Åsarp, Vattenskyddsområde Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Sweco Environment AB

Transkript

1 Falköpings kommun Åsarp, Vattenskyddsområde Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Uppdragsnummer Koncept Göteborg Sweco Environment AB Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Emelie Persson Civilingenjör Vattenresurser Telefon direkt Mobil emelie.persson@sweco.se Uppdrag ; EMAR p:\1313\ _falköping_vattenskyd\000\10 arbetsmtrl_dok\floby_åsarp_stenstorp\från \åsarp\vso åsarp docx

2 Uppdrag ; EMAR p:\1313\ _falköping_vattenskyd\000\10 arbetsmtrl_dok\floby_åsarp_stenstorp\från \åsarp\vso åsarp docx

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Rapportens omfattning Underlagsmaterial Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Orienteringskarta 3 2 ÅSARP VATTENTÄKT Anläggningens utformning och förhållanden Vattenbehandling Försörjningsområde Vattenförbrukning Vattenförbrukningsprognos Reservvattentäkt Övriga brunnar i området Vattentäktens värde Ägandeförhållanden Vattendom Befintligt vattenskyddsområde 5 3 OMRÅDESBESKRIVNING Markanvändning Geologi Hydrologi Hydrogeologi Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Vattenkvalitet 11 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING Översiktsplaner Översiktsplan Falköpings kommun Fastställda MKN och åtgärder enligt VFF Lokala föreskrifter och områdesbestämmelser Riksintressen och naturreservat Motstående intressen inom tillrinningsområdet 13 5 INVENTERING AV POTENTIELLA RISKKÄLLOR I ANSLUTNING TILL ÅSARP VATTENTÄKT Genomförande Riskkällor 14

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter Jord- och skogsbruk Bebyggelse Övriga riskkällor 18 6 RISKBEDÖMNING Skyddsbehov Identifierade riskkällor Riskbedömning Behövliga åtgärder att minska riskerna 20 7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Krav och allmän metodik Skyddszonernas utformning Arbetsmodell för lutande grundvattennivå Beräkningsmodell och valda egenskaper Vattenskyddsområdets grundform Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Genomförande samt motiv till gränsdragningar Strategi och generella motiv Platsspecifika motiv 27 8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER Skyddsföreskrifternas syfte och funktion Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå Generella krav Restriktionsnivå med avseende på identifierade risker 30 Bilagor 1 Förslag till skyddsföreskrifter för Åsarps vattenskyddsområde 2 Förslag till utbredning av Åsarps vattenskyddsområde 3 Områdets risker kopplat till skyddsföreskrifterna

5 1 INLEDNING På uppdrag av Falköping kommun har Sweco upprättat tekniskt underlag samt förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Åsarp grundvattentäkt. Vattentäkten är reservvattentäkt för Åsarps samhälle och bör även om den inte används som reservvattentäkt skyddas inför framtiden. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Vattentäkten Åsarp försörjde fram till 2004 Åsarp samhälle med vatten. I dag utgörs vattenförsörjningen av Vättervatten och Åsarp används i dagsläget enbart för bevattning av den närliggande fotbollsplanen sommartid. Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenat med ett ansvar att förvalta naturen väl. I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster, som är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1.2 Rapportens omfattning Rapporten omfattar tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Åsarps vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. Rapporten omfattar följande moment: Teknisk beskrivning av vattentäkten. Sammanställning av befintligt material och information. Områdesbeskrivning Beskrivning av geologi, hydrogeologi, sårbarhet och skyddsbehov. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. Översiktlig riskbedömning av väsentliga riskkällor för vattentäkten 1 Naturvårdsverket, Handbok om Vattenskyddsområde 2010:5. 1 (31)

6 Utvärdering och förslag till skyddsområde Vattentäktszon, primär- och sekundär skyddszon inrättas, vilka tillsammans bildar vattenskyddsområdet. Framtagande av skyddsföreskrifter 1.3 Underlagsmaterial Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Falköpings kommun. Underlagsmaterialet har främst utgjorts av: A) Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16. B) Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde, Handbok 2010:5. C) Falköpings kommuns översiktsplan, Översiktsplan D) Falköping kommuns vattenförsörjningsplan, E) Geologisk karta, SGU. F) Hydrogeologisk karta, SGU. G) Yttrande över grundvattenundersökningar för Åsarps stationssamhälle. Ingenjörsbyrån Viak, H) Förslag till revidering av yttre skyddsområdesgräns för grundvattentäkten Alvared Brunnsgården 11:9 Åsarp, Viak AB I) Översiktlig beskrivning av dricksvattentillgångar, Falköping Kommun. Sweco J) Övergripande riskinventering i fält. 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och föreskrifter. Syftet är inte och kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt skyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt de allmänna råden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 2 (31)

7 1.5 Orienteringskarta Figur 1. Översiktsbild. Åsarp i Falköpings kommun. 3 (31)

8 2 ÅSARP VATTENTÄKT 2.1 Anläggningens utformning och förhållanden Vattentäkten är en reservvattentäkt och utgörs av en neddriven rörbrunn med totaldjupet ca 11 m 2. Brunnens kapacitet uppskattas till ca 9 l/s. Brunnsdiametern är ca 155 mm. Grundvattennivån är idag okänd. Vid brunnsbesiktningen datum gjordes bedömningen att brunnen inte var utsatt för risk för ytvatteninträngning. Tekniska barriärer, förutom tidigare vattenbehandling, saknas. 2.2 Vattenbehandling Bredvid vattentäkten ligger Åsarps gamla vattenverk som användes fram till Vattenverket är idag nedlagt. 2.3 Försörjningsområde Åsarp samhälle innefattar 589 invånare (år 2010). Vid behov kan vattentäkten nyttjas för att försörja Åsarps samhälle med dricksvatten. I dagsläget används vattentäkten för bevattning av den fotbollsplan som ligger ca 600 m norr om brunnen. 2.4 Vattenförbrukning För Åsarp samhälle beräknas en genomsnittlig vattenförbrukning av 0,9 l/s. Detta försörjs idag via Vätternvatten till Borgundaverker och vidare till bl.a. Åsarp. Bedömningen från kommunen av maximalt uttag från vattentäkten är ca 9 l/s (ca m 3 /år) 3, vilket också ansätts som dimensionerande uttag för beräkning av vattenskyddsområdet. Motivet är dels att detta uttag är möjligt, dels att vattentäkten kan utgöra reservvattentäkt eller nödvattentäkt för Åsarp och närliggande områden. 2.5 Vattenförbrukningsprognos Vattenbehovsprognosen de närmaste åren bedöms vara i samma storleksordning som dagens förbrukning, men karaktären av reservvattentäkt för Åsarp samhälle med omnejd gör att dimensionerande uttag för vattenskyddsområdet sätts lika med maximalt uttag (ca 9 l/s) mot uppskattat normaluttag av 0,9 l/s. 2.6 Reservvattentäkt Vattentäkten vid Åsarp är reservvattentäkt/nödvattentäkt för Åsarp samhälle i den händelse av att vatten från Borgundaverket inte längre kan distribueras till hela kommunen. Fördelen är den relativt höga kapaciteten, i storleken 9 l/s av det kommunala behovet om ca 75 l/s, som nu försörjs av Borgundaverket och Vätternvatten. 2.7 Övriga brunnar i området Förutom brunnen vid Åsarps-åsen finns i Åsarp samhälle och inom ytvattendelaren ett antal enskilda brunnar, såväl jordbrunnar som bergborrade brunnar. 2 Ingenjörsbyrån Viak Vattenförsörjningsplan Falköping, (31)

9 2.8 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande, kostnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet och kvalitet samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Vattentäktens värde bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten med ett likvärdigt alternativ i händelse av att den blir obrukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Åsarp vattentäkt ett högt skyddsvärde. Till vattentäkter med högt skyddsvärde räknas allmänna reservvattentäkter. 2.9 Ägandeförhållanden Vattentäkten ligger på fastigheten Åsarps-åsen 2:2 som ägs av Falköpings kommun Vattendom Det saknas vattendom för uttag ur Åsarps vattentäkt Befintligt vattenskyddsområde Ett upprättat vattenskyddsområde från finns för Åsarps vattentäkt. 4 Västerbygdens vattendomstol Dom A 358/ (31)

