RAPPORT. Tekniskt underlag medförslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter TRANEMO KOMMUN LJUNGSARP VATTENSKYDDSOMRÅDE

Transkript

1 repo001.docx UPPDRAGSNUMMER TRANEMO KOMMUN LJUNGSARP VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag medförslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Sweco Environment AB Göteborg Sweco

2 repo001.docx Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Utredningens omfattning och genomförande Orientering 2 2 Ljungsarp vattentäkt Anläggningens utformning Vattenbehandling Försörjningsområde Vattenförbrukning Kapacitet Framtida uttagsbehov Reservvattentäkt Vattentäktens värde Vattendom Ägandeförhållanden 4 3 Områdesbeskrivning Geologi Grundvattenbildning Hydrogeologi Sårbarhet Vattenkvalitet 7 4 Planbestämmelser och markanvändning Övergripande planering Översiktsplan Naturreservat Motstående intressen inom tillrinningsområdet 9 5 Riskinventering i anslutning till vattentäkten Genomförande Riskkällor Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter (1) Jordbruk (2) Skogsbruk (3) Bebyggelse (4) 12

3 repo001.docx Övriga riskkällor 13 6 Riskbedömning och riskreducerande åtgärder Riskbedömning för Ljungsarp vattentäkt Riskreducerande åtgärder 17 7 Utformning av vattenskyddsområde Krav och allmän metodik Vattenskyddsområdets skyddszoner Avgränsning av skyddszoner för Ljungsarp vattenskyddsområde Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Genomförande samt motiv till gränsdragningar Generella motiv Platsspecifika motiv för vattenskyddsområde 22 8 Bakgrund till skyddsföreskrifterna Skyddsföreskrifternas syfte Skyddsföreskrifternas funktion Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå Generella krav Restriktionsnivå Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen 26 Bilagor: 1 Riskanalys 2 Skyddsföreskrifter för Ljungsarp vattenskyddsområde 3 Karta Utbredning av vattenskyddsområdet

4 repo001.docx Inledning På uppdrag av Tekniska sektionen i Tranemo kommun har SWECO upprättat tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för vattentäkten i Ljungsarp. 1.1 Bakgrund och syfte Vattentäkten i Ljungsarp saknar vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Krav finns på inrättande av vattenskyddsområden i den svenska lagstiftningen i 2 samt 7 kap. miljöbalken och i 6 kap. 5 1 p. vattenförvaltningsförordningen. Krav finns även på skydd genom införandet av dricksvattendirektivet (80/778/EEG) ändrat genom 98/83/EG via: Livsmedelslag (2006:804); Livsmedelsförordning (2006:813); Statens livsmedelsverks föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Vattenmyndigheten ställer i åtgärdsprogrammet krav på kommunerna att upprätta nya vattenskyddsområden som behövs för framtida dricksvattenförsörjning. 1 I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster, som är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1.2 Utredningens omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Ljungsarp vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. För genomförande av uppdraget har följande moment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten. Sammanställning av befintligt material och information. Områdesbeskrivning Beskrivning av geologi, hydrogeologi, sårbarhet och skyddsbehov. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. 1 Åtgärdsprogram Västerhavets vattendistrikt, 2010:4 2 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 Vattenskyddsområde med allmänna råd 2003:16. 1 (26)

5 repo001.docx Översiktlig riskbedömning av väsentliga riskkällor för vattentäkten Utvärdering och förslag till skyddsområde Vattentäktszon, primär- och sekundär skyddszon samt tertiär zon inrättas, vilka tillsammans bildar vattenskyddsområdet. Framtagande av skyddsföreskrifter 1.3 Orientering Vattentäkt 2 (26) Figur 1 Orienteringskarta över Ljungsarp samhälle med ungefärligt läge för Ljungsarp vattentäkt. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ Underlagsmaterialet har utgjorts av: A) Gula kartan, skala 1: Topografiska kartan, skala 1: B) Jordartsgeologisk karta ser Ae nr 75. C) Hydrogeologisk karta över Älvsborgs län SGU ser Ah 13. D) Översiktsplan 2009, Tranemo kommun, E) Äldre tekniska utredningar kring vattentäkten i Ljungsarp, VBB VIAK F) Utredning beträffande förslag till skyddsområde för Tranemo kommuns grundvattentäkt i Ljungsarp samhälle, Gösta Olofsson, G) Handbok om vattenskyddsområden 2010:5. Naturvårdsverket, 2011.

6 repo001.docx Ljungsarp vattentäkt 2.1 Anläggningens utformning Grundvattentäkten i Ljungsarp utgörs av en 10 m djup grusfilterbrunn med tillhörande sex stycken syresättningsbrunnar ingående i ett s.k. VYR-system 3. Syftet med VYR-systemet är att fälla ut förekommande järn- och manganföreningar genom att syresatt vatten tillförs akviferen. Anläggningen utfördes Vattenbehandling Vattnet pumpas upp med en dränkbar pump till det närbelägna vattenverket. Förutom fällning av järn och mangan med VYR-systemet justeras vattnets ph-värde med lut. 2.3 Försörjningsområde Vattentäkten försörjer Ljungsarps samhälle med vatten, ca 200 personer. 2.4 Vattenförbrukning Vattenförbrukningen är i medeltal ca 38 m 3 /dygn. Totalt producerades m 3 under Kapacitet Enligt uppgift från kommunen har vattentäkten en kapacitet på ca 300 m 3 /dygn (3,5 l/s). 2.6 Framtida uttagsbehov Det finns inga tecken på att vattenbehovet skulle öka i framtiden förutsatt att ingen större inflyttning till samhället sker eller att någon vattenkrävande industri etableras. 2.7 Reservvattentäkt Det finns i dagsläget ingen reservvattentäkt för Ljungsarp vattentäkt. Enligt framtida planer ska Dalstorp, Nittorp och Ljungsarp sammankopplas och utgöra reservvattentäkter för varandra. 2.8 Vattentäktens värde Vattentäktens värde beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande samt tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Det bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. Ljungsarp vattentäkt har en hög 3 Vy-redox innebär att grundvattnet pumpas upp och syresätts för att återinfiltreras via brunnen. Detta skapar en syrerik miljö som leder till utfällning av järn och mangan.. 3 (26)

7 repo001.docx kapacitet jämfört med vad som idag utnyttjas och grundvattenmagasinet har därmed ett stort värde som grundvattenresurs. Dessutom saknas reservvattentäkt. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Ljungsarp vattentäkt ett högt skyddsvärde. Till vattentäkter med hög skyddsvärde hör vattentäkter där reservvattentäkt saknas. 2.9 Vattendom Vattendom saknas för Ljungsarp vattentäkt Ägandeförhållanden Vattentäkten ligger på fastigheten Pajet 1:29 som ägs av Tranemo kommun. 4 (26)

