TEKNISKT UNDERLAG MED AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDEN OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

Transkript

1 KARLSTADS-GRUMS VATTENVERKSFÖRBUND Törne vattenskyddsområde UPPDRAGSNUMMER TEKNISKT UNDERLAG MED AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDEN OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER GBG VATTENRESURSER Sweco Environment AB Göteborg

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Utredningens omfattning och genomförande Orientering 2 2 Törne vattentäkt Anläggningens utformning Vattenbehandling Försörjningsområde Vattenförbrukning Kapacitet Framtida uttagsbehov Reservvattentäkt Vattentäktens värde Befintligt vattenskyddsområde Vattendom Ägandeförhållande 5 3 Områdesbeskrivning Geologi Hydrogeologi Grundvattenbildning Grundvattennivåer och grundvattenströmning Grundvattenmagasinets kapacitet Tillrinningsområde Sårbarhet Vattenkvalitet 12 4 Planbestämmelser och markanvändning Övergripande planering Översiktsplan VA-plan Naturreservat Motstående intressen inom tillrinningsområdet 13 5 Riskbedömning för Törne vattentäkt Riskobjekt 14

3 5.1.1 Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar, järnväg och transporter Jord- och skogsbruk Bebyggelse Materialtäkter och andra markarbeten Miljöfarlig verksamhet Övriga riskkällor Riskanalys Bedömning av sannolikhet Bedömning av konsekvens Beräkning av risknivå Resultat Riskreducerande åtgärder 21 6 Utformning av vattenskyddsområde Krav och allmän metodik Vattenskyddsområdets skyddszoner Avgränsning av vattenskyddsområde för Törne vattentäkt Platsspecifika motiv till avgränsningar 25 7 Bakgrund till skyddsföreskrifterna Skyddsföreskrifternas syfte Skyddsföreskrifternas funktion Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå Generella krav Restriktionsnivå Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen 27 Bilagor 1 Riskanalys 2 Riskreducerande åtgärder - tabell 3 Karta Utbredning av vattenskyddsområde för Törne vattentäkt 4 Skyddsföreskrifter för Törne vattentäkt

4

5 1 Inledning På uppdrag av Karlstads-Grums vattenverksförbund (KGVF) har Sweco upprättat tekniskt underlag med avgränsat vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för vattentäkten i Törne. 1.1 Bakgrund och syfte För vattentäkten i Törne finns ett fastställt vattenskyddsområde från Avsikten är nu upphäva detta beslut och att fastställa ett nytt vattenskyddsområde enligt gällande lagstiftning. Krav finns på inrättande av vattenskyddsområden i den svenska lagstiftningen i 2 samt 7 kap. miljöbalken och i 6 kap. 5 1 p. vattenförvaltningsförordningen. Krav finns även på skydd genom införandet av dricksvattendirektivet (80/778/EEG) ändrat genom 98/83/EG via: Livsmedelslag (2006:804); Livsmedelsförordning (2006:813); Statens livsmedelsverks föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Vattenmyndigheten ställer i åtgärdsprogrammet krav på kommunerna att upprätta nya vattenskyddsområden som behövs för framtida dricksvattenförsörjning. 1 I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster, som är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1.2 Utredningens omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Törne vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. 1 Åtgärdsprogram Västerhavets vattendistrikt, Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 Vattenskyddsområde med allmänna råd 2003:16.

6 1.3 Orientering Törne vattentäkt ligger i utkanten av Törne omkring 3 km öster om Vålberg samhälle i Karlstads kommun, se Figur 1. Vattentäkt Figur 1: Orienteringskarta över Vålberg samhälle i Karlstads kommun och ungefärligt läge för Törne vattentäkt. Eniro 2 Törne vattentäkt 2.1 Anläggningens utformning Törne vattentäkt utgörs av en jordbrunn (B2), borrad 2015 och tagen i drift Brunnen är en grusfilterbrunn med djupet 25 meter och den ersatte en tidigare brunn B2 som nu är sandfylld och ingjuten. Det finns även en äldre brunn B1, men den är sedan länge avställd. Vatten pumpas från brunnen till vattenverket med hjälp av en sänkpump, placerad på nivån 15 meter i B Vattenbehandling I vattenverket reduceras järn och mangan i råvattnet genom luftning och dosering av kaliumpermanganat. Vattnet ph-justeras med natriumhydroxid och snabbfiltreras i sandfilter. Vid behov desinficeras vattnet med natriumhypoklorit. Under 2019 kommer permanent UV-desinfektion att installeras.

7 Vid vattenverket finns en lågreservoar på 200 m 3. Dricksvattnet distribueras mot ledningsnätet i Älvenäs och Norsbron med hjälp av högtryckspumpar i ett friliggande pumphus. 2.3 Försörjningsområde Genom ett gemensamt distributionssystem försörjer vattentäkterna i Törne och Mellerudstorp samhällena Vålberg, Edsvalla, Norsbron och Grums, se Figur 2. Totalt försörjer vattentäkterna ca personer, varav huvuddelen bor i Grums kommun. Figur 2: Törne vattentäkt försörjer tillsammans med Mellerudstorps vattentäkt samhällena Vålberg, Edsvalla, Norsbron och Grums. Eniro 2.4 Vattenförbrukning Under perioden var vattenproduktionen vid Törne vattentäkt i medeltal ca m 3 /dygn (ca 23 l/s) och den genomsnittliga årsproduktionen ca m 3. Den