10 3 OMRÅDESBESKRIVNING Åsarp ligger ca 14 km söder om Falköping. Området runt vattentäkten karaktäriseras av småkullig blandskog som sluttar i riktningen nordnordväst. Höjden över havet är ca 220 m. Riksväg 46 går ca 180 m öster om vattentäkten. Yt- och grundvattenflödet i området sker högst troligtvis från den åsbildning som sträcker sig nordnordost om vattentäkten mot sydsydväst till de närliggande våtmarkerna och Ätran. Strax nordväst om vattentäkten finns ett mindre vattendrag med källflöde från åsen, troligtvis ett dike, med rinnsträcka norrut. Ett mindre sankmarksområde finns strax väster om vattentäkten. Ån Ätran rinner drygt 1,5 km väster om brunnen. Den regionala topografin krig vattentäkten är relativt flack med undantag från åsen som sträcker sig nordnordost - sydsydväst. Enligt topografiska kartan dränerar samhället Åsarp och närliggande områden norr om vattentäkten mot sydväst och Ätran. 3.1 Markanvändning Markanvändningen i vattentäktens närområde, inom drygt 100 m runt brunnen, utgörs av ett mindre skogsområde med stigar och vandringsled som endast används för rekreation, se Figur 2. Figur 2. Rekreationsområde i närheten av Åsarps vattentäkt. Vattentäktens omgivning består huvudsakligen av jordbruk drygt ca 70 m norrut samt öster- och söderut, ca 200 m bort. Åsarp samhälle börjar ca m rakt norr om området och innefattar mestadels bostadshus. 6 (31)

11 3.2 Geologi Enligt SGU:s jordartskarta utgörs berggrunden av röd till gråröd gnejs 5. Vattentäkten vid Åsarp befinner sig ovan den avlånga isälvsavlagring som sträcker sig ca 10 km längs med riksväg 46 mot Ulricehamn. Denna åsbildning har enligt tidigare undersökningar uppmätts vara ca m bred i höjd med vattentäkten 6. Jordlagren i området kring brunnen består huvudsakligen av isälvsmaterial (sand och grus), med en porositet på 0,25 enligt tidigare undersökningar. Jordlagrets mäktighet vid uttagsplatsen uppskattas till ca 10 m. Figur 3: Jordartsfördelning i Falköping (Åsarp vattentäkt markerad med svart prick) enligt SGU:s generella jordartskarta. SGU. 3.3 Hydrologi Avlagringen är omgiven av diken, bäckar och våtmarker vilket i sig är ett tecken på höga grundvattennivåer och utläckage av grundvatten. Det dike som ligger närmast brunnen, ca 40 m bort, rinner i sträckning sydväst. Ett annat närliggande dike, ca m nordväst om brunnen, rinner i västsydvästlig riktning mot Ätran, vilken ligger ca 1,5 km från vattentäkten. Det dike som sträcker sig öster om riksväg 46 rinner längs med vägens sträckning och ansluter därefter till Ätran ca 4 km åt sydväst. 5 Beskrivning till kartan över grundvattnet i Skaraborgs län, SGU serie Ah nr 9. 6 VIAK AB (1986). 7 (31)

12 Vattentäkten är belägen i den västra kanten av avlagringen, dvs. också i den delen där ytvattensystemen börjar rinna åt väster mot Ätran och sydväst längs med avlagringen, se Figur 3. Utifrån ett vattentäktsperspektiv är brunnen därför placerad i ett lämpligt område. Den korrigerade årsmedelnederbörden i området är ca 900 mm/år. En avdunstning på drygt 500 mm/år medför att nettonederbörden är ca 350 mm/år, att fördelas lokalt på ytvattenavrinning och grundvattenbildning till vattentäkten. Figur 3. Hydrografisk bild över ytvattnets strömning vid vattentäkten i Åsarp. 3.4 Hydrogeologi Enligt SGU:s hydrogeologiska karta har området med isälvsavlagringen utsträckningen ca 10 km längs med riksväg 46, från området i höjd med Kinnarp och ned till kommungränsen. Enligt SGU:s uppskattningar är arean för detta grundvattenmagasin ca 4,26 km 2. Sweco har under 2011 genomfört en inventering av grundvattenresurser i Falköpings kommun och har där uppskattat och beräknat hydrogeologiska förhållanden och grundvattenresurser i Åsarp 7. Dessa undersökningar utgör en del av underlaget för nedanstående beräkningar. Grundvattenbildningen till vattentäkten bedöms generellt ske via tillrinning genom åsen (ytvattendelaren) ifrån nordnordost samt infiltration av nederbörd längs med åsen, främst i 7 Översiktlig beskrivning av dricksvattentillgångar. Sweco, (31)

13 öster. Utströmningsområdet för grundvattnet utgörs av våtmarksområdet strax nordväst om brunnen, medan huvudströmningen sker åt Ätran i väster. Grundvattenflödet regionalt och lokalt vid vattentäkten är riktat åt sydsydväst, men utläckage av grundvatten sker längs med åsens sidor. Tillströmningen till täkten sker från avlagringen uppströms vattentäkten i åsen. Grundvattenströmningen, baserat på nybildning, åt sydsydväst beräknas till ca 34 l/s 8. En del av denna läcker sannolikt ut som ytvatten och ger sig tillkänna som våtmarker och diken. Det huvudsakliga grundvattenbildningsområdet är avlagringen, och huvuddelen av denna grundvattenbildning omsätts i grundvattenströmning åt sydsydväst och en mindre del läcker ut västerut ifrån avlagringen till Ätran. Infiltrationsfaktorn (C) är den andel av nettonederbörden som infiltreras genom marken till grundvattnet. I isälvsmaterial beräknas infiltrationsfaktorn vara maximalt 0,7. Enligt Sweco 2011, beräknas nettonederbörden i Falköpingstrakten uppgå till W=350 mm/år eller 11 l/s km². Bruttotillgången av grundvatten har beräknats till 34 l/s. Undersökningen visar vidare att nettotillgången av grundvatten i isälvsmaterialet vid Åsarp kan uppskattas till ca 13 l/s, dvs. det vatten som är tillgängligt för vattentäkt. Vattentäkten i Åsarp har tidigare provpumpats med bedömningen att vattentäktens kapacitet är 6,5 l/s samtidigt som ett antal brunnar i närområdet också användes. Därmed har uppskattningen gjorts att täkten i Åsarp har en kapacitet på 7-13 l/s 9. Uppgifter om jordlagrets egenskaper indikerar ca 10 m mäktighet 10. Avlagringen uppskattas inrymma ett grundvattenmagasin. Gällande den totala storleken på isälvsavlagringen uppskattas dess bredd enligt SGU till som mest drygt 1 km och vid det smalaste området uppskattas bredden till ca m. Isälvsavlagringens bredd i höjd med vattentäkten uppskattas till 300 m. Grundvattentransporten styrs av den hydrauliska konduktiviteten. Utvärderingen från den provpumpning som genomfördes då vattentäkten anlades visar en avsänkning på ca 2 m för uttaget 6,5 l/s. Detta ger en transmissivitet på minst 3, m 2 /s vilket motsvarar, med mäktigheten 10 m, en genomsnittlig konduktivitet på ca 3, m/s. Grundvattengradienten uppskattas vara riktad åt sydsydväst genom att den, vilket är vanligt förekommande, antas sammanfalla med gradienten för ytvattenavrinningen. Den hydrauliska gradienten från Åsarp och mot vattentäkten uppskattats till ca 5 promille och 2-3 % närmare uttagsplatsen 11. Detta visas i Figur 4. 8 Översiktlig beskrivning av dricksvattentillgångar. Sweco, Vattenförsörjningsplan, Falköping VIAK (1954). Yttrande över grundvattenundersökningar för Åsarps stationssamhälle i Redvägs kommun, Älvsborgs län. 11 Förslag till revidering av yttre skyddsområdesgräns för grundvattentäkten Alvared Brunnsgården 11:9 Åsarp, Viak AB (31)

14 N Figur 4. Ritning Förslag till revidering av yttre skyddsområdesgräns för grundvattentäkten Alvared Brunnsgården 11:9 Åsarp, Viak AB Norr är åt höger i figuren. Grundvattenströmningen baserat på transmissivitet, åsens bredd och grundvattenlutning uppskattas till minst 5 l/s eller vad som stämmer med nettouppskattningen ovan. 3.5 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknas markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening. Sårbarheten omfattar markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes säkerhet. En annan sorts barriär är en uppåtriktad gradient som motverkar en föroreningstransport från markytan och ner till magasinet. Sårbarheten runt vattentäkten i Åsarp bedöms som relativt stor då brunnen är ca 11 m djup i isälvsmaterial och jordens mäktighet uppskattas till ca 10 m. En viss naturlig barriäreffekt finns då vattentäkten är belägen en bit upp på en höjd motstående ytvattendelaren längs åsbildningen. 10 (31)

