SKALLSJÖ VATTENSKYDDSOMRÅDE

Transkript

1 Lerums kommun SKALLSJÖ VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Göteborg Uppdragsnummer ra02s SWECO Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax Uppdrag ; p:\1313\ vattenskydd lerum\10arbetsmtrl_dok\tu skallsjö\skallsjö tu doc

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Uppdragets omfattning och genomförande Underlagsmaterial Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Orienteringskarta 4 2 SKALLSJÖ VATTENTÄKTEN Anläggningens utformning Vattenbehandling Vattenkvalitet Perkloretylen i dricksvattnet Försörjningsområde Vattenförbrukning Kommunens plan för vattentäkten och framtida vattenbehov Vattentäktens värde Ägandeförhållanden Vattendom Befintligt vattenskyddsområde 7 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING Områdesbeskrivning Markanvändning Geologi Hydrologi Nederbörd och grundvattenbildning Hydrogeologi Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning 11 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING Aktuella planbestämmelser Översiktsplan Lerums kommun Naturreservat Motstående intressen inom tillrinningsområdet 12 5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR Riskkällor inom tillrinningsområdet till Skallsjö vattentäkt Klimatförändringar - översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar (1) Jordbruk (2) och skogsbruk (3) Bebyggelse (4) Övriga riskkällor 18 i

3 6 RISKBEDÖMNING Identifiering av risk och riskanalys Riskanalysens resultat Riskanalysens användning Riskanalysens känslighet Skyddsbehov 24 7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Krav och allmän metodik Skyddszoner Vattentäktszon Primär zon Sekundär zon Tertiär zon Genomförande samt motiv till gränsdragningar Strategi och generella motiv Platsspecifika motiv 31 8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER Skyddsföreskrifternas syfte och funktion Generella krav på restriktionsnivån Kommunens miljöpolicy och miljöambitioner 35 Bilagor 1 Jordartsgeologisk karta 2a: Riskanalys kommentarer 2b: Riskanalys resultat 3: Karta över vattenskyddsområde 4: Skyddsföreskrifter för Skallsjö vattentäkt ii

4 1 INLEDNING På uppdrag av Lerums kommun har SWECO upprättat tekniskt underlag samt förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Skallsjö grundvattentäkt. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster, som är viktiga för dricksvattenförsörjningen ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. Med ökande anspråk mot vattnet som resurs, och med allt mer komplexa relationer mellan intressen och anspråk, blir den offentliga maktens roll som fördelare av rättigheter och skyldigheter allt viktigare. Enligt Lerums kommuns miljömål ska all allmänna ytvattentäkter ha fastställda vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter senast år Skallsjö vattentäkt saknar i dag ett fastställt vattenskyddsområde. Det finns dock en hälsovårdsförordning som gäller inom ett område runt Skallsjöängar. Denna fastställdes av länsstyrelsen 1958 och reglerar vissa verksamheter. För att vattentäkten ska erhålla ett fullständigt skydd är det viktigt att ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter fastställs. 1 Naturvårdsverket, Handbok 2003:6 Vattenskyddsområde med allmänna råd 2003:16. 2 Lerums kommun. Årsredovisning Miljö och Hälsa (35)

5 1.2 Uppdragets omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Skallsjö vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. För genomförande av uppdraget har följande moment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten. Sammanställning av befintligt material och information. Hydrogeologisk beskrivning Beskrivning av geologi, hydrogeologi, sårbarhet och skyddsbehov. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällor för vattentäkten Utvärdering och förslag till skyddsområde/skyddsföreskrifter Vattentäktszon, primär, sekundär och tertiär skyddszon inrättas, vilka tillsammans bildar vattenskyddsområdet. Framtagande av skyddsföreskrifter 1.3 Underlagsmaterial Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Lerums kommun. Underlagsmaterialet har främst utgjorts av: A. Topografiska kartan 7B Göteborg SO, skala 1: B. Geologiska kartan Ae nr 26, skala 1: C. Geologiska kartan Af nr 113, skala D. Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16. E. Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde. F. Lokala hälsoskyddsföreskrifter, 2 (35)

6 G. Lerums kommun, Översiktsplan H. Grundvattenpåverkan av dagvatteninfiltration, Geohydrologiska forskningsgruppen, CTH, meddelande nr 59, I. Lerums kommun, Skallsjö ängar. Rekonditionering av brunnar, etapp 1 reservbrunnens status, VBB VIAK J. Lerums kommun, Skallsjö ängar. Rekonditionering av brunnar, etapp 1 den ordinarie brunnens status, VBB VIAK, K. Lerums Kommun, Skallsjö ängar. Projektering av ny brunn vid Rb VBB VIAK L. Lerums kommun, Skallsjö ängar. Tekniskt program för utförande av rörbrunn vid Rb VBB VIAK, M. Lerums kommun, Skallsjö ängar BH3. Översiktliga hydrauliska egenskaper. VBB VIAK, Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och föreskrifter. Syftet är inte och kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt skyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt de allmänna råden (kap 3.1) är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 3 (35)

7 1.5 Orienteringskarta Skallsjö vattentäkt Figur 1 Orienteringskarta med ungefärligt läge för Skallsjö vattentäkt sydväst om Floda. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/ (35)