8 totala produktionen för Törne och Mellerudstorps vattentäkter har varit relativt konstant under perioden Kapacitet En provpumpning av uttagsbrunn B2 vid Törne vattentäkt genomfördes under perioden med pumpflödet ca 32-33,5 l/s 3. Vattentäktens långsiktiga kapacitet bedömdes vid provpumpningen till ca 35 l/s. I äldre brunnar i Törne har problem med utfällning av järn och mangan uppkommit, vilket har medför igensättning av brunnar. För att bibehålla brunnens funktion rekommenderas därför att flödet ur B2 understiger det dimensionerande flödet om 35 l/s. 2.6 Framtida uttagsbehov Det finns inget som tyder på att vattenbehovet skulle öka i framtiden förutsatt att ingen större inflyttning till samhället sker, att någon ny vattenkrävande industri etableras eller att kommunen beslutar att försörjningsområdet ska utökas genom att andra samhällen ansluts till Törne vattenverk. 2.7 Reservvattentäkt Vattentäkterna Sörmon och Mellerudstorp är reservvattentäkter för Törne vattentäkt. 2.8 Vattentäktens värde Vattentäktens värde beror bland annat på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande samt tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Det bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. Törne vattentäkt ligger i Sörmons grundvattenmagasin som är identifierad som en geologisk formation av nationell betydelse för vattenförsörjning 4. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Törne vattentäkt ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde hör allmänna huvudvattentäkter. 2.9 Befintligt vattenskyddsområde För Törne vattentäkt finns ett befintligt vattenskyddsområde från 1967, se Figur 3. Den södra delen av vattenskyddsområdet omfattas även av Kattfjordens vattenskyddsområde. 3 Karlstad Grums Vattenverksförbund. Törne vattentäkt. Hydrogeologisk utredning Provpumpning och bedömning av vattentäktens tillrinningsområde och hydrauliska påverkansområde. Sweco Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning. SGU Rapporter och meddelanden 115, 2004.

9 Figur 3: Befintligt vattenskyddsområde för Törne vattentäkt. Den sydvästra delen av vattenskyddsområdet omfattas även av Kattfjordens vattenskyddsområde (Länsstyrelsens webb-gis) Vattendom Grundvattenuttag för Törne vattentäkt är reglerat i Västerbygdens vattendomstol i vattendom A90/1967. Vattendomen ger tillstånd att leda bort i medeltal m 3 /dygn grundvatten från vattentäkten, vilket motsvarar ca 35 l/s Ägandeförhållande Törne vattenverk är beläget på fastigheten Törne 2:16 som ägs av Karlstads-Grums Vattenverksförbund. Vattentäkten ligger på den privatägda fastigheten Törne 2:2. Mellan KGVF och fastighetsägaren till Törne 2:2 finns ett servitutsavtal (från ) som ger KGVF rätt att bygga brunn, vattenledning samt en väg från vattenverksområdet till den nya brunnen. Avtalet ger även KGVF rätt att utföra underhåll och reparation av ledningen.

10 3 Områdesbeskrivning 3.1 Geologi Området runt Törne vattentäkt utgörs av ett slättområde norr om Vänern där stora volymer lera, silt, sand och grus har avsatts i svackor i berggrunden i samband med och efter inlandsisens avsmältning. Vattentäkten ligger i en mäktig isälvsavlagring bestående av sand och grus, se Figur 4. Isälvsavlagringen Törnemon har i området en öst-västlig utbredning och den höjer sig över det omgivande slättområdet. Törnemon är en flack israndsbildning med markant nordsluttning öster om Södra Törne. I nordöst utgörs avlagringen av en rygg som når ca 65 meter över havet och i denna del av avlagringen är som mäktigast ca 30 meter. Mot väster begränsas isälvsavlagringen mot ett höjdområde med berg i dagen eller tunna moränlager på berg. Mot norr, öster och söder omges avlagringen av områden med finsediment, främst lera. Inom vissa områden förekommer svallsediment som överlagrar isälvsmaterialet och leran. Vid borrning av nya uttagsbrunnen B2 kunde det konstateras att jordlagren i huvudsak är sandiga vid brunnsläget. Ett skikt bestående av grovgrus och sten påträffades vid borrning, men borrentreprenörer har inte redovisat mäktighet eller nivå på detta skikt. Vid borrandet av observationsbrunnen konstaterades hårda förhållanden, vilket tyder på att det finns ett grovt skikt över nivån 14,5 m under markytan. Vidare ökade inslaget av finkornigare material under nivån 24 m under markytan.

11 Vattentäkt Figur 4: Jordartsfördelning i anslutning till Törne vattentäkt. SGU. Under 2016 borrades 17 grundvattenrör i anslutning till Törne vattentäkt, se Figur 5. Vid borrning och installation av grundvattenrör har friktionsmaterialets mäktighet ställvis bedömts uppgå till ca 20 m. Materialet kan dock vara mäktigare. Vid borrningen erhölls borrstopp på grund av mycket hög stångfriktion och inte genom stopp mot berg. I flertalet borrpunkter överlagras friktionsmaterialet av finkorniga jordarter och i de övre marklagren är jordlagren ofta skiktade. De borrningar som genomfördes i slättområdet nordost om vattentäkten visar att det finns 5-15 meter finmaterial över friktionsmaterial i detta område. Vid borrning av grundvattenrör 1608 påträffades ca 8 meter lera under ett övre lager av friktionsmaterial med mäktigheten ca 2 meter. Det betyder att det som i jordartskartan har tolkats som isälvsmaterial i området runt borrpunkten sannolikt är svallsediment. Isälvsavlagringen finns ca 15 meter under markytan.

