TEKNISKT UNDERLAG MED VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER. Tillhör kommunfullmäktiges beslut , KF 277 Dnr 2015.

Transkript

1 Alingsås kmmun FÄRGENSJÖARNA VATTENSKYDDSOMRÅDE UPPDRAGSNUMMER Tillhör kmmunfullmäktiges beslut , KF 277 Dnr KS 843 GÖTEBORG Swec Envirnment AB Swec Skånegatan 3 Bx 5397 SE Götebrg, Telefn Swec Envirnment AB Org.nr säte Stckhlm Ingår i Swec-kncernen Helen Eklund Telefn direkt Mbil helen.eklund@swec.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND OCH MOTIV FÖR INRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE UPPDRAGETS OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE UNDERLAGSMATERIAL SYFTE OCH ANVÄNDNING AV DENNA TEKNISKA BESKRIVNING ORIENTERINGSKARTA 3 2 VATTENTÄKTEN ANLÄGGNINGENS UTFORMNING VATTENBEHANDLING FÖRSÖRJNINGSOMRÅDE FÖR BERÖRT VATTENVERK VATTENFÖRBRUKNING KAPACITET VATTENDOM RESERVVATTENTÄKT VATTENTÄKTENS VÄRDE 5 3 HYDROLOGISK BESKRIVNING AVRINNINGSOMRÅDEN MARKANVÄNDNING GEOLOGI NEDERBÖRD VATTENSYSTEMET VATTENBALANS HYDROGEOLOGI NATURLIGA BARRIÄRER OCH SÅRBARHETSBEDÖMNING RÅVATTENKVALITET ALKALINITET OCH PH-VÄRDE FÄRGTAL OCH GRUMLIGHET SYRETÄRANDE ÄMNEN NÄRINGSÄMNEN MIKROORGANISMER 11 4 PLANBESTÄMMELSER OCH SKYDDADE OMRÅDEN AKTUELLA PLANBESTÄMMELSER NATURRESERVAT 12 5 INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR GENOMFÖRANDE RISKKÄLLOR IDENTIFIERADE RISKER INOM SABOTAGE, KRIS OCH KRIG IDENTIFIERADE RISKER INOM KLIMATFÖRÄNDRINGAR 13

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5.5 IDENTIFIERADE RISKER INOM ÖVRIG VERKSAMHET OCH MARKANVÄNDNING I TILLRINNINGSOMRÅDET BEBYGGELSE JORD- OCH SKOGSBRUK VÄGAR SJÖTRAFIK ÖVRIGT 22 6 RISKBEDÖMNING IDENTIFIERING AV RISK RISKANALYS RISKANALYSENS RESULTAT RISKANALYSENS ANVÄNDNING 24 7 ÅTGÄRDER 25 8 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE KRAV OCH ALLMÄN METODIK GENERELLA GRUNDER FÖR INDELNING I SKYDDSZONER VATTENTÄKTSZON PRIMÄR SKYDDSZON SEKUNDÄR SKYDDSZON TERTIÄR SKYDDSZON ARBETSMODELL FÖR AVGRÄNSNING AV SKYDDSZONER STRÖMNINGSHASTIGHET I SJÖAR STRÖMNINGSHASTIGHET I VATTENDRAG DIKEN OCH DRÄNERINGAR MINSTA SKYDDSAVSTÅND TILL SJÖAR OCH VATTENDRAG RISKER/RISKACCEPTANS GENOMFÖRANDE SAMT MOTIV TILL GRÄNSDRAGNINGAR PLATSSPECIFIKA MOTIV 31 9 BAKGRUND TILL VALDA NAS SYFTE OCH FUNKTION GENERELLA KRAV PÅ RESTRIKTIONSNIVÅN RESTRIKTIONSNIVÅ ANPASSNING AV NA TILL RISKBEDÖMNINGEN 34 Uppdrag ; p:\1313\ vattenskydd färgen\10arbetsmtrl_dk\tekniskt underlag\färgen_tu_ dcx

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilagr 1 Riskkällr i Färgensjöarnas tillrinningsmråde 2 Riskanalys a) Kmmentarer b) Tabell 3 Förslag till vattenskyddsmråde för Färgensjöarna 4 Förslag till skyddsföreskrifter för Färgensjöarnas vattenskyddsmråde

5 1 INLEDNING På uppdrag av Alingsås kmmun har SWECO Evirnment AB upprättat tekniskt underlag med vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter för ytvattentäkten Färgensjöarna, vilken är huvudvattentäkt för Alingsås kmmun. Vattentäkten har ett äldre vattenskyddsmråde med vattenskyddsföreskrifter fastställt BAKGRUND OCH MOTIV FÖR INRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Ytvattentäkten Färgensjöarna utgör idag huvudvattentäkt för Alingsås tätrt samt samhällena Västra Bdarne, Hemsjö ch Ingared. För Färgensjöarna fanns ett vattenskyddsmråde med tillhörande skyddsföreskrifter, fastställt av länsstyrelsen Detta har nu uppdateras ch anpassas till gällande lagstiftning ch krav. Syftet med att inrätta ett vattenskyddsmråde är att skydda vattenförekmsten så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv, ett flergeneratinsperspektiv. Inrättande av vattenskyddsmråden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s ch svensk lagstiftning uppnås, genm att riskfyllda verksamheter ch åtgärder regleras, så att vatten nu ch i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genm att ett mråde förklaras sm vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter meddelas 1 : stärks skyddet för vattenförekmsten tydliggörs vattenförekmstens planmässiga betydelse förtydligas vad sm gäller utifrån Miljöbalken 1.2 UPPDRAGETS OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE Uppdraget mfattar upprättande av tekniskt underlag ch förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter för Färgensjöarnas vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbk för vattenskyddsmråden. För genmförande av uppdraget har följande mment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten. Beskrivning av hydrlgiska förhållanden Identifiering ch kartläggning av ptentiella förreningskällr Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällr för vattentäkten Utvärdering ch förslag till vattenskyddsmråde Framtagande av skyddsföreskrifter 1 Vattenskyddsmråde. Handbk med allmänna råd. Naturvårdsverket 2010:5. 1 (35)

6 1.3 UNDERLAGSMATERIAL Utredningsarbetet har baserats på genmgång ch analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Alingsås kmmun. Underlagsmaterialet har främst utgjrts av: A) Tpgrafiska kartan 7C Brås SV ch NV, skala 1: B) Gelgiska kartan Ae nr 128, skala 1: C) Gelgiska kartan Af nr 130, skala D) Naturvårdsverkets allmänna råd m vattenskyddsmråden NFS 2003:16 E) Naturvårdsverkets handbk, 2010:5, med allmänna råd m vattenskyddsmråden F) Lkala hälsskyddsföreskrifter, G) Alingsås kmmuns Översiktsplan, ÖP SYFTE OCH ANVÄNDNING AV DENNA TEKNISKA BESKRIVNING Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsmråde ch föreskrifter. Syftet med den tekniska beskrivningen är inte ch kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar m tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Skälen är bland annat att varje ansökan, verksamhet ch plats utgör en unik kmbinatin av detaljerade förutsättningar sm i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt de allmänna råden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsmrådet till, ch inte inm, fastighetsskala. 2(35)

7 1.5 ORIENTERINGSKARTA Råvattenintag g Lilla Färgen Stra Färgen Figur 1: Orienteringskarta över lkalisering av vattentäkten Färgensjöarna i Alingsås kmmun. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ (35)

8 2 VATTENTÄKTEN 2.1 ANLÄGGNINGENS UTFORMNING Råvattenintaget ligger i den nrra delen av Lilla Färgen (se Figur 1). Vattnet leds genm en råvattenledning till råvattenpumpstatinen ch vidare till vattenverket i Hjälmared för behandling. Från vattenverket distribueras vattnet via huvudledningar ch högreservarer till knsumenten. 2.2 VATTENBEHANDLING På vattenverket behandlas råvattnet innan det leds vidare ut på distributinsnätet. Först dseras sda sedan sker flckning ch fällning genm tillsats av aluminiumsulfat varefter vattnet snabbfiltreras. En hårdhetshöjning genmförs därefter genm reaktin med sda ch kldixid. Slutligen desinfekteras vattnet med natriumhypklrit ch UV-ljus. 2.3 FÖRSÖRJNINGSOMRÅDE FÖR BERÖRT VATTENVERK Vattentäkten är kpplad till vattenverket i Hjälmared sm idag förser Alingsås tätrt, Västra Bdarne ch Hemsjö-Ingared med dricksvatten, vilka mfattar cirka persner samt ett antal verksamheter ch industrier. 2.4 VATTENFÖRBRUKNING Under 2012 tgs ca 2,58 M m 3 vatten från Lilla Färgen. Av detta användes ca 2,42 M m 3 för dricksvattenprduktin medan resterande del nyttjades sm splvatten. Dricksvattenprduktinen var i genmsnitt ca 7071 m 3 /dygn (82 l/s). 2.5 KAPACITET Den maximala kapaciteten för vattenverket i Hjälmared uppgår till 140 l/s ( m 3 /dygn). 2.6 VATTENDOM Brtledande av vatten från Lilla Färgen ch reglering av Stra ch Lilla Färgen regleras i tre vattendmar i mål AM 68/49, DVA 33 samt DVA 71. Vattendmarna ger Alingsås kmmun tillstånd att för vattenförsörjning i kmmunen leda brt vatten ur Lilla Färgen till än mängd av 253 l/s ( m 3 /dygn) i medeltal per dygn. Dmarna medger även tillstånd att dämma vattnet i Färgensjöarna till höjden +61,72 m ch att avsänka vattenståndet till höjden +60,57 m. 2.7 RESERVVATTENTÄKT Ömmern är reservvattentäkt ch inm ramen för den regleringsrätt (vattendm AM 13/1952, dm A 66/1959) sm Vattenfall innehar för sjön medger Vattenfall Alingsås kmmun rätten att brtleda vatten från sjön i händelse av att Färgensjöarna inte kan användas för vattenförsörjning. Avtalet medger kmmunen rätt att mt en ersättning prvköra anläggningen inm ramen av ett årligt uttag på maximalt m 3. 4(35)

