Kättilstorp vattenskyddsområde Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Sweco Environment AB

Transkript

1 Falköping kommun Kättilstorp vattenskyddsområde Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Uppdragsnummer Koncept Göteborg Sweco Environment AB Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Helen Eklund Telefon direkt Mobil helen.eklund@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Rapportens omfattning Underlagsmaterial Sammanställning av befintlig information Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Orienteringskarta 3 2 KÄTTILSTORP VATTENTÄKT Anläggningens utformning och förhållanden Vattenbehandling Försörjningsområde Vattenförbrukning Vattenförbrukningsprognos Reservvattentäkt Övriga brunnar i området Vattentäktens värde Ägandeförhållanden Vattendom Befintligt vattenskyddsområde 5 3 OMRÅDESBESKRIVNING Markanvändning Geologi Spricksystem Hydrologi Hydrogeologi Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Vattenkvalitet 8 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING Översiktsplaner Översiktsplan Falköpings kommun Fastställda miljökvalitetsnormer och åtgärder enligt VFF Lokala föreskrifter och områdesbestämmelser Riksintressen och naturreservat Motstående intressen inom tillrinningsområdet 9

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5 INVENTERING AV POTENTIELLA RISKKÄLLOR I ANSLUTNING TILL KÄTTILSTORP VATTENTÄKT Genomförande Riskkällor Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter Jord- och skogsbruk Bebyggelse Övriga riskkällor 14 6 RISKBEDÖMNING Skyddsbehov Identifierade riskkällor Riskbedömning Behövliga åtgärder att minska riskerna 18 7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Krav och allmän metodik Avgränsning av vattenskyddsområde för Kättilstorp vattentäkt Indelning av vattenskyddsområdet i skyddszoner Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Genomförande samt motiv till gränsdragningar Strategi och generella motiv Platsspecifika motiv 22 8 BAKGRUND TILL VALDA Skyddsföreskrifternas syfte och funktion Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå Generella krav Restriktionsnivå 25 Bilagor 1. Skyddsföreskrifter för Kättilstorps vattenskyddsområde 2. Förslag till utbredning av Kättilstorps vattenskyddsområde 3. Områdets risker kopplat till skyddsföreskrifterna

4

5 1 INLEDNING På uppdrag av Falköping kommun har Sweco upprättat tekniskt underlag samt förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Kättilstorp grundvattentäkt. Vattentäkten är i dagsläget reservvattentäkt för Kättilstorp samhälle och bör även om den inte används som reservvattentäkt skyddas inför framtiden. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Vattentäkten i Kättilstorp försörjde tidigare Kättilstorps samhälle med vatten. I dag utgörs vattenförsörjningen av Vätternvatten via Borgunda vattenverk. Kättilstorps vattentäkt är i dag en reservvattentäkt. Vattentäkten saknar i dag vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Förslag till vattenskyddsområden har tagits fram vid ett par tillfällen. Föreliggande tekniska underlag bygger på det förslag som togs fram Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster, som är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1.2 Rapportens omfattning Rapporten omfattar tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Kättilstorp vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. Rapporten omfattar följande moment: Teknisk beskrivning av vattentäkten. Sammanställning av befintligt material och information. Områdesbeskrivning Beskrivning av geologi, hydrogeologi, sårbarhet och skyddsbehov. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor 1 Falköpings kommun, Kättilstorp vattentäkt vattenskyddsområde. Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Sweco VIAK, Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 Vattenskyddsområde med allmänna råd 2003:16. 1 (25)

6 Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. Översiktlig riskbedömning av väsentliga riskkällor för vattentäkten Utvärdering och förslag till skyddsområde Vattentäktszon, primär- och sekundär skyddszon inrättas, vilka tillsammans bildar vattenskyddsområdet. Framtagande av skyddsföreskrifter 1.3 Underlagsmaterial Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Falköpings kommun. Underlagsmaterialet har främst utgjorts av: A) Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16. B) Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, Handbok 2010:5 C) Falköpings kommuns översiktsplan, Översiktsplan D) Kättilstorp vattentäkt- vattenskyddsområde. Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Koncept Sweco VIAK AB, E) Falköpings kommun, Redogörelse för hydrogeologisk utredning i Kättilstorp. VIAK, F) Redogörelse för grundvattenundersökning vid ny vattentäkt. VIAK, Sammanställning av befintlig information Denna tekniska beskrivning innehåller den sammanställning av befintlig information som är relevant för bedömningen av vattenskyddsansökan, i enlighet med SNV 2010:5 1.5 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och föreskrifter. Syftet är inte och kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt skyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt de allmänna råden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 2 (25)

7 1.6 Orienteringskarta Figur 1: Orienteringskarta med läge för Kättilstorp vattentäkt väster om Kätillstorp samhälle. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/ (25)

8 2 KÄTTILSTORP VATTENTÄKT 2.1 Anläggningens utformning och förhållanden Vattentäkten utgörs av en bergborrad brunn, placerad i skärningspunkten mellan två sprickzoner. Brunnen anlades enligt den s.k. odexmetoden. Den har ett totaldjup på 91 m. Jordmäktigheten på platsen är 3 m och där under följer 3 m uppsprucket berg. Ett foderrör är borrat ned till 10 m under markytan. Tekniska barriärer förutom vattenbehandling saknas. 2.2 Vattenbehandling Råvattnet leds till vattenverket som är beläget i Kättilstorps samhälle. Vattenverket är i dag nedlagt. 2.3 Försörjningsområde Vid behov kan vattentäkten nyttjas för att försörja Kättilstorps samhälle med dricksvatten. Antalet personer som försörjs med kommunalt vatten uppgår till ca Vattenförbrukning Den normala vattenförbrukningen i Kättilstorp uppgår till ca 50 m 3 /dygn. Resultatet av tidigare genomförd provpumpning visar att vattentäkten kapacitet uppgår till minst 120 m 3 /dygn (1,4 l/s). 2.5 Vattenförbrukningsprognos Vattenbehovsprognosen de närmaste åren bedöms vara i samma storleksordning som dagens förbrukning, men karaktären av reservvattentäkt för Kättilstorps samhälle med omnejd gör att dimensionerande uttag för vattenskyddsområdet sätts lika med maximalt uttag (ca 1,4 l/s) mot uppskattat normaluttag av 0,6 l/s. 2.6 Reservvattentäkt Vattentäkten vid Kättilstorp är reservvattentäkt/nödvattentäkt för Kättilstorps samhälle i den händelse av att vatten från Borgundaverket inte längre kan distribueras till hela kommunen. 2.7 Övriga brunnar i området Enligt SGUs brunnsarkiv finns inga andra brunnar i närområdet. De närmaste brunnarna finns i Kättilstorps samhälle. 2.8 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande, kostnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet och kvalitet samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet 4 (25)

