MARIANNELUNDS VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter

Transkript

1 MARIANNELUNDS VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Göteborg Uppdragsnummer SWECO Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax

2 ra02s i

3 ra02s INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Uppdragets omfattning och genomförande Underlagsmaterial Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Orienteringskarta 5 2 MARIANNELUND VATTENTÄKT Vattentäktens utformning Vattenbehandling Försörjningsområde Vattenförbrukning Kapacitet Framtida uttagsbehov Reservvattentäkt Vattentäktens värde Ägandeförhållanden Vattendom tillstånd för vattenbortledning 7 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING Områdesbeskrivning Markanvändning Geologi Hydrologi Nederbörd och grundvattenbildning Hydrogeologi Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Vattenkvalitet 12 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING Aktuella planbestämmelser Översiktsplan Motstående intressen inom tillrinningsområdet 13 5 RISKINVENTERING OCH RISKBEDÖMNING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR Genomförande Definition av risk Generella hot mot en vattentäkt Identifierade risker inom Vattenverksamhet Identifierade risker inom Sabotage, kris och krig Identifierade risker inom Klimatförändringar Identifierade risker inom Övrig verksamhet och markanvändning i tillrinningsområdet 17 ii

4 ra02s Vägar och transporter (1) Bebyggelse (2) Jord- och skogsbruk (3) Markarbeten (4) Förvaring av avfall Övriga riskkällor 26 6 RISKANALYS Riskanalysens användning Riskanalysens känslighet Skyddsbehov 31 7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Krav och allmän metodik Generella grunder för indelning i skyddszoner Vattentäktszon Primär zon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Arbetsmodell för avgränsning av skyddszoner för Mariannelund grundvattentäkt Tillrinningsområde Transporttid i mark Riskförekomst Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Sammanfattning 42 8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER Skyddsföreskrifternas syfte Skyddsföreskrifternas funktion Generella krav på restriktionsnivån Kommunens miljöpolicy och miljöambitioner 45 iii

5 ra02s Bilagor 1. Riskanalys för Mariannelund grundvattentäkt 2. Förslag till vattenskyddsområde för Mariannelunds grundvattentäkt 3. Förslag till skyddsföreskrifter för Mariannelunds grundvattentäkt iv

6 1 (45)

7 1 INLEDNING Mariannelund vattentäkt har enligt beslut (IIG1-4-70, ) hos länsstyrelsen i Kalmar län, fastställt skyddsområde och skyddsföreskrifter. Dessa är dock i behov av översyn och revidering i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk. På uppdrag av Eksjö Energi AB har Sweco i Göteborg upprättat tekniskt underlag samt förslag till uppdaterat vattenskyddsområde och reviderade skyddsföreskrifter för Mariannelund vattentäkt. är ett helägt kommunalt aktiebolag som ägs av Eksjö kommun. Bolaget bedriver produktion och distribution av fjärrvärme, ansvarar för renhållningsverksamheten, samt vatten och avloppsverksamhet inom Eksjö kommun. är därmed huvudman för de kommunala vattentäkterna i Eksjö kommun. Tillsynsmyndighet är i dagsläget länsstyrelsen i Kalmar län då aktuell vattentäkt är belägen i Vimmerby kommun. avser att ansöka om beslut om fastställande av uppdaterat vattenskyddsområde för Mariannelund vattentäkt från Länsstyrelsen i Kalmar län. Länsstyrelsen blir därmed ansvarig tillsynsmyndighet. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att ge Mariannelunds vattentäkt ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras, så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde 1 : o stärks skyddet för vattenförekomsten o tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse o förtydligas vad som gäller utifrån Miljöbalken 1 Vattenskyddsområde. Handbok om vattenskyddsområde. Naturvårdsverket 2010:5. 2 (45)

8 I översiktsplanen 2 för Eksjö kommun anges under Behov/Strategiska åtgärder/rekommendationer vikten av att säkerställa ett nödvändigt vattenskydd kring kommunens vattentäkter. 1.2 Uppdragets omfattning och genomförande Uppdraget omfattade upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Mariannelund vattentäkt. Arbetet genomfördes under och omfattade: o Teknisk beskrivning av vattentäkten o Översiktlig hydrogeologisk beskrivning av vattentäktens tillrinningsområde o Identifiering av potentiella föroreningskällor o Översiktlig riskbedömning av beaktansvärda riskkällor för vattentäkten o Utarbetande av förslag till vattenskyddsområde o Framtagande av förslag till skyddsföreskrifter Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, tillhandahållet av Eksjö kommun, samt länsstyrelsen i Kalmar län. 1.3 Underlagsmaterial Underlagsmaterialet har främst utgjorts av: o GSD fastighetskartan, lantmäteriet, 1:10,000 o o o Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16 Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde, Naturvårdverkets handbok 2010:5. Teknisk beskrivning och driftsinstruktion för Mariannelund vattenverk och ledningsnät 2 Översiktsplan Eksjö kommun, Mål och strategier inför 2010, Antagen (45)

9 o o o o o o o o Sveriges Geologiska Undersökning, Jordartskartan, 6F Vetlanda NO jämte beskrivning, Svantesson, S., 2001 Sveriges Geologiska Undersökning, Bergrundskartan samt Strukturgeologiska kartan, 6F Vetlanda NO jämte beskrivning, Persson, L., 1985 Sveriges Geologiska Undersökning, kartan över grundvattnet i Kalmar län, Serie Ah Nr 1, jämte beskrivning, Jan Pousette, Carl- Fredrik Müller, Per Engqvist och Gert Knutsson, Sveriges Geologiska Undersökning, Grundvattenmagasinet Mariannelundsåsen, Lars Rodhe, K149, PM över provpumpningar av befintlig vattentäkt för Mariannelunds köping, Jönköpings län, Kommunernas Konsultbyrå, Grundvattenobservationer vid Mariannelunds vattenverk, Eksjö Kommun 1986 Översiktsplan Eksjö kommun, Långsiktigt planeringsdokument för strategisk utveckling samt mark- och vattenanvändning. Antagen Regional vattenförsörjningsplan Kalmar län, 2013, Länsstyrelsen i Kalmar län o VA-Plan Vimmerby kommun, 2012 o o VA-Plan , Eksjö kommun Muntlig och skriftlig information från miljöavdelningarna i Eksjö kommun, Vimmerby kommun samt länsstyrelsen i Kalmar län rörande riskförekomst i anslutning till vattentäkten 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Syftet är inte, och kan inte vara, att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 4 (45)

10 1.5 Orienteringskarta 5 km Mariannelunds vattentäkt Figur 1.1 Översiktskarta med ungefärligt läge för Mariannelund grundvattentäkt i Eksjö kommun (med uttagsbrunn belägen i Vimmerby kommun). Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/ (45)

