VATTENTÄKTZON, PRIMÄR, SEKUNDÄR SAMT TERTIÄR SKYDDSZON

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VATTENTÄKTZON, PRIMÄR, SEKUNDÄR SAMT TERTIÄR SKYDDSZON"

Transkript

1 rep001.dcx PM UPPDRAGSNUMMER REMISSVERSION SWECO ENVIRONMENT AB Swec RISKBEDÖMNING INOM BOLMENS VATTENSKYDDSOMRÅDE

2 rep001.dcx FÖRORD Föreliggande rapprt utgör en beskrivning av de riskkällr sm finns inm den del av Blmens tillrinningsmråde sm avgränsas strax uppströms Stråns ch Lillåns utlpp i sjöns nrra del. En analys av identifierade riskällr har gjrts för att belysa behvet av att utföra åtgärder i syfte att skapa ett långsiktigt skydd för Blmen sm vattentäkt. Uppdragsledare för uppdraget har varit Tve Karnstedt, ch Helen Eklund samt Andreas Lindhe har bidragit i arbetet. Granskare av rapprten har varit Magnus Liedhlm. Tve Karnstedt Uppdragsledare Swec Gullbergs Strandgata 3 Bx 2203 SE Götebrg, Sverige Telefn +46 (0) Fax +46 (0) Swec Envirnment AB Org.nr Styrelsens säte: Stckhlm Tve Karnstedt Gruppchef Vattenresurser Götebrg Telefn direkt +46 (0) Mbil +46 (0)

3 rep001.dcx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Riskinventering Genmförande Detaljeringsgrad Beskrivning av riskkällr Bebyggelse Jrdbruk ch skgsbruk samt handelsträdgårdar ch fiskdling Trafik ch transprter Upplag ch utfyllnad Markarbeten Miljöfarlig verksamhet Förrenad mark Extrem väderlek ch klimatförändringar Sammanfattning Karakterisering av riskkällr 15 3 Riskanalys Analysmdell Sannlikhetsbedömning Knsekvensbedömning Riskmatris Resultat 20 Bilagr Bilaga 1 Bilaga 2 Riskinventering i berörda kmmuner Riskanalys 1 (22) R APPOR T R ISKBED ÖM NING IN OM BOLMEN S VAT T ENSKYDDSO MRÅD E VAT T EN T ÄKTZ ON, PR IM ÄR, SEKU ND ÄR SAM T T ERT IÄR SKYD DSZON R EV KT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömni ng_bl men_vs_ dcx

4 1 INLEDNING Vid framtagandet av ett vattenskyddsmråde utgör identifiering ch värdering av riskkällr inm det aktuella tillrinningsmrådet ett viktigt underlag. Den riskanalys sm görs i samband med arbetet att ta fram vattenskyddsmråde (ch vattenskyddsföreskrifter) är anpassad för syftet att utgöra grund för just detta arbete. Riskanalysen ger en övergripande bild ch kunskap m ptentiella ht för vattentäkten. Dessa ht kan antingen finnas idag eller tillkmma i framtiden. Områdets karaktär påverkar vilka huvudsakliga riskkällr sm bedöms kunna tillkmma inm mrådet. Riskanalysen, sm syftar till att värdera riskkällr inm mrådet mfattar både befintliga ch tillkmmande riskkällr. Riskanalysen ger ett stöd i arbetet att minska risken för vattentäkten. Riskanalysens resultat är dck inte ensamt avgörande för varken vattenskyddsmrådets eller skyddsföreskrifternas utfrmning. Andra aspekter finns sm ckså måste beaktas i arbetet. Även m riskanalysen utgör ett viktigt underlag finns det alltså inte en tydlig ch enkel kppling mellan riskanalysens resultat ch vattenskyddsmrådets eller skyddsföreskrifternas utfrmning. Sambandet mellan riskanalysen ch förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter synliggörs i Figur 1. Figur 1: Riskanalysen används till att synliggöra den samlade riskbilden i den del av Blmens tillrinningsmråde sm undersökts. Resultatet från riskanalysen är ett av flera underlag sm används vid utfrmning av skyddsföreskrifter ch vattenskyddsmråde. 2 (22) Riskanalysen ger ett stöd i arbetet att minska risken för vattentäkten ch Sydvatten, i egenskap av vattentäktens huvudman, tar under arbetet ställning till vilka riskkällr sm är ändamålsenliga att reglera med hjälp av skyddsföreskrifter ch vilka riskällr sm kräver andra åtgärder för att uppnå ett ökat vattenskydd. I Figur 2 nedan visas exempel RAPPORT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

