RAPPORT. Tekniskt underlag medförslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter TRANEMO KOMMUN ÖLSREMMA VATTENSKYDDSOMRÅDE UPPDRAGSNUMMER

Transkript

1 UPPDRAGSNUMMER TRANEMO KOMMUN ÖLSREMMA VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag medförslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Sweco Environment AB Göteborg repo001.docx Sweco

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Utredningens omfattning och genomförande Orientering 2 2 Ölsremma vattentäkt Anläggningens utformning Försörjningsområde Kapacitet Vattentäktens värde Vattendom Ägandeförhållande 4 3 Områdesbeskrivning Geologi Grundvattenbildning Hydrogeologi Sårbarhet Vattenkvalitet 7 4 Planbestämmelser och markanvändning Övergripande planering Översiktsplan Naturreservat Motstående intressen inom tillrinningsområdet 8 5 Riskinventering i anslutning till vattentäkten Genomförande Riskkällor Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter Jordbruk Skogsbruk Bebyggelse Övriga riskkällor 11 6 Riskbedömning och riskreducerande åtgärder Riskbedömning för Ölsremma vattentäkt 13 repo001.docx EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma tu docx

3 6.2 Riskreducerande åtgärder 13 7 Utformning av vattenskyddsområde Krav och allmän metodik Vattenskyddsområdets skyddszoner Avgränsning av skyddszoner för Ölsremma vattenskyddsområde Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Genomförande samt motiv till gränsdragningar Generella motiv Platsspecifika motiv för vattenskyddsområde 18 8 Bakgrund till skyddsföreskrifterna Skyddsföreskrifternas syfte Skyddsföreskrifternas funktion Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå Generella krav Restriktionsnivå Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen 21 Bilagor: 1 Riskanalys 2 Skyddsföreskrifter för Ölsremma vattenskyddsområde 3 Karta Utbredning av vattenskyddsområdet repo001.docx EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma tu docx

4

5 1 Inledning På uppdrag av Tekniska sektionen i Tranemo kommun har SWECO upprättat tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för vattentäkten i Ölsremma. Ölsremma försörjs med vatten från den kommunala vattentäkten i Dalstorp. Vattentäkten i Ölsremma är reservvattentäkt. 1.1 Bakgrund och syfte Syften med att inrätta ett vattenskyddsområde är att ge Ölsremma vattentäkt ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv. Krav finns på inrättande av vattenskyddsområden i den svenska lagstiftningen i 2 samt 7 kap. miljöbalken och i 6 kap. 5 1 p. vattenförvaltningsförordningen. Krav finns även på skydd genom införandet av dricksvattendirektivet (80/778/EEG) ändrat genom 98/83/EG via: Livsmedelslag (2006:804); Livsmedelsförordning (2006:813); Statens livsmedelsverks föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Vattenmyndigheten ställer i åtgärdsprogrammet krav på kommunerna att upprätta nya vattenskyddsområden som behövs för framtida dricksvattenförsörjning. 1 I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster, som är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gott skydd så att råvatten-tillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1.2 Utredningens omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Ölsremma vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. För genomförande av uppdraget har följande moment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten. Sammanställning av befintligt material och information. Områdesbeskrivning Beskrivning av geologi, hydrogeologi, sårbarhet och skyddsbehov. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor 1 Åtgärdsprogram Västerhavets vattendistrikt, 2010:4 2 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 Vattenskyddsområde med allmänna råd 2003:16. 1 (21) repo001.docx EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma tu docx

6 Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. Översiktlig riskbedömning av väsentliga riskkällor för vattentäkten Utvärdering och förslag till skyddsområde Vattentäktszon, primär- och sekundär skyddszon samt tertiär zon inrättas, vilka tillsammans bildar vattenskyddsområdet. Framtagande av skyddsföreskrifter 1.3 Orientering Vattentäkt Figur 1 Orienteringskarta över Ölsremma och Lindrum med ungefärligt läge för Ölsremma vattentäkt. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ Underlagsmaterialet har utgjorts av: A) Jordartsgeologisk karta ser Ae nr 75. B) Hydrogeologisk karta över Älvsborgs län SGU ser Ah 13. C) Äldre tekniska utredningar kring vattentäkten i Ölsremma VBB VIAK, (21) repo001.docx

7 D) Översiktsplan 2009, Tranemo kommun, E) Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, 2010:5. 3 (21) repo001.docx EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma tu docx

8 2 Ölsremma vattentäkt 2.1 Anläggningens utformning Vattentäkten till Ölsremma utgörs av två bergborrade brunnar belägna i Lindrum. Brunnarna är 41 respektive 113 m djupa. Den grundare brunnen är placerad inuti vattenverksbyggnaden medan den djupare ligger en bit norrut och är försedd med en Malmbergs brunnsöverbyggnad. 2.2 Försörjningsområde Vattentäkten är i dag reservvattentäkt. Ölsremma ca 98 personer försörjs med vatten från Dalstorps vattentäkt via en överföringsledning. 2.3 Kapacitet Vattentäktens kapacitet är inte känd. Provpumpningsuppgifter saknas. 2.4 Vattentäktens värde Vattentäktens värde beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande samt tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Det bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Ölsremma vattentäkt ett högt skyddsvärde. Till vattentäkter med högt skyddsvärde hör allmänna reservvattentäkter. 2.5 Vattendom Vattendom saknas för Ölsremma vattentäkt. 2.6 Ägandeförhållande Ölsremma vattentäkt ligger på fastigheten Lindrum 5:25. Fastigheten ägs av Tranemo kommun. 4 (21) repo001.docx

