszner för Rångedala vattenskyddsmråde Vattentäktszn Vattentäktsznen utgörs av den fastighet på vilken uttagsbrunnen ch vattenverket ligger. Detta mråde är redan idag inhägnat Primär skyddszn Utgångspunkten för utfrmning av den primära skyddsznen är att den naturliga grundvattenströmningen är från väster ch sydväst. För att uppnå en uppehållstid på 100 dygn bör utsträckningen av znen vara ca 110 meter från vattentäktznens gräns. rep001.dcx Detta överensstämmer med det typvärde för en supraakvatisk rullstensås sm Vägverket rekmmenderar i sin rapprt 1998:64 Förrening av vattentäkt vid trafiklycka. 26 (32)

31 7.4.3 Sekundär skyddszn Även den sekundära skyddsznen är utfrmad med utgångspunkt att den naturliga grundvattenströmningen sker från väster ch sydväst. För att uppnå en uppehållstid i marken på ca 365 dygn bör utsträckningen av znen vara mellan ca 410 meter Tertiär skyddszn De primära ch sekundära skyddsznerna bedöms utgöra tillräckligt skydd för vattentäkten. 7.5 Genmförande samt mtiv till gränsdragningar Det nuvarande skyddsmrådets utbredning har utvärderats ch tidigare gränsdragningar har legat till grund för detta. Nedanstående generella mtiv har beaktats för vattenskyddsmrådets principiella strlek. Mt bakgrund av nedanstående, ej rangrdnade mtiv ch med de redvisade aktuella ch prgnstiserade riskerna, belastningar ch riskkällrnas lkalisering, bedömer vi att föreslaget skyddsmråde utifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) är välmtiverat ch inte rimligt. Inm vissa mråden har mtiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare Strategi ch generella mtiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsmrådet i princip bör mfatta hela vattentäktens tillrinningsmråde. 2. Nödvändigheten av att bevara en gd vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsmrådet skall ha den strlek sm behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så gd kvalitet sm möjligt på råvattnet kan erhållas inm ramen för en samhällseknmisk avvägning, så att råvattnet efter nrmalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att mtverka en förrening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas sm en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnrmer för vatten (prp. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsmråde skall därför ha så str utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av infrmatin, restriktiner ch naturlig barriärförmåga. Strleken avgörs av de riskkällr ch belastningar sm knstaterats, samt naturlig barriärförmåga ch skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trts att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset ch mtstående intressen, att enbart eknmiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden sm man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsmråde baseras på en tlkning av hur avvägningen praktiskt bör 27 (32) rep001.dcx

32 göras, ch är ett förslag med en asscierad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utfrmning bedöms den risken acceptabel ch i linje med lagstiftarens intentiner. Varje annan strlek innebär en annan risk att syftet bakm vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en plitisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter knsumenterna för samt de restriktiner sm nödvändigtvis uppkmmer för att uppnå en viss riskreduktin Platsspecifika mtiv Den nuvarande primära znen sträcker sig mer än 110 m från vattentäktsznen i alla riktningar förutm mt sydst där avståndet är ca 50 m. Beräkning av vattenbalansberäkning ger att den primära skyddsznen bör sträcka sig minst 50 m från vattentäktsznen. Då grundvattenströmningen till brunnen inte främst sker från denna riktning ch avståndet uppfyller vad sm krävs enligt vattenbalansen kan det någt krtare avståndet till den primära znens gräns accepteras i detta mråde. Den nuvarande sekundära skyddsznen täcker i princip in det beräknade mrådet med ett avstånd på 410 m från vattentäktsznen. De gränsdragningar sm tidigare gjrts passar idag inte med markanvändning ch fastighetsgränser ch har därför justerats. Mt bakgrund av detta samt de hydrgelgiska förhållandena ch resultatet av riskbedömningen föreslås en förändring av sekundär skyddszn enligt figur 8 ch bilaga (32) rep001.dcx

33 FIGUR 10. FÖRESLAGEN UTBREDNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR RÅNGEDALA VATTENTÄKT. NUMRERING HÄNVISAR TILL MOTIVERING I TEXT. LANTMÄTERIVERKET. ÄRENDE NR MS2011/ I följande punktlista redgörs för platsspecifika mtiv för gränsdragningen enligt numrering i figur 7. S1 I detta mråde har den sekundära znen minskats någt. Den sekundära skyddsznen går nu ca 400 m från vattentäkten ch följer fastighetsgränser. S2 Här har den sekundära znen utökats så att hela ftbllsplanen innefattas. Området där ftbllsplanen är anlagd var tidigare grustäkt vilket gör att det är sårbart för förrening. Gränsen har dragits efter fastighetsgränser ch gränser för ftbllsplanerna. S3 Gränsen till vattenskyddsmrådet har justerats så att den följer befintliga fastighetsgränser. rep001.dcx (32)

34 S4 Gränsen till vattenskyddsmrådet har justerats så att den följer befintliga fastighetsgränser. 30 (32) rep001.dcx

35 8 Bakgrund till valda skyddsföreskrifter Genm att meddela skyddsföreskrifter för ett vattenskyddsmråde så bidrar det till att EU:s ch svensk lagstiftnings målsättningar för vattenskydd uppnås på så sätt att riskfyllda verksamheter ch åtgärder regleras. Riskfyllda verksamheter ch åtgärder regleras så att vattnet nu ch i framtiden kan användas för dricksvattenändamål. Syftena med att införa vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter enligt miljöbalken är att: Infrmera m allmänt gällande lagkrav på aktsamhet ch allmän hänsyn. Specificera krav på aktsamhet i frm av skyddsföreskrifter inm just detta vattenskyddsmråde. Bibehålla eller förbättra vattenkvaliteten ch minska risken för förrening. Identifiera lika intressen sm vill använda mark ch vatten. Använda mark ch vatten på bästa sätt. 8.1 Skyddsföreskrifterna syfte ch funktin Syftet med skyddsföreskrifterna ch deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Rångedala vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter nrmalt renings-förfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande sm infrmerande. Dessa två funktiner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utfrmningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktiner. 8.2 Skyddsföreskrifterna restriktinsnivå Generella krav För att åstadkmma ett tillfredställande skydd för vattentäkten föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga 1. Skydd av vattentäkter regleras i strt genm Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbk för vattenskyddsmråden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsm grundvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "gd eklgisk vattenstatus" uppnås ch bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även m vattnet idag har gd kvalitet Restriktinsnivå Kmmunens miljöplitiska ambitin bedöms ansluta till miljöbalkens nivå ch skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på nrmalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lkala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga 31 (32) rep001.dcx

36 risker, men de ska även vara framåtsyftande ch underlag för planering ch är därför styrmedel även för verksamheter sm idag inte är aktuella Anpassning av skyddsföreskrifterna till riskbedömningen Riskbedömningen har speciellt lyft fram ptentiell spridning av bekämpningsmedel på jrdbruksmark i anslutning till vattentäkten, markarbeten samt lycka på väg 1818 sm förhöjda risker för vattentäkten. Därför bör vattenskyddsföreskrifterna anpassas till denna bedömning, i den mån miljöbalken ch de allmänna råden NFS 2003:16 inte hanterar dessa risker på ett tillräckligt vis. Eftersm skyddsföreskrifterna ska vara framåtsyftande regleras även verksamheter sm idag inte utgör en specifik risk för vattentäkten. Swec Envirnment AB Vattenresurser, Götebrg Helen Eklund Linnea Ruderfelt Nils Kellgren Kvalitetsgranskare 32 (32) rep001.dcx