Vattenskyddsområde Kalix-Kälsjärv

Transkript

1 Vattenskyddsområde Kalix-Kälsjärv Förslag till vattenskyddsföreskrifter med motiveringar INLEDNING Syftet med skyddsområdet och skyddsföreskrifterna är att förhindra sådan verksamhet som kan medföra risk för förorening av kommunens grundvattentäkter inom området. Nedan angivna föreskrifter för Kalix-Kälsjärvs grundvattentäkter gäller inom vattenskyddsområdet som utmärkts på skyddsområdeskartan. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszoner, primära zoner samt sekundär respektive tertiär skyddszon. Föreskrifterna har utformats utifrån vattentäkternas nutida och framtida skyddsbehov. Utgångspunkt har varit Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2003:16, nedan förkortat NV AR, och Naturvårdsverkets Handbok 2010:5 om vattenskyddsområden för innehållet i föreskrifterna. I de fall det har varit motiverat har ändringar gjorts i restriktionsnivån jämfört med de allmänna råden. I vissa fall har ytterligare begränsningar utöver de allmänna råden lagts till för att föreskrifterna ska inrymma alla aktuella risker inom skyddsområdet. Föreskrifter för vattenskyddsområde meddelas med stöd av 7 kap. 22 och 30 i miljöbalken. Förutom dessa föreskrifter gäller de särskilda bestämmelser som meddelats med stöd av annan lagstiftning. Huvudman för vattentäkterna är Kalix kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen. Tillsynsmyndighet är Länsstyrelsen i Norrbottens län. När det i dessa skyddsföreskrifter anges krav på anmälan eller tillstånd prövas frågan av den kommunala nämnd som hanterar miljöfrågor om inte annat anges. Om särskilda skäl föreligger kan länsstyrelsen medge dispens från denna föreskrift. Bilaga 1: Karta över vattenskyddsområdet samt zonindelningar Bilaga 2: Allmänna upplysningar och generella bestämmelser Bilaga 3: Definitioner 1 VATTENTÄKTSZON Inom vattentäktszonen är all annan verksamhet än vattentäktsverksamhet Vattentäktszonen får endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Detta område ska vara inhägnat och väl skyltat. I NV AR punkt 1 framgår att endast vattentäktsverksamhet bör bedrivas i vattentäktszonen och att detta område bör vara inhägnat eller, om det omfattar ytvatten, vara synligt avgränsat.

2 2 HANTERING AV PETROLEUMPRODUKTER OCH KEMISKA PRODUKTER Lagring, användning eller annan hantering av petroleumprodukter och andra kemikalier är Hushållskemikalier för dagligt bruk samt lagring av drivmedel i bränsletank i fordon är undantaget förbudet. Lagring, användning eller annan hantering av petroleumprodukter och andra kemikalier får inte förekomma utan tillstånd. Hushållskemikalier för dagligt bruk samt drivmedel i bränsletank i fordon och arbetsmaskiner får dock användas och förvaras men ska hanteras på sådant sätt att den hanterade volymen vid läckage kan förhindras att tränga ner i marken. I NV AR punkt 3 anges att hantering av petroleumprodukter inte bör förekomma i primär zon. För sekundär skyddszon bör föreskrivas att det krävs tillstånd för sådan hantering av petroleumprodukter. Lagring av eldningsolja för bostadsuppvärmning i extern tank är förbjuden, undantag enbart för tank inomhus. Lagring av eldningsolja för bostadsuppvärmning i extern tank får inte förekomma utan tillstånd. I NV AR punkt 3 anges att det bör krävas tillstånd för att hantera petroleumprodukter för att försörja bostads- och jordbruksfastigheter med olja inom primär skyddszon, och att hanteringen i sekundär skyddszon bör regleras. Uppställning av förvaringstankar, arbetsfordon, drivmedelsfordon, stationära förbränningsmotorer etc. med petroleumprodukter eller andra för vattnet skadliga ämnen på icke hårdgjorda ytor eller på hårdgjorda ytor utan uppsamling är Uppställning av förvaringstankar, arbetsfordon, drivmedelsfordon, stationära förbränningsmotorer etc. med petroleumprodukter eller andra för vattnet skadliga ämnen på icke hårdgjorda ytor eller på hårdgjorda ytor utan uppsamling får inte ske utan tillstånd. Hantering av petroleumprodukter och uppställning av fordon innebär att risk för spill och läckage kan förekomma. Risk för läckage till följd av t.ex. sönderfrysning och sönderrostning ökar med tiden. Förorening av grundvattnet innebär smak- och luktförsämring redan vid låga halter och för lång tid. För all hantering av petroleumprodukter och andra kemikalier krävs anmälan. Hushållskemikalier för dagligt bruk, drivmedel i bränsletank i fordon och arbetsmaskiner samt eldningsolja för bostadsuppvärmning får användas och förvaras men ska hanteras på sådant sätt att den hanterade volymen vid läckage kan förhindras att tränga ner i marken. I NV AR punkt 3 anges att reglering bör ske av hantering av petroleumprodukter som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med skyddet. Genom anmälningsförfarande säkras möjligheten att förelägga och kontrollera att hanteringen sker på ett miljösäkert sätt.