9 av största intresse. Vattentäktens värde bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten med ett likvärdigt alternativ i händelse av att den blir obrukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Kättilstorp vattentäkt ett högt skyddsvärde. Till vattentäkter med högt skyddsvärde räknas allmänna reservvattentäkter. 2.9 Ägandeförhållanden Brunnen ligger på fastigheten Yllestad 1:55 som ägs av Falköpings kommun Vattendom Det finns ingen vattendom för uttag ur Kättilstorp vattentäkt Befintligt vattenskyddsområde För Kättilstorp vattentäkt finns i dag inget fastställt vattenskyddsområde. 3 OMRÅDESBESKRIVNING Kättilstorp ligger ca 15 km sydost om Falköping. Området runt vattentäkten karaktäriseras av en relativt flack topografi med inslag av svagt framträdande berggrundsbetingade ryggar i riktningen sydost-nordväst. Höjden över havet är m. 3.1 Markanvändning Markanvändningen i vattentäktens närområde utgörs av skogsbruk. Kättilstorp samhälle ligger drygt 500 meter öster om vattentäkten och här finns samlad bebyggelse samt en större träindustri. Nordost om samhället finns utbredda områden med jordbruksmark. Jordbruksmark finns även i mindre områden söder om vattentäkten. I området söder och väster om vattentäkten finns utspridd bebyggelse i form av enstaka hus och gårdar. 3.2 Geologi Områdets berggrund utgörs av ögonförande granit av Smålandstyp 3. På ett fåtal platser ligger berget i dagen. Jordlagren består huvudsakligen av morän med en sandig siltig sammansättning, se figur 2. Moränens mäktighet i området är i allmänhet ringa. Den bedöms variera mellan 0-5 meter. I området förekommer stora sammanhängande våtmarker med torv, orienterade i riktningen nordost sydväst, dels vid vattentäkten och dels nordost om täkten. Torvens mäktighet är vanligen liten. 3 Beskrivning till kartan över grundvattnet i Skaraborgs län, SGU serie Ah nr 9. 5 (25)

10 3.2.1 Spricksystem Tidigare undersökningar i området indikerar att området är indelat i ett system av flacka ryggar och sänkor orienterade i riktningen nordost sydväst samt i en mindre framträdande nordvästlig sydostlig riktning 4. När vattentäkten lokaliserades användes flygbilder och topografiska kartor för att skilja ut de storskaliga lineamenten i berggrunden. Dessa följdes sedan upp med en VLF-undersökning (geofysisk undersökningsmetod) där indikationer på flera vattenförande sprickzoner kunde konstateras. Vattentäkten anlades sedan i ett område där två sprickzoner korsar varandra enligt översiktlig hydrogeologisk karta över området (se figur 3). Figur 2: Jordartsfördelning i anslutning till Kättilstorp vattentäkt enligt SGU:s generella jordartskarta. SGU. 4 Falköpings kommun, redogörelse för grundvattenundersökning vid ny vattentäkt. VIAK, (25)

11 Figur 3: Framtolkade krosszoner/sprickzoner samt vattendrag i anslutning Kättilstorp vattentäkt. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/ Hydrologi Inom området finns flera våtmarker. Det förekommer inga större ytvattendrag utan endast mindre bäckar och diken. Ytvattenavrinningen sker huvudsakligen mot söder (se figur 3). Den korrigerade årsmedelnederbörden i området är ca 900 mm/år. En avdunstning på drygt 500 mm/år medför att nettonederbörden är ca 350 mm/år. 3.4 Hydrogeologi I kristallint berg förekommer grundvattnet främst i sprickor. Bergmassan i sig är i princip tät och grundvattnets flödesförhållanden bestäms av sprickornas frekvens, grad av öppenhet och hur de hänger samman. Det är speciellt svårt att utan mycket djupgående undersökningar kartlägga grundvattnets rörelse i berg. Uttagbrunnen hämtar sannolikt sitt vatten från en eller flera av de identifierade sprickzonerna som markeras i figur 3, men det är inte närmare känt hur grundvattentillströmningen sker. Grundvattentransporten styrs av den hydrauliska konduktiviteten. Enligt en provpumpning som genomfördes då vattentäkten anlades är den beräknade transmissiviteten 1,5 *10-5 m 2 /s. Detta motsvarar konduktiviteten 1,8 *10-7 m/s. Området runt vattentäkten är flackt och det är svårt att urskilja tydliga ytvattendelare. Den regionala ytvattendräneringen sker mot sydväst. Grundvattenströmningen förväntas sammanfalla med ytvattenströmningen vilket är vanligt i den här typen av terräng. Nybildningsområdet för grundvatten bedöms i första hand ligga norr och nordost om uttagsbrunnen. Våtmarkerna utgör utströmningsområden för grundvatten. 7 (25)

12 3.5 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening. Sårbarheten omfattar markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet. Sårbarheten runt vattentäkten i Kättilstorp bedöms som måttlig då brunnen ligger i en sprickakvifer där ett ca 3 m mäktigt moränlager överlagrar berggrunden. Inom områden i vattentäktens närhet där moränlagret är tunt kan dock sårbarheten vara högre. Sårbarheten är störst i de sprickzoner som uttolkats och som redovisas i figur Vattenkvalitet Råvattnet från uttagsbrunnen bedöms som tjänligt med anmärkning med avseende på turbiditeten, järnhalten och ph-värdet 5. 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING Konflikter gällande markanvändningen bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering och vattentäkter. En säker och hälsosam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles fortlevnad och utveckling och vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vattnet negativt genom de restriktioner som läggs på verksamheterna. 4.1 Översiktsplaner Översiktsplan Falköpings kommun Översiktsplanen för Falköpings kommun, Översiktsplan , antogs av kommunfullmäktige i Falköpings kommun Planen innehåller detaljplaner för Kättilstorps samhälle och riktlinjer, samt beskrivning av Kättilstorps samhälle. Det förväntas inte några konflikter mellan planerad markanvändning och andra intressen enligt kommunens ÖP. Riktlinjerna för bebyggelse inom Kättilstorp, se Figur 2, inkluderar följande; I Kättilstorp finns totalt 34 byggklara tomter för bostadsändamål; 20 i Ryttaren, 3 på Trädgårdsgatan och 11 på Smedjegatan. Vid Mariebergsvägen söder om Gyllensvaans Möbler finns byggklar industrimark om cirka 2 ha. 5 Vattenförsörjningsplan för Falköpings kommun. Falköping 30 oktober Översiktsplan Falköpings kommun. 8 (25)

13 Figur 2. Utdrag ur Falköping kommuns ÖP, sid Fastställda miljökvalitetsnormer och åtgärder enligt VFF Miljökvalitetsnormer (MKN) och åtgärder enligt Vattenförvaltningsförordningen (VFF) 7 saknas för grundvattenförekomsten Kättilstorp. 4.3 Lokala föreskrifter och områdesbestämmelser Inom Falköping kommun finns ett antal lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Riksintressen och naturreservat Ett Natura 2000-område (Holmahagen) ligger strax nordost om Kättilstorp samhälle, liksom ett så kallat ekologiskt känsligt9, se Figur 3. Det finns inga naturreservat i närheten av vattentäkten. Figur 3. Utdrag från Falköping kommuns ÖP, Bilaga Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som tas upp under kap. 4 har inte påträffats för Kättilstorps vattentäkt. 7 Förordning 2004: Falköpings kommun och Miljönämnden Östra Skaraborg. 9 Falköping kommuns ÖP (25)