8 repo001.docx Områdesbeskrivning Ljungsarps samhälle är beläget ca 15 km nordost om Tranemo centralort. Samhället är beläget på en sydsluttning där de nordligt belägna höjdpartierna når en nivå av drygt 220 möh. I södra delen av samhället ligger två sjöar, Stomsjön och Mörksjön och omgivningen närmast dessa är flack. Enlig topografiska kartan ligger Stomsjöns yta på ca 184 möh medan Mörksjön ligger på ca 181 möh. 3.1 Geologi Genom Ljungsarps samhälle sträcker sig en isälvsavlagring med nord-sydlig utbredning (se figur 2). Den är en del av ett regionalt stråk av isälvsediment mellan Grimsås- Ljungsarp-Limmared. Norr om Ljungsarp avtar stråket abrupt och fortsätter endast som små, smala ryggar. Genom Ljungsarp samhälle och mellan sjöarna har isälvsavlagringen bitvis ryggformade partier, men större delen av avlagringen vid Ljungsarp utgörs av relativt tunna lager av isälvssediment med flack överyta. Materialet domineras av sand. I samband med utförandet av vattentäkten konstaterades finsand till ca 7 m under markytan och därunder stenig sand till bergytan på ca 10 meter. Borrningar i samband med anläggandet av vattentäkten ger en likartad bild av lagerföljden. Höjdpartiet norr om Ljungsarps samhälle utgörs av ett berg/moränområde med ett mindre inslag av kärr och mossar. Även söder och väster om Stomsjön domineras jordarterna av morän. I söder förekommer också stora, flacka områden med våtmarker. 3.2 Grundvattenbildning Den korrigerade årsmedelnederbörden i området varierar mellan 878 mm (Limmared) och 990 mm (Ambjörnarp). Den samlade yt- och grundvattenavrinningen antas uppgå till ca 400 mm/år som motsvarar en avrinning på 12.7 l/s och km 2. Grundvattenbildningen i isälvsmaterial antas uppgå till ca 80 % av avrinningen, d.v.s. 10,2 l/s och km Hydrogeologi Uttagsbrunnen ligger i en öppen akvifer i form av en isälvsavlagring. I samband med anläggandet av vattentäkten utfördes ett antal undersökningsborrningar och grundvattenrör sattes. Isälvsmaterialets mäktighet är ca 10 meter och lagerföljden utgörs främst av finsand. Vid uttagsbrunnen påträffades ett grövre lager med stenig sand mot djupet. I samband med en tidigare utredning avvägdes grundvattennivån fyra rör nära uttagsbrunnen. Grundvattenytan ligger drygt 1 m under markytan. Avvägningen visade att Mörksjöns och Stomsjöns ytor periodvis ligger högre än de uppmätta grundvattennivåerna. Detta indikerar att det finns förutsättningar för att inducerad infiltration av sjövatten kan ske till grundvattenmagasinet och vattentäkten. Den regionala grundvattenströmningsriktningen antas vara från nordost i det väl markerade åsstråket mellan sjöarna. Nybildningen av grundvatten till vattentäkten bedöms främst ske inom närliggande områden med isälvsmaterial och genom strömning norr ifrån mellan sjöarna. Det våtmarksområde som ligger söder om vattentäkten underlagras troligtvis av isälvsmaterial som står i förbindelse med isälvsmaterialet vid 5 (26)

9 repo001.docx uttagsbrunnen (se figur 2). En viss del av nybildningen kan komma ifrån detta våtmarksområde. Grundvatten med ursprung från våtmarksområdet utgör sannolikt orsaken till problemet med höga järn- och manganhalter i grundvattnet. Inducering genom bottensediment i sjöar kan också orsaka höga järn- och manganhalter. Grundvattenströmningen sker relativt snabbt i isälvsmaterial. Den hydrauliska konduktiviteten i finsand ligger inom intervallet m/s. I grövre, mer grusiga lager, är den hydrauliska konduktiviteten högre. Vattentäkt Figur 2 Jordartsgeologisk karta över området runt Ljungsarp (grön=isälvssediment, ljusblå=morän, brun=organiska jordarter). SGU Vattentäkten ligger i vattenförekomsten Ljungsarp, SE Grundvattenförekomsten bedöms ha en god kemisk och kvantitativ status (26)

10 repo001.docx Sårbarhet Sårbarheten betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Vattentäkten i Ljungsarp ligger i ett öppet grundvattenmagasin och det naturliga skyddet är begränsat till de ovanliggande lagrens förmåga att hålla kvar en förorening som infiltreras. Den omättade zonen består främst av finsand med en relativt god vattengenomsläpplighet och grundvattenytan ligger endast ca 1 meter under markytan. Det medför att uppehållstiden från markytan till grundvattnet är kort och att materialets fastläggande förmåga är begränsad. Vattentäktens sårbarhet bedöms därför som mycket stor. 3.5 Vattenkvalitet Analyaser har genomförts på råvattnet efter VYR-anläggningen, d.v.s. efter det att vattnet har luftats och återinfiltrerats. En sammanställning av råvattenanalyser från perioden visar att råvattnet håller en god kvalitet och det går inte att utläsa några trender i kvalitetsutvecklingen. Råvattnet har ett ph-värde strax under neutralt och en låg alkalinitet. Halterna av järn och mangan är låga, järnhalten är lägre än analysgränsen. Halterna av näringsämnen samt klorid är låga. Mikrobiella föroreningar har inte påvisats i råvattnet. Bekämpningsmedel har analyserats vid ett tillfälle under den aktuella tidsperioden. Vid detta tillfälle påvisades halter av 2,6-Diklorbenzamid (BAM) och Atrazine-desisopropyl i råvattnet i halter strax över analysgränserna, 0,04 resp. 0,03 µg/l. BAM är en nedbrytningsprodukt av diklorbenil som är förbjuden sedan 1994 och Arazine är förbjudet sedan (26)

11 repo001.docx Tabell 1: Medelvärden för några analyserade parametrar i råvattnet. Parameter Medelvärde ph 6,7 Alkalinitet (HCO3/l) 14 Järn(mg/l) <0,02 Mangan (mg/l) 0,017 Klorid (mg/l) 24 Konduktivitet (ms/m) 17 Nitrat (mg/l) 7,1 8 (26)

12 repo001.docx Planbestämmelser och markanvändning 4.1 Övergripande planering Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering, vattentäkter. Konflikterna från vattentäktens huvudmäns perspektiv uppkommer av skyldigheter att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa genom att vara restriktiva mot verksamheter som kan påverka kvaliteten negativt. 4.2 Översiktsplan Översiktliga målsättningar beträffande vattenskydd och kommunens vattenförsörjning uttalas i Tranemo kommuns översiktsplan Enligt ÖP är kommunens roll i vattenförvaltningen att agera på ett sådant sätt att vattnet skyddas och förvaltas på ett bästa sätt för kommande generationer. Tranemo kommun har för avsikt att i sin planering ta hänsyn till de beslut och åtgärder som behövs för en god vattenförvaltning. Enligt fördjupad del av översiktsplanen för Ljungsarp finns inga planer på förändrad markanvändning inom vattentäktens närområde. Norr om Mörksjön finns områden planerade för nya bostäder Naturreservat Det finns inget naturreservat i anslutning till Ljungsnäs vattentäkt. 4.3 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som tas upp under kap. 5 har inte påträffats för Ljungsarp vattentäkt. 9 (26)