11 2 MARIANNELUND VATTENTÄKT 2.1 Vattentäktens utformning Brunnsanläggningen i Mariannelund utgörs av en 6 m djup grävd brunn, byggd av betongrör med en diameter om 2.5 m (som genom sitt stora magasin i sig fungerar som en lågreservoar) varifrån råvatten efter behandling pumpas till en högvattenreservoar i Mariannelunds samhälle. Brunn och vattenverksbyggnad är belägen inom inhägnat område vid östra sidan av sjön Norra Åsjön, i Vimmerby kommun ca 1 km från Mariannelund. 2.2 Vattenbehandling Råvattnet från uttagsbrunnen ph justeras med kaustiksoda genom doserpump vilken styrs via ph-mätare och flödesvakt. Vid behov, då mikrobiologisk infektion kan påvisas, kan dessutom desinfektion ske med natriumhypoklorit. 2.3 Försörjningsområde Vattentäkten försörjer Mariannelund samhälle där ca 2000 personer är anslutna till den kommunala vattenförsörjningen. Det finns inga större vattenförbrukare (vattenförbrukning > 500 m 3 /år). 2.4 Vattenförbrukning Det aktuella vattenuttaget uppgår i medeltal till 450 m 3 /dygn, totalt uttag per år är ca m Kapacitet Brunnens provpumpade kapacitet är 20 l/s. 2.6 Framtida uttagsbehov Eksjö kommun har ingen prognos om det framtida vattenuttagsbehovet. Översiktsplanen anger dock en vikande befolkningsprognos varför antalet anslutna personer till Mariannelunds vattentäkt inte förväntas öka nämnvärt. 2.7 Reservvattentäkt Det finns idag ingen reservvattentäkt för den kommunala vattenförsörjningen i Mariannelund samhälle. Överskitsplanen anger 6 (45)

12 dock ett behov och rekommenderar som strategisk åtgärd att ur ett sårbarhetsperspektiv säkerställa reservvattentäkt för Mariannelund. 2.8 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande, kostnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet och kvalitet samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Vattentäktens värde bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Mariannelund vattentäkt ett högt till extremt högt skyddsvärde. Till vattentäkter med extremt högt skyddsvärde räknas viktiga allmänna vattentäkter där reservalternativ saknas. 2.9 Ägandeförhållanden Vattentäkten och uttagsbrunn är belägen på fastigheten Rökulla 1:9 vilken ägs av Eksjö kommun Vattendom tillstånd för vattenbortledning Vattendom, A 53/168 AD 25/1968 ( ) medger ett årligt uttag för Mariannelunds vattentäkt i Rökulla om m 3 (medeluttag 1350 m 3 /dygn) dock högst 1700 m 3 /dygn. 7 (45)

13 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 3.1 Områdesbeskrivning Vattentäkten ligger utanför detaljplanelagt område i Vimmerby kommun ca 1 km öster om i Mariannelund samhälle. Vattentäkten är belägen vid kanten på en isälvsavlagring, Mariannelundsåsen, vid strandbrinken till Norra Åsjön som utgör del av Silveråns dalgång (figur 3.1). Grundvattenmagasinet i Mariannelundsåsen finns beskrivet i SGU publikation K149 (L Rodhe, 2009). 3.2 Markanvändning Omgivningen består huvudsakligen av skogsmark. Bortsett från ett par enstaka fritidshus norr om täkten finns ingen samlad bebyggelse i närheten. Väg 33 som går mellan Mariannelund och Vimmerby ligger ca 500 m söder om vattenverket. Vägen till Rumskulla passerar knappt 100 m öster om vattenverket. (figur 3.1) Figur 3.1 Läge för uttagsbrunn samt markanvändning i och kring vattentäkten i Mariannelund. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/ (45)

14 3.3 Geologi Vattentäkten är belägen i en m mäktig isälvsavlagring (sand och grus) som följer Silveråns dalgång i NV-SO riktning. Denna riktning är geomorfologiskt mycket dominerande och hela dalgången följer en större deformationszon. Omgivande jordarter består huvudsakligen av sandig morän. Berggrunden, som består av graniter och vulkaniter, framträder i dagen längs höjdryggarna (figur 3.2). Figur 3.2 Jordarter i området kring Mariannelund. (Utsnitt från jordartkartan Vetlanda 6FNO6, Sveriges Geologiska Undersökning. Medgivande nr: /2008) 3.4 Hydrologi Nederbörd och grundvattenbildning Den korrigerade årsnederbörden i området uppgår till ca 600 mm. Avrinningen bedöms vara ca 50 % av nederbörden och uppgår till ca 300 mm/år, vilket motsvarar 9.5 l/s*km 2. Den naturliga 9 (45)

15 grundvattenbildningen för Mariannelindsåsen är enligt VISS mm/år. Grundvattenbildning sker primärt genom direkt infiltration genom isälvssedimenten, sekundärt genom avrinning från omgivande moränområden öster och norr om vattentäkten. Grundvattentäktens uppskattade tillrinningsområde framgår av figur 3.3. Figur 3.3 Bedömt tillrinningsområde för Mariannelunds grundvattentäkt. Grundvattenmagasinet utgörs av Mariannelundsåsen (gröna området). Tillrinningsområdet modifierat från Rodhe (2009). (Utsnitt från jordartkartan Vetlanda 6FNO6, Sveriges Geologiska Undersökning. Medgivande nr: /2008). 3 Vatteninformationssystem Sverige ( 10 (45)

16 Grundvattenmagasinet som längs Norra Åsjön utgörs av grus bedöms ha hydraulisk kontakt med ytvattnet. Vid drift av vattentäkten är grundvattennivån i uttagsbrunnen lägre än sjöytan och inducerad grundvattenbildning är trolig. Detta betyder att även Silveråns avrinningsområde norr om sjön utgör tillrinningsområde för Mariannelunds grundvattentäkt. Detta område redovisas ej i figur 3.3 ovan. 3.5 Hydrogeologi Grundvatten förekommer i öppet magasin i isälvsavlagringen. Den regionala grundvattenströmningen följer riktningen för Silveråns dalgång. Den lokala strömningsriktningen följer dock topografin i närområdet. Utifrån grundvattennivåobservationer vid drift ges en generell bild av lokala strömningsförhållanden, figur 3.4. Vid grundvattenuttag sker radiell inströmning mot brunnen i närområdet, d.v.s. från alla riktningar. De dominanta riktningarna mot uttagsbrunnen styrs dock i hög grad av den regionala grundvattenströmningen (från nordväst) samt lokala topografin som vid en analys av modellen över grundvattennivåerna öster om vattentäkten indikerar en naturlig strömningsriktning mot uttagsbrunnen i västlig riktning. Figur 3.4 Placering av observationsrör och genererade grundvattennivåer (röda linjer) samt generell och tolkad grundvatten-strömningsriktning (blå pilar) SGU anger att grundvattentillgångarna i aktuella jordlager i Mariannelundsåsen är stora med mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter i storleksordningen l/s. 11 (45)

17 3.6 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens och grundvattnet känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark till grundvattnet. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet. Då den ytliga jordarten i vattentäktens närområde utgörs av isälvsmaterial, vilket är ett mycket vattengenomsläppligt geologiskt material, bedöms sårbarheten vara mycket stor. En eventuell förorening kan snabbt transporteras genom isälvsmaterialet och mot uttagsbrunnen. 3.7 Vattenkvalitet Vid Mariannelund vattentäkt tas regelbundet prov på råvattnet. Genomgång av analysresultat från åren visar att råvattenkvaliteten inte påvisar några avvikelser. Råvattnet i brunnen håller en god kvalitet med avseende på analyserade parametrar. Halterna av näringsämnen är låga och det är inga problem med bakterier i vattnet. 12 (45)

18 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering och vattentäkter. Vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten skall prioriteras, men kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vatten negativt genom de restriktioner som läggs på verksamheterna. 4.1 Aktuella planbestämmelser Översiktsplan Eksjö kommun har en översiktplan som fastställdes 2013, denna anger att kommunens samtliga vattentäkter förutom Höreda och Värne har fastställda vattenskyddsområden. Förslag till vattenskyddsområden för Höreda och Värne har lämnats till Länsstyrelsen för beslut. Revidering av vattenskyddsområden för Eksjö och Mariannelunds vattentäkter pågår. Vimmerby kommun, i vilken täkten är belägen, redovisar inga planer på att utöka eller förtäta bebyggelsen i området som ansluter till vattentäkten. Ej heller i Eksjö kommun för de delområden som gränsar till Åsjön Motstående intressen inom tillrinningsområdet Motstående intressen redovisas under kapitel (45)

