RAPPORT. Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter TRANEMO KOMMUN DALSTORPS VATTENSKYDDSOMRÅDE

Transkript

1 repo001.docx UPPDRAGSNUMMER TRANEMO KOMMUN DALSTORPS VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Sweco Environment AB Göteborg Sweco

2 repo001.docx Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Utredningens omfattning och genomförande Orientering 2 2 Dalstorp vattentäkt Anläggningens utformning Vattenbehandling Försörjningsområde Vattenförbrukning Kapacitet Framtida uttagsbehov Reservvattentäkt Vattentäktens värde Vattendom Ägandeförhållande 5 3 Områdesbeskrivning Geologi Grundvattenbildning Hydrogeologi Sårbarhet Vattenkvalitet 8 4 Planbestämmelser och markanvändning Övergripande planering Översiktsplan Naturreservat Motstående intressen inom tillrinningsområdet 9 5 Riskinventering i anslutning till vattentäkten Genomförande Riskkällor Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter (1) Jordbruk (2) Skogsbruk (3) Bebyggelse (4) 12 EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_tu_ docx

3 repo001.docx Övriga riskkällor 13 6 Riskbedömning och riskreducerande åtgärder Riskanalys Sannolikhetsbedömning Konsekvensbedömning Riskmatris Resultat Riskreducerande åtgärder 18 7 Utformning av vattenskyddsområde Krav och allmän metodik Vattenskyddsområdets skyddszoner Avgränsning av skyddszoner för Dalstorps vattenskyddsområde Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon 21 Inducerad infiltration av Dalstorpasjön Tertiär skyddszon Genomförande samt motiv till gränsdragningar Generella motiv Platsspecifika motiv för vattenskyddsområde 23 8 Bakgrund till skyddsföreskrifterna Skyddsföreskrifternas syfte Skyddsföreskrifternas funktion Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå Generella krav Restriktionsnivå Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen 27 Bilagor: 1 Riskanalys 2 Skyddsföreskrifter för Dalstorps vattenskyddsområde 3 Karta Utbredning av vattenskyddsområdet EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_tu_ docx

4 repo001.docx Inledning På uppdrag av Tekniska sektionen i Tranemo kommun har SWECO upprättat tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för vattentäkten i Dalstorp. 1.1 Bakgrund och syfte Vattentäkten i Dalstorp saknar vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Krav finns på inrättande av vattenskyddsområden i den svenska lagstiftningen i 2 samt 7 kap. miljöbalken och i 6 kap. 5 1 p. vattenförvaltningsförordningen. Krav finns även på skydd genom införandet av dricksvattendirektivet (80/778/EEG) ändrat genom 98/83/EG via: Livsmedelslag (2006:804); Livsmedelsförordning (2006:813); Statens livsmedelsverks föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Vattenmyndigheten ställer i åtgärdsprogrammet krav på kommunerna att upprätta nya vattenskyddsområden som behövs för framtida dricksvattenförsörjning. 1 I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster, som är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gott skydd så att råvatten-tillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1.2 Utredningens omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Dalstorp vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. För genomförande av uppdraget har följande moment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten. Sammanställning av befintligt material och information. Områdesbeskrivning Beskrivning av geologi, hydrogeologi, sårbarhet och skyddsbehov. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. 1 Åtgärdsprogram Västerhavets vattendistrikt, 2010:4 2 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 Vattenskyddsområde med allmänna råd 2003:16. 1 (27) EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_tu_ docx

5 repo001.docx Översiktlig riskbedömning av väsentliga riskkällor för vattentäkten Utvärdering och förslag till skyddsområde Vattentäktszon, primär- och sekundär skyddszon samt tertiär zon inrättas, vilka tillsammans bildar vattenskyddsområdet. Framtagande av skyddsföreskrifter 1.3 Orientering Vattentäkt Figur 1 Orienteringskarta över Dalstorp samhälle med ungefärligt läge för Dalstorp vattentäkt. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ (27)

6 repo001.docx Underlagsmaterialet har utgjorts av: A) Gula kartan, skala 1: Topografiska kartan, skala 1: B) Jordartsgeologisk karta ser Ae nr 75. C) Hydrogeologisk karta över Älvsborgs län SGU ser Ah 13. D) Äldre tekniska utredningar kring vattentäkten i Dalstorp, VBB VIAK E) SFS 1998:808, Miljöbalken, Miljödepartementet F) Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, 2010:5. G) Översiktsplan 2009, Tranemo kommun, H) Anläggningsbeskrivning och driftinstruktioner för Dalstorp vattenverk, Tranemo kommun 3 (27) EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_tu_ docx

7 repo001.docx Dalstorp vattentäkt 2.1 Anläggningens utformning Vattentäkten utfördes och togs i drift Den utgörs i dag av två uttagsbrunnar utformade som grusfilterbrunnar, B1 och B3. B1 som borrades 1973 är ca 19 m djup och filterdelen som är 2 m är placerad på nivån 12,9-14,9 m under markytan. B3, som borrades 2012 är ca 14,8 m djup. Brunnsfiltret är 4 m och placerat på nivån 10,8-14,8 m under markytan. Vattnet pumpas upp med en dränkbar pump via en samlingsledning till vattenverket. 2.2 Vattenbehandling I vattenberedningsprocessen används inga kemikalier. Grundvattnet pumpas samtidigt från båda brunnarna till ett biofilter som är placerat i vattenverket. Efter biofiltret rinner vattnet med självfall till en fördelningslåda med fasta skibord och bräddöverfall. Vattnet fördelas jämnt över två snabbfilter. Från snabbfiltrena rinner vattnet ner i en lågreservoar. Från lågreservoaren pumpas vattnet via två torrt uppställda dricksvattenpumpar till UVdesinfektion, ledningsnät och vattentorn. Det finns möjlighet för klordosering. 2.3 Försörjningsområde Vattentäkten försörjer samhällena Dalstorp och Ölsremma med vatten, totalt ca 840 personer. 2.4 Vattenförbrukning Vattenförbrukningen är i medeltal ca 240 m 3 /dygn. Total produceras m 3 under Av detta utgörs ca m 3 av såld vattenmängd. Resterande del är egenförbrukning och läckage. 2.5 Kapacitet Enligt uppgift från kommunen är kapaciteten i B1 ca 518 m 3 /dygn (6 l/s). 2.6 Framtida uttagsbehov Det finns inga tecken på att vattenbehovet skulle öka i framtiden förutsatt att ingen större inflyttning till samhället sker, att någon ny vattenkrävande industri etableras eller att kommunen beslutar att försörjningsområdet ska utökas genom att andra samhällen ansluts till Dalstorps vattenverk. 2.7 Reservvattentäkt Det finns ingen reservvattenförsörjning för Dalstorps samhälle. För Ölsremma samhälle finns en reservvattentäkt. 4 (27)