13 repo001.docx Riskinventering i anslutning till vattentäkten 5.1 Genomförande Information om riskkällor från Tranemo kommun har kompletterats med en riskinventering i fält utförd av SWECO. Riskkällor inom tillrinningsområdet för Ljungsarp vattentäkt beskrivs nedan, både platsspecifika riskobjekt och risker som är förknippade med en viss typ av markanvändning. 5.2 Riskkällor Riskobjekten är platsbundna verksamheter eller företeelser som kan påverka yt- och grundvattnets kvalitet. Riskkällor är icke platsrelaterade riskobjekt. De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter Jord- och skogsbruk Bebyggelse Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs och sammanställs nedan. Markanvändning och riskkällor redovisas på karta i figur Klimatförändringar och översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder av extrem torka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket också tidigare erfarenheter från perioder med höga regnmängder visar: Bräddning av avlopp Stora dagvattenmängder Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag 10 (26)

14 repo001.docx Risken för att uttagsbrunnen i Ljungsarp ska svämmas över bedöms vara liten. Grundvattenmagasinet står dock sannolikt i hydraulisk kontakt med ytvattnet i sjöarna Stomsjön och Mörksjön. En brunifiering av sjöarnas vatten till följd av klimatförändringar kan på lång sikt påverka vattenkvaliteten i grundvattenmagasinet. I dag är dock färgtalet i grundvattnet vid vattentäkten lågt Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris och krig rekommenderas. Detta bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas Vägar och transporter (1) Vattentäkten ligger ca 70 m öster om vägen mellan Ljungsarp och Grimsås och ca 400 meter söder om väg 156. En ny väg byggdes strax söder om vattentäkten under Vägen är byggd mellan Grimsåsvägen och industriområdet öster om Mörksjön (se figur 3). Vägen ligger ett tjugotal meter från uttagsbrunnen och den är försedd med räcke för att hindra avkörning och kantsten i anslutning till vattentäkten för att förhindra avrinning av vägdagvatten till vattentäkten. I och i anslutning till samhället finns ett flertal verksamheter som är beroende av transporter, varav vissa ämnen som transporteras är skadliga för grundvattnet. Exempelvis förekommer transport av petroleumprodukter till oljecisterner i bostadshus och varutransporter till industriverksamheten i samhället. Genomgående transporter av andra skadliga ämnen för grundvattnet kan inte uteslutas. Konsekvensen av vägar/transporter är att om emissioner av skadliga ämnen från dessa riskkällor når grundvattnet kan dessa på relativt kort tid transporteras till vattentäkten och därigenom försämra vattenkvaliteten. De riskkällor för Ljungsarps vattentäkt som allmänt kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor med farligt gods eller tungt fordon Vägdagvatten Vägsalt 11 (26)

15 repo001.docx Jordbruk (2) De riskkällor som kan identifieras i samband med jordbruk är främst hantering och användande av växtnäringsämnen och bekämpningsmedel. Nordväst om Stomsjön finns gårdar med jordbruk men dessa ligger inte inom vattentäktens primära tillrinningsområde. Jordbruk ingår därför inte i riskanalysen Skogsbruk (3) Skogsbruk bedrivs i området runt vattentäkten samt i omgivningarna söder ut. De riskkällor som kan identifieras i samband med skogsbruk är främst hantering av bekämpningsmedel, upplag av timmer samt spill och läckage av petroleumprodukter vid tillfälliga tankar. Vid kalhuggning ökar risken för kväveläckage till grundvattnet. Vid avverkning och annat arbete i skogen föreligger risk för spill från mobila lagringstankar för petroleumprodukter samt läckage från skogsmaskiner. Upplag av timmer o.dyl. i samband med skogsbruk kan medföra en risk för grundvattnet genom läckage av fenoler Bebyggelse (4) Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Ljungsarp samhälle ligger norr om vattentäkten inom vattentäktens tillrinningsområde. Närmste bostadshus ligger ca 160 meter från vattentäkten. Stora delar av det som bedömts som vattentäktens nybildningsområde utgörs av bostadsområden. Enligt uppgift är fastigheterna i vattentäktens närområde anslutna till det kommunala avloppsreningsverket. Antalet oljecisterner i form av enskild värmeanläggning i samhället är inte känt, men att oljecisterner förekommer anses som troligt. I bostadsområde med trädgårdar kan nyttjande av bekämpningsmedel för hemmabruk och användandet av hushållskemikalier utgöra en risk för grundvattnet. Konsekvensen av olyckor och hushålls/trädgårdskemikalier är att skadliga ämnen kan nå vattentäkten. Det kan försämra vattenkvaliteten. Energibrunnar förekommer enligt uppgift från kommunen. Riskerna med energianläggningar i jord och berg är främst förknippade med anläggningsskedet. För bergvärmeanläggningar är det främst utförande av borrhålet samt borrhålet i sig som utgör en risk genom att en snabb och relativt öppen transportväg skapas mellan markytan och grundvattnet. Risker förknippade med läckage av köldbärarvätska bedöms vara små eftersom denna är biologiskt nedbrytbar. 12 (26)

16 repo001.docx Övriga riskkällor Mekanisk verkstad (5) I samhället ca 440 m norr om vattentäkten finns en mekanisk verkstad. Risker förknippade med en sådan verksamhet är främst hantering av petroleumprodukter. Fotbollsplaner (6) Nordost om vattentäkten på avståndet ca 450 m finns fotbollsplaner. Risker förknippade med fotbollsplaner är främst användande av bekämpningsmedel. Industriområde (7) Inom industriområdet öster om Mörksjön, ca 500 meter vrån vattentäkten finns flera industrier som mekaniska verkstäder och en textilindustri. Riskkällorna redovisas i figur 3. Gröna områden utgörs skogsmark medan gula områden är jordbruksmark. Figur 3 Riskkällor i anslutning till Ljungsarps vattentäkt. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ (26)

17 repo001.docx Riskbedömning och riskreducerande åtgärder 6.1 Riskanalys Den metod som här används för att bedöma de olika riskkällorna är en kvalitativ rankning som framförallt syftar till att sortera riskkällorna i olika riskklasser, vilka föranleder olika behov av åtgärd. Sannolikhet och konsekvens bedöms var för sig och är principiellt oberoende parametrar 5. Sannolikheterna beskrivs som graden av sällsynthet av en oönskad händelse. Konsekvenserna beskrivs som omfattningen av den förväntade försämringen av råvattenkvaliteten. Skalorna för sannolikheten och konsekvensen är indelad i fyra klasser och kombinationen av sannolikhets- och konsekvensklassen beskriver risken. Det är viktigt att poängtera att de riskklasser som presenteras inte tar hänsyn till vad som anses vara en acceptabel respektive oacceptabel risk. Risken (R) beskrivs slutligen som en sammanvägning av sannolikheten (S) för att en riskkälla ska påverka vattentäkten negativt och konsekvenserna (K) denna påverkan medför. R = S * K Den metod som här används, följer anvisningarna i Naturvårdverkets handbok om vattenskyddsområden 6 om att risker kan beskrivas som sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. Denna typ av metod förespråkas även av Världshälsoorganisationen 7 som en viktig del då Vattensäkerhetsplaner utarbetas. Den använda metoden är också mycket lik det angreppssätt som beskrivs i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Underlag för bedömningen är den riskinventering som genomförts inom ramen för projektet Sannolikhetsbedömning Sannolikheten speglar hur ofta en oönskad händelse bedöms kunna inträffa och tar hänsyn till att föroreningen måste nå vattentäkten för att utgöra en fara. Sannolikhetsklassningen avser därför sannolikheten i vattentäkten, vilket är en kombination av ett antal sannolikheter från utsläppspunkten till vattentäkten, och omfattar inte enbart sannolikheten för utsläppet på sin plats. Sannolikheten delas in i fyra nivåer enligt kriterier beskrivna i tabellen nedan, och är en överföring av Livsmedelverkets befintliga nivåer för sannolikhetsklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. 14 (26) 5 Bedömningen är utförd av konsulter på Sweco med stöd av Tekn.dr. Andreas Lindhe och professor Lars Rosén på Chalmers. 6 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 7 Guidelines for drinking-water quality, 4:e utgåvan 2011