19 14 (45)

20 5 RISKINVENTERING OCH RISKBEDÖMNING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 5.1 Genomförande En översiktlig riskinventering har gjorts inom närområdet kring vattentäkten, vilket omfattar dess tillrinningsområde samt tilltänkta vattenskyddsområdet. Information om riskobjekt i området har dessutom inhämtats från Vimmerby kommun, Eksjö kommun samt länsstyrelse. En riskanalys har genomförts vilken omfattar de verksamheter och förekomster som bedöms utgöra beaktansvärda risker för vattenförekomsten. Modellen för riskanalysen presenteras i avsnitt 6 och resultatet från genomförd analys återfinns i Bilaga 1. De olika riskkällorna beskrivs i detta avsnitt och läget redovisas i Figur 5.4. Riskernas numrering i texten hänvisar till kartan. 5.2 Definition av risk Med risk menas här en möjlig fara från en verksamhet eller förhållande. Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. 5.3 Generella hot mot en vattentäkt Enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:5 kan risker för en vattentäkt delas in i fyra olika grupper enligt nedan: Vattenverksamhet Sabotage, kris och krig Klimatförändringar Övrig verksamhet och markanvändning inom tillrinningsområdet 5.4 Identifierade risker inom Vattenverksamhet Risker inom denna kategori rör sådant som är direkt förknippat med vattentäktsverksamhet. Det kan till exempel handla om risk för förorening i samband med underhållsarbeten i anslutning till vattentäkten, infiltration av förorenat ytvatten, vattenbrist eller kvalitetsförsämring på grund av överuttag samt läckage av processkemikalier. 15 (45)

21 Risker inom gruppen vattenverksamhet ingår inte i riskanalysen för utformning av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Dock bör riskerna hanteras. Villkor för vattenuttag och vattenkvalitet bör fastställas av miljödomstolen vid prövning av vattenverksamheten enligt 11 kap MB samt behandlas i beredskaps- och saneringsplaner. Förebyggande åtgärder och tekniska barriärer är viktiga redskap för riskminskning. Kommunens HACCP, egenkontroll och tillsynsrapporter föreslås ligga till grund för en handlingsplan som syftar till att tillse att råvattenkvaliteten inte försämras. 5.5 Identifierade risker inom Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris och krig rekommenderas, vilken bör inarbetas i kommunens beredskapsplan Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. 5.6 Identifierade risker inom Klimatförändringar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. En temperaturförhöjning kommer förutom förändringar i nederbörd även att innebära förhöjd vattentemperatur. I medeltal förväntas nederbörden (vintertid) öka med 20 % i norra och 10 % i södra Sverige 4. Denna klimatförändring kan i framtiden medföra följande scenarier för grundvattenförekomsten vid Mariannelund: Ökad vattentemperatur vilket kan påverka den markkemiska processen och därmed ha betydelse för vattenkvaliteten. Översvämning av markområden med ökat läckage av förorenat ytvatten till grundvattenmagasinet. Bräddning av avloppsledningar, vilket medför ökat läckage till omgivande grundvattenmagasin. Ökad tillgång på grundvatten till följd av ökad nederbördsmängd samt att perioden då infiltration är möjlig ökar. 4 SWECLIM Årsrapporter 2002/ (45)

22 Extrema väderförhållanden kan även leda till en ökad allmän olycksfrekvens på grund av exempelvis mycket regn eller ogynnsamma förhållanden som orsakar halka. En tänkbar åtgärd för att minska riskens omfattning kan vara att se till att räddningstjänsten, direkt vid första olycksinsatsen, har god beredskap och kunskap om vattenmagasinets betydelse för vattentäkten. Risker kopplade till klimatförändringar kommer ej att behandlas i riskanalysen för aktuellt uppdrag eftersom den typen av risker inte har sitt ursprung inom tillrinningsområdets gränser, utan beror på förutsättningar i ett större perspektiv. 5.7 Identifierade risker inom Övrig verksamhet och markanvändning i tillrinningsområdet För övergripande beskrivning av de större risker som identifierats kan de riskfyllda verksamheterna grupperas i riskkategorier enligt nedan: Vägar och transporter Bebyggelse Jord- och skogsbruk Markarbeten Förvaring av avfall Övrigt Vägar och transporter (1) Vägtrafik nära en vattenförekomst kan medföra risk för negativ påverkan, dels genom diffus spridning med vägdagvatten (till exempel halkbekämpning), dels genom olyckor där för grundvattnet skadliga ämnen läcker ut. Väg no. 812, klassad som sekundär länsväg, går i direkt anslutning till vattentäkten genom såväl primär- som sekundär skyddszon. Andelen tung trafik är ca 40 fordon ÅDT 5 och den totala trafikbelastningen ca 430 fordon (ÅDT). 6 5 Årsdygnstrafik, det under ett år genomsnittliga trafikflödet per dygn. 6 Trafikverket ( /) 17 (45)

23 Figur 5.1 Väg 812 passerar genom föreslagen primär skyddszon strax öster om vattentäktens uttagsbrunn (vänstra bilden). Bron över Silverån vid väg, nordväst om vattentäkten (högra bilden) Väster om Norra Åsjön, genom föreslagen sekundär skyddszon går en enskild belagd väg. Det finns ingen uppgift om trafikbelastning. Väg 40, mellan Mariannelund och Vimmerby, går söder om Norra Åsjön och bedöms inte kunna påverka vattentäkten. De riskkällor som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor på väg Vägdagvatten Drift- och underhållsarbeten Upplag Vägsalt Vägledning om beredskapsplanering för skydd av vattentäkt vid olycka ges av Trafikverkets handledning, publikation 2007:127. Olyckor på väg Olyckor sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckor men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituationen är komplex och där trafikmängden hög. Olyckor kan orsaka stora utsläpp av förorenande ämnen, koncentrerat i både tid och rum vilket gör att risken för negativ påverkan på vattentäkten är stor. Faktorer såsom vägstandard och hastighetsbegränsningar liksom växtlighet inom vägområdet har stor betydelse för olycksrisken. 18 (45)

24 Olyckor med transport av farligt gods medför ibland att förorenande ämnen sprids till omgivningen inom en kort tid och som punktutsläpp. Olyckor med personbilar kanske tillför en totalt sett större mängd skadliga ämnen emedan spridningen är mer utspridd både i området och i tiden. Vägdagvatten Dagvatten från vägar utgör en diffus föroreningskälla för grundvattnet i närområdet. Föroreningar utgörs bland annat av restprodukter från transporter, dvs. väg-, däck- och fordonsslitage. Vägdagvatten innehåller ofta höga halter av tungmetaller i form av koppar, bly och kadmium samt opolära alifatiska kolväten. Vägdagvatten innehåller även föroreningar som läckt ut vid olyckor, varav en del stannar kvar på vägbanan och sköljs bort med dagvattnet vid nästa regntillfälle. Drift- och underhållsarbeten Drift- och underhållsarbeten på vägar riskerar att påverka vattenförekomsten negativt, samtidigt som det är nödvändigt för att minska risker för olyckor. Vid beläggningsarbete på vägar kan föroreningsmängden i dagvattnet öka, dels genom att vattnet tar upp ämnen från de material som läggs på vägbanan, dels genom användningen av maskiner vilka kan läcka drivmedel, olja mm. Upplag Upplag av olika slag kan medföra att förorenande ämnen förs med avrinnande vatten till vattenförekomsten. Upplag av snö från trafikerade ytor kan innehålla stora mängder föroreningar och upplag av asfalt och oljegrus innehåller framförallt petroleumprodukter. Upplag av vägsalt riskerar att läcka ut stora volymer klorider. Vägsalt Klorid från vägsalt kan utgöra en risk för en vattentäkt. Vanligtvis sprids något kg salt/m²/år. Även salt som används för dammbindningsändamål utgör en risk för vattentäkten. Klorid rör sig lätt i marken med grundvattenflödet. 19 (45)

