Stockakällan-Floby, Vattenskyddsområde Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Sweco Environment AB

Transkript

1 Falköpings kommun Stockakällan-Floby, Vattenskyddsområde Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Uppdragsnummer Koncept Göteborg Sweco Environment AB Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Emelie Persson Civilingenjör Vattenresurser Telefon direkt Mobil emelie.persson@sweco.se Uppdrag ; EMAR p:\1313\ _falköping_vattenskyd\000\10 arbetsmtrl_dok\floby_åsarp_stenstorp\från \floby\floby_tu_ docx

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Rapportens omfattning Underlagsmaterial Sammanställning av befintlig information Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Orienteringskarta 3 2 STOCKAKÄLLANS VATTENTÄKT Anläggningens utformning och förhållanden Vattenbehandling Försörjningsområde Vattenförbrukning Vattenförbrukningsprognos Reservvattentäkt Övriga brunnar i området Vattentäktens värde Ägandeförhållanden Vattendom Befintligt vattenskyddsområde 5 3 OMRÅDESBESKRIVNING Markanvändning Geologi Hydrologi Hydrogeologi Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Vattenkvalitet 11 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING Översiktsplaner Översiktsplan Falköpings kommun Fastställda MKN och åtgärder enligt VFF Lokala föreskrifter och områdesbestämmelser Riksintressen och naturreservat Motstående intressen inom tillrinningsområdet 14 5 INVENTERING AV POTENTIELLA RISKKÄLLOR I ANSLUTNING TILL STOCKAKÄLLANS VATTENTÄKT I FLOBY 15 Uppdrag ; EMAR p:\1313\ _falköping_vattenskyd\000\10 arbetsmtrl_dok\floby_åsarp_stenstorp\från \floby\floby_tu_ docx

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5.1 Genomförande Riskkällor Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter Jord- och skogsbruk Bebyggelse Övriga riskkällor 20 6 RISKBEDÖMNING Skyddsbehov Identifierade riskkällor Riskbedömning Behövliga åtgärder att minska riskerna 22 7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Krav och allmän metodik Skyddszonernas utformning Arbetsmodell för lutande grundvattennivå Beräkningsmodell och valda egenskaper Vattenskyddsområdets grundform Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Genomförande samt motiv till gränsdragningar Strategi och generella motiv Platsspecifika motiv 28 8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER Skyddsföreskrifternas syfte och funktion Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå Generella krav Restriktionsnivå med avseende på identifierade risker 31 Bilagor 1 Förslag till skyddsföreskrifter för Stockakällans vattenskyddsområde 2 Förslag till utbredning av Stockakällans vattenskyddsområde 3 Områdets risker kopplat till skyddsföreskrifterna Uppdrag ; EMAR p:\1313\ _falköping_vattenskyd\000\10 arbetsmtrl_dok\floby_åsarp_stenstorp\från \floby\floby_tu_ docx

4 Uppdrag ; EMAR p:\1313\ _falköping_vattenskyd\000\10 arbetsmtrl_dok\floby_åsarp_stenstorp\från \floby\floby_tu_ docx

5 1 INLEDNING På uppdrag av Falköping kommun har Sweco upprättat tekniskt underlag samt förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Stockakällan grundvattentäkt i Floby. Vattentäkten är i dagsläget reservvattentäkt för Floby samhälle och bör även om den inte används som reservvattentäkt skyddas inför framtiden. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Vattentäkten Stockakällan försörjde Floby samhälle med vatten innan Vättervattnet drogs fram I dag utgörs vattenförsörjningen av Vättervatten och Stockakällan används i dagsläget enbart för bevattning av fotbollsplanen Ekvallen sommartid. Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster, som är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1.2 Rapportens omfattning Rapporten omfattar tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Stockakällans vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. Rapporten omfattar följande moment: Teknisk beskrivning av vattentäkten Sammanställning av befintligt material och information. Områdesbeskrivning Beskrivning av geologi, hydrogeologi, sårbarhet och skyddsbehov. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. Översiktlig riskbedömning av väsentliga riskkällor för vattentäkten 1 Naturvårdsverket, Handbok om Vattenskyddsområde 2010:5. 1 (32)

6 Utvärdering och förslag till skyddsområde Vattentäktszon, primär- och sekundär skyddszon inrättas, vilka tillsammans bildar vattenskyddsområdet. Framtagande av skyddsföreskrifter 1.3 Underlagsmaterial Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Falköpings kommun. Underlagsmaterialet har främst utgjorts av: A) Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16 B) Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde, Handbok 2010:5 C) Falköpings kommuns översiktsplan, Översiktsplan D) Falköping kommuns vattenförsörjningsplan, 2009 E) Geologiska kartan, SGU F) Hydrogeologiska kartan, SGU G) Dom A 35/1964 Västerbygdens Vattendomstol, Laglig förklarandet av Vattenskyddsområde för Floby H) Vilske kommun, Redogörelse för grundvattenundersökning. LBF Avd. för kommunalteknik Sammanställning av befintlig information Denna tekniska beskrivning innehåller den sammanställning av befintlig information som är relevant för bedömningen av vattenskyddsansökan, i enlighet med SNV 2010: Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och föreskrifter. Syftet är inte och kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt skyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt de allmänna råden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 2 (32)

7 1.6 Orienteringskarta Figur 1. Översiktsbild. Floby i Falköpings kommun. 2 STOCKAKÄLLANS VATTENTÄKT 2.1 Anläggningens utformning och förhållanden Vattentäkten är en reservvattentäkt och utgörs av en grävd brunn, med betongringar 1,5 m i diameter. Totaldjupet är 3,5 m och grundvattenytan ligger 1 m under markytan 2. Brunnens kapacitet uppskattas till ca 10 l/s. Vid brunnsbesiktningen datum gjordes bedömningen att det föreligger viss risk för nedträngning av ytligt grundvatten eller ytvatten som kan innehålla föroreningar. De tekniska installationerna utgörs av två pumpar samt en 2 m 3 hydroforstank. 2.2 Vattenbehandling Täkten och tillhörande anläggning är i dagsläget i beredskap. Behandlingen ligger i beredskap i form av natriumhypoklorit med tillhörande utrustning. 2 Vattenförsörjningsplan Falköping, (32)

8 2.3 Försörjningsområde Invånarantalet i Floby samhälle var 1555 personer år Vid behov kan vattentäkten nyttjas för att försörja Floby samhälle med dricksvatten, idag används den endast sommartid för bevattning av fotbollsplanen Ekvallen. 2.4 Vattenförbrukning Den uppskattade vattenförbrukningen för Floby samhälle är 4,3 l/s 3. Detta försörjs normalt via Vätternvatten till Borgundaverket och vidare till bl.a. Floby. Bedömningen av maximalt uttag från vattentäkten är ca 10,3 l/s (ca m 3 /år). Som dimensionerande uttag för beräkning av vattenskyddsområdet har använts det maximala uttaget 10,3 l/s. Motivet är att vattentäkten kan utgöra reservvattentäkt eller nödvattentäkt för flera orter, och inte bara Floby. 2.5 Vattenförbrukningsprognos Vattenbehovsprognosen de närmaste åren bedöms vara i samma storleksordning som dagens förbrukning, men karaktären av reservvattentäkt för flera orter gör att dimensionerande uttag sätts lika med maximalt uttag eller 10,3 l/s. 2.6 Reservvattentäkt Vattentäkten Stockakällan är reservvattentäkt/nödvattentäkt för flera samhällen i den händelse av att vatten från Borgundaverket inte längre kan distribueras till hela kommunen. Fördelen är den relativt höga kapaciteten, i storleken 10 l/s av det kommunala behovet om ca 75 l/s, som nu försörjs av Borgundaverket och Vätternvatten. 2.7 Övriga brunnar i området I Floby samhälle och inom ytvattendelarna finns förutom Stockakällan ett antal grävda brunnar varav två har använts som kommunala vattentäkter, brunn VVT i västra Floby och brunn VVT på Hässlebergsgatan. 2.8 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande, kostnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet och kvalitet samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Vattentäktens värde bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten med ett likvärdigt alternativ i händelse av att den blir obrukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Stockakällans vattentäkt i Floby ett högt skyddsvärde. Till vattentäkter med högt skyddsvärde räknas allmänna reservvattentäkter. 2.9 Ägandeförhållanden Brunnen ligger på fastigheten Västtorp 11:2 som ägs av Falköpings kommun. 3 Vattenförsörjningsplan Falköping, (32)

9 2.10 Vattendom Det finns ingen vattendom för uttag ur Stockakällans vattentäkt Befintligt vattenskyddsområde Stockakällan i Floby har ett upprättat vattenskyddsområde från Figur 2. Stockakällans vattentäkt har sedan 1964 ett vattenskyddsområde. 4 Västerbygdens vattendomstol Dom A 358/ (32)