14 5 INVENTERING AV POTENTIELLA RISKKÄLLOR I ANSLUTNING TILL KÄTTILSTORP VATTENTÄKT 5.1 Genomförande En översiktlig riskinventering genomfördes inom tillrinningsområdet till Kättilstorp vattentäkt i samband med tidigare vattenskyddsarbete Denna kompletterades med uppgifter från Falköping kommun. Riskkällor inom tillrinningsområdet för vattentäkten beskrivs nedan, både platsspecifika riskobjekt och risker som är förknippade med en viss typ av markanvändning. 5.2 Riskkällor Riskobjekten är platsbundna verksamheter eller företeelser som kan påverka yt- och grundvattnets kvalitet. Riskkällor är icke-platsrelaterade riskobjekt. De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: o Klimatförändringar och översvämningar o Sabotage, kris och krig o Vägar och transporter o Jord- och skogsbruk o Bebyggelse o Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs och sammanställs nedan. Riskkällornas läge redovisas på karta i figur Klimatförändringar och översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder av extrem torka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket också tidigare erfarenheter från perioder med höga regnmängder visar: o o o o o Bräddning av avlopp Stora dagvattenmängder Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag Kättilstorp vattentäkten ligger i ett moräntäkt skogområde. Det förekommer inga vattendrag i anslutning till uttagsbrunnen. Risken för att vattentäkten ska påverkas negativt av klimatförändringar bedöms därför som mycket liten. 10 (25)

15 5.2.2 Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport. Aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas Vägar och transporter Genom Kättilstorps samhälle och förbi vattentäkten går länsväg Vägen passerar som närmast ca 220 meter från vattentäkten Det finns även mindre vägar i vattentäktens närhet. Öster om vattentäkten passerar järnvägen mellan Falköping och Nässjö på avståndet ca 450 meter. Den är en transportled för bl.a. vissa kemiska transporter. Längs banvallen förekommer spridning av bekämpningsmedel. Potentiella riskkällor som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: o o o Olyckor Vägdagvatten Spridning av bekämpningsmedel på banvallen Olyckor Olyckor sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckor men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituationen är komplex och där trafikmängden hög. Sannolikheten för att en olycka med transport av farligt gods ska inträffa på väg i anslutning till Kättilstorp vattentäkt bedöms vara mycket liten eftersom trafikmängden är begränsad. Sannolikheten för att en olycka ska inträffa på järnvägen är mycket liten, men en olycka kan få stora konsekvenser eftersom stora mängder farligt gods kan läcka ut. Vid järnvägstransporter finns även en risk att uppstår ett mindre läckage som medför att det sker ett mindre utsläpp av t.ex. petroleumprodukter över en längre sträcka. Vägdagvatten Dagvatten från vägar utgör en stor diffus föroreningskälla. Vägdagvatten innehåller ofta höga halter av tungmetaller i form av koppar, bly och kadmium samt opolära alifatiska kolväten och PAH (polycykliska aromatiska kolväten). Kontinuerligt slitage där små partiklar frigörs från däck och vägbana samt emissioner från biltrafiken bidrar till förorening av vägdagvatten som sprids vidare via ytavrinning. Eftersom trafikmängden på den närbelägna vägen är begränsad bedöms risken för att vattentäkten ska påverkas av vägdagvatten som mycket liten. Även risken för att vattentäkten ska påverkas av saltning på vägen eller annat vägunderhåll bedöms vara liten. 11 (25)

16 Banvallen är inte hårdgjord, vilket medför att det inte bildas dagvatten från järnvägen. Nederbörden kan infiltrera i banvallen. Spridning av bekämpningsmedel på banvallen Spridning av bekämpningsmedel kan medföra en negativ och långvarig påverkan på grundvattnet. Avståndet till vattentäkten är dock förhållandevis stort och banvallen underlagras av morän, vilket medför att risken för att berggrundvattnet ska påverkas av bekämpningsmedel bedöms som liten Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och gödselmedel som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Skogsbruket innebär en risk för försämrad vattenkvalitet dels genom näringsläckage, dels genom markskador och läckage från de arbetsfordon och tankar som används i verksamheten. Jordbruk bedrivs i flera områden runt Kättilstorp, men inte i direkt anslutning till vattentäkten. Området i anslutning till vattentäkten utgörs av skogmark och norr ut finns stora sammanhängande skogsområden. Potentiella riskkällor vid jord- och skogsbruk är: o o o o Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Bränsletankar Djurhållning Bekämpningsmedel Vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd hög toxicitet, vilket gör att de kan komma att utgöra en allvarlig risk för försämrad vattenkvalitet. Även hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla främst vid påfyllnad av sprutor mm. Skogsbruket står generellt sett för en liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel. Hantering av plantor behandlade med bekämpningsmedel i anslutning till vatten utgör en risk. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av näringsämnen till omgivningen. Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Bränsletankar Bränsletankar för petroleumprodukter inom jord- och skogsbruksverksamhet, som enligt gällande krav ska vara dubbelmantlade, kan medför en risk för grund- och ytvattenförorening främst genom spill i samband med tankning och vid stöld. 12 (25)

17 Djurhållning Djurhållning i anslutning till en grundvattentäkt kan under ogynnsamma förhållanden orsaka spridning av mikrobiella patogener Bebyggelse Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Inom vattentäktens närområde finns endast ett fåtal fritidshus och bostadshus. Samlad bebyggelse finns i Kättilstorps samhälle, ca 600 meter öster om vattentäkten. De riskkällor som kan förknippas med bebyggelse beskrivs nedan. Oljecisterner I samband med uppvärmning av bostäder hanteras ibland stora mängder olja. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Ett väsentligt riskmoment med oljecisterner är transporter och påfyllning. Hemkemikalier Bekämpningsmedel och övriga kemikalier utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av en del medel är långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken. Parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt Vanligt förekommande i bebyggda områden är regelbunden parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt med avfettningsmedel. Dessa förfaranden innebär en risk för förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet till vattentäkten. Avloppsanläggningar Bostadsbebyggelsen inom Kättilstorp samhälle är ansluten till det kommunala VA-nätet. Övrig bebyggelse har enskilda avloppsanläggningar. Kommunala avloppsledningar kan utgöra en risk för grundvattenförorening genom ett eventuellt ledningsbrott eller läckage, vilket kan medföra spridning av mikrobiella föroreningar samt näringsämnen (kväve och fosfor). Enskilda avloppsanläggningar med bristfällig funktion kan innebära en risk för grundvattenförorening. 13 (25)

18 Energianläggningar Riskerna med energianläggningar i jord och berg är dels läckage av petroleum vid anläggningsskedet, dels läckage av köldbärarvätska vid drift. För bergvärmeanläggningar är främst utförandet av borrhålet samt hålet i sig en risk t.ex. genom att en snabb och relativt öppen transportväg skapas mellan markytan och grundvattenmagasinet. Upplag av avfall Upplag av avfall är ytterligare en risk förknippad med bebyggd miljö. Inom tillrinningsområdet finns inga platser där avfall tas emot idag, dock bedöms mindre upplag av avfall på enskilda fastigheter förekomma Övriga riskkällor o Stora Ormaslätten 1:3 (riskkälla 5) Fastigheten ligger ca 160 meter söder om vattentäkten. Den har under flera årtionden fungerat som verkstad, skrotupplag mm. Inom fastigheten har bl.a. petroleumprodukter hanterats. Det finns uppgifter som tyder på att fastigheten använts som avfallstipp innan verkstadsverksamheten startades. Vilken typ av avfall som tippats är dock oklart. Fastigheten är klassad som förorenad mark enligt MIFO-modellen. Eftersom fastigheten är belägen över en av de konstaterade sprickzoner i vilken vattentäkten ligger, kontrolleras grundvattnets kvalitet kontinuerligt i ett grundvattenrör som är borrat mitt emellan fastigheten och brunnen. De vattenanalyser som hittills gjorts har inte kunnat påvisa grundvattenföroreningar från Stora Ormaslätten 1:3. o Stora Ormaslätten 1:5 (riskkälla 6) Sydväst om vattentäkten, på avståndet 300 meter ligger denna fastighet som har en stor ladugård. I dagsläget förekommer ingen djurhållning på fastigheten enligt uppgift från Falköpings kommun, men det finns ett äldre gödselupplag på betongplatta öster om byggnaden. 14 (25)

