TEKNISKT UNDERLAG SAMT VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER. S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Transkript

1 RAPPORT MARKS KOMMUN HAJOM VATTENSKYDDSOMRÅDE TEKNISKT UNDERLAG SAMT VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER UPPDRAGSNUMMER GÖTEBORG S w e co Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen H el en Ekl u nd Hydrogeolog Vattenresurser, Göteborg Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) helen.eklund@sweco.se

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Uppdragets omfattning och genomförande Underlagsmaterial Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Orienteringskarta 3 2 HAJOM VATTENTÄKT Vattentäktens utformning Vattenbehandling Försörjningsområde Vattenförbrukning Kapacitet Framtida uttagsbehov Reservvattentäkt Vattentäktens värde Ägandeförhållanden Vattendom Tidigare vattenskyddsområde 5 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING Områdesbeskrivning Geologi Hydrologi Hydrogeologi Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Vattenkvalitet 11 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING Övergripande planering 12 5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR Genomförande Riskkällor och emissioner inom tillrinningsområdet till Hajom vattentäkt 14 6 RISKBEDÖMNING Resultatet av riskanalysen Riskanalysens användning Riskanalysens känslighet Skyddsbehov 21

3 7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Krav och allmän metodik Skyddszoner Genomförande samt motiv till gränsdragningar Platsspecifika motiv 25 8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER Skyddsföreskrifternas syfte Skyddsföreskrifternas funktion Generella krav på restriktionsnivån Kommunens miljöpolicy och miljöambitioner 28 Bilagor 1a: Riskanalys kommentarer 1b: Riskanalys resultat 2: Karta över vattenskyddsområde 3: Skyddsföreskrifter för Hajom vattentäkt 4: Kommunfullmäktiges beslut p:\1313\ mark fastställande vso\10arbetsmtrl_dok\hajom_tu_ docx

4

5 1 INLEDNING På uppdrag av Marks kommun har SWECO upprättat tekniskt underlag samt utformat vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Hajom vattentäkt. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att ge Hajom vattentäkt ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras, så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter meddelas 1 : o o o stärks skyddet för vattenförekomsten tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse förtydligas vad som gäller utifrån Miljöbalken För Hajom vattentäkt finns ett tillfälligt skyddsområde med intermistiska förbud som gäller under en begränsad till fram till att kommunen fastställt ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter. 1.2 Uppdragets omfattning och genomförande Uppdraget omfattade upprättande av tekniskt underlag samt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Hajom vattentäkt. Arbetet har omfattat: o o o o o o Teknisk beskrivning av vattentäkten. Hydrogeologisk beskrivning av vattentäktens tillrinningsområde. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor. Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällor för vattentäkten. Avgränsa skyddsområde. Framtagande av skyddsföreskrifter. 1 Vattenskyddsområde. Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverket 2010:5. 1 (28)

6 Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Marks kommun, samhällsbyggnadsförvaltningen samt uppgifter från bl.a. miljökontoret. 1.3 Underlagsmaterial Underlagsmaterialet har främst utgjorts av: A) Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen SGU ser Ah nr 13. B) Jordartskartan 6C Kinna SV, SGU C) Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16. D) Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, Naturvårdverkets handbok 2010:5 E) Det uthålliga Mark. Lokala miljökvalitetsmål, Mark, F) Översiktsplan 90 för Mark. G) Marks kommun, ansökan om lagligförklaring av fem befintliga bergborrade vattentäkter. 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Syftet är inte, och kan inte vara, att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt Naturvårdsverkets allmänna råd för vattenskyddsområden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 2 (28)

7 1.5 Orienteringskarta Figur 1: Orienteringskarta med ungefärligt läge för Hajom vattentäkt i Marks kommun. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ (28)

8 2 HAJOM VATTENTÄKT 2.1 Vattentäktens utformning Vattentäkten ligger ca 5 m från en av skolbyggnaderna vid Hajoms skola. Den utgörs av en 65 m djup bergborrad brunn med diametern 150 mm. Brunnen är utförd på 1960-talet och den är försedd med en överbyggnad. 2.2 Vattenbehandling Råvattnet har förhöjda halter av järn och mangan. Lut tillsätts till det inkommande råvattnet och sedan luftas vattnet i ett luftningskärl för att reducera järn och mangan. För att höja vattnets ph-värde och kalciumhalt leds vattnet genom ett alkaliskt filter. Efter desinfektion med UV-ljus distribueras vattnet via en hydroforanläggning. 2.3 Försörjningsområde Vattentäkten försörjer ca 50 personer, inklusive skolan med vatten. 2.4 Vattenförbrukning Det aktuella vattenuttaget ur brunnen är i medeltal ca 9 m 3 /dygn (0,1 l/s) vilket motsvarar ca 3285 m 3 /år. 2.5 Kapacitet Vattentäktens kapacitet bedöms vara ca 20 m 3 /dygn. 2.6 Framtida uttagsbehov Antalet personer som är anslutna till Hajom vattentäkt väntas inte öka nämnvärt, vilket medför att framtida vattenbehov väntas vara ungefär det samma som i dagsläget. 2.7 Reservvattentäkt Det finns ingen reservvattentäkt för Hajom vattentäkt. 2.8 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Det bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. 4 (28)