18 repo001.docx Sannolikhet Kriterier S1: Liten sannolikhet Händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år. S2: Medelstor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa inom de närmaste åren. S3: Stor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa de närmaste 1-10 åren. S4: Mycket stor sannolikhet Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller oftare. I riskbedömningarna i bilaga 1 redovisas sannolikheten för respektive riskkälla som någon av ovanstående S-klass (S1-S4) Konsekvensbedömning Konsekvenserna är indelade i fyra allvarlighetsnivåer, vilka redovisas i tabellen nedan. De kriterier som används utgår ifrån vilken effekt riskkällan har på vattenkvaliteten och hur detta påverkar möjligheterna att utnyttja Ljungsarp vattentäkt. Konsekvensbedömningen utgår från att en oönskad händelse verkligen har inträffat och osäkerheter om konsekvensen av en händelse hanteras på följande sätt 8 : Vid liten osäkerhet om konsekvens bör den mest realistiska konsekvensen användas. Vid stor osäkerhet om den verkliga konsekvensen bör en pessimistisk bedömning göras enligt försiktighetsprincipen. Precis som för sannolikhetsbedömningen redovisas om den konsekvens som beaktas är relaterad till normala förhållanden för riskkällan, en brist som uppstår eller om det är en olycksartad händelse. Konsekvensen redovisas som K-klass (K1-K4) i bilaga 1, och är en överföring och tolkning av Livsmedelverkets befintliga nivåer för konsekvensklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Konsekvens Kriterier K1: Liten konsekvens Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten K2: Medelstor konsekvens Försämrad råvattenkvalitet som kan påverka dricksvattenkvaliteten. K3: Stor konsekvens Kortvarig försämrad råvattenkvalitet som ställer höga krav på beredningen annars är hälsoeffekter troliga. K4: Mycket stor konsekvens Långvarig försämring av råvattenkvaliteten som ställer höga krav på beredning annars är hälsoeffekter troliga. 8 Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket (26)

19 repo001.docx Riskmatris När sannolikhet och konsekvens för en oönskad händelse har bedömts kan den placeras in i den riskmatris som redovisas nedan och tilldelas på detta vis en riskklass. Risken är indelad i tre olika klasser där riskklass 1 är den lägsta riskklassen och riskklass 3 är den högsta riskklassen. Att en riskkälla i riskbedömningen får riskklass 1 innebär inte att den inte utgör någon risk, d.v.s. den kan inte bortses ifrån. Det är också viktigt att poängtera att indelningen i riskklasser kan göras på andra sätt än vad som redovisas i riskmatrisen nedan. Indelningen som används här har dock bedömts lämplig för det syfte riskanalysen har i detta sammanhang. Sannolikhet Konsekvens K1 liten K2 medelstor K3 stor K4 mycket stor S4 mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S3 stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2 Risknivåerna i riskmatrisen har följande innebörd när det gäller krav på åtgärder etc.: Riskklass Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Innebörd Förenklad riskhantering, förebyggande åtgärder som egenkontroll och avvikelsehantering ska upprättas Aktiv riskhantering, förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas. Risken måste reduceras, förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga Resultat 16 (26) Risknivån inom tillrinningsområdet till Ljungsarp vattentäkt bedöms som relativt låg. Utifrån resultatet av riskanalysen bedöms de största riskerna utgöras av risker förknippade med; Skogsbruk nära vattentäkten, timmerupplag och mobila tankar Bebyggelsen norr om vattentäkten, hemkemikalier och markförlagda tankar och cisterner Den närbelägna vägen, olyckor med farligt gods eller tungt fordon och vägdagvatten

20 repo001.docx Riskreducerande åtgärder Ljungsarp vattentäkt har ett högt skyddsbehov som allmän vattentäkt för samhället Ljungsarp där reservvattenförsörjning saknas. Grundvattenmagasinet saknar naturligt skydd och området i anslutning till vattentäkten bedöms som mycket sårbart. Kapaciteten är god och det är viktigt att ge vattentäkten ett långsiktigt skydd för att förhindra försämring av grundvattenkvaliteten. Att inrätta vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter är ett sätt att skydda en vattentäkt. Det är dock inte möjligt att reducera eller styra undan alla risker med hjälp av skyddsföreskrifter utan det krävs även andra åtgärder för att reducera risker. Mot bakgrund av resultatet av riskanalysen och av miljöbalkens allmänna hänsynsregler rekommenderas följande övergripande åtgärder för att öka skyddet för vattentäkten: o o o Boende inom vattenskyddsområdet ska få tillsänd information om vattenskyddsområdet om hur boende och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet kan påverka vattentäkten. Information och tillsyn är nödvändigt för att kunna förstå vikten av att skydda vattentäkten genom vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Detta bedöms vara grundläggande för att uppnå önskat syfte med vattenskyddet. Olyckor med farligt gods regleras inte i vattenskyddsområdets föreskrifter. Det är viktigt att kommunen tillser att det finns god beredskap och kunskap hos räddningstjänsten om vattentäkten vid insatser i samband med olyckor eller i samband med brand inom vattenskyddsområdet. För att uppnå detta ska kommunen, i samråd med räddningstjänsten, ta fram en beredskapsplan för vattenskyddsområdet. Skyltar ska finnas, som upplyser om vattenskyddsområdets existens, vid vägar där man kör in i vattenskyddsområdet samt vid platser med hög risknivå, t.ex. vid rastplatsen nordväst om vattentäkten. Skyltar ska även finnas i anslutning till där petroleumprodukter hanteras. 17 (26)

21 repo001.docx Utformning av vattenskyddsområde Utifrån vattentäktens planerade uttag, hydrogeologiska förhållanden utförda vattenbalansräkningar samt riskanalysen, föreslås ett vattenskyddsområde för Ljungsarp vattentäkt enligt Bilaga 3. Vattenskyddsområdet består av en primär och en sekundär skyddszon. 7.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap) (Miljödepartementet, 1999). Naturvårdsverket 9 ger i sina allmänna råd och handbok för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner på så stora områden. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Vattenskyddsområdets skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszoner med olika restriktionsnivåer om inte annat motiveras. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnen Vattentäktszon En vattentäktszon avgränsas som ett område kring en eller flera uttagsbrunnar. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. 18 (26) 9 Handbok om vattenskyddsområden. Naturvårdsverket 2010:5.