9 3 Områdesbeskrivning Ölsremma (Lindrum) samhälle ligger i den nordöstra delen av Tranemo kommun ca 23 km nordost om Tranemo centralort. Området är relativt flackt och ligger på en höjd av ca 300 m ö h och sluttar flackt mot väst-sydväst. Öster och sydöst om samhället finns ett höjdparti med nord-sydlig sträckning. 3.1 Geologi Jordarterna i området utgörs av sandig-siltig morän. Moränområdena är vanligen flacka eller plana och moränen är ofta hårt packad. I Ölsremmaområdet förekommer drumliner, d.v.s. ryggformade moränbildningar. Jordlagermäktigheten vid brunnen är ca 4 m enligt uppgift från brunnsborrningen. En borruppgift strax nordväst om vattentäkten anger 7 meter morän. Enligt SGU:s översiktliga berggrundskarta utgörs berggrunden i området av gnejs. Tidigare topografisk tolkning 3 av sprick- och krosszoner har indikerat förekomst av två zoner i närområdet med riktning N 10 O och N 25 O. 3.2 Grundvattenbildning Den korrigerade årsmedelnederbörden i området varierar mellan 878 mm (Limmared) och 990 mm (Ambjörnarp). Den samlade yt- och grundvattenavrinningen antas uppgå till ca 400 mm/år som motsvarar en avrinning på 12.7 l/s och km Hydrogeologi Nybildningsområden för vattentäkten bedöms i huvudsak utgöras av omgivande morän områden. Grundvattenbildningen sker genom att vatten från jordlagren infiltrerar i berggrundens system av sprickor. Grundvattentransporten i mark styrs till stor del av den hydrauliska konduktiviteten, vilken är jordartsberoende. Vattentäkten är belägen på västsidan av en större ryggbildning som täcks av morän. Området bedöms inte utgöra någon större grundvattenresurs. Grundvattenströmning under naturliga förhållanden antas generellt följa topografin. Strömningsriktningen i jord är vanligen riktad vinkelrät mot topografiska höjdkurvor. För Ölsremma vattentäkt innebär detta att strömningsriktningen under naturliga förhållanden troligen är riktad från höjdpartiet öster om vattentäkten och mot lägre partier i sydväst. Lokalt bestäms strömningsriktningen av de konduktiva sprickornas riktningar och hur sprickorna hänger samman. Grundvattenströmningen är inte möjlig att bedöma i detalj eftersom detta kräver mycket detaljerad kunskap om lokala spricksystem och dess utbredning, vilket saknas för Ölsremma vattentäkt. Grundvattentransporten i berg styrs bl.a. av den hydrauliska konduktiviteten, vilken vanligtvis är låg i berg, men som ställvis kan vara betydande i sprickor och spricksystem. 3 VBB VIAK 1992, Grundvattentäkt i Ölsremma Geohydrologisk beskrivning och riskbedömning. 5 (21) repo001.docx EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma tu docx

10 Flödeshastigheter för grundvatten i berg är i allmänhet centimetrar eller decimetrar per dygn, men kan i spricksystem lokalt nå hastigheter på flera meter per dygn. Skyddsområden för bergbrunnar bör därför definieras av utbredningen av vattenförande sprickzoner. Detta kan medföra att skyddsområdets utbredning varierar i olika riktningar beroende på fördelning av aktuellt sprickmönster. Grundvattnets strömning till en enskild bergbrunn beror dock främst av lokala sprickor och sprickzoner. Kunskap om sådana lokala förhållanden kräver dock omfattande geohydrologiska fältundersökningar. Figur 2 Jordartsgeologisk karta över området runt Ölsremma (ljusblå=morän, röd=berg, brun=torv. SGU 3.4 Sårbarhet Sårbarheten betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Sårbarheten för själva vattentäktsområdet i Ölsremma bedöms generellt som låg till måttlig då brunnen ligger i en sprickakvifer täckt av moränavlagringar med mindre god vattenförande förmåga. Moränlagret fungerar som naturlig barriär mot ytliga föroreningar. Det finns troligen hydraulisk kontakt mellan jordlagren och den underliggande sprickakviferen ur vilken uttag sker. En förorening i de övre marklagren innebär en risk 6 (21) repo001.docx

