VATTENSKYDDSOMRÅDE GRÄSTORPS KOMMUN TEKNISKT UNDERLAG, RYDA VATTENTÄKT

Transkript

1 VATTENSKYDDSOMRÅDE GRÄSTORPS KOMMUN TEKNISKT UNDERLAG, RYDA VATTENTÄKT UTKAST FÖR SKRIFTLIGT SAMRÅD Göteborg Uppdragsansvarig: Johan Fogelström, Tel: HIFAB AB Magasinsgatan Göteborg Org. nr: Beställare: Mattias Svensson Grästorps kommun Grästorp c:\users\h09\desktop\almesåsen tu utkast rev nov 014.docx

2 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND TILL UPPRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE HIFABS UPPDRAG METOD OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 RYDA VATTENTÄKT LOKALISERING VATTENDOM FÖRSÖRJNINGSOMRÅDE UTFORMNING OCH BEHANDLING PRODUKTION, KAPACITET OCH FRAMTIDA BEHOV VATTENKVALITET RESERVVATTENTÄKT VATTENTÄKTENS VÄRDE OMRÅDESBESKRIVNING MARKANVÄNDNING GEOLOGI HYDROLOGI Nederbörd HYDROGEOLOGI PLANBESTÄMMELSER OCH LOKALA OMRÅDESBESTÄMMELSER ÖVERGRIPANDE PLANERING AKTUELLA PLANBESTÄMMELSER Riksintressen och skyddsområden Lokala områdesbestämmelser RISKANALYS RISK INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR - METOD RISKKÄLLOR Vägar & transporter Jord- och skogsbruk Bebyggelse Klimatförändringar och översvämning Krig, kris och sabotage Övriga riskkällor NATURLIGA BARRIÄRER OCH SÅRBARHETSBEDÖMNING RISKBEDÖMNING UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE KRAV METOD FÖR ZONINDELNING Vattentäktszon Primär skyddszon... 1 (30) Hifab AB

3 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Grundvattendelaren och avgränsning av skyddsområde Tillströmningsområde och vattenbalans Vattnets uppehåll i mark VATTENSKYDDSZONER FÖR RYDA VATTENTÄKT - FÖRSLAG OCH MOTIV Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär zon Tertiär zon, resterande delar av tillrinningsområde Platsspecifika motiv till vattenskyddets gränser VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER SYFTE OCH FUNKTION SKYDDSFÖRESKRIFTER RYDA VATTENTÄKT INFORMATION OCH SAMRÅD INFORMATION TILL KOMMUNSTYRELSEN TIDIGT SAMRÅD MED LÄNSSTYRELSEN INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN, SKRIFTLIGT SAMRÅD BILAGOR BILAGA 1. Vattenskyddsområde, förslag på zonindelning (kartmaterial) BILAGA. Vattenskyddsområde, riskobjekt i närområdet (kartmaterial)) BILAGA 3. Förslag på skyddsföreskrifter 3(30) Hifab AB

4 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt INLEDNING 1.1 Bakgrund till upprättande av vattenskyddsområde Sedan år 000 finns ett EU-direktiv, det så kallade ramdirektivet för vatten. År 004 infördes vattendirektivet i svensk lagstiftning genom bland annat vattenförvaltningsförordningen. Det innebar ett nytt helhetsgrepp på vattenfrågorna i Sverige och vattenmyndigheten skapades för att samordna arbetet med att bevara och förbättra kvaliteten på våra vatten enligt direktivet. De fem regionala vattenmyndigheterna beslutade om ett åtgärdsprogram för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster i december 009. Mål 34 lyder: Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. Ryda vattentäkt för Grästorps kommun finns med på prioriteringslistan över täkter i Västra Götalands län som behöver ett vattenskyddsområde Hifabs uppdrag Hifab har fått i uppdrag av Grästorps kommun att ta fram ett tekniskt underlag och lämna förslag på föreskrifter för Grästorps vattentäkt Almesåsen vid Ryda, i Vara kommun. Metoden följer Handbok om vattenskyddsområde 010:5. Uppdraget inkluderar framför allt: Teknisk beskrivning: underlaget innehåller information om bland annat produktion, kapacitet, typ av rening och behovsanalys Grundvattenutredning: Täktens tillrinningsområde, rinntider och vattenbalans. Riskanalys: Eventuella föroreningskällor identifieras. Genom att väga in vattentäktens värde och sårbarhet upprättas en riskanalys. Förslag på åtgärder för riskminimering lämnas. Skyddsområde och zonindelningar: Utifrån grundvattenutredningen kommer skyddsområdet att delas in i zoner vars skyddsnivå anpassas efter skyddsbehov. Förslag till skyddsföreskrifter. Ett förslag till skyddsföreskrifter tas fram och anpassas efter skyddszoner. Där så är möjligt anpassas de efter formuleringar för vattenskyddsområdena för Vara kommuns vattentäkter. 1.3 Metod och avgränsningar Utredningsarbetet grundar sig på genomgång och analys av de tillgängliga data som tillhandahållits av bl.a. Grästorps kommun men också av annan befintlig data: Jordarts- och jorddjupskartor från SGU Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden 010:5 Redovisning av delutredning ingående i utredning om den framtida vattenförsörjningen för Grästorp-Vara-Nossebroregionen, 1966 Nederbördsdata från SMHI Platsbesök inventering riskkällor GSD-Fastighetskartan från Lantmäteriet 1 Kommunala vattenskyddsområden i Västra Götalands län, Rapport 005:34 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Naturvårdsverket. (011). Handbok om vattenskyddsområde (010:5). Naturvårdsverket. 4(30) Hifab AB

5 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt RYDA VATTENTÄKT.1 Lokalisering Ryda vattentäkt är belägen på fastighet Almesåsen 1:1 i Vara kommun, se Figur 1. Påstick Figur 1. Grästorp kommun äger Almesåsen 1:1, Vara kommun, där uttagsbrunnarna är belägna.. Vattendom Ryda vattentäkt omfattas av Dom A54/1968, meddelad av Västerbygdens vattendomstol å domstolens kansli i Vänersborg den Vattendomen medger maximalt uttag om 10 l/s..3 Försörjningsområde Ryda vattentäkt försörjer Grästorps kommun med dricksvatten. Totalt omfattas ca 1000 st. hushåll (5600 invånare). På ledningen mellan Ryda vattentäkt vid Almesåsen och vattenverket i Grästorps samhälle finns fem hushåll påkopplade 3..4 Utformning och behandling Vattentäkt Vattenverket etablerades i slutet av 1960-talet och hade då en grävd brunn. På 70-talet gjorde man om processen och borrade två nya uttagsbrunnar. Vyredox-metoden används för att minska halterna av järn och mangan och man tillsätter natronlut innan vattnet leds till överföringsledningen. I vattenverket vid Grästorp samhälle förbereds det just nu för UV-rening innan vattnet via lågreservoarer pumpas till ledningsnätet, se Figur. I Gunnarstorp mellan Almesåsen och Grästorp finns ett påstick, där tillskottsvatten från Lidköpings kommun kan kopplas in. Från påsticket kan vatten pumpas såväl till vattenverket i Grästorp som till de ca 5 hushåll som är inkopplade i närheten av Almesåsen. 3 Grästorps kommun, Morgan Gustafsson, driftstekniker Vattenverket Almesåsen, (muntlig komm.) 5(30) Hifab AB