12 Figur 5: Jordartsgeologi och grundvattenrör i området runt Törne vattentäkt. SGU 3.2 Hydrogeologi Vattentäkten ligger i grundvattenförekomsten Sörmon SE Grundvattenförekomsten bedöms ha en god kemisk och kvantitativ status med mycket goda uttagsmöjligheter. I Figur 6 redovisas grundvattenmagasinets utbredning vid Törne enligt bedömning av SGU. Vid Törne är grundvattenmagasinet avgränsat av rörliga grundvattendelare mot väster och söder. Tillströmning av grundvatten till vattentäkten sker, enligt SGU, från grundvattendelaren i väster och från nordost, genom delar av grundvattenmagasinet som är täckta av finsediment. Mot nordost hänger grundvattenmagasinet samman, under lager av finsediment, med grundvattenmagasinet vid Mellerudstorp. 5

13 Figur 6: Grundvattenmagasin vid Törne SGU. Vattentäkternas ungefärliga läge markerat med svart ring Grundvattenbildning Den effektiva nederbörden, vilken motsvarar nederbörden minskad med avdunstningen (evapotranspiration), uppgår i området till mm/år 6. Hur stor del av den effektiva nederbörden som bildar grundvatten beror av i markytan förekommande jordarter. I lera samt vid berg i dagen är grundvattenbildningen mycket låg medan huvuddelen av nettonederbörden bildar grundvatten där markytan utgörs av isälvsmaterial. Grundvattenströmningen i området är riktad från väster mot öster. Grundvattenbildningen till vattentäkten sker främst inom områden med isälvsmaterial i dagen i anslutning till vattentäkten och väster om denna Grundvattennivåer och grundvattenströmning Under 2016 installerades 17 grundvattenrör i området runt Törne vattentäkt, se Figur 7. Figuren uppvisar uppmätta naturliga grundvattennivåer Beskrivning till kartan över grundvattnet i Värmlands län. SGU Serie An nr. 19.

14 I isälvsavlagringen ligger grundvattennivån meter under markytan. I slättområdet med finsediment i markytan är grundvattnet artesiskt inom vissa områden. Vid grundvattenrören 1604, 1605 och 1616, nordost om vattentäkten, är förhållandena artesiska. Grundvattenströmningen är i området runt vattentäkten riktad från väster mot öster, se Figur 7. Utifrån uppmätta grundvattennivåer kan den hydrauliska gradienten från sydväst beräknas till 0,0014. Vid grundvattenrör 1604 finns en lågpunkt i grundvattennivån. Mot denna punkt sker en naturlig grundvattenströmning även från nordost. Figur 7: Naturliga grundvattennivåer i anslutning till Törne vattentäkt observerade för pumpstart Pilen visar grundvattnets naturliga strömningsriktning i avlagringen Grundvattenmagasinets kapacitet Enligt SGU:s grundvattenkarta uppgår uttagsmöjligheten i den del av grundvattenmagasinet i vilken vattentäkten är belägen till i storleksordningen 5-25 l/s. Den provpumpning som genomfördes av vattentäkten visar på en utvärderad transmissivitet (T) i akviferen på ca 1,7*10-3 m 2 /s. Tolkningen är att akviferen delvis är en öppen akvifer och enligt jordartskartan råder öppna förhållanden i isälvsavlagringen sydväst om vattentäkten. Inom de lerområden som omger isälvsavlagringen är 7 Karlstad Grums Vattenverksförbund. Törne vattentäkt. Hydrogeologisk utredning Provpumpning och bedömning av vattentäktens tillrinningsområde och hydrauliska påverkansområde. Sweco

15 grundvattenmagasinet täckt av finsediment och här råder slutna förhållanden. Pumpningen visar på ett radiellt flöde under i stort sett hela pumptiden Tillrinningsområde Ett sätt att uppskatta tillrinningsområdets minsta storlek är att anta att grundvattenbildningen vid kontinuerligt uttag motsvarar eller överstiger vattenuttaget. Det kan göras enligt nedan (Naturvårdsverket, 2010): A = Q 365 W A= infiltrationsyta [m 2 ] Q= uttaget flöde [m 3 /d] W=grundvattenbildningen [m 3 /m 2 år] Beräkningen ger att tillrinningsområdets storlek är i storleksordningen 6,5 km 2, vilket motsvarar en cirkel med radien ca 1500 meter. Det bedömda tillrinningsområdet (se Figur 8) har avgränsats utifrån en avvägning av en rad faktorer som grundvattenmagasinets begränsning, bedömda grundvattendelare och grundvattenströmningen som, vid uttag, är riktad mot vattentäkten från både väster och nordost. Figur 8: Avgränsat tillrinningsområde för Törne vattentäkt.

16 3.3 Sårbarhet Sårbarhet betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet från föroreningar applicerade på markytan. Vattentäkten i Törne är belägen i en del av grundvattenmagasinet där öppna förhållanden råder. Sårbarheten i anslutning till vattentäkten och i övriga områden där isälvsavlagringen ligger i dagen är därmed hög. Inom områden där isälvsavlagringen täcks av finsediment har grundvattenmagasinet ett naturligt skydd och sårbarheten är låg. För att grundvattenmagasinet ska anses vara skyddat bör lermäktigheten uppgå till minst 3 m. Där lerlagret är tunnare kan det vara genomskuret av torksprickor. Inom slättområdet nordost om vattentäkten är lerlagret mäktigt och därmed är sårbarheten låg. 3.4 Vattenkvalitet Kontroll av råvattenkvalitet från 1995 och framåt visar att det i samband med byte av brunn 2016 skedde en dramatisk förbättring av vattnets färgtal. Vattnets innehåll av järn och mangan ligger ungefär på samma nivå som tidigare. Kemisk syreförbrukning ligger på jämn och låg nivå. Sulfat har sett till hela perioden sjunkit något medan nitratkväve har ökat något sedan slutet av 2000-talet. Turbiditeten ligger på samma, men stabilare nivå sedan byte av brunn. Alkalinitet, klorid och ammonium ligger stabilt, liksom nitratkväve och ph. De grundvattenanalyser som genomfördes under provpumpningen visade att grundvattenkemin inte förändrades under provpumpningen. Utvärdering av analysresultaten i jämförelse med Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten visar att järnoch manganhalterna är förhöjda i råvattnet och klassas som tjänligt med anmärkning. Även turbiditeten och färgtal är förhöjda vilket i huvudsak beror av de höga järnhalterna. Enligt SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten är halterna av COD-Mn, aluminium och nitrit mycket låga till låga i råvattnet. Konduktivitet och halterna nitrat, kalium, kalcium och klorid är låga. Halterna av ammonium, sulfat, magnesium och natrium bedöms som måttligt höga. Samtliga analyserade bekämpningsmedel understiger rapporteringsgränsen för analysen (0,1 µg/l).