22 repo001.docx Primär skyddszon Vid identifiering av primär skyddszon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära skyddszonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen med uttagsbrunnen. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon sätts så att uppehållstiden från den primära zonen yttre gräns till vattentäktszonen gräns beräknas vara minst 100 dygn Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen avgränsas så att uppehållstiden från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid på minst ett år Tertiär skyddszon En tertiär skyddszon kan inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. Syftet med den tertiära skyddszonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. 7.3 Avgränsning av skyddszoner för Ljungsarp vattenskyddsområde Vattentäktszon En vattentäktszon avgränsas runt vattenverket och uttagsbrunnen. Området hägnas in Primär skyddszon Under nedan angivna förutsättningar kan erforderlig skyddszon beräknas med sambandet: 2 Q * b* r * där: n e r = radiellt avstånd från uttagsbrunn till gräns mot primär skyddszon Q = Uttagen vattenmängd under 100 dygn, 6500 m 3 (65 m 3 /dygn) n e= effektiv porositet, antas till ca 25 % b = det grundvattenförande lagrets mäktighet, antas till ca 9 m 6500 r 30 *9*0,25 m För att uppnå en genomsnittlig uppehållstid på 100 dygn radiellt runt brunnen erfordras ett avstånd på 30 m. 19 (26)

23 repo001.docx (26) Grundvattenströmningen är vanligtvis inte radiell till brunnen utan påverkas av den regionala grundvattenströmningen. För att beräkna grundvattnets strömningshastighet har först en hydraulisk konduktivitet, K, beräknats utifrån resultatet av genomförd provpumpning av brunnen enligt nedanstående samband. Transmissiviteten, d.v.s. den vattenförande förmågan för grundvattenmagasinet kan överslagsmässigt beräknas med data från provpumpningen genom sambandet. T 1. 1 Q S Q = pumpkapacitet S = avsänkning Den provpumpning som genomfördes under en månad av kommunen gav en avsänkning på 1,2 m i uttagsbrunnen vid ett uttag av 5,5 l/s T 1.1 5,0 10 m / s 1,2 Den hydrauliska konduktiviteten, K, för isälvsmaterialet kan beräknas ur sambandet T = K*b, där b är akviferens mäktighet. Det grundvattenförande lagrets mäktighet antas till ca 9 m. 3 5, K 5,6 10 m / s 9 Värdena på transmissivitet- och hydraulisk konduktivitet är normala för en akvifer som består av isälvsmaterial där sand dominerar. Nettovärdet på grundvattnets strömningshastighet beräknas med samband: v K * i n e K = hydraulisk konduktivitet, 5,6*10-4 m/s. ne = effektiv porositet, ca 25 % i finsand i = hydraulisk gradient, 0,008 % (beräknat från resultatet av avvägning av grundvattenytan) 4 5,6*10 5 v *0,008 1,79*10 m / s 0,25 Det motsvarar en strömningshastighet på ca 1,55 m/dygn. Antas strömningshastigheten 1,55 m/dygn enligt ovan krävs ett avstånd på ca 155 m för att uppehållstiden 100 dygn ska uppfyllas.

24 repo001.docx Sekundär skyddszon Storleken på det tillrinningsområde som erfordras för ett års uttagen vattenmängd kan uppskattas genom en vattenbalansberäkning under antagande om följande förutsättningar. A = erforderlig storlek på tillrinningsområde för ett års uttag Q = årligen uttagen vattenmängd, m 3 (65 m 3 /dygn). N = nettonederbörd, 400 mm/år (12,7 l/s*km 2 ). I = infiltrationskoefficient för grundvattenbildning i isälvsmaterial, 0,8. A Q N * I A ,4*0, m 2 Erforderligt tillrinningsområde för ett års uttag ur brunnen är m 2. Det motsvarar en radie på ca 154 m då radiellt tillflöde till brunnen antas. Vattenbalansberäkningen är mycket grov men indikerar ändå den storlek som krävs för ett års uttag. Grundvattenströmningen är vanligtvis inte radiell till brunnen utan påverkas av den regionala grundvattenströmningen. Grundvattenströmningens hastighet har beräknats till ca 1,55 m/dygn. För att uppnå en uppehållstid i marken på 1 år erfordras en begränsning av den sekundära skyddszonen på avståndet ca 570 m uppströms vattentäkten Tertiär skyddszon De primära och sekundära skyddszonerna bedöms omfatta de viktigaste delarna av vattentäktens tillrinningsområde. Någon tertiär skyddszon har därför inte utformats för Ljungsarp vattentäkt. Gränsen för sekundär skyddszon utgör vattenskyddsområdets yttre begränsning. Tillströmningen av grundvatten till vattentäkten bedöms främst ske norr ifrån och den sekundära skyddszonen i detta område begränsas vid isälvsavlagringens utbredning. 7.4 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående motiv utan rangordning och med de redovisade prognostiserade risker, konstaterade belastningar och riskkällornas lokalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell storlek utgående ifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara orimligt. Inom vissa områden har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare Generella motiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. 21 (26)

25 repo001.docx Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning så att det efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion Platsspecifika motiv för vattenskyddsområde En primär och en sekundär skyddszon föreslås med utgångspunkt från ovanstående beräkningar, resultatet av riskanalysen samt fastighetsgränser. Nedan beskrivs platsspecifik motivering för gränsdragningen enligt numrering i figur (26)

26 repo001.docx Figur 4 Punkter för platsspecifik motivering till föreslagen utbredning av i skyddsområde. Numrering refererar till hänvisning i text. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ P1 P2 P3 P4 P5 Gränsdragningen för primär skyddszon har generellt baserats på beräkningar om upptagsområde för 100 dygns vattenuttag enligt Naturvårdsverkets rekommendationer. Gränsen mot norr är dragen på ett avstånd från vattentäkten på ca 150 m. Detta så att erforderligt skyddsavstånd för 100 dygns uppehållstid med avseende på grundvattenströmningen uppnås. I väster begränsas skyddsområdet vid Stomsjöns strand och längs våtmarken. Erforderligt avstånd för 100 dygn strömning uppnås. I söder begränsas skyddsområdet söder om Hallabäcken så att ett skyddsavstånd på 100 m till vattentäkten erhålls. I öster går gränsen för skyddsområdet längs Mörksjöns strand. Det finns förutsättningar för indicerad infiltration från båda sjöarna, men sannolikt sker den största grundvattenströmningen i det grova åsmaterial som finn mellan sjöarna. Det finns inget i råvattenkvaliteten som tyder på att det sker en inducerad infiltration med befintligt grundvattenuttag. 23 (26)