6 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt med 3 st satellitbrunnar 800 med 3 st satellitbrunnar Figur. Principskiss över brunnsinstallation enligt Vyredox-metoden (ur broschyr från Vyrmetoder AB4)..5 Produktion, kapacitet och framtida behov De senaste 0 åren har Ryda vattentäkt vid Almesåsen producerat mellan ca m 3 per dygn, med ett medelvärde på ca 570 m 3 och dygn 5, se Figur 3. Det finns inga trender som visar att behovet ökar eller minskar. Det är därför troligt att ett medeluttag på ca 600 m 3 /dygn kommer behövas även framåt i en överskådlig framtid. För att ha marginal i beräkningar kommer ett medeluttag på 650 m 3 att antas Figur 3. Produktion vid Ryda vattentäkt Vattenkvalitet Vattenkvalitet i grundvattentäkten är god, och har historiskt haft mycket få avvikelser. Provtagning med avseende på vattenkvalité uttas 15 gånger per år varav 9 stycken är på råvattnet och 6 stycken är på renat vatten. 4 Broschyr från Vyrmetoder AB (årtal okänt). 5 Grästorps kommun, Morgan Gustafsson, driftstekniker Vattenverket Almesåsen, (muntlig komm.) 6(30) Hifab AB

7 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt Reservvattentäkt Grästorps kommun har ingen reservvattentäkt i kommunen. För att öka robustheten i det befintliga systemet använder man dock redan idag vatten från Lidköpings kommun (Vänernvatten). Om vattnet vid Ryda vattentäkt skulle bli otjänligt kan Grästorps kommun köpa mer vatten från Lidköping och på så sätt klara sina vattenleveranser. De kunder som är påkopplade på ledningen mellan Ryda vattentäkt och påsticket vid Gunnarstorp står dock inte utan vatten om problem med vattentäkten i Ryda uppstår, utan vatten från Lidköping leds även till dessa fastigheter..8 Vattentäktens värde Vattnet är vårt viktigaste livsmedel. Värdet på en vattenförekomst eller vattentäkt utifrån dricksvattenperspektiv beror främst på vattenresursens uttagbara vattenmängder, vattnets kvalitet, samt på nuvarande, eventuellt framtida vattenutnyttjande, och tillgången på andra dricksvattenförekomster med goda förutsättningar för dricksvattenuttag i närområdet. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av störst intresse. Utvinningsvärdet bestäms ofta som ett ersättningsvärde, d.v.s. kostnaden för att ersätta vattentäkten med en likvärdig vattentäkt i händelse av att den skulle bli obrukbar. Ett exempel på en kvalitativ indelningsgrund för yt- och grundvatten i fyra värdeklasser: Extremt högt skyddsvärde: o Nationellt högprioriterade (riksintressanta) vattenförekomster och vattentäkter för nuvarande och/eller framtida vattenförsörjning. o Viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt. Mycket högt skyddsvärde: o Allmänna huvudvattentäkter. Viktiga större enskilda vattentäkter där reservalternativ saknas och större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning. Högt skyddsvärde: o Allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter (>50 personer eller 10 m 3 /d), mindre vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning samt större vattenförekomster för eventuell framtida allmän vattenförsörjning. Normalt - lågt skyddsvärde: o Oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda reservvattentäkter samt tänkbara vattenförekomster för framtida enskild vattenförsörjning. Med ovanstående i beaktande kan fastställas att Ryda vattentäkt har ett Mycket högt skyddsvärde. 7(30) Hifab AB

8 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt OMRÅDESBESKRIVNING Markanvändning Området kring Ryda vattentäkt består till mestadels av åkermark. På åsen förekommer dock aktivt skogsbruk. I nära anslutning till vatteverket finns det såväl fotbollsplaner som en dansbana. 3. Geologi Vattentäkten vid Ryda är belägen på en isälvsavlagring bestående av sand och grus. Vattenuttagen är belägna nedanför en ås som består av isälvsmaterial samt berg 6. Höjdskillnaden mellan åsens högsta punkt och vattenuttaget är ca 30 m 7. Mäktigheten på isälvsmaterialet varierar mellan 0 och 15 m 8. Jordarterna i närområdet framgår av SGU:s jordartskarta 1:5 000, se Figur 4. Figur 4. Jordarter i närområdet ( SGU via Geodatasamverkan, 014). Berggrunden består av gnejs tillhörande den Svekonorvegiska orogenesen. 9 Jordartskarta, , SGU samt pågående kartläggning i lokal skala i Vara kommun, SGU Utredning vattentäkten, 1966, Västsvenska ingenjörsbyrån 8 Jordartskarta, , SGU samt pågående kartläggning i lokal skala i Vara kommun, SGU 9 Berggrundskarta, SGU, wms.-tjänst nov (30) Hifab AB

9 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt Hydrologi Nederbörd Nettonederbörd är den del av den totala nederbördsmängden som är tillgänglig för grundvattenbildning. Enligt SMHI är den specifika avrinningen i aktuellt område 7 l/s*km, vilket motsvarar en nettonederbörd (dvs. nederbörd-avdunstning) på 0 mm 10, se Figur 5. Figur 5. Avrinning södra Sverige (Avrinningen i Sverige, december 00, Faktablad 1, SMHI). 3.4 Hydrogeologi Till skillnad från den omättade zonen så är vattenrörelserna i grundvattnet huvudsakligen horisontella, även om det i lokala inströmningsområdena finns en nedåtriktad och i utströmningsområdena en uppåtriktad komponent. En tämligen liten del av det infiltrerade nederbördsvattnet transporteras som grundvatten över långa sammanhängande sträckor. Istället transporteras vattnet i stor utsträckning i lokala strömmar från ett inströmningsområde till ett utströmningsområde, vilkas utsträckning bestäms av lokala topografiska och geologiska förhållanden. Viktiga grundvattenförande formationer i Sverige utgörs främst av olika isälvsavlagringar. De möjliggör regional transport av grundvatten över längre sträckor och har mycket goda uttagsmöjligheter som i de flesta fall överstiger grundvattenbildningen. Grundvattenbildningen är potentiellt stor i sand- och grusavlagringar p.g.a. stor infiltrationskapacitet och relativt låg vattenhållande förmåga i rotzonen. 10 Avrinningen i Sverige, december 00, Faktablad 1, SMHI 9(30) Hifab AB