10 3 OMRÅDESBESKRIVNING Floby ligger ca 13 km väst-sydväst om Falköping. Området kring vattentäkten utgörs av ett småkulligt landskap med blandskog och relativt stenig terräng. Söder om området finns mestadels jordbruksområden. Nord-nordväst om brunnen sträcker sig järnvägen. Ett flertal grävda diken finns i området. Brunnen ligger i en sänka i det småkulliga området. 3.1 Markanvändning Närområdet för täkten utgörs idag av skog- och ängsmark som enbart används som rekreationsområde, se Figur 3. Figur 3. Rekreationsområde vid Stockakällans grundvattentäkt. Markanvändningen 300 m söderut från brunnen utgörs huvudsakligen av jordbrukslandskap som sträcker ut sig mot riksväg 181. Ungefär 500 m öster om brunnen ligger utkanten av Floby samhälle. Denna del av samhället utgörs mestadels av bostadshus. Rakt norr om brunnen, på andra sidan järnvägen finns ett par fotbollsplaner. I Floby samhälle finns ett antal mindre bensinstationer och industrier. 3.2 Geologi Enligt SGUs jordartskarta ligger brunnen i ett område som består av morän och torv, men då brunnens kapacitet motsäger detta, antas i stället att norra gränsen för isälvsavlagringen på SGU:s karta är karterad för långt söderut, se Figur 4. SGU:s grundvattenkarta stödjer emellertid att avlagringen också i sin östra del sträcks ut mot korsningen mellan järnvägen och huvudvägen, vilket medför att brunnen hamnar i norra gränsen. Ytterligare indicier är de diskessystem som börjar vid norra gränsen av 6 (32)

11 avlagringen, som är vanliga i övergången mellan en mer (isälvsmaterial) och en mindre permeabelt jordtyp (morän) i sluttande topografi. Antagandet görs därför att jordlagren på goda grunder i området kring brunnen huvudsakligen består av isälvsmaterial (sand och grus). Uppgifter om jordlagrens mäktighet saknas, men uppskattas vara ca 5 meter, Ca 1 km sydväst om brunnen finns ett antal mindre våtmarksområden vid Långeråsen. Figur 4. Jordartsfördelning i anslutning till Floby vattentäkt enligt SGU:s jordartskarta, serie Aa.No 120 SGU. 7 (32)

12 3.3 Hydrologi Yt- och grundvattenflödet i området sker troligtvis från en närliggande höjd i riktning mot nordväst, järnvägen och de närliggande sankmarkerna mellan brunnen och Lidan. Den regionala topografin över vattentäkten sjunker från sydost mot nordväst med ca 6,5-8,5 meter per kilometer. I denna riktning finns två vindlande, parallella och diffusa ytvattendelare på ömse sidor om vattentäkten. Ytvattendelarna ligger ca meter åt nordost igenom Floby samhälle samt ca meter åt sydväst i västra kanten av aktuell isälvsavlagring. Isälvsavlagringen ligger tvärs mellan dessa ytvattendelare som en avfasad kvadrat som projiceras mot nordväst-sydost, se Figur 5. Avlagringen är omgiven av diken, bäckar och våtmarker vilket i sig är ett tecken på utströmning från en mer permeabel jordart. I söder finns Kruselibäcken, som startar vid Gunkestorp och rinner åt Lidan vid Buckarp i väster. Denna bäck ligger längs avlagringens södra rand. I norra delen av avlagringen finns två diken som börjar; ett 800 m sydväst om brunnen och ett ca 150 m nordost om brunnen. Båda dessa går ihop till ett dike och fortsätter regionalt åt norr. Från öster ansluter också ett dike, kulverterat under järnvägen, och som härrör strax väster om Storgatan i Floby. Öster om Floby samhälle finns ytterligare ett dike som avbördas åt norr. Båda dessa diken avbördas till Lidan. Vattentäkten är belägen i norra kanten av avlagringen, dvs också i den delen där ytvattensystemen börjar. Även Kruselibäcken i södra delen av avgränsningen avvattnar avlagringen, liksom det norrgående diket i östra delen av Floby samhälle. Utifrån ett vattentäktsperspektiv är brunnen därför placerad i ett lämpligt område, se Figur 5. Den korrigerade årsmedelnederbörden i området är ca 900 mm/år 5. En avdunstning på drygt 500 mm/år medför att nettonederbörden (W) är ca 350 mm/år att fördelas lokalt på ytvattenavrinning eller grundvattenbildning till vattentäkten. 5 Wikner et al. (1991). Beskrivning till kartan över grundvattnet Skaraborgs län. 8 (32)

13 Figur 5. Hydrografisk bild över ytvattnets strömning vid Stockakällan i Floby. 3.4 Hydrogeologi Enligt SGU:s hydrogeologiska karta har området med isälvsavlagring strax söder om Floby en uppskattad area på 1,87 km 2 6. Detta område är av sådan hydrogeologisk karaktär att det lämpar sig för uttag av grundvatten för kommunalt bruk. Grundvattendelarna bedöms sammanfalla med de regionala ytvattendelarna i riktningen nordnordväst-sydsydost. Avlagringen är belägen mellan dessa gränser. Vattentäkten är belägen i norra kanten på avlagringen, där utströmningsområden börjar. Grundvattenflödet regionalt är riktat åt nordnordväst för att länkas av åt Lidan i väster. Lokalt vid vattentäkten är grundvattenströmningen riktad åt nordväst till nordnordväst. Tillströmningen till täkten sker från avlagringen i söder mellan yt- och grundvattendelarna. Det är inte klarlagt om detta fördelas på ett eller flera parallella magasin. Det huvudsakliga grundvattenbildningsområdet är avlagringen, och huvuddelen av denna grundvattenbildning omsätts i grundvattenströmning norrut och en mindre del läcker ut söderut ifrån avlagringen till Kruselibäcken. Grundvattengradienten bedöms lokalt vara riktad åt nordväst och vara mindre än 0, och maximalt 0,005. Eftersom avlagringen huvudaxlar grovt är sydväst-nordost 6 Översiktlig beskrivning av dricksvattentillgångar. Sweco, (32)

14 och nordväst-sydost, gör vi bedömningen att en något förhöjd konduktivitet inte kan uteslutas till någon av huvudaxlarna. Därmed kan tillrinningsområdet motiveras vara också utsträckt utefter huvudaxeln sydväst-nordost, och inte bara i den regionala gradientriktningen. Infiltrationsfaktorn (C) är den andel av nettonederbörden som infiltreras genom marken till grundvattnet. I isälvsmaterial beräknas infiltrationsfaktorn vara maximalt 0,7. Enligt Sweco 2011, beräknas nettonederbörden i Falköpingstrakten uppgå till W=350 mm/år eller 11 l/s km². Undersökningen visar vidare att bruttotillgången av grundvatten i isälvsmaterialet vid Floby kan uppskattas till ca 15 l/s och nettotillgången till ca 7 l/s. Vattentäkten Stockkällan i Floby har tidigare provpumpats med 7,3 l/s samtidigt som ett antal brunnar i närområdet också användes. Därmed har uppskattningen gjorts av kommunen att täkten har en kapacitet på 10,3 l/s. Jorddjupet för isälvsavlagringen bedöms vara ca 10 meter i medeltal utifrån brunnsdataanalys, och den vattenförande mäktigheten bedöms vara ca 5 meter vid vattentäkten. Utifrån grundvattenbildningen och lokala förhållanden uppskattas konservativt att nettotillgången är omkring 7 l/s och bruttotillgången (grundvattenbildningen) ca 15 l/s. Avlagringen uppskattas hysa 1-2 grundvattenmagasin. Avlagringens bredd är enligt SGU som mest ca 3,5 km och vid det smalaste området uppskattas bredden till ca 0,5-1 km. Avlagringens bredd vinkelrätt flödesriktningen uppskattas till ca 2000 m. Grundvattentransporten styrs av den hydrauliska konduktiviteten. Utvärderingen från den provpumpning som genomfördes då vattentäkten anlades visar en avsänkning på 2 m för uttaget 7,3 l/s. Detta ger en översiktlig transmissivitet på minst 3, m 2 /s vilket motsvarar, med mäktigheten 4 m, en medelkonduktivitet på minst ca m/s, eller motsvarande jordarten sand för magasinet. En översiktlig vattenbalans kan uppställas för vattentäkten. Med den lokala magasinsbredden vid vattentäkten av ca 1000 m, gradienten ca 0,005 och transmissiviteten ca 3, m 2 /s blir grundvattenflödet ca 15 l/s. Detta stämmer väl med den oberoende beräkningen av bruttotillgången och grundvattenbildningen för Floby, uppskattat till ca 15 l/s, dvs. transmissiviteten och/eller gradienten kan vara enligt ovan. Grundvattenströmningen förväntas sammanfalla med ytvattenströmningen vilket är vanligt i den här typen av terräng. Grundvattenbildningen till vattentäkten bedöms generellt ske genom infiltration av nederbörd i första hand i en sektor söder om uttagsbrunnen. Våtmarkerna i nordväst utgör utströmningsområden för grundvatten och huvudströmningen sker regionalt åt Lidan i väster. 3.5 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknas som markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening. Sårbarheten omfattar markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten fram till vattentäkten. 10 (32)

