UTKAST Ej fastställt HÖGBODA GRUNDVATTENTÄKT. Kils kommun. Tekniskt underlag med förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter

Transkript

1 med förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter UTKAST Ej fastställt SWECO Environment AB Karlstad Uppdragsnummer SWECO VIAK VATTEN & MILJÖ Kanikenäsbanken 10 Box 385, Karlstad Telefon Telefax

2 INNEHÅLL: 1 INLEDNING BAKGRUND OCH MOTIV FÖR INRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE UPPDRAGETS OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE UNDERLAGSMATERIAL SYFTE OCH ANVÄNDNING AV DENNA TEKNISKA BESKRIVNING ORIENTERINGSKARTA VATTENTÄKTEN ANLÄGGNINGENS UTFORMNING VATTENBEHANDLING TEKNISKA BARRIÄRER FÖRSÖRJNINGSOMRÅDE VATTENFÖRBRUKNING KAPACITET FRAMTIDA UTTAGSBEHOV RESERVVATTENTÄKT VATTENTÄKTENS VÄRDE ÄGANDEFÖRHÅLLANDEN VATTENDOM OMRÅDESBESKRIVNING MARKANVÄNDNING GEOLOGI HYDROLOGI HYDROGEOLOGI NATURLIGA BARRIÄRER OCH SÅRBARHETSBEDÖMNING PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING ÖVERSIKTSPLAN KILS KOMMUN RIKSINTRESSEN OCH NATURRESERVAT MILJÖ- OCH ENERGIPOLICY RAMDIREKTIVET FÖR VATTEN - ÅTGÄRDSPROGRAM OCH FÖRVALTNINGSPLAN MOTSTÅENDE INTRESSEN INOM TILLRINNINGSOMRÅDET VATTENKVALITETSPARAMETRAR AV BETYDELSE VATTENKVALITET STATUS... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 5.2 FÖRORENINGAR... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT Tungmetaller... Fel! Bokmärket är inte definierat Petroleumprodukter... Fel! Bokmärket är inte definierat Bekämpningsmedel... Fel! Bokmärket är inte definierat Mikrobiella föroreningar... Fel! Bokmärket är inte definierat Näringsämnen... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.3 PARAMETRAR SOM KAN UTGÖRA PROBLEM FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN RÅVATTENKVALITET FÖR DRICKSVATTENTÄKT MÅL EG:s vattendirektiv Livsmedelsverkets föreskrifter Önskad råvattenkvalitet...22

3 6 VATTENKVALITET I HÖGBODA VATTENTÄKT FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 6.1 PÅGÅENDE UNDERSÖKNINGAR AV VATTENKVALITET BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR MILJÖKVALITET OCH FÖRORENINGSPÅVERKAN... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 6.3 VATTENKVALITET FRÅN ALLMÄN MILJÖSYNPUNKT. FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 6.4 JÄMFÖRELSE MELLAN VATTENKVALITET OCH GRÄNSVÄRDEN VATTENKVALITET SAMMANFATTNING INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR GENOMFÖRANDE DEFINITION AV RISK GENERELLA HOT MOT VATTENTÄKTEN IDENTIFIERADE RISKER INOM VATTENVERKSAMHET IDENTIFIERADE RISKER INOM SABOTAGE, KRIS OCH KRIG IDENTIFIERADE RISKER INOM KLIMATFÖRÄNDRINGAR IDENTIFIERADE RISKER INOM ÖVRIG VERKSAMHET OCH MARKANVÄNDNING I TILLRINNINGSOMRÅDET Bebyggd miljö Jord- och skogsbruk Vägar och järnvägar Övrigt RISKBEDÖMNING IDENTIFIERING AV RISK OCH RISKANALYS RISKANALYSENS RESULTAT RISKANALYSENS ANVÄNDNING RISKANALYSENS KÄNSLIGHET SKYDDSBEHOV ÅTGÄRDER INFORMATION, SAMVERKAN OCH SAMRÅD INTERNT SAMRÅD MED ANDRA KOMMUNALA FÖRVALTNINGAR...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT INFORMATION TILL KOMMUNPOLITIKER... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT INFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT EXTERNT TIDIGT SAMRÅD... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 11 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE KRAV OCH ALLMÄN METODIK GENERELLA GRUNDER FÖR INDELNING I SKYDDSZONER Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon ARBETSMODELL FÖR AVGRÄNSNING Grundvattendelaren Vattenbalans Transporttid i mark...46

4 Risker och riskacceptans GENOMFÖRANDE SAMT MOTIV TILL UTFORMNING AV HÖGBODA VATTENSKYDDSOMRÅDE Grundvattendelaren Vattenbalans Transporttid i mark Risker och riskacceptans PLATSSPECIFIKA MOTIV Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon SAMMANFATTNING BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS SYFTE SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS FUNKTION GENERELLA KRAV PÅ RESTRIKTIONSNIVÅN EGENKONTROLL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR HÖGBODA VATTENSKYDDSOMRÅDE SAMMANFATTNING...55 BILAGOR: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Vattenkvalitet i Högboda vattentäkt Riskanalys Förslag på åtgärder av de riskobjekt som ingår i riskanalysen Förslag till vattenskyddsområde för Högboda grundvattentäkt Förslag till skyddsföreskrifter för Högboda vattenskyddsområde

5 1 INLEDNING På uppdrag av har Sweco upprättat tekniskt underlag samt förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Högboda grundvattentäkt. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster som är viktiga för dricksvattenförsörjningen ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. Med ökande anspråk mot vattnet som resurs, och med allt mer komplexa relationer mellan intressen och anspråk, blir den offentliga maktens roll som fördelare av rättigheter och skyldigheter allt viktigare. Verksamheten vid Högboda vattenverk baseras på uttag av grundvatten från berg. För Högboda grundvattentäkt, vilken utgörs av ett område med vattenverk och uttagsbrunn, finns idag inget fastställt skyddsområde med tillhörande föreskrifter. För att öka skyddet för grundvattenmagasinet vari täkten är belägen samt för att uppfylla dagens krav på skydd vill att skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter inrättas för Högboda. 1 Naturvårdsverket, Handbok 2003:6 Vattenskyddsområde med allmänna råd 2003:16. 1 (59)