8 2 SKALLSJÖ VATTENTÄKTEN 2.1 Anläggningens utformning Vattentäkten utgörs av två rörbrunnar som ligger utanför vattenverket. Brunnarna har ett inbördes avstånd på 5-10 meter. Brunnarna är ca 37 respektive 40 meter djupa och de har båda fodrerrör med 3 m rostfri sil i botten. Vid normal drift används brunnarna en i taget, vilket innebära att en brunn finns i reserv vid t.ex. reparationer. Från brunnarna pumpas vattnet till en lågreservoar där det blandas med vatten från kommunens huvudvattentäkt, Öxsjön Stora Stamsjön. 2.2 Vattenbehandling I det närbelägna vattenverket behandlas råvattnet endast genom tillsats av lut för justering av ph. 2.3 Vattenkvalitet Analysresultat från vattenanalyser tagna (t.o.m. mars) har studerats. Under denna period provtogs råvattnet i Skallsjö vattentäkt provtagits 5 11 gånger varje år. Genomgång av analysresultatet visar att vattnet i Skallsjö vattentäkt är av god kvalitet. Alkaliniteten är dock låg liksom ph-värdet, vilket indikerar att grundvattnet är försurningspåverkat. Detta justeras genom tillsats av lut i vattenverket. Halterna av järn och mangan är låga liksom kloridhalten och halterna av näringsämnen. Bakterier har endast förekommit i råvattnet vid ett tillfälle under perioden I september 2002 fanns koliforma bakterier i vattnet. Det går inte att utläsa några trender i förändringen av råvattenkvaliteten från Skallsjö vattentäkt Perkloretylen i dricksvattnet En ordinarie kvalitetskontroll av dricksvattnet i Floda och Tollered i oktober 2008 visade på halter överskridande Livsmedelsverkets gränsvärden, men under WHO:s riktvärde, för perkloretylen vid Floda vårdcentral och vid Nääs fabriker i Tollered. Med anledning av detta stängdes Skallsjö vattenverk De undersökningar som sedan påbörjades påvisade att det förekom klorerade lösningsmedel i råvattnet från den djupare av brunnarna 3, men halterna låg långt under Livsmedelsverkets gränsvärden. Det finns flera möjliga källor 3 Floda vattentäkt, Lerums kommun. Kompletterande miljöteknisk undersökning. WSP, (35)

9 till påträffade klorerade kolväten i råvattnet, men orsaken är inte klarlagd. Sedan vattenverket stängds genomför kommunen regelbunden provtagning av råvattnet från de båda brunnarna. I samband med dessa provtagningar har inga påvisbara halter av perkloretylen påträffats i vattnet. 2.4 Försörjningsområde Skallsjö vattenverk är tills vidare stängt. Innan stängningen försörjde Skallsjö vattentäkt Floda och Tollered med vatten tillsammans med vatten från kommunens huvudvattentäkt Öxsjön- Stora Stamsjön. Fördelningen var då ca 40 % från Skallsjö och ca 60 % från Öxsjön Stora Stamsjön. I dagsläget är det endast Öxsjöverket som förser samhällena med vatten. 2.5 Vattenförbrukning År 2006 pumpades totalt m 3 vatten från Skallsjö vattentäkt. Detta motsvarar ett genomsnittligt vattenuttag på ca 740 m 3 /dygn (8,6 l/s). Vattnet blandades med totalt m 3 vatten från Öxsjön Stora Stamsjön. 2.6 Kommunens plan för vattentäkten och framtida vattenbehov Kommunen har för avsikt att behålla Skallsjö vattentäkt och att åter nyttja den i framtiden. Vattentäkten skyddas därför genom vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Enligt översiktsplan för Lerums kommun, ÖP 2008 finns områden reserverade för framtida bostadsbebyggelse både i Floda och i Tollered. Detta kan medföra att vattenbehovet ökar något i framtiden. 2.7 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande, kostnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet och kvalitet samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Vattentäktens värde bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten med ett likvärdigt alternativ i händelse av att den blir obrukbar. 6 (35)

10 Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Skallsjö vattentäkt ett högt skyddsvärde. Till vattentäkter med högt skyddsvärde räknas allmänna vattentäkter. 2.8 Ägandeförhållanden Vattentäkten och vattenverket ligger på fastigheten Skallsjö 3:45. Fastigheten ägs av Lerums kommun. 2.9 Vattendom För Skallsjö vattentäkt finns en vattendom från 1959, Dom A 72/1959. Den medger ett vattenuttag på i medeltal 850 m 3 /dygn eller maximalt 1300 m 3 /dygn under sju dagar per månad Befintligt vattenskyddsområde Det finns inget fastställt vattenskyddsområde för Skallsjö vattentäkt, men det finns en hälsovårdsordning som gäller inom ett område runt Skallsjö ängar med syftet att skydda grundvattnet mot föroreningar. Denna är fastställd av länsstyrelsen 1958 och gäller inom det område som redovisas i figur 2. Hälsovårdsordningen föreskriver hur grustäktsverksamhet får bedrivas, om hantering av petroleumprodukter, lösningsmedel mm samt upplag av skrot eller annat avfall o.s.v.. Hälsovårdsordningen reglerar inte alla verksamheter som kan påverka grundvattnet i området. 7 (35)

11 Figur 2 Utbredning det område inom vilket en hälsovårdsordning gäller för att skydda grundvattnet vid Skallsjö ängar i Lerums kommun. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/ (35)