8 repo001.docx Arbete pågår med överföringsledning mellan Dalstorp och Nittorp. Denna beräknas vara klar Enligt framtida planer ska Dalstorp, Nittorp och Ljungsarp sammankopplas och utgöra reservvattentäkter för varandra. 2.8 Vattentäktens värde Vattentäktens värde beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande samt tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Det bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. Dalstorp vattentäkt har en hög kapacitet jämfört med vad som idag utnyttjas och grundvattenmagasinet har därmed ett stort värde som grundvattenresurs. Dessutom saknas reservvattentäkt. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Dalstorp vattentäkt ett högt skyddsvärde. Till vattentäkter med hög skyddsvärde hör allmänna vattentäkter. 2.9 Vattendom I dag finns ingen vattendom för vattentäkten i Dalstorp Ägandeförhållande Vattentäkten ligger på fastigheten Dalstorp 1:131 som ägs av Tranemo kommun. 5 (27) EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_tu_ docx

9 repo001.docx Områdesbeskrivning Dalstorp samhälle är beläget ca 15 km nordost om Tranemo centralort. Vattentäkten ligger inom ett flackt parti i direkt anslutning till Dalstorpasjön. Sjön ligger i en utvidgning av Jälmåns dalgång som är orienterad i nordväst-sydost. Sjöytan ligger på ca 189 möh. Avvattningen sker mot sydväst. Dalgången omges av bergshöjder med nivåer på drygt 250 möh. 3.1 Geologi De höjdpartier som omger Dalstorpasjön och Jälmåns dalgång utgörs av moränområden med visst inslag av berg i dagen och av våtmarksområden. Dalgången är fylld med isälvssediment, se figur 2. Dessa sediment är en del av en större isälvsavlagring med regional utbredning. Inom vattentäktens närområde utgörs isälvsavlagringen främst av sandiga sediment i plana eller flacka kullar. Enligt uppgift uppgår isälvsavlagringens mäktighet till 27 m ca 300 m söder om vattentäkten. Vid uttagsbrunnarna utgörs lagerföljden av växlande lager av sand och moig sand. I samband med anläggandet av vattentäkten utfördes ett flertal undersökningsborrningar. Dessa visar att jordlagren i anslutning till vattentäkten utgörs av ett sandlager på meter, varav de översta 6-9 metrarna består av finsand. 3.2 Grundvattenbildning Den korrigerade årsmedelnederbörden i området varierar mellan 878 mm (Limmared) och 990 mm (Ambjörnarp). Den samlade yt- och grundvattenavrinningen antas uppgå till ca 400 mm/år som motsvarar en avrinning på 12,7 l/s och km 2. Grundvattenbildningen i isälvsmaterial antas uppgå till ca 80 % av avrinningen, d.v.s. 10,2 l/s och km Hydrogeologi Uttagsbrunnen ligger i en öppen akvifer i en isälvsavlagring. Tidigare avvägning av grundvattenytan i grundvattenrör i anslutning till vattentäkten visar att grundvattenytan ligger ca 1-3 meter under markytan 3. Grundvattenmagasinet utgörs av sandiga sediment. Den hydrauliska konduktiviteten i sand ligger inom intervallet m/s. Det område inom vilket vattentäktens grundvatten bildas är starkt beroende av topografiska och geologiska faktorer. Isälvsavlagringen, i vilken vattentäkten är belägen, har stor utbredning i riktningen nordost-sydväst. Den regionala grundvattenströmningen är sannolikt riktad mot sydväst liksom ytvattenavrinningen. Strax nordväst om vattentäkten finns en vattenfylld sänka i isälvsavlagringen. Den är orienterad i öst-väst och har sannolikt en dränerande inverkan på omgivningen. Det samma gäller Jälmån som genom att höjdskillnaden mellan ån och Dalstorpasjön är så stor (flera meter) påverkar dräneringsförhållandena och därmed grundvattnets strömning. För vattentäkten innebär detta att grundvattenbildningen till vattentäkten huvudsakligen bedöms ske inom en relativt begränsad del av isälvsavlagringen söder och väster om uttagsbrunnarna. 6 (27) 3 Äldre tekniska utredningar kring vattentäkten i Dalstorp, VBB VIAK 1991.

10 repo001.docx Troligtvis utgörs delar av vattenuttaget även av inducerat ytvatten från den närbelägna sjön. Avståndet mellan uttagsbrunnarna och Dalstorpasjön är endast ca m. Enligt vattenanalyser är manganhalten hög i råvattnet, vilket sannolik kommer av påverkan från bottensedimentet i sjön. Det kan även bero på den närbelägna våtmarken norr om vattentäkten. Figur 2 visar bedömd grundvattenströmning mot vattentäkten enligt de grundvattennivåobservationer som gjordes i mars Figur 2 Jordartsgeologisk karta över området runt Dalstorp (grön=isälvssediment, ljusblå=morän. Bedömd grundvattenströmning mot vattentäkten enligt grundvattennivåobservationer från 1991 redovisas med pilar. SGU Vattentäkten ligger i vattenförekomsten Dalstorp-Tranemo SE Vattenförekomsten bedöms ha en god kemisk och kvantitativ status. Uttagsmöjligheten i vattenförekomsten bedöms till l/s (27) EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_tu_ docx

11 repo001.docx Sårbarhet Sårbarheten betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Vattentäkten i Dalstorp ligger i ett öppet grundvattenmagasin och det naturliga skyddet är begränsat till de ovanliggande lagrens förmåga att hålla kvar en förorening som infiltreras. Den omättade zonen består främst av sand med en god vattengenomsläpplighet och grundvattenytan ligger endast ca 1-2 meter under markytan. Det medför att uppehållstiden från markytan till grundvattnet är kort och att materialets fastläggande förmåga är begränsad. Vattentäktens sårbarhet bedöms därför som mycket stor. 3.5 Vattenkvalitet En sammanställning av råvattenanalyser i B1 från perioden visar att vattenkvaliteten har varit förhållandevis jämn under denna tidsperiod och inga påvisbara förändringar har skett. Råvattnet har en hög alkalinitet och ett högt ph-värde (se tabell 1). Järnhalten är låg, med undantag för vid enstaka tillfällen. Manganhalten är relativt hög och ligger i medeltal på 0,42 mg/l i B1 och 0,46 mg/l i B3 (enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om mangan i dricksvatten är gränsvärdet för tjänligt med anmärkning 0,05 mg/l). Halterna av näringsämnen och klorid är låga. Mikrobiella föroreningar har inte påvisats i råvattnet. För B3 finns endast råvattenanalyser för perioden Resultatet från dessa visar på en råvattenkvalitet som liknar den i B1. Tabell 1: Medelvärden för några analyserade parametrar i råvattnet från B1 och B3. Parameter B1 medelvärde B3 Medelvärde ph 8,1 8,0 Alkalinitet (HCO3/l) 94,5 88 Järn(mg/l) <0,02 0,023 Mangan (mg/l) 0,42 0,46 Klorid (mg/l) 11,5 10,1 Konduktivitet (ms/m) 24, (27)