15 Naturliga barriärer kan vara ett skyddande ler- eller siltlager som minskar områdets sårbarhet. En annan sorts barriär kan också vara en uppåtriktad gradient som motverkar en föroreningstransport från markytan och ner till magasinet. Sårbarheten runt vattentäkten i Floby bedöms som hög då brunnen är endast 3,5 m djup och grundvattenytan är 1 m under markytan. Det finns inga direkta naturliga barriärer mellan ytvattendelaren och vattentäkten då brunnen är belägen i ett sluttande skogsområde. 3.6 Vattenkvalitet Enligt genomförda vattenprovsanalyser från 2008 bedöms vattenkvaliteten vid Stockakällan vara tjänligt med anmärkning på grund av det totala antalet mikroorganismer. Under provpumpningen 1960 påvisades att vattnet hade ett ph över 7 och en hårdhet på runt hårdhetsgrader. Några prov under provpumpningen visades att vattnet var mindre tjänligt 7. Detta ansågs bero på att tätningen runt brunnen inte var tillfredställande under pumpningen. 7 Redogörelse för grundvattenundersökning, (32)

16 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING Konflikter gällande markanvändningen bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering och vattentäkter. En säker och hälsosam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles fortlevnad och utveckling och vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vattnet negativt genom de restriktioner som läggs på verksamheterna. Även om vattentäkten är en reservvattentäkt, ställs samma krav på vattenkvalitet och därmed dess skydd. 4.1 Översiktsplaner Översiktsplan Falköpings kommun Översiktsplanen för Falköpings kommun, Översiktsplan , antogs av kommunfullmäktige i Falköpings kommun Planen innehåller detaljplaner för Floby samhälle och riktlinjer, samt beskrivning av Floby samhälle. Detta eftersom det i närheten av Floby finns ekologiskt känsliga områden och områden av riksintresse. Vid vattentäkten och inom sekundär skyddszon definieras markanvändningen i ÖP såsom att komplettering får ske inom nuvarande markanvändning samt att vattentäkten är belägen inom ekologiskt känsligt område samt inom friluftsområde. Riktlinjerna för bebyggelse inom Floby inkluderar följande; Vid Floby planeras en kraftig utbyggnad av verksamhetsområden mellan samhället och väg 181. Landskapsbilden kommer att påverkas längs vägen. Detaljplan finns för delar av dessa områden. Förslaget om utbyggnad är justerat med hänsyn till värdefull natur. Berörd detaljplan är kvarteret Domkraften 1 m.fl. mellan Volvo och riksväg 181 och avser tilltänkt lagerbyggnad. Se Figur 6 och Figur 7 som är ett utdrag från sid 69 respektive Bilaga 1 i Falköpings översiktsplan. 4.2 Fastställda MKN och åtgärder enligt VFF MKN och åtgärder enligt VFF saknas för grundvattenförekomsten Floby med ID SE (32)

17 Figur 6. Utdrag från Falköpings översiktsplan, sid 69. Figur 7. Utdrag från Falköpings översiktsplan Bilaga (32)

18 4.3 Lokala föreskrifter och områdesbestämmelser Inom Falköping kommun finns ett antal lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Riksintressen och naturreservat Sydväst om Stockakällan finns ett större område som utgör riksintresse och Natura I brunnens direkta omgivning, precis väster om Floby samhälle, sträcker sig ett ekologiskt känsligt område. I friluftsområdet , Hasselbackarna i Floby, har delar av området klassats som naturvärde = 1 samt äga nyckelbiotoper, enligt naturvårdsprogrammet. Det finns inga naturreservat i närheten av vattentäkten. 4.5 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som tas upp under kap. 4 har inte påträffats för Stockakällan som vattentäkt. 8 Falköpings kommun och Miljönämnden Östra Skaraborg. 9 Översiktsplan Falköpings kommun. 14 (32)

19 5 INVENTERING AV POTENTIELLA RISKKÄLLOR I ANSLUTNING TILL STOCKAKÄLLANS VATTENTÄKT I FLOBY 5.1 Genomförande En översiktlig riskinventering har genomförts inom tillrinningsområdet för Stockakällans vattentäkt i Floby och kompletterats med uppgifter från Falköpings kommun. Riskkällor inom tillrinningsområdet för vattentäkten beskrivs nedan, både platsspecifika riskobjekt och risker som är förknippade med en viss typ av markanvändning. 5.2 Riskkällor Riskobjekten är platsbundna verksamheter eller företeelser som kan påverka yt- och grundvattnets kvalitet. Riskkällor är icke-platsrelaterade riskobjekt. De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: o Klimatförändringar och översvämningar o Sabotage, kris och krig o Vägar och transporter o Jord- och skogsbruk o Bebyggelse o Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs och sammanställs nedan. Riskkällornas och riskobjektens läge redovisas i Figur Klimatförändringar och översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder av extrem torka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket också tidigare erfarenheter från perioder med höga regnmängder visar: o o o o o Bräddning av avlopp Stora dagvattenmängder Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag Stockakällans vattentäkt ligger i ett skogsområde med morän i norr och isälvsavlagring i söder. Det förekommer ett fåtal ytvattendrag i närheten av uttagsbrunnen, såsom grävda diken och bäckar. Då det inte finns några större vattendrag i brunnen närhet anses risken för att vattentäkten ska påverkas negativt av klimatförändringar som mycket liten. 15 (32)

20 Figur 8. Risker i närheten av Stockakällans grundvattentäkt i Floby Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport. Aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas Vägar och transporter Söder om Floby samhälle går länsväg 181. Vägen passerar som närmast ca 650 meter söder om vattentäkten. Det finns även mindre vägar i vattentäktens närhet. Norr om vattentäkten passerar järnvägen mellan Falköping och Herrljunga på avståndet ca 400 meter. Järnvägen är en del av västra stambanan och transportled för mellan ton farligt gods varje år. Längs banvallen förekommer spridning av bekämpningsmedel. Potentiella riskkällor som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: o o o Olyckor Vägdagvatten Spridning av bekämpningsmedel på banvallen 16 (32)

21 Olyckor Olyckor sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckor men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituationen är komplex och trafikmängden hög. Sannolikheten för att en olycka med transport av farligt gods ska inträffa på väg i anslutning till Stockakällans vattentäkt bedöms vara mycket liten eftersom trafikmängden är begränsad. Sannolikheten för att en olycka ska inträffa på järnvägen är mycket liten, men en olycka kan få stora konsekvenser eftersom stora mängder farligt gods kan läcka ut. Vid järnvägstransporter finns även en risk att ett mindre läckage uppstår som medför att det sker ett mindre utsläpp av t.ex. petroleumprodukter över en längre sträcka. Vägdagvatten Dagvatten från vägar utgör en stor diffus föroreningskälla. Vägdagvatten innehåller ofta höga halter av tungmetaller i form av koppar, bly och kadmium samt opolära alifatiska kolväten och PAH (polycykliska aromatiska kolväten). Kontinuerligt slitage där små partiklar frigörs från däck och vägbana samt emissioner från biltrafiken bidrar till förorening av vägdagvatten som sprids vidare via ytavrinning. Eftersom trafikmängden på väg R181 är begränsad och avståndet mellan vägen och vattentäkten är relativt stort, bedöms risken för att vattentäkten ska påverkas av vägdagvatten som mycket liten. Risken för att vattentäkten ska påverkas av saltning på vägen eller av annat vägunderhåll bedöms även den vara liten. Banvallen är inte hårdgjord, vilket medför att, nederbörden kan infiltrera i banvallen. Spridning av bekämpningsmedel på banvallen Spridning av bekämpningsmedel kan medföra en negativ och långvarig påverkan på grundvattnet. Eftersom spridningen av bekämpningsmedel på banvallen bara genomförs vid ett tillfälle varje år och att den normala grundvattenströmningen inte sker från banvallsområdet mot vattentäkten, bedöms risken för att grundvattnet ska påverkas som mycket liten. Figur 9. Banvallen för västra stambanan. 17 (32)