17 4 Planbestämmelser och markanvändning 4.1 Övergripande planering Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, till exempel för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering och vattentäkter. Konflikterna från vattentäktens huvudmäns perspektiv uppkommer av skyldigheter att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa genom att vara restriktiva mot verksamheter som kan påverka kvaliteten negativt. 4.2 Översiktsplan Översiktsplanerna för Karlstads kommun är antagen Området runt Mellerudstorps vattentäkt omfattas inte av planer för förändrad markanvändning. Det anges i planen som ett område med värdefull jordbruksmark, klass 1. Söder om vattentäkten finns ett utredningsområde för järnväg. 4.3 VA-plan Karlstads kommun har en strategisk VA-plan som antogs politiskt VA-planen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Genom VA-planen har Karlstads kommun en tydlig och långsiktig planering av vatten- och avloppsförsörjningen. 4.4 Naturreservat Det finns inget naturreservat eller andra naturskyddsområden i anslutning till Törne vattentäkt. 4.5 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som tas upp under kap. 5 har inte påträffats för Törne vattentäkt.

18 5 Riskbedömning för Törne vattentäkt 5.1 Riskobjekt Riskobjekten är platsbundna verksamheter eller företeelser som kan påverka yt- och grundvattnets kvalitet. Riskkällor är icke-platsrelaterade riskobjekt. Den genomförda riskbedömningen bygger på den riskinventering som har genomförts inom ett tidigare föreslag till skyddsbestämmelser för Törne vattentäkt från samt den faroanalys 9 som har genomförts för Törne och Mellerudstorp vattentäkter. Den har kompletterats med uppgifter från miljöförvaltningen och från länsstyrelsen webb-gis. De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: o o o o o o o o Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter Jord- och skogsbruk Bebyggelse Materialtäkter och andra markarbeten Miljöfarlig verksamhet Övriga riskkällor Inom närområdet för Törne vattentäkt utgörs markanvändningen främst av jordbruksmark. Mor sydväst finn ett område med skogsmark. Väg E18 passerar tvärs över isälvsavlagringen ca 550 meter söder om vattentäkten. De riskkällor som har identifierats för Törne vattentäkt sammanställs nedan Klimatförändringar och översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder av extrem torka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket också tidigare erfarenheter från perioder med höga regnmängder visar: o o Bräddning av avlopp Stora dagvattenmängder 8 Förslag till skyddsbestämmelser för Törne vattentäkt J&W Energi och Miljö. 9 Faroanalys Törne och Mellerudstorps vattentäkter. Karlstad kommun, Teknik- och fastighetsförvaltningen

19 o o o Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag Törne vattentäkt ligger dryg 200 meter från ett mindre vattendrag som mynnar i Ävjan. Det föreligger ingen risk att området runt vattentäkten ska svämmas över. Törne vattentäkt riskerar heller inte att påverkas negativt av bräddningar på det kommunala spillvattennätet eftersom det inte finns några bräddpunkter Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport eftersom detta är ett samhällsproblem och inte en specifik risk för denna vattentäkt. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris och krig rekommenderas. Detta bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas Vägar, järnväg och transporter Väg E18 korsar isälvsavlagringen i väst-östlig riktning på ett avstånd ca 550 meter söder om Törne vattentäkt. Den totala trafikmängden på den aktuella vägsträckan uppgår till ca ÅDT och av denna utgör tung trafik ca Vägen är rekommenderad transportled för farligt gods. Längs vägen har skyddsåtgöreder genomförts för att skydda grundvattenmagasinet från vägdagvatten och utsläpp av farligt gods. Längs en sträcka på 625 meter finns kantstöd och räcken och en dagvattenledning i diket norr om vägen leder bort vägdagvattnet öster ut, utanför befintligt vattenskyddsområde. I nära anslutning till vattentäkten går en mindre grusväg. Risker förknippade med vägar och transporter är främst förorenat vägdagvatten, vägsalt samt olyckor med farligt gods eller med tungt fordon. Tunga fordon har stora drivmedelstankar, ibland dubbla tankar. Trafikmängden på E18 är relativt stor med en hel del tunga transporter, men skyddsåtgärder har genomförts längs vägsträckan vilket minskar riskerna avsevärt Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och gödselmedel som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Skogsbruket kan innebära en risk för försämrad 10 nvdb2012.trafikverket.se