9 2.8 VATTENTÄKTENS VÄRDE Enligt naturvårdsverkets handbk med allmänna råd m vattenskyddsmråde bedöms värdet av en vattentäkt med utgångspunkt från uttagbara mängder, vattenkvalitet samt på nuvarande samt eventuellt framtida vattenutnyttjande. Eftersm Färgensjöarna utgör en allmän huvudvattentäkt bedöms vattentäkten ha ett mycket högt skyddsvärde. 5 (35)

10 3 HYDROLOGISK BESKRIVNING 3.1 AVRINNINGSOMRÅDEN Färgensjöarna ligger söder m Alingsås. Sjöarnas avrinningsmråde kan delas in i tre delar - ett avrinningsmråde för Stra Färgen, ett avrinningsmråde för Lilla Färgen ch Maryd å sm rinner ut i Lilla Färgens nrra del samt ett avrinningsmråde runt Lygnöå sm har sitt inlpp i Stra Färgens nrdöstra del, se Figur 2. Huvuddelen av det sammanlagda avrinningsmrådet ligger inm Alingsås kmmun, men den östra delen ligger i Vårgårda kmmun. Tabell 1: Färgensjöarnas avrinningsmråde kan delas in i tre delavrinningsmråden vars arer framgår av tabellen. Avrinningsmråde Area (km²) Varav sjöyta (km²) Stra Färgen 26,9 6,2 Lilla Färgen + Maryd å 19,3 0,8 Lygnöån 28,6 0,3 Ttalt 74,8 7,3 Inm avrinningsmrådet förekmmer en mängd småsjöar, vattendrag ch våtmarker. Det största tillflödet till Stra Färgen sker via Lygnöå sm har sitt inlpp i sjöns östra del. Stra Färgen har sitt utlpp till Lilla Färgen genm ett smalt sund, se Figur 3. Förutm genm detta sund sker tillflöde av vatten till Lilla Färgen främst via Maryd å i sjöns nrdöstra del. Lilla Färgen har sitt utlpp i sjöns nrra ände. Den rinner av genm Frsån via Gärdsken till Säveån. Avrinningsmrådet är mycket kuperat. Bergshöjder på över 200 möh (meter över havet) förekmmer i mrådets östra delar. Stra Färgens yta ligger på ca 61 möh. 6(35)

11 2 3 1 Figur 2: Färgensjöarnas avrinningsmråde kan delas upp i tre delmråden - ett avrinningsmråde för Stra Färgen (1), ett för Lilla Färgen ch dess inlpp via Maryd å (2) ch ett för Lygnöå (3) sm har sitt inlpp i Stra Färgen. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ Figur 3:Sundet mellan Stra ch Lilla Färgen är några meter brett ch ca 1 m djupt. 7 (35)

12 3.2 MARKANVÄNDNING Skgsmark är den dminerande marktypen inm Färgensjöarnas tillrinningsmråde. Bebyggelsen i mrådet är sparsam. Samlad bebyggelse förekmmer främst kring Lilla Färgens nrra del, i Hjälmared ch längs den östra stranden av Stra Färgen. I övrigt förekmmer en del glest utspridd bebyggelse främst i anslutning till Stra Färgen. Ett antal mindre mråden utgörs av jrdbruksmark med eller utan djurhållning. 3.3 GEOLOGI Färgensjöarnas avrinningsmråde utgörs till stra delar av utbredda mråden med berg i dagen med tunna lager av mrän. Runt Stra Färgen ch i Lygnåns dalgång förekmmer sammanhängande mråden med mäktigare mränlager. Mrän finns även i den dalgång sm Maryd ån rinner i. 2 Isälvssediment förekmmer på ett fåtal platser. De största avlagringarna finns i mrådet öster m Lygnared ch vid Ryd. Mindre mråden med lera förekmmer längs de östra stränderna av både Stra ch Lilla Färgen. Längs Stra Färgens strand vid Lygnared täcks mränen av svallsand. Organiska jrdarter i mssar ch kärr förekmmer dels i dalgångarna, längs vattendragen Lygnöå ch Maryd å ch dels i svackr inm höjdmrådena med berg i dagen. Bergrunden i mrådet dmineras av förgnejsad granit ch grandirit, vilka är så kallade sura bergarter 3. I mrådet förekmmer även inslag av basiska bergarter sm metagabbr, metabasit ch tnalit. 3.4 NEDERBÖRD Den krrigerade årsnederbörden inm mrådet är i medeltal ca 900 mm/år. Avrinningen är ca 400 mm/år. 3.5 VATTENSYSTEMET Vattendelarna för Färgensjöarnas avrinningsmråde har kartlagts av SMHI ch redvisas på karta i Figur 2. Från vattendelaren rinner vattnet mt Stra ch Lilla Färgen sm grundvattenflöde eller sm direkt ytavrinning via vattendrag i lika strlekar. Stra Färgens yta är ca 6,2 km 2 ch sjön har en beräknad vlym på ca 127 M m 3. 4 Sjön är djupast i de centrala delarna ch det största djupet, drygt 47 m, är uppmätt sydöst m Granön. Tillflöde av vatten till Stra Färgen sker främst via Lygnöå i sjöns östra del. Lygnöån rinner upp i trakten av Uddeb i Vårgårda kmmun. Uppströms Lyngösjön benämns ån Störtaredsån. Lygnösjön är den enda sjö vattendraget rinner igenm innan 2 Jrdartskartan 7C Brås SV, SGU serie Ae nr Berggrundskartan 7C Brås SV, SGU serie Af nr Alingsås kmmun. Färgen vattentäkt. Underlag för skyddsbestämmelser ch skyddsmråde. VIAK AB, (35)

13 den når Stra Färgen. I den södra delen av Stra Färgens avrinningsmråde ligger två små sjöar sm benämns Bysjön ch Rydbsjön. De rinner ut i den västra delen av sjön. Stra Färgen har sitt utlpp till Lilla Färgen via ett smalt ch grunt sund i nrr. Lilla Färgens yta är ca 0,4 km 2 ch sjön har en beräknad vlym på ca 6,7 milj. m 3. Sjön är sm djupast i de centrala delarna där ett djup på drygt 24 m mätts upp. Lilla Färgen tillförs vatten främst från Stra Färgen, men även via Maryd å i sjöns nrdöstra del. Maryd å rinner upp i sjön Gasslången sm delvis ligger i Vårgårda kmmun. Innan ån rinner ut i Lilla Färgen passerar den igenm Kvarndammen. Lilla Färgen har sitt utlpp i sjöns nrdligaste del ch avrinningen sker genm Frsån via Gärdsken till Säveån. Den teretiska medelmsättningstiden för sjöarna har beräknats i en tidigare genmförd utredning. 5 Den är ca 5,8 år för Stra Färgen ch ca 3 månader för Lilla Färgen, vilket betyder en avsevärt krtare uppehållstid i Lilla Färgen. 3.6 VATTENBALANS Den beräknade teretiska avrinningen vid Lilla Färgens utlpp till Frsån är ca 950 l/s. Av detta brtleds i dagsläget ca 90 l/s för dricksvattenprduktin, d.v.s. ca 9,5 % av det ttala flödet. Vattendmen medger ett vattenuttag på 253 l/s (ca 27 % av det ttala medelflödet till Färgensjöarna). Enligt beräkning av delavrinningsmrådenas strlek kan en teretisk fördelning av flödet från de lika mrådena göras, se Tabell 2: Tabell 2: Teretisk fördelning av flödet från Färgensjöarnas delavrinningsmråden. Avrinngsmråde Teretisk andel Teretiskt flöde Stra Färgen 36 % 342 l/s Lilla Färgen + Maryd å 26 % 254 l/s Lygnöå 38 % 363 l/s Ttalt 100 % 959 l/s 3.7 HYDROGEOLOGI Inm mråden med berg i dagen eller tunt mränlager på berg är ytavrinningen till närliggande vattendrag eller våtmark vanligtvis snabb. Dessa förhållanden råder inm de östra delarna av avrinningsmrådet. Förekmst av våtmark fördröjer transprten, vilket innebär att en snabb ytavrinning inte alltid behöver vara synnymt med en snabb transprt till sjöar. I mråden med mrän, sand eller isälvssediment är infiltratinskapaciteten betydligt högre. I dessa mråden kan grundvatten bildas. Vlymerna av nybildat grundvatten är årstidsbetingat. Under smmarhalvåret förekmmer sällan någn nybildning eftersm nederbörden är relativt liten ch växterna förbrukar det växttillgängliga vattnet i marken. 5 5 Alingsås kmmun. Färgen vattentäkt. Underlag för skyddsbestämmelser ch skyddsmråde. VIAK AB, (35)