5 rep001.dcx på vilka åtgärder Sydvatten tillsammans med berörda kmmuner, verksamhetsutövare ch andra berörda kan behöva arbeta med för ett säkert vattenskydd av Blmen. Sm figuren visar finns det inte en entydlig kppling mellan riskanalysens resultat ch skyddsföreskrifternas utfrmning. Figur 2: Riskanalysen används till att synliggöra den samlade riskbilden i den del av Blmens tillrinningsmråde sm undersökts. Resultatet visar vilka riskkällr sm behöver åtgärdas, på någt sätt, för att idag ch i framtiden skydda Blmen sm dricksvattentäkt. Sm figuren visar är vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter endast en av flera åtgärder sm kan utföras för att skydda vattentäkten. 3 (22) RAPPORT KT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

6 2 RISKINVENTERING 2.1 GENOMFÖRANDE Vid avgränsning av ett vattenskyddsmråde för en ytvattentäkt är utgångspunkten att hela tillrinningsmrådet till sjön ska mfattas ch att vattenskyddsmrådets gräns sammanfaller med ytvattendelaren. Blmens avrinningsmråde sträcker sig ca 55 km nrr m sjöns nrra ände ch mfattar Stråns avrinningsmråde. När arbetet med Blmens vattenskyddsmråde påbörjades bedömdes det, utifrån översiktliga rinntidsberäkningar, inte sm relevant att mfatta hela avrinningsmrådet i vattenskyddsmrådet. Riskinventeringen har därför inte genmförts inm hela Blmens avrinningsmråde. Riskinventeringen genmfördes inm Blmens närmråde enligt Figur 3. Nrr m sjön avgränsas mrådet ca 15 km uppströms i vattendragen Strån ch Lillån. Inventeringsmrådet berör fyra kmmuner (Hylte, Gislaved, Värnam ch Ljungby) ch tre län (Halland, Jönköping ch Krnberg). Riskinventering har genmförts av respektive berörd kmmun enligt en gemensam mall sm tagits fram av Swec. Sammanställning av riskinventeringen redvisas i bilaga 1. Swec har även inhämtat infrmatin från länsstyrelsernas GIS-databas ch Trafikverkets hemsida. Genmförda riskinventeringar har sammanställts nedan. Inm de södra delarna av mrådet har en översiktlig fältkartering genmförts (22) RAPPORT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

7 rep001.dcx Figur 3: Karta sm visar Blmens avrinningsmråde samt det mråde inm vilket riskinventeringen har genmförts. I figuren redvisas även beräknade gränser för 12 respektive 24 timmars rinntid i Blmen, till vattenintaget vid Skeen. 5 (22) RAPPORT KT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