20 vattenkvalitet dels genom näringsläckage, dels genom markskador och läckage från de arbetsfordon och tankar som används i verksamheten. Jordbruk bedrivs i området runt vattentäkten. Aktiva jordbruk finns i Lillerud och Varpnäs, nordost om vattentäkten. Området sydväst om vattentäkten utgörs av skogsmark. Potentiella riskkällor i samband med jord- och skogsbruk är: o o o o o o Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Mobila bränsletankar Kalhyggen Upplag av timmer mm Djurhållning Bekämpningsmedel Även vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd hög toxicitet, vilket medför att de kan komma att utgöra en risk för försämrad grundvattenkvalitet. Även hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Skogsbruket står generellt sett endast för en liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av t.ex. kväve till grundvattnet. Mobila bränsletankar Mobila tankar för petroleumprodukter inom jord- och skogsbruksverksamhet, som enligt gällande krav ska vara dubbelmantlade, kan medför en risk för grund- och ytvattenförorening främst genom spill i samband med tankning och vid stöld. Kalhyggen Kalhyggen med körskador kan medföra en kraftigare avrinning från området med bl.a. ökad transport av näringsämnen, organiskt material och partiklar som följd. Ett stort uttag av biomassa kan bidra till försurning av yt- och grundvatten. Timmerupplag Upplag av timmer, bark, spån, flis etc. kan utgöra en risk för vattentäkten genom läckage av bl.a. fenoler till grundvattnet. Djurhållning Riskerna förknippade med djurhållning är främst kopplade till lagringen av djurspillning.

21 5.1.5 Bebyggelse Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All sammanlagd hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. I anslutning till vattentäkten i Törne finns ingen samlad bebyggelse. Inom en radie av 800 meter finns endast ett hus. Befintlig bebyggelse bedöms därför inte utgöra någon risk för vattentäkten Materialtäkter och andra markarbeten Det förekommer inga materialtäkter i anslutning till Törne vattentäkt. Materialtäkter och andra schaktningsarbeten som utförs på isälvsavlagringen kan medföra en ökad risk för grundvattenmagasinet beroende på omfattning och schaktdjup Miljöfarlig verksamhet Miljöfarlig verksamhet finns ca 2 km väster om vattentäkten Norsälvens sågverk, B- anläggning med tillsyn av Miljönämnden i Karlstad kommun. Vid Lillerud, ca 1,2 km nordost om vattentäkten finns ett naturbruksgymnasium (med djurhålllning) och ett avloppsreningsverk för 200 pe (samma som förorenad mark 4 och U-verksamhet). På skolan finns över 100 djurenheter och den räknas som C- verksamhet. Recipient för renat avloppsvatten är diket som mynnar i Ävjan norr om Lillerud. Fosfordammar finns som fälla av näringsämnen (se nedan). Avrinning från dikena sker norrut Övriga riskkällor Förorenad mark I nära anslutning till vattentäkten finns inga inventerade områden med potentiellt förorenad mark och endast två områden ligger inom bedömt tillrinningsområde för vattentäkten, men på stora avstånd. Informationen om förorenade områden är hämtad från Länsstyrelsen i Värmlands efterbandhandlingsdatabas tillgängliga hos miljöförvaltningen. Huvudmannen för vattentäkten har inte gjort några egna bedömningar. Potentiellt förorenad mark i området redovisas i Figur 9. 1) Sågverk med doppning och träimpregnering ca 2 km västar om vattentäkten. Riskklass 1. Doppning förekom mellan , Impregnering pågick från talet till ) Betning av säd ca 1,3 km nordväst om vattentäkten. Verksamheten var i drift talet då det var vanligt att kvicksilver användes vid betning. Området är identifierat, men inte riskklassat.

22 3) Mindre före detta plantskola ca 1 km väster om vattentäkten. Bekämpningsmedel kan ha använts. Riskklass 2 till följd av närhet till vattentäkt. 4) Avloppsreningsverk för ca 200 pe ca 1,2 km nordost om vattentäkten. 5) Industrideponi ca 2,3 km väster om vattentäkten. Enligt länsstyrelsen har bygg- och rivningsavfall deponerats i en gammal grustäkt. Området är identifierat, men inte riskklassat. Körbana för hästar En körbana för träning av travhästar ligger ca 1,5 km nordost om vattentäkten. Körbanan bedöms inte utgöra någon risk för vattentäkten. Fosfordammar Vid Lillerud finns två fosfordammar. Syftet med en fosfordamm är att fånga upp fosfor och partiklar från jordbruksmark innan det transporteras vidare till större vattendrag och sjöar. Figur 9: Riskkällor och markanvändning i anslutning till Törne vattentäkt. Bedömt tillrinningsområde till vattentäkten är markerat i kartan. 5.2 Riskanalys En riskanalys har genomförts för Törne vattentäkt enligt Bilaga1. Risken (R) beskrivs som en sammanvägning av sannolikheten (S) för att en riskkälla ska påverka vattentäkten

23 negativt och konsekvenserna (K) denna påverkan medför. Sannolikhet och konsekvens bedöms var för sig och är principiellt oberoende parametrar 11. Skalorna för sannolikhet och konsekvens är indelad i fyra klasser och kombinationen av sannolikhets- och konsekvensklassen beskriver risken. Risk (R) = Sannolikhet (S) Konsekvens (K) Den använda metoden är mycket lik det angreppssätt som beskrivs i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Underlag för bedömningen är den riskidentifiering som genomförts inom ramen för projektet Bedömning av sannolikhet Sannolikheten speglar hur ofta en oönskad händelse bedöms kunna inträffa och tar hänsyn till att föroreningen måste nå vattentäkten för att utgöra en fara. Sannolikhetsklassningen avser därför sannolikheten i vattentäkten, vilket är en kombination av ett antal sannolikheter från utsläppspunkten till vattentäkten, och omfattar inte enbart sannolikheten för utsläppet på sin plats. Sannolikheten delas in i fyra nivåer enligt kriterier beskrivna i tabellen nedan, och är en överföring av Livsmedelverkets befintliga nivåer för sannolikhetsklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok Riskoch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Sannolikhet Kriterier S1: Liten sannolikhet Händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år. S2: Medelstor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa inom de närmaste åren. S3: Stor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa de närmaste 1-10 åren. S4: Mycket stor sannolikhet Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller oftare Bedömning av konsekvens Konsekvenserna är indelade i fyra allvarlighetsnivåer, vilka redovisas i tabellen nedan. De kriterier som används utgår ifrån vilken effekt riskkällan har på vattenkvaliteten. Konsekvensbedömningen utgår från att en oönskad händelse verkligen har inträffat och osäkerheter om konsekvensen av en händelse hanteras på följande sätt 12 : Vid liten osäkerhet om konsekvens bör den mest realistiska konsekvensen användas. Vid stor osäkerhet om den verkliga konsekvensen bör en pessimistisk bedömning göras enligt försiktighetsprincipen. Precis som för sannolikhetsbedömningen redovisas om den konsekvens som beaktas är relaterad till normala förhållanden för riskkällan, en brist som uppstår eller om det är en 11 Bedömningen är utförd av konsulter på Sweco 12 Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket 2007.