25 Sammanfattning I riskanalysen, Bilaga 1, bedöms följande risker förknippade med vägar och transporter: Olyckor på väg Olyckor med farligt gods Dagvatten från vägar Drift- och underhållsarbete på väg Upplag av snö Upplag av asfalt och oljegrus Upplag av vägsalt Spridning av vägsalt Bebyggelse (2) Överallt där människor bor och vistas förekommer en lång rad potentiella hot för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Inom föreslaget skyddsområde finns endast ett fåtal bebyggda fastigheter. Närmast samlad bebyggelse är vid Brusafors, söder om Norra Åsjön och bedöms inte utgöra någon risk för Mariannelund vattentäkt. De riskkällor för Mariannelund grundvattentäkt som förknippas med bebyggelse är främst: Hemkemikalier Parkering och uppställning av fordon Fordonstvätt Enskilda avlopp Hemkemikalier Många av de produkter som används i hushållet och i trädgården, såsom bekämpningsmedel, smörjolja, städmedel och målarfärg, utgör vid ovarsam hantering i större mängder en beaktansvärd risk för vattentäkten. Till exempel kan rester av bekämpningsmedel redan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av många 20 (45)

26 medel är långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken där nedbrytningen och fastläggningen kan vara liten. Parkering och uppställning av fordon Parkering och uppställning av fordon kan medföra läckage av bland annat petroleumprodukter. Läckage kan uppkomma både vid normal parkering till följd av fel på de parkerade eller uppställda fordonen samt vid bensinstöld. Fordonstvätt Fordonstvätt kan ske med olämpliga produkter som sedan tillförs vattendrag och grundvatten. Föroreningar kan antingen föras med grundvattnet eller genom ytavrinning från hårdgjorda ytor där dränering till kommunalt avlopp saknas. Enskilda avlopp Risker förknippade med avlopp är bland annat utsläpp av mikrobiella föroreningar till omgivande mark och vatten. Andra risker kan exempelvis utgöras av läkemedelsrester samt tvättmedel som når omgivande mark och vatten. Även stora mängder av ämnen såsom kväve och fosfor kan utgöra ett hot mot en vattentäkt eller en vattenförekomst. Sammanfattning I riskanalysen, Bilaga 1, bedöms följande risker förknippade med bebyggd miljö: Hantering av hemkemikalier Parkering och uppställning av fordon Fordonstvätt Enskilda avlopp Jord- och skogsbruk (3) Inom jordbruket är det framförallt ovarsam spridning av vissa bekämpningsmedel och växtnäringsämnen som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Risker som finns i skogsbruk är bland annat avverkning, spridning av gödsel i skogsmark, hantering av plantor som behandlats med bekämpningsmedel och användning av träskyddsmedel. De riskkällor som kan uppkomma i samband med jord- eller skogsbruk är: 21 (45)

27 Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Djurhållning Farmartankar Avverkning Upplag Inom tillrinningsområdet till Mariannelund grundvattentäkt förekommer inte jordbruk idag och förväntas inte heller förekomma i framtiden. Skogsavverkning har dock ägt rum inom det föreslagna skyddsområdet i modern tid. Det är troligt att ytterligare områden i anslutning till skyddsområdet kan komma att avverkas i framtiden. Bekämpningsmedel Inom jord- och skogsbruk används olika typer av bekämpningsmedel. En del bekämpningsmedel är svårnedbrytbara. Även hantering och förvaring av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Växtnäringsämnen Inom jord- och skogsbruk (dock inte vanligt förekommande) kan växtnäringsämnen tillsättas genom handelsgödsel (kemiskt framställt) eller naturgödsel (djurspillning). Även spridning av slam från reningsverk eller enskild reningsanläggning är en källa till växtnäringsämnen. Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av näringsämnen till omgivningen. Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Växtnäringsämnen kan tillföras grund- och ytvatten på flera sätt. Det kan till exempel bero på naturlig utlakning, förhöjd utlakning på grund av kalhuggning eller ökad tillförsel av ämnen till följd av hantering av växtnäringsämnen i jord- och skogsbruket. Inom tillrinningsområdet förekommer inte jordbruksmark och det kan heller inte förväntas förekomma i framtiden. Spridning av gödsel i skogsbruk är sällsynt varför risk förknippad med hantering av växtnäringsämnen inte analyseras i riskanalysen. 22 (45)

28 Djurhållning Djurhållning inom vattenskyddsområdet kan orsaka spridning av mikrobiella patogener. Djurhållning i större omfattning har inte konstaterats inom skyddsområdet, det är inte heller troligt att detta kommer att förekomma i framtiden, varför denna risk inte analyseras i riskanalysen. Farmartankar Farmartankar inom jord- och skogsbruksverksamhet innebär en risk för att diesel och andra petroleumbränslen genom spill och läckage kan nå grundvattnet. Avverkning Avverkning innebär att den skyddande effekt som växttäcket utgör minskar vilket gör marken och grundvattenmagasinet mer sårbart. Vid avverkning ökar också näringsläckage från marken i viss mån vilket medför ökad tillförsel av näringsämnen till grundvattnet. Läckage av petroleumprodukter från maskiner som används vid avverkning kan också inträffa. Timmerupplag Upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande i samband med skogsbruk kan utgöra ett hot mot vattentäkten genom läckage av bland annat fenoler. 23 (45)

29 Figur 5.2 Slutavverkat skogsområde i del av den föreslagna sekundära skyddszonen Sammanfattning I riskanalysen, Bilaga 1, bedöms följande risker förknippade med jordoch skogsbruk: Hantering av kemiska bekämpningsmedel Avverkning Farmartankar Timmerupplag Markarbeten (4) Omfattande maskinell schaktning, grävning och borrningsarbeten inom vattentäktens tillrinningsområde utgör hot mot vattenkvaliteten genom ökad risk för spridning av annars fastlagda ämnen samt ökad risk för spridning av förorenande ämnen från arbetsmaskiner, till exempel smörjolja och drivmedel. Även tillförsel av material för till exempel utfyllnad och utjämning av mark innebär en risk för vattentäkten. Det kan också ske utfyllnad med orena massor. I samband med täktverksamhet förekommer olika åtgärder som utgör risker för försämrad yt- eller grundvattenkvalitet/kvantitet. Exempel på 24 (45)