11 även för grundvattenmagasinet i berg. Denna risk bedöms dock som liten då jordlagren antas ha en mindre god vattengenomsläpplighet. 3.5 Vattenkvalitet Råvattnet analyseras med avseende på bakterier och mikroorganismer. Råvattenanalyser från 2014 och 2015 visar på låga halter av bakterier och mikroorganismer. 7 (21) repo001.docx EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma tu docx

12 4 Planbestämmelser och markanvändning 4.1 Övergripande planering Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering, vattentäkter. Konflikterna från vattentäktens huvudmäns perspektiv uppkommer av skyldigheter att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa genom att vara restriktiva mot verksamheter som kan påverka kvaliteten negativt. 4.2 Översiktsplan Översiktliga målsättningar beträffande vattenskydd och kommunens vattenförsörjning uttalas i Tranemo kommuns översiktsplan Enligt ÖP är kommunens roll i vattenförvaltningen att agera på ett sådant sätt att vattnet skyddas och förvaltas på ett bästa sätt för kommande generationer. Tranemo kommun har för avsikt att i sin planering ta hänsyn till de beslut och åtgärder som behövs för en god vattenförvaltning. Området runt Ölsremma vattentäkt är detaljplanelagt. Enligt fördjupad del av översiktsplan för Ölsremma finns ett område avsatt för nya bostäder öster om vattentäkten Naturreservat Det finns inget naturreservat i anslutning till Ölsremma vattentäkt 4.3 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som tas upp under kap. 5 har inte påträffats för Ölsremma vattentäkt. 8 (21) repo001.docx

13 5 Riskinventering i anslutning till vattentäkten 5.1 Genomförande Information om riskkällor från Tranemo kommun har kompletterats med en riskinventering i fält utförd av SWECO. Riskkällor inom tillrinningsområdet för Ölsremma vattentäkt beskrivs nedan, både platsspecifika riskobjekt och risker som är förknippade med en viss typ av markanvändning. 5.2 Riskkällor Riskobjekten är platsbundna verksamheter eller företeelser som kan påverka yt- och grundvattnets kvalitet. Riskkällor är icke platsrelaterade riskobjekt. De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter Jord- och skogsbruk Bebyggelse Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs och sammanställs nedan. Markanvändning och riskkällor redovisas på karta i figur Klimatförändringar och översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder av extrem torka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket också tidigare erfarenheter från perioder med höga regnmängder visar: Bräddning av avlopp Stora dagvattenmängder Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag 9 (21) repo001.docx EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma tu docx

14 Ökad brunifiering av ytvatten till följd av höga vattenstånd och översvämning inom tillrinningsområdet uppströms vattentäkten. Ölsremma vattentäkt ligger inte i anslutning till någon sjö eller vattendrag och det förelägger ingen risk för att området runt brunnarna svämmar över Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris och krig rekommenderas. Detta bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas Vägar och transporter Vattentäkten ligger i strax öster om vägen mellan Ölsremma och Grönahög, väg 1732, och omges av bostäder. I vattentäktens närområde förekommer mindre tillfartsvägar till fastigheter och en mindre småindustri/lager. Enskild uppställning av bilar förekommer i anslutning till bostadsfastigheter. Väg 1732 har en trafikmängd på ca 240 fordon per dygn, varav ca 30 utgörs av tunga fordon. De riskkällor för Ölsremma som allmänt kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor Vägdagvatten Vägsalt (något kg/m 2 år) Jordbruk Runt Ölsremma samhälle förkommer odlingsmark, främst öster om samhället. I området förekommer ett par jordbruksfastigheter. Hur många av dessa som bedriver aktivt jordbruk eller djurhållning är inte känt. Möjliga riskkällor inom denna riskkategori utgörs av hantering av bekämpningsmedel, farmartank, gödselhantering mm Skogsbruk Stora områden runt Ölsremma vattentäkt är skogsbevuxna. De riskkällor som kan identifieras i samband med skogsbruk är främst hantering av bekämpningsmedel, upplag av timmer samt spill och läckage av petroleumprodukter. repo001.docx (21) Vid kalhuggning ökar risken för kväveläckage till grundvattnet. Vid avverkning och annat arbete i skogen föreligger risk för spill från mobila lagringstankar för petroleumprodukter samt läckage från skogsmaskiner. Upplag av timmer o.dyl. i samband med skogsbruk kan medföra en risk för grundvattnet genom läckage av fenoler.