22 5.2.4 Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och gödselmedel som kan orsaka försämrad vattenkvalitet. Skogsbruket innebär en risk för försämrad vattenkvalitet dels genom näringsläckage, dels genom markskador och läckage från de arbetsfordon och tankar som används i verksamheten. Jordbruk bedrivs som närmast ca 300 m söder om vattentäkten. Området i anslutning till vattentäkten utgörs av skogsmark och friluftsområde. En viss del djurhållning kan ha skett i området tidigare men inte i dagsläget. Potentiella riskkällor vid jord- och skogsbruk är: o o o o Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Bränsletankar Djurhållning Bekämpningsmedel Vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd hög toxicitet, vilket gör att de kan komma att utgöra en allvarlig risk för försämrad vattenkvalitet. Även hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla främst vid påfyllnad av sprutor mm. Skogsbruket står generellt sett för en liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel. Hantering av plantor behandlade med bekämpningsmedel i anslutning till vatten utgör en risk. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av näringsämnen till omgivningen. Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Bränsletankar Bränsletankar för petroleumprodukter inom jord- och skogsbruksverksamhet, som enligt gällande krav ska vara dubbelmantlade, kan medföra en risk för grund- och ytvattenförorening främst genom spill i samband med tankning och vid stöld. Djurhållning En mindre area i vattentäktens närhet kan tidigare ha använts som betesmarker men detta sker inte längre. Någon djurhållning i stor skala sker inte i närheten av vattentäkten. 18 (32)

23 Figur 10. Jordbruksmarker söder om vattentäkten Bebyggelse Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Inom vattentäktens närområde finns inga fritidshus och bostadshus. Samlad bebyggelse finns i Floby samhälle, som närmast ca 320 meter öster om vattentäkten. De riskkällor som kan förknippas med bebyggelse beskrivs nedan. Oljecisterner I samband med uppvärmning av bostäder hanteras ibland stora mängder olja. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Ett väsentligt riskmoment med oljecisterner är transporter och påfyllning. Inom tillrinningsområdet till vattentäkten bedöms oljecisterner för uppvärmning av bostäder förekomma. Hemkemikalier Bekämpningsmedel och övriga kemikalier kan utgöra en risk för vattentäkter inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av en del medel är långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken. Parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt Vanligt förekommande i bebyggda områden är regelbunden parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt med avfettningsmedel. Dessa förfaranden innebär en risk för 19 (32)

24 förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet till vattentäkten. Avloppsanläggningar Bostadsbebyggelsen inom Floby samhälle är ansluten till det kommunala VA-nätet. En fastighet, ca 250 m söder om brunnen har enskilt avlopp 10. Kommunala avloppsledningar kan utgöra en risk för grundvattenförorening genom ett eventuellt ledningsbrott eller läckage, vilket kan medföra spridning av mikrobiella föroreningar samt näringsämnen (kväve och fosfor). Enskilda avloppsanläggningar med bristfällig funktion kan innebära en risk för grundvattenförorening. Vattenkvaliteten i vattentäkten har varit tjänlig med anmärkning på grund av mikroorganismer av okänd härkomst. Energianläggningar Riskerna med energianläggningar i jord och berg är dels läckage av petroleum vid anläggningsskedet, dels läckage av köldbärarvätska vid drift. För bergvärmeanläggningar är främst utförandet av borrhålet samt hålet i sig en risk t.ex. genom att en snabb och relativt öppen transportväg skapas mellan markytan och grundvattenmagasinet. I Floby samhälle finns ett stort antal energibrunnar, varav den närmast vattentäkten är lokaliserad ca 550 m öster om brunnen. Upplag av avfall Upplag av avfall är ytterligare en risk förknippad med bebyggd miljö. Inom tillrinningsområdet finns inga kända platser där avfall tas emot idag, dock bedöms mindre upplag av avfall på enskilda fastigheter förekomma Övriga riskkällor Floby skola På skolgården finns det fotbollsplaner och större gärsområden där bekämpningsmedel troligtvis används vilket utgör en risk för grundvattnet. Vid skolan sker också olika transporter i större omfattning än i resten av området, samt uppställning av bilar på parkeringen. Förorenad mark/volvofabriken Vid industrin sker, förutom själva verksamheten, uppställning av ett stort antal bilar på parkeringen och tyngre transporter från och till fabriken. Fastigheten är inkopplad på dagvattennätet. Industrier/bensinstationer i Floby Inne i samhället Floby finns bensinstation och mekanisk verkstad samt ett fåtal industrier som kan utgöra en risk för grundvattnet. Enligt kommunens riksinventering finns det även två fastigheter där föroreningar i marken har hittats. 10 Falköping vattenförsörjningsplan, (32)

25 6 RISKBEDÖMNING 6.1 Skyddsbehov Vattentäktens värde och sårbarhet styr behovet och omfattningen av skyddet. Förekomst av riskkällor i vattentäktens närområde är också styrande för skyddsbehovet. Stockakällans vattentäkt i Floby har högt värde som en viktig reservvattentäkt för Falköpings kommun. Vattentäktens sårbarhet bedöms vara hög eftersom grundvattenuttaget sker från det övre jordlagret som är permeabelt. Skyddsbehovet för Stockakällans vattentäkt bedöms därför vara stort. Inrättande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är ett sätt att öka skyddet. 6.2 Identifierade riskkällor Följande riskkällor förekommer inom tillrinningsområdet för Stockakällans vattentäkt i Floby och ingår därför i den översiktliga riskbedömningen: Dagvatten från bebyggda ytor Energianläggning i berg och jord Enskilda avlopp Fordonstvätt Förvaring av avfall Hantering av bekämpningsmedel Hantering av handelsgödsel Hantering av hemkemikalier Hantering av naturgödsel Hantering av petroleumprodukter Markarbeten Olyckor med farligt gods på väg Olyckor på väg Olyckor på järnväg Släckvatten Spridning av vägsalt Upplag av snö Upplag av vägsalt Utfyllning med orena massor Vägdagvatten 6.3 Riskbedömning Riskbedömningen är en sammanvägd bedömning av sannolikheten för att en föroreningskälla kan komma att påverka vattentäkten negativt samt bedömningen av konsekvensen för vattentäkten vid en oönskad händelse. Sannolikhetsbedömningen baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans uttrycker sannolikheten för att en oönskad händelse bedöms kunna inträffa. 21 (32)

26 Sannolikhet för riskförekomst inom vattentäktens tillrinningsområde Sannolikhet för emission vid riskförekomst inom vattentäktens tillrinningsområde Sannolikhet för ogynnsam transportmöjlighet till vattentäkten Konsekvensbedömningen baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans bestämmer den negativa konsekvensen för vattentäkten av en eventuell oönskad händelse. Markens och vattnets sårbarhet uttryckt som systemets inneboende känslighet för påverkan Avståndets inverkan på reduktion av föroreningen genom nedbrytning, fastläggning och spädning fram till vattenuttaget Emissionens inneboende förmåga att motstå nedbrytning och fastläggning Emissionens farlighet Belastning, mängd, volym av emissionen Utbredning av riskförekomst De riskkällor som bedöms utgöra störst risk för Stockakällans vattentäkt inom dess tillrinningsområde är: Hantering av bekämpningsmedel Fordonstvätt Släckvatten från Volvo. Hantering av handelsgödsel Hantering av naturgödsel Hantering av petroleumprodukter 6.4 Behövliga åtgärder att minska riskerna Riskerna bör hanteras genom dels skyddsföreskrifter men även andra åtgärder, såsom beredskapsplan, utökad tillsyn, samt fysiska åtgärder. Hur riskerna kopplas till skyddsföreskrifter och andra åtgärder beskrivs i bilaga 3. Brunnens utsida bör även tätas mot inträngande ytvatten. 22 (32)

27 7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden samt resultatet av riskbedömningen föreslås ett vattenskyddsområde enligt bilaga Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) och handbok för vattenskyddsområden (2010:5) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip, enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner inom så stora områden. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är dock alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan den når vattentäkten. 7.2 Skyddszonernas utformning I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszoner med olika restriktionsnivåer. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnen Arbetsmodell för lutande grundvattennivå De rådande hydrogeologiska förhållandena innebär att grundvattnets regionala strömningsriktning är mot nordväst till väst och Lidan. Avgränsning av vattenskyddsområdet baseras på tillrinningsområdets avgränsning som bestäms av vattnets flöde, transmissivitet och naturlig gradient. Tillrinningsområdet till Stockakällans grundvattentäkt uppskattas utgöras av en stor del av den isälvsavlagring som enligt den geologiska kartan finns vid Floby. Det kan inte utan omfattande grundvattenundersökningar klargöras hur långt mot öster som tillrinningsområdet sträcker sig, men uppskattningsvis finna en grundvattendelare ca 1200 m åt nordost och ca 1000 m åt sydväst. Allt vatten som transporteras i avlagringen uppströms vattentäkten kan dock teoretiskt på sikt nå uttagsbrunnen, men utläckage av grundvatten till magasinet sker sannolikt i och längs isälvsavlagringens övergång till morän, så grundvattnets härkomst blir begränsat till vattentäktens närområde och västra Floby. I vattentäktens direkta närområde sker en relativt cirkulär strömning mot brunnen vid uttag, även om den är något utdragen i den regionala gradientens riktning. Figur (32)