15 3.6 Vattenkvalitet Vattenprovsanalys togs på brunnen 2008, och visade att vattnet enligt en mikrobiologisk bedömning var vattnet tjänligt med anmärkning på totalantalet mikroorganismer, och med kemisk bedömning var det tjänligt med anmärkning på mangan (0.14 mg/l). Vid en tidigare analys av vattenkvaliteten 12 konstaterades att ph-värdet låg mellan 7,3-7,7 vilket medför ett neutralt eller svagt alkaliskt vatten. Vattnets hårdhet har uppmätts till 11-12,5 (tyska) hårdhetsgrader. Vattnet uppvisade vidare inga anmärkningar på värden utan bedömdes som tjänligt utan behov av rening. 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING Konflikter gällande markanvändningen bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering och vattentäkter. En säker och hälsosam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles fortlevnad och utveckling och vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vattnet negativt genom de restriktioner som läggs på verksamheterna. Även om vattentäkten är en reservvattentäkt, ställs samma krav på vattenkvalitet och därmed dess skydd. 4.1 Översiktsplaner Översiktsplan Falköpings kommun Översiktsplanen för Falköpings kommun, Översiktsplan , antogs av kommunfullmäktige i Falköpings kommun Planen innehåller detaljplaner för Åsarp samhälle och riktlinjer, samt beskrivning av Åsarp samhälle. Detta eftersom det i närheten av Åsarp finns planer på nya bostadsområden (se Figur 5 och Figur 6) samt områden av riksintresse för såväl kulturmiljö som naturvård, se Figur 7. Gällande vattentäktens skyddszon definieras markanvändningen i ÖP som att gränsen för skyddsområdet bör flyttas till strax öster om riksväg 46, då skyddsområdet bedöms ligga fel med hänsyn till geologiska och hydrologiska förhållanden. Riktlinjerna för bebyggelse inom Åsarp inkluderar följande; Förslaget om bostadsområde i Åsarp medför att värdefull betesmark påverkas. Intrång i detta område bedöms medföra negativa konsekvenser för naturmiljön. Inga detaljplaner väntas beröras av vattenskyddet. 12 VIAK (1954). Yttrande över grundvattenundersökningar för Åsarps stationssamhälle i Redvägs kommun, Älvsborgs län. 11 (31)

16 Figur 5. Utdrag från Falköpings ÖP, sid 73, vattentäkten är belägen strax nedan bildkanten. Avståndet mellan det mest södra utbyggnadsområdet för verksamheter och vattentäkten i strömningsriktningen är ca 500 meter. Figur 6. Utdrag ur Falköpings ÖP, sid (31)

17 4.2 Fastställda MKN och åtgärder enligt VFF MKN och åtgärder enligt VFF saknas för grundvattenförekomsten Åsarp med ID SEA7SE Lokala föreskrifter och områdesbestämmelser Inom Falköping kommun finns ett antal lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Riksintressen och naturreservat Området kring Åsarps vattentäkt utgörs av områden av riksintresse för naturvård och kulturmiljö 14. Ett Natura 2000-område är beläget nordväst om Åsarp samhälle, se Figur 7. Enligt naturvårdsprogrammet för Falköpings kommun finns ett par områden av klass 2 respektive 3 i anslutning till vattentäkten. Område , betesmarker vid Älvaberg, är ett klass 2-område med höga naturvärden i ängs- och betesmark. Område hyser fornåkrar och värdefulla betesmarker vilka bedöms utgöra klass 3-område. Vattentäkt Figur 7. Utdrag ur Falköpings ÖP, Bilaga Motstående intressen inom tillrinningsområdet Förutom de intressekonflikter som framgår i kapitel 4.1 har inga andra motstående intressen påträffats. 13 Falköpings kommun och Miljönämnden Östra Skaraborg. 14 Översiktsplan , Falköping kommun. 13 (31)

18 5 INVENTERING AV POTENTIELLA RISKKÄLLOR I ANSLUTNING TILL ÅSARP VATTENTÄKT 5.1 Genomförande En översiktlig riksinventering har genomförts inom tillrinningsområdet till Åsarps vattentäkt och kompletterats med uppgifter från Falköping kommun. Riskkällor inom tillrinningsområdet för vattentäkten beskrivs nedan, både platsspecifika riskobjekt och risker som är förknippade med en viss typ av markanvändning. 5.2 Riskkällor Riskobjekten är platsbundna verksamheter eller företeelser som kan påverka yt- och grundvattnets kvalitet. Riskkällor är icke-platsrelaterade riskobjekt. De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: o Klimatförändringar och översvämningar o Sabotage, kris och krig o Vägar och transporter o Jord- och skogsbruk o Bebyggelse o Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs och sammanställs nedan. Riskkällornas läge redovisas i Figur Klimatförändringar och översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder av extrem torka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket också tidigare erfarenheter från perioder med höga regnmängder visar: o o o o o Bräddning av avlopp Stora dagvattenmängder Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag Åsarps vattentäkt ligger i en isälvsavlagring. Det förekommer en liten bäck i närheten av uttagsbrunnen. Risken för att vattentäkten ska påverkas negativt av klimatförändringar bedöms som mycket liten. 14 (31)

19 5.2.2 Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport. Aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas Vägar och transporter Genom Åsarps samhälle går riksväg 46 mellan Ulricehamn och Falköping. Vägen passerar ca 200 meter öster om vattentäkten. Riksväg 46 är primär rekommenderad väg för farligt gods och trafikmängden beräknas totalt till ÅDT Potentiella riskkällor som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: o o Olyckor Vägdagvatten Olyckor med farligt gods Olyckor sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckor men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituationen är komplex och där trafikmängden hög. Sannolikheten för att en olycka med transport av farligt gods ska inträffa på väg i anslutning till Åsarp vattentäkt bedöms vara mycket liten eftersom trafikmängden är begränsad. En olycka kan troligen inte få stora konsekvenser på vattentäkten även om stora mängder farligt gods kan läcka ut. Detta beror dels på avståndet och dels på att riksväg 46 är belägen på finsediment ovan friktionsjorden. Vägdagvatten Dagvatten från vägar utgör en stor diffus föroreningskälla. Vägdagvatten innehåller ofta höga halter av tungmetaller i form av koppar, bly och kadmium samt opolära alifatiska kolväten och PAH (polycykliska aromatiska kolväten). Kontinuerligt slitage där små partiklar frigörs från däck och vägbana samt emissioner från biltrafiken bidrar till förorening av vägdagvatten som sprids vidare via ytavrinning. Eftersom trafikmängden på den närbelägna vägen är begränsad och avståndet mellan vägen och vattentäkten är relativt stor, bedöms risken för att vattentäkten ska påverkas av vägdagvatten som liten. Även risken för att vattentäkten ska påverkas av saltning på vägen eller annat vägunderhåll bedöms vara liten Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och gödselmedel som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Skogsbruket innebär en risk för försämrad 15 (31)

20 vattenkvalitet dels genom näringsläckage, dels genom markskador och läckage från de arbetsfordon och tankar som används i verksamheten. Jordbruk bedrivs mindre än 100 m norr om vattentäkten, samt runt om skogsområdet där brunnen är lokaliserad. Området i anslutning till vattentäkten utgörs av skogsmark men inget skogsbruk finns i närheten av vattentäkten. Potentiella riskkällor vid jord- och skogsbruk är: o o o o Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Bränsletankar Djurhållning Bekämpningsmedel Vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd hög toxicitet, vilket gör att de kan komma att utgöra en allvarlig risk för försämrad vattenkvalitet. Även hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla främst vid påfyllnad av sprutor mm. Skogsbruket står generellt sett för en liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel. Hantering av plantor behandlade med bekämpningsmedel i anslutning till vatten utgör en risk. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar, vilka kan överleva under lång tid om det inte har hygieniserats. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av näringsämnen till omgivningen. Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Bränsletankar Bränsletankar för petroleumprodukter inom jord- och skogsbruksverksamhet, som enligt gällande krav ska vara dubbelmantlade, kan medföra en risk för grund- och ytvattenförorening främst genom spill i samband med tankning och vid stöld. Djurhållning Drygt 500 m sydväst om vattentäkten ligger enligt Länsstyrelsen Västra Götaland en gård med djurhållning Bebyggelse Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. 16 (31)