10 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt PLANBESTÄMMELSER OCH LOKALA OMRÅDESBESTÄMMELSER 4.1 Övergripande planering I Vara kommuns översiktsplan finns följande formulering gällande vattentäkten: Grästorps kommun har en vattentäkt inom Vara kommuns gränser (Ryda). Den ska skyddas på samma sätt som kommunens egna vattentäkter Aktuella planbestämmelser Inom vattentäktsområdet eller närliggande fastigheter finns inga gällande detaljplaner Riksintressen och skyddsområden Det finns inga riksintressen i närheten av vattentäkten. Däremot finns ett antal fornminnen som är markerade med rosa i kartan nedan. Ett vattenskyddsområde finns för Helås vattentäkt (under fastställande) och den gränsen redovisas i nedanstående karta med blå linje. 4.. Lokala områdesbestämmelser Kring områdena med f.d. grustäktsverksamhet, där det uppstått mindre sjöar gäller strandskyddsbestämmelserna, se Figur Vara kommun, Tillväxt- och utvecklingsavdelningen, Jonas Hägg planarkitekt. 1 Vara kommun, Tillväxt- och utvecklingsavdelningen, Jonas Hägg planarkitekt. 10(30) Hifab AB

11 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt Figur 6. Riksintresse samt skyddade objekt/områden kring Almesåsen. Mörkblå, streckad cirkel indikerar var det finns strandskyddade områden. Rosa områden visar var det finns fornminnen. Blå, heldragen linje markerar föreslaget vattenskyddsområde i närliggande Helås. 5 RISKANALYS 5.1 Risk Risk är ett mått på en oönskad händelse. Risken kan definieras som en funktion av sannolikheten för att en viss händelse inträffar och konsekvensen av att denna händelse inträffar. Konsekvensen av händelsen är i detta fall att råvattenkvaliteten försämras. 5. Inventering av potentiella föroreningskällor - metod För bedömning av risken att vattentäkten skadas har den metodik som beskrivits i Naturvårdsverkets handbok vattenskyddsområde 13 och Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning 14 använts. Först har en riskinventering utförts för att identifiera de möjliga riskerna. Riskinventeringen har gjorts inom hela tillrinningsområdet och omfattar alla riskobjekt, såväl befintliga föroreningskällor och verksamheter som eventuellt framtida riskobjekt. 13 Naturvårdsverkets handbok vattenskyddsområde 010:5 14 Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning, Livsmedelsverket, (30) Hifab AB

12 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt Efter att riskerna har inventerats har föroreningskällorna och verksamheterna som inventerats i riskinventeringen bedömts med avseende på föroreningens typ, koncentration, deponeringssätt, varaktighet och möjlighet till sanering. Baserat på riskinventeringen har en bedömning av vilka risker som är allvarliga (hot) för vattenförekomsten/-täkten genomförts. De största riskerna ingår sedan i riskanalysen/riskbedömningarna och ligger som underlag till skyddsföreskrifterna. Med utgångspunkt från riskinventeringen har riskerna värderats. För var och en av de oönskade händelserna har följande genomförts, se Tabell 1 och : Bedömning av hur ofta inträffar händelsen (sannolikhet) i en 4 gradig skala Bedömning av hur allvarlig konsekvensen blir om händelsen inträffar (konsekvens) i en 4-gradig skala Värdering av risk Tabell 1. Nivåer för sannolikhet Sannolikhet Kriterier S1: Liten sannolikhet a) Händelsen är okänd i branschen b) Enligt en fackmässig bedömning kan händelsen inte uteslutas c) Enligt säkerhetsanalysen har händelsen liten sannolikhet S: Medelstor sannolikhet a) Branschen känner till att händelsen inträffat de senaste fem åren b) En fackmässig bedömning visar att händelsen kan inträffa de närmaste åren c) Enligt säkerhetsanalysen har händelsen medelstor sannolikhet S3: Stor sannolikhet a) Det är känt i branschen att händelsen inträffar årligen b) Händelsen har inträffat eller varit nära att inträffa i den egna anläggningen c) En fackmässig bedömning visar att händelsen kan inträffa de närmaste 1 10 åren d) Enligt säkerhetsanalysen har händelsen stor sannolikhet S4: Mycket stor sannolikhet Tabell. Nivåer för konsekvens a) Händelsen förekommer nu och då i den egna anläggningen b) Enligt säkerhetsanalysen har händelsen mycket stor sannolikhet Konsekvens Kriterier S1: Liten konsekvens a) Kvalitet: Obetydlig påverkan på vattenkvaliteten. Inga anmärkningar enligt dricksvattenföreskrifterna b) Leverans: Normal leverans till användarna kan upprätthållas S: Medelstor konsekvens a) Kvalitet: Tillfälliga anmärkningar som berör många användare eller otjänligt vatten som berör enstaka användare b) Leverans: Kortvarigt leveransavbrott (några timmar) till ett begränsat område. Inga sårbara abonnenter drabbas. S3: Stor konsekvens a) Kvalitet: Otjänligt vatten som berör många användare b) Leverans: Långvarigt avbrott (dagar) i leveransen till ett begränsat område. Även sårbara abonnenter drabbas. S4: Mycket stor konsekvens a) Kvalitet: Otjänligt vatten med fara för liv och hälsa. a) Leverans: Långvarigt leveransavbrott som drabbar antal användare. Sårbara abonnenter drabbas. 1(30) Hifab AB

13 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt En översiktlig riskinventering genomfördes inom tillrinningsområdet till Ryda vattentäkt under hösten 013. Riskkällor inom området beskrivs i text nedan. 5.3 Riskkällor Riskkällor kan indelas i platsspecifika riskobjekt och risker som är förknippade med en viss typ av markanvändning. Riskobjekten är platsbundna verksamheter eller företeelser som kan påverka ytoch grundvattnets kvalitet. Riskkällor är icke-platsrelaterade riskobjekt. De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter Jord- och skogsbruk Bebyggelse Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs och sammanställs nedan. Riskkällornas läge redovisas på karta i Figur 7. Riskobjekt i närområdet samt primär, sekundär och tertiär Se även Bilaga. Figur 7. Riskobjekt i närområdet samt primär, sekundär och tertiär 13(30) Hifab AB