12 repo001.docx Planbestämmelser och markanvändning 4.1 Övergripande planering Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering, vattentäkter. Konflikterna från vattentäktens huvudmäns perspektiv uppkommer av skyldigheter att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa genom att vara restriktiva mot verksamheter som kan påverka kvaliteten negativt. 4.2 Översiktsplan Översiktliga målsättningar beträffande vattenskydd och kommunens vattenförsörjning uttalas i Tranemo kommuns översiktsplan Enligt ÖP är kommunens roll i vattenförvaltningen att agera på ett sådant sätt att vattnet skyddas och förvaltas på ett bästa sätt för kommande generationer. Tranemo kommun har för avsikt att i sin planering ta hänsyn till de beslut och åtgärder som behövs för en god vattenförvaltning. Enligt fördjupad del av översiktsplan för Dalstorp finns mindre områden planerade för bostäder söder och öster om Dalstorpasjön, men inga i vattentäktens närområde Naturreservat Det finns inget naturreservat i anslutning till Dalstorp vattentäkt. 4.3 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som tas upp under kap. 5 har inte påträffats för Dalstorp vattentäkt. 9 (27) EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_tu_ docx

13 repo001.docx Riskinventering i anslutning till vattentäkten 5.1 Genomförande Information om riskkällor från Tranemo kommun har kompletterats med en riskinventering i fält utförd av SWECO. Riskkällor inom tillrinningsområdet för Dalstorp vattentäkt beskrivs nedan, både platsspecifika riskobjekt och risker som är förknippade med en viss typ av markanvändning. 5.2 Riskkällor Riskobjekten är platsbundna verksamheter eller företeelser som kan påverka yt- och grundvattnets kvalitet. Riskkällor är icke platsrelaterade riskobjekt. De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter Jord- och skogsbruk Bebyggelse Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs och sammanställs nedan. Markanvändning och riskkällor redovisas på karta i figur Klimatförändringar och översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder av extrem torka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket också tidigare erfarenheter från perioder med höga regnmängder visar: Bräddning av avlopp Stora dagvattenmängder Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag 10 (27)

14 repo001.docx Ökad brunifiering av ytvatten till följd av höga vattenstånd och översvämning inom tillrinningsområdet uppströms vattentäkten. Uttagsbrunnarna ligger i ett flackt område ca 30 m från Dalstorpasjön. Marknivån i anslutning till brunnarna ligger drygt 1 m över sjöns nivå. Vid en kraftig höjning av sjöns nivå finns risk att området runt brunnarna svämmas över. En ökad brunifiering av Dalstorpasjön kan medföra att grundvattenkvaliteten förändras med ett bl.a. ett ökat färgtalet som följd Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris och krig rekommenderas. Detta bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas Vägar och transporter (1) Vägen mellan Dalstorp och Torsbo ligger ca 250 meter väst och sydväst om vattentäkten. Endast ca 20 meter från uttagsbrunnen går vägen mot Borrarp. I vattentäktens närområde förekommer mindre vägar till skolan och bostadsområdena. I och i anslutning till samhället finns ett flertal verksamheter som är beroende av transporter, varav vissa ämnen som transporteras är skadliga för grundvattnet. Exempelvis förekommer transport av petroleumprodukter till oljecisterner i bostadshus och varutransporter till industriverksamheten i samhället. Genomgående transporter av andra skadliga ämnen för grundvattnet kan inte uteslutas. Konsekvensen av vägar/transporter är att om emissioner av skadliga ämnen från dessa riskkällor når grundvattnet kan dessa på relativt kort tid transporteras till vattentäkten och därigenom försämra vattenkvaliteten. De riskkällor för Dalstorp vattentäkt som allmänt kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor med farligt gods eller tungt fordon Vägdagvatten Vägsalt 11 (27) EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_tu_ docx

15 repo001.docx Jordbruk (2) Avståndet från närmsta gård till vattentäkten uppgår till ca 1 km. Jordbruksmark förekommer ca 400 m nordväst om vattentäkten. De riskkällor som kan identifieras i samband med jordbruk är främst hantering och användande av växtnäringsämnen och bekämpningsmedel Skogsbruk (3) Stora områden runt Dalstorp samhälle är skogsbevuxna. De riskkällor som kan identifieras i samband med skogsbruk är främst hantering av bekämpningsmedel, upplag av timmer samt spill och läckage av petroleumprodukter. Vid kalhuggning ökar risken för kväveläckage till grundvattnet. Vid avverkning och annat arbete i skogen föreligger risk för spill från mobila lagringstankar för petroleumprodukter samt läckage från skogsmaskiner. Upplag av timmer o.dyl. i samband med skogsbruk kan medföra en risk för grundvattnet genom läckage av fenoler Bebyggelse (4) Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Närmste bostadsområde ligger endast ca 50 meter från vattentäkten och stora delar av det som bedömts som vattentäktens nybildningsområde utgörs av bostadsområden. Enligt uppgift är fastigheterna i vattentäktens närområde anslutna till det kommunala avloppsreningsverket. Antalet oljecisterner i form av enskild värmeanläggning i samhället är inte känt, men att oljecisterner förekommer anses som troligt. I bostadsområde med trädgårdar kan nyttjande av bekämpningsmedel för hemmabruk och användandet av hushållskemikalier utgöra en risk för grundvattnet. Konsekvensen av olyckor och hushålls/trädgårdskemikalier är att skadliga ämnen kan nå vattentäkten. Det kan försämra vattenkvaliteten. Energibrunnar förekommer enligt uppgift från kommunen. Riskerna med energianläggningar i jord och berg är främst förknippade med anläggningsskedet. För bergvärmeanläggningar är det främst utförande av borrhålet samt borrhålet i sig som utgör en risk genom att en snabb och relativt öppen transportväg skapas mellan markytan och grundvattnet. Risker förknippade med läckage av köldbärarvätska bedöms vara små eftersom denna är biologiskt nedbrytbar. 12 (27)

16 repo001.docx Övriga riskkällor Kyrkogård (5) Norr om vattentäkten ligger en kyrkogård. Kyrkogården är belägen på samma isälvsavlagring som vattentäkten, men troligtvis har våtmarken mellan kyrkogården och vattentäkten en dränerande funktion. Risker förknippade med kyrkogårdar är främst användande av bekämpningsmedel. Grusad parkeringsyta (6) Längs vägen vid sjön strax norr om vattentäkten finns en anlagd rastplats och parkeringsyta. Utsläpp av drivmedel i samband med parkering kan utgöra en risk för vattentäkten. Riskkällorna redovisas i figur 3. Gröna områden utgörs skogsmark medan gula områden är jordbruksmark. Figur 3 Riskkällor inom tillrinningsområdet till Dalstorps vattentäkt. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ (27) EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_tu_ docx

17 repo001.docx Till övriga riskkällor som finns i Dalstorp hör: Äldre avfallsupplag Reningsverk Fotbollsplaner Mekaniska industrier Bensinstation Dessa bedöms inte ligga inom vattentäktens tillrinningsområde och utgör därmed inget hot mot denna. 14 (27)