9 Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Hajom vattentäkt ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde räknas allmänna vattentäkter där reservvattenförsörjning saknas. 2.9 Ägandeförhållanden Vattentäkten är belägen på fastigheten Hajom 5:2 som ägs av Marks kommun Vattendom Miljödomstolen vid Vänersborgs Tingsrätt lagligförklarade Hajom vattentäkt i en vattendom från 2002, akt M29-02:7. Vattendomen ger kommunen tillstånd för ett vattenuttag på 5000 m 3 /år (i medeltal ca 13,7 m 3 /dygn) eller maximalt 20 m 3 /dygn Tidigare vattenskyddsområde Det finns ett tillfälligt vattenskyddsområde för Hajom vattentäkt med intermistiska förbud som gäller sedan Detta utgörs endast av en zon enligt figur 2. 5 (28)

10 6 (28) Figur 2: Utbredning av tillfälligt vattenskyddsområde för Hajom vattentäkt. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599.

11 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 3.1 Områdesbeskrivning Vattentäkten ligger på den östra sidan av Surtans dalgång i den södra delen av Hajom. Uttagsbrunnen ligger intill Hajoms skola, några meter från skolbyggnaden. Markanvändningen i Surtans dalgång väster om Hajoms vattentäkt utgörs av jordbruksmark och öster om dalgången finns skogsmark. Uttagsbrunnen ligger intill skolan och i söder finns några bostadshus. Norr om vattentäkten ligger Hajoms kyrka och ett antal gårdar. I Hajom finns inga större områden med samlad bebyggelse. 3.2 Geologi Det finns en modern jordartsgeologisk karta över området runt Hajom 2. Ett utsnitt ur denna visas i figur 3. Geologin inom tillrinningsområdet till vattentäkten domineras av berg med tunt moräntäcke (ljusrosa i kartan). Hajom kyrka ligger på en isälvsavlagring (grönt) som sträcker sig från kyrkan och en bit norr ut. Sutrans dalgång, väster om vattentäkten är fylld av finsediment i form av lera och silt (gult). Under lagren av finsediment finns sannolikt friktionsmaterial i form av morän eller isälvsmaterial. Svallsand (orange) förekommer strax väster om vattentäkten mot dalgången. Sanden överlagrar sannolikt lager av lera och silt. Berggrunden i området utgörs av gnejs. Ett antal krosszoner identifierades vid de seismiska undersökningarna norr och nordost om vattentäkten 2. Ihållande sprickzoner kunde dock inte verifieras. För området finns två dominerande spricksystem, ett i NNV- SSO och ett med ost-västlig riktning (se figur 4) 3. Sutrans dalgång ligger i en större sprickzon. Denna har riktningen NNO-SSV i anslutning till Hajom. 2 Jordartskartan 6C Kinna NV, SGU Marks kommun, ansökan om lagligförklaring av fem befintliga bergborrade brunnar, (28)

12 Hajom vattentäkt Figur 3: Utsnitt ur den jordartsgeologiska kartan över området runt Hajom. SGU 3.3 Hydrologi Nederbörd Den korrigerade årsnederbörden i området uppgår till ca 1100 mm. Avrinningen är ca 50 % av nederbörden och uppgår till ca mm/år, vilket motsvarar l/s*km 2 4. Grundvattenbildningen uppgår till ca 100 mm/år i morän och till ca 25 mm/år i berg. I ett område med växlande berg i dagen och berg med tunna moränlager kan grundvattenbildningen antas vara ca 60 mm/år. 3.4 Hydrogeologi En översiktlig genomgång av de brunnar i SGU:s brunnsarkiv som finns i området runt Hajom visar att möjligheten att ta ut grundvatten ur bergborrade brunnar är tämligen god 8 (28) 4 Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen. SGU serie Ah nr 13.

13 till god. Det verifieras även av en tidigare genomförd hydrogeologisk modellering, avseende kapacitet i berggrunden i del av Marks kommun. Enligt den ligger Hajoms vattentäkt i ett område med hög kapacitet för grundvattenutvinning 5. Grundvattentransport i jordlagren sker i jordlagrens porsystem och styrs till stor del av jordartens hydrauliska konduktivitet. Grundvattentransporten i berggrunden sker i sprickor och sprickzoner och beror på sprickornas grad av öppenhet och hur de hänger samman. Uttagbar vattenmängd och tillrinningsområdets omfattning beror på sprickornas orientering och utsträckning, hydrauliska egenskaper samt inbördes kontakt. Flödeshastigheter för grundvatten i sprickor i berg är i allmänhet centimetrar eller decimetrar per dygn, men kan i större spricksystem vara flera meter per dygn. Vattenskyddsområden för bergborrade brunnar bör därför definieras av utbredningen av vattenförande sprickzoner. Detta kan medföra att vattenskyddsområdets utbredning varierar i olika riktningar beroende på sprickzonernas riktning. Grundvattenströmningen till en brunn är främst beroende av lokala sprickor och sprickzoner. Området runt Hajom vattentäkt avvattnas av några mindre bäckar till Surtan i väster. Grundvattenströmningen i jordlagren följer topografin och sker från öster och nordöst mot dalgången i väster. Grundvattenströmningen i berggrunden följer sannolikt de dominerande spricksystemen som i området har riktningarna NNV-SSO samt V-O (se figur 4). Höjdområdena med berg i dagen eller tunna lager av morän öster om vattentäkten utgör sannolikt inströmningsområden för grundvatten till vattentäkten. 5 Sårbarhetsstudie av vattentäkter vid Hajom, Hyssna och Öxabäck i Marks kommun. IMPAKT geofysik, (28)