14 Vintertid kan inget grundvatten bildas så länge sm marken är tjälad. Merparten av den nederbörd sm faller inm dessa mråden infiltrerar dck i marken innan det når eventuella vattendrag. Då marken är tjälad eller vattenmättad kan ytavrinning ske. 3.8 NATURLIGA BARRIÄRER OCH SÅRBARHETSBEDÖMNING Sårbarheten betecknar markens ch vattnets känslighet för att påverkas av förreningar, eller brist på förmåga att reducera en förrenings farlighet under transprten i mark ch vatten. Marken inm Färgensjöarnas tillrinningsmråde utgörs till största delen av mråden med berg i dagen eller med tunt mränlager. Områden med berg i dagen medför en ökad ytavrinning ch lkalt inm dessa mråden är sårbarheten str eftersm en förrening på marken relativt snabbt kan rinna av på ytan till ett vattendrag. Förutsättningen för fastläggning av en förrening är liten där jrdtäcket är tunt. Inm de mråden där mäktigare mränlager eller isälvsmaterial förekmmer är sårbarheten för ytvattnet lägre eftersm en förrening här kan infiltrera i marken. Infiltratinen möjliggör en fördröjd transprt innan vattnet når sjön ch eventuella förreningar kan på naturlig väg till viss del fastläggas ch brytas ned. För en sjö gäller att ju större andel ytvattentillflöden, dest större sårbarhet. En sjös sårbarhet genm tillrinnande ytvattendrag är vanligtvis str. Färgensjöarnas tillrinningsmråde utgörs för närvarande av ett glest beflkat mråde med få risker, därför bedöms sårbarheten för sjön sm helhet sm låg till måttlig. 3.9 RÅVATTENKVALITET Råvattnet sm pumpas från Lilla Färgen till vattenverket i Hjälmared prvtas 10 ggr/år. Råvattnet analyseras med avseende på mikrbilgiska ch kemiska parametrar. Råvattenkvaliteten har bedömts utifrån råvattenanalyser från åren För att bedöma råvattenkvaliteten förändring över tiden har dessa analysresultat även till viss del jämförts med råvattenanalyser från För att ge en bild av råvattenkvaliteten i Färgensjöarna jämförs analysresultat med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar ch vattendrag ALKALINITET OCH PH-VÄRDE Färgensjöarna är naturligt sura sjöar. Detta berr på att berggrunden i mrådet består av svårvittrade ch sura bergarter. Vattnet i sjöarna har naturligt lågt ph-värde ch alkalinitet ch saknar därför större buffrande förmåga mt surt nedfall via nederbörd. Ett antal mindre sjöar ch våtmarker inm Färgensjöarnas avrinningsmråde kalkas årligen för att minska försurning av sjöarna. Jämförelse mellan råvattenanalyser från de senaste åren ch analyser från ch 1980-talen visar att alkaliniteten ch ph-värdet är någt högre i dag. Under periden har ph-värdet legat runt 7,0 (6,8-7,2), d.v.s. 6 Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar ch vattendrag. Naturvårdsverkets rapprt (35)

15 neutralt ph. Kalkningen har medfört att sjöarnas vatten i dag bedöms ha en gd till mycket gd buffertkapacitet. Alkaliniteten ligger på mg HCO3/l FÄRGTAL OCH GRUMLIGHET Råvattnets färgtal låg under på mgpt/l ch vattnet bedöms vara svagt till måttligt färgat. Med avseende på grumlighet är vattnet svagt grumligt. Färgtalet låg på samma nivå under periden SYRETÄRANDE ÄMNEN Halten rganiskt material (syretärande ämnen) mäts i CODMn. Råvattnet från Färgensjöarna innehåller låga halter av rganiskt material (5-8 mg/l) NÄRINGSÄMNEN Färgensjöarna är naturligt näringsfattiga sjöar. Under periden har halterna av analyserade näringsämnen varit mycket låga, de har i de flesta fall legat under analysgränsen. Detta gällde även vid de analyser sm utfördes MIKROORGANISMER I ytvatten finns generellt en str mängd mikrrganismer, varav många kan vara sjukdmsframkallande. I Färgensjöarnas råvatten finns klifrma bakterier. E- klibakterier har påvisats vid några tillfällen. Förhöjda bakteriehalter indikerar påverkan från avlpp, gödsel eller liknande. E-cli är en tarmbakterie sm nrmalt förekmmer hs de flesta djurarter. Klifrma bakterier förekmmar naturligt i jrd ch vatten, men ckså i tarmkanalen hs djur ch människr. Det största antalet klifrma bakterier i råvattnet har analyserats vintertid. 11 (35)

16 4 PLANBESTÄMMELSER OCH SKYDDADE OMRÅDEN Knflikter gällande användning bttnar ftast i anspråk på att använda samma ytr för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilkalisering, vattentäkter. Vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet ch knsumenternas hälsa. En säker ch hälssam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles frtlevnad ch utveckling. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan kmma i knflikt med andra verksamheter sm kan påverka vattnet genm de restriktiner sm läggs på verksamheterna, m inte verksamheterna kan samsas. 4.1 AKTUELLA PLANBESTÄMMELSER Översiktsplanen, ÖP 95, för Alingsås kmmun antgs av kmmunfullmäktige Arbete pågår med att ta fram en ny översiktsplan. I ÖP 95 anges att ett av kmmunens egna uppsatta mål är att ta särskild hänsyn till miljö, hälsa ch säkerhet vid utbyggnad av infrastruktur. I planen nämns att vattenskyddsmråden för vattentäkter kan behöva ses över för att uppnå detta mål. En vattenöversikt har tagits fram i vilken viktiga grund- ch ytvattenmagasin dkumenteras. I planen rekmmenderas att samtliga för vattenförsörjningen viktiga mråden bör skyddas för framtida behv. I översiktsplanen är Färgensjöarna ch deras närmråde markerat sm ett större bevarandemråde för rekreatin ch naturvård samt ett eklgiskt känsligt mråde med särskilda eklgiska värden. Utökat strandskydd råder längs med stra delar av Lilla ch Stra Färgen. I den västra delen av Stra Färgen finns ett fågelskyddsmråde ch två av öarna i sjön är naturreservat. Fördjupade översiktsplaner finns för markmråden utmed den södra ch östra delen av Stra Färgen samt längs Lilla Färgens östra strand. Detaljplaner finns för Hjälmared, Edsås ch för mrådet vid Lygnareds camping. För Färgens Östra strand finns ett planprgram, vilket bl.a. mfattar utbyggnad av kmmunalt vatten- ch avlppsnät. Detta för att pröva utvecklingen av mrådet från fritidshusbebyggelse till åretruntbende. 4.2 NATURRESERVAT Inm Färgensjöarnas avrinningsmråde förekmmer tre naturreservat. Två naturreservat finns i Stra Färgen Granön ch Stra Slättön naturreservat. Strax väster m Uddeb ligger Ljungås naturreservat. 12(35)