28 redovisar en schematisk profil längs sydost-nordväst, samt hur grundvattennivåerna principiellt uppträder. Uppströms Nedströms i n >0 i Q+n =0 Grundvattennivå utan uttag i Q+n >0 Grundvattennivå vid uttag i Q+n <0 i Q+n >0 i n >0 Tillrinningsområde till vattentäkt under uttag Påverkansområde för avsänkning Figur 11. Principskiss av grundvattenströmningen invid Stockakällans grundvattentäkt i Floby. Pilarna i figuren visar den bedömda grundvattenströmningens riktning. Sydöst är till vänster i figuren. Observera att figuren inte är skalenlig. Tillrinningsområdet till ett uttag under naturligt lutande förhållanden beskriver i plan en halvellips med spetsen nedströms uttaget och som uppströms begränsas av flödestiderna 100 dygn (primär zon) respektive 365 dygn (sekundär zon) men i övrigt är öppet uppströms. Grundvattenhastigheten till brunnen, såväl uppströms som nedströms ifrån, bestäms av summan av hastigheten från den naturliga gradienten i n samt från tilläggsgradienten av uttaget i Q, givet den hydrauliska konduktiviteten och effektiva porositeten i magasinet. Summagradienten ökar mot brunnen från i n till (i n + i Q ), dvs. grundvattenhastigheten ökar mot brunnen Beräkningsmodell och valda egenskaper En exakt analytisk modell har använts för beräkning av skyddsavstånd uppströms vid uttag i lutande grundvattenyta Hastigheten ökar från [K*in/n e] till [K*(i n+i Q)/n e], dvs med en faktor (i n+i Q)/i n. 12 Enligt Wyssling, L. (1979), Eine neue Formel zur Berechnung der Zuströmungsdaur (Laufzeit) des Grundwassers zu einem Grundwasserpumpwerk, Ecologae geol Helv 72: (Utvecklad för 50 dygn). 24 (32)

29 t x X * LN(1 v x X där: t = tid för transport X = avståndet till inflexionspunkten nedströms brunnen x = sökt avstånd motsvarande tiden t v = den naturliga grundvattenhastigheten (K*i/n e ) Grundläggande för beräkningen har varit egenskaper, utvalda från sammanställningen och analysen i kapitel 3. Positiv gradient är riktad åt nordväst: Uttag Q Dim : Hydraulisk konduktivitet K: 10,3 l/s m/s Naturlig gradient i: +0,005 Effektiv porositet n e : 0, Vattenskyddsområdets grundform Baserat på egenskaperna ovan som används i ekvationen ovan 13 samt i exakt ekvation för strömningshastighet 14, erhålles följande utgångspunkter för vattenskyddsområdets form, se redovisningen nedan: Avstånd till inflexionspunkt nedströms: 91 meter 15 Vattenskyddsområdets bredd vid brunnen: ~286 meter 16 Vattenskyddsområdets bredd långt uppströms: ~572 meter 17 Grundformen justeras. Eftersom viss osäkerhet också råder om huvudströmningsriktningen, samt att den hydrauliska konduktiviteten kan antas vara förhöjd längs avlagringens huvudaxel i riktningen västsydväst-ostnordost, ansätts ett osäkerhetsintervall runt grundformen, genom att huvudriktningen har vinklats till en sektor uppströms vattentäkten, dvs fått en utökad bredd åt ostnordost. 13 X=Q/2* *T*i n 14 Enligt Wyssling, L. (1979), Eine neue Formel zur Berechnung der Zuströmungsdaur (Laufzeit) des Grundwassers zu einem Grundwasserpumpwerk, Ecologae geol Helv 72: (Utvecklad för 50 dygn.) 15 För i=+0, För i=+0, För i=+0, (32)

30 7.2.4 Vattentäktszon En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket utformas kring uttagsbrunnen. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. Vattentäktszonen för Stockakällan grundvattentäkt föreslås utgöras av det område som redan idag är inhägnat runt brunnen och vattenverket Primär skyddszon Vid identifiering av primär skyddszon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära skyddszonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen med uttagsbrunnen. En generell utsträckning för den primära skyddszonen har först beräknats utifrån ovanstående parametrar samt den naturliga gradientens riktning. Nedströms Avståndet från brunnen till den punkt nedströms brunnen där gradienten är lika med noll och återströmning kan ske mot norr vid uttag med 10,3 l/s, blir 91 meter enligt formel, med gradienten 0,005 ansatt 18. Detta betyder att nedströms detta avstånd från brunnen sker ingen återströmning av grundvatten till brunnen, givet förutsättningarna. Avståndet nedströms till 100 dygns isokronen kan beräknas till ca 86 meter 19. Det betyder att grundvattentransportiden är ca 100 dygn för att grundvattnet att flöda från ca 86 meter nedströms brunnen och norrut mot brunnen vid uttaget 10,3 l/s. Vid brunnen kan influensbredden för ett uttag på 10,3 l/s beräknas till totalt 286 meter 20. Detta betyder att utanför detta område sker grundvattenströmningen förbi brunnen från sydöst till nordväst för det dimensionerande uttaget och vidare västerut mot Lidan. Uppströms Avståndet uppströms till 100 dygns-isokronen kan beräknas till ca 335 meter 21. Det betyder att grundvattentransportiden är ca 100 dygn för att grundvattnet att flöda från ca 335 meter uppströms brunnen och nordväst mot brunnen vid uttaget 10,3 l/s, givet förutsättningarna. 18 X=Q/2* *T*i. 19 i ansätts till +0,003, approximativ metod av Wyssling; Wyssling, L. (1979), Eine neue Formel zur Berechnung der Zuströmungsdaur (Laufzeit) des Grundwassers zu einem Grundwasserpumpwerk, Ecologae geol Helv 72: i=+0,005 i övergången mellan uppströms och nedströms, metod som ovan. 21 I =+0,005 uppströms, metod som ovan. 26 (32)

31 7.2.6 Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Detta innebär Ett minsta krav på den sekundära zonens utbredning är att grundvatten från zonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst ett år. 22 Den sekundära skyddszonen för Stockakällans grundvattentäkt föreslås därför utgöras av de områden i nära anslutning till primär skyddszon där jordartsgeologin utgörs av isälvsmaterial. Nedströms Avståndet nedströms till 365 dygns isokronen kan beräknas till ca 91 meter 23. Uppströms Avståndet från brunnen till den punkt där transporttiden är 365 dygn till brunnen beräknas till ca 960 meter 24. Influensbredden högt uppströms i isälvsmaterialet kan beräknas till 572 meter, vilket är en mindre del av isälvsavlagringens sannolika bredd. Endast en del av isälvsavlagringens bredd kommer således att förse brunnen med 10,3 l/s Tertiär skyddszon Syftet med den tertiära skyddszonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. En tertiär skyddszon kan inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. I detta skede har ingen tertiär skyddszon föreslagits utan gränsen för sekundär skyddszon utgör vattenskyddsområdets yttre begränsning. 7.3 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående, ej rangordnade motiv och med de redovisade aktuella och prognostiserade riskerna, belastningar och riskkällornas lokalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell storlek utifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara orimligt. Inom vissa områden har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare. 22 Handboken 2010:5. 23 i=+0,005, K=9*10-4 m/s, Q=10,3 l/s, enligt approximativ metod av Wyssling; Wyssling, L. (1979), Eine neue Formel zur Berechnung der Zuströmungsdaur (Laufzeit) des Grundwassers zu einem Grundwasserpumpwerk, Ecologae geol Helv 72: i u=+0,005, K=9*10-4 m/s, Q=10,3 l/s, enligt exakt metod av Wyssling. 27 (32)

32 7.3.1 Strategi och generella motiv 1. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning, så att råvattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 2. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde, men i detta fall med en reservvattentäkt bör restriktionerna kunna begränsas till ett skyddsområde utan tertiär zon. 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. Varje annan storlek innebär en annan risk att syftet bakom vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion Platsspecifika motiv Mot bakgrund av de hydrogeologiska förhållandena och resultatet av riskbedömningen föreslås en primär och en sekundär skyddszon enligt Figur 12 och bilaga 2. Utifrån grundformens mått enligt kap samt riktningen för den naturliga grundvattenströmningen inom tilltänkt vattenskyddsområde (utan uttag) har grundformens gränser anpassats till osäkerheten i gradientriktningen, en eventuellt förhöjd hydraulisk konduktivitet mot ostnordost samt till förekommande risker. 28 (32)

33 Figur 12. Föreslagen utbredning av vattenskyddsområde till Stockakällans vattentäkt i Floby. I följande punktlista redogörs för platsspecifika motiv för gränsdragningen enligt numrering i Figur 12. P Den primära skyddszonen föreslås huvudsakligen utgöras av den teoretiska framtagna avgränsningen ovan. Undantagen ärr skyddszonens östra gräns som dras delvis längs fastighetsgränsen mellan Västtorp 3:8 och Floby 24:21 samt södra gränsen som dras vinkelrätt från denna till vägen för att gränserna ska vara 29 (32)