3 3 JORDBRUK, TRÄDGÅRDS- OCH BOSKAPSSKÖTSEL All hantering av bekämpningsmedel och växtskyddsmedel är Ingen hantering av bekämpningsmedel och växtskyddsmedel får förekomma utan tillstånd. I NV AR punkt 4 anges att det bör vara förbjudet att i primär skyddszon hantera kemiska bekämpningsmedel samt att det i sekundär skyddszon bör föreskrivas krav på tillstånd. Hantering av bekämpningsmedel innebär en risk för spridning till grundvattnet och kan därmed skada vattentäkten. Bekämpningsmedel i vattnet medför redan vid mycket låga halter risker för hälsa och denna typ av ämnen har lång nedbrytningstid vilket därmed kan innebära en skada för lång tid framöver. All spridning, lagring eller annan hantering av ensilage, naturgödsel, handelsgödsel, avloppsslam är Ingen spridning, lagring eller annan hantering av ensilage, naturgödsel, handelsgödsel, avloppsslam får förekomma utan tillstånd. Spridning av gödsel och avloppsslam får inte ske på tjälad mark. I NV AR punkt 4 anges att det bör föreskrivas om krav på tillstånd för hantering av växtnäringsämnen. Med undantag för sällskapsdjur är djurhållning Med undantag för sällskapsdjur får djurhållning inte förekomma utan tillstånd. Spridning, lagring eller annan hantering av ensilage, naturgödsel, handelsgödsel, avloppsslam, bekämpningsmedel och växtskyddsmedel får inte förekomma utan anmälan. Med undantag för sällskapsdjur får djurhållning inte förekomma utan anmälan. All lagring av naturgödsel, handelsgödsel och avloppsslam samt växtskyddsmedel ska ske så att vid spill eller läckage hela den lagrade volymen förhindras att spridas och tränga ner i marken. 4 SKOGSBRUK Permanenta upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande är förbjudna. I NV AR punkt 5 anges att det bör föreskrivas att permanenta upplag av bark och timmer är förbjudna i primär och sekundär skyddszon. Bark, flis och spån innehåller ämnen som vid urlakning kan förorena vattentäkten. För tillfälliga upplag av bark och timmer (från en avverkningssäsong) krävs tillstånd. I NV AR punkt 5 anges att tillfälliga upplag i primär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd. All hantering av växtnäringsämnen, kemiska bekämpningsmedel och träskyddsmedel är För spridning och lagring av växtnäringsämnen, kemiska bekämpningsmedel och träskyddsmedel krävs tillstånd. I NV AR punkt 4 anges att det bör föreskrivas att det i primär skyddszon är förbjudet att hantera kemiska bekämpningsmedel samt att det i sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd

4 för hantering av kemiska bekämpningsmedel och växtnäringsämnen. För hantering av skogsplantor som har behandlats med kemiska bekämpningsmedel krävs tillstånd. Samma föreskrift som i primär skyddszon I Naturvårdsverkets Handbok 2010:5 om vattenskyddsområden framgår att naturlig föryngring bör tillämpas åtminstone inom primär skyddszon och där skogsmarken är lämplig för detta. Inom denna zon bör dikning och maskinell markberedning undvikas. Permanenta upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande samt hantering av växtnäringsämnen, kemiska bekämpningsmedel och träskyddsmedel får inte förekomma utan tillstånd. För tillfälliga upplag av bark och timmer (från en avverkningssäsong) krävs anmälan. 5 AVLOPP Infiltrationsanläggningar och liknande för hushållsspillvatten (BDT-vatten) och utsläpp av annat avloppsvatten (WC) är förbjudna. För befintliga anläggningar krävs tillstånd. Infiltrationsanläggningar och liknande för hushållsspillvatten (BDT-vatten) och utsläpp av annat avloppsvatten (WC) får inte anläggas utan tillstånd enligt miljöbalken. I NV AR punkt 6 anges att det bör föreskrivas om förbud mot ytterligare infiltrationsanläggningar för hushållsspillvatten och utsläpp av annat avloppsvatten i primär skyddszon samt att för sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för sådana anläggningar. Hushållsspillvatten kan innehålla bakterier och ämnen som kan förorena vattentäkten. Infiltrationsanläggningar och liknande för hushållsspillvatten (BDT-vatten) får inte anläggas utan anmälan, utsläpp av annat avloppsvatten (WC) får inte anläggas utan tillstånd enligt miljöbalken. Av 16 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd följer att avloppsledningar och tillhörande brunnar ska vara täta. Avloppsledningar ska inspekteras regelbundet och vid behov omedelbart läggas om eller renoveras för att förhindra att avloppsutsläpp till omgivande mark och vatten kan ske. 6 UPPLAG OCH DEPONIER Upplag och deponering av avfall, förorenade massor eller massor med okänd miljöstatus är förbjudet. I NV AR punkt 7 anges att det bör föreskrivas att upplag av avfall inte får förekomma Avfall, förorenade massor eller massor med okänd miljöstatus kan vara källor till urlakning av miljöfarliga eller hälsoskadliga ämnen som kan spridas till grundvattnet och förorena vattentäkten. Upplag av snö med ursprung från trafikerade ytor Upplag av snö med ursprung från trafikerade ytor

5 utanför den primära skyddszonen är förbjudet. utanför den sekundära skyddszonen är förbjudet. I NV AR punkt 7 anges att det bör föreskrivas att upplag av snö från en skyddszon inte får förekomma i en skyddszon med strängare föreskrifter. Snö med ursprung från trafikerade ytor kan innehålla tungmetaller, förbränningsprodukter m.m. som kan spridas till grundvattnet och förorena vattentäkten. Tillfälliga eller permanenta upplag av avfall får inte förekomma utan tillstånd. Uppläggning av snö som härrör från ytor utanför skyddsområdet är 7 UNDERHÅLL AV VÄG Upplag eller tillverkning av asfalt, oljegrus eller vägsalt är förbjudna. I NV AR punkt 8 anges att det bör föreskrivas att det i primär och sekundär skyddszon är förbjudet med upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt. För spridning av vägsalt och dammbindningsmedel krävs tillstånd. I NV AR punkt 8 anges att det bör föreskrivas att det i primär skyddszon krävs tillstånd för spridning av vägsalt. Om salt eller annat medel når vattentäkten kan det medföra en försämring i vattenkvalitet för lång tid framöver. Vid underhåll av väg är växtbekämpningsmedel förbjudna. I NV AR punkt 4 anges att det bör föreskrivas att det i primär skyddszon är förbjudet att hantera kemiska bekämpningsmedel samt att det i sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd. Anläggning av nya vägar är förbjudet. Anläggning av nya vägar får inte ske utan tillstånd. Väghållning kan medföra att ämnen som är farliga för människors hälsa eller miljön sprids till grundvattnet. Upplag eller tillverkning av asfalt, oljegrus eller vägsalt får inte förekomma utan anmälan. Allt underhåll av vägar, inklusive halkbekämpning och dammbindning, ska ske restriktivt och under iakttagande av stor aktsamhet så att grundvattnet inte påverkas.