14 Figur 4: Tolkade sprickzoner i anslutning till Hajom. Surtans dalgång ligger i en större sprickzon som med riktningen NNO-SSV. Figuren visar även läge för de geofysiska undersökningar som genomförts i området i tidigare utredning. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens och grundvattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark till grundvattnet. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet. I området i anslutning till Hajoms vattentäkt och öster om vattentäkten utgörs geologin av tunna lager av morän eller berg i dagen. Detta medför att sårbarheten är stor eftersom föroreningar snabbt kan infiltreras i sprickor i berggrunden. Sprickor i berghällen kan stå i hydraulisk kontakt med de sprickzoner som förser brunnen med vatten. Väster om vattentäkten breder Surtans dalgång ut sig och den är fylld av finsediment i form av lera och silt. Här är sårbarheten låg. 10 (28)

15 3.6 Vattenkvalitet Vid Hajom grundvattentäkt provtas både råvattnet och renvatten som går ut på nätet. Genomgång av analysresultat av råvatten visar att råvattnet håller en god kvalitet med avseende på flertalet parametrar. Halterna av järn och mangan är dock höga i råvattnet. Vattnet har ett högt ph-värde och en hög alkalinitet. Bakteriehalten är låg och bekämpningsmedel har inte påträffats i råvattnet. 11 (28)

16 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING 4.1 Övergripande planering Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering och vattentäkter. Vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vatten negativt genom de restriktioner som läggs på verksamheterna Översiktsplan Översiktliga målsättningar beträffande vattenskydd och kommunens vattenförsörjning uttalas i Marks kommuns översiktsplan antagen I ÖP 90 anges följande huvudmål för den framtida användningen av mark och vatten: Säkerställa framtida vattenförsörjning. Minska användningen av miljöfarliga ämnen och förhindra utsläpp av dessa till luft, mark och vatten. I ÖP 90 anges följande delmål med relevans för vattenförsörjning och vattenskydd: Den framtida vattenförsörjningen bör baseras på grundvatten. Befintliga vattentäkter, samt vattentillgångar av strategisk betydelse för kommunens framtida vattenförsörjning skall skyddas mot förorenade verksamheter i största möjliga utsträckning. Tillförsel av miljöfarliga ämnen och gödslande ämnen till vatten skall minskas. I enskilda lägen kan restriktioner på enskilda utsläpp bli nödvändiga. 12 (28) Enligt översiktsplanen anges Surtans dalgång som ett område med särskilt högt naturvärde. Dalgången tillhör områden med prioriterad jordbruksmark. Området längs Surtan är ett ekologiskt känsligt vattenområde Naturreservat/skyddade områden Inga naturreservat eller andra skyddade områden förekommer inom vattentäktens tillrinningsområde.

17 4.1.3 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som redovisas under kapitel 5 har inte påträffats för Hajom vattentäkt. 13 (28)

18 5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 5.1 Genomförande Riskobjekten utgörs av konfliktpunkterna mellan verksamheter som kan påverka grundvattnet och vattentäkten. Med risk menas här en möjlig fara från en verksamhet eller ett förhållande. En riskinventering av området runt Hajom vattentäkt genomfördes Riskkällor och emissioner inom tillrinningsområdet till Hajom vattentäkt De verksamheter eller förhållanden som kan innebära risker i området kan grupperas i riskkällor: Klimatförändringar Sabotage Vägar/transporter Gårdar med jord- eller skogsbruk Bostadshus/fritidshus Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs nedan och läget redovisas på i figur Klimatförändringar - översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att därmed föroreningar lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Ett översvämmande vattendrag löper i sig större risk att förorenas av verksamheter/objekt i anslutning till vattendraget, t.ex. av överbelastade dag- och spillvattenledningar eller genom att markbundna föroreningar frigörs. Hajom vattentäkt ligger inte inom ett område som kan översvämmas vid stigande vattennivåer. Ökad nederbörd medför ökad avrinning och det medför att risken för att vattentäkten ska påverkas genom nedträngande nederbördsvatten ökar. 14 (28)

19 5.2.2 Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med krig och kris. Även om vattenskyddsområdets funktion huvudsakligen är att minska riskerna i fredstid bör ändå risker som kan förknippas med krig och kris uppmärksammas. För aktuellt uppdrag redovisas endast risker associerade med sabotage mycket översiktligt. Risker rör bl.a. åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. Dessa aspekter bör beaktas i en beredskaps- och saneringsplan Vägar (1) De riskkällor som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor Vägdagvatten Vägsalt Länsväg 1605 mellan Hajom och Berghem går ca 70 meter väster om vattentäkten. Vägen är inte rekommenderad transportled för farligt gods. Den ligger i sluttningen nedanför uttagsbrunnen och det föreligger därför ingen större risk att brunnen ska påverkas av vägen. I övrigt finns en mindre väg till skolan strax öster om vattentäkten, uppströms uttagsbrunnen. Trafikbelastningen på denna är låg och det är endast användning av vägsalt som bedöms utgöra en risk för vattentäkten. Vägsalt Klorid från vägsalt kan utgöra en risk för en vattentäkt. Vanligtvis sprids något kg salt/m², år. Klorid rör sig lätt i marken med grundvattenflödet Gårdar med jord- eller skogsbruk (2) Jordbruk och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen såsom handelsgödsel, naturgödsel och urin som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Skogsbruk innebär en risk för försämrad vattenkvalitet främst genom spridning av gödsel och förekomst av näringsläckage till följd av att trädens upptag av näringsämnen minskar vid till exempel kalhuggning. De riskkällor som kan finnas i anslutning till gårdar med jord- eller skogsbruk är: Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Djurhållning Övrigt farmartankar, upplag av timmer mm I Surtans dalgång, väster om vattentäkten finns utbredda områden med jordbruksmark som används för odling och för bete. Jordbruksmark finns även norr om vattentäkten, 15 (28)