30 sådana åtgärder är bortledning av yt- eller grundvatten och utfyllning av förorenade massor. Vid återställning av en materialtäkt läggs ofta stora mängder massor i täkten för att jämna ut de branta kanterna. Öster om vattentäkten har tidigare bedrivits grustäktsverksamhet i större omfattning (4). I nuläget har ägaren inte fått tillstånd för fortsatt verksamhet men kan vara intresserad av att utvidga. En utvidgad grustäktsverksamhet utgör ett hot för vattentäkten. Det kan inte uteslutas att materialtäkt för hushållsbehov förekommer eller kan komma att förekomma inom tillrinningsområdet. Sammanfattning I riskanalysen, Bilaga 1, bedöms följande risker förknippade med markarbeten: Markarbeten Utfyllning med orena massor Täktverksamhet Husbehovstäkt Förvaring av avfall Förvaring av avfall omfattar deponier, tillfälliga eller långvariga upplagsplatser samt platser för sortering av avfall. Hushållsavfall och annat avfall som hanteras på ett olämpligt sätt utgör en risk för förorening av såväl yt- och grundvatten. Även tillfälliga eller mer långvariga upplag på bostadsfastigheter utgör en beaktansvärd risk för förorening av en nedströms belägen vattentäkt. Idag förekommer inga kända upplag av denna typ inom tillrinningsområdet till Mariannelund grundvattentäkt, dock kan risken inte uteslutas förekomma i framtiden. Sammanfattning I riskanalysen, Bilaga 1, bedöms följande risker förknippade med förvaring av avfall: Upplag av avfall 25 (45)

31 5.7.6 Övriga riskkällor Hulta sågs kvarn (5) Vid fastigheten Rumskullahult 2:1, vid Silverån, finns en nedlagd före detta såg. Enligt uppgift från länsstyrelsen har här under en period bedrivits betning av säd och plantor. Omfattning och eventuell kvarstående påverkan från bekämpningsmedel eller kvicksilverrester på mark och vatten är okänd. Risken bedöms dock inte vara beaktansvärd så länge markområdet är fortsatt orört varför den inte analyseras i riskanalysen. Rökulla f.d. barkdeponi (6) Enligt uppgift från länsstyrelsen har Brusafors-Hällefors AB tidigare använt fastigheten Rökulla 1:2 för deponering av bark. Eventuell nuvarande påverkan på grundvattensystemet bedöms dock inte påverka Mariannelunds grundvattentäkt varför risken inte analyseras i riskanalysen. Göreda bro garveri (7) Av verksamheten vid Rökulla 2:5 som bedrevs i slutet på 1800-talet återstår endast byggnaden. Eventuella föroreningsrester bedöms inte kunna påverka Mariannelunds vattentäkt varför risken inte analyseras i riskanalysen. Transformatorstolpe - vattentäktszon (8) I anslutning till uttagsbrunnen, inom vattentäktszon, finns en transformator uppsatt på stolpe. Transformatorn innehåller giftig olja som vid läckage kan förorena grundvattnet. Risken bedöms dock inte vara beaktansvärd varför den inte analyseras i riskanalysen. Figur 5.3 Transformatorstolpe inom vattentäktszon 26 (45)

32 Figur 5.4 Riskkällor i anslutning till Mariannelundvattenskyddsområde. Numreringen för respektive riskkälla återfinns i texten. 27 (45)

33 28 (45)

34 6 RISKANALYS Den modell som använts för riskanalysen, följer anvisningarna i Naturvårdsverkets handbok 2010:5 om att risker kan beräknas som produkten av konsekvens och sannolikhet. Modellen som här har använts har hämtats från Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning, vilken även är tillämpbar på en vattentäkt. Fyra olika sannolikhetsklasser och fyra olika konsekvensklasser utifrån specificerade kriterier i Livsmedelsverkets handbok har använts för att kategorisera riskkällorna. Dessa resulterar teoretiskt i 16 kombinationer av sannolikhet och konsekvens, vilka kategoriseras i fyra nivåer av risk, se Bilaga 1. De olika nivåerna för risk återspeglas sedan i behov av restriktionsnivå (anmälan, tillstånd, förbud) i vattenskyddsföreskrifterna. För respektive riskkälla har en översiktlig sannolikhetsbedömning och konsekvensbedömning genomförts. Sannolikhetsbedömningen (vald sannolikhetsklass) baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans uttrycker sannolikheten hur ofta en oönskad händelse bedöms kunna inträffa. Sannolikhet för riskförekomst inom skyddsområdet Sannolikhet för emission vid riskförekomst inom skyddsområdet Sannolikhet för ogynnsam transportmöjlighet till vattentäkten Den bedömda sannolikheten har uppskattats vara densamma inom både primär och sekundär skyddszon då avståndet från riskkälla till uttagsbrunn inte påverkar sannolikheten att en oönskad händelse ska inträffa. Konsekvensbedömningen (vald konsekvensklass) baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans uttrycker konsekvensen av en eventuell oönskad händelse. Markens och vattnets sårbarhet uttryckt som systemets inneboende känslighet för påverkan Avståndets inverkan på reduktion av föroreningen genom nedbrytning, fastläggning och spädning fram till vattenuttaget 29 (45)

35 Emissionens inneboende förmåga att motstå nedbrytning och fastläggning Emissionens farlighet Belastning, mängd, volym av emissionen Utbredning av riskförekomst Den bedömda konsekvensen vid uttagsbrunnen är större om samma riskobjekt placeras i primär skyddszon jämfört med i sekundär skyddszon på grund av att den längre uppehållstiden från placeringen i sekundär skyddszon medger möjlighet för föroreningar att spridas, utspädas, nedbrytas och fastläggas i marken på väg mot vattentäkten. Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. Konsekvensen av störningen är i detta fall är att råvattenkvaliteten försämras. Det är framförallt de risker som är belägna nära vattentäkten eller uppströms vattentäkten som utgör det största hotet mot dricksvattenkvaliteten. I riskanalysen identifieras och värderas beaktansvärda riskkällor som förekommer i dagsläget eller som kan tänkas komma att förekomma i framtiden. Riskobjekt utgörs per definition av riskkällor på en specifik plats, dvs. flera riskobjekt av samma typ definierar en typ av riskkälla. I modellen har vi valt att fokusera på riskkällorna, alternativt dess verksamheter, men inte de platsbundna riskobjekten, eftersom dessa är föränderliga. Riskkällornas verksamheter kan sedan regleras i vattenskyddsföreskrifterna, om de är beaktansvärda. 6.1 Riskanalysens användning Riskanalysen är ett verktyg för att systematiskt kategorisera risker inom vattentäktens tillrinningsområde. Även om resultatet av riskanalysen är grovt utgör det, tillsammans med aktuell belastning och normer för råvattenkvaliteten, en lämplig grund för att bestämma skyddsföreskrifternas omfattning. I princip bör de risker regleras som har såväl hög sannolikhet som konsekvens. I princip bör också restriktionsnivån vara högre i primär skyddszon än i sekundär skyddszon på grund av det kortare avståndet till vattentäkten. 30 (45)