6 8 TÄKTVERKSAMHET, ANDRA SCHAKTARBETEN, MARKARBETEN OCH MUDDRING Täktverksamhet och andra markarbeten medför en ökad sårbarhet då avståndet till grundvattenytan minskar och skyddande vegetationsskikt avlägsnas. Sand- och grustäkt och annan täktverksamhet är I NV AR punkt 9 anges att det bör föreskrivas att materialtäkt är förbjuden i primär och sekundär skyddszon för grundvattentäkt. Täktverksamhet ökar risken för förorening av grundvattnet på grund av förändrade förutsättningar för transport av ämnen i marken. För husbehovstäkt krävs tillstånd. I NV AR punkt 9 anges att det bör föreskrivas om krav på tillstånd för husbehovstäkter inom primär och sekundär skyddszon för en grundvattentäkt. Täktverksamhet och markarbeten som innebär bortledning av grundvatten eller sänkning av grundvattennivån är förbjudna. För annan täktverksamhet än husbehovstäkt och för markavvattning krävs tillstånd enligt miljöbalken. Tillståndsmyndighet är i sådana fall normalt Länsstyrelsen. Schaktningsarbeten (t.ex. i samband med anläggningsarbeten), sprängning av berg, pålning, tippning av massor, borrningar eller liknande undersökningsarbeten får inte ske utan tillstånd. Schaktnings-, fyllnings-, pålnings-, muddringsoch andra liknande arbeten i vattenområde är förbjudna. I AR punkt 10 anges att det bör föreskrivas att schaktningsarbete, t.ex. i samband med vägbyggen eller annat byggande, och muddring inte får utföras utan tillstånd. För pålning, spontning och underjordsarbete bör föreskrivas om krav på tillstånd i primär och sekundär skyddszon för en grundvattentäkt. Alla typer av markbearbetning kan förändra förutsättningarna för transport av farliga ämnen i marken och medför risk för ökad och snabbare spridning till vattentäkten. Andra markarbeten får inte ske djupare än till tre meter över högsta naturliga grundvattenyta och först efter tillstånd. Användning av fyllnads- eller avjämningsmassor som kan försämra grundvattenkvaliteten eller försvåra den naturliga grundvattenbildningen är förbjuden inom området. Andra markarbeten får inte ske djupare än till två meter över högsta naturliga grundvattenyta och först efter anmälan. Vid alla typer av mark- och anläggningsarbeten ska åtgärder vidtas för att förhindra att oljespill kan ske. Saneringsutrustning skall alltid finnas tillgängligt. I NV AR punkt 9 anges att oljespill inte får förekomma.

7 Materialtäkt (grus-, bergtäkt eller liknande) som är anmälningspliktig enligt 9 kap. miljöbalken får inte förekomma utan tillstånd. Tillfartsvägar till täkter så långt möjligt skall vara avspärrade. Övrig materialtäkt som inte fodrar tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken får inte förekomma utan anmälan. Schaktningsarbeten och muddring får inte utföras utan anmälan. Utfyllnad i mark med massor av okänd miljöstatus eller av massor som är förorenande är 9 ENERGIANLÄGGNINGAR OCH UTTAG AV GRUNDVATTEN Energianläggningar för utvinning eller lagring av värme eller kyla ur mark, berg, ytvatten eller grundvatten är förbjudna. Energianläggningar för utvinnig eller lagring av värme eller kyla ur mark, berg, ytvatten eller grundvatten får inte anläggas utan tillstånd. Befintliga anläggningar för utvinning eller lagring av värme eller kyla ur mark, ytvatten eller grundvatten får inte förekomma utan tillstånd. Brunnar för enskilda vattentäkter är förbjudna. För anläggning av brunnar för enskilda vattentäkter krävs tillstånd. I NV AR punkt 11 anges att det bör föreskrivas att det i primär skyddszon för grundvattentäkt är förbjudet med anläggningar för lagring av och utvinning av värmeenergi ur berg, mark och vatten, uttag av vatten från berg och jord, samt även andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång/kvalitet, samt att det i sekundär skyddszon för grundvattentäkt krävs tillstånd för sådana anläggningar. Borrning i jord- och berglager kan medföra att snabba transportvägar bildas för föroreningar att nå vattentäkten. Om en anläggning ligger i närheten av en sprickzon och denna sprickzon har hydraulisk förbindelse med uttaget för vattentäkten finns risk för att täkten kan förorenas. Eventuella tillstånd får endast avse en viss bestämd fastighet samt enbart för husbehovsförbrukning. Anläggningar skall utföras med bästa tillgängliga teknik och miljöhänsyn. Befintliga brunnar, både grävda och borrade, som inte används skall tätas permanent. Tätning av brunnar utförs av kommunen i samråd med fastighetsägaren. Vid borrning av brunn för vattenförsörjning eller energiändamål skall tätande dukar användas under maskinen för att förhindra läckage till grundvattenmagasinet. Det finns även risk för spill och läckage från arbetsfordon och risk för spill av köldmedel vid anläggningsarbete. Saneringsutrustning ska alltid finnas tillgänglig under borrningsarbetena. Av 9 kap. 10 miljöbalken följer att brunnar ska vara utförda så att spridning av förorening till mark och vatten förhindras. Vid borrning av brunn för vattenförsörjning eller energiändamål skall tätande dukar användas under maskinen för att förhindra läckage till grundvattenmagasinet. Det finns även risk för spill och läckage från arbetsfordon och risk för spill av köldmedel vid anläggningsarbete. Saneringsutrustning ska alltid finnas tillgänglig under borrningsarbetena.