27 repo001.docx S1 S2 S3 S4 S5 Begränsningen av sekundär skyddszon baseras på beräkningar av storleken på det område som erfordras för att balansera ett års vattenuttag samt på det avstånd som krävs för att uppehållstiden1 år ska uppnås med avseende på beräknad hastighet på grundvattenströmningen. Sekundär skyddszon begränsas norr ut i stort sett av isälvsmaterialets utbredning. Det bedöms att grundvatten strömmar till norr ifrån i åsen mellan sjöarna. Gränsen föreslås ligga på avståndet ca 570 m norr om vattentäkten så att erforderligt avstånd så att uppehållstiden för ett års grundvattenströmning uppnås. I väster begränsas skyddsområdet längs Stomsjöns strand. Avståndet till sjön från vattentäkten är ca 160 m. Mot söder föreslås skyddsområdet begränsas längs gränsen för primär skyddszon vilket innebär att sekundär skyddszon saknas i söder. Motivet till detta är att ytvattenavrinningen från våtmarken längs bäcken och söder om bäcken sker mot sydost och grundvattenströmningen har bedömts följa samma riktning. I öster begränsas sekundär skyddszon längs Mörksjöns strand. Avståndet från vattentäkten till sjön är ca 50 m vilket med antagen strömningshastighet motsvarar en uppehållstid på ca 32 dagar. För att ett ytvatten ska få grundvattenkaraktär krävs normalt en uppehållstid på minst 14 dagar. Med avseende på grundvattnets kvalitet finns det inget som indikerar att det sker en inducerad infiltration från Mörksjön vid det aktuella grundvattenuttaget. Det har inte bedömts vara miljömässigt motiverat att inkludera Mörksjön i den sekundära skyddszonen. Det finns inga direkta riskkällor som kan påverka vattenkvaliteten i dess närhet. Avrinningen från industriområdet öster om sjön bedöms ske mot öster till Västerån. 24 (26)

28 repo001.docx Bakgrund till skyddsföreskrifterna 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte Genom att meddela skyddsföreskrifter för ett vattenskyddsområde så bidrar det till att EU:s och svensk lagstiftnings målsättningar för vattenskydd uppnås på så sätt att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras. Riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vattnet nu och i framtiden kan användas för dricksvattenändamål. Syftena är att: Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten Använda mark och vatten på bästa sätt 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Ljungsarp vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande som informerande. Dessa två funktioner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utformningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktioner. 8.3 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga Generella krav Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsom grundvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet Restriktionsnivå Kommunens miljöpolitiska ambition bedöms ansluta till miljöbalkens nivå och skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lokala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga risker, men de ska även vara framåtsyftande och föreskriver därför även om 25 (26)

29 repo001.docx verksamheter som inte är aktuella idag. Föreskrifterna baseras på normalbestämmelserna enligt NFS 2003: Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen Riskbedömningen har identifierat risker förknippade med bebyggelse, skogsbruk samt den närbelägna vägen. Därför bör vattenskyddsföreskrifterna anpassas till denna bedömning, i den mån miljöbalken och de allmänna råden NFS 2003:16 inte hanterar dessa risker på ett tillräckligt vis. SWECO Environment AB Vattenresurser, Göteborg Helen Eklund Uppdragsledare Anders Blom Kvalitetsgranskning 26 (26)

30 Bilaga 1 Tranemo kommun Riskanalys för Ljungsarp vattentäkt Översiktlig riskanalys enligt "Risk- och sårbarhetsanalys dricksvattenförsörjning", SLV okt 2007 Identifierade beaktansvärda riskobjekt/riskkällor Översiktlig riskanalys vid Riskklass Riskkällor S-klass K-klass Skogsbruk, mobila tankar Hemkemikalier Markförlagda tankar och cisterner Jordbruk bekämpningsmedel Vägdagvatten Olyckor på väg Skogsbruk, upplag av timmer Industriområde, olycka eller brand Mekanisk verkstad Fotbollsplan, bekämpningsmedel Energianläggningar Kriterier för sannolikhetsklassning S1 - händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år S2 - Händelsen bedöms kunna inträffa inom år. S3 - Händelsen bedöms kunna inträffa inom 1-10 år. S4 - Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller oftare Kriterier för konsekvensklassning K1 Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten K2 Försämrad råvattenkvalitet som kan påverka dricksvattenkvaliteten K3 Kortvarig försämrad råvattenkvalitet som ställer höga krav på beredning K4 Långvarig försämring av råvattenkvaliteten som ställer höga krav på beredning Sannolikhet Konsekvens K1 K2 K3 K4 liten medelstor stor mycket stor S4 - mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 S3 - stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 - medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 - liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2 Risknivåerna i matrisen har följande innebörd: Riskklass 1 Förenklad riskhantering - förebyggande åtgärder (t.ex egenkontroll och avvikelsehantering) ska upprätthållas. Riskklass 2 Riskklass 3 Aktiv riskhantering - förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas. Risken måste reduceras - förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga.

31 memo04.docx SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR LJUNGSARPS VATTENSKYDDSOMRÅDE BILAGA 2 Skyddsföreskrifter för Ljungsarps vattenskyddsområde, Tranemo kommun, fastställda av kommunfullmäktige xx 201yyy-yy Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Tranemo kommun om vattenskyddsområde för Ljungsarp vattentäkt i Tranemo kommun. Vattenskyddsområdet ska ha den omfattning som framgår av bifogad karta i bilaga 3. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon samt i primär och sekundär skyddszon. Med stöd av 7 kap. 22 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige att nedan angivna skyddsföreskrifter ska gälla inom vattenskyddsområdet. Skyddsföreskrifterna redovisas med en uppdelning mellan respektive zon. Detta beslut träder i kraft dagen för kommunfullmäktiges beslut. Vattenskyddsområdets mål och syfte Mål Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Syfte Syftet med dessa föreskrifter och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Ljungsarp vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. 1 (10) S w e co E n vi r o n m e nt AB EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ljungsarp\ljungsarp_skyddsföreskrifter_ docx

32 memo04.docx Prövnings och tillsynsmyndighet är enligt miljöbalken den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. 1 Vattentäktszon Inom vattentäktszonen får endast vattentäktsverksamhet bedrivas. 2 För yt- och grundvattnet skadliga ämnen a b c d e Primär Skyddszon Hantering av större mängd än 25 liter petroleumprodukter är förbjudet. Undantag gäller för transporter till fastighet inom området. Undantag gäller för bränsle i drifttanken på fordon eller reservkraftverk. Undantag gäller befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Hantering av större mängder än för hushållsbehov, av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter är förbjudet. Undantag gäller transporter samt befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Förvaring av markförlagd cistern med tillhörande rörledningar, som tagits ur bruk, är förbjudet. Fordonstvätt annat än avsköljning med vatten är förbjuden utom i reningsanläggning som är anmälnings- och tillståndsprövad enligt miljöbalken. Etablering av verksamhet eller utökning av befintlig verksamhet där risk för förorening av yt- och grundvatten föreligger får inte ske utan anmälan. Sekundär skyddszon Hantering av större mängd än 250 liter petroleumprodukter kräver tillstånd. Undantag gäller för transporter. Undantag gäller för bränsle i drifttanken på fordon eller reservkraftverk. Undantag gäller befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Hantering av större mängder än för hushållsbehov, av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter kräver tillstånd. Undantag gäller transporter samt befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Samma som primär skyddszon Samma som primär skyddszon Samma som primär skyddszon 2 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER LJUNGSARP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ljungsarp\ljungsarp_skyddsföreskrifter_ docx