34 tydligt urskiljbara.den primära skyddszonen blir därmed något större än den teoretiskt framtagna ytan.. Det enda hushållet som hamnar inom primär zon är den gård i sydvästra hörnet som pga sin placering och relativt korta avstånd till vattentäkten utgör en risk. S S1 S2 S3 S4 S5 S6 S7 Den sekundära zonen får liksom den primära teoretiskt formen av en solfjäderformad femtedelscirkel, med den breda delen riktat mot sydost. Dock utökas zonen i sydöstra hörnet, samt längst söderut (S3, S5). Den sekundära skyddszonen dras med hjälp av den teoretiska beräkningen för sekundär skyddszon ut till Lärargatan. Skyddszonen har dragits ut från den teoretiskt beräknade då det finns skäl för att anta att grundvattnet lokalt kan rinna västerut i avlagringen och mot brunnen. Kanalströmning västerut i avlagringen bedöms inte som orimligt vilket motiverar en utökad skyddszon mot nord-nordöst. Lärargatan ingår i skyddsområdet. På den västra sidan om Kungsgatan finns Floby skola. Vid skolan finns idrottsplaner och större gräsytor där bekämpningsmedel troligen används. Transport sker i större omfattning till och från området, och en större parkering finns vid skolan. Detta innebär en utökad risk för vattentäkten då grundvattenflödet lokalt kan ske västerut för att sedan rinna mot brunnen. Hela skolområdet tas därför med i den sekundära zonen. Fabriken som tillhör Volvo hamnar precis på den beräknade gränsdragningen för sekundära skyddszonen. Då industriverksamhet drivs på fastigheten och både transporter och uppställning av bilar sker, har hela fastigheten inkluderats i skyddszonen. Den ökade risken tillsammans med ovan nämnda lokala strömning av grundvattnet västerut motiverar en utökning av det teoretiskt beräknade skyddsområdet, samt bedöms medverka till syftet. Från Volovfabriken följer avgränsningen vägar och fastighetsgränser. Gårdarna Kläddabo, Borgården och Biskopsgården innefattas i den sekundära skyddszonen. Gränsen går i höjd med Käddabo och Biskopsgårdens gårdsplaner. Skyddsområdet sträcker sig till skogskanten på fastighet Västtorp 4:11 i söder och följer sedan fastighetsgränsen. Västerut dras avgränsningen längs med befintliga vägar ner till skogskanten på fastighet Västtorp 4:11. Vägarna inkluderas i skyddsområdet. Avgränsningen dras längs med vägen på västra sidan. Grusvägen innefattas i sekundära zonen. S8 I höjd med brunnen har skyddsområdet bredd beräknats 286 m. S9 Norrut begränsas skyddsområdet enbart längs de teoretisk beräknade avståndet från vattentäkten. Då inga riskobjekt finns i närområdet mot norr anses detta tillräckligt och bedöms inte motverka syftet. 30 (32)

35 8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER Lagstiftning, Naturvårdsverket, Boverket, SGU, Livsmedelsverket, EU, Miljömålskommittén, Falköpings kommun och många andra anser att vattenskyddet långsiktigt måste förbättras. Att införa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter enligt miljöbalken är ett av många verktyg för att uppnå detta. Syftena är att: o o o o o Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn. Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde. Bibehålla eller förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening. Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten. Använda mark och vatten på bästa sätt. 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte och funktion Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Stockakällan vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande som informerande. Dessa två funktioner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utformningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktioner. 8.2 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå Generella krav För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga 1. Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av grundvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsom grundvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet Restriktionsnivå med avseende på identifierade risker Kommunens miljöpolitiska ambition bedöms ansluta till miljöbalkens nivå och skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lokala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga risker, men de ska även vara framåtsyftande och föreskriver därför även om verksamheter som inte är aktuella idag. Den största risken för Stockakällans vattentäkt i Floby bedöms vara en långsiktig försämring av vattenkvaliteten i grundvattenmagasinet beroende av närliggande jordbruk och bebyggelsen i Floby. Föreskrifterna baseras på normalbestämmelserna enligt NFS 2003: (32)

36 SWECO Environment AB Vattenresurser, Göteborg Emelie Persson Handläggare Henrik Bodin-Sköld Handläggare Magnus Liedholm Kvalitetsgranskning 32 (32)

37 BILAGA 1 Förslag till skyddsföreskrifter för Stockakällans vattenskyddsområde Kommunfullmäktiges beslut Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Falköping om vattenskyddsområde för Stockakällans grundvattentäkt i Floby. Vattenskyddsområdet har den omfattning som framgår av bifogad karta. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon, primär skyddszon och sekundär skyddszon. Med stöd av 7 kap. 22 och 30 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Falköping att nedan angivna skyddsföreskrifter skall gälla inom vattenskyddsområdet. Skyddsföreskrifterna redovisas med en uppdelning mellan respektive zon. Vattenskyddsföreskrifter Nedan angivna föreskrifter är specifika för Stockakällans grundvattentäkt. De har utformats med vattentäktens nutida och framtida skyddsbehov i fokus och representerar i många avseenden en tillämpning och uttolkning av miljöbalkens intentioner som uttrycks i miljöbalkens allmänna hänsynsregler (MB 2 kap). I vissa fall kan en föreskrift med stöd av miljöbalkens 7 kap innefatta ett större krav på försiktighet än vad som följer av miljöbalkens allmänna aktsamhetsregler. Föreskrifter för vattenskyddsområde meddelas med stöd av 7 kap. 22 Miljöbalken. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon, primär skyddszon och sekundär skyddszon. I samtliga zoner gäller de restriktioner och anvisningar som gäller generellt för skyddsområden, bland annat Naturvårdsverkets föreskrifter gällande skydd mot markoch vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2003:24 med senare revideringar) samt spridning av bekämpningsmedel (SNFS 1997:2). 1 (15) BILAGA 1

38 Bilaga A: Allmänna upplysningar i anslutning till skyddsföreskrifterna Här beskrivs skyddsföreskrifternas mål och syfte, miljöbalkens allmänna hänsynsregler och övriga upplysningar i anslutning till skyddsföreskrifterna. Bilaga B: Zonindelning av vattenskyddsområdet Här anges kortfattat vilka kriterier som ligger till grund för indelningen av vattenskyddsområdet i olika zoner. Bilaga C: Definitioner av begrepp Här finns definitioner av olika begrepp som används i skyddsföreskrifterna. Bilaga D: Generella bestämmelser och information Här anges exempel på hänvisningar och referat av annan lagstiftning och förordningar som gäller generellt. Dessa restriktioner gäller antingen överallt eller aktiveras av annan lagstiftning då ett vattenskyddsområde inrättas och kan därmed inte anses vara orsakade av skyddsföreskrifterna för ett specifikt vattenskyddsområde. Under rubriken återfinns även allmänna rekommendationer och anvisningar för verksamheter inom skyddsområdet som anses vara speciellt viktig. Sammanställningen är inte fullständig, det kan finnas eller kan komma att finnas ytterligare regleringar. 2 (15) BILAGA

39 VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER 1 Vattentäktszon Inom vattentäktszonen är all annan verksamhet än vattentäktsverksamhet förbjuden. 2 Petroleumprodukter mm. Petroleum Fordonstvätt Primär skyddszon Hantering av mer än 25 liter petroleumprodukter får inte ske utan tillstånd av den kommunala miljönämnden. Oljetankar belägna inomhus för av bostadsuppvärmningsändamål samt drivmedel i fordons och arbetsmaskiners egna bränsletankar är undantagna från kravet på tillstånd. Fordonstvätt med avfettningsmedel eller därmed liknande produkter är förbjuden på annan plats än på anläggning som är miljöprövad enligt miljöbalken för fordonstvätt, genom anmälan/eller tillståndsärende. Sekundär skyddszon Hantering av mer än 250 liter petroleumprodukter får inte ske utan tillstånd av den kommunala miljönämnden. Oljetankar belägna inomhus för av bostadsuppvärmningsändamål samt drivmedel i fordons och arbetsmaskiners egna bränsletankar är undantagna från kravet på tillstånd. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Bekämpningsmedel 3 Bekämpningsmedel Primär skyddszon Hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Undantag gäller för sanering av skadedjur inomhus. Sekundär skyddszon Annan yrkesmässig hantering än transport av kemiska bekämpningsmedel får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. 3 (15) BILAGA 1

40 4 Växtnäringsämnen Växtnäring Slam Aska Avloppsanläggning Avfall mm Timmer mm Primär skyddszon Yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen är förbjudet. Yrkesmässig spridning av slam från avloppsreningsverk är förbjuden. Yrkesmässig spridning av aska får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. 5 Avledning av avloppsvatten Primär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten och annat avloppsvatten är förbjuden. Ändring av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten och annat avloppsvatten får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. 6 Upplag Primär skyddszon Uppläggning, deponering, utfyllnad eller annan hantering av avfall, förorenade jord-och schaktmassor eller jord- och schaktmassor innehållande rester av avfall är förbjuden. Upplag överstigande en avverkningssäsong av bark, flis, spån, timmer och liknande utan tät täckning är förbjudet. Sekundär skyddszon Annan yrkesmässig hantering än transport av växtnäringsämnen får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Sekundär skyddszon Nyetablering och ändring av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten och annat avloppsvatten får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. Sekundär skyddszon Samma föreskrift som i primär skyddszon. --- Asfalt mm Upplag av asfalt och oljegrus är förbjudet. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Vägsalt Upplag av vägsalt är förbjudet. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Snö Upplag av snö med ursprung från trafikerade Upplag av snö med ursprung från trafikerade ytor utanför sekundär 4 (15) BILAGA