12 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 3.1 Områdesbeskrivning Vattentäkten ligger ca 500 m sydväst om Floda samhälle, strax söder om väg E20. Området i anslutning till vattentäkten är flackt och utgör den västliga delen det s.k. Skallsjödeltat som är en stor isälvsavlagring. Deltat tar slut strax väster om vattentäkten och här sluttar markytan ner mot ett industriområde. 3.2 Markanvändning Söder och öster om vattentäkten utgörs markanvändningen av jordbruksmark som idag används som betesmark för hästar. Motorvägen E20 går ca 80 m norr om vattentäkten. I öster finns ett industriområde med diverse verksamheter och avståndet dit är drygt 100 m. Sydöst om vattentäkten ligger en hembygdsgård. Samlad bebyggelse finns i Floda ca 500 m öster om vattentäkten. 3.3 Geologi Berggrunden i det aktuella området tillhör den sydvästsvenska gnejsregionen och berggrunden domineras av gnejs och förgnejsad granit. Skallsjö vattentäkt ligger på en stor isälvsavlagring som benämns Skallsjödeltat. Det är ett isälvsdelta som avsattes i samband med att den senaste inlandsisen avsmälte. Skallsjödeltat är avsatt i Skallsjödalen, som ligger parallellt med Säveåns dalgång söder om denna 4. Deltats högsta del är belägen på nivån 100 möh (meter över havet). Täktverksamheten i isälvsavlagringen har varit betydande och det mesta åtkomliga materialet är bortgrävt, med undantag för den sydvästra delen där vattentäkten ligger, se hydrogeologiska karta bilaga 1. Lagerföljden vid vattentäkten domineras av sand med inslag av grus. Undersökningsborrningar visar att det förekommer flera lager av lera på olika djup. Leran är avsatt under en period med djupare vattennivå och lugnare förhållanden. Även i botten av det f.d. grustaget norr om motorvägen påträffades två lager lera inlagrade i sand. Det egentliga Skallsjödeltat avslutas med en moränrygg tvärs över dalen, ca 700 m nordost om vattentäkten. Moränryggen markerar ett 4 Beskrivning till jordartskartan Göteborg SO, SGU serie Ae nr (35)

13 israndläge, d.v.s. ett läge där isavsmältningen stannade upp under en längre period. Isälvsavlagringen fortsätter dock i dalgången mot nordost. Mot norr och söder avgränsas Skallsjödeltat mot höjdområden med berg i dagen och tunna moränlager. Skallsjödeltat bildar mot väster en markerad lobformad distalbrant. Nedanför branten är dalgången fylld av lera som i anslutning till Skallsjödeltat täcks av svallsand med några meters mäktighet. 3.4 Hydrologi Nederbörd och grundvattenbildning Den korrigerade årsnederdörden i området uppgår till ca mm 5. Avrinningen är av storleksordningen ca 400 mm/år, vilket motsvarar 12,6 l/s*km 2. Detta motsvarar den teoretiska nybildningen av grundvatten i området. I områden med grova jordarter, som isälvsmaterial infiltrerar en stor del av nederbörden och grundvattenbildningen antas uppgå till mm/år (11,1-12,6 l/s*km 2 ). 3.5 Hydrogeologi Enligt SGU:s hydrogeologiska karta (SGU serie Ah nr 13) bedöms Skallsjödeltat vara en stor grundvattentillgång med mycket goda uttagsmöjligheter, i storleksordningen m 3 /dygn. I bilaga 1 redovisas en översiktlig hydrogeologisk karta över vattentäktens närområde. Lagerföljden vid vattentäkten utgörs av grus och sand med tre lager av lera på olika nivåer. Lerskikten avgränsar delvis olika akviferer, vilket innebär att grundvattenytan kan ligga på olika djup i formationen beroende på till vilket djup en brunn eller observationsrör är borrad eller grävd. Det finns en sluten akvifer under det nedersta lerlagret, från vilket uttagsbrunnarna tar sitt vatten. Detta vattenförande lager utgörs av grus och sand och finns vid uttagsbrunnarna på nivån m under markytan. Bäst vattenledande förmåga har lager av grusig sand ca 35,8 38,8 m under markytan 6. En stegprovpumpning av brunn BH3 genomfördes 1994 för att bedöma brunnens hydrauliska egenskaper 7. Enligt en nu 5 Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen SGU ser Ah nr 13 6 Lerums kommun, Skallsjö ängar. Projektering av ny brunn vid Rb9201. VBB VIAK Lerums kommun. Skallsjö ängar BH3. Översiktlig bedömning av hydrauliska egenskaper. VBB VIAK, (35)

14 genomförd utvärdering av denna provpumpning är transmissiviteten i de vattenförande lagren i anslutning till brunnen ca 5,8*10-3 m 2 /s. Enligt tidigare genomförda undersökningar och beräkningar är den naturliga grundvattenströmningen inom området västlig och i stort sätt parallell med motorvägens sträckning 8. Den moränrygg som ligger tvärs över dalen ca 740 m öster om Skallsjö vattentäkt utgör en ytvattendelare och sannolikt även en grundvattendelare. Nybildningen av vatten till Skallsjö vattentäkt sker främst inom det utbredda området med isälvsmaterial i anslutning till vattentäkten. En mindre del av grundvattenbildningen sker sannolikt även inom höjdområdena med berg i dagen eller tunna moränlager som omger Skallsjödeltat. Öster ut begränsas grundvattenmagasinet längs den yt- och grundvattendelare som markeras av moränryggen. 3.6 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet. Områden där täktverksamhet tidigare bedrivits är sårbara eftersom delar av jordlagren över grundvattenytan har grävts bort. Området i anslutning till Skallsjö vattentäkt kan betecknas som sårbart eftersom det utgörs av en isälvsavlagring med sand och grus i ytan. I anslutning till Skallsjö vattentäkt förekommer dock flera lager av lera inlagrade i isälvsmaterialet. Lerlagren har en skyddande effekt på den underliggande akviferen, viket medför att sårbarheten blir lägre. Utsträckningen på lerlagren i sidled är dock inte kartlagd och i vissa delar av isälvsavlagringen kan lerlager saknas. Det är heller inte känt om det finns skyddande lerlager i botten på de områden där grustäktsverksamhet tidigare bedrivits. De områden där grustäktsverksamhet tidigare bedrivits, öster och norr om Skallsjö vattentäkt betecknas som mycket sårbara eftersom brytningen av grus sannolikt har pågått till strax över grundvattenytan. 8 Grundvattenpåverkan av dagvatteninfiltration. Geohydrologiska forskningsgruppen, meddelande nr (35)