33 memo04.docx Information: Ytterligare bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot vattenförorening vid hantering av brandfarlig vätska NFS 2017:5 med tillhörande revideringar. Eventuella restriktioner gällande transporter redovisas i lokala trafikföreskrifter samt i Räddningsverkets atlas för transport av farligt gods. 3 Bekämpningsmedel a b c Primär skyddszon All hantering med undantag för transport av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Undantag gäller för användning som sker inomhus eller punktvis användning vid enstaka tillfällen. All yrkesmässig hantering med undantag för transport av biologiska bekämpningsmedel kräver tillstånd. Jord- och vattenslagning av plantor som behandlats med bekämpningsmedel är förbjuden. Sekundär skyddszon All yrkesmässig hantering med undantag för transport av kemiska bekämpningsmedel kräver tillstånd. Undantag gäller för användning som sker inomhus eller punktvis användning vid enstaka tillfällen. Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon. Information: Ytterligare bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel enligt i NFS 2015:2. 4 Växtnäringsämnen a b c d Primär skyddszon Yrkesmässig spridning av växtnäringsämnen såsom biogödsel, handelsgödsel och naturgödsel kräver tillstånd. Spridning av slam från reningsverk eller annan avloppsanläggning kräver tillstånd n. Lagring av växtnäringsämnen utan tät anläggning är förbjuden. Nyetablering eller utökning av befintlig djurhållning med lantbruksdjur får inte ske utan anmälan. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon 3 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER LJUNGSARP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ljungsarp\ljungsarp_skyddsföreskrifter_ docx

34 memo04.docx 5 Upplag a b c d Primär skyddszon Uppläggning av bark, flis, spån, timmer och liknande under längre tid än en ett år är förbjudet. Tillfällig uppläggning av sådana produkter, under kortare tid än ett år, kräver tillstånd. Uppläggning av ved eller andra träbaserade produkter, avsedda för uppvärmning av bostad, på den aktuella fastigheten omfattas inte av denna restriktion. Etablering av upplag av avfall, förorenade massor eller med massor med okänt ursprung eller okänt föroreningsinnehåll är förbjudet. Användande av avfall, förorenade massor, eller massor med okänt föroreningsinnehåll för anläggningsändamål är förbjudet. Uppläggning av snö som härrör från trafikerade ytor utanför aktuell skyddszon är förbjudet. Uppläggning av vägsalt och dammbindningsmedel är förbjudet. Sekundär skyddszon Uppläggning av bark, flis, spån, timmer och liknande utan tät täckning under längre tid än ett år kräver tillstånd n. Uppläggning av ved eller andra träbaserade produkter, avsedda för uppvärmning av bostad, på den aktuella fastigheten omfattas inte av denna restriktion. Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon 6 Infiltration och avledning av avloppsvatten a Primär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten är förbjuden. Sekundär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten kräver tillstånd. 4 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER LJUNGSARP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ljungsarp\ljungsarp_skyddsföreskrifter_ docx

35 memo04.docx 7 Vägar och parkering a b c Primär skyddszon Beläggningsarbete och andra förbättringsarbeten på väg på en total yta större än 200 m 2 vid samma tillfälle kräver anmälan. Nyetablering av väg eller parkeringsplats för mer än 20 personbilar eller motsvarande kräver tillstånd. Daglig parkering eller uppställning under längre tid än en vecka av arbetsfordon, arbetsmaskiner och tunga fordon kräver tillstånd. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon. 8 Materialtäkter och markarbeten a b c Primär skyddszon Materialtäkt är förbjuden med undantag för husbehovstäkt som kräver tillstånd. Markarbeten kräver tillstånd. Schaktnings- och markarbeten på en sammanhängande yta mindre än 200 m 2 eller underhåll av markledningar omfattas inte av denna restriktion. Återfyllnad med avfall, massor med okänt föroreningsinnehåll eller massor som är förorenade är förbjudet. Sekundär skyddszon Materialtäkt är förbjuden. Husbehovstäkt omfattas inte av denna restriktion. Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon 9 Energianläggningar och brunnar a b Primär skyddszon Anläggning för lagring eller utvinning av värmeenergi eller kyla från jord, berg eller vatten kräver tillstånd. Nyetablering av anläggning för enskild vattenförsörjning är förbjudet. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon Nyetablering av anläggning för enskild vattenförsörjning kräver tillstånd. 5 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER LJUNGSARP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ljungsarp\ljungsarp_skyddsföreskrifter_ docx

36 memo04.docx 10 Skyltning Där väg passerar gräns till vattenskyddsområde samt där så behövs vid vägar som passerar genom området ansvarar vattentäktens huvudman för att det finns skyltar som utmärker och informerar om vattenskyddsområdet. Där petroleumprodukter eller andra skadliga ämnen hanteras i en omfattning som kan medföra risk för förorening av grundvattnet skall skylt finnas som informerar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av vattentäktens huvudman. 11 Allmänna bestämmelser Ikraftträdande Kommunfullmäktiges beslut träder i kraft dagen för beslutet. Skyddsföreskrifterna skall gälla från det datum kommunfullmäktige beslutar om att fastställa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Enligt 7 kap. 22 Miljöbalken ska skyddsföreskrifterna gälla från denna tidpunkt även om de överklagas. För befintliga anläggningar och verksamheter träder föreskrivna förbud och föreskrivna krav på tillstånd- eller anmälningsplikt i kraft två år efter att dessa skyddsföreskrifter har fastställts. 6 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER LJUNGSARP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ljungsarp\ljungsarp_skyddsföreskrifter_ docx

37 memo04.docx Information till skyddsföreskrifterna Anmälningsplikt vid risk för förorening Ägare eller nyttjanderättshavare av fastighet inom skyddsområdet skall genast anmäla spill, läckage och annan förorening från oljor, kemikalier eller andra miljöfarliga ämnen om händelsen kan medföra risk för skadlig förorening av mark och vatten. Anmälan ska göras till Räddningstjänsten och till tillsynsmyndigheten. Inträffade olyckshändelser skall omedelbart rapporteras på telefon nr 112. Tillstånd I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter får sådant medges av den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Tillstånd kan bli förknippat med villkor. Som förutsättning för sådant tillstånd gäller att det kan visas att verksamheten kan utföras och drivas utan risk för skada för vattenförekomsten. Ansökan om tillstånd ska lämnas in skriftligen. Anmälan I de fall anmälan krävs enligt dessa föreskrifter ska anmälan lämnas in skriftligen till den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Anmälan enligt dessa föreskrifter ska ha inkommit senast 6 veckor före det att åtgärden påbörjas. Dispens Om det finns skäl kan den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet meddela dispens från bestämmelser med förbud enligt dessa skyddsföreskrifter. Tillsyn, avgifter och påföljd Bestämmelser om tillsyn över efterlevnad av ovan meddelade föreskrifter finns i miljöbalken m.fl. författningar. Bestämmelser om påföljder finns i miljöbalken. Den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet är tillsynsmyndighet för vattenskyddsområdet. Bestämmelser om avgifter för prövning och tillsyn finns dels i miljöbalken m.fl. författningar, dels i taxa som antagits av kommunfullmäktige i Tranemo kommun. 7 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER LJUNGSARP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ljungsarp\ljungsarp_skyddsföreskrifter_ docx