15 5.2.6 Bebyggelse Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. I bostadsområde med trädgårdar kan användande av bekämpningsmedel för hemmabruk och användandet av hushållskemikalier utgöra en risk för grundvattnet. Konsekvensen av olyckor och hushålls/trädgårdskemikalier är att skadliga ämnen kan nå vattentäkten. Det kan försämra vattenkvaliteten. Enligt uppgift är fastigheterna i vattentäktens närområde anslutna till det kommunala avloppsreningsverket. Enskilda avlopp förekommer på fastigheter ca 700 meter nordost om vattentäkten. Avståndet är dock så pass stort att någon risk inte föreligger för påverkan på vattentäkten. Antalet oljecisterner i form av enskild värmeanläggning i vattentäktens närområde är okänt. Energibrunnar förekommer enligt uppgift från kommunen. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns det ett nio energibrunnar i vattentäktens närområde. Avstånden mellan energibrunn och vattentäkt är ca 100 m i väster (3 st), ca 200 m i norr (5 st) och ca 200 m i söder (1st). Riskerna med energianläggningar i jord och berg är främst förknippade med anläggningsskedet. För bergvärmeanläggningar är det främst utförande av borrhålet samt borrhålet i sig som utgör en risk genom att en snabb och relativt öppen transportväg skapas mellan markytan och grundvattnet. Risker förknippade med läckage av köldbärarvätska bedöms vara små eftersom denna är biologiskt nedbrytbar Övriga riskkällor Plastindustri (1) Nordväst om vattentäkten (ca 150 m) finns en plastindustri som tillverkar plaströr för el, vatten och VVS. Området är inventerat av länsstyrelsen som eventuellt förorenat område, men det är inte riskklassat. Industrin kan utgöra en risk för vattentäkten främst genom transporter till och från verksamheten samt genom hantering av petroleumprodukter och andra för grundvattnet skadliga ämnen. Plastindustri (2) Strax söder om vattentäkten ligger en plastindustri som tillverkar röreseböjar och muffar för plaströr. Området är inventerat av länsstyrelsen som eventuellt förorenat område, men det är inte riskklassat. 11 (21) repo001.docx EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma tu docx

16 Industrin kan utgöra en risk för vattentäkten främst genom transporter till och från verksamheten samt genom hantering av petroleumprodukter och andra för grundvattnet skadliga ämnen. Figur 3 Markanvändning och riskobjekt inom tillrinningsområdet till Ölsremma vattentäkt. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ (21) repo001.docx

17 6 Riskbedömning och riskreducerande åtgärder 6.1 Riskbedömning för Ölsremma vattentäkt För Ölsremma vattentäkt baseras riskbedömningen på resultatet av den riskanalys som presenteras i bilaga 1. I riskanalysen identifieras och värderas väsentliga risker för vattentäkten. Modellen för riskanalysen baseras på Livsmedelsverkets handbok Riskoch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning 4. Fyra olika sannolikhetsklasser och fyra olika konsekvensklasser utifrån specificerade kriterier i Livsmedelsverkets handbok har använts för att kategorisera riskkällorna. Dessa resulterar teoretiskt i 16 kombinationer av sannolikhet och konsekvens, vilka kategoriseras i fyra nivåer av risk, se bilaga 1. För respektive riskkälla har en översiktlig sannolikhetsbedömning och konsekvensbedömning genomförts. Sannolikhetsbedömningen (vald sannolikhetsklass) baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans uttrycker sannolikheten för att en oönskad händelse bedöms kunna inträffa. o o o Sannolikhet för riskförekomst inom vattentäktens tillrinningsområde Sannolikhet för emission vid riskförekomst inom vattentäktens tillrinningsområde Sannolikhet för ogynnsam transportmöjlighet till vattentäkten Konsekvensbedömningen baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans bestämmer den negativa konsekvensen av en eventuell oönskad händelse för vattentäkten. o o o o o o Markens och vattnets sårbarhet uttryckt som systemets inneboende känslighet för påverkan Avståndets inverkan på reduktion av föroreningen genom nedbrytning, fastläggning och spädning fram till vattenuttaget Emissionens inneboende förmåga att motstå nedbrytning och fastläggning Emissionens farlighet Belastning, mängd, volym av emissionen Utbredning av riskförekomst Risknivån inom tillrinningsområdet till Ölsremma vattentäkt bedöms som relativt låg. Utifrån resultatet av riskanalysen bedöms att de största riskerna utgörs; De två näraliggande plastindustrierna. Hantering av bekämpningsmedel, både inom jordbruk och enskild. 6.2 Riskreducerande åtgärder Ölsremma vattentäkt har ett högt skyddsvärde som allmän reservvattentäkt. Grundvattenmagasinets sårbarhet bedöms som låg till måttlig eftersom brunnen ligger i 4 Risk och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket, (21) repo001.docx EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma tu docx

18 en sprickakvifer som är täckt av moränavlagringar med mindre god vattenförande förmåga. Moränlagret fungerar som naturlig barriär mot ytliga föroreningar. Att inrätta vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter är ett sätt att skydda en vattentäkt. Det är dock inte möjligt att reducera eller styra undan alla risker med hjälp av skyddsföreskrifter utan det krävs även andra åtgärder för att reducera risker. Mot bakgrund av resultatet av riskanalysen och av miljöbalkens allmänna hänsynsregler rekommenderas följande övergripande åtgärder för att öka skyddet för vattentäkten: o o o o Boende och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet ska få tillsänd information om vattenskyddsområdet om hur boende och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet kan påverka vattentäkten. Information och tillsyn är nödvändigt för att kunna förstå vikten av att skydda vattentäkten genom vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Detta bedöms vara grundläggande för att uppnå önskat syfte med vattenskyddet. Olyckor regleras inte i vattenskyddsområdets föreskrifter. Det är viktigt att kommunen tillser att det finns god beredskap och kunskap hos räddningstjänsten om vattentäkten vid insatser i samband med olyckor eller i samband med brand inom vattenskyddsområdet. För att uppnå detta ska kommunen, i samråd med räddningstjänsten, ta fram en beredskapsplan för vattenskyddsområdet. Skyltar ska finnas, som upplyser om vattenskyddsområdets existens, vid vägar där man kör in i vattenskyddsområdet samt vid platser med hög risknivå, t.ex. vid rastplatsen nordväst om vattentäkten. Skyltar ska även finnas i anslutning till där petroleumprodukter hanteras. Det är viktigt att beakta vattenskyddsområdet i områdesplanering och tillsyn, speciellt med avseende på att det finns industrier inom föreslagen sekundär skyddszon. 14 (21) repo001.docx