15 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARK- ANVÄNDNING Konflikter gällande markanvändningen bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering och vattentäkter. En säker och hälsosam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles fortlevnad och utveckling och vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vattnet negativt genom de restriktioner som läggs på verksamheterna. 4.1 Aktuella planbestämmelser Översiktsplan Lerums kommun Lerums kommuns översiktsplan, ÖP 2008, antogs av kommunfullmäktige Enligt ÖP 2008 redovisas området runt vattentäkten som ett område med oförändrad markanvändning och området är markerat för vattenskydd för vattenförsörjning. Öster om vattentäkten, i anslutning till Floda, finns områden med planer för ny bostadsbebyggelse och service. Enligt ÖP 2008 planeras en utvidgning av befintligt verksamhetsområde vid Skallsjö ängar. Det är viktigt att utvidgningen sker på ett sådant sätt att inte vattenförsörjningen riskeras Naturreservat Inga naturreservat eller skyddade områden finns inom föreslaget skyddsområde för Skallsjö vattentäkt. 4.2 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som tas upp under kap. 5 har inte påträffats för Skallsjö vattentäkt. 12 (35)

16 5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 5.1 Riskkällor inom tillrinningsområdet till Skallsjö vattentäkt Riskobjekten utgörs av konfliktpunkterna mellan verksamheter som kan påverka grundvattnet och vattentäkten. Med risk menas här en möjlig fara från en verksamhet eller ett förhållande. De verksamheter eller förhållanden som kan innebära risker i området kan grupperas i riskkällor: o Klimatförändringar-översvämningar o Sabotage o Vägar/transporter o Skogsbruk o Bostadshus/fritidshus o Industrier o Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs nedan och läget redovisas i figur 3. Numreringen i texten hänvisar till denna figur Klimatförändringar - översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att därmed föroreningar lättare kan spridas till och med yt- och grundvatten. En översvämmad sjö eller vattendrag löper i sig större risk att förorenas av verksamheter/objekt i anslutning till sjön, t.ex. av överbelastade dag- och spillvattenledningar eller genom att markbundna föroreningar frigörs. Uttagsbrunnarna i Skallsjö vattentäkt ligger långt från Säveån och höjdskillnaden är stor. Det är därför ingen risk att området vid vattentäkten ska översvämmas av ytvatten Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med krig och kris. Risker rör bl.a. åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris och krig rekommenderas. Detta bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. 13 (35)

17 Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas Vägar (1) De riskkällor som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor Vägdagvatten Vägsalt Väg E20 går förbi vattentäkten på ett avstånd av ca 80 m. Mellan E20 och uttagsbrunnarna finns även en lokalväg, Skallsjövägen. Den aktuella sträckan av E20 är motorväg och är primär transportled för farligt godstransporter. Vägen skär igenom den isälvsavlagring som Skallsjödeltat utgör. Vägdagvattnet avleds eller infiltrerar i öppna diken längs vägen. Olyckor Olyckor sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckor men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituationen är komplex och där trafikmängden hög. Sannolikheten för att en olycka med transport av farligt gods ska inträffa i anslutning till Skallsjö vattentäkt är mycket liten, men i händelse av att en olycka inträffar kan det medför stora konsekvenser för grundvattnet. Vägdagvatten Dagvatten från vägar utgör en stor diffus föroreningskälla. Vägdagvatten innehåller ofta höga halter av tungmetaller i form av koppar, bly och kadmium samt opolära alifatiska kolväten. Kontinuerligt slitage där små partiklar frigörs från däck och vägbana samt emissioner från biltrafiken bidrar till förorening av vägdagvatten som sprids vidare via ytavrinning. Vägdagvattnet från väg E20 avleds och infiltrerar i öppna diken. En stor del av föroreningarna fastläggs i diket, men risk finns att främst ytligt grundvatten förorenas av vägdagvatten. Vägsalt Klorid från vägsalt kan utgöra en risk för en vattentäkt. Vanligtvis sprids något kg salt/m² och år. Enligt Vägverket används ca 17 ton salt årligen för halkbekämpning på den aktuella vägsträckan. Klorid 14 (35)

18 rör sig lätt i marken med grundvattenflödet. De analyser som finns för kloridhalten från åren 2000 till 2003 visar att vattentäktens råvatten har en låg kloridhalt, vilket indikerar att grundvattnet inte är påverkat genom saltning av E20 eller Skallsjövägen. I riskanalysen bedöms följande risker förknippade med vägar: Olyckor med farligt gods Vägdagvatten Saltning Jordbruk (2) och skogsbruk (3) Jord- och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Skogsbruket innebär en risk för försämrad vattenkvalitet främst genom näringsläckage. Området söder och öster om vattentäkten utgörs av jordbruksmark. Även om denna dag används som betesmark för hästar ingår spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen på denna mark i riskanalysen. Detta motiveras av att marken är klassad som jordbruksmark på den ekonomiska kartan och markanvändningen kan komma att förändras. Jordbruksmark finns även i dalgången i sydväst. Utbredda skogsområden finns främst inom höjdområdena söder om dalgången. Skog växer även inom den östra delen av Skallsjödeltat där täktverksamhet tidigare bedrivits. Bekämpningsmedel Inom jordbruk används bekämpningsmedel. Vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd hög toxicitet vilket gör att de kan komma att utgöra en allvarlig risk för försämrad vattenkvalitet. Skogsbruket står endast för en liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel. Det är främst bekämpningsmedelsbehandlade plantor som utgör en risk. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av växtnäringsämnen; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom 15 (35)