20 men detta område används i dagsläget främst som betesmark. I området förekommer flera gårdar med hästar. Nedan redovisas översiktligt riskkällor förknippade med gårdar med jord- och skogsbruk. Bekämpningsmedel Inom jordbruk och skogsbruk används bekämpningsmedel. Vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd hög toxicitet vilket gör att de under en lång tid framöver kan komma att utgöra en allvarlig risk för försämrad vattenkvalitet. Vanligt förekommande i skogsbruket är användning av träskyddsmedel, vilket är ett slags bekämpnings-medel. Även hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av växtnäringsämnen i jord- och skogsbruket; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar bestående av organismer som överlever under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av näringsämnen till omgivningen. Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Gemensamt för den mesta gödselhanteringen är att ofta hanteras mycket stora mängder inom ett begränsat område eller inom en begränsad tid vilket leder till att stora mängder växtnäringsämnen kan tillföras grundvattnet från ett och samma ställe (t.ex. från en gödselstad) eller inom en kort tidsperiod, men utspritt över ett större område (t.ex. i samband med sådd under våren). Djurhållning Djurhållning förekommer inte i direkt anslutning till vattentäkten, men inom området med gårdar norr om vattentäkten. Djurhållning nära en grundvattentäkt kan orsaka spridning av mikrobiella patogener, vilka kan medföra t.ex. magsjuka. Övrigt Farmartankar inom jordbruksverksamhet innebär en risk för att petroleumprodukter genom spill och läckage kan nå ytvattnet. Det finns även risk för spill i samband med tankning och stöld från mobila lagringstankar för petroleumprodukter i samband med skogsavverkning. Upplag av timmer i samband med skogsbruk kan utgöra ett hot mot vattentäkten genom läckage av bland annat fenoler. 16 (28)

21 5.2.5 Bebyggelse (3) Överallt där människor bor och vistas förekommer en lång rad potentiella hot för en nedströms belägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. De riskkällor för Hajom vattentäkt som förknippas med bebyggelse är främst: Enskilda avlopp Olyckor Hushålls/trädgårdskemikalier Fordonsuppställning Energianläggningar/värmepumpar Samlad bebyggelse förekommer inte i någon större utsträckning inom vattentäktens tillrinningsområde. Sydväst om uttagsbrunnen finns ett mindre område med samlad bebyggelse. I övrigt förekommer, förutom skolan och idrottshallen, endast enstaka hus och gårdar. Eftersom bebyggelsen är så liten bedöms riskerna förknippade med denna vara mycket små. Nedan redovisas riskerna översiktligt. Avlopp Enskilda avloppslösningar kan utgöra en risk för grundvattenmagasinet. Erfarenhetsmässigt vet man att andelen avloppsanläggningar som är undermåliga, beroende på bristfällig konstruktion eller skötsel, är i storleksordningen %. Den främsta risken med avlopp är infiltration av mikrobiella föroreningar till grundvattnet, men även kväve, fosfor och andra ämnen kan spridas med grundvattnet till en vattentäkt. Huvuddelen av den nyare bebyggelsen är ansluten till kommunalt avlopp. Olyckor All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Stora volymer skadliga ämnen hanteras bland annat i samband med uppvärmning av bostäder. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Ett väsentligt riskmoment med oljecisterner är transporter och påfyllning. Hushålls/trädgårdskemikalier Bekämpningsmedel och övriga hemkemikalier utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av 17 (28)

22 bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av de flesta medel är mycket långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken. Fordonsuppställning Vanligt förekommande i bebyggda områden är regelbunden parkering och uppställning av fordon samt olika former av fordonstvätt. Dessa förfaranden innebär en risk för förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet. Energianläggningar/värmepumpar Riskerna med energianläggningar i jord och berg är att läckage av köldbärarvätska vid anläggning och drift kan medföra påverkan på grundvattenkvaliteten. För bergvärmeanläggningar kan även utförandet av borrhålet samt hålet i sig utgöra en risk t.ex. genom att en transportväg skapas mellan markytan och grundvattenmagasinet. 18 (28) Figur 5: Riskkällor i anslutning till Hajom grundvattentäkt. Numreringen i figuren hänvisar till beskrivning i text. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599.