17 5 INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 5.1 GENOMFÖRANDE En översiktlig riskinventering genmfördes av Swec inm Färgensjöarnas tillrinningsmråde med särskild detaljeringsgrad inm det tilltänkta vattenskyddsmrådet. Riskinventeringen har kmpletterats med uppgifter från Miljökntret i Alingsås kmmun. Riskkällr inm Färgensjöarnas avrinningsmråde beskrivs nedan. Flertalet risker ch dess lägen redvisas på karta i bilaga RISKKÄLLOR Riskkällrna inm tillrinningsmrådet kan indelas i tre grupper: Sabtage, kris ch krig Klimatförändringar Övrig verksamhet ch markanvändning i tillrinningsmrådet 5.3 IDENTIFIERADE RISKER INOM SABOTAGE, KRIS OCH KRIG Vattenförsörjningen är en känslig sektr för sabtage ch i samband med kris ch krig. Risker rör bl.a. åverkan på fasta installatiner vilket mtverkas genm fysiskt skydd. Även aktsamhet beträffande infrmatinsspridning m vattentäktens utfrmning ch sårbarhet bör iakttas. Dessa risker har inte analyserats i denna rapprt. 5.4 IDENTIFIERADE RISKER INOM KLIMATFÖRÄNDRINGAR Mycket talar för att stra delar av Sverige går mt ett mildare ch blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar ch att förreningar därmed lättare kan spridas till yt- ch grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen ch perider av extrem trka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker: Bräddning av avlpp Stra dagvattenmängder Översvämning ch brtsplning av förreningar från pågående ch nedlagda verksamheter på markmråden i anslutning till vattendrag ch sjöar Ökad lycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Häftigare tillflöden med grumligare vatten ch högre humushalt Risker kpplade till klimatförändringar kmmer ej att behandlas i riskanalysen för aktuellt uppdrag. 13 (35)

18 5.5 IDENTIFIERADE RISKER INOM ÖVRIG VERKSAMHET OCH MARKANVÄNDNING I TILLRINNINGSOMRÅDET För övergripande beskrivning av de större risker sm identifierats kan de riskfyllda verksamheterna grupperas i riskkategrier enligt nedan: Bebyggelse Jrd- ch skgsbruk Vägar ch transprter Sjötrafik Övrigt 5.6 BEBYGGELSE Överallt där människr br ch vistas förekmmer en lång rad ptentiella ht för en nedströms belägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med bende, dels med lika typer av verksamheter. De riskkällr för Färgensjöarna sm förknippas med bebyggelse är bl.a.: Avlpp Oljecisterner Hemkemikalier Parkering/frdnstvätt Energianläggningar Förvaring av avfall Dagvatten Samlad bebyggelse inm avrinningsmrådet förekmmer huvudsakligen i Hästeryd, Ryd, Sundet, Hjälmared, Skämningared, Svanvik, Maryd, Hulabäck, Lygnared ch Edsås. Därutöver finns ett strt antal utspridda gårdar, bstadshus samt fritidshus. Avlpp Den främsta risken med avlpp är utsläpp av mikrbiella förreningar till ytvattnet, men även stra mängder av andra ämnen såsm kväve ch fsfr kan vara ht mt en vattentäkt. Enskild avlppsförsörjning Inm sjöarnas tillrinningsmråden saknas idag kmmunalt VA inm stra mråden ch förreningsspridningen från enskilda avlpp bedöms vara beaktansvärd. Det kan inte uteslutas att en del enskilda anläggningar kan vara bristfälligt utfrmade. Inm mrådet förekmmer flera större enskilda avlppsanläggningar, > 25 pe. Sådana anläggningar finns vid Glfklubben, vid Pjkeb, vid Skärsbhemmet, vid Smyrnagården vid Järnhlmen, i Edsås, i Skaftared ch vid kyrkans gård i Sundet. Lygnareds camping 14(35)

19 har en avlppsanläggning av säker standard, där BDT-vatten infiltreras i en anläggning av känt utförande. I Alingsås kmmuns VA-strategi från 2006 anges att en snabb utbyggnad av kmmunalt VA bör pririteras i Sundet i syfte att lösa den akuta VA-situatin sm uppstått då flera fritidshus mvandlats till åretruntbende. Även mrådena Skämningared, Svanvik, Hulabäck ch Lyngared längs Stra Färgens östra strand bedöms vara i behv av kmmunalt VA för att minska belastningen från de många enskilda avlpp sm finns i mrådena. Utbyggnad av kmmunalt VA till Sundet beräknas vara klar 2014 ch under 2014 påbörjas utbyggnaden inm Sundet. Tidplanen för frtsatt utbyggnad längs Färgens östra strand är säker berende på detaljplaneläggningen, men målet är att vara framme vid Lygnareds camping år Allt eftersm utbyggnaden av kmmunalt avlpp ökar i sjöarnas tillrinningsmråden minskar den risk sm enskilda avlpp utgör för förrening av vattentäkten under förutsättning att avlppen bibehåller gdtagbar standard. Kmmunal avlppsförsörjning Vid nrmal funktin av spillvattennätet ch avlppspumpstatiner utgör de en marginell risk för påverkan på vattenkvaliteten i Färgensjöarna. Risk för påverkan kan uppkmma vid situatiner då ledningsnätet bräddas, till exempel vid höga flöden. Även ledningsbrtt leder till läckage av spillvatten till mgivningen. Oljecisterner I samband med ljeuppvärmning av bstäder hanteras stra vlymer petrleumprdukter. Även cisterner inmhus kan utgöra en risk m det finns avlpp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Risk uppkmmer främst vid transprt av petrleumprdukter, vid påfyllning av cisterner ch vid tankställen. Hemkemikalier Många av de prdukter sm används i hushållet ch i trädgården, såsm bekämpningsmedel, smörjlja, städmedel ch målarfärg, utgör vid varsam hantering av större mängder nära vattendrag en beaktansvärd risk för vattentäkten. Till exempel kan rester av bekämpningsmedel redan vid låga halter påverka vattenkvaliteten ch nedbrytningen av vissa medel är långsam. Då ämnena väl når vattendragen är nedbrytningen ch fastläggningen liten. Parkering ch uppställning av frdn samt frdnstvätt Vanligt förekmmande i bebyggda mråden är regelbunden parkering ch uppställning av frdn samt lika frmer av frdnstvätt. Dessa förfaranden innebär en risk för förrening av vattentäkten genm att förreningar kan föras med grundvattnet eller genm ytavrinning från hårdgjrda ytr där avlpp saknas. 15 (35)

20 Energianläggningar Den främsta risken med energianläggningar är utförandet, men ckså risken för läckage av köldbärarvätska till följd av varsamhet vid anläggandet. I de fall då energianläggningarna inte är helt täta föreligger risk även i driftskedet genm att köldbärarvätska kan läcka till grundvattnet. För en ytvattentäkt sm Färgensjöarna bedöms energianläggningar i jrd ch berg utgöra en marginell risk. Energianläggningar i ytvatten kan utgöra en risk. Inm tillrinningsmrådet förekmmer idag inga kända anläggningar sm utvinner värme eller kyla från ytvatten. I riskanalysen bedöms ändå denna riskkälla då det är en ptentiell risk för vattentäkten. Förvaring av avfall Hushållsavfall ch annat avfall sm på bstadsfastigheter hanteras på ett lämpligt sätt, till exempel genm tillfälliga eller mer långvariga upplag, utgör en risk för förrening av såväl yt- sm grundvatten eftersm avfall kan innehålla en mängd lika förrenande ämnen. Dagvatten En beaktansvärd förreningskälla utgör dagvatten sm uppstår i samband med avrinning av nederbörd från bebyggda ytr eller vid snösmältning. Dagvattnets innehåll av förreningar varierar berende på vilken typ av aktivitet sm förekmmer i dagvattnets upptagningsmråde, markförhållanden ch typ av avledning inm det aktuella mrådet. Förreningar i dagvatten utgörs av restprdukter bland annat ifrån transprter, dvs. väg-, däck- ch frdnsslitage, samt lakningsprdukter ifrån bebyggda ytr. Undersökningar utförda av SLU har visat på förekmst av bekämpningsmedel i dagvatten från villamråden 7. Sammanfattning I riskanalysen, bilaga 2b, bedöms följande risker förknippade med Bebyggelse inm tillrinningsmrådet: Enskilda avlpp Breddning kmmunalt avlpp Oljecisterner för uppvärmning Hemkemikalier Parkering ch uppställning av frdn Frdnstvätt Energianläggningar i ytvatten Förvaring av avfall 7 Bekämpningsmedel i vatten ch sediment från typmråden ch åar samt i nederbörd under 2005, SLU (35)