36 Risklassen och normalbestämmelserna enligt de allmänna råden 2003:16 om vattenskyddsområde avgör föreskrifternas restriktionsnivå. De allmänna råden anger en lägsta restriktionsnivå. Vattenskyddsföreskrifter är primärt riktade mot verksamheter vilka uppfyller vattenskyddsföreskriftens rekvisit. Eftersom riskanalysens syfte är att göra en relativ värdering till grund för val av restriktionsnivå, och inte en absolut värdering av varje riskobjekt, omfattar riskanalysen snarare riskkällor än riskobjekt. Arbetsmodellen synliggör i enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer de risker som bedömts utgöra allvarliga hot mot vattentäkten. I vissa undantagsfall kan riskkällor som utgör en hög sannolikhet och hög konsekvens komma att undantas från reglering genom föreskrifter eller annan typ av åtgärd på grund av att de är svåra att reglera. 6.2 Riskanalysens känslighet På grund av att riskanalysen inte fokuserar på varje enskilt riskobjekt för sig, utan grupperar samma typ av risker till en riskkälla blir resultatet endast indikativt. Endast riskobjekt som hamnar långt ifrån varandra i riskklass utgör verkligt skiljda risker för vattentäkten. Det krävs en mer detaljerad riskanalys för att avgöra vilken risknivå enskilda verksamheter/objekt utgör för vattentäkten och vilka specifika åtgärder som kan anses vara motiverade för enskilda verksamheter/objekt ingående i riskanalysen. 6.3 Skyddsbehov Grundvattenmagasinets sårbarhet och vattentäktens värde styr behovet av att skydda vattentäkten. Vattentäkten Mariannelund har mycket stort värde som en viktig huvudvattentäkt för Eksjö kommun. Skyddsbehovet är mycket stort då en reservvattentäkt saknas i händelse av att uttagsbrunnen/vattentäkten skulle bli obrukbar. Sårbarheten i områden med isälvsmaterial bedöms vara mycket stor eftersom en förorening snabbt kan transporteras genom jordlagret nå uttagsbrunnen. Skyddsbehovet är som störst i de områden som bedöms vara viktiga nybildningsområden för grundvatten. Eftersom skyddsvärdet är mycket högt, sårbarheten är mycket stor och det förekommer och kan tänkas förekomma beaktansvärda risker, bedöms därför skyddsbehovet i form av fysiska och administrativa 31 (45)

37 åtgärder som stort. Inrättande av nytt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är ett sätt att öka skyddet. 32 (45)

38 7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden, utförda vattenbalansräkningar samt riskbedömningar föreslås ett vattenskyddsområde enligt Bilaga Krav och allmän metodik Det övergripande målet med skyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom miljöbalken 7. Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd och handbok för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter 8. Nödvändigheten av att bevara en god dricksvattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att skapa förutsättningar för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening än att eliminera den med ytterligare beredning. Grundprincipen är att vattenskyddsområdet bör utgöras av hela tillrinningsområdet till en vattentäkt. Varje skyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. Av olika skäl begränsas ibland områdets utbredning. Det kan bero på att skyddsförhållandena är goda, att uppehållstiden är tillräcklig eller att det annars inte är skäligt att införa restriktioner på så stora områden. Skyddsområdets yttre gräns kan då flyttas inåt mot vattentäkten, bort från vattendelaren. Riskerna utanför vattenskyddsområdet måste dock vara acceptabla. Utgångspunkter för avgränsning av vattenskyddsområde för grundvatten är att långsam omsättning i grundvattenmagasinet och svårigheter att rena förorenat grundvatten kräver en strategi som 7 SFS 1998:808, Miljöbalken, 7 kap Handbok för vattenskyddsområde, 2010:5 med NFS 2003:16. Naturvårdsverket 2010 respektive (45)

39 medger rådrum i händelse av en akut förorening. I första hand ska skadan hinna upptäckas och föroreningen saneras innan den når grundvattnet, i andra hand innan den hinner transporteras till vattentäkten. Vattenskyddsområdet skall också avgränsas så att föroreningar kan fastläggas eller brytas ned eller på annat sätt oskadliggöras innan de når en grundvattentäkt. Områden nära en vattentäkt eller områden som är speciellt sårbara mot föroreningar behöver starkare skydd mot både akuta och kontinuerliga föroreningar. Utanför dessa områden behövs framför allt skydd mot sådana föroreningar som på lång sikt (flergenerationsperspektiv) kan påverka vattenkvaliteten negativt. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddade intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion. Vattenskyddsföreskrifterna kompletterar eventuella andra gällande föreskrifter. 7.2 Generella grunder för indelning i skyddszoner En uppdelning av skyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Detaljeringsgraden är enligt de allmänna råden avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet och dess skyddszoner till, och inte inom, fastighetsskala. Det är inte möjligt att för varje fastighet eller varje del av ett stort vattenskyddsområde anpassa områdets gränser till förekommande verksamheter. I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och skyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszoner med olika restriktionsnivåer: Vattentäktszon Primär skyddszon 34 (45)

40 Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Vattentäktszon Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsbrunnarna. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma. Om det finns flera uttagsområden ska alla avgränsas som vattentäktszon Primär zon Syftet med den primära skyddszonen är att riskerna för akut förorening minimeras. Vid identifiering av primär skyddszon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå vattentäktszonen med uttagsbrunnarna. Gränsen mellan primär skyddszon och sekundär skyddszon sätts så att uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäktszonen från den primära skyddszonens yttre gräns beräknas vara minst 100 dygn. I de fall området nära vattentäkten utgörs av mäktiga jordlager med begränsad genomsläpplighet eller där en starkt uppåtriktad grundvattengradient råder även vid fullt uttag kan dock den primära skyddszonen avgränsas på ett kortare avstånd än vad som motsvarar 100 dygns uppehållstid Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av tillrinningsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst 1 år Tertiär skyddszon Syftet med den tertiära zonen är att även perifert mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. 35 (45)

41 Den tertiära skyddszonen omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga skyddszoner. Huvudprincipen är att hela tillrinningsområdet till vattentäkten bör omfattas av vattenskyddsområdet. 7.3 Arbetsmodell för avgränsning av skyddszoner för Mariannelund grundvattentäkt Tillrinningsområde Avgränsning av vattenskyddsområdet baseras på tillrinningsområdets avgränsning. Tillrinningsområdet till Mariannelund vattentäkt uppskattas primärt utgöras av en del av det område med isälvsmaterial vari vattentäkten är belägen samt sekundärt genom avrinning från omgivande moränområden åt öster och norr. De rådande hydrogeologiska förhållandena innebär att grundvattnets regionala strömningsriktning bedöms vara i riktning NV-SO. Grundvattnets lokala strömningsriktning styrs av närområdets topografi och bedöms vara enligt figur 3.3. Huvuddelen av det vatten som når uttagsbrunnen härstammar från områden uppströms vattentäkten, d.v.s. huvudsakligen O - NO. I vattentäktens direkta närområde sker en relativt cirkulär strömning mot brunnarna vid uttag, även om den är något utdragen i strömningsriktningen, se figur (45)

42 Vy från ovan Återströmningsavstånd Grundvattendelare Lokala strömningsriktningar skiljda från regional strömningsriktning Uppströms Nedströms Vy från sidan Grundvattennivå under uttag Uttagsbrunn Ursprunglig grundvattennivå Tillrinningsområde till vattentäkt Figur 7.1 Principskiss av grundvattenströmningen invid Mariannelund vattentäkt. Pilarna i figuren visar den bedömda grundvattenströmningens riktning. Observera att figuren inte är skalenlig Transporttid i mark I området utgörs jordarterna primärt av isälvsmaterial. Tätande jordlager förekommer inte. Jordarternas utbredning är styrande för hur föroreningsspridning kan ske till grundvattenmagasinet i vilket vattentäkten är belägen. För områden med isälvsmaterial, sand eller grus i ytan är vattengenomsläppligheten i regel mycket hög, vilket innebär större risk för föroreningsspridning än om grundvattenmagasinet täcks av tätande jordlager (lera eller silt). För att avgränsa den primära och den sekundära skyddszonen uppströms vattentäkten motsvarande minst 100 dygn respektive 365 dygn har transporthastigheten i isälvsmaterialet beräknats. Därefter har transportavstånd motsvarande 100 dygn respektive 365 dygn uppskattats. Dimensionerande uttag har vid beräkningarna bestämts till ca 1350 m 3 /dygn (ca 16 l/s), vilket motsvarar ett medeluttag enligt vattendom. Beräkning av erforderliga flödessträckor uppströms vattentäkten motsvarande minst 100 respektive 365 dygn. 37 (45)