19 dess innehåll av mikrobiella föroreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av näringsämnen till omgivningen. Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Bränsletankar Mobila lagringstankar för petroleumprodukter inom skogsbruksverksamhet innebär en risk för att petroleumprodukter genom spill och läckage kan nå grundvattnet. Avverkning Avverkning innebär att den skyddande effekt som växttäcket utgör minskar, vilket gör marken och grundvattenmagasinet mer sårbara. Vid avverkning ökar näringsläckaget från marken i viss mån och det medför att tillförseln av näringsämnen till grundvattnet ökar. Eventuella läckage från maskiner som används vid avverkning utgör en risk för negativ påverkan på mark och grundvatten i de fall de drivs av petroleumprodukter. Varaktiga upplag av timmer i samband med skogsbruk kan förorena grund- och ytvatten genom läckage av bland annat fenoler. I riskanalysen bedöms följande risker förknippade med skogsbruk: Yrkesmässig hantering av bekämpningsmedel Yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen Mobila bränsletankar Avverkning av skog Upplag av timmer etc Bebyggelse (4) Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella hot för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yteller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Samlad villabebyggelse finns i Floda samhälle som ligger ca 500 m öster om vattentäkten. Inom detta område är bebyggelsen ansluten till 16 (35)

20 kommunalt vatten och avlopp. Enstaka hus med enskilt VA finns söder och väster om vattentäkten. De riskkällor för Skallsjö vattentäkt som förknippas med bebyggelse beskrivs nedan. Oljecisterner Stora volymer skadliga ämnen hanteras bl.a. i samband med oljeuppvärmning av bostäder. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Ett väsentligt riskmoment med oljecisterner är transporter och påfyllning. Hemkemikalier Bekämpningsmedel och övriga hemkemikalier utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av en del medel är långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken. Parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt Vanligt förekommande i bebyggda områden är regelbunden parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt med avfettningsmedel. Dessa förfaranden innebär en risk för förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet. Avloppsanläggningar Enskilda avlopp finns utanför verksamhetsområde för kommunalt VA. Den främsta risken med avlopp är spridning av mikrobiella föroreningar samt näringsämnen (kväve och fosfor). Det finns endast ett fåtal enskilda avloppsanläggningar i anslutning till Skallsjö vattentäkt. Energianläggningar Riskerna med energianläggningar i jord och berg är läckage av petroleum vid anläggningningsskedet och läckage av köldbärarvätska vid drift kan medföra påverkan på grundvattenkvaliteten. För bergvärmeanläggningar är även utförandet av borrhålet samt hålet i sig en risk t.ex. genom att en transportväg skapas mellan markytan och grundvattenmagasinet. 17 (35)

21 Upplag av avfall Upplag av avfall på enskilda fastigheter är ytterligare en risk förknippad med bebyggd miljö. Anläggningsarbeten Anläggningsarbeten omfattar borrning, schaktning, sprängning mm. Borrning av t.ex. energibrunnar kan medföra att nya transportvägar skapas från markytan till grundvattenmagasinet. Riskerna med anläggningsarbeten finns inte med i riskanalysen eftersom dessa risker inte är förknippade med specifika föroreningar utan med ändrade markförhållanden. Anläggningsarbeten regleras dock i vattenskyddsområdets föreskrifter. I riskanalysen bedöms följande risker förknippade med bebyggelse: Oljecisterner Hemkemikalier Parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt Avloppsanläggningar Energianläggningar/värmepumpar Upplag av avfall Övriga riskkällor o 5. Före detta grustäkt som i dag är fylld med schaktmassor (Skallsjö 2:6). Den norra delen av utfyllnadsområdet används i dag som mellanlager av schaktmassor, riven asfalt, sprängsten mm. Upplag av massor med okänd miljöstatus kan innebära en risk för att grundvattnet förorenas genom att massorna urlakas. Avståndet till vattentäkten är ca 150 m. o 6. En före detta bilskrot ligger ca 300 m öster om vattentäkten på fastigheten Skallsjö 2:86. Fastigheten är i dag uppstädad och det förekommer endast mindre mängder skrot. Området underlagras till stor del av isälvsmaterial, men inom det område där pressningen av skrotbilar utfördes överlagras isälvsmaterialet av torv. Inom fastigheten har en miljöteknisk markundersökning, MIFO fas 2, genomförts under Syftet var att utreda risken för förorening på fastigheten samt spridningsförutsättningarna, 9 Lerums kommun. Rapport Miljöteknisk markundersökning / MIFO fas2. Skallsjö 2:86 (Floda Bildelar). Ramböll, (35)