21 Dagvatten JORD- OCH SKOGSBRUK Jrdbruk ch skgsbruk kan inm lika delar av verksamheten utgöra en risk för vattentäkten. Inm jrdbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel ch växtnäringsämnen sm kan förrsaka försämrad vattenkvalitet. Skgsbruk innebär en risk för försämrad vattenkvalitet främst genm näringsläckage vid avverkning ch markberedning. Jrd- ch skgsbruksmaskiner utgör ytterligare en risk bland annat genm läckage eller spill av bränsle ch lja. Skgsbruk är vanligt förekmmande inm hela Färgensjöarnas tillrinningsmråde ch ca 75 % (45 km 2 ) av den ttala landarealen inm det föreslagna vattenskyddsmrådet utgörs av skgsmark, främst barrskg. Jrdbruksmark finns främst i dalgångarna kring Maryd å ch Lyngöån samt kring Edsås ch Ryd, sydväst m Stra Färgen. Av den ttala landarealen i det föreslagna vattenskyddsmrådet utgörs ca 5 % av jrdbruksmark (2,8 km 2 ). De riskkällr sm kan förknippas med jrd- ch skgsbruk är: Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Avverkning Jrd- ch skgsbruksmaskiner Djurhållning Timmerupplag Övrigt Bekämpningsmedel Inm jrd- ch skgsbruk används bekämpningsmedel. Vissa tillåtna bekämpningsmedel kan vara svårnedbrytbara ch har beaktansvärt hög txicitet vilket gör att de kan kmma att utgöra en risk för försämrad vattenkvalitet. Även hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Skgsbruket står endast för en liten del av bekämpningsmedelsanvändningen i samhället. Felaktig förvaring av behandlade plantr i anslutning till vatten kan påverka vattenkvaliteten negativt. Växtnäringsämnen Hantering av växtnäringsämnen mfattar bland annat lagring, transprt ch spridning. Det finns huvudsakligen två typer av växtnäringsämnen; handelsgödsel (kemiskt framställt) ch naturgödsel (djurspillning). Naturgödsel utgör en risk främst genm dess innehåll av mikrbiella förreningar. Skgsgödsling bedrivs inte i dagsläget. Även spridning av slam från reningsverk eller enskild reningsanläggning kan utgöra en risk för försämrad vattenkvalitet. 17 (35)

22 Djurhållning Djurhållning i anslutning till vattendrag, t.ex. strandbete, innebär risk för spridning av mikrbiella patgener. Inm Färgensjöarnas tillrinningsmråde är inte strandbete en utbredd företeelse för närvarande varför riskkällan bedöms vara marginell i dag. Avverkning Från skgsmark sker ett kntinuerligt läckage av lika ämnen till vatten. Skgsbruksåtgärder kan påverka läckaget av både näringsämnen ch tungmetaller till vatten. Ett strt uttag av bimassa kan bidra till försurning av yt- ch grundvatten. Vid kalhyggen kan avrinningen bli kraftigare med bland annat ökad transprt av näringsämnen, rganiskt material ch partiklar sm följd. Körning med skgsmaskiner i vattendrag kan påverka vattenkvaliteten negativt. Timmerupplag Upplag av bark, flis, spån, timmer ch liknande i samband med skgsbruk kan i vissa fall utgöra ett ht mt vattentäkten genm läckage av bland annat fenler. Jrd- ch skgsbruksmaskiner Frdn ch arbetsmaskiner sm används vid jrd- ch skgsbruk utgör en riskfaktr för vattenkvaliteten framförallt vid läckage eller spill av bränsle eller lja. Risken kan reduceras genm regelbundna besiktningskntrller av frdn ch maskiner samt användande av miljöklassad lja. Cisterner ch mbila tankar Farmartankar inm jrd- ch skgsbruksverksamhet innebär en risk för att petrleumprdukter genm spill ch läckage kan nå ytvattnet. Det finns även risk för spill i samband med tankning ch stöld från mbila lagringstankar för petrleumprdukter bland annat i samband med skgsavverkning. Sammanfattning I riskanalysen, bilaga 2b, bedöms följande risker förknippade med Jrd- ch skgsbruk inm tillrinningsmrådet: Hantering av kemiska bekämpningsmedel Hantering av växtnäringsämnen Kalhyggen Upplag av timmer etc. Jrd- ch skgsbruksmaskiner Hantering av diesel ch andra petrleumbränslen VÄGAR De riskkällr sm är relaterade till vägar är: Olyckr 18(35)

23 Vägdagvatten Oförbränt bränsle ch bränslespill Inm Färgensjöarnas tillrinningsmråde finns ett flertal vägar av varierande strlek, se Figur 4. Förutm att vägarna i flera fall passerar nära sjöar ch större vattendrag krsar de på flera håll såväl vattendrag sm diken vilka snabbt kan transprtera en eventuell förrening till Färgensjöarna. I tillrinningsmrådets västra utkant passerar väg E20 längs en sträcka på ca 4 km. Sm närmast passerar vägen mindre än 500 meter från Järhlmsviken i västra delen av Stra Färgen, se Figur 4. E20 är rekmmenderad väg för transprt av farligt gds. Väg 180 mt Brås krsar den centrala delen av avrinningsmrådet ch passerar ca 250 meter från Lilla Färgens östra strand längs en sträcka på ca 1 km. Öster m Stra Färgen passerar vägen på någt längre avstånd, sm närmast ca 500 m från stranden längs en sträcka av ca 500 m. Väg 180 är inte anvisad led för transprt av farligt gds men sådan trafik får förekmma. Färgensjöarna Figur 4: Större vägar inm Färgensjöarnas tillrinningsmråde. Från Väginfrmatin 2006 Västra Götalands län, Vägverket/Lantmäteriverket. Lantmäteriverket. Ärende nr M 2006/1022. I tillrinningsmrådets södra del passerar väg 1751 mellan E20 ch väg180. Längs en sträcka på ca 1 km passerar vägen i direkt anslutning till Stra Färgen, se Figur 5. Längs denna sträcka är vägen mycket kuperad, sm mest har vägen en lutning på 11 %. På sträckan mellan Hemsjö ch Edsås råder förbud mt transprt av farligt gds. 19 (35)

24 Figur 5: Mellan Edshult ch Edsås passerar väg 1751 i direkt anslutning till Stra Färgen. Väg 1764 till Lygnö har sin sträckning längs med Lygnöån ch Lygnösjö, på ett avstånd av ca 250 meter. Vägen har bärighetsklass 2 ch eventuella transprter av farligt gds bedöms främst ske till ch från fastigheterna längs med vägen. Från Ängab till Maryd går väg 1763, vilken har bärighetsklass 1. I Maryd går vägen ca 100 meter från ån. Eventuella transprter av farligt gds bedöms främst ske till ch från fastigheterna längs med vägen. Väg 1750 går mellan Hemsjö ch Hästeryd i tillrinningsmrådets sydvästra del. Vägen passerar Bysjön, sm närmst på ett avstånd av ca 100 meter från stranden. Vägen har bärighetsklass 2 ch eventuella transprter av farligt gds bedöms främst ske till ch från fastigheterna längs med vägen. I övrigt finns endast mindre vägar inm tillrinningsmrådet sm leder till bstadshus. Dessa är i regel inte asfalterade. Det kan inte uteslutas att transprt av farligt gds sker till ch från fastigheter längs dessa vägar. Knsekvensen av trafik på vägar är att skadliga ämnen via vägdagvatten ch genm lyckr, kan transprteras till sjöar ch vattendrag inm Färgensjöarnas tillrinningsmråde ch därigenm försämra vattenkvaliteten. Olyckr Olyckr sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckr men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituatinen är kmplex ch där trafikmängden hög. Olyckr kan rsaka stra utsläpp av förrenande ämnen, kncentrerat i både tid ch rum vilket gör att risken för negativ påverkan på vattentäkten är str. 20(35)

25 Flera vägar inm tillrinningsmrådet har sin sträckning längs med ytvatten eller krsar vattendrag. Inträffar en lycka med farligt gds eller tungt frdn inm dessa mråden är det str risk att t.ex. ett petrleumutsläpp rinner ut i vattendraget eller sjön ch på så vis förrenar Färgensjöarna. Risken för att en lycka ska medföra emissiner till vattendrag eller Färgensjöarna bedöms vara beaktansvärd. Vägdagvatten Dagvatten ifrån vägar utgör en str diffus förreningskälla för vattenkvaliteten. Vägdagvatten innehåller fta höga halter av tungmetaller i frm av kppar, bly ch kadmium samt plära alifatiska klväten. Även luftemissiner ifrån biltrafiken utgör en riskkälla. Klrid ifrån vägsalt kan utgöra en risk för vattentäkter. Vanligtvis sprids vid behv någt kg salt/m² ch år. Eftersm Färgensjöarna är en ytvattentäkt bedöms klrid från vägsalt utgöra en mindre risk för vattentäkten ch behandlas därmed inte ytterligare i riskanalysen. Beläggningsarbete på vägar kan förrena vägdagvatten, dels genm att vattnet tar upp ämnen från de material sm läggs på vägbanan, dels genm användningen av maskiner vilka kan läcka drivmedel, lja mm. Även kntinuerligt slitage där små partiklar frigörs från däck ch vägbana bidrar till förrening av vägdagvatten. Sammanfattning I riskanalysen, bilaga 2b, bedöms följande risker förknippade med Vägar inm tillrinningsmrådet: Olycka med farligt gds på väg E20 Olycka med farligt gds på väg 180 Olycka med farligt gds på övriga vägar Olycka på väg E20 Olycka på väg 180 Olycka på väg 1751 Olycka på övriga vägar Vägdagvatten från väg E20 Vägdagvatten från väg 180 Vägdagvatten från väg 1751 Vägdagvatten från övriga vägar SJÖTRAFIK Bensin- ch dieseldrivna båtmtrer medför en risk för vattenförrening, dels vid drift, dels vid den allmänna bränslehanteringen. Äldre tvåtaktsmtrer utgör en påtaglig risk för vattenkvaliteten ch förrenar vattnet med klväten. Mtrns knstruktin medför att den släpper ut % av bränslet ch i princip all lja förbränt i vattnet. 21 (35)