19 Figur 4: Riskkällor i anslutning till Kättilstorp vattentäkt. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. o Kättilstorp 1:95 (riskkälla 9) Fastigheten är belägen ca 550 meter sydost om vattentäkten. På fastigheten lagras och hanteras petroleumprodukter, bl.a. dieselolja i farmartankar. Det förekommer djurhållning och gödsel förvaras på fast platta. Inom fastigheten finns även enskilt avlopp. Fastigheten är belägen nedströms vattentäkten på ett relativt stort avstånd. Verksamheten bedöms därför inte utgöra någon risk för vattentäkten. o Yllestads Kättilstorp 1:10 (riskkälla 8) På fastigheten, som är belägen nordväst om vattentäkten finns ett mindre antal hästar (5-7 st.). Små mängder gödsel lagras på platta. Inom fastigheten finns även enskilt avlopp. Fasigheten ligger ca 600 meter nordväst om vattentäkten. 15 (25)

20 o Gyllensvans möbler (riskkälla 3) På träindustrin tillverkas planmöbler i fanér, folie och pigment. Vid industrin används och förvaras lacker, lim, petroleumprodukter och diverse kemikalier. Kemikalier förvaras i speciellt oljerum. Avståndet till vattentäkten är ca 550 m och området avvattnas mot söder. Industrin bedöms därför inte utgöra någon risk för vattentäkten. o Nedlagt avfallsupplag (riskkälla 4) Söder om vattentäkten ligger Kättilstorps nedlagda avfallsupplag. Lakvattnet från upplaget kan innehålla ämnen som påverkar grundvattnets kvalitet. Avståndet till vattentäkten är drygt 600 m och området avvattnas mot sydost. Anfallsupplaget bedöms därför inte utgöra någon risk för vattentäkten. 16 (25)

21 6 RISKBEDÖMNING 6.1 Skyddsbehov Vattentäktens värde och sårbarhet styr behovet och omfattningen av skyddet. Förekomst av riskkällor i vattentäktens närområde är också styrande för skyddsbehovet. Vattentäktens sårbarhet bedöms vara måttligt hög eftersom berggrunden i området är täckt av morän. Kättilstorp vattentäkt har högt värde som en viktig reservvattentäkt för Kättilstorp samhälle och skyddsbehovet bedöms därför som stort. Inrättande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är ett sätt att öka skyddet. 6.2 Identifierade riskkällor Följande riskkällor förekommer inom tillrinningsområdet för Kättilstorp vattentäkt och ingår därför i den översiktliga riskbedömningen: Olyckor med farligt gods Vägdagvatten Spridning av bekämpningsmedel på banvall Enskilda avlopp Fordonstvätt Förvaring av avfall Hantering av bekämpningsmedel Hantering av handelsgödsel Hantering av hemkemikalier Hantering av naturgödsel Hantering av petroleumprodukter Hantering av lösningsmedel mm Djurhållning Nedlagd avfallsdeponi Förorenad mark 6.3 Riskbedömning Riskbedömningen är en sammanvägd bedömning av sannolikheten för att en föroreningskälla kan komma att påverka vattentäkten negativt samt bedömningen av konsekvensen för vattentäkten vid en oönskad händelse. Sannolikhetsbedömningen baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans uttrycker sannolikheten för att en oönskad händelse bedöms kunna inträffa. Sannolikhet för riskförekomst inom vattentäktens tillrinningsområde Sannolikhet för emission vid riskförekomst inom vattentäktens tillrinningsområde Sannolikhet för ogynnsam transportmöjlighet till vattentäkten Konsekvensbedömningen baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans bestämmer den negativa konsekvensen för vattentäkten av en eventuell oönskad händelse. 17 (25)

22 Markens och vattnets sårbarhet uttryckt som systemets inneboende känslighet för påverkan Avståndets inverkan på reduktion av föroreningen genom nedbrytning, fastläggning och spädning fram till vattenuttaget Emissionens inneboende förmåga att motstå nedbrytning och fastläggning Emissionens farlighet Belastning, mängd, volym av emissionen Utbredning av riskförekomst De riskkällor som bedöms utgöra störst risk för Kättilstorp vattentäkt inom dess tillrinningsområde är: Förorenad mark på Stora Ormaslätten 1:3 Spridning av bekämpningsmedel på jordbruksmark Spridning av bekämpningsmedel på banvallen 6.4 Behövliga åtgärder att minska riskerna Riskerna bör hanteras genom dels skyddsföreskrifter men även andra åtgärder, såsom beredskapsplan, utökad tillsyn, samt fysiska åtgärder. Hur riskerna kopplas till skyddsföreskrifter och andra åtgärder beskrivs i bilaga 3. Riskerna bör även minimeras genom placering av observationsrör vid kritiska riskobjekt, för att medge grundvattennivåmätning och vattenprovtagning. 18 (25)

23 7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden samt resultatet av riskbedömningen föreslås ett vattenskyddsområde enligt bilaga Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) och handbok för vattenskyddsområden (2003:6) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip, enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner inom så stora områden. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är dock alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan den når vattentäkten. 7.2 Avgränsning av vattenskyddsområde för Kättilstorp vattentäkt I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszoner, vattentäktszon, primär skyddszon, sekundär skyddszon samt tertiär skyddszon, med olika restriktionsnivåer. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnen. Ett vattenskyddsområde för en bergborrad brunn bör utformas som den sammanvägda arean av 10 : Ett cirkulär område runt uttagsbrunnen baserat på vattenuttag, brunnsdjup och porositet för en uppehållstid på minst 100 dygn. Identifierade sprickzonen där tillströmning av grundvatten bedöms ske mot brunnen. Områden där ytlig avrinning sker mot brunnen Storleken på det cirkulära området beräknas genom en kontinuitetsbetraktelse där principen är att grundvattenmagasinets aktiva volym beräknas för att bestämt uttag enligt sambandet nedan. Q t r 2 b n e 10 Naturvårdsverket. Handbok om vattenskyddsområde. Handbok 2010:5. 19 (25)