18 repo001.docx Riskbedömning och riskreducerande åtgärder 6.1 Riskanalys Den metod som här används för att bedöma de olika riskkällorna är en kvalitativ rankning som framförallt syftar till att sortera riskkällorna i olika riskklasser, vilka föranleder olika behov av åtgärd. Sannolikhet och konsekvens bedöms var för sig och är principiellt oberoende parametrar 5. Sannolikheterna beskrivs som graden av sällsynthet av en oönskad händelse. Konsekvenserna beskrivs som omfattningen av den förväntade försämringen av råvattenkvaliteten. Skalorna för sannolikheten och konsekvensen är indelad i fyra klasser och kombinationen av sannolikhets- och konsekvensklassen beskriver risken. Det är viktigt att poängtera att de riskklasser som presenteras inte tar hänsyn till vad som anses vara en acceptabel respektive oacceptabel risk. Risken (R) beskrivs slutligen som en sammanvägning av sannolikheten (S) för att en riskkälla ska påverka vattentäkten negativt och konsekvenserna (K) denna påverkan medför. R = S * K Den metod som här används, följer anvisningarna i Naturvårdverkets handbok om vattenskyddsområden 6 om att risker kan beskrivas som sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. Denna typ av metod förespråkas även av Världshälsoorganisationen 7 som en viktig del då Vattensäkerhetsplaner utarbetas. Den använda metoden är också mycket lik det angreppssätt som beskrivs i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Underlag för bedömningen är den riskinventering som genomförts inom ramen för projektet Sannolikhetsbedömning Sannolikheten speglar hur ofta en oönskad händelse bedöms kunna inträffa och tar hänsyn till att föroreningen måste nå vattentäkten för att utgöra en fara. Sannolikhetsklassningen avser därför sannolikheten i vattentäkten, vilket är en kombination av ett antal sannolikheter från utsläppspunkten till vattentäkten, och omfattar inte enbart sannolikheten för utsläppet på sin plats. Sannolikheten delas in i fyra nivåer enligt kriterier beskrivna i tabellen nedan, och är en överföring av Livsmedelverkets befintliga nivåer för sannolikhetsklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. 5 Bedömningen är utförd av konsulter på Sweco med stöd av Tekn.dr. Andreas Lindhe och professor Lars Rosén på Chalmers. 6 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 7 Guidelines for drinking-water quality, 4:e utgåvan (27) EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_tu_ docx

19 repo001.docx Sannolikhet Kriterier S1: Liten sannolikhet Händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år. S2: Medelstor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa inom de närmaste åren. S3: Stor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa de närmaste 1-10 åren. S4: Mycket stor sannolikhet Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller oftare. I riskbedömningarna i bilaga 1 redovisas sannolikheten för respektive riskkälla som någon av ovanstående S-klass (S1-S4) Konsekvensbedömning Konsekvenserna är indelade i fyra allvarlighetsnivåer, vilka redovisas i tabellen nedan. De kriterier som används utgår ifrån vilken effekt riskkällan har på vattenkvaliteten och hur detta påverkar möjligheterna att utnyttja Dalsjöfors vattentäkt. Konsekvensbedömningen utgår från att en oönskad händelse verkligen har inträffat och osäkerheter om konsekvensen av en händelse hanteras på följande sätt 8 : Vid liten osäkerhet om konsekvens bör den mest realistiska konsekvensen användas. Vid stor osäkerhet om den verkliga konsekvensen bör en pessimistisk bedömning göras enligt försiktighetsprincipen. Precis som för sannolikhetsbedömningen redovisas om den konsekvens som beaktas är relaterad till normala förhållanden för riskkällan, en brist som uppstår eller om det är en olycksartad händelse. Konsekvensen redovisas som K-klass (K1-K4) i bilaga 1, och är en överföring och tolkning av Livsmedelverkets befintliga nivåer för konsekvensklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Konsekvens Kriterier K1: Liten konsekvens Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten K2: Medelstor konsekvens Försämrad råvattenkvalitet som kan påverka dricksvattenkvaliteten. K3: Stor konsekvens Kortvarig försämrad råvattenkvalitet som ställer höga krav på beredningen annars är hälsoeffekter troliga. K4: Mycket stor konsekvens Långvarig försämring av råvattenkvaliteten som ställer höga krav på beredning annars är hälsoeffekter troliga. 16 (27) 8 Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket 2007.

20 repo001.docx Riskmatris När sannolikhet och konsekvens för en oönskad händelse har bedömts kan den placeras in i den riskmatris som redovisas nedan och tilldelas på detta vis en riskklass. Risken är indelad i tre olika klasser där riskklass 1 är den lägsta riskklassen och riskklass 3 är den högsta riskklassen. Att en riskkälla i riskbedömningen får riskklass 1 innebär inte att den inte utgör någon risk, d.v.s. den kan inte bortses ifrån. Det är också viktigt att poängtera att indelningen i riskklasser kan göras på andra sätt än vad som redovisas i riskmatrisen nedan. Indelningen som används här har dock bedömts lämplig för det syfte riskanalysen har i detta sammanhang. Sannolikhet Konsekvens K1 liten K2 medelstor K3 stor K4 mycket stor S4 mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S3 stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2 Risknivåerna i riskmatrisen har följande innebörd när det gäller krav på åtgärder etc.: Riskklass Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Innebörd Förenklad riskhantering, förebyggande åtgärder som egenkontroll och avvikelsehantering ska upprättas Aktiv riskhantering, förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas. Risken måste reduceras, förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga Resultat Risknivån inom tillrinningsområdet till Dalstorps vattentäkt bedöms som relativt låg. Utifrån resultatet av riskanalysen bedöms att de största riskerna utgöras av risker förknippade med den närbelägna bebyggelsen som; Förekomst av tankar och cisterner för lagring av petroleumprodukter Hantering av hemkemikalier, t.ex. bekämpningsmedel 17 (27) EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_tu_ docx

21 repo001.docx Riskreducerande åtgärder Dalstorps vattentäkt har ett högt skyddsvärde som allmän vattentäkt för Dalstorp samhälle. Sårbarheten med avseende på grundvattenmagasinet är mycket hög i anslutning till vattentäkten eftersom grundvattenmagasinet är öppet och ett naturligt skydd saknas. Dalstorp vattentäkt har en god kapacitet och är därför en viktig grundvattenresurs. Det är viktigt att ge vattentäkten ett långsiktigt skydd för att förhindra försämring av grundvattenkvaliteten. Att inrätta vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter är ett sätt att skydda en vattentäkt. Det är dock inte möjligt att reducera eller styra undan alla risker med hjälp av skyddsföreskrifter utan det krävs även andra åtgärder för att reducera risker. Mot bakgrund av resultatet av riskanalysen och av miljöbalkens allmänna hänsynsregler rekommenderas följande övergripande åtgärder för att öka skyddet för vattentäkten: o o o Boende inom vattenskyddsområdet ska få tillsänd information om vattenskyddsområdet om hur boende och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet kan påverka vattentäkten. Information och tillsyn är nödvändigt för att kunna förstå vikten av att skydda vattentäkten genom vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Detta bedöms vara grundläggande för att uppnå önskat syfte med vattenskyddet. Olyckor med farligt gods regleras inte i vattenskyddsområdets föreskrifter. Det är viktigt att kommunen tillser att det finns god beredskap och kunskap hos räddningstjänsten om vattentäkten vid insatser i samband med olyckor eller i samband med brand inom vattenskyddsområdet. För att uppnå detta ska kommunen, i samråd med räddningstjänsten, ta fram en beredskapsplan för vattenskyddsområdet. Skyltar ska finnas, som upplyser om vattenskyddsområdets existens, vid vägar där man kör in i vattenskyddsområdet samt vid platser med hög risknivå, t.ex. vid rastplatsen nordväst om vattentäkten. Skyltar ska även finnas i anslutning till där petroleumprodukter hanteras. 18 (27)