22 främst mot vattentäkten. Resultatet av markundersökningen visar att det finns förhöjda metallhalter och föroreningar från oljeprodukter i de ytliga jordlagren med värden över riktvärdet för mindre känslig användning med grundvattenskydd (MKM GV). Liknande föroreningar påträffas i grundvattnet, men halterna ligger under gällande riktvärden. Det bedöms inte finnas någon risk för påverkan på Skallsjö vattentäkt. Vid oförändrad markanvändning i området bedömdes det inte vara nödvändigt att utföra sanering inom fastigheten. o 7. Upplag av lastpallar samt diverse skrot på fastighet sydost om vattentäkten. Avståndet till vattentäkten är ca 370 m. o 8. Del av f.d. grustäkt där vegetationsskikt i dag saknas. I området finns i dag en travbana. Områden där vegetationsskikt saknas är mycket känsliga när det gäller infiltration av föroreningar i marken. Avståndet till vattentäkten är ca 300 m. Denna riskkälla är inte med i riskanalysen eftersom den inte kan förknippas med en specifik förorening. o 9. Fastighet (Skallsjö 2:176) med flera uppställda gamla bilar och annat skrot. o 10. Utmed Skallsjövägen ca 330 m nordost om vattentäkten finns ett område som används för mellanlagring av olika massor sprängsten, matjord, schaktmassor mm (Skallsjö 2:79). Upplag av massor med okänd miljöstatus kan innebära en risk för att grundvattnet förorenas genom att massorna urlakas. o 11. Väster om vattentäkten, nedanför den brant som begränsar Skallsjödeltat ligger ett industriområde. Industriverksamhet har pågått i området under många år och vissa verksamheter är i dag nedlagda och nya verksamheter har etablerats på samma plats. Verksamheterna utgörs i dagsläget av verkstadsindustrier och industri för ytbehandling av trä. I området finns flera objekt klassade i MIFO-databasen och flera objekt som kommer att läggas in där vid nästa revidering. En av de nedlagda verksamheterna har hanterat klorerade lösningsmedel (dock inte av samma typ som de som påträffades i dricksvattnet från Skallsjö vattentäkt 2008). Industriområdet utgör en risk för grundvattenförorening dels genom pågående verksamhet som hantering av petroleumprodukter och lösningsmedel och dels genom föroreningar som kan finnas i marken från tidigare verksamheter. 19 (35)

23 Avståndet till vattentäkten är endast ca 130 m, men sannolikt sker den naturliga grundvattenströmningen från industriområdet mot sydväst. o 12. Norr om motorvägen, ca 200 m norr om vattentäkten finns en idrottsplats med fotbollsplaner som ligger inom ett område där grustäktsverksamhet tidigare bedrivits. Idrottsplatsen har en gräsplan, en grusplan och en plan med konstgräs. De tre olika fotbollsplanerna innebär olika risker för grundvattnet. På gräsplaner används bekämpningsmedel och växtnäringsämnen och på grusplaner används salt och bekämpningsmedel. Enligt uppgift från kommunen används ca 2 ton salt/år på grusplanen. Eftersom fotbollsplanerna ligger i en f.d. grustäkt och underlagras av sand och grus finns det risk att rester av bekämpningsmedel, kväve och salt sprids till grundvattnet. På konstgräsplanen har man använt returgummi från återvunna däck. Detta är inte lämpligt eftersom det medför att PAH (polycykliska aromatiska kolväten), ftalater och vissa metaller kan läcka till grundvattnet. o 13. En motorbana ligger ca 500 m norr om vattentäkten. Den ligger inom isälvsavlagringen. De risker för grundvattnet som förknippas med en motorbana är främst spill av petroleumprodukter. o 14. En rostskyddshall ligger ca 370 m norr om vattentäkten. Hantering av petroleumprodukter, lösningsmedel eller för grundvattnet andra farliga ämnen kan innebära en risk för grundvattnet. 20 (35)

24 Figur 3 Riskkällor i anslutning till Skallsjö vattentäkt. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. o 15. Ljungbergs f.d. textiltryckeri ligger ca 150 m nordväst om vattentäkten. Industriverksamhet har bedrivit på platsen i ca 50 år och kemikalier har hanterats. Enligt en översiktlig miljöteknisk markundersökning 10 bedöms påverkan av föroreningar på jordlager och grundvatten från tidigare verksamhet i området som begränsad. o 16. En cementindustri ligger ca 450 m nordväst om vattentäkten. Hantering av petroleumprodukter eller andra farliga ämnen för grundvattnet kan innebära en risk för grundvattnförorening. 10 Ljungbergs, Floda. Översiktligt miljöteknisk markundersökning inom fastigheten Skallsjö 3:41. Stall Ryggebol AB, (35)

25 6 RISKBEDÖMNING Riskbedömningen bygger på tillämpning av en riskanalysmodell som ursprungligen är framtagen av EPA (Amerikanska motsvarigheten till Naturvårdsverket) och som utvecklats på VIAK i Göteborg, den så kallade Blom-Liedholmska modellen, se bilaga 2a. 6.1 Identifiering av risk och riskanalys Risken utgörs av produkten mellan sannolikheten för att en oönskad händelse ska inträffa och konsekvensen av händelsen. Konsekvensen av en oönskad händelse är i detta fall att råvattenkvaliteten påverkas negativt. För att analysera risken för att de riskobjekt som förekommer i vattentäktens tillrinningsområde skall komma att påverka vattenkvaliteten i uttagsbrunnarna negativt används en riskmodell med nio, av varandra, oberoende parametrar. Dessa omfattar sannolikheten för att ett transportsystem finns för föroreningen från riskkällan eller riskobjekt till vattentäkten, transportsystemets motstånd mot transport samt belastningen av transportsystemet med farliga ämnen. Dessa bygger tillsammans upp en riskmodell som utgörs av följande delar: Sannolikhet för riskförekomst inom vattenskyddsområdet - beskriver om riskkällan är kontinuerligt förekommande eller mer eller mindre tillfällig. Sannolikhet för emission vid riskförekomst inom skyddsområdet här bedöms sannolikheten för att ett föroreningsutsläpp sker vid en riskkälla Sannolikhet för ogynnsam transportmöjlighet till vattentäkt beskriver om det finns en transportväg från riskkällan till vattentäkten med hänsyn tagen till bl.a. marklutningen. Markens och vattnets sårbarhet uttryckt som systemets inneboende känslighet för påverkan för grundvattentäkter i berg är sårbarheten störst om föroreningsutsläppet sker direkt på berget där skyddande jordlager saknas. Avståndets inverkan på reduktion av föroreningen genom nedbrytning, fastläggning och spädning fram till vattentäkten. Emissionens inneboende förmåga att motstå nedbrytning och fastläggning vissa föroreningar rör sig med grundvattenflödet utan att brytas ned medan andra fastläggs i marken. 22 (35)