23 5.2.6 Övriga riskkällor Hajom kommunala avloppsinfiltration (4) ligger längs vägen mot Fotskäl drygt 200 m nordväst om vattentäkten. Den främsta risken med avloppsinfiltration är att mikrobiella föroreningar, kväve och fosfor kan infiltrera till grundvattnet och spridas till en vattentäkt. Den kommunala avloppsinfiltrationen i Hajom underlagras av lera och den ligger ca 15 höjdmeter lägre än vattentäkten. Den kommunala avloppsanläggningen är så placerad att denna inte bedöms utgöra någon risk för Hajom vattentäkt. Hajom kyrka och kyrkogård (5) ligger ca 200 m norr om vattentäkten. Föroreningar från kyrkogårdar kan vara mikrobiella föroreningar, näringsämnen från gödsling och spridning av bekämpningsmedel. Enligt den geologiska kartan ligger kyrkan och kyrkogården på en isälvsavlagring. Avrinningen från kyrko-gården sker dock till störst delen mot väster och denna utgör därför ingen risk för vattentäkten. Vid affären, ca 340 m nordväst om vattentäkten, ligger en bensinstation (6). Hantering och lagring av petroleumprodukter kan utgöra en risk för grundvattenförorening. Avrinningen från området bedöms ske mot väster och bensinstationen utgör därför sannolikt ingen risk för vattentäkten. 19 (28)

24 6 RISKBEDÖMNING Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. Konsekvensen av störningen är i detta fall att råvattenkvaliteten försämras. För att analysera risken för att de riskobjekt som förekommer i vattentäktens tillrinningsområde skall komma att påverka grundvattenkvaliteten används en riskmodell med sex, av varandra, oberoende parametrar. Dessa omfattar troligheten för att ett transportsystem finns för föroreningen från riskkällor eller riskobjekt till vattentäkten, transportsystemets motstånd mot transport samt belastningen av transportsystemet med farliga ämnen. Dessa bygger tillsammans upp en riskmodell som utgörs av följande delar: Sannolikheten för hotande emission Närheten (avstånd) till vattentäkt/intag Sårbarhet Emissionens rörlighet Emissionens farlighet Emissionens belastning, intensitet 6.1 Resultatet av riskanalysen 20 (28) Genom systematisk bedömning av riskmodellens samtliga ingående parametrar erhålls för varje riskobjekt en så kallad riskpoäng, vilken är en produkt av sannolikhet och konsekvens, se bilaga 1b. Riskpoängen ger riskobjekten en approximativ inbördes ordning i förhållande till hur stor risk de anses utgöra för vattentäkten. Resultatet av riskanalysen redovisas i tabell i bilaga 1b. Som framgår av tabellen utgörs de största riskerna av spridning av bekämpningsmedel på jordbruksmark och inom närbelägna trädgårdar. 6.2 Riskanalysens användning Riskanalysen är ett verktyg för att systematiskt rangordna risker inom vattentäktens tillrinningsområde. Även om resultatet av riskanalysen är grovt utgör det en lämplig grund för att bestämma vattenskyddsområdets utsträckning och skyddsföreskrifternas omfattning. Arbetsmodellen fokuserar i enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer på de risker som bedömts utgöra allvarliga hot mot vattentäkten. Det är viktigt att komma ihåg att riskanalysen jämför risker inom ett bestämt område. Resultatet kan inte jämföras med en riskanalys genomförd i ett annat område.

25 6.3 Riskanalysens känslighet I riskanalysen ingår subjektiva bedömningar, vilket medför att rangordningen i bilaga 1b är approximativ. Endast riskobjekt som hamnar långt ifrån varandra i rang, d.v.s. stor skillnad i poäng utgör verkligt skilda risker för vattentäkten. 6.4 Skyddsbehov Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 2.9) Skyddsbehovet är extra stort där det förekommer sådana verksamheter och markanvändning som kan ge upphov till irreversibla eller långvariga skador på vattenförekomster och vattentäkter. Dessa delar av tillrinningsområdet bör omfattas av skyddsföreskrifter som innebär stora restriktioner för markanvändning och verksamheter i avsikt att minska riskerna till acceptabla nivåer. Sammantaget bedöms den nuvarande risknivån i anslutning till Hajom vattentäkt var låg och det förekommer inga riskobjekt som särskilt behöver beaktas vid utformningen av vattenskyddsområdet. Skyddsbehovet är som störst i de områden som bedöms vara viktiga nybildningsområden för grundvatten. För en bergborrad brunn är det svårt att bedöma hur tillströmningen av vatten sker och var grundvattnet bildas. För Hajom vattentäkt bedöms det främst som viktigt att skydda områden där berggrunden ligger i dagen i anslutning till vattentäkten. 21 (28)

26 7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden, utförda vattenbalansräkningar, riskanalyser har ett vattenskyddsområde avgränsats enligt bilaga Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skydds-föreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) och handbok för vattenskyddsområden (2010:5) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner på så stora områden. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra zoner med olika restriktionsnivåer Vattentäktszon En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsbrunnen/brunnarna. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. Om det finns flera uttagsområden ska alla avgränsas som vattentäktszon. En vattentäktzon bör utformas runt Hajom vattentäkt. Denna ska omfatta både uttagsbrunnen och vattenverket. 22 (28)