21 Inom vattentäktens närområde finns inga fritidshus och bostadshus. Samlad bebyggelse finns i Åsarp samhälle, som närmast ca 700 meter norr om vattentäkten. De riskkällor som kan förknippas med bebyggelse beskrivs nedan. Oljecisterner I samband med uppvärmning av bostäder hanteras ibland stora mängder olja. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Ett väsentligt riskmoment med oljecisterner är transporter och påfyllning. Inom tillrinningsområdet till vattentäkten bedöms oljecisterner för uppvärmning av bostäder förekomma. Hemkemikalier Bekämpningsmedel och övriga kemikalier utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av en del medel är långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken. Parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt Vanligt förekommande i bebyggda områden är regelbunden parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt med avfettningsmedel. Dessa förfaranden innebär en risk för förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet till vattentäkten. Avloppsanläggningar Bostadsbebyggelsen inom Åsarp samhälle är ansluten till det kommunala VA-nätet. Två fastigheter har enskilt avlopp. Den ena fastigheten är Åsarp 8:67 ca m från brunnen och den andra är belägen ca 400 m nordväst om brunnen 15. Kommunala avloppsledningar kan utgöra en risk för grundvattenförorening genom ett eventuellt ledningsbrott eller läckage, vilket kan medföra spridning av mikrobiella föroreningar samt näringsämnen (kväve och fosfor). Enskilda avloppsanläggningar med bristfällig funktion kan innebära en risk för grundvattenförorening. Energianläggningar Riskerna med energianläggningar i jord och berg är dels läckage av petroleum vid anläggningsskedet, dels läckage av köldbärarvätska vid drift. För bergvärmeanläggningar är främst utförandet av borrhålet samt hålet i sig en risk t.ex. genom att en snabb och relativt öppen transportväg skapas mellan markytan och grundvattenmagasinet. I Åsarp samhälle finns ett stort antal energibrunnar 16, varav den närmast vattentäkten är lokaliserad ca 700 m norr om brunnen. 15 Falköping vattenförsörjningsplan, SGU, brunnsarkivet (31)

22 Upplag av avfall Upplag av avfall är ytterligare en risk förknippad med bebyggd miljö. Inom tillrinningsområdet finns inga platser där avfall tas emot idag, dock bedöms mindre upplag av avfall på enskilda fastigheter förekomma Övriga riskkällor Industrier i Åsarp I den sydligare delen av Åsarp samhälle mot brunnens lokalisering finns en verksamhet med försäljning av maskiner och motorfordon, ca 600 m norr om brunnen. Denna verksamhet kan utgöra en risk för grundvattnet, t.ex. i samband med olyckor eller från släckvatten vid bränder. Fotbollsplan i Åsarp Ungefär 700 m nordnordväst om vattentäkten finns en fotbollsplan där bekämpningsmedel troligtvis används, vilket utgör en risk för grundvattnet. Figur 8. Karta över risker i området kring Åsarps vattentäkt. 18 (31)

23 6 RISKBEDÖMNING 6.1 Skyddsbehov Vattentäktens värde och sårbarhet styr behovet och omfattningen av skyddet. Förekomst av riskkällor i vattentäktens närområde är också styrande för skyddsbehovet. Åsarps vattentäkt har högt värde som en viktig reservvattentäkt för Falköpings kommun. Vattentäktens sårbarhet bedöms vara hög eftersom grundvattenuttaget sker från det övre jordlagret som är permeabelt. Skyddsbehovet för Åsarps vattentäkt bedöms därför vara stort. Inrättande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är ett sätt att öka skyddet. 6.2 Identifierade riskkällor Följande riskkällor förekommer inom tillrinningsområdet för Åsarps vattentäkt och ingår därför i den översiktliga riskbedömningen: Dagvatten från bebyggda ytor Energianläggning i berg och jord Enskilda avlopp Fordonstvätt Förvaring av avfall Hantering av bekämpningsmedel Hantering av handelsgödsel Hantering av hemkemikalier Hantering av naturgödsel Hantering av petroleumprodukter Markarbeten Olyckor med farligt gods på väg Olyckor på väg Släckvatten Spridning av vägsalt Upplag av snö Upplag av vägsalt Utfyllning med orena massor Vägdagvatten 6.3 Riskbedömning Riskbedömningen är en sammanvägd bedömning av sannolikheten för att en föroreningskälla kan komma att påverka vattentäkten negativt samt bedömningen av konsekvensen för vattentäkten vid en oönskad händelse. Sannolikhetsbedömningen baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans uttrycker sannolikheten för att en oönskad händelse bedöms kunna inträffa. Sannolikhet för riskförekomst inom vattentäktens tillrinningsområde Sannolikhet för emission vid riskförekomst inom vattentäktens tillrinningsområde Sannolikhet för ogynnsam transportmöjlighet till vattentäkten 19 (31)

24 Konsekvensbedömningen baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans bestämmer den negativa konsekvensen för vattentäkten av en eventuell oönskad händelse. Markens och vattnets sårbarhet uttryckt som systemets inneboende känslighet för påverkan Avståndets inverkan på reduktion av föroreningen genom nedbrytning, fastläggning och spädning fram till vattenuttaget Emissionens inneboende förmåga att motstå nedbrytning och fastläggning Emissionens farlighet Belastning, mängd, volym av emissionen Utbredning av riskförekomst De riskkällor som bedöms utgöra störst risk för Åsarps vattentäkt inom dess tillrinningsområde är: Hantering av bekämpningsmedel Olyckor med farligt gods på väg 46 Hantering av handelsgödsel Hantering av naturgödsel 6.4 Behövliga åtgärder att minska riskerna Riskerna bör hanteras genom dels skyddsföreskrifter men även andra åtgärder, såsom beredskapsplan, utökad tillsyn, samt fysiska åtgärder. Hur riskerna kopplas till skyddsföreskrifter och andra åtgärder beskrivs i bilaga (31)

25 7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden samt resultatet av riskbedömningen föreslås ett vattenskyddsområde enligt bilaga Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) och handbok för vattenskyddsområden (2010:5) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip, enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner inom så stora områden. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är dock alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Skyddszonernas utformning I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszoner med olika restriktionsnivåer. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnen Arbetsmodell för lutande grundvattennivå De rådande hydrogeologiska förhållandena innebär att grundvattnets regionala strömningsriktning är mot sydsydväst i åsens längdriktning. Avgränsning av vattenskyddsområdet baseras på tillrinningsområdets avgränsning som bestäms av vattnets flöde, transmissivitet och naturlig gradient. Tillrinningsområdet till Åsarps grundvattentäkt uppskattas utgöras av den ås som sträcker sig nordnordostlig till sydsydvästlig riktning väster om Åsarp. Tillrinningen sker från nordnordost. Det kan inte utan omfattande grundvattenundersökningar klargöras hur långt mot nordost som tillrinningsområdet sträcker sig. Allt vatten som transporteras i åsen och avlagringen uppströms vattentäkten kan dock teoretiskt på sikt nå uttagsbrunnen, men in- och utläckage av grundvatten till magasinet sker sannolikt längs åsens kanter, så grundvattnets härkomst blir begränsat till vattentäktens närområde och åsen närmast uppströms. I vattentäktens direkta närområde sker en relativt cirkulär strömning mot brunnen vid uttag, även om den är något utdragen i strömningsriktningen. Figur 9 redovisar en profil längs sydsydväst och nordnordost, samt hur grundvattennivåerna principiellt uppträder. 21 (31)

26 Uppströms Nedströms i n >0 i Q+n =0 Grundvattennivå utan uttag i Q+n >0 Grundvattennivå vid uttag i Q+n <0 i Q+n >0 i n >0 Tillrinningsområde till vattentäkt under uttag Påverkansområde för avsänkning Figur 9. Principskiss av grundvattenströmningen invid Åsarps grundvattentäkt. Pilarna i figuren visar den bedömda grundvattenströmningens riktning. Nordnordost är till vänster i figuren. Observera att figuren inte är skalenlig. Tillrinningsområdet till ett uttag under naturligt lutande förhållanden beskriver i plan en halvellips med spetsen nedströms uttaget och som uppströms begränsas av flödestiderna 100 dygn (primär zon) respektive 365 dygn (sekundär zon) men i övrigt är öppet uppströms. Vid grundvattentäkten i Åsarp blir denna elips begränsad till åsens bredd då åsen är tillrinningsområdet. Grundvattenhastigheten till brunnen, såväl uppströms som nedströms ifrån, bestäms av summan av hastigheten från den naturliga gradienten i n samt från tilläggsgradienten av uttaget i Q, givet den hydrauliska konduktiviteten och effektiva porositeten i magasinet. Summagradienten ökar mot brunnen från i n till (i n + i Q ), dvs. grundvattenhastigheten ökar mot brunnen Beräkningsmodell och valda egenskaper En exakt analytisk modell har använts för beräkning av skyddsavstånd uppströms vid uttag i lutande grundvattenyta Hastigheten ökar från [K*in/n e] till [K*(i n+i Q)/n e], dvs med en faktor (i n+i Q)/i n. 18 Enligt Wyssling, L. (1979), Eine neue Formel zur Berechnung der Zuströmungsdaur (Laufzeit) des Grundwassers zu einem Grundwasserpumpwerk, Ecologae geol Helv 72: (Utvecklad för 50 dygn.) 22 (31)