41 ytor utanför primär skyddszon är förbjudet. skyddszon är förbjudet. 7 Väghållning Väg Primär skyddszon Anläggande av ny väg får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. Sekundär skyddszon Samma föreskrift som i primär skyddszon. 8 Täktverksamhet och andra markarbeten Schaktning Primär skyddszon Större schaktnings-, sprängnings-, pålningseller grävningsarbeten är förbjudet. Sekundär skyddszon Större schaktnings-, sprängnings-, pålnings- eller grävningsarbeten får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. Materialtäkt Materialtäkt är förbjudet. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Borrning Borrning i jord och berg är förbjudet. Borrning i jord- och berg får ej ske utan tillstånd av den kommunala miljönämnden. 9 Anläggningar för utvinning av energi Lagring och utvinning av energi Skadliga ämnen Primär skyddszon Ny anläggning för lagring och utvinning av värmeenergi eller kyla från jord eller berg är förbjuden. 10 Övrig verksamhet Primär skyddszon Hantering av större mängder än för normalt hushållsbehov, av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra miljöfarliga kemiska produkter får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. Sekundär skyddszon Ny anläggning för lagring och utvinning av värmeenergi eller kyla från jord eller berg får endast ske med tillstånd av den kommunala miljönämnden. Sekundär skyddszon Samma föreskrift som i primär skyddszon. 5 (15) BILAGA 1

42 BILAGA A: ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR I ANSLUTNING TILL SKYDDSFÖRESKRIFTERNA Mål Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Mark- och vattenområden ska användas för lämpligaste ändamål där användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning ska ges företräde. Vid en avvägning mellan konkurrerande intressen ska det ändamål som på lämpligaste sätt främjar god hushållning prioriteras. Syfte Syftet med dessa föreskrifter är att säkerställa ett tillräckligt skydd för Stockakällans vattentäkt, både på kort sikt och på mycket lång sikt. Vattnets kvalitet ska bibehållas eller förbättras. Vattenförekomsten skall skyddas mot skador och olägenheter som kan orsakas av föroreningar eller annan påverkan, så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Ikraftträdande Skyddsföreskrifterna skall gälla från den tidpunkt vattenskyddsområdet fastställs. Enligt 7 kap 22 miljöbalken skall skyddsföreskrifterna gälla från denna tidpunkt även om de överklagas. För befintliga anläggningar och verksamheter träder föreliggande föreskrifter i kraft senast på dagen två år efter skyddsföreskrifternas fastställande om inget annat meddelas av den kommunala miljönämnden. Därefter får verksamhet som omfattas av förbud inte bedrivas. Verksamhet som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt får bedrivas endast om den som bedriver verksamheten senast på dagen två år efter ikraftträdandet lämnat in en ansökan om tillstånd respektive gjort en anmälan till den kommunala miljönämnden. Påföljd Överträdelse av skyddsföreskrifter kan medföra straffansvar enligt 29 kap. 8 miljöbalken (1998:808). Beredskap Beredskapsplan för sanering vid akut föroreningsrisk bör upprättas av vattentäktens huvudman senast två år efter att dessa föreskrifter fastställts. 6 (15) BILAGA

43 Anmälan om olyckshändelse Olyckshändelser, spill, läckage, som utgör risk för vattenförorening skall omgående anmälas av den som orsakat tillbudet eller fått kännedom om tillbudet. Anmälan ska göras till den kommunala räddningstjänsten på telefonnummer 112, den kommunala Miljönämnden samt till vattentäktens huvudman, Falköpings kommun, vattenverksamheten. Ersättning Eventuell ersättning för intrång i pågående markanvändning mm, regleras i 31 kap. 4 miljöbalken. De föreslagna föreskrifterna riktar sig mot åtgärder som kan antas förorena vattentillgången. Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till fastighet kan ha rätt till ersättning om föreskrift för vattenskyddsområde innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Detsamma gäller om mark tas i anspråk. Talan om ersättning eller inlösen förs i miljödomstolen enligt 31 kap miljöbalken. Tillsynsmyndighet Vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna fastställs av kommunfullmäktige i Falköping. Kommunfullmäktige i Falköping är därmed tillsynsmyndighet för vattenskyddsområdet. Kommunfullmäktige kan efter ansökan besluta att överlåta tillsynen till den kommunala miljönämnden. Ny lagstiftning Ny lagstiftning eller bestämmelser enligt förordningar, som fastställts efter beslutsdatum och som utökar skyldigheterna för sakägare inom här aktuellt skyddsområde, gäller utöver här meddelade föreskrifter. Skyltning Vid väggräns till skyddsområdet och invid vägar som passerar genom området skall finnas skyltar som utmärker vattenskyddsområdet. Kommunen ansvarar för att vattenskyddsområdet utmärks med skyltar. Uppsättning av skyltar skall ske i samråd med väghållare. Där petroleumprodukter eller andra för vattnet skadliga ämnen hanteras, skall skylt uppsättas som erinrar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av Falköpings kommun men bekostas av verksamhetsutövaren. Skylt skall monteras av verksamhetsutövaren i omedelbar närhet till påfyllningsstället. Tillstånd I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter får sådant medges av miljönämnden. Tillstånd kan bli förknippat med villkor. 7 (15) BILAGA 1

44 Dispensmöjligheter Dispens från dessa föreskrifter kan, om särskilda skäl föreligger, medges av miljönämnden. Vattentäktsverksamhet Föreskrifterna utgör inte hinder mot den hantering och de verksamheter som är nödvändiga för vattentäktsverksamhetens bedrivande. Hur man överklagar beslutet Detta beslut kan överklagas till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. 8 (15) BILAGA

45 BILAGA B: ZONINDELNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDET Stockakällans vattenskyddsområde är indelat i tre skyddszoner primär och sekundär skyddszon, samt en vattentäktszon enligt nedan beskrivna kriterier, vilka baseras på Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde 2010:5. Skyddsföreskrifterna hänvisar till dessa skyddszoner. Vattentäktszon Syftet med vattentäktszonen är att säkra ett effektivt närskydd för en vattentäkt. Primär skyddszon Syftet med den primära skyddszonen är att skapa rådrum vid händelse av akut förorening. Den primära skyddszonen avgränsas på sådant sätt att riskerna för akut förorening genom olyckshändelser minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas i tid och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå råvattenintaget. Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. 9 (15) BILAGA 1

46 BILAGA C: DEFINITIONER AV BEGREPP Avfall Avfall definieras enligt avfallsförordningen (2001:1063). Hushållsavfall från enskilt hushåll, vilket läggs i särskilda tunnor för regelbunden sophämtning, är enligt dessa föreskrifter inte att betrakta som upplag av avfall. Detta gäller även komposterbart hushållsavfall från enskilt hushåll, vilket läggs i hushållskompost på den egna tomten. Avverkningssäsong Enligt skogsencykolpedin definieras en avverkningssäsong som tiden mellan knoppsprickning ett år till nästa års knoppsprickning. Förorenade massor Med förorenade massor avses massor från ett förorenat område eller efterbehandlingsobjekt, det vill säga från ett område, en deponi, mark, grundvatten eller sediment som är förorenat och vars föroreningshalter påtagligt överskrider lokal/regional bakgrundshalt. Vad som avses med förorenade massor kan därför variera mellan olika platser och får avgöras av den kommunala tillsynsmyndigheten. Grävning Med större grävningsarbeten avses här att åstadkomma grop i marken för större yta än för ett enfamiljshus. Mindre grävningsarbeten inom tomter samt nyanläggande och underhåll av vatten-, avlopps-, fjärrvärme-, el- och teleledningar inkluderas ej. Hantering Med hantering avses - i enlighet med miljöbalken - en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. Kemiskt bekämpningsmedel Miljöbalken definierar kemiska bekämpningsmedel som kemiska produkter avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Materialtäkt Med materialtäkt avses här täkt av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter. 10 (15) BILAGA