14 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt Vägar & transporter Norr om vattentäkten går väg 55, från Helås till Lillegården över Kedumsbergen, i öst-västlig riktning. Avståndet till vattentäkten är ca meter. Trafikmängden på denna väg är 13 fordon per dygn 15, vilket är en låg belastning. Vägtrafik kan innebära negativ påverkan för en vattentäkt genom en diffus spridning av vägdagvatten, inklusive spridning av vägsalt, dels genom olyckor där skadliga ämnen, för grundvattnet, kan läcka ut. De riskkällor som är relaterade till vägar och andra former av transporter är: - Olyckor - Vägdagvatten - Drift och underhåll Trafikolyckor Olyckor sker statistik sett på alla typer av vägsträckor men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituationen är komplex och antalet trafikanter hög. Olyckor med farligt gods eller med tunga fordon kan medföra utsläpp av förorenande ämnen till omgivningen inom en kort tid och som punktutsläpp. Bedöms ske i begränsad omfattning. Vägdagvatten Dagvatten är en diffus källa till föroreningar längs med hela vägområdet. Föroreningar som är förknippade med vägdagvatten är tungmetaller (koppar, bly och kadmium) samt polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Dessutom sprids små partiklar från vägkroppen samt via däckslitage från trafiken till dagvattnet. Vägunderhåll utförs någon gång var 5-10 år, snöröjning varje år. Vid användning av salt för halkbekämpning kan föroreningar såsom klorider utgöra en risk för vattentäkten. Vanligtvis sprids något kilo salt/m och år. Även salt för dammbindningsändamål utgör en risk för vattentäkten. Snöröjning sker varje år på den aktuella vägen. Vägunderhåll Upplag av snö från trafikerade ytor inom tillrinningsområdet kan innebära en större mängd föroreningar som kan spridas till grundvattentäkten. Även upplag av grus och asfalt kan medföra risk för föroreningsspridning. Upplag av snö sker varje år. Vägarbeten, såsom t.ex. asfaltering, innebär en temporär ökad föroreningsspridning genom att vattnet tar upp ämnen från de material som läggs på vägbanan samt genom en ökad användning av maskiner vilka kan läcka drivmedel etc Jord- och skogsbruk Jordbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande risk för påverkan av grundvattnet, främst genom spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen. Området kring Almesåsen består till viss del av jordbruksmark. Inga större lantbruk bedöms finnas uppströms vattentäkten. Kring Ryda vattentäkt finns jordbruksmarken generellt belägen inom det område som är täckt av ett skyddande lerlager. Riskkällor som är förknippade med jordbruksverksamhet är: - Bekämpningsmedel - Växtnäringsämnen - Djurhållning - Farmartankar (30) Hifab AB

15 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt Bekämpningsmedel Bekämpningsmedel är oftast svårnedbrytbara och mycket toxiska och kan vara en risk för vattentäkten under lång tid. Även hantering och lagring av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Inom områden där lermäktigheten är ringa är risken att grundvattnet kan påverkas stor, då det inte finns något skyddande lager. Vid platsbesöket och intervju med ägaren till jordbruksfastigheten Almesåsen 1:8 framkom att användning har förekommit under tidigare period men att jordbruket idag sker med ekologiska metoder. Växtnäringsämnen Det finns generellt två typer av växtnäringsämnen: naturgödsel eller handelsgödsel (kemiskt framställt). Naturgödsel utgör en risk för vattenkvaliteten främst med avseende på mikrobiella föroreningar, vars livslängd kan vara relativt lång. Handelsgödsel medför risk främst med avseende på att stora mängder ofta lagras inom ett begränsat område. Även slam från reningsverk eller enskild reningsanläggning kan utgöra ett hot mot vattenkvaliteten. Djurhållning Enligt uppgift från Vara kommun 16 och platsbesöket förekommer ingen djurhållning i anslutning till Ryda vattentäkt. Men markanvändning och produktion kan ändras inom en 10- årsperiod. Farmartankar Farmartankar som används i jordbruksverksamheten innebär en risk för läckage av drivmedel genom spill till vattentäkten. Inom föreslaget skyddsområde finns ett par gårdar som har farmartankar, med tillhörande skyddande tråg. Dessa är ofta placerade inom områden där jordlagren huvudsakligen är lera. Åsen utgörs av skogsmark med företrädesvis tall- och gran och ett flertal populära motionsslingor. Skogsbruk i form av löpande gallring förekommer Bebyggelse Där människor bor och vistas uppstår en del potentiella risker för närbelägen vattentäkt. Riskerna är både från verksamheter samt från boende. All hantering av för grundvattnet skadliga ämnen utgör en risk för vattentäkten. Bebyggelsen kring Ryda vattentäkt är relativt gles och består framförallt av enstaka villor, gårdar samt en dansbana. De riskkällor som generellt förknippas med bebyggelse är dessa: - Avloppsanläggningar - Oljecisterner - Hemkemikalier - Parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt - Energianläggningar/värmepumpar - Upplag av avfall Avloppsanläggningar Inom tillrinningsområdet för vattentäkten finns ca 0 st. enskilda avloppsanläggningar, varav ca 8 st. inom föreslagen primär Ett av dessa har en godkänd anläggning, övriga är inte godkända anläggningar, enligt uppgift från Vara kommun, miljöenheten. Enskilda anläggningar 16 Vara kommun, Marie Johansson, miljöinspektör 15(30) Hifab AB