6 1.2 Uppdragets omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter för Högboda grundvattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. För genomförande av uppdraget har följande moment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten Bland annat beskrivs försörjningsområde, kapacitet, vattenbehandling, värdering av täkten samt framtida behov. Grundvattenutredning Bland annat redovisas tillrinningsområdet, transporttider, sårbarhet och skyddsbehov. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor Fältinventering samt insamling av information från Kils kommun angående riskobjekt i området. Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällor för vattentäkten Detta moment omfattar bedömning av de risker som ska inkluderas i riskanalysen, genomförande av riskanalys samt förslag på åtgärder för de risker som bedömts utgöra betydande hot mot vattentäkten. Utarbetande av förslag till skyddsområde Vattentäktszon, primär och sekundär skyddszon inrättas, vilka tillsammans bildar skyddsområdet för Högboda grundvattentäkt. Indelning i skyddszoner baseras bland annat på vattnets uppehållstider i marken och på nybildningsområde. 2 (59)

7 Framtagande av skyddsföreskrifter Skyddsföreskrifter för skyddsområdets olika zoner bygger på Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) men anpassas efter de platsspecifika förhållandena. 1.3 Underlagsmaterial Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av. I övrigt har underlagsmaterialet främst utgjorts av: Ekonomiska kartan (digital), RT90 2,5 gon väst Jordartskartan 11C Arvika SO. Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16. Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, Naturvårdsverkets rapport 4915 Bedömningsgrunder för miljökvalitet ÖP-90 SGU:s kartdatabaser (brunnsarkivet) 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och föreskrifter. Syftet med den tekniska beskrivningen är inte och kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Skälen är bland annat att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt Naturvårdsverkets handbok är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 3 (59)

8 1.5 Orienteringskarta Väg 686 Väg 61 Vattentäkt och vattenverk Mot Kil Figur 1: Högboda är beläget ca 15 km nordväst om Kil, längs riksväg 61. Vattentäkten och vattenverket ligger längs riksväg 686. Kartor används av tillstånd av Lantmäteriet Lantmäteriverket. Ärende nr M 2006/ (59)

9 2 VATTENTÄKTEN 2.1 Anläggningens utformning Högboda vattenverk och täkt är belägna cirka 400 meter norr om de centrala delarna i Högboda. Vattenverket är inrymt i en byggnad uppförd direkt ovanpå täkten. Verket byggdes år Byggnaden utgörs av en större lada, där en särskild sektion för vattenverket har delats av från övriga utrymmen, se Figur 2. Endast verksamhetsutövaren har tillgång till vattenverket. Figur 2. Vattenverket är inrymd i en större byggnad. Bilden visar den separata ingången till vattenverket. Grundvatten pumpas till vattenverket med en pump från en bergborrad brunn med ett djup på 55 meter. Lågreservoaren ligger direkt bakom norra delen av vattenverkets överbyggnad, se Figur 3. Två högtryckspumpar pumpar vattnet från lågreservoaren till dricksvattennätet via en hydrofor. Nivån i lågreservoaren mäts med hjälp av tre stycken nivåvippor. Råvattenpumpen (RP1) styrs av nivån i lågreservoaren samt spolautomatik. 5 (59)

10 Figur 3. Lågreservoaren är placerad norr om vattenverksbyggnaden. 2.2 Vattenbehandling Råvattnet behandlas i verket genom luftning och alkalisering med ett alkaliskt filter (kalk) innan det lagras i lågreservoaren. Vattnet desinficeras även med UV-ljus innan det går ut till distributionsnätet. 2.3 Tekniska barriärer Högboda vattenverk är kopplat till ett överordnat styrsystem som kan fjärrmanövreras. Larm går ut via det överordnade systemet då bl.a. nivå i lågreservoaren är för låg eller ph-värdet på utgående vatten avviker från godtagbart intervall. 2.4 Försörjningsområde Vattenverket distribuerar vatten till Högboda samhälle med bl.a. skola, brandstation (ej släckvatten till tankar) och bibliotek. Antalet anslutna uppgår till ca 245 personer. Antalet abonnenter enligt uppgifter i analysprotokoll är 125 stycken. Det totala antalet invånare i Högboda uppgår till ca 860 personer. Inga större vattenförbrukare förekommer. 6 (59)

11 2.5 Vattenförbrukning Förbrukningen av vatten vid Högboda vattentäkt uppgår i medeltal till cirka 40 m 3 /dygn (enligt drifthandboken). En sammanställning av vattenproduktionen för Högboda vattenverk de senaste tre åren visas i tabellen nedan. År m 3 /år m 3 /dygn Maxproduktionen under år 2006 uppgick till 70 m 3 /dygn och minproduktionen var 23 m 3 /dygn. Vattenförbrukningen i Högboda har en nedåtgående trend på grund av minskad befolkning. 2.6 Kapacitet Den bergborrade grundvattenbrunnen vid Högboda vattentäkt har en kapacitet av cirka 50 m 3 /dygn. 2.7 Framtida uttagsbehov Vattenbehovet de närmaste åren bedöms vara något lägre (minskande) än dagens behov, pga. utflyttning från orten. Högbodas befolkning har under 1990-talet fram till år 2004 (maxantal: 875 personer) ökat något. Från och med 2004 minskar dock befolkningen. 2.8 Reservvattentäkt Det är idag inte utarbetat någon strategilösning vid eventuellt behov av reservvattenförsörjning för Högboda. 2.9 Vattentäktens värde Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har vattentäkten i Högboda ett mycket högt skyddsvärde. Bedömningen utgår från att täkten är en allmän huvudvattentäkt där reservvattentäkt saknas Ägandeförhållanden Högboda vattentäkt, vattenverk och lågreservoar ligger båda på fastigheten Lerboda 1:245 som ägs av. 7 (59)

12 2.11 Vattendom UTKAST Ingen fastställd vattendom finns för vattentäkten i Högboda. 8 (59)