24 där: Q = Grundvattenuttag (m 3 /dygn) = 100 m 3 /dygn t = uppehållstid i grundvattenzonen (dygn) = 100 dygn r = radiellt avstånd till gränsen b= brunnsdjup under grundvattenytan = ca 85 m n e = effektiv porositet = 0, Enligt ovanstående erhålls ett cirkulärt område med radien ca 190 m (en area på m 2 ). Utgångspunkten vid avgränsning av ett vattenskyddsområde är att det bör omfatta hela tillrinningsområdet. Utifrån en bedömd grundvattenbildning i berg på ca 50 mm/år och med aktuellt grundvattenuttag enligt ovan beräknas nybildningsområdets storlek till m 2 (motsvarar en cirkel med radien 480 m). Vattenskyddsområdets yta bör därför omfatta ytterligare m 2 ( ) utöver det beräknade området ovan. Vid anläggandet av vattentäkten identifierades sprickzoner med riktningarna nordostsydväst samt nordväst-sydost. Det har dock inte närmare kunnat bestämmas hur tillströmningen av grundvatten sker mot vattentäkten. Terrängen är flack och berggrunden täckt av morän. Sprickzonerna går därför inte att urskilja från markytan. Att endast omfatta dessa sprickzoner i vattenskyddsområdet innebär därför stora osäkerheter i avgränsningen eftersom andra strömningsvägar kan finnas. Det inte tekniskt eller ekonomiskt rimligt att i sådan detaljskala och med sådan precision klargöra de specifika strömningsvägarna. Avgränsning av vattenskyddsområde för Kättilstorp vattentäkt utgår därför från en cirkel med radien 480 meter runt uttagsbrunnen, vilket dels motsvarar beräknat tillrinningsområde och dels följer intentionerna bakom redan använda kontinuitetsbetraktelse ovan. 7.3 Indelning av vattenskyddsområdet i skyddszoner Vattentäktszon En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket utformas kring uttagsbrunnen. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. Vattentäktszonen utgörs av den fastighet på vilken vattentäkten är belägen, vilket medför ett område om ca 35 x 20 meter Primär skyddszon Den primära skyddszonen bör omfatta identifierade sprickor och sprickzoner vid bergöverytan med förmodad inströmning av vatten som når uttagbrunnen, åtminstone dem inom den uppskattade uppehållstiden 100 dygn. 11 Litteraturvärde från Handbok om vattenskyddsområde 2010:5. 20 (25)

25 Eftersom det inte är klarlagt hur grundvattnet strömmar till uttagsbrunnen och området är flackt utan urskiljbara terrängformer är det förknippat med stora osäkerheter att utforma den primära skyddszonen så att endast sprickzonerna omfattas. Utgångspunkten vid avgränsningen av primär skyddszon är därför en cirkel med radien 190 meter Sekundär skyddszon Om det finns underlag att göra differentiering mellan sekundär skyddszon och tertiär skyddszon bör den sekundära skyddszonen åtminstone omfatta de identifierade sprickor och sprickzoner inom avgränsat vattenskyddsområde som inte omfattas av primär skyddszon. I annat fall kan sekundär skyddszon utgöra hela resterande delen av vattenskyddsområdet och därmed utformas ingen tertiär skyddszon. Eftersom det för vattenskyddsområdet i Kättilstorp bedöms vara förknippat med stora osäkerheter att utforma sekundär skyddszon endast runt sprickzonerna utgör den sekundära skyddszonen resterande delen av vattenskyddsområdet, d.v.s. den del som inte omfattas av vattentäktszon och primär skyddszon. Det medför att ingen tertiär skyddszon utformas Tertiär skyddszon Syftet med den tertiära skyddszonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. En tertiär skyddszon kan inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. I detta skede har ingen tertiär skyddszon föreslagits utan gränsen för sekundär skyddszon utgör vattenskyddsområdets yttre begränsning. 7.4 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående, ej rangordnade motiv och med de redovisade aktuella och prognostiserade riskerna, belastningar och riskkällornas lokalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell storlek utifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara orimligt. Inom vissa områden har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare Strategi och generella motiv 1. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning, så att råvattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 21 (25)

26 2. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde, men i detta fall med en reservvattentäkt bör restriktionerna kunna begränsas till ett skyddsområde utan tertiär zon. 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. Varje annan storlek innebär en annan risk att syftet bakom vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion Platsspecifika motiv Mot bakgrund av de hydrogeologiska förhållandena och resultatet av riskbedömningen föreslås en primär och en sekundär skyddszon enligt figur 5 och bilaga (25)

27 Figur 5: Föreslagen utbredning av vattenskyddsområde för Kättilstorp vattentäkt. Numreringen hänvisar till motivering i text. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. I följande punktlista redogörs för platsspecifika motiv för gränsdragningen enligt numrering i figur 5. P1 Den primära skyddszonen omfattar ett cirkulärt område med radien 190 meter, vilket motsvarar ett område med uppehållstiden 100 dygn vid ett uttag av 100 m 3 /dygn. Eftersom det inte är klarlagt hur grundvattnet strömmar till uttagsbrunnen och området är flackt utan urskiljbara terrängformer är det förknippat med stora osäkerheter att utforma den primära skyddszonen så att endast sprickzonerna omfattas. 23 (25)

28 P2 S1 S2 På fastigheten Stora Ormaslätten 1:3 finns förorenad mark. Fastigheten ligger sannolikt i förlängningen av en av sprickzonerna, i vilken tillströmning av grundvatten till vattentäkten kan ske och har därför inkluderats i den primära skyddszonen. Vattentäktens tillrinningsområde har beräknats till ett område med radien ca 480 m runt uttagsbrunnen. Eftersom det i detalj inte är känt hur grundvattenströmningen till vattentäkten sker utgör hela detta område vattenskyddsområde. Eftersom det bedöms vara förknippat med stora osäkerheter att utforma sekundär skyddszon endast runt sprickzonerna utgör den sekundära skyddszonen resterande delen av vattenskyddsområdet, d.v.s. den del som inte omfattas av vattentäktszon och primär skyddszon. I den östra delen har gränsen för vattenskyddsområdet och därmed den sekundära skyddszonen justerats så att den inte skär igenom hus. 8 BAKGRUND TILL VALDA Lagstiftning, Naturvårdsverket, Boverket, SGU, Livsmedelsverket, EU, Miljömålskommittén, Falköping kommun och många andra anser att vattenskyddet långsiktigt måste förbättras. Att införa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter enligt miljöbalken är ett av många verktyg för att uppnå detta. Syftena är att: o o o o o Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn. Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde. Bibehålla eller förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening. Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten. Använda mark och vatten på bästa sätt. 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte och funktion Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Kättilstorp vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande som informerande. Dessa två funktioner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utformningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktioner. 8.2 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå Generella krav För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga (25)

29 Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av grundvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsom grundvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet Restriktionsnivå Kommunens miljöpolitiska ambition bedöms ansluta till miljöbalkens nivå och skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lokala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga risker, men de ska även vara framåtsyftande och föreskriver därför även om verksamheter som inte är aktuella idag. Föreskrifterna baseras på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16. SWECO Environment AB Vattenresurser, Göteborg Helen Eklund Handläggare Magnus Liedholm Kvalitetsgranskare 25 (25)