26 Hantering av bränsle för framdrivning av mtrdrivna frdn på sjöar utgör en beaktansvärd risk genm att det sker i direkt anslutning till vattnet. Sjöflyg ch trafik med mtrdrivna frdn på isbelagd sjö utgör även de en risk eftersm bränsle kan läcka ut på vattnet/isen eller läcka ut i vattnet m isen spricker. I riskanalysen, bilaga 2b, bedöms följande risker förknippade med Sjötrafik inm tillrinningsmrådet: Trafik med mtrdrivet frdn på sjö eller is Olycka med mtrdrivet frdn på sjö eller is ÖVRIGT Glfbana Alingsås glfbana ligger söder m Lilla Färgen ch öster m Stra Färgen. Ytvattenavrinningen från glfbanan sker tillstörsta delen till Lilla Färgen. Glfbanans södra delar avvattnas till Stra Färgen. Glfbanans hål 7 ligger i anslutning till Lilla Färgen ch avståndet till sjön är mycket krt. Användning av bekämpningsmedel ch växtnäringsämnen på främst glfbanans greener kan påverka vattenkvaliteten i Färgensjöarna. Även förvaring ch tankning av petrleumprdukter kan utgöra en risk. I dagsläget används inga kemiska bekämpningsmedel på glfbanan 8, men eventuell användning av bekämpningsmedel ingår ändå sm en ptentiell risk i riskanalysen. Verkstäder mm Inm mrådet finns några mindre verkstäder mm. De ligger inte i anslutning till sjöar eller vattendrag ch de bedöms inte utgöra någn risk för vattentäkten. De ingår därför inte i riskanalysen. I riskanalysen, bilaga 2b, ingår följande övriga riskkällr: Hantering av kemiska bekämpningsmedel på glfbanan Hantering av växtnäringsämnen på glfbanan 8 Uppgift från Rger Jhanssn, greenkeeper på Alingsås glfklubb. 22(35)

27 6 RISKBEDÖMNING Nedanstående riskbedömning bygger på tillämpning av en riskanalysmdell sm framtagits på SWECO i Götebrg, den så kallade Blm-Liedhlmska mdellen, se bilaga 2a. 6.1 IDENTIFIERING AV RISK Risken utgörs av prdukten mellan knsekvensen av en störning ch sannlikheten för att denna störning skall inträffa. Knsekvensen av störningen är i detta fall att råvattenkvaliteten försämras. För att analysera riskerna att de riskbjekt sm förekmmer i vattentäktens tillrinningsmråde skall kmma att påverka vattenkvaliteten i vattentäkten används en riskmdell med ni, av varandra, berende parametrar. Dessa mfattar sannlikheten för att ett transprtsystem finns för förreningen från riskkällr eller riskbjekt till vattentäkten, transprtsystemets mtstånd mt transprt samt belastningen av transprtsystemet med farliga ämnen. Tillsammans bygger parametrarna upp en riskmdell sm utgörs av följande delar: Sannlikhet för utsläpp av förrening Sannlikhet för gynnsam transprtmöjlighet till vattenresursen Markens ch vattnets sårbarhet Avståndet till råvattenintag Emissinens rörlighet Emissinens farlighet Belastning, mängd, vlym av emissinen Utbredning av riskförekmst Genm systematisk beräkning av riskanalysens samtliga ingående parametrar erhålls för varje riskbjekt en så kallad riskpäng, vilken är en prdukt av samtliga ingående parametrar. Riskpängen ger bjekten en apprximativ inbördes rdning i förhållande till främst hur str risk de relativt sett anses utgöra för vattentäkten 6.2 RISKANALYS En schablnmässig värdering ch kvantifiering av riskerna sm identifierats kunna hta vattentäkten har utförts. Underlaget för riskanalysen ch resultatet av denna presenteras i bilaga 2. Principerna för att risk ska uppstå alternativt utebli är: 1. Samtliga vanstående parametrar är nödvändiga ingredienser ch måste vara större än nll för att risk skall uppkmma. 2. Det räcker med att någn av parametrarna är nll för att risk inte kan existera. Tillrinningsmrådet till Färgensjöarna är strt ch samma typ av riskkällr förekmmer inm lika delar av mrådet. Rinntiden från riskkällan till råvattenintaget varierar, vilket 23 (35)

28 medför att den risk sm samma typ av riskkällr kan utgöra för vattentäkten varierar. Tillrinningsmrådet har i riskanalysen delats i fyra delmråden Lilla Färgen, Stra Färgen, Maryd å ch Lygnöån. 6.3 RISKANALYSENS RESULTAT Risknivån i tillrinningsmrådet för Färgensjöarna kan betecknas sm låg. Området är relativt glest beflkat ch utgörs till största delen av skgsmark. Resultatet av riskanalysen redvisas i tabell i bilaga 2b. Sm framgår av tabellen utgörs de största riskerna för Färgensjöarnas vattentäkt av: Trafik med mtrdrivna frdn ch farkster på sjö eller is på Lilla ch Stra Färgen Användning av bekämpningsmedel på den del av glfbanan sm ligger i anslutning till Lilla ch Stra Färgen (ej aktuellt i dagsläget) Vägdagvatten, främst från väg 180. Dagvatten från bebyggelse i anslutning till Lilla Färgen Användning ch hantering av bekämpningsmedel inm skgs- ch jrdbruket Bristfälliga enskilda avlppsanläggningar i anslutning till Färgensjöarna 6.4 RISKANALYSENS ANVÄNDNING Riskanalysen är ett verktyg för att systematiskt kategrisera risker inm vattentäktens tillrinningsmråde. Även m resultatet är grvt utgör det en lämplig grund för att bestämma vattenskyddsmrådets utsträckning ch skyddsföreskrifternas mfattning. Det är viktigt att kmma ihåg att riskanalysen jämför risker inm ett bestämt mråde. Resultatet kan inte jämföras med en riskanalys genmförd i ett annat mråde. 24(35)

29 7 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER Sm kmmunens huvudvattentäkt har Färgensjöarna ett mycket högt skyddsvärde. Det är viktigt att i ett långsiktigt perspektiv skydda sjöns vatten så att en frtsatt hög vattenkvalitet kan bibehållas. Att inrätta vattenskyddsmråde med skyddsföreskrifter är ett sätt att minska riskerna för en vattentäkt, men långt ifrån alla riskkällr kan begränsas genm skyddsföreskrifter. Det behöver även vidtas andra åtgärder för att minska förreningsbelastningen ch riskerna för Färgensjöarnas vattentäkt. Mt bakgrund av miljöbalkens hänsynsregler rekmmenderas följande övergripande åtgärder för att öka skyddet av vattentäkten: Bende ch verksamhetsutövare bör få tillsänd infrmatin m vattenskyddsmrådet. Infrmatin är nödvändig för att kunna förstå vikten av att skydda vattentäkten genm vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter. Detta bedöms vara grundläggande för att uppnå önskat syfte med vattenskyddet. Reglera användande av bensindrivna båtmtrer. Tvåtaktsmtrerna bör fasas ut mt fyrtaktsmtrer. I ett krtsiktigt perspektiv bör båtägare byta till bilgiskt nedbrytbara ljr ch alkylatbensin. En viktig åtgärd för att minska knsekvensen av en önskad händelse eller nödsituatin är att ha en fungerande beredskap att agera för att förhindra eller mtverka negativ påverkan på vattentäkten. För detta ändamål upprättas beredskapsplaner för att se till att det finns gd beredskap ch kunskap hs räddningstjänsten. Frtsatt utbyggnad av kmmunalt VA i anslutning till Lilla Färgen ch Stra Färgens östra strand. Åtgärder bör vidtas för hantering av dagvatten, framförallt från bebyggelsen runt Lilla Färgen. I planprgram för Färgens östra strand 9 anges att dagvatten bör beskrivas för varje delmråde i samband med detalj 9 Prgram för utveckling av Färgens Östra strand. Kmmunstyrelsen 8 mars (35)