13 3 OMRÅDESBESKRIVNING Området kring täkten domineras av öppen mark i form av åker eller äng. Betesmark för djur finns även i anslutning till täkten. Landskapet är lätt kuperat med dominerande sluttning från norr till söder. Området avskärs av landsväg i öster och järnväg i söder. I norra delen domineras tillrinningsområdet av skog. Ett antal bostadshus, lador och övriga verksamheter, såsom brandstation, är lokaliserade inom täktens tillrinningsområde. Större delen av bebyggelsen ligger i tillrinningsområdets östra och södra del. Det bedömda tillrinningsområdet till Högboda vattentäkt har en area på ca 0,3 km². Bedömt tillrinningsområde Vattentäkt och vattenverk Figur 4: Bedömt tillrinningsområde till Högboda grundvattentäkt markeras med svart linje i figuren. 3.1 Markanvändning Högboda är en landsbygdsort där jord- och skogsbruk är de största näringarna. Området kring täkten domineras i öster och norr av öppen jordbruksmark eller betesmark med inslag av skog, se Figur 5 och Figur 6. Täkten ligger i direkt anslutning till samhället. 9 (59)

14 Figur 5: Vy mot väster sett från vattenverket. Figur 6: Vy mot nordväst från lågreservoaren. Söder om täkten ligger en mindre brandstation. Avståndet till täkten är ca 500 meter. 10 (59)

15 Järnvägen som går väster om Högboda samhälle har en nordvästlig sträckning. Närmaste avståndet till täkten är ca 600 meter vilket även är avståndet till Högboda järnvägsstation. Väster om järnvägen ligger riksväg 61, även den med en nordvästlig sträckning. Avståndet från vägen till täkten är som minst ca 650 meter. På västra sidan om Bodavägen (länsväg 687) ligger Folkets hus. Öster om Bodavägen, som går genom Högboda samhälle, finns bl.a. bostäder, skola och äldreboende. I anslutningen till skolan finns fotbollsplan och ishockeyrink. Högboda samhälle är anslutet till kommunalt vatten och avlopp. Det kommunala reningsverket är dimensionerat för 400 personekvivalenter och är utfört för mekanisk och kemisk behandling med direktfällning. Reningsverket är beläget på fastigheten Lerboda 1:220, ca 400 meter väster om Högboda centrum. Lerbodaälven är recipient för det renade avloppsvattnet. Ett fåtal enskilda avlopp och förekommer inom tillrinningsområdet. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns fyra enskilda brunnar för grundvattenuttag inom tillrinningsområdet. Djurhållning förekommer i mindre omfattning i form av bl.a. hästhagar för sommarbete. I Högboda samhälle finns bl.a. skola, brandstation, bibliotek, fotbollsplan och Folkets hus. 3.2 Geologi Vattentäkten i Högboda är lokaliserad i gränsområdet mellan moränavlagringar och omväxlande morän och berg. Berg, med ett varierande tjockt täcke av morän dominerar i området, men ett parti av glacial eller postglacial lera/silt förekommer något söder om vattentäkten. Jordartskarta över området visas i Figur (59)

16 Vattentäkt och vattenverk Figur 7: Jordartskarta över området kring Högboda vattentäkt. Täkten är belägen i ett området med omväxlande morän och berg i dagen. Från SGUs jordartsdatabas 11C Arvika SO. Sveriges geologiska undersökning (SGU). Medgivande: / (59)

17 3.3 Hydrologi Nederbörd som faller inom ett område kan tillfälligt lagras, avdunsta eller avrinna. Detta kan uttryckas med vattenbalansekvationen, vilken redovisas nedan: P = E + R + S P = nederbörden E = avdunstningen R = avrinningen S = förändringen av lagringen Nederbördsdata från SMHI:s mätstation i Högboda presenteras i Tabell 1 nedan. Tabell 1: Nederbördsdata från Högboda År Årsmedel - nederbörd (mm) Medel 746 Median Medelnederbörden inom området är knappt 750 mm/år 2. Avdunstningen bedöms vara ca 50 % vilket innebär att den effektiva nederbörden, som bildar avrinning och lagring av grundvatten, är ca mm/år. Grundvattenbildning i morän uppgår till ca 100 mm/år och i berg till ca 25 mm/år. Den sammanlagda grundvattenbildningen i området, med omväxlande berg i dagen och ett tunt täcke av morän, bedöms vara 2 SMHI, Nederbördsdata station 9335 Högboda, (56)

18 ca 60 mm/år vilket motsvarar ca 2 l/s km². I de tätare jordlagren bedöms grundvattenbildningen vara lägre, dock i samma storleksordning som i området med berg och morän. 3.4 Hydrogeologi Grundvattenmagasinet där täkten är belägen utgörs huvudsakligen att en eller ett par större sprickor i berggrunden. Sprickornas exakta riktning eller utbredning är inte känd, men en god uppskattning är att grundvattendelaren följer topografin i området. Bedömt tillrinningsområde till Högboda vattentäkt redovisas i Figur 4. Eftersom stora delar av det bedömda tillrinningsområdet utgörs av berg i dagen eller berg med ett tunt täcke av morän sker sannolikt infiltration till grundvattenmagasinet inom större delen av området. Viss infiltration sker även inom de delar av området som täcks av tätare jordlager. 3.5 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarheten betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Sårbarheten för en grundvattentäkt avgörs huvudsakligen av markförhållandena, bland annat förekomsten av naturliga barriärer. Brunnen i Högboda vattentäkt är belägen i berg som huvudsakligen saknar skyddande jordtäcke varför barriärförmågan i området närmast brunnen är begränsad. Under transporten ned till intagsdjupet (ca 55 meter) finns möjlighet att viss nedbrytning och fastläggning av eventuella föroreningar sker. I de delar av tillrinningsområdet där berget överlagras av finkorniga jordarter är barriärförmågan större vilket gör att grundvattenmagasinet här är mindre känsligt för eventuella föroreningar på markytan. På grund av att det bedömda tillrinningsområdet har en relativt begränsad utbredning är även nybildningen av grundvatten relativt begränsad. Sammanfattningsvis bedöms grundvattenmagasinet vari täkten är belägen ha stor sårbarhet. 14 (56)