24 olycksartad händelse. Konsekvensen redovisas som K-klass (K1-K4) och är en överföring och tolkning av Livsmedelverkets befintliga nivåer för konsekvensklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Konsekvens Kriterier K1: Liten konsekvens Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten, inga anmärkningar. K2: Medelstor konsekvens Tillfällig försämring av råvattenkvalitet som kan påverka dricksvattenkvaliteten. K3: Stor konsekvens Otjänligt vatten som berör många. K4: Mycket stor konsekvens Otjänligt vatten som berör många, fara för liv och hälsa Beräkning av risknivå När sannolikhet och konsekvens för en oönskad händelse har bedömts kan den placeras in i den riskmatris som redovisas nedan och tilldelas en riskklass. Risken är indelad i tre olika klasser där riskklass 1 är den lägsta riskklassen och riskklass 4 är den högsta riskklassen. Att en riskkälla i riskbedömningen får riskklass 1 innebär inte att den inte utgör någon risk, d.v.s. den kan inte bortses ifrån. Det är också viktigt att poängtera att indelningen i riskklasser kan göras på andra sätt än vad som redovisas i riskmatrisen nedan. Indelningen som används här har dock bedömts lämplig för det syfte riskanalysen har i detta sammanhang. Sannolikhet Konsekvens K1 liten K2 medelstor K3 stor K4 mycket stor S4 mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 S3 stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass Resultat Resultatet av riskanalysen redovisas i bilaga 1. I anslutning till Törne vattentäkt finns få riskkällor, vilket medför en generellt låg risknivå. Den största risken, riskklass 3, är spridning av bekämpningsmedel på jordbruksmark i anslutning till uttagsbrunnarna. Bekämpningsmedel har dock inte påvisats i råvattnet. I övrigt utgörs de största riskerna, riskklass 2, av olyckor med farligt godstransporter på väg E18 samt av spridning av växtnäringsämnen på jordbruksmark.

25 5.3 Riskreducerande åtgärder Törne vattentäkt har ett mycket högt skyddsvärde som allmän vattentäkt. Sårbarheten med avseende på grundvattenmagasinet är mycket hög i anslutning till vattentäkten och i området med isälvsmaterial i dagen sydväst om vattentäkten eftersom grundvattenmagasinet är öppet och ett naturligt skydd saknas. Törne vattentäkt har en mycket god kapacitet och är därför en viktig grundvattenresurs. Det är viktigt att ge vattentäkten ett långsiktigt skydd för att förhindra försämring av grundvattenkvaliteten. Att inrätta vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter är ett sätt att skydda en vattentäkt. Det är dock inte möjligt att reducera eller styra undan alla risker med hjälp av skyddsföreskrifter utan det krävs även andra åtgärder för att reducera risker. Exempel på övriga riskreducerande åtgärder är beredskapsplaner, fysisk planering, tillsyn och information. Ibland kan även fysiska åtgärder vara nödvändiga, t.ex. i anslutning till hårt trafikerade vägar. I bilaga 2 redovisas vilka risker som kan regleras genom skyddsföreskrifter samt vilka övriga riskreducerande åtgärder som kan behöva genomföras. Mot bakgrund av resultatet av riskanalysen och av miljöbalkens allmänna hänsynsregler rekommenderas följande övergripande åtgärder för att öka skyddet för Törne vattentäkt: o o o Boende inom vattenskyddsområdet ska få tillsänd information om vattenskyddsområdet om hur boende och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet kan påverka vattentäkten. Information och tillsyn är nödvändigt för att kunna förstå vikten av att skydda vattentäkten genom vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Detta bedöms vara grundläggande för att uppnå önskat syfte med vattenskyddet. Olyckor med farligt gods regleras inte i vattenskyddsområdets föreskrifter. Det är viktigt att kommunen tillser att det finns god beredskap och kunskap hos räddningstjänsten om vattentäkten vid insatser i samband med olyckor eller i samband med brand inom vattenskyddsområdet. För att uppnå detta ska kommunen, i samråd med räddningstjänsten, ta fram en beredskapsplan för vattenskyddsområdet. Skyltar ska finnas, som upplyser om vattenskyddsområdets existens, vid vägar där man kör in i vattenskyddsområdet samt vid platser med hög risknivå. Skyltar ska även finnas i anslutning till där petroleumprodukter hanteras.