30 8 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Ett förslag på utbredning av vattenskyddsmråde för Färgensjöarnas vattentäkt redvisas i bilaga 3. Vattenskyddsmrådet är indelat i vattentäktszn samt i primär, sekundär respektive tertiär skyddszn. Nedan beskrivs den metdik sm används för att avgränsa vattenskyddsmrådet. 8.1 KRAV OCH ALLMÄN METODIK Det övergripande målet med vattenskyddsmråde ch skyddsbestämmelser är att preventivt skydda en vattenresurs. Skydd av vattenresursen regleras genm Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket (2003) ger i sina allmänna råd ch handbk för vattenskyddsmråden anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsmrådet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd ch anvisningar mfatta hela tillrinningsmrådet. Av hydrlgiska ch hydrgelgiska skäl begränsas ibland mrådet när skyddsförhållandena är gda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktiner inm så stra mråden. En uppdelning av skyddsmrådet i lika zner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade ch skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i lika mråden berende främst på närheten till vattentäkten. 8.2 GENERELLA GRUNDER FÖR INDELNING I SKYDDSZONER En uppdelning av vattenskyddsmrådet i lika zner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade ch skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i lika mråden berende främst på närheten till vattentäkten. I Naturvårdsverkets handbk anges att avgränsningen av skyddsmrådet för en ytvattentäkt bör resultera i fyra zner för vilka lika restriktinsnivåer anges i skyddsföreskrifterna VATTENTÄKTSZON Avsikten med en vattentäktszn är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. En vattentäktszn bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsmrådet (råvattenintaget) i sjön. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekmma inm detta mråde PRIMÄR SKYDDSZON Den primära skyddsznen bör avgränsas så att rinntiden i sjöar ch vattendrag ger möjlighet till att en lyckshändelse hinner upptäckas ch åtgärder vidtas innan förreningen når vattentäktsznen. Naturvårdsverket förrdar rinntiden 12 timmar fram till råvattenintaget vid högvattenflöde. Rinntiden beräknas i sjön ch i alla tillrinnande vattendrag i frm av åar, bäckar, större diken ch täckdiken. Den primära skyddsznen ska även mfatta en strandzn längs alla dessa tillrinnande vattendrag. Strandznen bör vara minst 50 meter bred. För att förenkla 26(35)

31 beräknandet av rinntidsavståndet för ch till alla berörda vattendrag, kan dessa enligt Naturvårdsverket klassas i grupper med lika schablnberäknade vattenhastigheter SEKUNDÄR SKYDDSZON Avsikten med den sekundära skyddsznen är att behålla en hög ytvattenkvalitet eller att förbättra den. Den sekundära znen ska skydda ytvattendraget eller sjön från förreningsspridning via avrinning direkt på marken ch/eller via grundvattnet. I Naturvårdsverkets handbk föreslås att gränsen för sekundär skyddszn ska mtsvara rinntiden 12 timmar vid högvattenflöde i sjöar ch vattendrag fram till gränsen för primär skyddszn. Det innebär att gränsen för sekundär skyddszn ligger ttalt 24 timmar uppströms vattentäktsznen. Den sekundära skyddsznen bör även mfatta en strandzn på ömse sidr av alla tillrinnande ch sjöar vattendrag. Strandznen ska minst mfatta ett 50 meter brett markmråde kring alla sjöar ch vattendrag där rinntiden till den primära skyddsznen är mindre än 12 timmar. Vid de stränder där primär ch sekundär skyddszn sammanfaller är den ttala strandznen minst meter, d.v.s. minst 100 meter på vardera sidan m vattendraget TERTIÄR SKYDDSZON I den tertiära skyddsznen beaktas de förreningar sm i ett långt tidsperspektiv kan påverka vattentäkten. Den tertiära skyddsznen mfattar de delar av vattenskyddsmrådet sm inte mfattas av övriga znen ch utgör nrmalt vattenskyddsmrådets yttre begränsning, vilken kan sammanfalla med vattendelaren för vattentäktens tillrinningsmråde. 8.3 ARBETSMODELL FÖR AVGRÄNSNING AV SKYDDSZONER För utfrmning av skyddsznernas utbredning för en ytvattentäkt används en arbetsmdell sm beaktar nedanstående faktrer i given rdning; 1. Transprttider i vattendrag ch sjöar. Från vattenintaget ska primär skyddszn sträcka sig så långt uppströms att flödestiden vid en högflödessituatin är minst 12 timmar. Den sekundära skyddsznen ska begränsas så att flödestiden från yttre begränsningen till vattenintaget är 24 timmar. 2. Dräneringar på ch under mark ska beaktas. 3. Minsta skyddsavstånd. En strandzn med minsta avstånd fram till sjö, vattendrag eller dräneringar ska vara 50 meter för primär skyddszn. För sekundär skyddszn ska strandznen mfatta ett 50 meter brett markmråde kring alla vattendrag ch dräneringar där rinntiden är mindre än 12 timmar till primär skyddszn. Där primär ch sekundär skyddszn sammanfaller är strandznen ttalt meter. 4. Risker/riskacceptans. 10 Naturvårdsverket, Handbk 2010:5, bilaga (35)

32 8.3.1 STRÖMNINGSHASTIGHET I SJÖAR Vattenflödet genm Lilla Färgen sker främst från sydväst ch större delen av sjön ligger uppströms råvattenintaget. Genm Stra Färgen sker vattenflödet från alla tillflödande vattendrag mt utlppet till Lilla Färgen. I enlighet med Naturvårdsverkets rekmmendatiner baseras transprttiden i sjöar på antagande m snabb genmströmning, dvs. att endast en del av vattenmassan msätts. Utsträckningen av vattenskyddsmrådet uppströms i vattensystemet, ch således även rinntidsberäkningar i sjöar, bör enligt Naturvårdsverket dimensineras för ch återspegla en extrem högflödessituatin under värsta förhållanden 11. Vattengenmströmningen i sjöar är berende av en rad faktrer sm tillrinningens strlek, sjöns frm ch djupförhållanden, skiktning ch vindförhållanden. Ett mått sm brukar användas för att beräkna strömningshastigheter i sjöar är den teretiska msättningstiden, d.v.s. den tid det tar att byta ut allt vatten i sjön mt nytt. I verkligheten medverkar inte hela sjöns vlym i lika hög grad i utbytet. För sjöar är vindinducerade strömmar av str betydelse för hastigheten hs ytströmmen i det övre 1-metersskiktet. Vid utfrmning av vattenskyddsmråde är det den vindinducerande vattengenmströmningen i det övre 1-metersskiktet sm används för att avgränsa vattenskyddsmrådets lika zner. Här används en vind på 10 m/s vid beräkning av rinntider i sjöar 10. Vid en varaktig vind över en sjö kan den vindinducerade ytströmmen uppgå till ca 1-1,5 % av vindhastigheten för det övre 1-metersskiktet. Oljeförreningar antas spridas på sjöytr med ca 3 % av vindhastigheten. En vindstyrka på 10 m/s medför en medelströmningshastighet på 0,1-0,15 m/s i det övre 1-metersskiktet ch maximalt ca 0,3 m/s i ytan. Olika substanser uppträder på lika sätt i vatten. Vid en vindhastighet på 10 m/s transprteras tjckare lja, sm under längre flyter tid på ytan, med hastigheten 0,3 m/s. Vid samma vindhastighet transprteras diesel, vilken lättare blandas ned i vattnet, med hastigheten 0,1 m/s i den översta metern. Utifrån den valda dimensinerande vindhastigheten på 10 m/s är en gd uppskattning, med hänsyn till lika typer av förreningar, att den dimensinerande flödeshastigheten uppgår till 0,15 m/s i Stra Färgen. Generellt sett finns ett samband mellan vindens effekt på ytströmmen i en sjö ch sjöns strlek. Ju mindre en sjö är dest mindre effekt får vinden för ytströmmens hastighet. Det finns inga riktlinjer för när denna effekt blir så mycket mindre att riktvärdet på 1-3% bör minskas. För Lilla Färgen ch övriga småsjöar inm avrinningsmrådet har strömningshastigheten 0,1 m/s använts. Uppehållstiderna 12 respektive 24 timmar beräknas fram till en punkt i ytan vanför råvattenintagspunkten. 11 Naturvårdsverket, Handbk 2010:5, bilaga 2. 28(35)