8 Anläggningar skall utföras med bästa tillgängliga teknik och miljöhänsyn. Befintliga brunnar, både grävda och borrade, som inte används skall tätas permanent. Tätning av brunnar utförs av kommunen i samråd med fastighetsägaren. 10 TRANSPORT AV FARLIGT GODS innehållet vid transporter av farligt gods vara mycket skadligt om det når vattentäkten Genomgående transport av farligt gods, på icke anvisade transportleder, är förbjudet. I NV AR punkt 12 anges att det bör föreskrivas att i primär skyddszon får transport av farligt gods ske endast på anvisade transportleder. Den största vägen (väg 7XX) som går genom Kalix-Kälsjärvs vattenskyddsområde är angiven som rekommenderad väg för farligt gods av Länsstyrelsen. Vägen passerar både genom primär och sekundär skyddszon. Delar av vägen är skyddad. Uppställning av fordon och järnvägsvagnar med farligt gods är Uppställning av fordon och järnvägsvagnar med farligt gods får inte ske utan tillstånd. Genomgående transport av farligt gods ska ske på anvisade transportleder. Transporter som måste ske till fastigheter inom området ska ske med största försiktighet. Uppställning av fordon och järnvägsvagnar med farligt gods får inte ske utan tillstånd. Vid uppställning av arbetsmaskiner och större fordon med tillhörande utrustning vid tillfällig eller permanent verksamhet ska risken för oljespill beaktas. 11 MILJÖFARLIG VERKSAMHET Etablering av miljöfarlig verksamhet som kan medföra risk för förorening av yt- och grundvatten är För etablering av miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig enligt 9 kap. miljöbalken krävs tillstånd från Länsstyrelsen. I NV AR punkt 13 anges att det bör föreskrivas att sådan miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten inte får etableras i primär skyddszon. I sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för ny anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet För etablering inom sekundär skyddszon behöver det säkerställas att hanteringen sker på ett sådant sätt att denna verksamhet inte påverkar vattentäkten negativt. För etablering av miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig enligt 9 kap. miljöbalken krävs tillstånd från Länsstyrelsen. För etablering inom tertiär skyddszon behöver det säkerställas att hanteringen sker på ett sådant sätt att denna verksamhet inte påverkar vattentäkten negativt.

9 12 TERRÄNGTRAFIK MED MOTORDRIVET FORDON Alla skyddszoner Körning i terräng med motordrivet fordon är tillåten endast på för ändamålet markerade leder. 13 VATTENTÄKTSVERKSAMHETENS BEDRIVANDE Föreskrifterna utgör inte hinder mot den hantering och de verksamheter som är nödvändiga för vattentäktsverksamhetens bedrivande. 14 SKYLTAR Vid väggräns till skyddsområdet och invid vägar som passerar genom området ska sättas upp skyltar som utmärker vattenskyddsområdet. Huvudmannen ansvarar för att vattenskyddsområdet utmärks med skyltar. Där petroleumprodukter eller andra för vattnet skadliga ämnen (se 2) hanteras, ska skylt uppsättas som erinrar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av huvudmannen. 15 TILLSTÅND OCH ANMÄLAN I de fall tillstånd eller anmälan krävs enligt dessa föreskrifter, får sådant medges av kommunala nämnden för miljöfrågor i Kalix kommun. Tillstånd får medges om den sökande visar att verksamheten kommer att kunna utföras och drivas utan risk för skada på yt- eller grundvattenförekomsten. Innan beslut fattas ska huvudmannen för vattentäkten höras. Besluten får förenas med de villkor som behövs.