26 6 Utformning av vattenskyddsområde 6.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) och handbok för vattenskyddsområden (2010:5) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip, enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner inom så stora områden. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är dock alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 6.2 Vattenskyddsområdets skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszoner med olika restriktionsnivåer om inte annat motiveras. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnen Vattentäktszon En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket utformas kring uttagsbrunnen. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område Primär skyddszon Vid identifiering av primär skyddszon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära zonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen med uttagsbrunnarna. Gränsen mellan primär zon och sekundär zon sätts så att uppehållstiden i grundvattenzonen till uttagsbrunnarna beräknas vara minst 100 dygn för grundvatten bildat i den sekundära zonen. I de fall området nära vattentäkten utgörs av mäktiga jordlager med begränsad genomsläpplighet eller där en starkt uppåtriktad grundvattengradient råder även vid fullt uttag kan även områden med kortare uppehållstid än 100 dygn ingå i den sekundära zonen. Viktiga nybildningsområden för grundvatten beaktas vid utformning av den primära skyddszonen även när transporttiden överstiger 100 dygn.

27 6.2.3 Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära zonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av tillrinningsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst ett år Tertiär skyddszon Syftet med den tertiära skyddszon är att även perifert mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. Den tertiära skyddszonen omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga skyddszoner. Huvudprincipen är att hela tillrinningsområdet till vattentäkten bör omfattas av vattenskyddsområdet. En tertiär skyddszon är inte aktuell för Törne vattentäkt, se avsnitt Avgränsning av vattenskyddsområde för Törne vattentäkt Den naturliga tillströmningen av grundvatten till vattentäkten sker från sydväst med en gradient på ca 0,0014. Grundvattenströmningen sker mot en lågpunkt i grundvattennivån som finns i anslutning till grundvattenrör Mot denna punkt sker även en tillströmning av grundvatten från nordost. Vid ett uttag på 32-33,5 l/s från uttagsbrunnen sänks grundvattenytan av i ett område runt brunnen och det sker en cirkulär grundvattenströmning mot brunnen. Resultatet av provpumpningen av brunn B2 ger en avsänkning av grundvattennivån i området enligt Figur 10. Resultatet baseras på modellering med uppmätta grundvattennivåer före pumpstopp vid den provpumpning av brunnen som genomfördes Grundvattenuttaget leder till att den lågpunkt som naturligt finns vid 1604 flyttas till uttagsbrunnen. Följande ingångsdata används för att beräkna storleken på skyddszonerna för Törne vattenskyddsområde: Transmissivitet, T 1,7*10-3 m 2 /s Resultat provpumpning av B2 Grundvattenmagasinets mäktighet, b 10 m Uppskattat medelvärde Hydraulisk konduktivitet, K 1,7*10-4 m/s Beräknat T/b Hydraulisk gradient, i från sydväst 0,0014 Från uppmätta naturliga grundvattennivåer Effektiv porositet, ne 0,25 Litteraturvärde Uttag B2, Q 35 l/s = 3024 m 3 /dygn

28 Figur 10 visar en principskiss över grundvattenströmningen till Mellerudstorps vattentäkt vid uttag av grundvatten. Figur 10: Grundvattennivåer vd Törne vattentäkt vid ett grundvattenuttag på 35 l/s från B2. Vid uttaget bildas en avsänkningstratt runt brunnen. Grundvattnets genomsnittliga uppehållstid i grundvattenmagasinet runt en brunn kan beräknas genom en kontinuitetsbetraktelse 13. Detta ger en översiktlig uppfattning om storleken på de grundvattenvolymer som måsta skyddas vid olika vattenuttag. Konvektiva transporttider vid cirkulär tillströmning av grundvatten till vattentäkten beräknas enligt ekvation nedan. Q t = π r 2 b n e Resultatet av beräkningen ger följande radiella avstånd för de olika skyddszonerna: Primär skyddszon, 100 dygn: Sekundär skyddszon, 365 dygn: 220 m 420 m Eftersom grundvattenytan lutar och tillströmningen av grundvatten inte är radiell mot vattentäkten anpassa skyddszonernas utbredning till detta faktum och vattenskyddsområdet blir utdraget mot sydväst. Beräkningarna ger en anvisning om skyddszonernas erforderliga storlek. 13 Naturvårdverket. Handbok om vattenskyddsområde 2010:5.

29 Vid grundvattenuttag sker även en tillströmning av grundvatten från nordost, vilket också beaktas vid avgränsningen av vattenskyddsområdet. 6.4 Platsspecifika motiv till avgränsningar Mot bakgrund av de hydrogeologiska förhållandena och resultatet av genomförd provpumpning. Genomförda beräkningar ger en anvisning om erforderliga uppehållstider i marken för avgränsning av en primär och en sekundär skyddszon enligt Figur 11. Platsspecifika motiv för gränsdragningen redogörs nedan enligt numrering i figurer. P1 P2 P3 S1 S2 S3 S4 S5 Den primära skyddszonen omfattar främst del av isälvsavlagringen som ligger i dagen sydväst om vattentäkten och är med avseende på grundvattenströmningen utdragen mot sydväst. Detta område är mycket sårbart. Den har avgränsats så att del av lerområdet omfattas mot nordväst och sydost. Detta för att lerlagret tunnas ut mot isälvsavlagringen och lerlagret därmed kan vara tunt. Mot nordost avgränsas den primära skyddszonen vid avståndet ca 100 meter från vattentäkten. Vid uttag av grundvatten sker visserligen en tillströmning av grundvatten även från nordost, men inom detta låglänta område är lerlagret över grundvattenmagasinet mäktigt och grundvattnet är artesiskt även vid uttag. Sårbarheten är därmed låg. Mot sydväst är den primära skyddszonen utdragen i grundvattenströmningens riktning och omfattar på så vis viktiga nybildningsområden för grundvatten. Avgränsning av den sekundära skyddszonen utgår från SGUs bedömning av grundvattenmagasinets utbredning och av lägen för bedömda grundvattendelare. Skyddszonen är utdragen i grundvattenströmningens riktning och omfattar därför ett större område sydväst om vattentäkten. Grundvattenmagasinet fortsätter under leran mot nordost och det hänger samman med isälvsmaterial i dagen norr om Lillerud. Mot nordost omfattar skyddszonen en del av detta slutna magasin. Lerans mäktighet inom detta område är stor och sårbarheten är därför låg. I söder har den sekundära skyddszonen avgränsats så att den omfattar stor del av grundvattenmagasinet som finns under leran. Mot väster och sydväst har den sekundära skyddszonen avgränsats anslutning till den grundvattendelare som SGU har identifierat i området. Skyddszonen omfattar viktiga nybildningsområden för grundvatten till vattentäkten. Norr ut avgränsas skyddszonen så att den omfattar den del av grundvattenmagasinet som finns under lerlagret. Någon tertiär skyddszon har inte avgränsats för Törne vattentäkt. Motivet till detta är att de primära och sekundär skyddszonerna bedöms vara tillräckliga för att skydda viktiga nybildningsområden och inströmningsområden för grundvatten till vattentäkten. I sydväst