43 Grundvattenytans lutning vid det dimensionerande uttaget 16 l/s 9 tillsammans med den hydrauliska konduktiviteten 10, det geologiska materialets effektiva porositet 11 och grundvattenmagasinets vattenförande mäktighet har beaktats 12. Grundvattenytans lutning vid uttag minskar med ökat avstånd från brunnarna, vilket har beaktats vid beräkningen. En analytisk modell har upprättats för detta ändamål 13. För detaljerad information hänvisas till PM Beräkning av vattenskyddsområden för jordbrunnar, 2010, M. Liedholm, Vattenresurser - Sweco Environment. Beräkningen ger att grundvattnet uppströms transporteras cirka 250 meter fram till brunnen under 100 dygn och cirka 700 meter fram till brunnen under 365 dygn givet förutsättningarna. Den långsammare hastigheten i sekundär skyddszon orsakas av att grundvattenytans lutning vid uttag avtar med ökat avstånd från vattentäkten. Effekten blir att medelhastigheten till brunnarna är större närmast vattentäkten. 9 Grundvattenytans lutning vid uttag är summan av den naturliga grundvattenlutningen samt den av uttaget påverkade grundvattenlutningen. Den naturliga grundvattenlutningen är beräknad till 1,4x10-3 utifrån genererad grundvattennivåkarta. Den påverkade grundvattenlutningen har uppskattats. Den påverkade grundvattenlutningen minskar med ökat avstånd från brunnen x10-3m/s, beräknad med Thiems formel utifrån resultat av provpumpning (K-konsult, 1967) som gav en avsänkning på 70 cm vid ett uttag om 20 l/s. Värdet är normalt för isälvsmaterial. 11 Uppskattas till 0,2 enligt tabellvärden (typvärde för isälvsmaterial) 12 Uppskattas till ca 25 meter (Rodhe, 2009). 13 Modellen baseras på flödestidsberäkning enligt EPA (625/R-94/001), citerad i Krijgsman & Ferreira: A methodology for delineating wellhead protection areas tagen från Kreitler & Senger, modifierad efter Bear & Jacob. 38 (45)

44 Figur 7.2 Avstånd uppströms markerat vid ett uttag om 1350 m3/dygn Beräkning av erforderliga flödessträckor nedströms vattentäkten motsvarande minst 100 respektive 365 dygn. För en viss beräkningsbar sträcka nedströms brunnen sker en återströmning tillbaka mot brunnen (återströmningsavstånd), se figur 7.1. Inströmningsområdet sträcker sig nedströms till en punkt där den naturliga grundvattengradienten, på grund av uttaget, påverkas att luta åt motsatt håll, det vill säga mot vattentäkten. I denna punkt tar uttagsgradienten mot brunnen och den regionala gradienten från brunnen ut varandra. För denna beräkning har grundvattenytans lutning vid det dimensionerande uttaget 16 l/s tillsammans med den hydrauliska konduktiviteten, det geologiska materialets effektiva porositet och grundvattenmagasinets vattenförande mäktighet beaktats 14. Avståndet från uttagsbrunnen till den nedströms belägna Norra Åsjön uppgår till ca 40 meter. Grundvattennivån i brunnen ligger ca 3 dm under sjöns yta. Detta indikerar att inducerad infiltration sker.detta kan 14 Vid beräkning av erforderliga flödessträckor nedströms har samma värden använts som vid uppströmsberäkningen. 39 (45)

45 dock ej påvisas genom vattenanalyser som uppvisar grundvattenkaraktär Riskförekomst En näraliggande risk utgör ett större hot mot vattentäkten än samma risk på ett större avstånd från vattentäkten om lika förhållanden råder i övrigt. Kombinationen av riskbelägenheterna, riskernas art samt försiktighetsprincipen kan vid behov styra skyddszonernas avgränsning. Vattentäktszonen för Mariannelund vattentäkt utgörs av den del av fastigheten Rökulla 1:9 som idag är inhägnad kring vattenverket och uttagsbrunnen Primär skyddszon P1 P2 Gränsen motsvarar den beräknade uppehållstiden på grundvattnet motsvarande 100 dagar. Den primära skyddszonen avgränsas nedströms längs med strandlinjen Sekundär skyddszon Vid avgränsning av den sekundära skyddszonen har hänsyn tagits till gränserna för det befintliga skyddsområdet som är väl inarbetat och bekant för flertalet av verksamhetsutövare och boende i området, och därmed i viss mån accepterat. Beräkning av erforderliga skyddsavstånd, d.v.s. avstånd motsvarande en uppehållstid (flödestid) på grundvatten om 365 dagar, visar att dessa hamnar väl inom gränsen för det befintliga skyddsområdet. Analys av grundvattennivåer indikerar att vatten från Åsjön induceras in till grundvattentäkten uttag. Vid ogynnsam vind och strömningsriktning kan en förorening spridas i Åsjön och inducera grundvattenmagasinet vid uttagsbrunnen. Det bedöms därför miljömässigt motiverat att inkludera delar av Norra Åsjön som en del av den sekundära skyddszonen för Mariannelund vattentäkt. Enligt Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden (2010:5) bör den sekundära skyddszonen avgränsas så att rinntiden i sjöar och vattendrag vid högvattenflöde är timmar till vattentäkten. Utmed vattendrag och dräneringar skall den sekundära skyddszonen omfatta ett område på minst 100 meter. De delar av ytvattnet som anses vara motiverat omfattar uppströms till bron vid Hulta Såg samt nedströms 40 (45)

46 där Norra Åsjön smalnar av. Därtill en kantzon om 100 m kring detta ytvatten. En väl tilltagen sekundär skyddszon kan motiveras av grundvattenmagasinets höga sårbarhet samt dess höga värde, inte minst ur ett regionalt vattenförsörjningsperspektiv S1 S2 S3 S4 S5 Gränsen följer befintlig gränsför vattenskyddsområdet, d.v.s. längs med strandkanten. Något korrigerad utifrån strandlinjen enligt GSD-fastighetskartan(2014). Gränsen i syd följer i stort befintlig vattenskyddsområdesgräns. För tydlighetens skull något korrigerad utifrån nuvarande (2014) fastighetsgränser. Gränsen åt öster är oförändrad mot befintligt vattenskyddsområde. Avståndet från uttagsbrunnen motsvarar här ungefärligt beräknat erforderligt skyddsavstånd motsvarande uppehållstiden om 365 dagar. Gränsen mot norr följer i stort befintlig vattenskyddsområdesgräns. För tydlighetens skull något korrigerad utifrån nuvarande (2014) fastighetsgränser. Den sekundära skyddszonens avgränsning motsvarar en kantzon om 100 meter längs med Åsjöns västra strand. Gränsen dras i norr så att den inkluderar bro över väg vid Hulta Såg, därefter ansluter gränsen till befintligt skyddsområde vid S4. Det anses inte miljömässigt motiverat att inkludera områden längre uppströms inom Silveråns avrinningsområde Tertiär skyddszon Någon tertiär vattenskyddszon föreslås inte för Mariannelunds grundvattentäkt. Motivet till detta är få befintliga, och i framtiden förutsedda risker inom vattentäktens tillrinningsområdes övriga delar. 15 Regional vattenförsörjningsplan Kalmar län, 2013, Länsstyrelsen i Kalmar län 16 Översiktsplan Eksjö kommun, Långsiktigt planeringsdokument för strategisk utveckling samt mark- och vattenanvändning. Antagen VA-Plan , Eksjö kommun 18 VA-Plan Vimmerby kommun, (45)