19 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARK- ANVÄNDNING Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t ex för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering, vattentäkter. Konflikterna från vattentäktens huvudmäns perspektiv uppkommer av skyldigheter att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa genom att vara restriktiva mot verksamheter som kan påverka kvaliteten negativt. En säker och hälsosam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles fortlevnad och utveckling. 4.1 Översiktsplan Den nu gällande översiktsplanen för fastställdes Dessutom finns en antagen områdesplan för Högboda. I översiktsplanen från 1990 påpekas att en fortsatt utbyggnad av Högboda samhälle kräver åtgärder beträffande vattenförsörjningen, då ett ökat uttag kan påverka både kvalitet och kvantitet. I programförslaget till en ny översiktsplan för anges att vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser för vattentäkterna i Nilsby och Högboda måste tas fram. 4.2 Riksintressen och naturreservat Inga områden som är klassade som riksintressen eller naturreservat ligger inom gränsen för tillrinningsområdett i Högboda. Däremot är Boda kyrka samt hela Högboda klassat som kulturminne. 4.3 Miljö- och energipolicy har i sin miljö- och energipolicy fastställt principer för miljö- och energiarbetet i kommunen. Policyn är utformad enligt 11 principer, varav åtminstone tre av dem direkt berör dricksvattenhanteringen i kommunen. Dessa beskrivs nedan. Beskrivningen under varje punkt är utdrag ur vägledningen för tolkning av principerna i miljö- och energipolicyn. Ta hänsyn till människor och miljö (nr 4) 15 (56)

20 Mänsklig livskvalitet och biologisk livsmiljö ska tas tillvara på ett sådant sätt att inte förutsättningarna för kommande generationers behov äventyras. Begreppet livskvalitet omfattar trivsel, hälsa och välbefinnande i form av kost, motion, levnadsstil, hygien, livsmedelshygien, hälso- och smittskydd. Hushålla med resurserna (nr 5) Tillgången på rent dricksvatten, vårt viktigaste livsmedel, är begränsad. Skyddet av våra dricksvattentillgångar ska därför ses över så att de får ett fullgott skydd mot föroreningar, överexploatering eller andra störningar. Använda försiktighetsprincipen (nr 7) Försiktighetsprincipen ska styra alla beslut och handlingar. Verksamheter inom kommunen som berörs är exempelvis vatten- och avloppshantering 4.4 Ramdirektivet för vatten - åtgärdsprogram och förvaltningsplan Inget åtgärdsprogram eller förvaltningsplan i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten finns ännu framtagen. Detta kommer att beslutas i december Motstående intressen inom tillrinningsområdet Följande objekt som kan utgöra motstående intressen för vattentäkten är identifierade inom tillrinningsområdet. Det innebär dock inte per automatik att verksamheterna utgör risker för vattentäkten. Dock kan de komma att påverkas av föreskrifter som fastställs inom det framtida vattenskyddsområdet och därigenom vara i större behov av information. Bebyggelse Länsväg Riskobjekt enligt kapitel 6 16 (56)

21 5 VATTENKVALITET Högboda ligger i ett geografiskt område som i geologiska sammanhang kallas Mellansvenska sänkan. Karaktäristiskt för detta område är förekomst av relativt svårvittrade berg- och jordarter vilket medför risk för försurning. Läget under högsta kustlinjen (den högsta nivå som havet haft i samband med den senaste nedisningen) med förekomst av leror och andra finkorniga jordar medför dock att markens motståndskraft mot försurning ökar. Höga naturliga kloridhalter förekommer dels i kustnära områden, men också i övriga områden på grund av kvarvarande relikt havsvatten i berggrund och jordlager. 3 Högboda vattentäkt påverkas dessutom av de verksamheter och riskobjekt som finns i grundvattenmagasinets tillrinningsområde. Det finns ett stort antal kvalitetsparametrar att beakta vid bedömningen av den allmänna statusen hos en vattenförekomst. Av dessa används ett antal parametrar vid bedömning av vattnets lämplighet som råvatten för dricksvattenförsörjning. För att värdera ett vatten måste man definiera de parametrar varigenom vattnets värde kan uttryckas. Ju bättre status grundvattnet vid Högboda har desto högre värde kommer Högbodaområdet att ha relativt alternativa råvattenkällor. Nedan redovisas de parametrar eller grupper av parametrar som anses ha betydelse för vattenkvaliteten samt för möjligheten att ur råvattnet bereda ett dricksvatten av god kvalitet och som uppfyller gällande krav. 5.1 Bedömningsgrunder för miljökvalitet och föroreningspåverkan I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för grundvatten 4 ingår två aspekter, dels en bedömning vilka effekter uppmätt tillstånd kan ha på miljön eller människors hälsa, dels en bedömning av hur mycket det uppmätta tillståndet avviker från ett naturligt tillstånd, ett så kallat jämförvärde. 3 Naturvårdsverket, rapport 4615, Naturvårdsverket, rapport 4915, (56)

22 Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ger underlag för klassificering av grundvattenförekomstens tillstånd. Klassificeringen görs i fem klasser från 1 till 5. Ju lägre siffra, desto mindre förorenat kan man säga att vattnet är. Grundvattnets tillstånd bedöms utifrån sex aspekter: Alkalinitet (risk för försurning) Kväve Salt (klorid) Redox Metaller Bekämpningsmedel I Tabell 2 redovisas råvattenkvaliteten för grundvattnet från brunnen i Högbodas vattentäkt för mätperioden jämförd med Naturvårdsverkets tillståndsklasser. Mätningar av redoxpotential, arsenik, kadmium, bly och zink har ej utförts på råvattnet och ingår därför ej i utvärderingen nedan. Tabell 2: Tillståndsklasser enligt Naturvårdsverkets rapport 4915 Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Tillståndsklasserna anger hur vattnet statistiskt förhåller sig till andra vatten i Sverige, enligt NV Rapport Råvattnet i Högboda, medelvärden Ämne Tillståndsklass Innebörd Alkalinitet 1 Mycket hög halt Nitratkväve 2 Låg halt Klorid 1 Låg halt Alkalinitet är ett mått på grundvattnets förmåga att motstå försurning. Grundvattnet i Högboda uppvisar under mätperioden ett medelvärde av mycket höga halter, vilket visar på en tillräcklig alkalinitet för att i framtiden bibehålla en acceptabel ph-nivå 5. Surt grundvatten ökar frigörelsen av aluminium och tungmetaller. Halterna av nitratkväve och klorid är låga. 5 Naturvårdsverket, Rapport 4915, (56)

23 5.2 Pågående undersökningar av vattenkvalitet tar två gånger per år prov på råvattnet från brunnen vid Högboda vattentäkt avseende mikrobiologiska parametrar. Kemisk analys sker en gång per år och innefattar parametrarna färg, järn, mangan, ph och turbiditet. Intern kemisk kontroll av råvattnet utförs en gång per år (analyser av alkalinitet, hårdhet, COD Mn, mangan, konduktivitet och järn). För redovisning av analysresultat hänvisas till bilaga 1. Fyra gånger per år tas mikrobiologiskt vattenprov på utgående dricksvatten från Högbodas vattenverk. Kemisk analys utförs en gång per år där parametrarna färg, järn, mangan, ph och turbiditet ingår. Dessutom utförs regelbundet en utförlig karakterisering av renvattnet med avseende på bakterier, fysikaliska parametrar, bekämpningsmedel, petroleumprodukter, tungmetaller, näringsämnen och andra ämnen som kan förekomma i dricksvatten. Resultaten redovisas för allmänheten på s hemsida. 5.3 Jämförelse mellan vattenkvalitet och gränsvärden För att jämföra Högbodas faktiska vattenkvalitet med Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten har analysresultat från grundvattenbrunnen använts för att representera råvattenkvalitet, se Tabell 3 nedan. Utgångspunkten är här att ju större skillnad som finns i kvalitet mellan gränsvärde för dricksvatten och faktisk råvattenkvalitet, desto större åtgärdsbehov finns. Åtgärd är såväl beredning som förbättring av råvattenkvaliteten. De gråmarkerade rutorna indikerar att gränsvärdet överskrids. Se även avsnitt För närmare beskrivning av riskkällor med förväntande föroreningar se kapitel 6. Grundvattnet i Högboda uppvisar generellt en god vattenkvalitet. De uppmätta järn- och manganhalterna är de enda analysparametrarna som uppvisar ett värde som motsvarar tjänligt med anmärkning. Övriga parametrar, för vilka Livsmedelsverket har angivit gränsvärden i dricksvatten, uppvisar median- och maxvärden som understiger gränsvärdet. 19 (56)

24 Tabell 3: Jämförelse mellan uppmätt vattenkvalitet i Högbodas grundvatten och Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. Värdena avser medianvärde för Skuggade värden överstiger gränsvärden. Ämne, parameter Enhet Gränsvärde 6 Högboda Temperatur ( C) 20 8 Turbiditet (FNU) 0,5 0,23 Konduktivitet (ms/m) CODMn (oxiderbarhet) (mg/l) 4,0 0,6 Färgtal (mg/l Pt) 15 <5 Lukt Svag (Tydlig) ingen ph ph-enheter <7,5, >9,0 (10,5) 7,7 Ammonium (mg/l) 0,50 0,02 Nitrat (mg/l) 20 (50) <1 Nitrit (mg/l) 0,10 (0,50) <0,001 Sulfat (mg/l) Ca (mg/l) Cl (mg/l) ,8 Mg (mg/l) 30 7,6 Na (mg/l) Fe (mg/l) 0,10 0,17 Mn (mg/l) 0,05 0,28 F (mg/l) (1,5) 1,0 Al (mg/l) 0,10 <0,02 Ämne, parameter Enhet Gränsvärde Högboda Antal mikroorganismer 22 C (antal/ml) 10 <1 Antal långsamväxande bakterier (antal/ml) 5000 <10 E-coli (i 100 ml) (påvisad) <1 Koliforma bakterier (i 100 ml) påvisad (10) <1 5.4 Parametrar som kan utgöra problem för vattenförsörjningen Generellt sett finns det flera parametrar som kan skapa problem i vattenverk och distribution eller som kan påverka vattenkvaliteten hos konsument negativt. En sammanfattning av dessa parametrar redovisas nedan: Temperaturen hos ett dricksvatten bör inte vara för hög. En hög temperatur främjar mikrobiell tillväxt och förstärker lukt och smak. I Högboda är temperaturen på råvattnet låg. 6 Gränsvärde för tjänligt med anmärkning vid provtagningspunk (gränsvärde för otjänligt). Provtagningspunkten kan vara Utgående dricksvatten eller Dricksvatten hos användaren. Det lägsta gränsvärdet anges. 20 (56)

25 Ett högt näringsinnehåll gynnar biologisk aktivitet och förhöjda halter av nitrat och nitrit kan medföra försämrad syreupptagningsförmåga främst hos små barn. Näringsinnehållet i Högbodas råvatten är mycket lågt. Ett för lågt ph kan medföra problem med ledningskorrosion och kräver alkalisering. I Högboda justeras ph med alkaliskt filter i vattenverket. I fråga om metaller är förhöjda järn- och manganhalter det vanligaste problemet. Detta kan medföra avlagringar och igensättningar i ledningar samt tekniska och estetiska problem hos konsumenten. Därutöver finns en rad metaller som i förhöjda halter kan ge hälsoeffekter. De flesta metallers vattenlöslighet är starkt beroende av vattnets ph-värde. Högbodas något höga järnoch manganhalter behandlas genom luftning och filter i vattenverket. Bekämpningsmedel, som kan vara toxiska eller cancerogena för människan, är inte behandlingsbara med nuvarande vattenberedning i Högboda vattenverk. Det innebär att ämnena normalt tar sig vidare med dricksvattnet till konsumenten om de förekommer i råvattnet. Analyser av råvattnet i Högboda har inte påvisat förekomst av bekämpningsmedel. 5.5 Råvattenkvalitet för dricksvattentäkt mål I detta kapitel sammanfattas de regler och miljömål, som är styrande för miljösituationen i Högboda; från livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten till EU:s ramdirektiv EG:s vattendirektiv EU:s direktiv för vatten (2000/60/EG), som trädde i kraft i slutet av 2000, har liksom miljöbalken karaktären av en ramlag. Det fanns tidigare en flora av olika direktiv som rörde vattenfrågor, men det saknades fokusering på vattenresursernas ekologiska värde. Detta har nu definitivt förändrats och spetsats till. God grundvattenstatus betyder att grundvattennivån i grundvattenförekomsten är sådan att grundvattenresursen inte överskrids samt att den kemiska sammansättningen inte överstiger lagstiftade kvalitetsnormer. 21 (56)

26 EG:s vattendirektiv kan sägas utgöra en allmän normgivande beskrivning varav skydd av råvatten för dricksvattentäkt är en del Livsmedelsverkets föreskrifter I Livsmedelsverkets kungörelse (SLV FS 1989:30) om dricksvatten, dricksvattenkungörelsen, som gällde t.o.m. år 2003, finns rikt- och gränsvärden för råvatten. Ett EU-direktiv om dricksvatten trädde i kraft den 25 december Med anledning av detta gav Livsmedelsverket ut nya dricksvattenföreskrifter, SLVFS 2001:30, som började gälla den 25 december Direktivet och föreskrifterna innehåller inte några kvalitetskrav på råvatten, utan här kommer EU:s direktiv för vatten (se nedan) att gälla Önskad råvattenkvalitet Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter enligt miljöbalkens 7 kap syftar enbart till skydd mot sådan verksamhet som kan skada vattenförekomsten och därmed äventyra dess möjlighet att användas som dricksvattentäkt 7. Vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna för Högboda grundvattentäkt kommer därför att bidraga till, men inte fullständigt åtgärda, EU:s och svensk lagstiftnings målsättning om skydd av vattnet ur alla aspekter, inte enbart som dricksvatten. Ett krav som skall ställas på vattenförekomsten som råvatten för dricksvattentäkt, är att vattenkvaliteten skall vara sådan att det är möjligt att bereda ett dricksvatten av god kvalitet och som bedöms vara lägst hälsomässigt tjänligt enligt SLV FS 2001:30. Dessutom bör det eftersträvas att vattnet ska kunna beredas i befintlig vattenproduktionsanläggning. Vid överskridande av angivna gränsvärden kan beredning av råvattnet till ett dricksvatten av god kvalitet vara omöjlig eller så kan beredningen bli drifttekniskt svår och kostsam. Det kan alltså vara möjligt att bereda råvattnet till dricksvatten trots att ett angivet gränsvärde överskrids, även om beredningen kan försvåras avsevärt. Gränsvärden jämförda med uppmätt vattenkvalitet presenteras i Tabell 3. 7 SOU 1995:45 22 (56)

27 5.6 Vattenkvalitet sammanfattning Grundvattnet i Högboda uppvisar en god kvalitet utifrån median- och maxvärden av de parametrar som har analyserats. Det uppmätta järn- och manganhalterna i råvattnet är de enda parametrarna som uppvisar ett värde motsvarande tjänligt med anmärkning enligt livsmedelsverkets normer. Höga järn- och manganhalter är vanligt i grundvatten och behandling sker i vattenverket före distribution. Ett grundvattens förmåga att motstå försurning mäts i alkalinitet. Grundvattnet vid Högboda uppvisar en hög alkalinitet, baserat på medianvärden från , som motsvarar klass 2 enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Detta innebär enligt definitionen en tillräcklig alkalinitet för att i framtiden ge en stabil och acceptabel ph-nivå. Sammanfattningsvis bedöms det vatten som tas ut vid Högboda vattentäkt ha god kvalitet och vara väl lämpat för framställning av dricksvatten. 23 (56)

28 6 INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 6.1 Genomförande En översiktlig riskinventering har gjorts inom det bedömda tillrinningsområdet till Kils vattentäkt. Information om riskobjekt har dessutom inhämtats från 8. Den efterföljande riskanalysen omfattar de verksamheter och förekomster som bedöms utgöra beaktansvärda risker för vattenförekomsten. Modellen för riskanalysen samt resultatet från genomförd analys återfinns i bilaga Definition av risk Med risk menas här en möjlig fara från en verksamhet eller förhållande. Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. Konsekvensen av störningen är i detta fall att råvattenkvaliteten försämras. 6.3 Generella hot mot vattentäkten Enligt handboken 2003:6 kan generella riskobjekt för en vattentäkt delas in i fyra olika grupper enligt nedan: Vattenverksamhet Sabotage, kris och krig Klimatförändringar Övrig verksamhet och markanvändning inom tillrinningsområdet 6.4 Identifierade risker inom Vattenverksamhet Risker inom denna kategori rör bland annat hantering av processkemikalier nödvändiga för vattenverksamheten. I Högboda vattenverk tillsätts inga fällningskemikalier. 8 Styrbjörn Rollof, driftansvarig VA, Tekniska förvaltningen och Kalle Ekelund, verksamhetsansvarig Miljö- och Byggnadsförvaltningen, Kils kommun. 24 (56)

29 6.5 Identifierade risker inom Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris och krig rekommenderas. Detta bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. 6.6 Identifierade risker inom Klimatförändringar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. En temperaturförhöjning kommer förutom förändringar i nederbörd även att innebära förhöjd vattentemperatur. I medeltal förväntas nederbörden (vintertid) öka med 20 % i norra och 10 % i södra Sverige 9. Denna klimatförändring kan i framtiden medföra följande scenarier för grundvattenförekomsten vid Högboda: Ökad vattentemperatur vilket kan påverka den markkemiska processen och därmed ha betydelse för vattenkvaliteten. Översvämning av markområden med ökat läckage av ytvatten till grundvattenmagasinet som följd vilket ger grundvattnet mer ytvattenkaraktär. Bräddning av dagvattenledningar och avloppsledningar, vilket medför ökat läckage till omgivande grundvattenmagasin. Ökad tillgång på grundvatten till följd av ökad nederbördsmängd samt att perioden då infiltration är möjlig ökar. Extrema väderförhållanden kan även leda till en ökad allmän olycksfrekvens på grund av exempelvis mycket regn eller ogynnsamma förhållanden som orsakar halka. En tänkbar åtgärd för att minska riskens omfattning kan vara att se till att räddningstjänsten, direkt vid första olycksinsatsen, har god beredskap och kunskap om vattenmagasinets betydelse för vattentäkten. 9 SWECLIM Årsrapporter 2002/ (56)

30 Risker kopplade till klimatförändringar kommer ej att behandlas i riskanalysen för aktuellt uppdrag eftersom den typen av risker inte har sitt ursprung inom tillrinningsområdets gränser, utan beror på förutsättningar i ett större perspektiv. 6.7 Identifierade risker inom Övrig verksamhet och markanvändning i tillrinningsområdet För övergripande beskrivning av de större risker som identifierats kan de riskfyllda verksamheterna grupperas i riskkategorier enligt nedan: Bebyggd miljö Jord- och skogsbruk Vägar Övrigt Bebyggd miljö Överallt där människor bor och vistas uppkommer en lång rad potentiella hot för en nedströms belägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. De riskkällor för Högboda vattentäkt som förknippas med den bebyggda miljön är bland annat: Avlopp Oljecisterner Hemkemikalier Energianläggningar/värmepumpar Parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt Upplag av avfall Dagvatten från bebyggda ytor Avlopp Den främsta risken med avlopp är utsläpp av mikrobiella föroreningar till marken, men stora mängder av andra ämnen såsom kväve och fosfor kan vara hot mot en vattentäkt eller vattenförekomst. Högboda är anslutet till det kommunala avloppsreningsverket lokaliserat i södra 26 (56)

31 delen av orten. Inom tillrinningsområdet till Högboda grundvattenmagasin ett fåtal enskilda avloppsanläggningar. Dessa ligger i norra delen av tillrinningsområdet. Oljecisterner I samband med uppvärmning av bostäder hanteras stora volymer petroleumprodukter. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Risk uppkommer främst vid transport av petroleumprodukter och vid påfyllning av cisterner. Det är oklart hur stort antal av de fastigheter som ligger inom tillrinningsområdet som har cisterner. Hemkemikalier Många hushålls- och trädgårdskemikalier såsom bekämpningsmedel utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av många medel är långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken och då de väl når vattendragen är nedbrytningen och fastläggningen liten. Energianläggningar/värmepumpar I närheten av tillrinningsområdet finns ett fåtal berg- eller jordvärmeanläggningar för bostadsuppvärmning. För en grundvattentäkt i berg som Högboda bedöms risken med denna typ av anläggningar vara beaktansvärd, då sprickzoner i berget kan transportera föroreningar från bergborrade energibrunnar till vattentäkten. Parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt Parkering och uppställning av fordon kan medföra läckage av bland annat petroleumprodukter. Läckage kan uppkomma både vid normal parkering till följd av fel på de parkerade eller uppställda fordonen samt vid bensinstöld. Parkering och uppställning av fordon innebär därmed en beaktansvärd risk för negativ påverkan på grundvattnet. Fordonstvätt kan ske med olämpliga produkter som tillförs vattendrag och grundvatten. Dessa förfaranden innebär en risk för förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet eller 27 (56)

32 genom ytavrinning från hårdgjorda ytor där dränering till kommunalt avlopp saknas. Upplag av avfall Upplag av avfall är ytterligare en risk förknippad med bebyggd miljö. Idag förekommer inga godkända upplag av denna typ inom tillrinningsområdet, dock bedöms mindre upplag av avfall på enskilda fastigheter kunna förekomma. Dagvatten från bebyggda ytor Avrinning från bebyggda ytor i samband med nederbörd eller snösmältning ger upphov till dagvatten. Inom Högbodas tillrinningsområde uppkommer dagvatten främst från mindre hårdgjorda ytor i samhället. I riskanalysen, bilaga 2, bedöms följande risker förknippade med bebyggd miljö: Enskilda avlopp Ledningar till Högboda avloppsreningsverk Oljecisterner Hemkemikalier Energianläggningar i mark och berg Fordonstvätt Uppställning och parkering av fordon Upplag av avfall Dagvatten från hårdgjorda ytor Jord- och skogsbruk Jordbruk och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för en vattenförekomst. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen såsom handelsgödsel, naturgödsel och urin som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Risker som finns i skogsbruket är avverkning, spridning av gödsel i skogsmark och hantering av plantor som behandlats med bekämpningsmedel och användning av träskyddsmedel. Såväl jordbruk som skogsbruk i området har liten omfattning men är ändå kopplat till vissa risker för påverkan på grundvattenförekomsten. 28 (56)

33 Huvuddelen av jordbruksmarken ligger direkt norrut i vattentäktens närområde. De riskkällor som kan uppkomma i samband med jord- och skogsbruk i området är: Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Djurhållning Farmartankar Avverkning Bekämpningsmedel Inom jord- och skogsbruk används olika typer av bekämpningsmedel. Många bekämpningsmedel är svårnedbrytbara och har hög toxicitet vilket gör att de under en lång tid framöver kan komma att utgöra en allvarlig risk för försämrad vattenkvalitet. Vanligt förekommande i skogsbruket är användning av träskyddsmedel, och hantering av plantor som är behandlade med bekämpningsmedel. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av växtnäringsämnen i skogsbruket; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Växtnäringsämnen tillförs grundvattnet på flera olika sätt. Det kan till exempel bero på naturlig utlakning, förhöjd utlakning på grund av kalhuggning eller ökad tillförsel av ämnen till följd av hantering av växtnäringsämnen i skogsbruket. Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Gemensamt för den mesta gödselhanteringen är att ofta hanteras mycket stora mängder inom ett begränsat område eller inom en begränsad tid vilket leder till att stora mängder växtnäringsämnen kan tillföras vattenmagasinet antingen från ett och samma ställe (till exempel från en gödselstad) eller inom en kort tidsperiod, men utspritt över ett större område (till exempel i samband med sådd under våren). Även spridning av slam från reningsverk eller enskild reningsanläggning utgör ett hot mot vattenkvaliteten. Dessutom 29 (56)

34 förekommer andra, för vattenkvaliteten, riskfyllda företeelser såsom lagring av gödsel och näringsläckage. Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar bestående av organismer som överlever under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av näringsämnen till omgivningen. Djurhållning Djurhållning inom tillrinningsområdet till en vattentäkt kan orsaka spridning av mikrobiella patogener till grundvattnet, främst i form av cryptosporidium och giardia, vilka kan medföra en form av magsjuka. Flera sådana sjukdomsutbrott är kända från andra länder. Världshälsoorganisationen (WHO) anser att det största hotet mot vattenkvaliteten i de industrialiserade länderna är patogener i dricksvatten. I närheten av Högboda vattentäkts tillrinningsområde finns det enligt uppgift från 10 två gårdar med hästhållning. Gårdarna ligger utanför tillrinningsområdet men betesmarkerna ligger delvis inom området. Upplag av gödsel på ett sådant sätt att läckage kan ske till grundvattnet utgör en beaktansvärd risk för förorening av grundvattnet. Betesmark för hästar finns även mycket nära vattentäktszonen, se Figur Kalle Ekelund, Miljö- och Byggnadsförvaltningen,. 30 (56)

35 Figur 8: Djurhållning i nära anslutning till Högboda vattentäkt. Farmartankar Farmartankar inom skogsbruksverksamhet innebär en risk för att petroleumprodukter genom spill och läckage kan nå grundvattnet. Det finns även risk för spill i samband med tankning och stöld från mobila lagringstankar för petroleumprodukter i samband med skogsavverkning. Vid exempelvis avverkning av skog eller vägarbeten inom Högbodas tillrinningsområde kan farmartankar placeras och hanteras så att det uppkommer en risk för förorening av grundvattenförekomsten. Avverkning Skogsbruk innebär en risk för försämrad vattenkvalitet av flera anledningar. Avverkning innebär att den skyddande effekt som växttäcket utgör minskar vilket gör marken och grundvattenmagasinet mer sårbart. Vid avverkning ökar också näringsläckage från marken i viss mån vilket medför ökad tillförsel av näringsämnen till grundvattnet. De maskiner som används vid avverkningen utgör en risk för negativ påverkan på mark och grundvatten i de fall de drivs av petroleumprodukter vilka kan läcka från maskinerna. Upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande i samband med skogsbruk kan utgöra ett hot mot vattentäkten genom läckage av 31 (56)

36 bland annat fenoler. Inom tillrinningsområdet till Högbodatäkten förekommer sannolikt avverkning av skog i mindre omfattning varför risken för förorening av grundvattnet bedöms vara icke obefintlig. I riskanalysen bedöms följande risker förknippade med skogsbruk: Hantering av bekämpningsmedel Hantering av naturgödsel Hantering av handelsgödsel Farmartankar Avverkning av skog Upplag av timmer etc Vägar och järnvägar Vägtrafik nära en vattenförekomst kan medföra risk för negativ påverkan, dels genom diffus spridning med vägdagvatten (till exempel halkbekämpning), dels genom olyckor där för grundvattnet skadliga ämnen läcker ut. Öster om vattentäkten går Bodavägen (länsväg 686), som ligger mycket nära brunnsområdet. Utöver det finns ett antal mindre vägar i området, bl.a. till bostadshus, brandstationen och skola. Ca 100 meter söder om tillrinningsområdet går järnvägen mellan Arvika och Kil, som pga. att den ligger utanför tillrinningsområdet inte bedöms utgöra någon risk för vattentäkten. Se Figur (56)

37 Väg 686 Vattentäkt Järnväg Figur 9: Vägar och järnvägar kring vattentäkten i Högboda. Kartor används enligt tillstånd av Lantmäteriet Lantmäteriverket. Ärende nr M 2006/1022. De riskkällor som är relaterade till vägar är: Vägdagvatten Olyckor på väg Konsekvensen av trafik på vägar är att emission av skadliga ämnen från vägen, via vatten kan transporteras till råvattentäkten och därigenom försämra vattenkvaliteten. Vägdagvatten Dagvatten från vägar utgör en beaktansvärd diffus föroreningskälla för grundvattenkvaliteten. Föroreningar utgörs av restprodukter bland annat ifrån transporter, dvs. väg-, däck- och fordonsslitage. Vägdagvatten innehåller ofta höga halter av tungmetaller i form av koppar, bly och kadmium samt opolära alifatiska kolväten. Även emissioner från biltrafiken utgör en riskkälla. 33 (56)

38 Klorid från vägsalt kan utgöra en risk för en vattentäkt. Vanligtvis sprids något kg salt/m², år. Drift- och underhållsarbeten på vägar riskerar att påverka vattenförekomsten negativt, samtidigt som det är nödvändigt för att minska risker för olyckor. Upplag av snö från trafikerade ytor kan innehålla stora mängder föroreningar och upplag av asfalt och oljegrus kan medföra att förorenande ämnen förs med avrinnande vatten till vattenförekomsten. Vid beläggningsarbete på vägar kan föroreningsmängden i dagvattnet öka, dels genom att vattnet tar upp ämnen från de material som läggs på vägbanan, dels genom användningen av maskiner vilka kan läcka drivmedel, olja mm. Även kontinuerligt slitage där små partiklar frigörs från däck och vägbana bidrar till förorening av vägdagvatten. Vägdagvatten innehåller även föroreningar som läcker ut vid olyckor, varav en del stannar kvar på vägbanan och sköljs bort med dagvattnet vid nästa regntillfälle. Inom Högbodas tillrinningsområde uppkommer vägdagvatten huvudsakligen på Bodavägen men även mindre vägar inom området bidrar till den mängd vägdagvatten som riskerar att nå vattentäkten. Olyckor på väg Olyckor sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckor men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituationen är komplex och där trafikmängden hög. Olyckor kan orsaka stora utsläpp av förorenande ämnen, koncentrerat i både tid och rum vilket gör att risken för negativ påverkan på vattentäkten är stor. Faktorer såsom vägstandard och hastighetsbegränsningar liksom växtlighet inom vägområdet har stor betydelse för olycksrisken. På grund av att Bodavägen och ett flertal mindre vägar har sin sträckning inom det område som kan påverka grundvattenmagasinet vid Högboda bedöms risken kopplad till olyckor på väg vara beaktansvärd. Olyckor med transport av farligt gods medför ofta att stora mängder förorenande ämnen sprids till omgivningen inom en kort tid och som punktutsläpp. Olyckor med personbilar kanske tillför en totalt sett större mängd skadliga ämnen, men spridningen är mer utspridd både i området och i tiden. På Bodavägen sker transport av farligt gods 34 (56)