22 repo001.docx Utformning av vattenskyddsområde Utifrån vattentäktens planerade uttag, hydrogeologiska förhållanden utförda vattenbalansräkningar samt riskanalysen, föreslås ett vattenskyddsområde för Dalstorp vattentäkt enligt Bilaga 3. Vattenskyddsområdet består av en primär och en sekundär skyddszon. 7.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap) (Miljödepartementet, 1999). Naturvårdsverket 9 ger i sina allmänna råd och handbok för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner på så stora områden. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Vattenskyddsområdets skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszoner med olika restriktionsnivåer om inte annat motiveras. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnen Vattentäktszon En vattentäktszon avgränsas som ett område kring en eller flera uttagsbrunnar. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. 9 Handbok om vattenskyddsområden. Naturvårdsverket 2010:5. 19 (27) EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_tu_ docx

23 repo001.docx Primär skyddszon Vid identifiering av primär skyddszon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära skyddszonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen med uttagsbrunnen. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon sätts så att uppehållstiden från den primära zonen yttre gräns till vattentäktszonen gräns beräknas vara minst 100 dygn Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen avgränsas så att uppehållstiden från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid på minst ett år Tertiär skyddszon En tertiär skyddszon kan inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. Syftet med den tertiära skyddszonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. 7.3 Avgränsning av skyddszoner för Dalstorps vattenskyddsområde Vattentäktszon Vattenverket och uttagsbrunnarna ligger i ett naturområde mellan skolan och Dalstorpasjön. Avståndet mellan brunnarna och vattenverket är ca 60 m. Uttagsbrunnarna har låsta huvor. Det bedöms inte som möjligt att inhägna ett område runt uttagsbrunnar och vattenverk. Någon vattentäktszon har därför inte utformats Primär skyddszon Under nedan angivna förutsättningar kan erforderligt skyddsområde beräknas med sambandet: 2 Q * b* r * n e där: r= radiellt avstånd från uttagsbrunnar till gräns mot primär skyddszon Q = Uttagen vattenmängd under 100 dygn, m 3 (300 m 3 /dygn) n e= effektiv porositet, antas till ca 20% (litteraturvärde) b = det grundvattenförande lagrets mäktighet, antas till ca 10 m 20 (27)

24 repo001.docx R 70 *10 *0,20 m För att uppnå en genomsnittlig uppehållstid på 100 dygn radiellt runt brunnarna erfordras ett avstånd på 70 m. Vid utformning av primär skyddszon beaktas även grundvattnets strömningshastighet uppströms vattentäkten. Nettovärdet på grundvattnets strömningshastighet beräknas med följande samband: v K * i n e där: K = hydraulisk konduktivitet i sand, 1*10-3 m/s (litteraturvärde). n e = effektiv porositet, ca 30 % (litteraturvärde) i = hydraulisk gradient, 0,5 % (beräknat från resultatet av avvägning av grundvattenyta 10 ) 3 1*10 5 v *0,005 1,67*10 m / s 0,30 Det motsvarar en strömningshastighet på ca 1,44 m/dygn, vilket medför att minsta avstånd på 144 m för att uppnå 100 dygns uppehållstid Sekundär skyddszon Den sekundära skyddszonen bör utgöras av det tillrinningsområde som erfordras för att balansera ett års vattenuttag. Storleken på det tillrinningsområde som erfordras för ett års uttagen vattenmängd kan uppskattas genom en vattenbalansberäkning under antagande om följande förutsättningar. A = Erforderlig storlek på tillrinningsområde för ett års uttag Q = årligen uttagen vattenmängd (300 m 3 /dygn). N = nettonederbörd, 400 mm/år (12,7 l/s*km 2 ) I = Infiltrationskoefficient för grundvattenbildning i isälvsmaterial, 0,8. A Q N * I A ,4*0, m 2 10 Äldre tekniska utredningar kring vattentäkten i Dalstorp, VBB VIAK (27) EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_tu_ docx

25 repo001.docx Erforderligt tillrinningsområde för ett års uttag ur brunnarna är m 2. Det motsvarar en radie på ca 330 m då radiellt tillflöde till brunnarna antas. Vattenbalansberäkningen är mycket grov men indikerar ändå den storlek som krävs för ett års uttag. Vid utformning av sekundär skyddszon beaktas även grundvattnets Nettovärdet för grundvattnets strömningshastighet har beräknats till 1,44 m/dygn. För att uppehållstiden 1 år skall uppfyllas krävs att gränsen för sekundär skyddszon ligger på avståndet ca 500 meter uppströms vattentäkten. Den sekundära zonen bör begränsas på avståndet m från vattentäkten. Eftersom grundvattenbildningen sker väster och sydväst om uttagsbrunnarna bör området vara utdraget i den riktningen. Inducerad infiltration av Dalstorpasjön Vattentäkten ligger nära Dalstorpasjön. En viss del av grundvattenbildningen utgörs därför sannolikt av inducerat sjövatten. Den höga manganhalten i råvattnet tyder på påverkan från bottensediment i sjön. Sjön med tillhörande strandzon på 50 m inkluderas därför i vattenskyddsområdet och utformas som sekundär skyddszon Tertiär skyddszon De primära och sekundära skyddszonerna bedöms omfatta de viktigaste delarna av vattentäktens tillrinningsområde. Någon tertiär skyddszon har därför inte utformats för Dalstorp vattentäkt och gränsen för sekundär skyddszon utgör vattenskyddsområdets yttre begränsning. Detta motiveras av att grundvattenbildningen till vattentäkten sker främst inom de områden som har avgränsats som primär och sekundär skyddszon väster och söder om vattentäkten. En viss del av grundvattenbildningen sker genom inducerade infiltration från Dalstorpasjön och sjön har därför inkluderats i den sekundära skyddszonen. 7.4 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående motiv utan rangordning och med de redovisade prognostiserade risker, konstaterade belastningar och riskkällornas lokalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell storlek utgående ifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara orimligt. Inom vissa områden har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare Generella motiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. 22 (27)

26 repo001.docx Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning så att det efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion Platsspecifika motiv för vattenskyddsområde En primär och en sekundär skyddszon föreslås med utgångspunkt från ovanstående beräkningar, resultatet av riskanalysen samt fastighetsgränser. Nedan beskrivs platsspecifik motivering för gränsdragningen enligt numrering i figur 4. P1 P2 P3 Gränsdragningen för primär skyddszon har generellt baserats på beräkningar om upptagsområde för 100 dygns vattenuttag enligt Naturvårdsverkets rekommendationer. Gränsen mot nord och nordväst är dragen så att ett erforderligt skyddsavstånd på 100 m uppnås enligt Naturvårdsverkets rekommendationer. Väst och sydväst om brunnarna finns områden som enligt bedömningen utgör nybildningsområden för vattentäkten. Här ligger gränsen för primär skyddszon vid ca 200 m. Ett bostadsområde och skolan inkluderas i primär skyddszon. 23 (27) EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_tu_ docx