16 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt med bristfällig funktion utgör en risk för att mikrobiella föroreningar samt näringsämnen sprids till vattentäkten. Oljecisterner I samband med lagring av petroleumprodukter i oljecisterner finns en risk att stora mängder oljeprodukter kan läcka ut i marken och spridas vidare till vattentäkten. Ett betydande riskmoment är när påfyllning och tömning av dessa cisterner sker. Inom tillrinningsområdet bedöms det finnas enstaka oljecisterner t.ex. för uppvärmning av bostäder. Hemkemikalier Bekämpningsmedel och övriga kemikalier utgör en risk för vattentäkten, även när det används för privat bruk. Bekämpningsmedel kan även i låga halter påverka grundvattenkvaliteten, då de har lång nedbrytningstid och på så sätt kan ansamlas i grundvattnet. Det finns stor sannolikhet för att dessa finns inom skyddsområdet, men mängderna bedöms vara begränsade. Parkering och uppställning av fordon Uppställning av fordon förekommer i princip alltid i bebyggda områden, samt även fordonstvätt med avfettningsmedel. Detta medför en risk främst om det sker på ytor med direkt infiltration till grundvattnet. Uppställning av tyngre fordon förekommer i viss utsträckning, t.ex. i samband med lastning av spannmål på jordbruket norr om väg 55. Energianläggningar Risker med energianläggningar är framförallt det läckage av drivmedel som borrningen innebär samt läckage av köldbärarvätska vid drift av anläggningen. För bergvärmeanläggningar är det främst utförandet som innebär en risk, samt att borrhålet i sig kan innebär en transportväg för markföroreningar direkt ned till grundvattenmagasinet. Inom tillrinningsområdet finns tre nyborrade energibrunnar som ännu inte förts in i SGU:s brunnsregister. Brunnarna är placerade med ca 0 meters mellanrum, tydligt synliga ovan mark, längs staketet mellan dansbanan och grusvägen 17. Upplag av avfall Upplag av avfall kan innebära en risk för vattenkvaliteten då föroreningar från avfallet kan spridas från mark till grundvattenmagasin. Mindre upplag på enskilda fastigheter kan förekomma inom tillrinningsområdet Klimatförändringar och översvämning Mycket talar för att stora delar av Sverige i framtiden kommer ha ett annorlunda klimat, både blötare och varmare. Det medför att risken ökar för översvämning och därmed att föroreningar kan spridas till grundvattnet både fortare och från ett större område. Klimatförändringen kan påverka vattentäkten vid Ryda på följande sätt: - Ökad vattentemperatur, vilket medför att den markkemiska miljön påverkas och således kan även vattenkvaliteten påverkas. - Bräddning av avloppsledningar ökar, vilket medför ökat läckage till omgivande grundvattenmagasin. - Ökad tillgång på grundvatten till följd av ökad nederbörd. 17 Mikael Jonsson, Vara Brunnsborrning AB 16(30) Hifab AB

17 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt Risker för klimatförändringar kommer ej ingå i riskanalysen, då den typen av risker inte har sitt ursprung inom tillrinningsområdet utan beror på förutsättningar i ett större perspektiv. Risker med klimatförändringar är dessutom mycket svårt att förutse på lokal nivå Krig, kris och sabotage Vattenförsörjning är mycket viktigt i ett samhälle. Sabotage mot den typen av verksamhet i krig eller under kriser kan utgöra en risk för vattentäkten. Risker kan handla om åverkan på fasta installationer, vilket kan motverkas genom fysiskt skydd. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris och krig rekommenderas om det inte redan utförts. Det bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. Idag finns en beredskapsplan för Grästorps kommun som omfattar vattentäkten i Ryda, men troligtvis måste detta förankras även i Vara kommun. Aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör beaktas. I och med dansbana och fotbollsplaner så vistas mycket folk kring vattentäktszonen och viss risk för sabotage och vandalism finns Övriga riskkällor Täktverksamheter och markarbeten Det finns flera typer av markarbeten som kan medföra ökad risk för negativ påverkan på vattentäkten. Schaktning, grävning och borrningsarbeten inom vattentäkten kan påverka vattenkvaliteten genom exempelvis uppslamning av finmaterial i vatten, läckage från arbetsfordon vid borrnings- och grävarbeten. Även tillförsel av nytt material för utfyllnad och utjämning kan innebära en risk för vattentäkten. Det kan inte uteslutas att utfyllnad med förorenade massor förekommit inom området. På Almesåsen finns grustäkter; norr om väg 55 ett par mindre som inte tycks användas aktivt samt, söder om bygdegården, en lite större som används aktivt, se Figur 8. Grusuttag sker för husbehov samt underhåll av lokala vägar. Vid platsbesök hösten 013 fanns flera arbetsfordon vid den aktiva grustäkten. Relativt stor risk för läckage av drivmedel och olja kan konstateras. 17(30) Hifab AB

18 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt Figur 8. Grustäkt i drift, pågående verksamhet söder om bygdegården, hösten 013. Skjutbana Sydöst om vattentäkten, på 630 m avstånd, är en skjutbana belägen. Skytteklubben i Ryda hade verksamhet här tidigare men lades ner 008. Blyhagel i mindre omfattning har enligt miljökontoret i Vara 18 använts. Ingen markundersökning har genomförts på området. Läckage av bly till grundvattnet kan inte uteslutas. 5.4 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Jordarten i området utgörs till stor del av isälvsavlagringar som är mycket genomsläppliga. I närområdet kring själva vattentäktszonen, öster om uttagsstället, finns områden med lera vilket fungerar som ett skyddande lager som minskar risken att föroreningar når grundvattnet. Däremot ligger skjutbana, enskilda avlopp, täktverksamhet samt vägar inom område med genomsläppliga isälvssediment. 18 Vara kommun, Marie Johansson, miljöinspektör 18(30) Hifab AB

19 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt Riskbedömning Riskbedömningen för konstaterade riskkällor presenteras i Tabell 3. Tabell 3. Riskmatris Mkt stor sannolikhet Liten konsekvens Medelstor konsekvens Energianläggningar Stor konsekvens F.d. skjutbana Mkt stor konsekvens Uppställning fordon Vägdagvatten Grustäkt Vägunderhåll Enskilda avlopp Stor sannolikhet Upplag av avfall Fordonstvätt Växtnäringsämnen Djurhållning Medelstor sannolikhet Spill trafikolyckor Bekämpningsmedel jordbruk Farmtankar/oljecisterner Liten sannolikhet Sabotage och vandalism Riskkällor med akut risk (svarta) som kräver omedelbara, förebyggande åtgärder bedöms saknas inom vattenskyddsområdet. Riskkällor med risker som bör utredas eller reduceras (röda), bedöms vara: Skjutbanan i Ryda, som inte längre är i bruk men där blyhagel använts som ammunition är en riskkälla. Då ingen markundersökning är gjord inom området är det svårt att riskbedöma konsekvensen av eventuell blyförorening. Området är beläget inom isälvavlagringen och berg går i dagen, vilket möjliggör spridning ner till grundvattnet. Enskilda avlopp: det finns ett flertal icke godkända avlopp inom den föreslagna primära skyddszonen, vilket innebär en stor risk för vattentäkten. Flera av dessa är belägna där det saknas skyddande lerlager. Riskkällor som motiverar aktiv riskhantering (gula) d.v.s. övervägande av förebyggande åtgärder, bedöms vara: Grustäktverksamheter finns i närheten för huvudsakligen hushållsbehov. Vissa av dessa är av något större omfattning och hanterar stora arbetsfordon, vilka kan medföra läckage och spill av exempelvis drivmedel till grundvattnet. Avståndet till vattentäkten är relativt litet. Väg 55, passerar mycket nära vattentäktszonen. Vägen är inte så hårt trafikerad men tung trafik till grustäkterna passerar där. Vägen uppströms vattentäkten är belägen främst på isälvsavlagringen samt berg i dagen. Förorenat vägdagvatten, med metaller, PAH 19(30) Hifab AB