27 t där: x X * LN(1 v x X t = tid för transport X = avståndet till inflexionspunkten nedströms brunnen x = sökt avstånd motsvarande tiden t v = den naturliga grundvattenhastigheten (K*i/n e ) Grundläggande för beräkningen har varit egenskaper, utvalda från sammanställningen och analysen i kapitel 3. Positiv gradient är riktad åt sydsydväst: Uttag Q Dim : Hydraulisk konduktivitet K: 9,3 l/s 3, m/s Naturlig gradient i: +0,005 Effektiv porositet n e : 0,25 Bredd B: 300 m Utan uttag från brunnen och med en hydraulisk gradient på 5 promille fås genom ovan ekvation, en naturlig grundvattenhastighet på 0,6 m/dygn i medeltal. Genom att använda denna hastighet och teorier om uttagsinducerad hastighet erhålls bredden vid brunnen till 280 m och uppströms 564 m, för uttaget 9,3 l/s, transmissiviteten 3, m 2 /s och gradienten 0,05 %. Denna bredd (564 m) är större än den tillgängliga bredden på åsen vilket medför att hastigheten på grundvattenströmningen kommer vara högre, vilket i sin tur kommer att flytta upp 100 respektive 365 dygns isokronerna. Vi väljer här att låta rinntidsberäkningen bestämmas av den naturliga gradienten 0,5 %, transmissiviteten 3, m 2 /s samt dimensionerande uttaget 9,3 l/s. Eftersom transmissiviteten är högre än 3, m 2 /s bedöms dessa värden ge en rättvisande beskrivning av skyddsområdets grundform och isokroner Vattenskyddsområdets grundform Baserat på parametrarna och det efterföljande resonemanget ovan som används i ekvationen 19 samt i exakt ekvation för strömningshastighet 20, erhålles följande utgångspunkter för vattenskyddsområdet: 19 X=Q/2* *T*i n 20 Enligt Wyssling, L. (1979), Eine neue Formel zur Berechnung der Zuströmungsdaur (Laufzeit) des Grundwassers zu einem Grundwasserpumpwerk, Ecologae geol Helv 72: (Utvecklad för 50 dygn). 23 (31)

28 Avstånd till inflexionspunkt nedströms: 82 meter 21 Vattenskyddsområdets bredd vid brunnen: ~161 meter 22 Vattenskyddsområdets bredd långt uppströms: ~323 meter 23 Grundformen justeras. För avgränsningar nedströms vattentäkten gjordes en avvägning för vilken av gradienterna 0,008 och 0,005 som skulle användas, där den mindre gradienten valdes utefter försiktighetsprincipen, men 0,008 uppströms. Resonemanget ovan fastslog att bredden för vattenskyddsområdet vid brunnen bör inkludera hela åsen därför breddas vattenskyddsområdet i höjd med brunnen till åsens bredd, ca 300 m Vattentäktszon En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket utformas kring uttagsbrunnen. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. Om det finns flera uttagsområden ska alla utformas som vattentäktszoner. Vattentäktszonen för Åsarps grundvattentäkt föreslås utgöras av det område som redan idag är inhägnat runt brunnen och vattenverket Primär skyddszon Vid identifiering av primär skyddszon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära skyddszonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen med uttagsbrunnen. En generell utsträckning för den primära har först beräknats utifrån ovanstående parametrar. Nedströms Avståndet från brunnen till den punkt nedströms brunnen där gradienten är lika med noll och återströmning kan ske mot norr vid uttag med 9,3 l/s, blir 82 meter enligt formel, med gradienten 0,005 ansatt 24. Detta betyder att nedströms detta avstånd från brunnen sker ingen återströmning av grundvatten till brunnen, givet förutsättningarna. 21 För i=+0, För i=+0, För i=+0, X=Q/2* *T*i. 24 (31)

29 Avståndet nedströms till 100 dygns isokronen kan beräknas till ca 66 meter 25. Det betyder att grundvattentransportiden är ca 100 dygn för att grundvattnet att flöda från ca 66 meter nedströms brunnen och norrut mot brunnen vid uttaget 9,3 l/s. Vid brunnen kan influensbredden för ett uttag på 9,3 l/s beräknas till totalt 161 meter 26. Detta betyder att utanför detta område sker grundvattenströmningen förbi brunnen för det dimensionerande uttaget. Som nämnt innan tas i höjd med brunnen hela åsens bredd med i vattenskyddsområdet vilket gör att denna bredden utökas. Uppströms Uppströms vattentäkten görs bedömningen att avgränsningar beräknade med exakt ekvation för strömningshastighet 27 ger en felaktig avgränsning då den gradient 0,008 som togs fram under kapitel inte kan antas för längre uppströms vattentäkten, utan här gäller gradient 0,005. Detta för att gradienten här inte kommer att påverkas av tilläggsgradienten från uttaget, som diskuterades ovan i kapitel 7.2.2, och därmed ge en för hög grundvattenhastighet. För att få en så realistisk grundvattenhastighet som möjligt används därför Darcys lag 28 vilket ger en hastighet på 1,0 m/dygn under uttag av 9,3 l/s, men 0,6 m/dygn utan uttag. Avståndet uppströms till 100 dygns-isokronen kan därmed beräknas till ca 100 meter 29. Det betyder att grundvattentransportiden är ca 100 dygn för att grundvattnet att flöda från ca 100 meter uppströms brunnen och nordväst mot brunnen vid uttaget 9,3 l/s, givet förutsättningarna Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Detta innebär Ett minsta krav på den sekundära zonens utbredning är att grundvatten från zonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst ett år. 30 Den sekundära skyddszonen för Åsarps grundvattentäkt föreslås därför utgöras av den delen av åsen som ligger nära och uppströms primär skyddszon. 25 i ansätts till +0,005, approximativ metod av Wyssling; Wyssling, L. (1979), Eine neue Formel zur Berechnung der Zuströmungsdaur (Laufzeit) des Grundwassers zu einem Grundwasserpumpwerk, Ecologae geol Helv 72: i=+0,008 i övergången mellan uppströms och nedströms, metod som ovan. 27 Enligt Wyssling, L. (1979), Eine neue Formel zur Berechnung der Zuströmungsdaur (Laufzeit) des Grundwassers zu einem Grundwasserpumpwerk, Ecologae geol Helv 72: (Utvecklad för 50 dygn.) 28 V = (K i)/ n e, för i = 0, i =+0,008 uppströms, metod som ovan. 30 Handboken 2010:5. 25 (31)

30 Nedströms Avståndet nedströms till 365 dygns isokronen kan beräknas till ca 78 meter. 31 Uppströms Avståndet från brunnen till den punkt där transporttiden är 365 dygn till brunnen beräknas till ca 365 meter 32. Influensbredden högt uppströms i isälvsmaterialet kan beräknas till 323 meter, vilket är en större del av isälvsavlagringens sannolika bredd. Det bedöms som troligt att tillrinningsområdet avgränsas längs med åsen, vilket ger ett mer utsträckt vattenskyddsområde i riktningen nordnordost - sydsydväst Tertiär skyddszon Syftet med den tertiära skyddszonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. En tertiär skyddszon kan inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. I detta skede har ingen tertiär skyddszon föreslagits utan gränsen för sekundär skyddszon utgör vattenskyddsområdets yttre begränsning. 7.3 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående, ej rangordnade motiv och med de redovisade aktuella och prognostiserade riskerna, belastningar och riskkällornas lokalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell storlek utifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara orimligt. Inom vissa områden har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare Strategi och generella motiv 1. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning, så att råvattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 2. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde, men i detta fall med en reservvattentäkt bör restriktionerna kunna begränsas till ett skyddsområde utan tertiär zon. 31 i=+0,008, K=3, m/s, Q=9,3 l/s, enligt approximativ metod av Wyssling; Wyssling, L. (1979), Eine neue Formel zur Berechnung der Zuströmungsdaur (Laufzeit) des Grundwassers zu einem Grundwasserpumpwerk, Ecologae geol Helv 72: V = (K i)/ n e, för i = 0, (31)

31 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. Varje annan storlek innebär en annan risk att syftet bakom vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion Platsspecifika motiv Mot bakgrund av de hydrogeologiska förhållandena och resultatet av riskbedömningen föreslås en primär och en sekundär skyddszon enligt Figur 10 och bilaga (31)