26 Emissionens farlighet bedömningen av emissionens farlighet följer de riktlinjer Naturvårdsverket fastslagit för förorenade markområden. Belastning, mängd, volym av emissionen bedömningen av emissionens belastning följer de riktlinjer Naturvårdsverket fastslagit för förorenade markområden. Utbredning av riskförekomst redogör för riskkällans utbredning, d.v.s. om den är diffust förekommande över hela området eller om den är ett enskilt punktriskobjekt. Varje parameter har klassats enligt den poängbedömning som presenteras i tabellen bilaga 2b. Klassningen innebär att en hög poäng medför större sannolikhet respektive konsekvens. Produkten av sannolikheten och konsekvensen medför att respektive riskkälla erhåller en så kallad riskpoäng. Riskpoängen ger riskobjekten en approximativ inbördes ordning i förhållande till hur stor risk de anses utgöra för vattentäkten. 6.2 Riskanalysens resultat Resultatet av riskanalysen redovisas i tabell i bilaga 2b. Som framgår av tabellen utgörs de största riskerna för Skallsjö vattentäkt av: o Spridning av bekämpningsmedel på jordbruksmarken i anslutning till vattentäkten. Denna risk är inte aktuell i dagsläget eftersom marken i dag används som betesmark. o Upplag och utfyllnad av massor av okänd miljöstatus ca 150 m öster om vattentäkten. o Enskild användning av bekämpningsmedel på närbelägna fastigheter. o Förorenat vägdagvatten från främst väg E20. o Fotbollsplan med konstgräs. I gräsmattan finns gummigranulat som innehåller returgummi från återvunna däck. 6.3 Riskanalysens användning Riskanalysen är ett verktyg för att systematiskt kategorisera risker inom vattentäkternas tillrinningsområden. Även om resultatet av riskanalysen är grovt utgör det, tillsammans med aktuell belastning 23 (35)

27 och normer för råvattenkvaliteten och Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:16, en lämplig grund för att bestämma skyddsföreskrifternas omfattning. Det är viktigt att komma ihåg att riskanalysen jämför risker inom ett bestämt område. Resultatet kan inte jämföras med en riskanalys genomförd inom ett annat område. 6.4 Riskanalysens känslighet I riskanalysen ingår subjektiva bedömningar, vilket medför att rangordningen i bilaga 2b är approximativ. En verklig skillnad i risk för vattentäkten mellan olika riskobjekt finns endast mellan riskobjekt som erhållit stor skillnad i riskpoäng i analysen. Det krävs en mer detaljerad riskanalys för att avgöra vilken risknivå enskilda verksamheter utgör för vattentäkten och vilka specifika åtgärder som kan anses vara motiverade för enskilda verksamheter/objekt ingående i riskanalysen. 6.5 Skyddsbehov Sammantaget bedöms den nuvarande risknivån i anslutning till Skallsjö vattentäkt vara låg och det förekommer inga riskobjekt som särskilt behöver beaktas vid utformningen av vattenskyddsområdet. Sårbarhetet är dock hög i området runt vattentäkten. Vattenskyddsområdet skall dock inte enbart utformas efter befintliga risker utan också vara framåtsträvande och avstyra framtida risker. I dagsläget saknas också en reservvattentäkt som kan ersätta vattentäkten fullt ut i händelse av att uttagsbrunnarna skulle bli obrukbara. Vattentäkten ligger på en isälvsavlagring med grova jordarter och skyddsbehovet är störst inom vattentäktens närområde och uppströms vattentäkten. Tillströmningen av grundvatten sker främst från öster. 24 (35)

28 7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden, utförda vattenbalansräkningar, riskanalyser föreslås ett vattenskyddsområde enligt bilaga Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) och handbok för vattenskyddsområden (2003:6) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip, enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner inom så stora områden. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är dock alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra zoner med olika restriktionsnivåer. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högra krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnarna Vattentäktszon En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket utformas kring uttagsbrunnen/brunnarna. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. Om det finns flera uttagsområden ska alla utformas som vattentäktszoner. 25 (35)

29 Brunnarna vid Skallsjö vattentäkt är inhägnade och detta område föreslås som vattentäktszon Primär zon Vid identifiering av primär skyddszon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära zonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen med uttagsbrunnarna. Gränsen mellan primär zon och sekundär zon sätts så att uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäktszonens gräns beräknas vara minst 100 dygn för grundvatten bildat i den sekundära zonen. I de fall området nära vattentäkten utgörs av mäktiga jordlager med begränsad genomsläpplighet eller där en starkt uppåtriktad grundvattengradient råder även vid fullt uttag kan även områden med kortare uppehållstid än 100 dygn ingå i den sekundära zonen. I anslutning till Skallsjö vattentäkt finns flera lager av lera inlagrade i isälvsmaterialet. Lerlagrens utbredning i sidled är dock inte känd. Vid avgränsningen av primär skyddszon antas därför att grundvattenmagasinet är öppet. Primär skyddszon för Skallsjö vattentäkt beräknas efter ett vattenuttag på 850 m 3 /dygn (9,8 l/s), vilket motsvarar tillåtet medeluttag enligt vattendom. Enligt nedan angivna förutsättningar kan erforderligt skyddsområde beräknas med sambandet: r 2 Q t = π b n e där r = radien (m) Q = uttagen vattenmängd (m 3 /dygn) = 850 m 3 /dygn t = uppehållstid (dygn) = 100 dygn b = det vattenförande lagret mäktighet (m) = m n e = effektiv porositet = % (litteraturvärde) Istället för att utnyttja ett enskilt värde för den effektiva porositeten och det vattenförande lagrets mäktighet ansätts intervall inom vilka parametrarna kan variera. Beräkningen av det radiella avståndet från brunnarna som erfordras vid 100 dygns uttag, görs sedan med Monte 26 (35)