20 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt och/eller salt, kommer med stor sannolikhet att uppstå samt risker med vägunderhåll och läckage av drivmedel Energianläggningar finns inom tillrinningsområdet och kommer troligtvis öka i framtiden. Det finns därför en risk för läckage av drivmedel och köldbärarvätska m.m. Djurhållning bedrivs inte idag inom skyddsområdet men kan komma att bli aktuellt framöver. Bekämpningsmedel används inte idag men lantbruket kan komma att ändra från ekologiska till kommersiella medel i framtiden. Sabotage och vandalism som påverkar vattenkvaliteten kan ske inom vattentäktszonen, även om sannolikhet är liten. 0(30) Hifab AB

21 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden och de resultat som framkommit i riskbedömningen föreslås ett vattenskyddsområde enligt Bilaga Krav Målet med att upprätta ett vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att kunna skydda och förebygga eventuella skador som kan uppstå på en vattentäkt. Miljöbalken 19 reglerar skydd av grundvattentäkter. I naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden 0 anges på vilket sätt skydd ska upprättas för vattentäkter. Vattenskyddsområde för en täkt bör, i princip, omfatta hela tillrinningsområdet, enligt de gällande råd och anvisningar som finns. Om förhållanden vid en viss täkt ger att det finns goda skyddsmöjligheter exempelvis såsom lång uppehållstid kan vattenskyddsområdet eller restriktionerna inom området minska. Det finns i dessa fall en viss risk att en eventuell förorening precis utanför vattenskyddsområdet inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan den når vattentäkten. 6. Metod för Zonindelning För ett grundvattenmagasin bör avgränsningen också göras utifrån tillrinningsområdet. Skyddsområdesgränsen bör sammanfalla med grundvattendelaren. När grundvattendelarens läge inte är känd så kan ytvattendelarens användas som approximation för den. Tillrinningsområdet för en grundvattentäkt kan vara densamma som för ett grundvattenmagasin, men det är vanligt att balansen mellan detta och grundvattnets nybildning samt vattentäktens placering i magasinet medför att tillrinningsområdet är mindre än för grundvattensmagasinet. Vattenskyddsområdets läge inom delavrinningsområdet framgår av Figur Vattentäktszon Syftet med en vattentäktszon är att säkra effektivt närskydd till vattentäkten. En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket begränsas kring uttagsbrunnarna. Vattentäktszonen ska innefatta skydd mot obehöriga och annan verksamhet. Skyddet kan innebära inhägnad av brunnsområdet eller liknande. Om det finns flera uttagsområden och/eller infiltrationsbassänger så ska även alla dessa omfattas av en vattentäktszon. 6.. Primär skyddszon Syftet med den primära skyddszonen är att minimera riskerna för akut förorening. Vid beräkning av primär skyddszon så bör särskilt känsliga (sårbara) inströmningsområden beaktas, såsom i riskanalysen i kap 5. Det är därför möjligt att primär skyddszon kan förekomma på flera ställen inom tillrinningsområdet. En akut förorening ska inom den primära skyddszonen hinna upptäckas och åtgärdas innan den når uttagsbrunnarna. Vidare ska den primära skyddszonen skyddas mot sådan markanvändning och verksamheter som kan medföra risk för förorening av grundvattnet. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon beräknas utifrån att uppehållstiden från vattentäktszonen till yttre primär zon är minst 100 dygn generellt. Avsteg från denna generella regel blir eventuellt aktuell med förekomst av täta jordlager eller artesiskt vatten. 19 SFS 1998:808 0 Naturvårdsverket. (011). Handbok om vattenskyddsområde (010:5). Naturvårdsverket 1(30) Hifab AB

22 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att skydda den mot sådan markanvändning och verksamheter som kan påverka vattenkvalitén, och medföra risk för förorening. Lägsta krav på den sekundära skyddszonen utbredning är en uppehållstid på ett år. För grundvattentäkter i hårt berg bör den sekundära zonens utbredning åtminstone omfatta de sårbara inströmningsområden som eventuellt inte inkluderas i primär zon Tertiär skyddszon Den tertiära zonen omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zoner. I den tertiära zonen är det av stor vikt att beakta de föroreningar som i ett långt perspektiv kan påverka täkten. Figur 9. Kartan visar hela delavrinningsområdet. Tillrinningsområdets ungefärliga läge i delavrinningsområdet markerat med gul ring, delavrinningsområdets utloppspunkt markerad med blå cirkel med vit mittpunkt Grundvattendelaren och avgränsning av skyddsområde Området vid Ryda vattentäkt består av uttagsbrunnar som bör skyddas. Totalt levereras 650 m 3 vatten per dygn från brunnarna. Nybildning av grundvatten sker framförallt i isälvavlagring kring Almesåsen och det är i första hand dessa områden som ska skyddas Tillströmningsområde och vattenbalans Vattenbalansen beskriver förhållandet mellan den mängd vatten som finns tillgängligt i grundvattenmagasinet och uttagets storlek. Med hjälp av uppgifter om nederbörd, avdunstning och avrinning så kan grundvattenbildningen uppskattas. Utifrån mängden vatten som uttas från vattentäkten så kan man därefter beräkna tillrinningsområdets storlek, för att tillräckligt mycket 1 (30) Hifab AB

23 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt vatten ska tillföras grundvattenmagasinet. Denna yta motsvara den minsta utbredning som vattenskyddsområdet kan ha. För att beräkna nybildningsarean har följande antaganden gjorts: - Uttaget är 650 m 3 per dygn - Grundvattenbildningen sker i isälvsmaterial 3 - Nettonederbörd: 0 mm/år 4 - Infiltrationskoefficient 80 % 5 Utifrån dessa beräknas nödvändig nybildningsarea till ca 1,34 km, vilket motsvarar en radie på 655 m Vattnets uppehåll i mark Grundvattnets flöde i marken påverkas av följande faktorer: - Grundvattnets gradient - Markens genomsläpplighet - Jordmaterialet effektiva porositet Av dessa så är markens genomsläpplighet den styrande faktorn, om en hydraulisk gradient finns. Grundvattnets gradient är ofta inte känd, men som approximation kan topografins lutning användas. När beräkningar och fastställande av skyddszoner genomförs bör hänsyn tas till både topografi och geologi. Typiska värden för hydraulisk konduktivitet och effektiv porositet är följande 6 : GEOLOGI HYDRAULISK KONDUKTIVITET (M/S) EFFEKTIV POROSITET Berg ,0001 Sand ,15 Morän ,05 Lera ,0005 Svämsediment (silt) ,005 Beräkning av avståndet till primär respektive sekundär zon utförs genom att använda följande formel: V= π R b n e R= radiellt avstånd från uttagsbrunn till gräns för skyddszon b =grundvattenförande lagrets genomsnittliga mäktighet n e = effektiv porositet V= uttagsvolym För den primära zonen är uppehållstiden 100 dygn och för gränsen till sekundär zon är det 365 dygn. Grästorps kommun, teknisk verksamhet 3 Jordartskarta, , SGU samt pågående kartläggning i lokal skala i Vara kommun, SGU 4 Avrinningen i Sverige, december 00, Faktablad 1, SMHI 5 Jordartskarta, , SGU samt pågående kartläggning i lokal skala i Vara kommun, SGU 6 Grundvatten Teori och tillämpning, Knutsson och Morfeldt, (30) Hifab AB