47 Normalt hushållsbehov Med normalt hushållsbehov avses här hantering av enstaka förpackningar av de största storlekarna man som enskild konsument kan köpa i detaljhandeln. Schaktning Med större schaktningsarbeten menas här sänkning av markytan för anläggningsarbeten på utstakat område större än 150 m 2, alternativt schaktning mer än en meter under marknivån. Spillvatten Spillvatten, liksom hushållsspillvatten, definieras här som bad-, disk-, tvätt- och klosettvatten (Naturvårdsverket 87:6). Upplag Med upplag avses här plats på marken eller i vattnet för uppläggning och förvaring av förorenande ämnen, avfall, förorenade massor, massor med okänd miljöstatus eller andra förorenade produkter. Plats på marken för kompostering av hushållsavfall från enskilt hushåll är ej att betrakta som upplag. Yrkesmässig Såväl fysiska som juridiska personer kan bedriva yrkesmässig verksamhet. För att någon ska anses yrkesmässigt bedriva viss verksamhet förutsätts att verksamheten har en viss omfattning och varaktighet, samt ett objektivt fastställbart vinstsyfte och är av självständig karaktär. Samtliga av dessa fyra kriterier måste vara uppfyllda för att något ska kunna betraktas som yrkesmässigt. Verksamheten behöver dock inte vara vederbörandes huvudsysselsättning. Kravet på vinstsyfte markerar gränsdragningen mot hobbyverksamhet. 11 (15) BILAGA 1

48 BILAGA D: INFORMATION OM GENERELLA BESTÄMMELSER Här anges exempel på hänvisningar och referat av annan lagstiftning och förordningar som gäller generellt. Dessa restriktioner gäller antingen överallt eller aktiveras av annan lagstiftning då ett vattenskyddsområde inrättas och kan därmed inte anses vara orsakade av skyddsföreskrifterna för ett specifikt vattenskyddsområde. Här återfinns också allmänna rekommendationer och anvisningar för verksamheter inom skyddsområdet som anses vara speciellt viktig. Sammanställningen är inte fullständig, det kan finnas eller kan komma att finnas ytterligare regleringar. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2 kap finns allmänna hänsynsregler som bland annat innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till åtgärdens eller verksamhetens art och omfattning för att skydda hälsa och miljö mot skada och olägenhet. Dessutom skall densamma utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta innebär att om en yt- eller grundvattentillgång utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt, är alla som vill bedriva sådan verksamhet eller vidtaga sådana åtgärder i vatten eller på land som kan skada vattentillgången, skyldiga att skaffa sig tillräckliga kunskaper och vidta de skyddsåtgärder, tåla de begränsningar av verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa skadan. Petroleumprodukter mm. Inom vattenskyddsområde gäller särskilda bestämmelser vid hantering av brandfarliga vätskor enligt Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2003:24 med revideringar. Bl.a. gäller krav på sekundärt skydd för nyetablering av cisterner eller lösa behållare som rymmer mer än 250 liter brandfarlig vätska. Det sekundära skyddet skall rymma minst hälften av lagrad vätskevolym, dock minst den största behållarens volym. Detta krav gäller dock inte cisterner i pannrum eller motsvarande i bostadshus som är under regelbunden uppsikt. Enligt NFS 2003:24 skall informationsskylt om vattenskyddsområde vara uppsatt vid påfyllningsrör för tank inom vattenskyddsområde. Brandfarliga vätskor (petroleumprodukter) är mycket besvärliga föroreningar i detta sammanhang. Det räcker t ex med en liter dieselolja för att göra en miljon liter vatten odrickbart. Det medför dock ingen hälsorisk att dricka vattnet vid låga halter, även om det luktar och smakar illa. Oljeföroreningar kan bli kvar under mycket lång tid (flera år) i mark och grundvatten. 12 (15) BILAGA

49 Tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor föreskrivs i sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1995:3 med revideringar). Körning i terräng med motordrivet fordon regleras av terrängkörningslagen med tillhörande förordningar (SFS 1975:1313 med revideringar). Exempel på skyddsåtgärder för regelbunden eller långvarig parkering av arbetsfordon, arbetsmaskiner och tunga fordon är parkering på hårdgjord yta eller användning av yttre skydd i form av en plåt eller tråg som kan samla upp spill eller läckage. Bekämpningsmedel Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1997:2 om spridning av kemiska bekämpningsmedel får kemiska bekämpningsmedel inte yrkesmässigt användas utan tillstånd inom vattenskyddsområde. Kommentarer och anvisningar till hur föreskrifterna ska tillämpas finns i Naturvårdsverkets Allmänna råd 97:3 och NFS 2000:7 om regler för spridning av bekämpningsmedel. Bestämmelser om spridning och annan hantering av kemiska och biologiska bekämpningsmedel finns i Miljöbalken (SFS 1998:808 med revideringar), förordningen om bekämpningsmedel (SFS 1998:947 med revideringar) samt förordningen om biocidprodukter (SFS 2000:338 med revideringar). Skogsvårdslagen (1979:429 med revideringar) samt Skogsvårdsförordningen (1993:1096 med revideringar) reglerar skogsbruk. Inom vattenskyddsområde är det särskilt viktigt att skogsvårdsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen om skyddszoner, hyggen, skador på mark och vatten samt skogsbilvägar ( 30) efterlevs. Föryngring av skog bör i första hand ske med naturlig föryngring alternativt med ej kemiskt behandlat plantmaterial. Inom den primära zonen bör dikning och maskinell markberedning undvikas. Enligt 14 kap. 19 i Miljöbalken råder generellt förbud mot skogsbesprutning med bekämpningsmedel avsedda för lövsly. Vid all hantering av bekämpningsmedel skall iakttas vad som gäller enligt 2 kap. Miljöbalken, så att påverkan, eller risk för påverkan, av grund- eller ytvatten minimeras. Extra försiktighet bör iakttas vid användning av kemiska bekämpningsmedel på hårdgjorda eller grusade ytor eller i anslutning till vattenintag, diken, dräneringsbrunnar, eller ytvattendrag. Växtnäringsämnen, djurhållning mm. Vid lagring av stallgödsel skall lagringsutrymmena vara så utformade att avrinning eller läckage till omgivningen inte sker samt vad som i övrigt gäller miljöhänsyn i jordbruket (SFS 1998:915 med revideringar och SVFS 2005:74 med revideringar). Råd för skogsbruk finns i Skogsstyrelsens rapport Skogsbruk vid vatten. 13 (15) BILAGA 1

50 Avledning av avloppsvatten Det krävs tillstånd enligt miljöbalken att inrätta avloppsanordningar till vilka vattentoaletter skall anslutas. Motsvarande gäller vid anslutning av vattentoalett till befintlig avloppsanordning (SFS 1998:899 med revideringar). Det finns en särskild hänsynsregel när det gäller avloppsvatten i 9 kap. 7 miljöbalken. Den säger att avloppsvatten ska avledas och renas så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Befintliga anläggningar ska uppfylla miljöbalkens krav. Vid utformning och skötsel av enskilda avloppsanläggningar gäller Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2006:7 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten. Här anges bland annat att den som inrättat eller driver en avloppsanordning bör ha sådan kunskap att anordningen underhålls och sköts så att dess funktion säkerställs. Bedömningen av vilken skyddsnivå som behövs bör göras utifrån naturgivna och andra förutsättningar för området ifråga. Till exempel bör hög skyddsnivå gälla om grundvattentäkter för dricksvatten finns inom anordningens påverkansområde och anordningen kan befaras bidra till olägenheter vad beträffar tillgången till vatten eller vattnets kvalitet i dessa täkter. Täktverksamhet och andra markarbeten Täktverksamhet omfattas av miljöbalken 9 kap samt förordningen (1998:804 med revideringar) om täkter och anmälan för samråd. Materialtäkt såsom grustäkt kräver tillstånd enligt 9 kap 6 i miljöbalken. Bortledning av grund- eller ytvatten i samband med täktverksamhet kräver tillstånd enligt 11 kap 9 i miljöbalken Vid täktverksamhet skall särskilt risken med spill och läckage från arbetsfordon beaktas. Det åligger täktinnehavaren att tillse att deponering av avfall ej sker i täktområdet. Tillfartsvägar skall så långt som det är möjligt vara avspärrade. Utbrutna områden skall snarast återställas med ett skyddande vegetationstäcke. Energianläggningar och vattenutvinning Energianläggningar omfattas av Förordning om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen (SFS 2007:846). Övrig verksamhet För hantering av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen skall förutom vattenskyddsföreskrifterna iakttas vad som gäller enligt miljöbalken samt Naturvårdsverkets föreskrifter. Miljöbalken 9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:11) om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar. 14 (15) BILAGA

51 Avyttring av överblivna eller outnyttjade läkemedel via avlopp till exempel via spillvatten, hushållsvatten eller annat avloppsvatten kan medföra att oönskade preparat och ämnen når yt- eller grundvatten. Överblivna eller outnyttjade läkemedel skall lämnas till apotek. 15 (15) BILAGA

52 Bilaga 2 Floby Hässlebergen Hasselgården Herregården Västtorp Nygården Brogården Biskopsgården Käddabo Stockakällan-Floby Vattenskyddsområde Skattegården Uppdragsnummer: Datum: Konstruerad av: EMAR/LRUD 1:6 000 Skala: Föreslagen utbredning VSO Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär Skyddszon Bakgrundskarta: Fastighetskartan ¹ m 80 m