27 7.2.2 Primär skyddszon Vid identifiering av primär zon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära zonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå vattentäktszonen med uttagsbrunnarna. Gränsen mellan primär zon och sekundär zon sätts så att uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäktszonens gräns beräknas vara minst 100 dygn för grundvatten bildat i den sekundära zonen. I de fall området nära vattentäkten utgörs av mäktiga jordlager med begränsad genomsläpplighet eller där en starkt uppåtriktad grundvattengradient råder även vid fullt uttag kan även områden med kortare uppehållstid än 100 dygn ingå i den sekundära zonen. Primär skyddszon för Hajom vattentäkt beräknas efter ett vattenuttag på 13,7 m 3 /dygn, vilket motsvarar tillåtet uttag i medeltal enligt vattendom. Storleken på det område som erfordras för 100 dygns uppehållstid i marken kan bestämmas genom vattenbalansberäkning enligt följande samband; Q * t A R Där: A = erforderligt tillrinningsområde (m 2 ) Q = vattenuttag, 13,7 m 3 /dygn t = tid, 100 dygn R = grundvattenbildningen, ca 60 mm/år i berg- och moränområden Enligt ovan beskrivna samband erfordras ett tillrinningsområde med storleken 0,023 km 2. Vid radiellt flöde motsvarar det en cirkel med diametern 85 m. Resultatet av vattenbalansberäkningen är mycket grovt eftersom grundvattenbildningen i berg är osäker. Det ger dock en indikation på storleken på det område som erfordras för att uppehållstiden 100 dygn ska uppnås Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära zonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av tillrinningsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst ett år. Storleken på det tillrinningsområde som erfordras för ett års uttagen vattenmängd kan bestämmas genom vattenbalansberäkning enligt sambandet; 23 (28)

28 Q * t A R Där: A = erforderligt tillrinningsområde Q = uttagen vattenmängd, 13,7 m 3 /dygn t = tid, 365 dygn R = grundvattenbildningen, ca 60 mm/år i berg- och moränområden Enligt ovan beskrivna samband erfordras ett tillrinningsområde med storleken 0,083 km 2. Vid radiellt flöde motsvarar det en cirkel med diametern 165 m. Resultatet av vattenbalansberäkningen är grovt eftersom grundvattenbildningen i berg är osäker. Tillströmningen av grundvatten till vattentäkten är dock inte radiell utan sker huvudsakligen i berggrundens sprickzoner. Vid gränsdragning av sekundär skyddszon antas strömningshastigheten, i de sprickzoner i berggrunden som kan leda fram vatten till uttagsbrunnen, vara ca 1 m/dygn. Detta medför en sträcka på ca 365 m. Det är dock inte känt hur berggrundens sprickor i området i detalj hänger samman Tertiär skyddszon Syftet med den tertiära zonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. Den tertiära zonen ska omfatta de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zoner. Huvudprincipen är att hela tillrinningsområdet till vattentäkten bör omfattas av vattenskyddsområdet. Någon tertiär skyddszon har inte utformats för Hajom vattenskyddsområdet, utan vattenskyddsområdets yttre gräns sammanfaller med gränsen för sekundär skyddszon. Det är inte motiverat att inkludera hela tillrinningsområdet i vattenskyddsområdet eftersom det inte förekommer några större risker för vattentäkten. Vattentäkten får sitt vatten genom tillströmning av grundvatten i sprickzoner i berggrunden och det är inte möjligt att avgöra var detta grundvatten bildas. 7.3 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Inom vissa områden har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare Strategi och generella motiv 24 (28) 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde.

29 2. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning, så att råvattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vattenskyddsområdets avgränsning baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. Varje annan storlek innebär en annan risk att syftet bakom vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion. 7.4 Platsspecifika motiv Avgränsning av primär och en sekundär skyddszon föreslås mot bakgrund av de hydrogeologiska förhållandena och riskanalysen. Nedan redogörs för platsspecifika motiv för gränsdragningen enligt numrering i figur 6. Vattentäktzonen är inte utmärkt på kartan. P1 S1 Avgränsningen av primär skyddszon baseras på beräkningar av storleken på det område som erfordras för att balansera 100 dygns grundvattenuttag. Det innebär att zonen avgränsas ca 90 m från uttagsbrunnen. Begränsningen av den sekundära skyddszonen baseras på beräkningar av det område som erfordras för att balansera ett års uttag från vattentäkten. Eftersom tillströmningen av grundvatten huvudsakligen bedöms ske i berggrundens sprickzoner från nordöst och öst har vattenskyddsområdet en större utbredning i denna riktning. 25 (28)

30 Väg 1604 Väg 1604 Väg 1605 Figur 6: Utbredning av vattenskyddsområde för Hajom vattentäkt. Numreringen hänvisar till motivering i text. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ S2 Mot nordöst begränsas den sekundära skyddszonen så att uppehållstiden i berggrundens sprickzonen uppgår till ett år. Tillströmningen av grundvatten bedöms främst ske från öster och nordöst. S3 S4 Mot öster begränsas den sekundära skyddszonen så att uppehållstiden i berggrundens sprickzonen uppgår till ett år. Tillströmningen av grundvatten bedöms främst ske från öster och nordöst. Mot sydväst omfattas hela bostadsområdet av den sekundära skyddszonen. Områden med berg i dagen söder om vattentäkten omfattas av skyddszonen. Tillströmning av grundvatten till vattentäkten bedöms till viss del även ske från detta område. 26 (28)