30 finns en uttolkad grundvattendelare (se motivering S4), vilket medför att det inte sker någon grundvattentillströmning från området väster om denna. Figur 11: Förslag till utbredning av Törne vattenskyddsområde med platsspecifika motiv enligt text. 7 Bakgrund till skyddsföreskrifterna 7.1 Skyddsföreskrifternas syfte Genom att meddela skyddsföreskrifter för ett vattenskyddsområde så bidrar det till att EU:s och svensk lagstiftnings målsättningar för vattenskydd uppnås på så sätt att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras. Riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vattnet nu och i framtiden kan användas för dricksvattenändamål. Syftena är att: Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten Använda mark och vatten på bästa sätt

31 7.2 Skyddsföreskrifternas funktion Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Törne vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande även fortsättningsvis kan användas för dricksvattenförsörjning. 7.3 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för Törne vattentäkt, föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga Generella krav Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsom grundvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet Restriktionsnivå Kommunens miljöpolitiska ambition bedöms ansluta till miljöbalkens nivå och skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lokala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga risker, men de ska även vara framåtsyftande och föreskriver därför även om verksamheter som inte är aktuella idag Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen Som framgår av resultatet av riskbedömningen utgörs de största riskerna i området av: Spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen på jordbruksmark i anslutning till uttagsbrunnarna. Olyckor med farligt godstransporter på väg E18. Vissa identifierade risker kan inte hanteras genom skyddsföreskrifter. I bilaga 2 framgår vilka risker som kan hanteras med hjälp av skyddsföreskrifter och vilka som behöver reduceras med hjälp av andra åtgärder. Sweco, Vattenresurser, Göteborg Helen Eklund Hydrogeolog Nils Kellgren Kvalitetsgranskning

32 Bilaga 1 Karlstad Grums vattenverksförbund Riskanalys för Törne vattentäkt Översiktlig riskanalys enligt "Risk- och sårbarhetsanalys dricksvattenförsörjning", SLV okt 2007 Identifierade beaktansvärda riskobjekt/riskkällor Översiktlig riskanalys vid Riskklass Riskkällor S-klass K-klass Vägar, olyckor med farligt gods Vägar, olycka med tungt fordon Vägar, vägdagvatten Vägar, vägsalt Jordbruk, bekämpningsmedel Jordbruk, växtnäringsämnen Djurhållning Skogs- och jordbruk, mobila bränsletankar Skogsbruk, upplag av timmer mm Avverkning Miljöfarlig verksamhet, Sågverk Miljöfarlig verksamhet, avloppsreningsverk Poteniellt förorenat område Poteniellt förorenat område Poteniellt förorenat område Poteniellt förorenat område Poteniellt förorenat område Kriterier för sannolikhetsklassning Kriterier för konsekvensklassning S1 - Händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år K1 Obetydlig påverkan på vattenkvaliteten, inga anmärkningar S2 - Händelsen bedöms kunna inträffa inom de närmaste åren. K2 Tillfälliga anmärkningar som berör många S3 - Händelsen bedöms kunna inträffa de närmaste 1-10 åren. K3 Otjänligt vatten som berör många S4 - Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller oftare. K4 Otjänligt vatten med fara för liv och hälsa Sannolikhet Konsekvens K1 K2 K3 K4 liten medelstor stor mycket stor S4 - mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 S3 - stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 - medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 - liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2

33 Bilaga 2 Reglering av riskkällor genom skyddsföreskrifter och övriga åtgärder Kan regleras med Identifierade beaktansvärda riskobjekt/riskkällor Översiktlig riskanalys Riskklass Detaljerad skyddsföreskrifter vid vattentäkten riskanalys Övriga särskilt viktiga åtgärder Fysisk planering Beredskap Tillsyn Riskkällor S-klass K-klass x x x Vägar, olyckor med farligt gods x x x x x Vägar, olycka med tungt fordon x x x x Vägar, vägdagvatten x x x x Vägar, vägsalt x x x Jordbruk, bekämpningsmedel x x x Jordbruk, växtnäringsämnen x x x Djurhållning x x x Skogs- och jordbruk, mobila bränsletankar x x x x x x Skogsbruk, upplag av timmer mm x x x x Avverkning x x x Miljöfarlig verksamhet, Sågverk x x x x x x x Miljöfarlig verksamhet, avloppsreningsverk x x x x x x Poteniellt förorenat område x x Poteniellt förorenat område x x Poteniellt förorenat område x x Poteniellt förorenat område x x Poteniellt förorenat område x x Fysisk åtgärd Information