30

31 BILAGA 1 Förslag till skyddsföreskrifter för Kättilstorp vattenskyddsområde, Falköpings kommun Kommunfullmäktiges beslut Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Falköpings kommun om vattenskyddsområde för Kättilstorp grundvattentäkt. Vattenskyddsområdet har den omfattning som framgår av bifogad karta. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon, primär skyddszon och sekundär skyddszon. Med stöd av 7 kap. 22 och 30 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Falköpings kommun att nedan angivna skyddsföreskrifter skall gälla inom vattenskyddsområdet. Skyddsföreskrifterna redovisas med en uppdelning mellan respektive zon. Vattenskyddsföreskrifter Nedan angivna föreskrifter är specifika för Kättilstorp grundvattentäkt. De har utformats med vattentäktens nutida och framtida skyddsbehov i fokus och representerar i många avseenden en tillämpning och uttolkning av miljöbalkens intentioner som uttrycks i miljöbalkens allmänna hänsynsregler (MB 2 kap). I vissa fall kan en föreskrift med stöd av miljöbalkens 7 kap innefatta ett större krav på försiktighet än vad som följer av miljöbalkens allmänna aktsamhetsregler. Föreskrifter för vattenskyddsområde meddelas med stöd av 7 kap. 22 Miljöbalken. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon, primär skyddszon och sekundär skyddszon. I samtliga zoner gäller de restriktioner och anvisningar som gäller generellt för skyddsområden, bland annat Naturvårdsverkets föreskrifter gällande skydd mot markoch vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2003:24 med senare revideringar) samt spridning av bekämpningsmedel (SNFS 1997:2). 1 (15) B I L A G A 1

32 Bilaga A: Allmänna upplysningar i anslutning till skyddsföreskrifterna Här beskrivs skyddsföreskrifternas mål och syfte, miljöbalkens allmänna hänsynsregler och övriga upplysningar i anslutning till skyddsföreskrifterna. Bilaga B: Zonindelning av vattenskyddsområdet Här anges kortfattat vilka kriterier som ligger till grund för indelningen av vattenskyddsområdet i olika zoner. Bilaga C: Definitioner av begrepp Här finns definitioner av olika begrepp som används i skyddsföreskrifterna. Bilaga D: Generella bestämmelser och information Här anges exempel på hänvisningar och referat av annan lagstiftning och förordningar som gäller generellt. Dessa restriktioner gäller antingen överallt eller aktiveras av annan lagstiftning då ett vattenskyddsområde inrättas och kan därmed inte anses vara orsakade av skyddsföreskrifterna för ett specifikt vattenskyddsområde. Under rubriken återfinns även allmänna rekommendationer och anvisningar för verksamheter inom skyddsområdet som anses vara speciellt viktig. Sammanställningen är inte fullständig, det kan finnas eller kan komma att finnas ytterligare regleringar. 2 (15) BILAGA 1

33 VATTEN 1 Vattentäktszon Inom vattentäktszonen är all annan verksamhet än vattentäktsverksamhet förbjuden. 2 Petroleumprodukter mm. Petroleum Fordonstvätt Primär skyddszon Hantering av mer än 25 liter petroleumprodukter får inte ske utan tillstånd av den kommunala miljönämnden. Oljetankar belägna inomhus för av bostadsuppvärmningsändamål samt drivmedel i fordons och arbetsmaskiners egna bränsletankar är undantagna från kravet på tillstånd. Fordonstvätt med avfettningsmedel eller därmed liknande produkter är förbjuden på annan plats än på anläggning som är miljöprövad enligt miljöbalken för fordonstvätt, genom anmälan/eller tillståndsärende. Sekundär skyddszon Hantering av mer än 250 liter petroleumprodukter får inte ske utan tillstånd av den kommunala miljönämnden. Oljetankar belägna inomhus för av bostadsuppvärmningsändamål samt drivmedel i fordons och arbetsmaskiners egna bränsletankar är undantagna från kravet på tillstånd. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Bekämpningsmedel 3 Bekämpningsmedel Primär skyddszon Hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Undantag gäller för sanering av skadedjur inomhus. Sekundär skyddszon Annan yrkesmässig hantering än transport av kemiska bekämpningsmedel får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. 3 (15) B I L A G A 1

34 4 Växtnäringsämnen Växtnäring Slam Aska Avloppsanläggning Avfall mm Timmer mm Primär skyddszon Yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen är förbjudet. Yrkesmässig spridning av slam från avloppsreningsverk är förbjuden. Yrkesmässig spridning av aska får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. 5 Avledning av avloppsvatten Primär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten och annat avloppsvatten är förbjuden. Ändring av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten och annat avloppsvatten får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. 6 Upplag Primär skyddszon Uppläggning, deponering, utfyllnad eller annan hantering av avfall, förorenade jord-och schaktmassor eller jord- och schaktmassor innehållande rester av avfall är förbjuden. Upplag överstigande en avverkningssäsong av bark, flis, spån, timmer och liknande utan tät täckning är förbjudet. Sekundär skyddszon Annan yrkesmässig hantering än transport av växtnäringsämnen får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Sekundär skyddszon Nyetablering och ändring av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten och annat avloppsvatten får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. Sekundär skyddszon Samma föreskrift som i primär skyddszon. --- Asfalt mm Upplag av asfalt och oljegrus är förbjudet. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Vägsalt Upplag av vägsalt är förbjudet. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Snö Upplag av snö med ursprung från trafikerade Upplag av snö med ursprung från trafikerade ytor utanför sekundär 4 (15) BILAGA 1

35 ytor utanför primär skyddszon är förbjudet. skyddszon är förbjudet. 7 Väghållning Väg Primär skyddszon Anläggande av ny väg får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. Sekundär skyddszon Samma föreskrift som i primär skyddszon. 8 Täktverksamhet och andra markarbeten Schaktning Primär skyddszon Större schaktnings-, sprängnings-, pålningseller grävningsarbeten är förbjudet. Sekundär skyddszon Större schaktnings-, sprängnings-, pålnings- eller grävningsarbeten får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. Materialtäkt Materialtäkt är förbjudet. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Borrning Borrning i jord och berg är förbjudet. Borrning i jord- och berg får ej ske utan tillstånd av den kommunala miljönämnden. 9 Anläggningar för utvinning av energi Lagring och utvinning av energi Skadliga ämnen Primär skyddszon Ny anläggning för lagring och utvinning av värmeenergi eller kyla från jord eller berg är förbjuden. 10 Övrig verksamhet Primär skyddszon Hantering av större mängder än för normalt hushållsbehov, av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra miljöfarliga kemiska produkter får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. Sekundär skyddszon Ny anläggning för lagring och utvinning av värmeenergi eller kyla från jord eller berg får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. Sekundär skyddszon Samma föreskrift som i primär skyddszon. 5 (15) B I L A G A 1

36 BILAGA A: ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR I ANSLUTNING TILL NA Mål Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Mark- och vattenområden ska användas för lämpligaste ändamål där användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning ska ges företräde. Vid en avvägning mellan konkurrerande intressen ska det ändamål som på lämpligaste sätt främjar god hushållning prioriteras. Syfte Syftet med dessa föreskrifter är att säkerställa ett tillräckligt skydd för Kättilstorp vattentäkt, både på kort sikt och på mycket lång sikt. Vattnets kvalitet ska bibehållas eller förbättras. Vattenförekomsten skall skyddas mot skador och olägenheter som kan orsakas av föroreningar eller annan påverkan, så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Ikraftträdande Skyddsföreskrifterna skall gälla från den tidpunkt vattenskyddsområdet fastställs. Enligt 7 kap 22 miljöbalken skall skyddsföreskrifterna gälla från denna tidpunkt även om de överklagas. För befintliga anläggningar och verksamheter träder föreliggande föreskrifter i kraft senast på dagen två år efter skyddsföreskrifternas fastställande om inget annat meddelas av den kommunala miljönämnden. Därefter får verksamhet som omfattas av förbud inte bedrivas. Verksamhet som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt får bedrivas endast om den som bedriver verksamheten senast på dagen två år efter ikraftträdandet lämnat in en ansökan om tillstånd respektive gjort en anmälan till den kommunala miljönämnden. Påföljd Överträdelse av skyddsföreskrifter kan medföra straffansvar enligt 29 kap. 8 miljöbalken (1998:808). Beredskap Beredskapsplan för sanering vid akut föroreningsrisk bör upprättas av vattentäktens huvudman senast två år efter att dessa föreskrifter fastställts. 6 (15) BILAGA 1