19 7 Utformning av vattenskyddsområde Utifrån vattentäktens planerade uttag, hydrogeologiska förhållanden utförda vattenbalansräkningar samt riskanalysen, föreslås ett vattenskyddsområde för Ölsremma vattentäkt enligt Bilaga 3. Vattenskyddsområdet består av en primär och en sekundär skyddszon. 7.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap) (Miljödepartementet, 1999). Naturvårdsverket 5 ger i sina allmänna råd och handbok för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner på så stora områden. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Vattenskyddsområdets skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszoner med olika restriktionsnivåer om inte annat motiveras. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnen Vattentäktszon En vattentäktszon avgränsas som ett område kring en eller flera uttagsbrunnar. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. 5 Handbok om vattenskyddsområden. Naturvårdsverket 2010:5. 15 (21) repo001.docx EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma tu docx

20 7.2.2 Primär skyddszon Vid identifiering av primär skyddszon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära skyddszonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen med uttagsbrunnen. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon sätts så att uppehållstiden från den primära zonen yttre gräns till vattentäktszonen gräns beräknas vara minst 100 dygn Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen avgränsas så att uppehållstiden från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid på minst ett år Tertiär skyddszon En tertiär skyddszon kan inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. Syftet med den tertiära skyddszonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. 7.3 Avgränsning av skyddszoner för Ölsremma vattenskyddsområde Vattentäkten tar sitt vatten från spricksystem i omgivande berggrund. Det saknas uppgifter om brunnens kapacitet och hur tillströmningen av grundvatten till uttagsbrunnarna sker. Utgångspunkten för avgränsning av vattenskyddsområdet för Ölsremma vattentäkt är att det sker en radiell tillströmning av grundvatten till vattentäkten Vattentäktszon En av uttagsbrunnarna ligger inne i vattenverksbyggnaden och den andra ligger lite norr ut och den är försedd med en låst överbyggnad. En vattentäkstzon utformas så att den omfattar båda uttagsbrunnarna och vattenverket Primär skyddszon För att få en uppfattning om grundvattnets genomsnittliga uppehållstid i grundvattenmagasinet runt brunnen beräknas den konvektiva transporttiden enligt nedanstående samband; Q t r 2 b n e (ekvation 1) Där: r =radiellt avstånd från uttagsbrunn 16 (21) repo001.docx

21 b= det grundvattenförande lagrets mäktighet, antas till ca 100 m n e = effektiv porositet för berg, antas till 0,1 % Q = vattenuttagets storlek (m 3 /d)=30 m 3 /d (=vattenmängd som levereras från Dalstorp) t= 100 dygn Detta ger ett mått på det minsta område som erfordras för att uppehållstiden för 100 dygns grundvattenströmning ska uppnås. Om man förutsätter att brunnen får sitt vatten från ett cirkelformat område erhålls att radien för detta område är ca 100 m vid ett vattenuttag på 30 m 3 /dygn Sekundär skyddszon Den sekundära skyddszonen avgränsas så att uppehållstiden från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid på minst ett år. Om det på motsvarande sätt som för primär skyddszon (ekvation 1) förutsätts att brunnen får sitt vatten från ett cirkelformat område erhålls att radien för detta område är ca 190 m vid aktuellt uttag för uppehållstiden 1 år Tertiär skyddszon De primära och sekundära skyddszonerna bedöms omfatta de viktigaste delarna av vattentäktens tillrinningsområde. Någon tertiär skyddszon har därför inte utformats för Ölsremma vattentäkt. Gränsen för sekundär skyddszon utgör vattenskyddsområdets yttre begränsning. 7.4 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående motiv utan rangordning och med de redovisade prognostiserade risker, konstaterade belastningar och riskkällornas lokalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell storlek utgående ifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara orimligt. Inom vissa områden har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare Generella motiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. 2. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning så att det efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 17 (21) repo001.docx EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma tu docx

22 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion Platsspecifika motiv för vattenskyddsområde En primär och en sekundär skyddszon föreslås med utgångspunkt från ovanstående beräkningar, resultatet av riskanalysen samt fastighetsgränser. Nedan beskrivs platsspecifik motivering för gränsdragningen enligt numrering i figur 4. P1 P2 Gränsdragning för primär skyddszon baseras generellt på naturvårdsverkets rekommendation om 100 dygns uppehållstid. Vattenbalansberäkningar indikerar att detta motsvarar ett avstånd på ca 100 m från uttagsbrunnarna. Gränsen för primär skyddszon har anpassats till fastighetsgränser. Mot väster avgränsas den primära skyddszonen så att väg 1732 omfattas. 18 (21) repo001.docx

23 Figur 4 Punkter för platsspecifik motivering till föreslagen utbredning av vattenskyddsområde för Ölsremma vattentäkt. Numrering refererar till hänvisning i text. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ S1 S2 S2 Gränsdragning för sekundär skyddszon baseras generellt på naturvårdsverkets rekommendation om 1 års uppehållstid. Vattenbalansberäkningar indikerar att detta motsvarar ett avstånd på ca 190 m från uttagsbrunnarna. Den sekundära skyddszonen omfattar delar av den jordbruksmark som finns öster om vattentäkten. Detta område är reserverat för bostöder enligt fördjupad översiktsplan. Sekundär skyddszon inkluderar de delar av plastindustrin nordväst om vattentäkten som ligger inom beräknat tillrinningsområde för 1 års vattenuttag. 19 (21) repo001.docx EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma tu docx

24 8 Bakgrund till skyddsföreskrifterna 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte Genom att meddela skyddsföreskrifter för ett vattenskyddsområde så bidrar det till att EU:s och svensk lagstiftnings målsättningar för vattenskydd uppnås på så sätt att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras. Riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vattnet nu och i framtiden kan användas för dricksvattenändamål. Syftena är att: Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten Använda mark och vatten på bästa sätt 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Ölsremmas vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande som informerande. Dessa två funktioner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utformningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktioner. 8.3 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga Generella krav Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsom grundvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet Restriktionsnivå Kommunens miljöpolitiska ambition bedöms ansluta till miljöbalkens nivå och skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lokala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga risker, men de ska även vara framåtsyftande och föreskriver därför även om 20 (21) repo001.docx

25 verksamheter som inte är aktuella idag. Föreskrifterna baseras på normalbestämmelserna enligt NFS 2003: Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen Riskbedömningen har lyft fram hantering av hemkemikalier, t.ex. bekämpningsmedel inom det närbelägna bostadsområdet som en risk för vattentäkten. Därför bör vattenskyddsföreskrifterna anpassas till denna bedömning, i den mån miljöbalken och de allmänna råden NFS 2003:16 inte hanterar dessa risker på ett tillräckligt vis. SWECO Environment AB Vattenresurser, Göteborg Helen Eklund Uppdragsledare Anders Blom Kvalitetsgranskning 21 (21) repo001.docx EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma tu docx

26 Bilaga 1 Tranemo kommun Riskanalys för Ölsremma vattentäkt Översiktlig riskanalys enligt "Risk- och sårbarhetsanalys dricksvattenförsörjning", SLV okt 2007 Identifierade beaktansvärda riskobjekt/riskkällor Översiktlig riskanalys vid Riskklass Riskkällor S-klass K-klass Plastindustri (1) Plastindustri (2) Jordbruk bekämpningsmedel Bebyggelse - hemkemikalier Olyckor på väg Bebyggelse - energianläggningar Bebyggelse - oljecisterner Vägdagvatten Jordbruk växtnärignsämnen Vägsalt Skogsbruk, mobila tankar Kriterier för sannolikhetsklassning Kriterier för konsekvensklassning S1 - Okänd eller kan inte uteslutas. K1 Obetydlig påverkan på vattenkvaliteten, inga anmärkningar S2 - Har inträffat de senaste 5 åren eller kan ske inom år. K2 Tillfälliga anmärkningar som berör många S3 - Inträffar årligen eller har inträffat eller varit nära att inträffa eller kan ske inom 1-10 år. K3 Otjänligt vatten som berör många S4 - Förekommer nu och då. K4 Otjänligt vatten med fara för liv och hälsa Sannolikhet Konsekvens K1 K2 K3 K4 liten medelstor stor mycket stor S4 - mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 S3 - stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 - medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 - liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2 Risknivåerna i matrisen har följande innebörd: Riskklass 1 Förenklad riskhantering - förebyggande åtgärder (t.ex egenkontroll och avvikelsehantering) ska upprätthållas. Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Aktiv riskhantering - förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas. Risken måste reduceras - förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga. Akut risk - förebyggande och/eller förberedande åtgärder måste genomföras omedelbart.

27 FÖRSLAG: SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ÖLSREMMA VATTENSKYDDSOMRÅDE BILAGA 2 Skyddsföreskrifter för Ölsremma vattenskyddsområde, Tranemo kommun, fastställda av kommunfullmäktige xx 201yyy-yy Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Tranemo kommun om vattenskyddsområde för Ölsremma vattentäkt i Tranemo kommun. Vattenskyddsområdet ska ha den omfattning som framgår av bifogad karta i bilaga 3. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon samt i primär och sekundär skyddszon. Med stöd av 7 kap. 22 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige att nedan angivna skyddsföreskrifter ska gälla inom vattenskyddsområdet. Skyddsföreskrifterna redovisas med en uppdelning mellan respektive zon. Detta beslut träder i kraft dagen för kommunfullmäktiges beslut. Vattenskyddsområdets mål och syfte Mål Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Syfte Syftet med dessa föreskrifter och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Ölsremma vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. 1 (10) memo04.docx S w e co E n vi r o n m e nt AB EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma_skyddsföreskrifter_ docx

28 Prövnings och tillsynsmyndighet är enligt miljöbalken den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, vilket vid tidpunkten för fastställandet av dessa skyddsföreskrifter är Samverkansnämnden miljö och bygg för Ulricehamn och Tranemo kommun. 1 För yt- och grundvattnet skadliga ämnen a b c Primär Skyddszon Hantering av, mer än 250 liter av för yt- och grundvattnet skadliga ämnen som petroleumprodukter, impregneringsmedel, lösningsmedel etc. kräver tillstånd av tillsynsmyndighet. Drivmedel i fordon, arbetsmaskiner eller liknande eller transport omfattas inte av denna restriktion. Cisterner med tillhörande rörledningar belägen i pannrum eller motsvarande med tätt golv utan golvbrunn och som är under daglig uppsikt omfattas inte av denna restriktion. Tillståndspliktig förvaring enligt 1 a av för ytoch grundvattnet skadliga ämnen i cisterner eller lösa behållare som saknar sekundärt skydd som rymmer hela den lagrade volymen är förbjudet. Förvaring av marklagd cistern, som tagits ur bruk, är förbjudet. Sekundär skyddszon Samma som primär skyddszon Samma som primär skyddszon Samma som primär skyddszon d Fordonstvätt annat än avsköljning med vatten är förbjuden utom i anpassad reningsanläggning. Samma som primär skyddszon e Etablering av verksamhet eller utökning av befintlig verksamhet där risk för förorening av ytoch grundvatten föreligger får inte ske utan anmälan till tillsynsmyndighet. Verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt miljöbalken omfattas inte av denna restriktion. Samma som primär skyddszon Information: Ytterligare bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot vattenförorening vid hantering av brandfarlig vätska NFS 2003:24 med tillhörande revideringar. Eventuella restriktioner gällande transporter redovisas i lokala trafikföreskrifter samt i Räddningsverkets atlas för transport av farligt gods. 2 (10) memo04.docx FÖRSLAG: SKYDDSFÖRESKRIFTER ÖLSREMMA EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma_skyddsföreskrifter_ docx

29 2 Bekämpningsmedel a b c Primär skyddszon All hantering med undantag för transport av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Enskild hantering som sker inomhus omfattas inte av denna restriktion. All yrkesmässig hantering med undantag för transport av biologiska bekämpningsmedel kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Jord- och vattenslagning av plantor som behandlats med bekämpningsmedel är förbjuden. Sekundär skyddszon All yrkesmässig hantering med undantag för transport av kemiska bekämpningsmedel kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon. Information: Ytterligare bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel enligt i NFS 2015:2. 3 Växtnäringsämnen a b c d Primär skyddszon Yrkesmässig spridning av växtnäringsämnen såsom biogödsel, handelsgödsel och naturgödsel kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Spridning av slam från reningsverk eller annan avloppsanläggning kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Lagring av växtnäringsämnen utan tät anläggning är förbjuden. Nyetablering samt utökning av befintlig djurhållning med lantbruksdjur får inte ske utan anmälan till tillsynsmyndigheten. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon 3 (10) FÖRSLAG: SKYDDSFÖRESKRIFTER ÖLSREMMA memo04.docx EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma_skyddsföreskrifter_ docx

30 4 Upplag a b c d Primär skyddszon Uppläggning av bark, flis, spån, timmer och liknande under längre tid än en avverkningssäsong är förbjudet. Tillfällig uppläggning av sådana produkter, under kortare tid än en avverkningssäsong, kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Uppläggning av ved eller andra träbaserade produkter, avsedda för uppvärmning av bostad, på den aktuella fastigheten omfattas inte av denna restriktion. Etablering av upplag av avfall, förorenade massor eller med massor med okänt ursprung eller okänt föroreningsinnehåll är förbjudet. Uppläggning av snö från trafikerade ytor utanför aktuell skyddszon är förbjudet. Uppläggning av vägsalt och dammbindningsmedel är förbjudet. Sekundär skyddszon Uppläggning av bark, flis, spån, timmer och liknande utan tät täckning under längre tid än en avverkningssäsong kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Uppläggning av ved eller andra träbaserade produkter, avsedda för uppvärmning av bostad, på den aktuella fastigheten omfattas inte av denna restriktion. Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon 5 Infiltration och avledning av avloppsvatten a Primär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten är förbjuden. Sekundär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. 4 (10) memo04.docx FÖRSLAG: SKYDDSFÖRESKRIFTER ÖLSREMMA EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma_skyddsföreskrifter_ docx