31 8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER Lagstiftning, Naturvårdsverket, EU, Miljömålskommittén, Marks kommun och många andra anser att vattenskyddet långsiktigt måste förbättras. Att införa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter enligt miljöbalken är ett av många verktyg för att uppnå detta. Några av målen med vattenskyddet är att: Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten Använda mark och vatten på bästa sätt 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Hajom vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande som informerande. Dessa två funktioner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utformningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktioner. 8.3 Generella krav på restriktionsnivån För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, gäller skyddsföreskrifter enligt bilaga 3. Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsom grundvattentäkter finns numera även EU:s ramdirektiv för vatten att beakta. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls i ett flergenerations-perspektiv. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet. En vattentäkts skyddsområde är vanligen lämpligast att indela i vattentäkts zon samt i en primär, sekundär och vid behov en tertiär skyddszon. Avsikten med vattentäktszonen är att säkra ett effektivt närskydd och området ska vara otillgängligt för obehöriga. 27 (28)

32 För den primära zonen bör gälla sådana skyddsföreskrifter att rådrum erhålles i händelse av akut förorening. För den sekundära zonen bör gälla sådana skyddsföreskrifter att en hög grundvattenkvalitet bibehålls eller förbättras. För den tertiära zonen regleras mark och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv. 8.4 Kommunens miljöpolicy och miljöambitioner För att få en tydlig linje mellan politisk miljöambition och resulterande skyddsbestämmelser, har kommunens miljöpolicy och andra miljödokument utgjort grunden för en kalibrering av restriktionsnivån i bestämmelserna. Enligt Miljömålshandboken för Det uthålliga Mark utgör gällande lagstiftning och därmed Miljöbalken miniminivån för kommunens miljöarbete. Det medför att kommunens miljöpolitiska ambition ansluter till miljöbalkens nivå, varför skyddsföreskrifterna i princip grundar sig på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16. SWECO Vattenresurser, Göteborg Helen Eklund Anders Blom Kvalitetsansvarig 28 (28)

33 BILAGA 1a: RISKANALYS - Kommentarer Blom-Liedholmsk riskklassning efter: Managing Ground Water Contamination Sources in Wellhead Protection Areas: A Priority Setting Approach, EPA 570/ För att lättare kunna göra en analys och rangordning av de risker som finns för Hajom vattentäkt kan risken brytas ner i ett antal bitar. Här omfattar de transportsannolikhet, barriärförmåga och emissionens egenskaper. Denna uppdelning har således gjorts efter principen: 1. Förutsättningar för att risk skall finnas 2. Hydrogeologiska egenskaper 3. Det förorenande ämnets egenskaper Transportsannolikhet: Dessa parametrar måste samtliga existera för att risk skall kunna existera. Detta innebär att om en av dem kan reduceras till noll så upphör risken att existera. Barriärförmåga: Dessa parametrar beskriver markens förmåga att reducera föroreningen samt sträckan på vilket detta kan äga rum. Emissionen: Dessa parametrar beskriver emissionens egenskaper, t.ex. dess förmåga att motstå nedbrytning, dess farlighet, mängden förorening, antal utsläpp. Bedömningen av emissionens farlighet och belastning följer de riktlinjer Naturvårdsverket fastslagit för förorenade markområden. Tabellen läses genom att först bestämma emissionens farlighet, och med utgångspunkt från resultatet därefter bestämma belastningen som en funktion av mängden. Angivna vikter avser ren förorening, t.ex. olja, medan angivna volymer avser förorenat medium, t.ex. avloppsvatten. I Naturvårdsverkets bedömningar används skalan liten, måttlig, stor och mycket stor, medan den Blom-Liedholmska riskklassningen bygger på en bedömning i skalan 0-10 för att öka möjligheterna till nyanseringar i bedömningen. Naturvårdsverkets skala har översatts till skalan 1, 2, 5 och 10. Beräkning: Varje komponent i riskanalysen ingår i ett multiplikativt samband, vilket ger en riskpoäng. Poäng: Poängen anger ett sammanfattande risktal där hög poäng per definition representerar en högre risk än en låg poäng. Liten poängskillnad innebär inte liten verklig riskskillnad. Stor poängskillnad innebär hög sannolikhet för verklig riskskillnad. 1 (2)

34 Bilaga 2 4:17 16 Väg 04 10:1 5:8 4:13 4:14 4:17 5:5 4: g Vä 5:11 5:10 5:2 5:6 5:3 5:9 5:10 60 g1 Vä 5 Vattenskyddsområde Hajom vattentäkt Marks kommun Tillhör kommunfullmäktiges beslut , 71/2015 Vattenskyddsområde Vattentäkszon Primär skyddszon m Sekundär skyddszon ¹