32 Figur 10. Föreslagen utbredning av vattenskyddsområde för Åsarps vattentäkt. Numreringen hänvisar till motivering i text. I följande punktlista redogörs för platsspecifika motiv för gränsdragningen enligt numrering i Figur 10. P Den primära skyddszonen föreslås utgöras av det område som teoretiskt har beräknats fram enligt ovan resonemang. I höjd med brunnen har zonen breddats något, till samma längd som avgränsningen uppströms då vattnet i brunnens närhet strömmar cirkulärt mot brunnen. 28 (31)

33 S1 S2 S3 Den sekundära zonen i höjd med brunnen har en teoretisk bredd på 161 m. Den västra gränsen dras längs fastighetsgränsen för Åsarps-Åsen 2:3. I öster följer gränsen den teoretiskt beräknade avgränsningen fram till korsningen mellan riksväg 46 och anslutande väg från väster. Efter vägkorsningen dras avgränsningen längs den teoretisk uträknade avgränsningen för sekundär zon. I nordöstra hörnet dras avgränsningen längs vägen. Avgränsningen är något mindre än den teoretiskt beräknade avgränsningen. S4 I nordvästra hörnet dras avgränsningen längs fastighetsgränsen till Åsarp 4:152. Avgränsningen stämmer överens med den teoretiskt beräknade avgränsningen. S5 I väster följer avgränsningen fastighetsgränsen. Avgränsningen stämmer överens med den teoretiskt beräknade avgränsningen. 29 (31)

34 8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER Lagstiftning, Naturvårdsverket, Boverket, SGU, Livsmedelsverket, EU, Miljömålskommittén, Falköpings kommun och många andra anser att vattenskyddet långsiktigt måste förbättras. Att införa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter enligt miljöbalken är ett av många verktyg för att uppnå detta. Syftena är att: o o o o o Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn. Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde. Bibehålla eller förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening. Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten. Använda mark och vatten på bästa sätt. 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte och funktion Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Åsarps vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande som informerande. Dessa två funktioner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utformningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktioner. 8.2 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå Generella krav För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga 1. Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av grundvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsom grundvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet Restriktionsnivå med avseende på identifierade risker Kommunens miljöpolitiska ambition bedöms ansluta till miljöbalkens nivå och skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lokala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga risker, men de ska även vara framåtsyftande och föreskriver därför även om verksamheter som inte är aktuella idag. Den största risken för Åsarps vattentäkt bedöms vara en långsiktig försämring av vattenkvaliteten i grundvattenmagasinet beroende av närliggande jordbruk. Föreskrifterna baseras på normalbestämmelserna enligt NFS 2003: (31)

35 SWECO Environment AB Vattenresurser, Göteborg Emelie Persson Handläggare Magnus Liedholm Kvalitetsgranskning 31 (31)

36

37 BILAGA 1 Förslag till skyddsföreskrifter för Åsarps vattenskyddsområde Kommunfullmäktiges beslut Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Falköpings kommun om vattenskyddsområde för Åsarps grundvattentäkt. Vattenskyddsområdet har den omfattning som framgår av bifogad karta. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon, primär skyddszon och sekundär skyddszon. Med stöd av 7 kap. 22 och 30 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Falköpings kommun att nedan angivna skyddsföreskrifter skall gälla inom vattenskyddsområdet. Skyddsföreskrifterna redovisas med en uppdelning mellan respektive zon. Vattenskyddsföreskrifter Nedan angivna föreskrifter är specifika för Åsarps grundvattentäkt. De har utformats med vattentäktens nutida och framtida skyddsbehov i fokus och representerar i många avseenden en tillämpning och uttolkning av miljöbalkens intentioner som uttrycks i miljöbalkens allmänna hänsynsregler (MB 2 kap). I vissa fall kan en föreskrift med stöd av miljöbalkens 7 kap innefatta ett större krav på försiktighet än vad som följer av miljöbalkens allmänna aktsamhetsregler. Föreskrifter för vattenskyddsområde meddelas med stöd av 7 kap. 22 Miljöbalken. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon, primär skyddszon och sekundär skyddszon. I samtliga zoner gäller de restriktioner och anvisningar som gäller generellt för skyddsområden, bland annat Naturvårdsverkets föreskrifter gällande skydd mot markoch vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2003:24 med senare revideringar) samt spridning av bekämpningsmedel (SNFS 1997:2). 1 (15) BILAGA 1

38 Bilaga A: Allmänna upplysningar i anslutning till skyddsföreskrifterna Här beskrivs skyddsföreskrifternas mål och syfte, miljöbalkens allmänna hänsynsregler och övriga upplysningar i anslutning till skyddsföreskrifterna. Bilaga B: Zonindelning av vattenskyddsområdet Här anges kortfattat vilka kriterier som ligger till grund för indelningen av vattenskyddsområdet i olika zoner. Bilaga C: Definitioner av begrepp Här finns definitioner av olika begrepp som används i skyddsföreskrifterna. Bilaga D: Generella bestämmelser och information Här anges exempel på hänvisningar och referat av annan lagstiftning och förordningar som gäller generellt. Dessa restriktioner gäller antingen överallt eller aktiveras av annan lagstiftning då ett vattenskyddsområde inrättas och kan därmed inte anses vara orsakade av skyddsföreskrifterna för ett specifikt vattenskyddsområde. Under rubriken återfinns även allmänna rekommendationer och anvisningar för verksamheter inom skyddsområdet som anses vara speciellt viktig. Sammanställningen är inte fullständig, det kan finnas eller kan komma att finnas ytterligare regleringar. 2 (15) BILAGA 1

39 VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER 1 Vattentäktszon Inom vattentäktszonen är all annan verksamhet än vattentäktsverksamhet förbjuden. 2 Petroleumprodukter mm. Petroleum Fordonstvätt Bekämpningsmedel Växtnäring Slam Primär skyddszon Hantering av mer än 25 liter petroleumprodukter får inte ske utan tillstånd av den kommunala miljönämnden. Oljetankar belägna inomhus för av bostadsuppvärmningsändamål samt drivmedel i fordons och arbetsmaskiners egna bränsletankar är undantagna från kravet på tillstånd. Fordonstvätt med avfettningsmedel eller därmed liknande produkter är förbjuden på annan plats än på anläggning som är miljöprövad enligt miljöbalken för fordonstvätt, genom anmälan/eller tillståndsärende. 3 Bekämpningsmedel Primär skyddszon Hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Undantag gäller för sanering av skadedjur inomhus. 4 Växtnäringsämnen Primär skyddszon Yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen är förbjudet. Yrkesmässig spridning av slam från avloppsreningsverk är förbjuden. Sekundär skyddszon Hantering av mer än 250 liter petroleumprodukter får inte ske utan tillstånd av den kommunala miljönämnden. Oljetankar belägna inomhus för av bostadsuppvärmningsändamål samt drivmedel i fordons och arbetsmaskiners egna bränsletankar är undantagna från kravet på tillstånd. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Sekundär skyddszon Annan yrkesmässig hantering än transport av kemiska bekämpningsmedel får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. Sekundär skyddszon Annan yrkesmässig hantering än transport av växtnäringsämnen får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. Samma föreskrift som i primär skyddszon. 3 (15) BILAGA 1

40 Aska Avloppsanläggning Avfall mm Timmer mm Yrkesmässig spridning av aska får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. 5 Avledning av avloppsvatten Primär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten och annat avloppsvatten är förbjuden. Ändring av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten och annat avloppsvatten får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. 6 Upplag Primär skyddszon Uppläggning, deponering, utfyllnad eller annan hantering av avfall, förorenade jord-och schaktmassor eller jord- och schaktmassor innehållande rester av avfall är förbjuden. Upplag överstigande en avverkningssäsong av bark, flis, spån, timmer och liknande utan tät täckning är förbjudet. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Sekundär skyddszon Nyetablering och ändring av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten och annat avloppsvatten får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. Sekundär skyddszon Samma föreskrift som i primär skyddszon. --- Asfalt mm Upplag av asfalt och oljegrus är förbjudet. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Vägsalt Upplag av vägsalt är förbjudet. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Snö Väg Upplag av snö med ursprung från trafikerade ytor utanför primär skyddszon är förbjudet. 7 Väghållning Primär skyddszon Anläggande av ny väg får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. Upplag av snö med ursprung från trafikerade ytor utanför sekundär skyddszon är förbjudet. Sekundär skyddszon Samma föreskrift som i primär skyddszon. 4 (15) BILAGA 1