47 Utebliven tertiär skyddszon kan också motiveras av föreliggande förslag inkluderar en väl tilltagen sekundär skyddszon. 7.4 Sammanfattning Mariannelund vattentäkt har erhållit ett vattenskyddsområde som indelats i en vattentäktszon samt i en primär- och sekundär skyddszon (Bilaga 2). Avgränsningen har baserats på tillrinningsområdets utbredning, jordartsgeologin, transporttid i mark och vatten, riskförekomst samt rekommenderade uppehållstider enligt Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden. Därtill hänsyn tagen till befintligt vattenskyddsområde. 42 (45)

48 43 (45)

49 8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER Förslag till skyddsföreskrifter finns redovisat i Bilaga 3 till detta tekniska underlag. Lagstiftning, Naturvårdsverket, EU, Miljömålskommittén, Eksjö kommun och många andra anser att vattenskyddet långsiktigt måste förbättras. Att införa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter enligt miljöbalken är ett av många verktyg för att uppnå detta. Några av målen med vattenskyddet är att: Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten Använda mark och vatten på bästa sätt 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Mariannelund vattentäkt inte uppstår. 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande som informerande. Dessa två funktioner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utformningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktioner. 8.3 Generella krav på restriktionsnivån För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga 3. Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl yt- som grundvattentäkter finns även EU:s ramdirektiv för vatten att beakta. 44 (45)

50 Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls i ett flergenerationsperspektiv. En del av detta är även tillämpbart på vattentäkter. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet. En vattentäkts skyddsområde är vanligen lämpligast att indela i vattentäkts zon samt i en primär, sekundär och vid behov en tertiär skyddszon. Avsikten med vattentäktszonen är att säkra ett effektivt närskydd och området ska vara otillgängligt för obehöriga. För den primära zonen bör gälla sådana skyddsföreskrifter att rådrum erhålles i händelse av akut förorening. För den sekundära zonen bör gälla sådana skyddsföreskrifter att en hög grundvattenkvalitet bibehålls eller förbättras. För den tertiära zonen regleras mark och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv. 8.4 Kommunens miljöpolicy och miljöambitioner För att få en tydlig linje mellan politisk miljöambition och resulterande skyddsbestämmelser, har kommunens miljöpolicy och andra miljödokument utgjort grunden för en kalibrering av restriktionsnivån i bestämmelserna. Eksjö kommuns miljömässiga ambition bedöms ligga i linje med Miljöbalken och skyddsföreskrifterna grundar sig därför på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16. SWECO ENVIRONMENT AB Nils Kellgren Linnea Ruderfelt 45 (45)

51 BILAGA 1a Riskanalys Mariannelund vattentäkt Primär skyddszon Identifierade beaktansvärda riskkällor Översiktlig riskanalys vid vattentäkten Riskklass Nr Påverkan vid vattentäkt från: 1 Sannolikhet S-klass Konsekvens K-klass 1 Avverkning S2 K2 Riskklass 1 2 Dagvatten från vägar S3 K1 Riskklass 1 3 Drift- och underhållsarbete på väg S2 K3 Riskklass 2 4 Farmartankar S1 K3 Riskklass 2 5 Hantering av kemiska bekämpningsmedel S2 K3 Riskklass 2 6 Markarbeten S2 K2 Riskklass 1 7 Olyckor med farligt gods S1 K3 Riskklass 2 8 Olyckor på väg S1 K2 Riskklass 1 9 Spridning av vägsalt S3 K1 Riskklass 1 10 Timmerupplag S1 K2 Riskklass 1 11 Upplag av asfalt och oljegrus S1 K3 Riskklass 2 12 Upplag av avfall S1 K3 Riskklass 2 13 Upplag av snö S1 K2 Riskklass 1 14 Upplag av vägsalt S1 K1 Riskklass 1 15 Utfyllning med orena massor S1 K3 Riskklass 2 1) Endast de risker eller händelser som förekommer eller kan förväntas förekomma i framtiden inom primär skyddszon redovisas. Kriterier för sannolikhetsklassning Kriterier för konsekvensklassning S1 Okänd, men kan inte uteslutas, har liten sannolikhet. K1 Obetydlig påverkan på vattenkvaliteten, inga anmärkningar S2 Har inträffat de senaste 5 åren, kan ske inom år. K2 Tillfälliga anmärkningar som berör många S3 Inträffar årligen, kan ske inom 1-10 år K3 Otjänligt vatten som berör många S4 Förekommer nu och då. K4 Otjänligt vatten med fara för liv och hälsa Eksjö kommun Vattenskydd Mariannelund SWECO Projektnr

52 BILAGA 1b Riskanalys Mariannelund vattentäkt Sekundär skyddszon Identifierade beaktansvärda riskkällor Översiktlig riskanalys vid vattentäkten Riskklass Nr Påverkan vid vattentäkt från: 1 Sannolikhet S-klass Konsekvens K-klass 1 Avverkning S2 K2 Riskklass 1 2 Dagvatten från vägar S3 K1 Riskklass 1 3 Drift- och underhållsarbete på väg S2 K2 Riskklass 1 4 Enskilda avlopp S1 K1 Riskklass 1 5 Farmartankar S1 K2 Riskklass 1 6 Fordonstvätt S1 K1 Riskklass 1 7 Hantering av hemkemikalier S2 K1 Riskklass 1 8 Hantering av kemiska bekämpningsmedel S3 K2 Riskklass 2 9 Husbehovstäkt S1 K1 Riskklass 1 10 Markarbeten S2 K2 Riskklass 1 11 Olyckor med farligt gods S1 K2 Riskklass 1 12 Olyckor på väg S1 K1 Riskklass 1 13 Parkering och uppställning av fordon S2 K1 Riskklass 1 14 Spridning av vägsalt S3 K1 Riskklass 1 15 Timmerupplag S1 K1 Riskklass 1 16 Täktverksamhet S2 K3 Riskklass 2 17 Upplag av asfalt och oljegrus S1 K2 Riskklass 1 18 Upplag av avfall S1 K2 Riskklass 1 19 Upplag av snö S1 K1 Riskklass 1 20 Upplag av vägsalt S1 K1 Riskklass 1 21 Utfyllning med orena massor S1 K2 Riskklass 1 1) Endast de risker eller händelser som förekommer eller kan förväntas förekomma i framtiden inom sekundär skyddszon redovisas. Kriterier för sannolikhetsklassning Kriterier för konsekvensklassning S1 Okänd, men kan inte uteslutas, har liten sannolikhet. K1 Obetydlig påverkan på vattenkvaliteten, inga anmärkningar S2 Har inträffat de senaste 5 åren, kan ske inom år. K2 Tillfälliga anmärkningar som berör många S3 Inträffar årligen, kan ske inom 1-10 år K3 Otjänligt vatten som berör många S4 Förekommer nu och då. K4 Otjänligt vatten med fara för liv och hälsa Eksjö kommun Vattenskydd Mariannelund SWECO Projektnr

53 Bilaga 2 S4 S4 S3 P2 S5 P1 P4 P1 P2 P2 S1 S2 Förslag till vattenskyddsområde för Mariannelunds grundvattentäkt Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon m SWECO AB Projekt nr: Konstr: NILK, Gbg Datum: