TEKNISKT UNDERLAG SAMT VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER. S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Transkript

1 RAPPORT MARKS KOMMUN ÄLEKULLA VATTENSKYDDSOMRÅDE TEKNISKT UNDERLAG SAMT VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER UPPDRAGSNUMMER GÖTEBORG S w e co Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen H el en Ekl u nd Hydrogeolog Vattenresurser, Göteborg Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) helen.eklund@sweco.se

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Uppdragets omfattning och genomförande Underlagsmaterial Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Orienteringskarta 3 2 ÄLEKULLA VATTENTÄKT Vattentäktens utformning Vattenbehandling Försörjningsområde Vattenförbrukning Kapacitet Framtida uttagsbehov Reservvattentäkt Vattentäktens värde Ägandeförhållanden Vattendom Tidigare vattenskyddsområde 5 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING Områdesbeskrivning Geologi Hydrologi Hydrogeologi Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Vattenkvalitet 9 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING Övergripande planering 10 5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR Genomförande Riskkällor och emissioner inom tillrinningsområdet till Älekulla vattentäkt 12 6 RISKBEDÖMNING Riskanalys Riskanalysens användning Riskanalysens känslighet Skyddsbehov 18

3 7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Krav och allmän metodik Skyddszoner Vattentäktszon Genomförande samt motiv till gränsdragningar Platsspecifika motiv 22 8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER Skyddsföreskrifternas syfte Skyddsföreskrifternas funktion Generella krav på restriktionsnivån Kommunens miljöpolicy och miljöambitioner 25 Bilagor 1a: Riskanalys kommentarer 1b: Riskanalys resultat 2: Karta över vattenskyddsområde 3: Skyddsföreskrifter för Älekulla vattentäkt 4: Kommunfullmäktiges beslut

4

5 1 INLEDNING På uppdrag av Marks kommun har SWECO upprättat tekniskt underlag samt utformat vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Älekulla vattentäkt. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att ge Älekulla vattentäkt ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras, så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter meddelas 1 : o o o stärks skyddet för vattenförekomsten tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse förtydligas vad som gäller utifrån Miljöbalken För Älekulla vattentäkt finns ett tillfälligt skyddsområde med intermistiska förbud som gäller under en begränsad till fram till att kommunen fastställt ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter. 1.2 Uppdragets omfattning och genomförande Uppdraget omfattade upprättande av tekniskt underlag och framtagande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Älekulla vattentäkt. Arbetet har omfattat: o o o o o o Teknisk beskrivning av vattentäkten. Hydrogeologisk beskrivning av vattentäktens tillrinningsområde. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor. Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällor för vattentäkten. Avgränsning av skyddsområde. Framtagande av skyddsföreskrifter. 1 Vattenskyddsområde. Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverket 2010:5. 1 (25)

6 Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Marks kommun, samhällsbyggnadsförvaltningen samt uppgifter från bl.a. miljökontoret. 1.3 Underlagsmaterial Underlagsmaterialet har främst utgjorts av: A) Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen SGU ser Ah nr 13. B) Jordartskartan 6C Kinna SV, SGU C) Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16. D) Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, Naturvårdverkets handbok 2010:5. E) Det uthålliga Mark. Lokala miljökvalitetsmål, Mark, F) Översiktsplan 90 för Mark. G) Marks kommun, ansökan om lagligförklaring av fem befintliga bergborrade vattentäkter. 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Syftet är inte, och kan inte vara, att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt Naturvårdsverkets allmänna råd för vattenskyddsområden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 2 (25)

7 Väg Orienteringskarta Väg 1520 Figur 1 Orienteringskarta med ungefärligt läge för Älekulla vattentäkt i Marks kommun. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ (25)

8 2 ÄLEKULLA VATTENTÄKT 2.1 Vattentäktens utformning Vattentäkten utgörs av en 72 m djup bergborrad brunn med diametern 150 mm. Brunnen är utförd på 1960-talet och den ligger intill vattenverket. 2.2 Vattenbehandling Råvattnet har förhöjda halter av järn och mangan. Det behandlas i vattenverket med tryckfilter och ozon för att reducera halten järn och mangan. Rester av ozon tas bort med ett kolfilter. Efter desinfektion med UV-ljus leds vattnet genom ett alkaliskt filter för att höja ph-värdet och kalciumhalten. 2.3 Försörjningsområde Vattentäkten försörjer ca 100 personer med vatten. 2.4 Vattenförbrukning Vattenuttaget ur brunnen ligger i medeltal på ca 18 m 3 /dygn (0,20 l/s) vilket motsvarar ca 6600 m 3 /år. 2.5 Kapacitet Vattentäktens bedöms ha en kapacitet på ca 0,8 l/s (69 m 3 /dygn). 2.6 Framtida uttagsbehov Antalet anslutna personer till Älekulla vattentäkt förväntas inte öka nämnvärt och det framtida vattenbehovet bedöms vara ungefär det samma som i dagsläget. 2.7 Reservvattentäkt Det finns ingen reservvattentäkt för Älekulla vattentäkt. 2.8 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Det bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. 4 (25)

9 Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Älekulla vattentäkt ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde räknas allmänna vattentäkter där reservvattenförsörjning saknas. 2.9 Ägandeförhållanden Vattentäkten är belägen på fastigheten Älekulla 2:25 som ägs av Marks kommun Vattendom Miljödomstolen vid Vänersborgs Tingsrätt lagligförklarade Älekulla vattentäkt i en vattendom från 2002, akt M29-02:7. Vattendomen ger kommunen tillstånd för ett vattenuttag på 7500 m 3 /år (i medeltal ca 20,5 m 3 /dygn) eller maximalt 30 m 3 /dygn Tidigare vattenskyddsområde Det finns ett tillfälligt vattenskyddsområde för Älekulla vattentäkt med intermistiska förbud som gäller sedan Området utgörs endast av en zon enligt figur 2. Figur 2 Utbredning av tillfälligt vattenskyddsområde för Älekulla vattentäkt. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ (25)

10 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 3.1 Områdesbeskrivning Vattentäkten ligger i Älekulla samhälle som ligger i den södra delen av Marks kommun. Söder och öster om vattentäkten finns samlad bostadsbebyggelse samt en livsmedelsaffär och kyrka. Strax väster om vattentäkten finns en grusfotbollsplan. I området norr om vattentäkten växer skog. 3.2 Geologi Figur 3 visar ett utsnitt ur jordartskartan för området runt Älekulla 2. Geologin i området runt Älekulla utgörs av morän (ljusblått i figur 3) och berg med tunt moräntäcke (ljusrosa). Det förekommer även flera mindre våtmarksområden med organiska jordarter. Berggrunden i området utgörs av gnejs 3. Sprickzonernas storskaliga orientering har översiktligt studerats med hjälp av topografiskt kartmaterial. Området runt Älekulla är kuperat och har en småbruten terräng. Sprickzonernas orientering har huvudsakligen riktningarna NNV-SSO och NNO-SSV. Det förekommer även sprickzoner med när ostvästlig riktning, se figur Hydrologi Nederbörd Den korrigerade årsnederbörden i området uppgår till ca 1100 mm. Avrinningen är ca 50 % av nederbörden och uppgår till ca mm/år, vilket motsvarar 15,9-17,4 l/s*km 2 3. Grundvattenbildningen uppgår till ca 100 mm/år i morän och till ca 25 mm/år i berg. I ett område med växlande berg i dagen och berg med tunna moränlager kan grundvattenbildningen antas vara ca 60 mm/år. 6 (25) 2 Jordartskartan 6C Kinna SV. 3 Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen. SGU serie Ah nr 13.

11 Älekulla vattentäkt Figur 3: Utsnitt ur den jordartsgeologiska kartan över området runt Älekulla. SGU 3.4 Hydrogeologi En översiktlig genomgång av de brunnar i SGU:s brunnsarkiv som finns i området runt Älekulla visar att möjligheten att ta ut vatten ur bergborrade brunnar är tämligen god till god. Enligt grundvattenkartan är det tämligen goda möjligheter att ta ut grundvatten i berggrunden i området, medelkapaciteten är l/h 4. 4 Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen SGU ser Ah nr (25)

12 Figur 4: Tolkade sprickzoner i området runt Älekulla. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ (25) Grundvattentransport i jordlagren sker i jordlagrens porsystem och styrs till stor del av jordartens hydrauliska konduktivitet. Grundvattentransporten i berggrunden sker i sprickor och sprickzoner och beror på sprickornas grad av öppenhet och hur de hänger samman. Uttagbar vattenmängd och tillrinningsområdets omfattning beror på sprickornas orientering och utsträckning, hydrauliska egenskaper samt inbördes kontakt. Flödeshastigheter för grundvatten i sprickor i berg är i allmänhet centimetrar eller decimetrar per dygn, men kan i större spricksystem vara flera meter per dygn. Vattenskyddsområden för bergborrade brunnar bör därför definieras av utbredningen av vattenförande sprickzoner. Detta kan medföra att vattenskyddsområdets utbredning varierar i olika riktningar beroende på sprickzonernas riktning. Grundvattenströmningen till en brunn är främst beroende av lokala sprickor och sprickzoner. Avrinningen i området sker mot öster och norr till Stora Barnasjön och sedan vidare norr ut mot sjön Tolken via Lundaboån. Det förekommer inga större vattendrag inom vattentäktens närområde. Området är relativt plant och det ligger högt. Det finns ingen

13 tydlig avrinningsriktning eller lokala ytvattendelare nära vattentäkten. Höjdområdet där vattentäkten är belägen är ett inströmningsområde för grundvatten och grundvattenbildningen till vattentäkten sker sannolikt inom detta område. 3.5 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens och grundvattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark till grundvattnet. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet. I området i anslutning till Älekulla vattentäkt utgörs geologin av tunna lager av morän eller berg i dagen. Detta medför att sårbarheten är stor eftersom föroreningar snabbt kan infiltreras i sprickor i berggrunden. Sprickor i berghällen kan stå i hydraulisk kontakt med de sprickzoner som förser brunnen med vatten. 3.6 Vattenkvalitet En bedömning av råvattenkvaliteten har genomförts efter en genomgång av analysresultat på råvatten från Älekulla vattentäkt åren Råvattnet håller en god kvalitet med avseende på flertalet parametrar. Halterna av järn och mangan är dock höga i råvattnet liksom färgtalet. Vattnet har ett högt ph-värde och en hög alkalinitet. Bakteriehalten är låg. Bekämpningsmedel har analyserats i råvattnet. Vid tre tillfällen har halter av BAM (2,6-Diklorbenzamid) något över analysgränsen påträffats. Halterna låg dock under Livsmedelsverkets gränsvärde 0,1 μg/l för enskilda bekämpningsmedel. 9 (25)

14 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING 4.1 Övergripande planering Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering och vattentäkter. Vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vatten negativt genom de restriktioner som läggs på verksamheterna Översiktsplan Översiktliga målsättningar beträffande vattenskydd och kommunens vattenförsörjning uttalas i Marks kommuns översiktsplan antagen I ÖP 90 anges följande huvudmål för den framtida användningen av mark och vatten: Säkerställa framtida vattenförsörjning. Minska användningen av miljöfarliga ämnen och förhindra utsläpp av dessa till luft, mark och vatten. I ÖP 90 anges följande delmål med relevans för vattenförsörjning och vattenskydd: Den framtida vattenförsörjningen bör baseras på grundvatten. Befintliga vattentäkter, samt vattentillgångar av strategisk betydelse för kommunens framtida vattenförsörjning skall skyddas mot förorenade verksamheter i största möjliga utsträckning. Tillförsel av miljöfarliga ämnen och gödslande ämnen till vatten skall minskas. I enskilda lägen kan restriktioner på enskilda utsläpp bli nödvändiga. Enligt ÖP ligger Älekulla inom en del av Marks kommun där kommunen är positiv till ny fritidsbebyggelse och nya anläggningar för turism och fritid. 10 (25)

15 4.1.2 Område med riksintresse för naturvård Älekullas omgivningar är av riksintresse för naturvård 5. Området utgörs av småbruten terräng med artrika ängsmarker Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som redovisas under kapitel 5 har inte påträffats för Älekulla vattentäkt (25)

16 5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 5.1 Genomförande Riskobjekten utgörs av konfliktpunkterna mellan verksamheter som kan påverka grundvattnet och vattentäkten. Med risk menas här en möjlig fara från en verksamhet eller ett förhållande. En översiktlig riskinventering av området runt Älekulla vattentäkt genomfördes Riskkällor och emissioner inom tillrinningsområdet till Älekulla vattentäkt De verksamheter eller förhållanden som kan innebära risker i området kan grupperas i riskkällor: Klimatförändringar Sabotage Vägar/transporter Gårdar med jord- eller skogsbruk Bostadshus/fritidshus Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs nedan och läget redovisas på i figur Klimatförändringar - översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att därmed föroreningar lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Ett översvämmande vattendrag löper i sig större risk att förorenas av verksamheter/objekt i anslutning till vattendraget, t.ex. av överbelastade dag- och spillvattenledningar eller genom att markbundna föroreningar frigörs. Älekulla vattentäkt är högt belägen i terrängen och det föreligger ingen risk för översvämning av området. Ökad nederbörd medför ökad avrinning och det medför en viss risk för att vattentäkten ska påverkas genom nedträngande nederbördsvatten. 12 (25)

17 5.2.2 Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med krig och kris. Även om vattenskyddsområdets funktion huvudsakligen är att minska riskerna i fredstid bör ändå risker som kan förknippas med krig och kris uppmärksammas. För aktuellt uppdrag redovisas endast risker associerade med sabotage mycket översiktligt. Risker rör bl.a. åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. Dessa aspekter bör beaktas i en beredskaps- och saneringsplan Vägar De riskkällor som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor Vägdagvatten Vägsalt Det förekommer inga större vägar i anslutning till vattentäkten i Älekulla. Länsväg 1526 går ca 250 m öster om vattentäkten och uttagsbrunnen ligger högt över vägens nivå. Inom vattentäktens närområde finns endast mindre gator. Det bedöms därför inte föreligga någon risk att vattentäkten förorenas genom förorenat vägdagvatten, vägsalt eller olyckor på vägar Gårdar med jord- eller skogsbruk Jordbruk och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen såsom handelsgödsel, naturgödsel och urin som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. De riskkällor som kan finnas i anslutning till gårdar med jordeller skogsbruk är: Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Övrigt mobila tankar, upplag av timmer mm I anslutning till Älekulla vattentäkt finns ingen jordbruksmark. Jordbruk bedrivs i mindre skala inom områden främst väster om vattentäkten. Avståndet från brunnen till dessa områden är ca 600 m. De riskkällor som kan förknippas med jordbruk bedöms inte utgöra någon risk för Älekulla vattentäkt. Skogsbruk bedrivs strax norr om vattentäkten. Nedan redovisas översiktligt riskkällor förknippade med skogsbruk. 13 (25)

18 Bekämpningsmedel Skogsbruket står endast för en liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel. Felaktig förvaring av bekämpningsmedelsbehandlade plantor i anslutning till vatten kan utgöra en risk. Även hantering av bekämpningsmedel och punktbehandling av plantor i anslutning till vatten utgör en risk. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av växtnäringsämnen i jord- och skogsbruket; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar bestående av organismer som överlever under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av näringsämnen till omgivningen. Övrigt Mobila tankar inom skogsbruksverksamhet innebär en risk för att petroleumprodukter genom spill samband med tankning och läckage kan nå yt- och grundvatten. Upplag av timmer i samband med skogsbruk kan utgöra ett hot mot vattentäkten genom läckage av bland annat fenoler Bebyggelse (1) Överallt där människor bor och vistas förekommer en lång rad potentiella hot för en nedströms belägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. De riskkällor för Älekulla vattentäkt som förknippas med bebyggelse är främst: Enskilda avlopp Olyckor Hushålls/trädgårdskemikalier Fordonsuppställning Energianläggningar/värmepumpar Samlad bebyggelse förekommer i Älekulla by söder och öster om vattentäkten. Närmsta hus ligger ca 30 m från uttagsbrunnen. Bebyggelsen utgörs av villor och några hyreshus. Nedan redovisas riskerna kopplade till bebyggelse översiktligt. 14 (25)

19 Avlopp Enskilda avloppslösningar kan utgöra en risk för grundvattenmagasinet. Erfarenhetsmässigt vet man att andelen avloppsanläggningar som är undermåliga, beroende på bristfällig konstruktion eller skötsel, är i storleksordningen %. Den främsta risken med avlopp är infiltration av mikrobiella föroreningar till grundvattnet, men även kväve, fosfor och andra ämnen kan spridas med grundvattnet till en vattentäkt. Bebyggelsen i samhället har kommunalt avlopp. Fastigheter med enskilda avlopp finns utanför samhällets samlade bebyggelse. Enskilda avlopp bedöms inte utgöra någon risk för Älekulla vattentäkt. Olyckor All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Stora volymer skadliga ämnen hanteras bland annat i samband med uppvärmning av bostäder. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Ett väsentligt riskmoment med oljecisterner är transporter och påfyllning. Hushålls/trädgårdskemikalier Bekämpningsmedel och övriga hemkemikalier utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av de flesta medel är mycket långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken. Fordonsuppställning Vanligt förekommande i bebyggda områden är regelbunden parkering och uppställning av fordon samt olika former av fordonstvätt. Dessa förfaranden innebär en risk för förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet. Energianläggningar/värmepumpar Riskerna med energianläggningar i jord och berg är att läckage av köldbärarvätska vid anläggning och drift kan medföra påverkan på grundvattenkvaliteten. För bergvärmeanläggningar kan även utförandet av borrhålet samt hålet i sig utgöra en risk t.ex. genom att en transportväg skapas mellan markytan och grundvattenmagasinet. 15 (25)

20 5.2.6 Övriga riskkällor En grusfotbollsplan (2) ligger strax väster om vattentäkten. Eventuell användning av bekämpningsmedel och salt på grusplanen utgör en risk för vattentäkten eftersom avståndet är så kort. Älekulla kyrka och kyrkogård (3) ligger ca 130 m sydväst om vattentäkten. Föroreningar från kyrkogårdar kan vara mikrobiella föroreningar, näringsämnen och spridning av bekämpningsmedel. Vid affären ca 130 m sydost om vattentäkten finns en bensinstation (4). Hantering och lagring av petroleumprodukter utgör en risk för grundvattenförorening. Figur 5: Riskkällor i anslutning till Älekulla vattentäkt. Numreringen hänvisar till beskrivning i text. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ (25)

21 6 RISKBEDÖMNING Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. Konsekvensen av störningen är i detta fall att råvattenkvaliteten försämras. För att analysera risken för att de riskobjekt som förekommer i vattentäktens tillrinningsområde skall komma att påverka grundvattenkvaliteten används en riskmodell med sex, av varandra, oberoende parametrar. Dessa omfattar sannolikheten för att ett transportsystem finns för föroreningen från riskkällor eller riskobjekt till vattentäkten, transportsystemets motstånd mot transport samt belastningen av transportsystemet med farliga ämnen. Dessa bygger tillsammans upp en riskmodell som utgörs av följande delar: Sannolikheten för hotande emission Närheten (avstånd) till vattentäkt/intag Sårbarhet Emissionens rörlighet Emissionens farlighet Emissionens belastning, intensitet 6.1 Riskanalys Genom systematisk bedömning av riskmodellens samtliga ingående parametrar erhålls för varje riskobjekt en så kallad riskpoäng, vilken är en produkt av sannolikhet och konsekvens, se bilaga 1b. Riskpoängen ger riskobjekten en approximativ inbördes ordning i förhållande till hur stor risk de anses utgöra för vattentäkten. Resultatet av riskanalysen redovisas i tabell i bilaga 1b. Som framgår av tabellen utgörs de största riskerna av: o o o Användande av hemkemikalier, t.ex. bekämpningsmedel. Spridning av bekämpningsmedel på den närbelägna grusfotbollsplanen. Användning av bekämpningsmedel inom skogsbruket. 6.2 Riskanalysens användning Riskanalysen är ett verktyg för att systematiskt rangordna risker inom vattentäktens tillrinningsområde. Även om resultatet av riskanalysen är grovt utgör det en lämplig grund för att bestämma vattenskyddsområdets utsträckning och skyddsföreskrifternas omfattning. Arbetsmodellen fokuserar i enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer på de risker som bedömts utgöra allvarliga hot mot vattentäkten. 17 (25)

22 Det är viktigt att komma ihåg att riskanalysen jämför risker inom ett bestämt område. Resultatet kan inte jämföras med en riskanalys genomförd i ett annat område. 6.3 Riskanalysens känslighet I riskanalysen ingår subjektiva bedömningar. Det medför att rangordningen i bilaga 1b visar en relativ risknivå mellan olika riskkällor inom Älekulla vattentäkts tillrinningsområde. Endast riskobjekt som hamnar långt ifrån varandra i rang, d.v.s. stor skillnad i poäng utgör verkligt skilda risker för vattentäkten. 6.4 Skyddsbehov Skyddsbehovet är extra stort där det förekommer sådana verksamheter och markanvändning som kan ge upphov till irreversibla eller långvariga skador på vattenförekomster och vattentäkter. Dessa delar av tillrinningsområdet bör omfattas av skyddsföreskrifter som innebär stora restriktioner för markanvändning och verksamheter i avsikt att minska riskerna till acceptabla nivåer. Risknivån i anslutning till Älekulla vattentäkt bedöms vara låg och det förekommer inga riskobjekt som särskilt behöver beaktas vid utformningen av vattenskyddsområdet. 18 (25)

23 7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden, utförda vattenbalansräkningar, riskanalyser har ett vattenskyddsområde avgränsats enligt bilaga Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skydds-föreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) och handbok för vattenskyddsområden (2010:5) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner på så stora områden. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vatten-skyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra zoner med olika restriktionsnivåer. 7.3 Vattentäktszon En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsbrunnen/brunnarna. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. Om det finns flera uttagsområden ska alla avgränsas som vattentäktszon. Området runt uttagsbrunnen för Älekulla vattentäkt är redan inhägnat och ej tillgängligt för obehöriga. Detta område utgör vattentäktszon. 19 (25)

24 7.3.1 Primär skyddszon Vid identifiering av primär zon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära zonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå vattentäktszonen med uttagsbrunnarna. Gränsen mellan primär zon och sekundär zon sätts så att uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäktszonens gräns beräknas vara minst 100 dygn för grundvatten bildat i den sekundära zonen. I de fall området nära vattentäkten utgörs av mäktiga jordlager med begränsad genomsläpplighet eller där en starkt uppåtriktad grundvattengradient råder även vid fullt uttag kan även områden med kortare uppehållstid än 100 dygn ingå i den sekundära zonen. Primär skyddszon för Älekulla vattentäkt beräknas efter ett vattenuttag på 20 m 3 /dygn, vilket motsvarar tillåtet vattenuttag i medeltal enligt vattendom. Storleken på det område som erfordras för 100 dygns uppehållstid i marken kan bestämmas genom vattenbalansberäkning enligt följande samband; Q * t A R Där: A = erforderligt tillrinningsområde Q = uttagen vattenmängd, 20 m 3 /dygn t = tid, 100 dygn R = grundvattenbildningen, ca 60 mm/år i berg- och moränområden Enligt ovan beskrivna samband erfordras ett tillrinningsområde med storleken 0,033 km 2. Vid radiellt flöde motsvarar det en cirkel med diametern 103 m. Resultatet av vattenbalansberäkningen är mycket grovt eftersom grundvattenbildningen i berg är osäker. Det ger dock en indikation på storleken på det område som erfordras för att uppehållstiden 100 dygn ska uppnås Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära zonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av tillrinningsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst ett år. Storleken på det tillrinningsområde som erfordras för ett års uttagen vattenmängd kan bestämmas genom vattenbalansberäkning enligt sambandet; 20 (25)

25 Q * t A R Där: A = erforderligt tillrinningsområde Q = uttagen vattenmängd, 20 m 3 /dygn t = tid, 365 dygn R = grundvattenbildningen, ca 60 mm/år i berg- och moränområden Enligt ovan beskrivna samband erfordras ett tillrinningsområde med storleken 0,122 km 2. Vid radiellt flöde motsvarar det en cirkel med diametern 200 m. Resultatet av vattenbalansberäkningen är grovt eftersom grundvattenbildningen i berg är osäker. Tillströmningen av grundvatten till vattentäkten är dock inte radiell utan sker huvudsakligen i berggrundens sprickzoner. Vid gränsdragning av sekundär skyddszon antas strömningshastigheten, i de sprickzoner i berggrunden som kan leda fram vatten till uttgasbrunnen, vara ca 1 m/dygn. Detta medför en sträcka på ca 365 m. Det är dock inte känt hur berggrundens sprickor i området i detalj hänger samman Tertiär skyddszon Syftet med den tertiära zonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. Den tertiära zonen ska omfatta de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zoner. Huvudprincipen är att hela tillrinningsområdet till vattentäkten bör omfattas av vattenskyddsområdet. Någon tertiär skyddszon har inte utformats för Älekulla vattenskyddsområdet, utan vattenskyddsområdets yttre gräns sammanfaller med gränsen för sekundär skyddszon. Det är inte motiverat att inkludera hela tillrinningsområdet i vattenskyddsområdet eftersom det inte förekommer några större risker för vattentäkten. Vattentäkten får sitt vatten genom tillströmning av grundvatten i sprickzoner i berggrunden och det är inte möjligt att avgöra var detta grundvatten bildas. 7.4 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Inom vissa områden har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare Strategi och generella motiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. 2. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är 21 (25)

26 att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning, så att råvattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. Varje annan storlek innebär en annan risk att syftet bakom vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion. 7.5 Platsspecifika motiv Avgränsning av primär och en sekundär skyddszon föreslås mot bakgrund av de hydrogeologiska förhållandena och riskanalysen. Nedan redogörs för platsspecifika motiv för gränsdragningen enligt numrering i figur 6. Vattentäktzonen är inte utmärkt på kartan. 22 (25)

27 Väg 1526 Väg 1520 Figur 6: Utbredning av vattenskyddsområde för Älekulla vattentäkt. Numreringen hänvisar till motivering i text. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ P1 S1 Avgränsningen av primär skyddszon baseras på beräkningar av storleken på det område som erfordras för att balansera 100 dygns grundvattenuttag. Detta medför att områden inom avståndet ca 100 m till vattentäkten omfattas av skyddszonen. Inom samhället har gränsen anpassats till fastighetsgränser. Begränsningen av den sekundära skyddszonen baseras på beräkningar av det område som erfordras för att balansera ett års uttag från vattentäkten. Det medför att områden inom avståndet ca 200 m omfattas av skyddszonen. Det förekommer inga riskkällor som specifikt måste beaktas på ett större avstånd från vattentäkten. 23 (25)

28 8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER Lagstiftning, Naturvårdsverket, EU, Miljömålskommittén, Marks kommun och många andra anser att vattenskyddet långsiktigt måste förbättras. Att införa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter enligt miljöbalken är ett av många verktyg för att uppnå detta. Några av målen med vattenskyddet är att: Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten Använda mark och vatten på bästa sätt 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Älekulla vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande som informerande. Dessa två funktioner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utformningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktioner. 8.3 Generella krav på restriktionsnivån För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, gäller skyddsföreskrifter enligt bilaga 3. Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsom grundvattentäkter finns numera även EU:s ramdirektiv för vatten att beakta. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls i ett flergenerationsperspektiv. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet. En vattentäkts skyddsområde är vanligen lämpligast att indela i vattentäkts zon samt i en primär, sekundär och vid behov en tertiär skyddszon. 24 (25)

29 Avsikten med vattentäktszonen är att säkra ett effektivt närskydd och området ska vara otillgängligt för obehöriga. För den primära zonen bör gälla sådana skyddsföreskrifter att rådrum erhålles i händelse av akut förorening. För den sekundära zonen bör gälla sådana skyddsföreskrifter att en hög grundvattenkvalitet bibehålls eller förbättras. För den tertiära zonen regleras mark och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv. 8.4 Kommunens miljöpolicy och miljöambitioner För att få en tydlig linje mellan politisk miljöambition och resulterande skyddsbestämmelser, har kommunens miljöpolicy och andra miljödokument utgjort grunden för en kalibrering av restriktionsnivån i bestämmelserna. Enligt Miljömålshandboken för Det uthålliga Mark utgör gällande lagstiftning och därmed Miljöbalken miniminivån för kommunens miljöarbete. Det medför att kommunens miljöpolitiska ambition ansluter till miljöbalkens nivå, varför skyddsföreskrifterna i princip grundar sig på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16. SWECO Vattenresurser, Göteborg Helen Eklund Anders Blom Kvalitetsansvarig 25 (25)

30

31 BILAGA 1a: RISKANALYS - Kommentarer Blom-Liedholmsk riskklassning efter: Managing Ground Water Contamination Sources in Wellhead Protection Areas: A Priority Setting Approach, EPA 570/ För att lättare kunna göra en analys och rangordning av de risker som finns för Älekulla vattentäkt kan risken brytas ner i ett antal bitar. Här omfattar de transportsannolikhet, barriärförmåga och emissionens egenskaper. Denna uppdelning har således gjorts efter principen: 1. Förutsättningar för att risk skall finnas 2. Hydrogeologiska egenskaper 3. Det förorenande ämnets egenskaper Transportsannolikhet: Dessa parametrar måste samtliga existera för att risk skall kunna existera. Detta innebär att om en av dem kan reduceras till noll så upphör risken att existera. Barriärförmåga: Dessa parametrar beskriver markens förmåga att reducera föroreningen samt sträckan på vilket detta kan äga rum. Emissionen: Dessa parametrar beskriver emissionens egenskaper, t.ex. dess förmåga att motstå nedbrytning, dess farlighet, mängden förorening, antal utsläpp. Bedömningen av emissionens farlighet och belastning följer de riktlinjer Naturvårdsverket fastslagit för förorenade markområden. Tabellen läses genom att först bestämma emissionens farlighet, och med utgångspunkt från resultatet därefter bestämma belastningen som en funktion av mängden. Angivna vikter avser ren förorening, t.ex. olja, medan angivna volymer avser förorenat medium, t.ex. avloppsvatten. I Naturvårdsverkets bedömningar används skalan liten, måttlig, stor och mycket stor, medan den Blom-Liedholmska riskklassningen bygger på en bedömning i skalan 0-10 för att öka möjligheterna till nyanseringar i bedömningen. Naturvårdsverkets skala har översatts till skalan 1, 2, 5 och 10. Beräkning: Varje komponent i riskanalysen ingår i ett multiplikativt samband, vilket ger en riskpoäng. Poäng: Poängen anger ett sammanfattande risktal där hög poäng per definition representerar en högre risk än en låg poäng. Liten poängskillnad innebär inte liten verklig riskskillnad. Stor poängskillnad innebär hög sannolikhet för verklig riskskillnad.

32 Bilaga 2 2:6 2:3 2:18 2:22 Väg :24 2:33 2:3 2:38 2:32 2:31 2:21 3:1 2:14 2:36 2:30 2:28 2:16 2:37 2:29 2: :40 2:35 1 Väg 2:22 2:19 2:20 2:5 2:27 2:8 2:39 2:26 2:7 Vattenskyddsområde Älekulla vattentäkt Marks kommun Tillhör kommunfulmäktiges beslut , 72/2015 Vattenskyddsområde Vattentäkszon Primär skyddszon m Sekundär skyddszon ¹

33 BILAGA 3: SKYDDSFÖRESKRIFTER ÄLEKULLA VATTENTÄKT, MARKS KOMMUN Bilagan är uppdelad i två delar vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Älekulla vattentäkt, samt en informationsdel. Vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Älekulla grundvattentäkt Här anges restriktioner som är specifika för Älekulla vattentäkt. De har utformats med vattentäktens skyddsbehov i fokus och representerar i många avseenden en tillämpning och uttolkning av Miljöbalkens intentioner som uttrycks i de allmänna hänsynsreglerna (Miljöbalken 2 kap). I vissa fall kan en föreskrift med stöd av Miljöbalkens 7 kap innefatta ett större krav på försiktighet än vad som följer av Miljöbalkens allmänna aktsamhetsregler. Föreskrifter för vattenskyddsområde meddelas med stöd av 7 kap. 22, 30 i Miljöbalken. Information i anslutning till skyddsföreskrifterna Här beskrivs skyddsföreskrifternas mål och syfte och Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Sedan följer en förklaring av olika begrepp som används i skyddsföreskrifterna. Under rubriken Andra gällande föreskrifter ges hänvisningar till andra författningar och föreskrifter med bestämmelser som följer av lag, eller har utfärdats med stöd av lag, och som därför har generell giltighet inom landets alla vattenskyddsområden. De föreskrifterna och restriktionerna får giltighet i och med att ett vattenskyddsområde inrättas och måste iakttas på samma sätt som vattenskydds-föreskrifterna måste följas. I denna del ges även viss information om vad som gäller generellt för olika verksamheter (även utanför vattenskyddsområdet) med hänvisning till lagar, förordningar, föreskrifter mm. 1 (17)

34 Vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Älekulla vattentäkt Med stöd av 7 kap. 21 Miljöbalken beslutar kommunfullmäktige om vattenskyddsområde för Älekulla grundvattentäkt på fastigheten Älekulla 2:25 i Marks kommun. Vattenskyddsområdet skall ha den omfattning som framgår av bifogad karta. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon, primär skyddszon samt sekundär skyddszon. Med stöd av 7 kap. 22 Miljöbalken beslutar kommunfullmäktige att nedan angivna skyddsföreskrifter skall gälla inom vattenskyddsområdet. Skyddsföreskrifterna redovisas med en uppdelning mellan respektive zon. Följande skyddsföreskrifter fastställda av kommunfullmäktige Marks kommun /2015 gäller inom vattenskyddsområdet för Älekulla vattentäkt. 1 Vattentäktszon Annan verksamhet än vattentäktsverksamhet får inte förekomma inom inhägnat område. 2 Petroleumprodukter och/eller andra för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen Primär skyddszon Nytillkommande hantering av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen, såsom petroleumprodukter, impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälsoskadliga eller miljöfarliga kemiska produkter, som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med vattenskyddet, är förbjuden för andra ändamål än normalt hushållsbehov. Befintlig hantering av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen, såsom petroleumprodukter, impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälsoskadliga eller miljöfarliga kemiska produkter, som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med vattenskyddet kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor för andra ändamål än normalt hushållsbehov. Där petroleumprodukter eller andra för vattnet skadliga ämnen som kräver tillstånd eller dispens hanteras, skall skylt sättas upp som erinrar om vattenskyddsområdets existens, av den som erhållit tillståndet eller dispensen. Skyltarna tillhandahålls av kommunen. Fordonstvätt med avfettningsmedel eller därmed liknande produkter är förbjuden. 2 (17)

35 Sekundär skyddszon Hantering av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen, såsom petroleumprodukter, impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälsoskadliga eller miljöfarliga kemiska produkter, som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med vattenskyddet kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor för andra ändamål än normalt hushållsbehov. Där petroleumprodukter eller andra för vattnet skadliga ämnen som kräver tillstånd eller dispens hanteras, skall skylt sättas upp som erinrar om vattenskyddsområdets existens, av den som erhållit tillståndet eller dispensen. Skyltarna tillhandahålls av kommunen. 3 Bekämpningsmedel Primär skyddszon Hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Yrkesmässig hantering av biologiska bekämpningsmedel, som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med vattenskyddet, kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Sekundär skyddszon Yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Icke yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel med klass 3 enligt förordning (1998:947) om bekämpningsmedel, kräver anmälan till den kommunala nämnden för miljöfrågor. Yrkesmässig hantering av biologiska bekämpningsmedel, som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med vattenskyddet, kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. 4 Växtnäringsämnen Primär skyddszon Hantering av växtnäringsämnen som innehåller kemiska bekämpningsmedel (s.k. kombinationsgödsel) är förbjuden. Yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen såsom handelsgödsel, naturgödsel eller liknande, kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. 3 (17)

36 Spridning av växtnäringsämnen (NPK-gödsel) för normalt hushållsbehov är tillåtet upp till 1 kg/100 kvm en gång i månaden under april- augusti. Annan spridning kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. Spridning av slam från reningsverk kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. Spridning av bioaska från uppvärmning av en- eller tvåbostadshus får ske inom fastighetens tomt. Annan spridning av bioaska kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. Sekundär skyddszon Yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen såsom handelsgödsel, naturgödsel eller liknande kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Spridning av växtnäringsämnen (NPK-gödsel) för normalt hushållsbehov är tillåtet upp till 1 kg/100 kvm en gång i månaden under april- augusti. Annan spridning kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. Hantering av växtnäringsämnen som innehåller kemiska bekämpningsmedel (s.k. kombinationsgödsel) skall utföras med stor försiktighet, efter anmälan enligt 3. Spridning av slam från reningsverk kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. Spridning av bioaska från uppvärmning av en- eller tvåbostadshus får ske inom fastighetens tomt. Annan spridning av bioaska kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. 5 Djurhållning Primär skyddszon Nyetablering av djurhållning är förbjuden. Sekundär skyddszon Nyetablering av djurhållning kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. Utökning av befintlig djurhållning kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. 4 (17)

37 6 Kommersiell odling Primär skyddszon Ändring av befintlig verksamhetsinriktning kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. Nyetablering av kommersiell odlingsverksamhet är förbjuden. Sekundär skyddszon Ändring av befintlig verksamhetsinriktning kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. Nyetablering av kommersiell odlingsverksamhet kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. 7 Upplag av skogsprodukter såsom ved, timmer eller liknande Primär skyddszon Permanenta upplag av skogsprodukter såsom ved, bark, timmer, sågat virke, sågspån för annat ändamål än uppvärmning av eget bostadshus är förbjudet. Tillfälliga upplag under längre tid än en avverkningssäsong (1 år) av skogsprodukter såsom ved, bark, timmer, sågat virke, sågspån för annat ändamål än uppvärmning av eget bostadshus kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. Sekundär skyddszon Permanenta upplag av skogsprodukter såsom ved, bark, timmer, sågat virke, sågspån för annat ändamål än uppvärmning av eget bostadshus kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. 8 Infiltration och avledning av avloppsvatten, hantering av avfall samt upplag Primär skyddszon Nyetablering av anläggning för infiltration eller utsläpp av hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten i marken, diken eller vattenområde är förbjuden. Avloppsledningar skall vara täta, inspekteras regelbundet och vid behov omedelbart läggas om och renoveras. 5 (17)

38 Tillfälliga eller permanenta upplag av avfall, massor med okänd miljöstatus eller av massor som är förorenande, är förbjudna. Upplag av snö med ursprung från trafikerade ytor utanför primär skyddszon är förbjudet. Sekundär skyddszon Nyetablering av anläggning för infiltration eller utsläpp av hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten i marken, diken eller vattenområde kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Avloppsledningar skall vara täta, inspekteras regelbundet och vid behov omedelbart läggas om och renoveras. Tillfälliga eller permanenta upplag av avfall, massor med okänd miljöstatus eller av massor som är förorenande, är förbjudna. Upplag av snö med ursprung från trafikerade ytor utanför primär eller sekundär skyddszon är förbjudet. 9 Väghållning Primär skyddszon Upplag av asfaltmassa, oljegrus och vägsalt är förbjudna. Beläggningsarbete och andra större underhålls- eller förbättringsarbeten på väg, garageuppfart eller liknande får inte ske utan anmälan till kommunala nämnden för miljöfrågor. Lagning av potthål i vägen är undantaget anmälningsplikt. Sekundär skyddszon Upplag av asfaltmassa, oljegrus och vägsalt är förbjudna. 10 Täktverksamhet, schaktningsarbeten samt borrningsarbeten Primär skyddszon Anläggande av materialtäkt är förbjudet. För husbehovstäkt kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. Borrning i jord och berg är förbjuden. Schaktning, muddring, pålning, spontning och underjordsarbete kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. Sekundär skyddszon Anläggande av materialtäkt är förbjudet. Husbehovstäkt kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. 6 (17)