35 BILAGA 3: SKYDDSFÖRESKRIFTER HAJOM VATTENTÄKT, MARKS KOMMUN Bilagan är uppdelad i två delar vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Hajom vattentäkt, samt en informationsdel. Vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Hajom grundvattentäkt Här anges restriktioner som är specifika för Hajom vattentäkt. De har utformats med vattentäktens skyddsbehov i fokus och representerar i många avseenden en tillämpning och uttolkning av Miljöbalkens intentioner som uttrycks i de allmänna hänsynsreglerna (Miljöbalken 2 kap). I vissa fall kan en föreskrift med stöd av Miljöbalkens 7 kap innefatta ett större krav på försiktighet än vad som följer av Miljöbalkens allmänna aktsamhetsregler. Föreskrifter för vattenskyddsområde meddelas med stöd av 7 kap. 22, 30 i Miljöbalken. Information i anslutning till skyddsföreskrifterna Här beskrivs skyddsföreskrifternas mål och syfte och Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Sedan följer en förklaring av olika begrepp som används i skyddsföreskrifterna. Under rubriken Andra gällande föreskrifter ges hänvisningar till andra författningar och föreskrifter med bestämmelser som följer av lag, eller har utfärdats med stöd av lag, och som därför har generell giltighet inom landets alla vattenskyddsområden. De föreskrifterna och restriktionerna får giltighet i och med att ett vattenskyddsområde inrättas och måste iakttas på samma sätt som vattenskydds-föreskrifterna måste följas. I denna del ges även viss information om vad som gäller generellt för olika verksamheter (även utanför vattenskyddsområdet) med hänvisning till lagar, förordningar, föreskrifter mm. 1 (17)

36 Vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Hajom vattentäkt Med stöd av 7 kap. 21 Miljöbalken beslutar kommunfullmäktige om vattenskyddsområde för Hajom grundvattentäkt på fastigheten Hajom 5:2 i Marks kommun. Vattenskyddsområdet skall ha den omfattning som framgår av bifogad karta. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon, primär skyddszon samt sekundär skyddszon. Med stöd av 7 kap. 22 Miljöbalken beslutar kommunfullmäktige att nedan angivna skyddsföreskrifter skall gälla inom vattenskyddsområdet. Skyddsföreskrifterna redovisas med en uppdelning mellan respektive zon. Följande skyddsföreskrifter fastställda av kommunfullmäktige Marks kommun /2015 gäller inom vattenskyddsområdet för Hajom vattentäkt. 1 Vattentäktszon Annan verksamhet än vattentäktsverksamhet får inte förekomma inom inhägnat område. 2 Petroleumprodukter och/eller andra för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen Primär skyddszon Nytillkommande hantering av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen, såsom petroleumprodukter, impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälsoskadliga eller miljöfarliga kemiska produkter, som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med vattenskyddet, är förbjuden för andra ändamål än normalt hushållsbehov. Befintlig hantering av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen, såsom petroleumprodukter, impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälsoskadliga eller miljöfarliga kemiska produkter, som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med vattenskyddet kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor för andra ändamål än normalt hushållsbehov. Där petroleumprodukter eller andra för vattnet skadliga ämnen som kräver tillstånd eller dispens hanteras, skall skylt sättas upp som erinrar om vattenskyddsområdets existens, av den som erhållit tillståndet eller dispensen. Skyltarna tillhandahålls av kommunen. Fordonstvätt med avfettningsmedel eller därmed liknande produkter är förbjuden. 2 (17)

37 Sekundär skyddszon Hantering av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen, såsom petroleumprodukter, impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälsoskadliga eller miljöfarliga kemiska produkter, som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med vattenskyddet kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor för andra ändamål än normalt hushållsbehov. Där petroleumprodukter eller andra för vattnet skadliga ämnen som kräver tillstånd eller dispens hanteras, skall skylt sättas upp som erinrar om vattenskyddsområdets existens, av den som erhållit tillståndet eller dispensen. Skyltarna tillhandahålls av kommunen. 3 Bekämpningsmedel Primär skyddszon Hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Yrkesmässig hantering av biologiska bekämpningsmedel, som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med vattenskyddet, kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Sekundär skyddszon Yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Icke yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel med klass 3 enligt förordning (1998:947) om bekämpningsmedel, kräver anmälan till den kommunala nämnden för miljöfrågor. Yrkesmässig hantering av biologiska bekämpningsmedel, som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med vattenskyddet, kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. 4 Växtnäringsämnen Primär skyddszon Hantering av växtnäringsämnen som innehåller kemiska bekämpningsmedel (s.k. kombinationsgödsel) är förbjuden. Yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen såsom handelsgödsel, naturgödsel eller liknande, kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. 3 (17)

38 Spridning av växtnäringsämnen (NPK-gödsel) för normalt hushållsbehov är tillåtet upp till 1 kg/100 kvm en gång i månaden under april- augusti. Annan spridning kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. Spridning av slam från reningsverk kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. Spridning av bioaska från uppvärmning av en- eller tvåbostadshus får ske inom fastighetens tomt. Annan spridning av bioaska kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. Sekundär skyddszon Yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen såsom handelsgödsel, naturgödsel eller liknande kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Spridning av växtnäringsämnen (NPK-gödsel) för normalt hushållsbehov är tillåtet upp till 1 kg/100 kvm en gång i månaden under april- augusti. Annan spridning kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. Hantering av växtnäringsämnen som innehåller kemiska bekämpningsmedel (s.k. kombinationsgödsel) skall utföras med stor försiktighet, efter anmälan enligt 3. Spridning av slam från reningsverk kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. Spridning av bioaska från uppvärmning av en- eller tvåbostadshus får ske inom fastighetens tomt. Annan spridning av bioaska kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. 5 Djurhållning Primär skyddszon Ändring av befintlig verksamhetsinriktning kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. Nyetablering av djurhållning är förbjuden. Utökning av befintlig djurhållning kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. Sekundär skyddszon Nyetablering av djurhållning kräver tillstånd av kommunala nämnden för miljöfrågor. 4 (17)