37 Anmälan om olyckshändelse Olyckshändelser, spill, läckage, som utgör risk för vattenförorening skall omgående anmälas av den som orsakat tillbudet eller fått kännedom om tillbudet. Anmälan ska göras till den kommunala räddningstjänsten på telefonnummer 112, det kommunala miljönämnden samt till vattentäktens huvudman, Falköpings kommun, vattenverksamheten. Ersättning Eventuell ersättning för intrång i pågående markanvändning mm, regleras i 31 kap. 4 miljöbalken. De föreslagna föreskrifterna riktar sig mot åtgärder som kan antas förorena vattentillgången. Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till fastighet kan ha rätt till ersättning om föreskrift för vattenskyddsområde innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Detsamma gäller om mark tas i anspråk. Talan om ersättning eller inlösen förs i miljödomstolen enligt 31 kap miljöbalken. Tillsynsmyndighet Vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna fastställs av kommunfullmäktige i Falköping. Kommunfullmäktige i Falköping är därmed tillsynsmyndighet för vattenskyddsområdet. Kommunfullmäktige kan efter ansökan besluta att överlåta tillsynen till den kommunala miljönämnden. Ny lagstiftning Ny lagstiftning eller bestämmelser enligt förordningar, som fastställts efter beslutsdatum och som utökar skyldigheterna för sakägare inom här aktuellt skyddsområde, gäller utöver här meddelade föreskrifter. Skyltning Vid väggräns till skyddsområdet och invid vägar som passerar genom området skall finnas skyltar som utmärker vattenskyddsområdet. Kommunen ansvarar för att vattenskyddsområdet utmärks med skyltar. Uppsättning av skyltar skall ske i samråd med väghållare. Där petroleumprodukter eller andra för vattnet skadliga ämnen hanteras, skall skylt uppsättas som erinrar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av Falköpings kommun men bekostas av verksamhetsutövaren. Skylt skall monteras av verksamhetsutövaren i omedelbar närhet till påfyllningsstället. Tillstånd I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter får sådant medges av miljönämnden. Tillstånd kan bli förknippat med villkor. 7 (15) B I L A G A 1

38 Dispensmöjligheter Dispens från dessa föreskrifter kan, om särskilda skäl föreligger, medges av miljönämnden. Vattentäktsverksamhet Föreskrifterna utgör inte hinder mot den hantering och de verksamheter som är nödvändiga för vattentäktsverksamhetens bedrivande. Hur man överklagar beslutet Detta beslut kan överklagas till Länsstyrelsen i Västra Götaland län. 8 (15) BILAGA 1

39 BILAGA B: ZONINDELNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDET Kättilstorp vattenskyddsområde är indelat i tre skyddszoner primär och sekundär skyddszon, samt en vattentäktszon enligt nedan beskrivna kriterier, vilka baseras på Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde 2003:6. Skyddsföreskrifterna hänvisar till dessa skyddszoner. Vattentäktszon Syftet med vattentäktszonen är att säkra ett effektivt närskydd för en vattentäkt. Primär skyddszon Syftet med den primära skyddszonen är att skapa rådrum vid händelse av akut förorening. Den primära skyddszonen avgränsas på sådant sätt att riskerna för akut förorening genom olyckshändelser minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas i tid och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå råvattenintaget. Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. 9 (15) B I L A G A 1

40 BILAGA C: DEFINITIONER AV BEGREPP Avfall Avfall definieras enligt avfallsförordningen (2001:1063). Hushållsavfall från enskilt hushåll, vilket läggs i särskilda tunnor för regelbunden sophämtning, är enligt dessa föreskrifter inte att betrakta som upplag av avfall. Detta gäller även komposterbart hushållsavfall från enskilt hushåll, vilket läggs i hushållskompost på den egna tomten. Avverkningssäsong Enligt skogsencykolpedin definieras en avverkningssäsong som tiden mellan knoppsprickning ett år till nästa års knoppsprickning. Förorenade massor Med förorenade massor avses massor från ett förorenat område eller efterbehandlingsobjekt, det vill säga från ett område, en deponi, mark, grundvatten eller sediment som är förorenat och vars föroreningshalter påtagligt överskrider lokal/regional bakgrundshalt. Vad som avses med förorenade massor kan därför variera mellan olika platser och får avgöras av den kommunala tillsynsmyndigheten. Grävning Med större grävningsarbeten avses här att åstadkomma grop i marken för större yta än för ett enfamiljshus. Mindre grävningsarbeten inom tomter samt nyanläggande och underhåll av vatten-, avlopps-, fjärrvärme-, el- och teleledningar inkluderas ej. Hantering Med hantering avses - i enlighet med miljöbalken - en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. Kemiskt bekämpningsmedel Miljöbalken definierar kemiska bekämpningsmedel som kemiska produkter avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Materialtäkt Med materialtäkt avses här täkt av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter. 10 (15) BILAGA 1

41 Normalt hushållsbehov Med normalt hushållsbehov avses här hantering av enstaka förpackningar av de största storlekarna man som enskild konsument kan köpa i detaljhandeln. Schaktning Med större schaktningsarbeten menas här sänkning av markytan för anläggningsarbeten på utstakat område större än 150m 2, alternativ schaktning mer än en meter under marknivån. Spillvatten Spillvatten, liksom hushållsspillvatten, definieras här som bad-, disk-, tvätt- och klosettvatten (Naturvårdsverket 87:6). Upplag Med upplag avses här plats på marken eller i vattnet för uppläggning och förvaring av förorenande ämnen, avfall, förorenade massor, massor med okänd miljöstatus eller andra förorenade produkter. Plats på marken för kompostering av hushållsavfall från enskilt hushåll är ej att betrakta som upplag. Yrkesmässig Såväl fysiska som juridiska personer kan bedriva yrkesmässig verksamhet. För att någon ska anses yrkesmässigt bedriva viss verksamhet förutsätts att verksamheten har en viss omfattning och varaktighet, samt ett objektivt fastställbart vinstsyfte och är av självständig karaktär. Samtliga av dessa fyra kriterier måste vara uppfyllda för att något ska kunna betraktas som yrkesmässigt. Verksamheten behöver dock inte vara vederbörandes huvudsysselsättning. Kravet på vinstsyfte markerar gränsdragningen mot hobbyverksamhet. 11 (15) B I L A G A 1