33 8.3.2 STRÖMNINGSHASTIGHET I VATTENDRAG Vattnets strömningshastighet i vattendrag styrs av såväl tpgrafi sm bttenförhållanden, tvärsnittets strlek ch frm mm. Beräkningar av strömhastigheten i vattendrag schablniseras här genm att ett antal typmiljöer bestäms utifrån vattendragens lutning ch strlek. Sm utgångspunkt för dessa typmiljöer har rekmmendatinerna i Naturvårdsverkets handbk med allmänna råd m vattenskydd följts 12. Lutningen har bestämts utifrån tpgrafiska kartan ch vattendragens strlek har bestämts för ett strt antal beräkningssträckr i huvudflödena med hjälp av den eknmiska kartan tillsammans med punktbservatiner i fält. För att bestämma dimensinerande strömningshastighet för uppströms avgränsning har sedan Naturvårdsverkets schablnvärden för flödeshastigheter använts, se Tabell 3. De representerar strömningshastigheten vid extrema högflödessituatiner. Rekmmendatinerna i Naturvårdsverkets handbk för vattenskyddsmråde ch erfarenheter från lyckr i anslutning till vattentäkter visar att rinntiden måste beräknas efter värsta förhållande 13. Tabell 3: Exempel på grv generell uppskattning av transprthastigheter i medeltal ytvatten i lika terräng vid extrema högflödessituatiner. Ur Naturvårdsverkets handbk m vattenskydd 8. Lutning [m/km] Dike [m/s] Bäck [m/s] Å [m/s] 1 0,4 0,6 0,8 5 0,7 1,1 1,6 10 0,9 1,5 2,1 Detta betyder att vattendragen inm Färgensjöarnas tillrinningsrmåde klassificeras i tre kategrierna enligt tabellen van, varefter marklutningen längs vattendragen nteras i ett strt antal delsträckr. Därefter används flödeshastigheter enligt Tabell 3 för varje delsträcka för att beräkna den sträcka uppströms i vattensystemet från vattentäkten, viken mtsvarar 12, respektive 24 timmars rinntid DIKEN OCH DRÄNERINGAR Enligt Naturvårdsverkets handbk för vattenskyddsmråden ska all ytvattendränering på ch under mark beaktas vid utfrmning av vattenskyddsmråde. Detta innebär att all mark sm kan antas vara dränerad eller dikad, eller i framtiden kmmer att vara dränerad eller dikad skall beaktas vid utfrmningen av skyddsmrådet. Vid beräkningar av rinntider skall flödeshastigheten i dräneringarna avse situatinen vid högvattenföring. Naturvårdsverket ger emellertid inga riktlinjer i siffrr för flödeshastigheten. 12 Naturvårdsverket, Handbk 2010:5, bilaga Kemikalielyckr vid vattentäkter. Naturvårdsverkets rapprt (35)

34 Sm underlag för att beräkningar av rinntider i dräneringar har den eknmiska kartan i digital frm använts. Vår bedömning är att all ptentiell åkermark ch våtmark bör beaktas vid arbetet med skyddsmrådets utbredning. Detta medför att jrdbruksmark ch våtmark i anslutning till vattendrag ch sjöar har inkluderats i den sekundära znen även då avståndet till vattendraget överstiger 100 respektive 50 m MINSTA SKYDDSAVSTÅND TILL SJÖAR OCH VATTENDRAG Enligt Naturvårdsverkets handbk m vattenskyddsmråden ska avståndet till sjöar ch vattendrag uppgå till 50 meter för den primära skyddsznen. Den sekundära skyddsznen ska avgränsas 50 meter utanför primär skyddszn (ttalt 100 meter från sjöar ch vattendrag). Uppströms rinntiden 12 timmar ska den sekundära skyddsznen avgränsas så att avståndet till sjöar ch vattendrag är 50 meter RISKER/RISKACCEPTANS I mråden med få riskbjekt sm kan påverka vattnets kvalitet negativt eller där sådan verksamhet inte kan förväntas med hänsyn till redan gällande markplaner, kan det vara mtiverat att göra avsteg från de krav sm finns på skyddsmrådets utbredning ch indelning i skyddszner. Ett markmråde utan beaktansvärda risker, varken idag eller i framtiden, kan därför kmma att falla i en mindre sträng skyddszn än vad sm annars vre fallet. Om det däremt finns många för vattentäkten beaktansvärda risker, kan det vara mtiverat att inkludera markmråden med dessa bjekt i en strängare skyddszn än vad sm blir resultatet m gränsdragningen enbart sker efter de naturgivna förutsättningarna såsm rinntid ch markförhållanden. Till största delen ligger Färgensjöarnas avrinningsmråde inm Alingsås kmmun. De östligaste delarna ligger dck inm Vårgårda kmmun. Ca 11,6 km 2 av Lygnöåns avrinningsmråde ch ca 1,7 km 2 av Maryds åns delavrinningsmråde ligger i Vårgårda kmmun. Ttalt mtsvarar Vårgårda kmmuns andel ca 18 % av det ttala avrinningsmrådet. På grund av den låga risknivån i de delar av tillrinningsmrådet sm ligger i Vårgårda kmmun samt det perifera läget föreslås att vattenskyddsmrådet begränsas längs kmmungränsen i öster. 8.4 GENOMFÖRANDE SAMT MOTIV TILL GRÄNSDRAGNINGAR Nedanstående generella mtiv har beaktats för vattenskyddsmrådets principiella strlek. Mt bakgrund av nedanstående mtiv utan rangrdning ch med de redvisade prgnstiserade riskerna, knstaterade belastningar ch riskkällrnas lkalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell strlek utifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara rimligt. Inm vissa mråden har mtiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare. 30(35)

35 8.5 PLATSSPECIFIKA MOTIV Färgensjöarnas vattenskyddsmråde har utfrmats enligt den metdik sm beskrivits van. Vattenskyddsmrådet är indelat i en vattentäktszn, primär skyddszn, sekundär skyddszn samt i tertiär skyddszn. Den primära skyddsznen är indelad i två zner där primär skyddszn A utgörs av Lilla Färgen ch dess närmråde. Vattenskyddsmrådets föreslagna utbredning mtiveras i detalj i ett antal punkter vars lägen redvisas i Figur 6. Vattentäktsznen redvisas inte på kartan. Nedan lämnas mtiv för avgränsningen i dessa punkter. P1 P2 P3 P4 P5 P6 En primär skyddszn A mfattar Lilla Färgen ch Kvarndammen samt en strandzn. Råvattenintaget ligger i Lilla Färgen, vilket gör sjön extra sårbar i händelse av en lyckshändelse med utsläpp sm följd. Uppdelning av den primära skyddsznen ger möjlighet för differentiering av skyddsföreskrifterna. Bebyggda mråden i Hjälmared där avrinningen sker mt Lilla Färgen mfattas av primär skyddszn A. Detta mråde ligger nära råvattenintaget ch det är därför av str vikt att minska risken för akuta förreningssituatiner. Det planerade bstadsmrådet Blåtjärnsvägen mfattas av den primära skyddsznen. Alla bebyggda mråden längs Stra Färgens östra strand mfattas av den primära skyddsznen. De flesta bstads/fritidshusen ligger nära sjön eller i anslutning till vattendrag ch diken sm rinner ut i sjön. Strömningstiden till råvattenintaget kan vid gynnsamma situatiner vara krt ch det är viktigt att minska risken för akuta förreningssituatiner. Mt nrdst avgränsas den primära skyddsznen längs kmmungränsen. Det innebär att delar av Gasslången inte mfattas av vattenskyddsmrådet. Avrinningsmrådet sträcker sig ytterligare ca 800 m mt nrdst. Strömningstiden i vattendrag ch sjöar till råvattenintaget har beräknats till ca 7 timmar. I avrinningsmrådet uppströms kmmungränsen (Vårgårda kmmun) finns i princip ingen bebyggelse. Markanvändningen utgörs av skg. Risknivån inm detta mråde är låg, vilket mtiverar att avgränsa vattenskyddsmrådet längs kmmungränsen. Den primära skyddsznen har avgränsats så att Lygnösjön mfattas. Strömningstiden i sjöar ch vattendrag till råvattenintaget har beräknats till drygt 12 timmar. I sydväst mfattar den primära skyddsznen de små sjöarna Rydbsjön ch Bysjön. Strömningstiden till råvattenintaget är ca 12 timmar. 31 (35)

36 Figur 6: Förslag på utbredning av Färgensjöarnas vattenskyddsmråde med platsspecifika mtiv. Rödmarkerade mråden ingår i den primära skyddsznen, gulmarkerade mråden ingår i sekundär skyddszn ch den tertiära skyddsznen begränsas med blå linje. Den sträckade linjen markerar vattendelare. S1 S2 S3 Utgångspunkten för avgränsning av den sekundära skyddsznen är att rinntiden i sjöar ch vattendrag fram till råvattenintaget ska vara 24 timmar. Vattendelaren för Färgensjöarnas avrinningsmråde medför dck att rinntiden blir krtare. Kring alla sjöar ch vattendrag har en strandzn på 100 meter avgränsats. Jrdbruksmark i anslutning till vattendrag har antagits vara dränerad ch har därför inkluderats i skyddsznen. Glfbanan ch väg 180 ingår i den sekundära skyddsznen. Avrinningen från mrådet nrr m vattendelaren sker mt Lilla Färgen. Vägdagvatten från väg 180 utgör en beaktansvärd risk för vattentäkten. Även hantering av näringsämnen ch bekämpningsmedel på glfbanan kan utgöra en risk för vattenkvaliteten i Lilla Färgen. Det mråde, sm enligt den eknmiska kartan, utgörs av jrdbruksmark runt Maryd ingår i den sekundära skyddsznen. Denna mark antas vara dränerad ch dikad med avrinning mt Maryd å ch vidare till Lilla Färgen. 32(35)