31 6 Vägar och parkering a b c Primär skyddszon Beläggningsarbete och andra förbättringsarbeten på väg på en total yta större än 200 m 2 vid samma tillfälle kräver anmälan till tillsynsmyndigheten. Nyetablering av väg eller parkeringsplats för mer än 20 personbilar eller motsvarande kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Daglig parkering eller uppställning under längre tid än en vecka av arbetsfordon, arbetsmaskiner och tunga fordon kräver tillstånd av tillsynsmyndighet. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon. 7 Materialtäkter och markarbeten a b c Primär skyddszon Materialtäkt är förbjuden med undantag för husbehovstäkt som kräver tillstånd. Markarbeten kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Schaktnings- och markarbeten på en sammanhängande yta mindre än 200 m 2 eller underhåll av markledningar omfattas inte av denna restriktion. Återfyllnad med avfall, massor med okänt föroreningsinnehåll eller massor som är förorenade är förbjudet. Sekundär skyddszon Materialtäkt är förbjuden. Husbehovstäkt omfattas inte av denna restriktion. Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon 5 (10) FÖRSLAG: SKYDDSFÖRESKRIFTER ÖLSREMMA memo04.docx EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma_skyddsföreskrifter_ docx

32 8 Energianläggningar och brunnar a b Primär skyddszon Anläggning för lagring eller utvinning av värmeenergi eller kyla från jord, berg eller vatten kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Anläggande av brunn för enskild vattenförsörjning är förbjudet. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon Anläggande av brunn för enskild vattenförsörjning kräver tillstånd. 9 Skyltning Där väg passerar gräns till vattenskyddsområde samt där så behövs vid vägar som passerar genom området ansvarar vattentäktens huvudman för att det finns skyltar som utmärker och informerar om vattenskyddsområdet. Där petroleumprodukter eller andra skadliga ämnen hanteras i en omfattning som kan medföra risk för förorening av grundvattnet skall skylt finnas som informerar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av vattentäktens huvudman. 10 Allmänna bestämmelser Ikraftträdande Kommunfullmäktiges beslut träder i kraft dagen för beslutet. Skyddsföreskrifterna skall gälla från det datum kommunfullmäktige beslutar om att fastställa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Enligt 7 kap. 22 Miljöbalken ska skyddsföreskrifterna gälla från denna tidpunkt även om de överklagas. För befintliga anläggningar och verksamheter träder föreskrivna förbud och föreskrivna krav på tillstånd- eller anmälningsplikt i kraft två år efter att dessa skyddsföreskrifter har fastställts. Anmälningsplikt vid risk för förorening Ägare eller nyttjanderättshavare av fastighet inom skyddsområdet skall genast anmäla spill, läckage och annan förorening från oljor, kemikalier eller andra miljöfarliga ämnen om händelsen kan medföra risk för skadlig förorening av mark och vatten. Anmälan ska göras till Räddningstjänsten och till tillsynsmyndigheten. Inträffade olyckshändelser skall omedelbart rapporteras på telefon nr 112. Tillstånd I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter får sådant medges av Samverkansnämnden miljö och bygg för Ulricehamn och Tranemo kommun och kan bli förknippat med villkor. Som förutsättning för sådant tillstånd gäller att det kan visas att verksamheten kan utföras och drivas 6 (10) memo04.docx FÖRSLAG: SKYDDSFÖRESKRIFTER ÖLSREMMA EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma_skyddsföreskrifter_ docx

33 utan risk för skada för vattenförekomsten. Ansökan om tillstånd sak lämnas in skriftligen till Samverkansnämnden miljö och bygg för Ulricehamn och Tranemo kommun. Anmälan I de fall anmälan krävs enligt dessa föreskrifter ska anmälan lämnas in skriftligen till Samverkansnämnden miljö och bygg för Ulricehamn och Tranemo kommun. Anmälan enligt dessa föreskrifter ska ha inkommit senast 6 veckor före det att åtgärden påbörjas. Dispens Om det finns skäl kan Samverkansnämnden miljö och bygg för Ulricehamn och Tranemo kommun meddela dispens från bestämmelser med förbud enligt dessa skyddsföreskrifter. Tillsyn, avgifter och påföljd Bestämmelser om tillsyn över efterlevnad av ovan meddelade föreskrifter finns i miljöbalken m.fl. författningar. Bestämmelser om påföljder finns i miljöbalken. Samverkansnämnden miljö och bygg för Ulricehamn och Tranemo kommun är tillsynsmyndighet för vattenskyddsområdet. Bestämmelser om avgifter för prövning och tillsyn finns dels i miljöbalken m.fl. författningar, dels i taxa som antagits av kommunfullmäktige i Tranemo kommun. FÖRSLAG: SKYDDSFÖRESKRIFTER ÖLSREMMA 7 (10) memo04.docx EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\ölsremma\ölsremma_skyddsföreskrifter_ docx