42 BILAGA D: INFORMATION OM GENERELLA BESTÄMMELSER Här anges exempel på hänvisningar och referat av annan lagstiftning och förordningar som gäller generellt. Dessa restriktioner gäller antingen överallt eller aktiveras av annan lagstiftning då ett vattenskyddsområde inrättas och kan därmed inte anses vara orsakade av skyddsföreskrifterna för ett specifikt vattenskyddsområde. Här återfinns också allmänna rekommendationer och anvisningar för verksamheter inom skyddsområdet som anses vara speciellt viktig. Sammanställningen är inte fullständig, det kan finnas eller kan komma att finnas ytterligare regleringar. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2 kap finns allmänna hänsynsregler som bland annat innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till åtgärdens eller verksamhetens art och omfattning för att skydda hälsa och miljö mot skada och olägenhet. Dessutom skall densamma utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta innebär att om en yt- eller grundvattentillgång utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt, är alla som vill bedriva sådan verksamhet eller vidtaga sådana åtgärder i vatten eller på land som kan skada vattentillgången, skyldiga att skaffa sig tillräckliga kunskaper och vidta de skyddsåtgärder, tåla de begränsningar av verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa skadan. Petroleumprodukter mm. Inom vattenskyddsområde gäller särskilda bestämmelser vid hantering av brandfarliga vätskor enligt Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2003:24 med revideringar. Bl.a. gäller krav på sekundärt skydd för nyetablering av cisterner eller lösa behållare som rymmer mer än 250 liter brandfarlig vätska. Det sekundära skyddet skall rymma minst hälften av lagrad vätskevolym, dock minst den största behållarens volym. Detta krav gäller dock inte cisterner i pannrum eller motsvarande i bostadshus som är under regelbunden uppsikt. Enligt NFS 2003:24 skall informationsskylt om vattenskyddsområde vara uppsatt vid påfyllningsrör för tank inom vattenskyddsområde. Brandfarliga vätskor (petroleumprodukter) är mycket besvärliga föroreningar i detta sammanhang. Det räcker t ex med en liter dieselolja för att göra en miljon liter vatten odrickbart. Det medför dock ingen hälsorisk att dricka vattnet vid låga halter, även om det luktar och smakar illa. Oljeföroreningar kan bli kvar under mycket lång tid (flera år) i mark och grundvatten. 12 (15) BILAGA 1

43 Tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor föreskrivs i sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1995:3 med revideringar). Körning i terräng med motordrivet fordon regleras av terrängkörningslagen med tillhörande förordningar (SFS 1975:1313 med revideringar). Exempel på skyddsåtgärder för regelbunden eller långvarig parkering av arbetsfordon, arbetsmaskiner och tunga fordon är parkering på hårdgjord yta eller användning av yttre skydd i form av en plåt eller tråg som kan samla upp spill eller läckage. Bekämpningsmedel Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1997:2 om spridning av kemiska bekämpningsmedel får kemiska bekämpningsmedel inte yrkesmässigt användas utan tillstånd inom vattenskyddsområde. Kommentarer och anvisningar till hur föreskrifterna ska tillämpas finns i Naturvårdsverkets Allmänna råd 97:3 och NFS 2000:7 om regler för spridning av bekämpningsmedel. Bestämmelser om spridning och annan hantering av kemiska och biologiska bekämpningsmedel finns i Miljöbalken (SFS 1998:808 med revideringar), förordningen om bekämpningsmedel (SFS 1998:947 med revideringar) samt förordningen om biocidprodukter (SFS 2000:338 med revideringar). Skogsvårdslagen (1979:429 med revideringar) samt Skogsvårdsförordningen (1993:1096 med revideringar) reglerar skogsbruk. Inom vattenskyddsområde är det särskilt viktigt att skogsvårdsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen om skyddszoner, hyggen, skador på mark och vatten samt skogsbilvägar ( 30) efterlevs. Föryngring av skog bör i första hand ske med naturlig föryngring alternativt med ej kemiskt behandlat plantmaterial. Inom den primära zonen bör dikning och maskinell markberedning undvikas. Enligt 14 kap. 19 i Miljöbalken råder generellt förbud mot skogsbesprutning med bekämpningsmedel avsedda för lövsly. Vid all hantering av bekämpningsmedel skall iakttas vad som gäller enligt 2 kap. Miljöbalken, så att påverkan, eller risk för påverkan, av grund- eller ytvatten minimeras. Extra försiktighet bör iakttas vid användning av kemiska bekämpningsmedel på hårdgjorda eller grusade ytor eller i anslutning till vattenintag, diken, dräneringsbrunnar, eller ytvattendrag. Växtnäringsämnen, djurhållning mm. Vid lagring av stallgödsel skall lagringsutrymmena vara så utformade att avrinning eller läckage till omgivningen inte sker samt vad som i övrigt gäller miljöhänsyn i jordbruket (SFS 1998:915 med revideringar och SVFS 2005:74 med revideringar). Råd för skogsbruk finns i Skogsstyrelsens rapport Skogsbruk vid vatten. 13 (15) B I L A G A 1

44 Avledning av avloppsvatten Det krävs tillstånd enligt miljöbalken att inrätta avloppsanordningar till vilka vattentoaletter skall anslutas. Motsvarande gäller vid anslutning av vattentoalett till befintlig avloppsanordning (SFS 1998:899 med revideringar). Det finns en särskild hänsynsregel när det gäller avloppsvatten i 9 kap. 7 miljöbalken. Den säger att avloppsvatten ska avledas och renas så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Befintliga anläggningar ska uppfylla miljöbalkens krav. Vid utformning och skötsel av enskilda avloppsanläggningar gäller Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2006:7 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten. Här anges bland annat att den som inrättat eller driver en avloppsanordning bör ha sådan kunskap att anordningen underhålls och sköts så att dess funktion säkerställs. Bedömningen av vilken skyddsnivå som behövs bör göras utifrån naturgivna och andra förutsättningar för området ifråga. Till exempel bör hög skyddsnivå gälla om grundvattentäkter för dricksvatten finns inom anordningens påverkansområde och anordningen kan befaras bidra till olägenheter vad beträffar tillgången till vatten eller vattnets kvalitet i dessa täkter. Täktverksamhet och andra markarbeten Täktverksamhet omfattas av miljöbalken 9 kap samt förordningen (1998:804 med revideringar) om täkter och anmälan för samråd. Materialtäkt såsom grustäkt kräver tillstånd enligt 9 kap 6 i miljöbalken. Bortledning av grund- eller ytvatten i samband med täktverksamhet kräver tillstånd enligt 11 kap 9 i miljöbalken Vid täktverksamhet skall särskilt risken med spill och läckage från arbetsfordon beaktas. Det åligger täktinnehavaren att tillse att deponering av avfall ej sker i täktområdet. Tillfartsvägar skall så långt som det är möjligt vara avspärrade. Utbrutna områden skall snarast återställas med ett skyddande vegetationstäcke. Energianläggningar och vattenutvinning Energianläggningar omfattas av Förordning om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen (SFS 2007:846). Övrig verksamhet För hantering av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen skall förutom vattenskyddsföreskrifterna iakttas vad som gäller enligt miljöbalken samt Naturvårdsverkets föreskrifter. Miljöbalken 9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:11) om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar. 14 (15) BILAGA 1

45 Avyttring av överblivna eller outnyttjade läkemedel via avlopp till exempel via spillvatten, hushållsvatten eller annat avloppsvatten kan medföra att oönskade preparat och ämnen når yt- eller grundvatten. Överblivna eller outnyttjade läkemedel skall lämnas till apotek. 15 (15) B I L A G A 1

46 Bilaga 2 Kättilstorp Vattenskyddsområde Föreslagen utbredning VSO Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär Skyddszon Bakgrundskarta: Fastighetskartan Uppdragsnummer: Datum: Konstruerad av: Skala: ¹ m SEHSTE 1:6 000