24 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt Följande antagande har använts: b= 4 m [SGU, arbetsmaterial] n e = 15 % (isälvsmaterial) V= 650 m 3 /dygn Resultat: ZON Primär Sekundär AVSTÅND 190 m 350 m 6.3 Vattenskyddszoner för Ryda vattentäkt - förslag och motiv Strategin och de generella motiven för vattenskyddsområdet har varit: 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde.. God vattenkvalité är en nödvändighet och kan ej ifrågasättas. Vattenskyddsområdet ska omfatta ett sådant stort område som krävs för att råvattnet efter normalt reningsförfarandet kan användas som dricksvatten. 3. Grundvatten ska kunna användas som dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145)(Miljödepartementet, 1999). Vattenskyddszonen ska därför, med hjälp av information, restriktioner, och naturlig barriärförmåga, medverka till att miljökvalitetsnormen kan uppnås. Storleken på detta varierar med behovet och de riskkällor som kunnat konstateras. 4. Grundvattnet ska i första hand förhindras från att förorenas, snarare än att utöka reningsstegen i vattenverket. 5. Hushållningsreglerna i Miljöbalken innebär, trots att en avvägning ska göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstagande inte får äventyra de värden man vill skydda. I våra beräkningar och förslag på vattenskyddsområden finns en viss risk att vattenskyddet inte kan uppnås. Med god tillgång till rådata och underlagsmaterial så bedöms denna risk vara acceptabel och i linje med det syfte och intentioner som lagstiftaren haft Vattentäktszon Området kring vattenverket och de båda brunnar föreslås bli vattentäktszon, se Figur 10. 4(30) Hifab AB

25 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt Figur 10. Karta över vattentäktszonen, vattentäktszonen markerad med streckad linje Primär skyddszon Den primära skyddszonen avgränsas huvudsakligen på det avstånd uppströms täkten som det tar vattnet att transporteras på 100 dygn. Avståndet har beräknats till 190 m (se stycke 6..7). Utbredningen på föreslagen primär skyddszon framgår av Figur 11. 5(30) Hifab AB

26 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt Figur 11. Primär skyddszon på jordartskartan ( SGU via Geodatasamverkan, 014) Sekundär zon Den sekundära skyddszonen avgränsas huvudsakligen på det avstånd uppströms täkten som det tar vattnet att transporteras på 365 dygn. Avståndet har beräknats till 350 m, se stycke Utbredningen på föreslagen sekundär skyddszon framgår av Figur 1. Figur 1. Sekundär skyddszon jordartskartan ( SGU via Geodatasamverkan, 014). 6(30) Hifab AB

27 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt Tertiär zon, resterande delar av tillrinningsområde Vattenbalansberäkningen visar att den beräknade nybildningsarean i isälvsmaterialet behöver vara 1,34 km. Tillrinningsområdet omfattar ca 1,48 km och är därmed ungefär lika stort som nybildningsarean. Tillrinningsområdet som helhet sammanfaller således med den tertiära skyddszonens utbredning, vilken framgår av Figur 13. Figur 13. Tillrinningsområdets utbredning, tillika tertiär Platsspecifika motiv till vattenskyddets gränser Vattentäkten har fått ett skyddsområde som består av en vattentäktszon samt primär, sekundär och tertiär Avgränsningen har baserats på grundvattnets flödeshastighet samt vattenbalansberäkningen. 7(30) Hifab AB

28 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt Primär skyddszon avgränsas i söder, väster och norr av det beräknade avstånd från uttagsstället som motsvarar 100 dagars uppehållstid i isälvsmaterial. Öster om uttagsstället finns jordbruksmark där jordlagren utgörs av lera-finmo, vilket begränsar infiltrations- och flödeshastigheten på grundvatten betydligt. Skyddszonens östliga gräns följer utsträckningen på isälvsavlagringar enligt SGU:s jordartskarta 7. Sekundär skyddszon avgränsas i söder, väster och norr av det beräknade avstånd från uttagsstället som motsvarar 365 dagars uppehållstid i isälvsmaterial. Öster om uttagsstället finns jordbruksmark där jordlagren utgörs av lera-finmo, vilket begränsar infiltrations- och flödeshastigheten på grundvatten betydligt. Skyddszonens östliga gräns har anpassats efter 8 utsträckningen av isälvsavlagringar enligt SGU:s jordartskarta, något utökat gentemot primär Resterande delar av tillrinningsområde tillika tertiär skyddszon definieras i väster av gränsen för 9 delavrinningsområde enligt SMHI. I norr och söder baseras avgränsningen på en sammanvägning av topografiska, geologiska och hydrografiska förutsättningar. Referensmaterial har utgjorts av material från de undersökningar som utfördes i samband med, före och efter det att vattentäkten togs i bruk, först som grävd brunn 1967 och därefter med nuvarande utformning från ca Tillrinningsområdets östliga gräns följer utsträckningen på isälvsavlagringar enligt SGU:s jordartskarta 31, parallellt med sekundär 7 Jordartskarta, , SGU samt pågående kartläggning i lokal skala i Vara kommun, SGU 8 Jordartskarta, , SGU samt pågående kartläggning i lokal skala i Vara kommun, SGU 9 samt motsvarande kartlager som WMS-tjänst från SMHI, Västsvenska Ingenjörsbyrån, ca 1967 och framåt: Ryda Vattentäkt (ett flertal utredningar och mätserier förvarade som lösbladssystem vid Grästorps vattenverk) 31 Jordartskarta, , SGU samt pågående kartläggning i lokal skala i Vara kommun, SGU 8(30) Hifab AB

29 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER 7.1 Syfte och funktion Skydd av vattentäkter regleras i stort av Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Dessutom beaktas EU:s ramdirektiv för vatten, både för yt- respektive grundvattentäkter. Enligt direktivet är det övergripande syftet att se till att en god ekologisk vattenstatus uppnås och bibehålls. Syftet är också att förebygga eventuella skador på vattentäkten. 7. Skyddsföreskrifter Ryda vattentäkt För att åstadkomma ett tillfredställande skydd för vattentäkten vid Ryda föreslås skyddsföreskrifter enligt Bilaga 3. Skyddsföreskrifter är anpassade till lokala förhållanden, men ska även syfta framåt och föreskriver därför om verksamheter som inte är aktuella idag. Skyddsföreskrifterna har som bakgrund den riskanalys som redovisas under rubrik 5. 9(30) Hifab AB