30 Carlo simulering 11. Med denna metod illustreras osäkerheten i beräkningsresultatet beroende på osäkerheten om indataparametrarna. Osäkerheten är ofta stor vid denna typ av beräkningar beroende på bl.a. bristfälliga data. Metoden gör det även möjligt att välja vilken säkerhet/osäkerhet man önskar tillämpa vid val av skyddsavstånd. En åtgärd för att minska osäkerheter är att införskaffa mer data genom nya fältundersökningar. Resultatet av genomförd Monte Carlo simulering enligt ovanstående samband och intervall redovisas i tabell 1. Tabell 1 Beräknad erforderlig radie (r) på primär skyddszon enligt ovanstående samband. Säkerhet r (m) 0% 64 10% 75 25% 79 50% 86 75% 94 90% % 124 För att med 50 % säkerhet uppnå 100 dygns uppehållstid erfordras ett minsta avstånd från uttagsbrunnen på 86 m då radiellt tillflöde av grundvatten förutsätts. Med en säkerhet på 90 %, erfordras ett avstånd på ca 100 m. För att avgränsa skyddszoner i Skallsjö vattenskyddsområde har säkerheten 90 % valts, vilket enligt denna metod innebär ca 100 m som medelavstånd. Avgränsningen av primär skyddszon kan även baseras på beräkning av strömningstiden enligt Darcy s lag. Enligt resultatet av tidigare genomförd provpumpning har grundvattenmagasinets transmissivitet beräknats till ca 5,8*10-3, vilket medför att den hydrauliska konduktiviteten är ca 2,9* ,8*10-4 m/s. Grundvattenströmningens medelhastighet beräknas enligt sambandet och nedan angivna förutsättningar: v = K i n e 11 Metod för statistisk simulering där ett önskat antal beräkningar utförs enligt angivna intervall och statistiska fördelningar. Resultatet bygger på beräkningar. Beräkningen har skett i Crystal Ball. 27 (35)

31 där: K = hydraulisk konduktivitet (m/s) = 2,9* ,8*10-4 m/s i = hydraulisk gradient (m/m) = 0,0005 0,01 (litteraturvärde) n e = porositet= % (litteraturvärde) Även i denna beräkning ansätts ett intervall inom vilket de ingående parametrarna varierar (hydraulisk konduktivitet, gradient och porositet). Beräkning av strömningshastigheten har sedan genomförts med Monte Carlo simulering enligt beskrivning ovan. Resultatet av genomförd Monte Carlo simulering enligt ovanstående samband och intervall redovisas i tabell 2. Tabell 2 Beräknad hastighet för grundvattenströmning. Säkerhet v (m/dygn) 10% 0,04 25% 0,34 50% 0,7 75% 1,3 80% 2,0 90% 2,6 100% 7,8 Resultatet av Monte Carlo simuleringen innebär att med 50 % säkerhet är den beräknade strömningshastigheten långsammare än 0,7 m/dygn. För avgränsning av vattenskyddsområdets storlek har dock säkerhetsnivån 90 % bedömts som rimlig. Med 90 % säkerhet är strömningshastigheten lägre än 2,6 m/dygn. Eftersom grundvattenströmningen till vattentäkten huvudsakligen bedöms ske från nordost bör strömningshastigheten vara dimensionerande vid avgränsning av primär skyddszon i denna riktning. Medelströmningshastigheten 2,6 m/dygn och erforderlig uppehållstid om 100 dygn innebär ett avstånd på ca 260 m från vattentäkten till gränsen för primär skyddszon Sekundär zon Syftet med den sekundära zonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av tillrinningsområdet att 28 (35)

32 uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst ett år. Storleken på det tillrinningsområde som erfordras för att balansera ett års uttagen vattenmängd från Skallsjö grundvattentäkt kan bestämmas genom vattenbalansberäkning enligt sambandet; Q * t A = R Där: A = erforderligt tillrinningsområde Q = uttagen vattenmängd, 850 m 3 /dygn t = tid, 365 dygn R = grundvattenbildningen, i isälvsmaterial ca mm/år Enligt ovan beskrivna samband erfordras ett tillrinningsområde med storleken 0,776-0,886 km 2 (ca ha). Vid radiellt flöde motsvarar det en cirkel med radien m Tertiär zon En tertiär zon kan inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet/avrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. Syftet med den tertiära zonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. Grundvattenbildningen till Skallsjö vattentäkt bedöms till största delen ske inom den del av isälvsavlagringen som avgränsas av en moränrygg i öster. En mindre del av grundvattenbildningen sker inom höjdområdena med berg och morän som omger isälvsavlagringen. De primära och sekundära skyddszonerna omfattar de områden som bedöms som nybildningsområden för grundvatten. Någon tertiär skyddszon har därför inte avgränsats för Skallsjö vattentäkt utan gränsen för sekundär skyddszon utgör vattenskyddsområdets yttre begränsning. 7.3 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående, ej rangordnade motiv och med de redovisade aktuella och prognostiserade riskerna, belastningar och riskkällornas 29 (35)

33 lokalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell storlek utifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara orimligt. Inom vissa områden har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare Strategi och generella motiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. 2. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning, så att råvattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. Varje annan storlek innebär en annan risk att syftet bakom vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion. 30 (35)