41 8 Täktverksamhet och andra markarbeten Schaktning Primär skyddszon Större schaktnings-, sprängnings-, pålningseller grävningsarbeten är förbjudet. Sekundär skyddszon Större schaktnings-, sprängnings-, pålnings- eller grävningsarbeten får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. Materialtäkt Materialtäkt är förbjudet. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Borrning Borrning i jord och berg är förbjudet. Borrning i jord- och berg får ej ske utan tillstånd av den kommunala miljönämnden. 9 Anläggningar för utvinning av energi Lagring och utvinning av energi Skadliga ämnen Primär skyddszon Ny anläggning för lagring och utvinning av värmeenergi eller kyla från jord eller berg är förbjuden. 10 Övrig verksamhet Primär skyddszon Hantering av större mängder än för normalt hushållsbehov, av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra miljöfarliga kemiska produkter får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. Sekundär skyddszon Ny anläggning för lagring och utvinning av värmeenergi eller kyla från jord eller berg får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. Sekundär skyddszon Samma föreskrift som i primär skyddszon. 5 (15) BILAGA 1

42 BILAGA A: ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR I ANSLUTNING TILL SKYDDSFÖRESKRIFTERNA Mål Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Mark- och vattenområden ska användas för lämpligaste ändamål där användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning ska ges företräde. Vid en avvägning mellan konkurrerande intressen ska det ändamål som på lämpligaste sätt främjar god hushållning prioriteras. Syfte Syftet med dessa föreskrifter är att säkerställa ett tillräckligt skydd för Åsarps vattentäkt, både på kort sikt och på mycket lång sikt. Vattnets kvalitet ska bibehållas eller förbättras. Vattenförekomsten skall skyddas mot skador och olägenheter som kan orsakas av föroreningar eller annan påverkan, så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Ikraftträdande Skyddsföreskrifterna skall gälla från den tidpunkt vattenskyddsområdet fastställs. Enligt 7 kap 22 miljöbalken skall skyddsföreskrifterna gälla från denna tidpunkt även om de överklagas. För befintliga anläggningar och verksamheter träder föreliggande föreskrifter i kraft senast på dagen två år efter skyddsföreskrifternas fastställande om inget annat meddelas av den kommunala miljönämnden. Därefter får verksamhet som omfattas av förbud inte bedrivas. Verksamhet som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt får bedrivas endast om den som bedriver verksamheten senast på dagen två år efter ikraftträdandet lämnat in en ansökan om tillstånd respektive gjort en anmälan till den kommunala miljönämnden. Påföljd Överträdelse av skyddsföreskrifter kan medföra straffansvar enligt 29 kap. 8 miljöbalken (1998:808). Beredskap Beredskapsplan för sanering vid akut föroreningsrisk bör upprättas av vattentäktens huvudman senast två år efter att dessa föreskrifter fastställts. 6 (15) BILAGA 1

43 Anmälan om olyckshändelse Olyckshändelser, spill, läckage, som utgör risk för vattenförorening skall omgående anmälas av den som orsakat tillbudet eller fått kännedom om tillbudet. Anmälan ska göras till den kommunala räddningstjänsten på telefonnummer 112, den kommunala Miljönämnden samt till vattentäktens huvudman, Falköpings kommun, vattenverksamheten. Ersättning Eventuell ersättning för intrång i pågående markanvändning mm, regleras i 31 kap. 4 miljöbalken. De föreslagna föreskrifterna riktar sig mot åtgärder som kan antas förorena vattentillgången. Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till fastighet kan ha rätt till ersättning om föreskrift för vattenskyddsområde innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Detsamma gäller om mark tas i anspråk. Talan om ersättning eller inlösen förs i miljödomstolen enligt 31 kap miljöbalken. Tillsynsmyndighet Vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna fastställs av kommunfullmäktige i Falköping. Kommunfullmäktige i Falköping är därmed tillsynsmyndighet för vattenskyddsområdet. Kommunfullmäktige kan efter ansökan besluta att överlåta tillsynen till den kommunala miljönämnden. Ny lagstiftning Ny lagstiftning eller bestämmelser enligt förordningar, som fastställts efter beslutsdatum och som utökar skyldigheterna för sakägare inom här aktuellt skyddsområde, gäller utöver här meddelade föreskrifter. Skyltning Vid väggräns till skyddsområdet och invid vägar som passerar genom området skall finnas skyltar som utmärker vattenskyddsområdet. Kommunen ansvarar för att vattenskyddsområdet utmärks med skyltar. Uppsättning av skyltar skall ske i samråd med väghållare. Där petroleumprodukter eller andra för vattnet skadliga ämnen hanteras, skall skylt uppsättas som erinrar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av Falköpings kommun men bekostas av verksamhetsutövaren. Skylt skall monteras av verksamhetsutövaren i omedelbar närhet till påfyllningsstället. Tillstånd I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter får sådant medges av miljönämnden. Tillstånd kan bli förknippat med villkor. 7 (15) BILAGA 1

44 Dispensmöjligheter Dispens från dessa föreskrifter kan, om särskilda skäl föreligger, medges av miljönämnden. Vattentäktsverksamhet Föreskrifterna utgör inte hinder mot den hantering och de verksamheter som är nödvändiga för vattentäktsverksamhetens bedrivande. Hur man överklagar beslutet Detta beslut kan överklagas till Länsstyrelsen i Västra Götaland län. 8 (15) BILAGA 1

45 BILAGA B: ZONINDELNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDET Åsarps vattenskyddsområde är indelat i tre skyddszoner primär och sekundär skyddszon, samt en vattentäktszon enligt nedan beskrivna kriterier, vilka baseras på Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde 2010:5. Skyddsföreskrifterna hänvisar till dessa skyddszoner. Vattentäktszon Syftet med vattentäktszonen är att säkra ett effektivt närskydd för en vattentäkt. Primär skyddszon Syftet med den primära skyddszonen är att skapa rådrum vid händelse av akut förorening. Den primära skyddszonen avgränsas på sådant sätt att riskerna för akut förorening genom olyckshändelser minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas i tid och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå råvattenintaget. Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. 9 (15) BILAGA 1

46 BILAGA C: DEFINITIONER AV BEGREPP Avfall Avfall definieras enligt avfallsförordningen (2001:1063). Hushållsavfall från enskilt hushåll, vilket läggs i särskilda tunnor för regelbunden sophämtning, är enligt dessa föreskrifter inte att betrakta som upplag av avfall. Detta gäller även komposterbart hushållsavfall från enskilt hushåll, vilket läggs i hushållskompost på den egna tomten. Avverkningssäsong Enligt skogsencykolpedin definieras en avverkningssäsong som tiden mellan knoppsprickning ett år till nästa års knoppsprickning. Förorenade massor Med förorenade massor avses massor från ett förorenat område eller efterbehandlingsobjekt, det vill säga från ett område, en deponi, mark, grundvatten eller sediment som är förorenat och vars föroreningshalter påtagligt överskrider lokal/regional bakgrundshalt. Vad som avses med förorenade massor kan därför variera mellan olika platser och får avgöras av den kommunala tillsynsmyndigheten. Grävning Med större grävningsarbeten avses här att åstadkomma grop i marken för större yta än för ett enfamiljshus. Mindre grävningsarbeten inom tomter samt nyanläggande och underhåll av vatten-, avlopps-, fjärrvärme-, el- och teleledningar inkluderas ej. Hantering Med hantering avses - i enlighet med miljöbalken - en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. Kemiskt bekämpningsmedel Miljöbalken definierar kemiska bekämpningsmedel som kemiska produkter avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Materialtäkt Med materialtäkt avses här täkt av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter. 10 (15) BILAGA 1

47 Normalt hushållsbehov Med normalt hushållsbehov avses här hantering av enstaka förpackningar av de största storlekarna man som enskild konsument kan köpa i detaljhandeln. Schaktning Med större schaktningsarbeten menas här sänkning av markytan för anläggningsarbeten på utstakat område större än 150 m 2, alternativt schaktning mer än en meter under marknivån. Spillvatten Spillvatten, liksom hushållsspillvatten, definieras här som bad-, disk-, tvätt- och klosettvatten (Naturvårdsverket 87:6). Upplag Med upplag avses här plats på marken eller i vattnet för uppläggning och förvaring av förorenande ämnen, avfall, förorenade massor, massor med okänd miljöstatus eller andra förorenade produkter. Plats på marken för kompostering av hushållsavfall från enskilt hushåll är ej att betrakta som upplag. Yrkesmässig Såväl fysiska som juridiska personer kan bedriva yrkesmässig verksamhet. För att någon ska anses yrkesmässigt bedriva viss verksamhet förutsätts att verksamheten har en viss omfattning och varaktighet, samt ett objektivt fastställbart vinstsyfte och är av självständig karaktär. Samtliga av dessa fyra kriterier måste vara uppfyllda för att något ska kunna betraktas som yrkesmässigt. Verksamheten behöver dock inte vara vederbörandes huvudsysselsättning. Kravet på vinstsyfte markerar gränsdragningen mot hobbyverksamhet. 11 (15) BILAGA 1