30 Tekniskt underlag, Ryda vattentäkt INFORMATION OCH SAMRÅD 8.1 Information till kommunstyrelsen Framtaget tekniskt underlag och förslag på skyddsföreskrifter presenterades för Grästorps kommunstyrelses allmänna utskott Efter presentationen togs beslut att gå vidare med arbetet att ansöka om inrättande av vattenskyddsområde. 8. Tidigt samråd med Länsstyrelsen Ett tidigt samrådsmöte med handläggare på Länsstyrelsens vattenvårdsenhet hölls på plats i Ryda bygdegård På mötet deltog också representanter för miljö- och hälsa respektive samhällsbyggnad i Vara kommun. Under mötet avhandlades möjligheter att utforma skyddsföreskrifterna så att de harmoniserar med vattenskyddsområden i Vara kommun för att underlätta tillsyn, olika sätt att lösa vattenförsörjning och avlopp inom vattenskyddsområdet samt lämnades synpunkter på framtaget underlag. Efter mötet reviderades underlaget. 8.3 Information till allmänheten, skriftligt samråd Information till allmänheten som ett skriftligt samråd, har utförts på två sätt, dels: 1. brev till fastighetsägare inom föreslaget vattenskyddsområde, och dels. annonsering i Nya Lidköpings-tidningen (NLT) + Skaraborgs Läns Tidning (SkLT) med möjlighet att begära ut handlingar. Synpunkter som inhämtas i det skriftliga samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse, vilken biläggs övriga handlingar i samband med ansökan. Uppdragsansvarig Granskare Johan Fogelström Helena Holgerson 30(30) Hifab AB

31 11 Klevaberget :18 5:10 5:11 3:13 3 5:14 3 Skogstorp Teckenförklaring 13:1 S: 1 1:8 Vattentäktszon, brunn 8001 & 800 Primär skyddszon Sekundär skyddszon Offerkälla Tertiär skyddszon (Tillrinningsområde) 80 19:1 5:58 Eklunds 6:40 6:8 1 s 5:4 1:8 1:40 stugan 6:8 4 1:1 7 1:4 1:5 5:57 85 Lillegården 6:7 1 Lillegården 6:4 5:35 6: 6:3 1 6:3 Bränneliden 1:73 1:66 6:7 6:5 5:4 8:1 3 5:9 6:10 4 5:6 6:11 3 1:3 3 4: 7 5: :74 6:1 5 5:56 3 5:8 4 1:7 1:1 5:7 6:3 3 5:16 S:1 Månstorp 15:1 Tegalund 9:1 1 Vatten 1:6 9:1 Urberg Kolera1 kyrkog. S:1 6:7 Hifab AB Box Stockholm Tel Fax Storegården5:7 1 Ryda vattentäkt Vattenskyddsområde Förslag på zonindelning S:3 Isälvssediment, grus Sandig 10:1 morän 3: 1:3 1 5:15 1:11 3 5:56 6:11 9:1 6:3 6:8 5 1: 1:41 6:4 1 3:1 6:7 4 3:3 1:47 1:4 1:3 5: 3 3 6:10 3 1:47 4 Skjutbana 1:44 5: 3:1 3 : : 3 :5 3 Nöjesanl. Isälvssediment Godegården 1:7 1:6 1:6 3 Skogstorp 6:16:9 13:1 Glacial lera 6 Svallsediment, grus Postglacial sand 6:15 4 1:1 Fotbolls1:11 planer 1:10 Bygdegård 1:13 3:1 Postglacial 1finsand S: Fångstgrop 1:7 Sandliden Postglacial silt 1:9 7 Fotbollsplan Kärrtorv 1:5 4:19 Vattendrag under markyta Almesåsen 5:15 1:4 Vattendrag (bäck/dike) Delavrinningsområden 6:15 4 :9 3 11:1 1 :8 3 11: 5:6 3 7:6 1:1 6 S: S:4 S:9 5:1 5:13 Ravelsbacke Rydsberg 3:11 3:0 :4 3:11 3 :19 3:1 1: :0 4 ± 1:4 5:6 5:14 4:18 Bilaga 1: Ryda vattentäkt 6:15 5 Vattenskyddsområde Förslag på zonindelning 13:1 Kedumsbergen 5:15 3 Hifab på uppdrag av Grästorps kommun UPPDRAG NR meter DATUM SKALA RITAD AV :7 000 (A3) JF HANDLÄGGARE ANSVARIG HH JF

32 kogstorp IKEN Bilaga : Ryda vattentäkt Vattenskyddsområde Riskobjekt i närområdet HALVÅS väg 55 Sandliden ÅSEN Skjutbana skjutbana KLO energibrunn RYDA Tillrinningsområde 1,49 km RYDA avlopp avlopp ॐ Fotbollsplan Bygdegård energibrunn täkt energibrunn meter stugan ALMES- ÅSEN 85 Fotbollsplaner avlopp Eklunds- ALMESÅSEN Almesåsen Kolerakyrkog. Nöjesanl. ॐ Lillegården Offerkälla Godegården Bränneliden ± Skogstorp E E E E E E E E E E E E E E E E E E E 0,95 km avlopp täkt avlopp jordbruksmark jordbruksmark "godkänt" avlopp jordbruksmark avlopp jordbruksmark Teckenförklaring ERiskobjekt avlopp Tegalund Storegården JF 80 Vattentäktszon, brunn 8001 & 800 Primär skyddszon Sekundär skyddszon Må Tertiär skyddszon (Tillrinningsområde) Vatten Åker Annan öppen mark Barr- och blandskog Ryda vattentäkt Vattenskyddsområde Riskobjekt i närområdet Hifab på uppdrag av Grästorps kommun UPPDRAG NR RITAD AV HANDLÄGGARE DATUM SKALA :5 000 (A3) Hifab AB Box Stockholm Tel Fax HALV ANSVARIG Lillegård HH JF

33 Bilaga 3 GRÄSTORPS KOMMUN RYDA VATTENTÄKT FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER UTKAST FÖR SKRIFTLIGT SAMRÅD Göteborg Uppdragsansvarig: Johan Fogelström, Tel: HIFAB AB Magasinsgatan Göteborg Org. nr: Beställare: Mattias Svensson Grästorps kommun Grästorp c:\users\h09\desktop\bilaga 3 - ryda vattentäkt skyddsföreskrifter utkast rev okt 014.docx