27 repo001.docx P4 Gränsen dras längs sjöns strand. Det är i dagsläget inte motiverat att inkludera en del av sjön i primär skyddszon även om inducerad infiltration sannolikt bidrar till grundvattenbildningen. Syftet med den primära skyddszonen är att skapa ett rådrum i händelse av akut förorening. Vattnet i grundvattenmagasinet kan påverkas av en långsiktig försämring av sjöns vattenkvalitet, men akuta föroreningsutsläpp späds ut och antas rinna nedströms i vattensystemet. Figur 4 Punkter för platsspecifik motivering till föreslagen utbredning av vatten-skyddsområde för Dalstorps vattentäkt. Numrering refererar till hänvisning i text. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ S1 Begränsningen av sekundär skyddszon baseras på beräkningar av storleken på det område som erfordras för ett års vattenuttag. Sjön bidrar sannolikt i viss del till nybildningen av grundvatten i vattentäkten och en försämrad vattenkvalitet i sjön kan på sikt bidra till att vattentäktens kvalitet försämras. Syftet med den sekundära skyddszonen är att på lång sikt bibehålla en god eller förbättrad vattenkvalitet. För att ett långsiktigt skydd ska uppnås föreslås därför att hela sjön inkluderas i sekundär skyddszon liksom en 50 m bred strandzon utmed sjön. 24 (27)

28 repo001.docx S2 S3 Gränsen är dragen så att det avstånd som erfordras för ett års uppehållstid uppnås. Gränsen följer gator och fastighetsgränser och är dragen så att de områden som bedömts som infiltrationsområden ingår i sekundär skyddszon och att det avstånd som krävs för ett års uppehållstid uppnås. 25 (27) EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_tu_ docx

29 repo001.docx Bakgrund till skyddsföreskrifterna 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte Genom att meddela skyddsföreskrifter för ett vattenskyddsområde så bidrar det till att EU:s och svensk lagstiftnings målsättningar för vattenskydd uppnås på så sätt att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras. Riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vattnet nu och i framtiden kan användas för dricksvattenändamål. Syftena är att: Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten Använda mark och vatten på bästa sätt 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Dalstorps vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande som informerande. Dessa två funktioner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utformningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktioner. 8.3 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga Generella krav Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsom grundvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet Restriktionsnivå Kommunens miljöpolitiska ambition bedöms ansluta till miljöbalkens nivå och skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lokala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga risker, men de ska även vara framåtsyftande och föreskriver därför även om 26 (27)

30 repo001.docx verksamheter som inte är aktuella idag. Föreskrifterna baseras på normalbestämmelserna enligt NFS 2003: Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen Riskbedömningen har speciellt lyft fram hantering av hemkemikalier, t.ex. bekämpningsmedel inom det närbelägna bostadsområdet samt tankar och cisterner inom bostadsområdet. Därför bör vattenskyddsföreskrifterna anpassas till denna bedömning, i den mån miljöbalken och de allmänna råden NFS 2003:16 inte hanterar dessa risker på ett tillräckligt vis. SWECO Environment AB Vattenresurser, Göteborg Helen Eklund Uppdragsledare Anders Blom Kvalitetsgranskning 27 (27) EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_tu_ docx

31 Bilaga 1 Tranemo kommun Riskanalys för Dalstorp vattentäkt Översiktlig riskanalys enligt "Risk- och sårbarhetsanalys dricksvattenförsörjning", SLV okt 2007 Identifierade beaktansvärda riskobjekt/riskkällor Översiktlig riskanalys vid Riskklass Riskkällor S-klass K-klass Hemkemikalier Markförlagda tankar och cisterner Jordbruk bekämpningsmedel Parkeringsyta - Parkering och uppställning av fordon Långsiktig försämring av kvaliteten i Dalstorpasjön Jordbruk växtnäringsämnen Vägdagvatten Olyckor på väg Kyrkogård Upplag av timmer Energianläggningar Mobila tankar Kriterier för sannolikhetsklassning Kriterier för konsekvensklassning S1 - Okänd eller kan inte uteslutas. K1 Obetydlig påverkan på vattenkvaliteten, inga anmärkningar S2 - Har inträffat de senaste 5 åren eller kan ske inom år. K2 Tillfälliga anmärkningar som berör många S3 - Inträffar årligen eller har inträffat eller varit nära att inträffa eller kan ske inom 1-10 år. K3 Otjänligt vatten som berör många S4 - Förekommer nu och då. K4 Otjänligt vatten med fara för liv och hälsa Sannolikhet Konsekvens K1 K2 K3 K4 liten medelstor stor mycket stor S4 - mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 S3 - stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 - medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 - liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2 Risknivåerna i matrisen har följande innebörd: Riskklass 1 Förenklad riskhantering - förebyggande åtgärder (t.ex egenkontroll och avvikelsehantering) ska upprätthållas. Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Aktiv riskhantering - förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas. Risken måste reduceras - förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga. Akut risk - förebyggande och/eller förberedande åtgärder måste genomföras omedelbart.

32 memo04.docx SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR DALSTORP VATTENSKYDDSOMRÅDE BILAGA 2 Skyddsföreskrifter för Dalstorps vattenskyddsområde, Tranemo kommun, fastställda av kommunfullmäktige xx 201y-yy-yy Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Tranemo kommun om vattenskyddsområde för Dalstorp vattentäkt i Tranemo kommun. Vattenskyddsområdet ska ha den omfattning som framgår av bifogad karta i bilaga 3. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon samt i primär och sekundär skyddszon. Med stöd av 7 kap. 22 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige att nedan angivna skyddsföreskrifter ska gälla inom vattenskyddsområdet. Skyddsföreskrifterna redovisas med en uppdelning mellan respektive zon. Detta beslut träder i kraft dagen för kommunfullmäktiges beslut. Vattenskyddsområdets mål och syfte Mål Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Syfte Syftet med dessa föreskrifter och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Dalstorp vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. 1 (10) S w e co E n vi r o n m e nt AB EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_skyddsföreskrifter_ docx

33 memo04.docx Prövnings och tillsynsmyndighet är enligt miljöbalken den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. 1 Vattentäktszon Inom vattentäktszonen får endast vattentäktsverksamhet bedrivas. 2 För yt- och grundvattnet skadliga ämnen a b c d e Primär Skyddszon Hantering av större mängd än 25 liter petroleumprodukter är förbjudet. Undantag gäller för transporter till fastighet inom området. Undantag gäller för bränsle i drifttanken på fordon eller reservkraftverk. Undantag gäller befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Hantering av större mängder än för hushållsbehov, av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter är förbjudet. Undantag gäller transporter samt befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Förvaring av markförlagd cistern med tillhörande rörledningar, som tagits ur bruk, är förbjudet. Fordonstvätt annat än avsköljning med vatten är förbjuden utom i reningsanläggning som är anmälnings- och tillståndsprövad enligt miljöbalken. Etablering av verksamhet eller utökning av befintlig verksamhet där risk för förorening av yt- och grundvatten föreligger får inte ske utan anmälan. Sekundär skyddszon Hantering av större mängd än 250 liter petroleumprodukter kräver tillstånd. Undantag gäller för transporter. Undantag gäller för bränsle i drifttanken på fordon eller reservkraftverk. Undantag gäller befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Hantering av större mängder än för hushållsbehov, av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter kräver tillstånd. Undantag gäller transporter samt befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Samma som primär skyddszon Samma som primär skyddszon Samma som primär skyddszon 2 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER DALSTORP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_skyddsföreskrifter_ docx