38 memo04.docx Definitioner av begrepp Avfall Avfall definieras enligt avfallsförordningen (2011:927). Avloppsvatten Med avloppsvatten avses enligt Miljöbalkens 9 kap 2 ; 1. Spillvatten eller annan flytande orenlighet. Hushållsspillvattnet består av spillvatten från WC ( klosettvatten ) samt från bad, disk och tvätt ( BDT-vatten ). 2. Vatten som använts för kylning. 3. Vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för viss eller vissa fastigheters räkning (dagvatten). 4. Vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Cistern Med cistern avses förutom cisternen även tillhörande ledningar om så finns. Bekämpningsmedel Med kemiskt bekämpningsmedel avses, i enighet med miljöbalken, kemiska produkter som är avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Ogräsättika och såpvatten räknas inte som bekämpningsmedel i dessa föreskrifter. Med biologiskt bekämpningsmedel avses, enligt 14 kap miljöbalken, en bioteknisk organism som framställts särskilt för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Enskild avloppsanläggning Avloppsanläggningar för spillvatten eller annat avloppsvatten som inte är anslutna till det kommunala avloppsledningsnätet. Enskild vattenförsörjning Enligt EUs ramdirektiv för vatten är enskild vattenförsörjning vattenuttag för dricksvatten som understiger 10 m 3 /dygn eller betjänar färre än 50 personer. Mindre vattenuttag som nyttjas för offentlig eller kommersiell verksamhet räknas dock inte som enskild vattenförsörjning. Förorenade massor Med förorenade massor avses i dessa föreskrifter massor från ett förorenat område eller efterbehandlingsprojekt, d.v.s. från ett område, en deponi, mark, grundvatten eller sediment som är förorenat och vars föroreningshalter påtagligt överskrider lokal eller regional bakgrundshalt. Vad som avses med förorenade massor kan därför variera mellan olika platser och får avgöras av tillsynsmyndigheten. 8 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER LJUNGSARP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ljungsarp\ljungsarp_skyddsföreskrifter_ docx

39 memo04.docx Handelsgödsel Med handelsgödsel avses här gödsel som framställts i kemisk industri. Hantering Med hantering avses - i enlighet med miljöbalken - en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. Husbehovstäkt Med husbehovstäkt avses i dessa föreskrifter sådant uttag av material som ska användas inom den egna fastigheten för dess egna behov. Definitionen är inte kopplad till en volym. En materialtäkt där det utbrutna materialet används som ersättning för tjänster, avyttras eller på annat sätt utnyttjas kommersiellt betraktas inte som husbehovstäkt (NFS 2003:2). Hushållsbehov Med hushållsbehov avses här hantering av enstaka förpackningar av de största storlekarna man som enskild konsument kan köpa i detaljhandeln. Hälso- och miljöskadliga produkter Med hälso- och miljöskadliga produkter avses i dessa föreskrifter kemiska produkter klassificerade och märkta som farliga enligt CLP-förordningen eller framtida bestämmelser med motsvarande syfte och innebörd. Markarbeten Med markarbeten avses schaktning, borrning, fyllning, spontning, pålning och andra liknande arbeten på land. Materialtäkt Med materialtäkt avse i dessa föreskrifter täkt av berg samt sten, grus, sand, lera, torv eller andra jordarter. Naturgödsel Med naturgödsel avses här gödsel som bildats av naturavfall t.ex. kreatursspillning, kompost, tång etc. Punktvis behandling Bekämpning eller behandling av en växt i taget utan att läckage eller annan spridning sker till omgivningen samt tillfälligt användande på enstaka plats med biocid för sanering av ohyra eller skadedjur. 9 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER LJUNGSARP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ljungsarp\ljungsarp_skyddsföreskrifter_ docx

40 memo04.docx Sekundärt skydd Anordning som säkerställer att vätska kan fångas upp från en läckande cistern. En dubbelmantlad cistern anses som cistern med sekundärt skydd. En invallning är en annan typ av sekundärt skydd. Schaktning Schaktningsarbeten för mer omfattande byggande avser avsänkning av markytan för större anläggningsarbeten på utstakat område än för grundläggning av ett enfamiljshus. Schaktningsarbete i samband med ledningsarbete, vägunderhåll eller liknande omfattas inte av tillståndsplikt. Tät anläggning En anläggning för lagring av växtnäringsämnen ska vara utformad så att det inte sker någon avrinning eller något läckage av gödsel eller förorenat vatten till omgivningen. Upplag Med upplag avses i dessa föreskrifter tillfällig eller permanent förvaring direkt på marken eller i vattnet av förorenande ämnen, avfall, förorenade massor, massor med okänd miljöstatus eller andra förorenade produkter. Förvaring av hushållsavfall från enskilda hushåll, vilket läggs i särskilda behållare för regelbunden sophämtning, är enligt dessa föreskrifter inte att betrakta som upplag. Detta gäller även komposterbart hushållsavfall från enskilt hushåll, vilket läggs i hushållskompost på den egna tomten. Växtnäringsämnen Med växtnäringsämnen avses konstgödning, mineraliska gödselmedel, stallgödsel (fastgödsel, kletgödsel, flytgödsel samt urin), avloppsslam, biogödsel, vedaska samt övriga organiska gödselmedel, dock ej gödsel från betande djur inom vattenskyddsområdet. Yrkesmässig Yrkesmässig verksamhet kan bedrivas av såväl fysiska som juridiska personer. För att någon ska anses yrkesmässigt bedriva en verksamhet förutsätts att verksamheten har en viss omfattning och varaktighet samt att den har ett fastställt vinstsyfte och är av självständig karaktär. Förhållanden som tyder på yrkesmässig verksamhet: Verksamheten bedrivs i bolagsform Verksamhetsutövaren är bokföringsskyldig Verksamhetsutövaren är momsredovisningsskyldig 10 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER LJUNGSARP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ljungsarp\ljungsarp_skyddsföreskrifter_ docx

41 torp Textil Mek.ind. Bygdegård Sporthall M Badplats Ljungsarp Skola Fotb.pl. Vallskoga Kvarnornåkrar Mörksjön Hallab Stomsjön Mon 1:8 1:3 6:3 6:2 1:3 6:1 1:1 1:1 1:1 6:6 1:6 1:3 1:6 6:9 1:3 5:6 7:1 2:1 8:1 6:8 1:5 1:3 6:1 6:4 6:5 6:7 1:21 6:32 6:31 6:36 1:12 1:13 6:48 6:14 1:23 1:20 6:17 6:19 6:40 1:29 1:10 6:35 1:24 6:24 6:29 6:55 6:49 6:18 6:20 6:57 1:15 1:10 6:32 1:19 1:30 6:23 1:17 6:50 6:12 1:20 6:46 6:15 6:61 6:59 6:32 6:26 6:34 1:21 6:38 6:22 6:28 1:16 1:14 6:16 6:32 6:53 6:44 6:43 6:32 6:13 1:25 1:28 6:33 1:26 6:25 6:47 1:17 6:62 6:64 1:13 6:32 1:19 6:37 6:56 6:27 6:45 6:11 6:63 6:58 1:12 1:11 1:11 6:32 6:32 6:32 6:32 1:22 1:15 6:19 1:27 6:41 6:60 6:32 1:23 6:39 6:30 1:11 6:52 6:51 6:42 6:21 6:54 6:32 6:10 6:64 6:65 1: m LJUNGSARP VATTETÄKT Tranemo kommun ¹ Bilaga 3 Vattenskyddsområde Primär skyddszon Sekundär skyddszon Vattentäktszon