48 BILAGA D: INFORMATION OM GENERELLA BESTÄMMELSER Här anges exempel på hänvisningar och referat av annan lagstiftning och förordningar som gäller generellt. Dessa restriktioner gäller antingen överallt eller aktiveras av annan lagstiftning då ett vattenskyddsområde inrättas och kan därmed inte anses vara orsakade av skyddsföreskrifterna för ett specifikt vattenskyddsområde. Här återfinns också allmänna rekommendationer och anvisningar för verksamheter inom skyddsområdet som anses vara speciellt viktig. Sammanställningen är inte fullständig, det kan finnas eller kan komma att finnas ytterligare regleringar. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2 kap finns allmänna hänsynsregler som bland annat innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till åtgärdens eller verksamhetens art och omfattning för att skydda hälsa och miljö mot skada och olägenhet. Dessutom skall densamma utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta innebär att om en yt- eller grundvattentillgång utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt, är alla som vill bedriva sådan verksamhet eller vidtaga sådana åtgärder i vatten eller på land som kan skada vattentillgången, skyldiga att skaffa sig tillräckliga kunskaper och vidta de skyddsåtgärder, tåla de begränsningar av verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa skadan. Petroleumprodukter mm. Inom vattenskyddsområde gäller särskilda bestämmelser vid hantering av brandfarliga vätskor enligt Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2003:24 med revideringar. Bl.a. gäller krav på sekundärt skydd för nyetablering av cisterner eller lösa behållare som rymmer mer än 250 liter brandfarlig vätska. Det sekundära skyddet skall rymma minst hälften av lagrad vätskevolym, dock minst den största behållarens volym. Detta krav gäller dock inte cisterner i pannrum eller motsvarande i bostadshus som är under regelbunden uppsikt. Enligt NFS 2003:24 skall informationsskylt om vattenskyddsområde vara uppsatt vid påfyllningsrör för tank inom vattenskyddsområde. Brandfarliga vätskor (petroleumprodukter) är mycket besvärliga föroreningar i detta sammanhang. Det räcker t ex med en liter dieselolja för att göra en miljon liter vatten odrickbart. Det medför dock ingen hälsorisk att dricka vattnet vid låga halter, även om det luktar och smakar illa. Oljeföroreningar kan bli kvar under mycket lång tid (flera år) i mark och grundvatten. 12 (15) BILAGA 1

49 Tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor föreskrivs i sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1995:3 med revideringar). Körning i terräng med motordrivet fordon regleras av terrängkörningslagen med tillhörande förordningar (SFS 1975:1313 med revideringar). Exempel på skyddsåtgärder för regelbunden eller långvarig parkering av arbetsfordon, arbetsmaskiner och tunga fordon är parkering på hårdgjord yta eller användning av yttre skydd i form av en plåt eller tråg som kan samla upp spill eller läckage. Bekämpningsmedel Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1997:2 om spridning av kemiska bekämpningsmedel får kemiska bekämpningsmedel inte yrkesmässigt användas utan tillstånd inom vattenskyddsområde. Kommentarer och anvisningar till hur föreskrifterna ska tillämpas finns i Naturvårdsverkets Allmänna råd 97:3 och NFS 2000:7 om regler för spridning av bekämpningsmedel. Bestämmelser om spridning och annan hantering av kemiska och biologiska bekämpningsmedel finns i Miljöbalken (SFS 1998:808 med revideringar), förordningen om bekämpningsmedel (SFS 1998:947 med revideringar) samt förordningen om biocidprodukter (SFS 2000:338 med revideringar). Skogsvårdslagen (1979:429 med revideringar) samt Skogsvårdsförordningen (1993:1096 med revideringar) reglerar skogsbruk. Inom vattenskyddsområde är det särskilt viktigt att skogsvårdsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen om skyddszoner, hyggen, skador på mark och vatten samt skogsbilvägar ( 30) efterlevs. Föryngring av skog bör i första hand ske med naturlig föryngring alternativt med ej kemiskt behandlat plantmaterial. Inom den primära zonen bör dikning och maskinell markberedning undvikas. Enligt 14 kap. 19 i Miljöbalken råder generellt förbud mot skogsbesprutning med bekämpningsmedel avsedda för lövsly. Vid all hantering av bekämpningsmedel skall iakttas vad som gäller enligt 2 kap. Miljöbalken, så att påverkan, eller risk för påverkan, av grund- eller ytvatten minimeras. Extra försiktighet bör iakttas vid användning av kemiska bekämpningsmedel på hårdgjorda eller grusade ytor eller i anslutning till vattenintag, diken, dräneringsbrunnar, eller ytvattendrag. Växtnäringsämnen, djurhållning mm. Vid lagring av stallgödsel skall lagringsutrymmena vara så utformade att avrinning eller läckage till omgivningen inte sker samt vad som i övrigt gäller miljöhänsyn i jordbruket (SFS 1998:915 med revideringar och SVFS 2005:74 med revideringar). Råd för skogsbruk finns i Skogsstyrelsens rapport Skogsbruk vid vatten. 13 (15) BILAGA 1

50 Avledning av avloppsvatten Det krävs tillstånd enligt miljöbalken att inrätta avloppsanordningar till vilka vattentoaletter skall anslutas. Motsvarande gäller vid anslutning av vattentoalett till befintlig avloppsanordning (SFS 1998:899 med revideringar). Det finns en särskild hänsynsregel när det gäller avloppsvatten i 9 kap. 7 miljöbalken. Den säger att avloppsvatten ska avledas och renas så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Befintliga anläggningar ska uppfylla miljöbalkens krav. Vid utformning och skötsel av enskilda avloppsanläggningar gäller Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2006:7 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten. Här anges bland annat att den som inrättat eller driver en avloppsanordning bör ha sådan kunskap att anordningen underhålls och sköts så att dess funktion säkerställs. Bedömningen av vilken skyddsnivå som behövs bör göras utifrån naturgivna och andra förutsättningar för området ifråga. Till exempel bör hög skyddsnivå gälla om grundvattentäkter för dricksvatten finns inom anordningens påverkansområde och anordningen kan befaras bidra till olägenheter vad beträffar tillgången till vatten eller vattnets kvalitet i dessa täkter. Täktverksamhet och andra markarbeten Täktverksamhet omfattas av miljöbalken 9 kap samt förordningen (1998:804 med revideringar) om täkter och anmälan för samråd. Materialtäkt såsom grustäkt kräver tillstånd enligt 9 kap 6 i miljöbalken. Bortledning av grund- eller ytvatten i samband med täktverksamhet kräver tillstånd enligt 11 kap 9 i miljöbalken Vid täktverksamhet skall särskilt risken med spill och läckage från arbetsfordon beaktas. Det åligger täktinnehavaren att tillse att deponering av avfall ej sker i täktområdet. Tillfartsvägar skall så långt som det är möjligt vara avspärrade. Utbrutna områden skall snarast återställas med ett skyddande vegetationstäcke. Energianläggningar och vattenutvinning Energianläggningar omfattas av Förordning om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen (SFS 2007:846). Övrig verksamhet För hantering av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen skall förutom vattenskyddsföreskrifterna iakttas vad som gäller enligt miljöbalken samt Naturvårdsverkets föreskrifter. Miljöbalken 9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:11) om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar. 14 (15) BILAGA 1

51 Avyttring av överblivna eller outnyttjade läkemedel via avlopp till exempel via spillvatten, hushållsvatten eller annat avloppsvatten kan medföra att oönskade preparat och ämnen når yt- eller grundvatten. Överblivna eller outnyttjade läkemedel skall lämnas till apotek. 15 (15) BILAGA 1

52 Bilaga 2 4:152>1 ÅSARP 8:50 8:10 ÅSARP 8:67 10:6>4 18:1>6 S Å-ÅSEN 2:3>2 18:1>12 2:3 ÅSARPS- ÅSEN 4:152>4 S 3:1 4:152>8 Åsarp Vattenskyddsområde Föreslagen utbredning VSO Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär Skyddszon Bakgrundskarta: Fastighetskartan Uppdragsnummer: Datum: Konstruerad av: Skala: ¹ 0 12, m EMAR/LRUD 1: m