34 memo04.docx Information: Ytterligare bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot vattenförorening vid hantering av brandfarlig vätska NFS 2017:5 med tillhörande revideringar. Eventuella restriktioner gällande transporter redovisas i lokala trafikföreskrifter samt i Räddningsverkets atlas för transport av farligt gods. 3 Bekämpningsmedel a b c Primär skyddszon All hantering med undantag för transport av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Undantag gäller för användning som sker inomhus eller punktvis användning vid enstaka tillfällen. All yrkesmässig hantering med undantag för transport av biologiska bekämpningsmedel kräver tillstånd. Jord- och vattenslagning av plantor som behandlats med bekämpningsmedel är förbjuden. Sekundär skyddszon All yrkesmässig hantering med undantag för transport av kemiska bekämpningsmedel kräver tillstånd. Undantag gäller för användning som sker inomhus eller punktvis användning vid enstaka tillfällen. Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon. Information: Ytterligare bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel enligt i NFS 2015:2. 4 Växtnäringsämnen a b c d Primär skyddszon Yrkesmässig spridning av växtnäringsämnen såsom biogödsel, handelsgödsel och naturgödsel kräver tillstånd. Spridning av slam från reningsverk eller annan avloppsanläggning kräver tillstånd n. Lagring av växtnäringsämnen utan tät anläggning är förbjuden. Nyetablering eller utökning av befintlig djurhållning med lantbruksdjur får inte ske utan anmälan. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon 3 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER DALSTORP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_skyddsföreskrifter_ docx

35 memo04.docx 5 Upplag a b c d Primär skyddszon Uppläggning av bark, flis, spån, timmer och liknande under längre tid än en ett år är förbjudet. Tillfällig uppläggning av sådana produkter, under kortare tid än ett år, kräver tillstånd. Uppläggning av ved eller andra träbaserade produkter, avsedda för uppvärmning av bostad, på den aktuella fastigheten omfattas inte av denna restriktion. Etablering av upplag av avfall, förorenade massor eller med massor med okänt ursprung eller okänt föroreningsinnehåll är förbjudet. Användande av avfall, förorenade massor, eller massor med okänt föroreningsinnehåll för anläggningsändamål är förbjudet. Uppläggning av snö som härrör från trafikerade ytor utanför aktuell skyddszon är förbjudet. Uppläggning av vägsalt och dammbindningsmedel är förbjudet. Sekundär skyddszon Uppläggning av bark, flis, spån, timmer och liknande utan tät täckning under längre tid än ett år kräver tillstånd n. Uppläggning av ved eller andra träbaserade produkter, avsedda för uppvärmning av bostad, på den aktuella fastigheten omfattas inte av denna restriktion. Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon 6 Infiltration och avledning av avloppsvatten a Primär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten är förbjuden. Sekundär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten kräver tillstånd. 4 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER DALSTORP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_skyddsföreskrifter_ docx

36 memo04.docx 7 Vägar och parkering a b c Primär skyddszon Beläggningsarbete och andra förbättringsarbeten på väg på en total yta större än 200 m 2 vid samma tillfälle kräver anmälan. Nyetablering av väg eller parkeringsplats för mer än 20 personbilar eller motsvarande kräver tillstånd. Daglig parkering eller uppställning under längre tid än en vecka av arbetsfordon, arbetsmaskiner och tunga fordon kräver tillstånd. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon. 8 Materialtäkter och markarbeten a b c Primär skyddszon Materialtäkt är förbjuden med undantag för husbehovstäkt som kräver tillstånd. Markarbeten kräver tillstånd. Schaktnings- och markarbeten på en sammanhängande yta mindre än 200 m 2 eller underhåll av markledningar omfattas inte av denna restriktion. Återfyllnad med avfall, massor med okänt föroreningsinnehåll eller massor som är förorenade är förbjudet. Sekundär skyddszon Materialtäkt är förbjuden. Husbehovstäkt omfattas inte av denna restriktion. Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon 9 Energianläggningar och brunnar a b Primär skyddszon Anläggning för lagring eller utvinning av värmeenergi eller kyla från jord, berg eller vatten kräver tillstånd. Nyetablering av anläggning för enskild vattenförsörjning är förbjudet. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon Nyetablering av anläggning för enskild vattenförsörjning kräver tillstånd. 5 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER DALSTORP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_skyddsföreskrifter_ docx

37 memo04.docx 10 Skyltning Där väg passerar gräns till vattenskyddsområde samt där så behövs vid vägar som passerar genom området ansvarar vattentäktens huvudman för att det finns skyltar som utmärker och informerar om vattenskyddsområdet. Där petroleumprodukter eller andra skadliga ämnen hanteras i en omfattning som kan medföra risk för förorening av grundvattnet skall skylt finnas som informerar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av vattentäktens huvudman. 11 Allmänna bestämmelser Ikraftträdande Kommunfullmäktiges beslut träder i kraft dagen för beslutet. Skyddsföreskrifterna skall gälla från det datum kommunfullmäktige beslutar om att fastställa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Enligt 7 kap. 22 Miljöbalken ska skyddsföreskrifterna gälla från denna tidpunkt även om de överklagas. För befintliga anläggningar och verksamheter träder föreskrivna förbud och föreskrivna krav på tillstånd- eller anmälningsplikt i kraft två år efter att dessa skyddsföreskrifter har fastställts. 6 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER DALSTORP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_skyddsföreskrifter_ docx

38 memo04.docx Information till skyddsföreskrifterna Anmälningsplikt vid risk för förorening Ägare eller nyttjanderättshavare av fastighet inom skyddsområdet skall genast anmäla spill, läckage och annan förorening från oljor, kemikalier eller andra miljöfarliga ämnen om händelsen kan medföra risk för skadlig förorening av mark och vatten. Anmälan ska göras till Räddningstjänsten och till tillsynsmyndigheten. Inträffade olyckshändelser skall omedelbart rapporteras på telefon nr 112. Tillstånd I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter får sådant medges av den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Tillstånd kan bli förknippat med villkor. Som förutsättning för sådant tillstånd gäller att det kan visas att verksamheten kan utföras och drivas utan risk för skada för vattenförekomsten. Ansökan om tillstånd ska lämnas in skriftligen. Anmälan I de fall anmälan krävs enligt dessa föreskrifter ska anmälan lämnas in skriftligen till den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Anmälan enligt dessa föreskrifter ska ha inkommit senast 6 veckor före det att åtgärden påbörjas. Dispens Om det finns skäl kan den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet meddela dispens från bestämmelser med förbud enligt dessa skyddsföreskrifter. Tillsyn, avgifter och påföljd Bestämmelser om tillsyn över efterlevnad av ovan meddelade föreskrifter finns i miljöbalken m.fl. författningar. Bestämmelser om påföljder finns i miljöbalken. Den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet är tillsynsmyndighet för vattenskyddsområdet. Bestämmelser om avgifter för prövning och tillsyn finns dels i miljöbalken m.fl. författningar, dels i taxa som antagits av kommunfullmäktige i Tranemo kommun. 7 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER DALSTORP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_skyddsföreskrifter_ docx

39 memo04.docx Definitioner av begrepp Avfall Avfall definieras enligt avfallsförordningen (2011:927). Avloppsvatten Med avloppsvatten avses enligt Miljöbalkens 9 kap 2 ; 1. Spillvatten eller annan flytande orenlighet. Hushållsspillvattnet består av spillvatten från WC ( klosettvatten ) samt från bad, disk och tvätt ( BDT-vatten ). 2. Vatten som använts för kylning. 3. Vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för viss eller vissa fastigheters räkning (dagvatten). 4. Vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Cistern Med cistern avses förutom cisternen även tillhörande ledningar om så finns. Bekämpningsmedel Med kemiskt bekämpningsmedel avses, i enighet med miljöbalken, kemiska produkter som är avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Ogräsättika och såpvatten räknas inte som bekämpningsmedel i dessa föreskrifter. Med biologiskt bekämpningsmedel avses, enligt 14 kap miljöbalken, en bioteknisk organism som framställts särskilt för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Enskild avloppsanläggning Avloppsanläggningar för spillvatten eller annat avloppsvatten som inte är anslutna till det kommunala avloppsledningsnätet. Enskild vattenförsörjning Enligt EUs ramdirektiv för vatten är enskild vattenförsörjning vattenuttag för dricksvatten som understiger 10 m 3 /dygn eller betjänar färre än 50 personer. Mindre vattenuttag som nyttjas för offentlig eller kommersiell verksamhet räknas dock inte som enskild vattenförsörjning. Förorenade massor Med förorenade massor avses i dessa föreskrifter massor från ett förorenat område eller efterbehandlingsprojekt, d.v.s. från ett område, en deponi, mark, grundvatten eller sediment som är förorenat och vars föroreningshalter påtagligt överskrider lokal eller regional bakgrundshalt. Vad som avses med förorenade massor kan därför variera mellan olika platser och får avgöras av tillsynsmyndigheten. 8 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER DALSTORP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_skyddsföreskrifter_ docx

40 memo04.docx Handelsgödsel Med handelsgödsel avses här gödsel som framställts i kemisk industri. Hantering Med hantering avses - i enlighet med miljöbalken - en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. Husbehovstäkt Med husbehovstäkt avses i dessa föreskrifter sådant uttag av material som ska användas inom den egna fastigheten för dess egna behov. Definitionen är inte kopplad till en volym. En materialtäkt där det utbrutna materialet används som ersättning för tjänster, avyttras eller på annat sätt utnyttjas kommersiellt betraktas inte som husbehovstäkt (NFS 2003:2). Hushållsbehov Med hushållsbehov avses här hantering av enstaka förpackningar av de största storlekarna man som enskild konsument kan köpa i detaljhandeln. Hälso- och miljöskadliga produkter Med hälso- och miljöskadliga produkter avses i dessa föreskrifter kemiska produkter klassificerade och märkta som farliga enligt CLP-förordningen eller framtida bestämmelser med motsvarande syfte och innebörd. Markarbeten Med markarbeten avses schaktning, borrning, fyllning, spontning, pålning och andra liknande arbeten på land. Materialtäkt Med materialtäkt avse i dessa föreskrifter täkt av berg samt sten, grus, sand, lera, torv eller andra jordarter. Naturgödsel Med naturgödsel avses här gödsel som bildats av naturavfall t.ex. kreatursspillning, kompost, tång etc. Punktvis behandling Bekämpning eller behandling av en växt i taget utan att läckage eller annan spridning sker till omgivningen samt tillfälligt användande på enstaka plats med biocid för sanering av ohyra eller skadedjur. 9 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER DALSTORP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_skyddsföreskrifter_ docx

41 memo04.docx Sekundärt skydd Anordning som säkerställer att vätska kan fångas upp från en läckande cistern. En dubbelmantlad cistern anses som cistern med sekundärt skydd. En invallning är en annan typ av sekundärt skydd. Schaktning Schaktningsarbeten för mer omfattande byggande avser avsänkning av markytan för större anläggningsarbeten på utstakat område än för grundläggning av ett enfamiljshus. Schaktningsarbete i samband med ledningsarbete, vägunderhåll eller liknande omfattas inte av tillståndsplikt. Tät anläggning En anläggning för lagring av växtnäringsämnen ska vara utformad så att det inte sker någon avrinning eller något läckage av gödsel eller förorenat vatten till omgivningen. Upplag Med upplag avses i dessa föreskrifter tillfällig eller permanent förvaring direkt på marken eller i vattnet av förorenande ämnen, avfall, förorenade massor, massor med okänd miljöstatus eller andra förorenade produkter. Förvaring av hushållsavfall från enskilda hushåll, vilket läggs i särskilda behållare för regelbunden sophämtning, är enligt dessa föreskrifter inte att betrakta som upplag. Detta gäller även komposterbart hushållsavfall från enskilt hushåll, vilket läggs i hushållskompost på den egna tomten. Växtnäringsämnen Med växtnäringsämnen avses konstgödning, mineraliska gödselmedel, stallgödsel (fastgödsel, kletgödsel, flytgödsel samt urin), avloppsslam, biogödsel, vedaska samt övriga organiska gödselmedel, dock ej gödsel från betande djur inom vattenskyddsområdet. Yrkesmässig Yrkesmässig verksamhet kan bedrivas av såväl fysiska som juridiska personer. För att någon ska anses yrkesmässigt bedriva en verksamhet förutsätts att verksamheten har en viss omfattning och varaktighet samt att den har ett fastställt vinstsyfte och är av självständig karaktär. Förhållanden som tyder på yrkesmässig verksamhet: Verksamheten bedrivs i bolagsform Verksamhetsutövaren är bokföringsskyldig Verksamhetsutövaren är momsredovisningsskyldig 10 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER DALSTORP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\dalstorp\dalstorp_skyddsföreskrifter_ docx

42 Borrarpaån Borrarp Kvarntorpet Bilaga 3 Storån Borrens grav Lillån Sjölund Sjölunds udde Boarps ö B en to Hjälmå Servicehus Ödekyrkogård Vattenverk Einars Sporth. udde Skola Dalstorpasjön Strand Föreningsst. Badplats Ekegård Fornåkrar Sörgård DALSTORP VATTENTÄKT Tranemo kommun Vik Mek.ind. Vattenskyddsområde Primär skyddszon Sekundär skyddszon ¹ Oskvarn Högarör m ken