8 2.2 DETALJERINGSGRAD Vid riskanalyser anpassas detaljeringsgraden efter hur resultatet ska användas. Mest infrmatin erhålls m alla riskkällr analysera i detalj, men detta innebär ckså ett mycket mfattande arbete. Sm underlag för utfrmning av vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter, ch sm underlag för förslag till andra typer av riskreducerande åtgärder är det viktigt att klargöra vilka riskkällr sm finns i dagsläget ch m dessa utgör en allvarlig eller mindre allvarlig risk för vattentäkten. Nedan beskrivs hur detaljeringsgraden i identifieringen ch analysen av risker inm ett tillrinningsmråde kan delas in i lika nivåer. Syftet är att tydliggöra vilken extra infrmatin sm erhålls då detaljeringsgraden ökar ch hur denna infrmatin kan användas. Analysen av riskkällr i ett tillrinningsmråde kan göras översiktligt med viss hänsyn till lkala förhållanden, eller så kan arbetet göras mer detaljerat där varje enskild riskkälla identifieras ch karaktäriseras för att visa hur den kan påverka vattentäkten. Arbetet kan även ske stegvis där detaljeringsgraden ökar. Exempelvis kan utökade analyser genmföras för samtliga eller delar av riskkällrna när det är nödvändigt för att t.ex. kunna jämföra dem åt ch priritera dem på ett krrekt sätt. I Figur 4 beskrivs tre lika detaljnivåer (A, B ch C) sm övergripande illustrerar hur identifierings- ch analysarbetet kan genmföras samt hur resultaten kan användas. Nivå A är den mest övergripande ch nivå C är mest detaljerad. Skillnaden mellan de tre nivåerna (A, B ch C) är vilken hänsyn sm tas till de lkala förhållandena ch i vilken utsträckning varje enskild riskkälla lkaliseras ch analyseras. Många riskkällr är sådana att de förekmmer i de flesta tillrinningsmråden, t.ex. enskilda avlpp, jrdbruk mm. Hänsyn måste dck tas till de lkala förhållandena för att veta vad sm är relevant för den aktuella vattentäkten. 6 (22) RAPPORT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

9 rep001.dcx Figur 4: Illustratin av detaljeringsgraden vid identifiering ch analys av risker. Den riskinventering ch den riskanalys sm har genmförts för Blmen vattentäkt syftar till att främst tjäna sm underlag för utfrmning av skyddsföreskrifter ch justering av vattenskyddsmrådets lika skyddszner. Resultatet kan även användas sm underlag för riskhanteringsarbetet i strt inm tillrinningsmrådet för Blmen. För detta ändamål har detaljnivå A ch B använts. För att i detalj utfrma riskreducerande åtgärder för enskilda verksamheter krävs mer detaljerande ch djupldande riskanalyser enligt detaljnivå C, någt sm inte har genmförts i detta arbete. Detaljeringsnivån har anpassats till avståndet till råvattenintagets läge i den sydligaste delen av Blmen. Inm de delar av tillrinningsmrådet sm ligger inm vattentäktszn samt inm primär ch sekundär skyddszn, d.v.s. inm beräknad 12 resp. 24 timmars rinntid till råvattenintaget (se figur 1) har en riskanalys med detaljeringsgrad B genmförts medan en mer översiktlig analys, detaljeringsgrad A, har genmförts för övriga delar av mrådet. 7 (22) RAPPORT KT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

10 2.3 BESKRIVNING AV RISKKÄLLOR De verksamheter ch företeelser sm kan innebära en risk för påverkan av ytvattnets kvalitet ch därmed vattentäkten Blmen kan grupperas i ett antal riskkällr. Riskbjekt är sedan en riskkälla på en bestämd plats. Bebyggelse Jrdbruk ch skgsbruk Trafik ch transprter på mark ch vatten Upplag Markarbeten Miljöfarlig verksamhet Förrenad mark Extrem väderlek ch klimatförändringar BEBYGGELSE Överallt där människr br ch vistas förekmmer en lång rad ptentiella ht för en nedströms belägen ytvattentäkt. Riskerna är dels förknippade med bende, dels med lika typer av verksamheter ch företeelser sm förekmmer inm bebyggda mråden. De riskkällr sm kan förknippas med bebyggelse beskrivs nedan. I anslutning till sjön Blmen finns inga tätrter utan bebyggelsen finns mest i mindre samhällen eller sm utspridd bebyggelse. I den västra delen av tillrinningsmrådet ligger tätrterna Lindhult ch Unnaryd med ca 600 resp. 750 innevånare. Längs Blmens östra strand inm Ljungby kmmun råder ett vist bebyggelsetryck ch ett utvecklingsprgram har tagits fram 1. Enskilda avlpp Enligt en sammanställning av kmmunernas uppgifter finns det fler än 4200 enskilda avlppsanläggningar inm den undersökta delen av tillrinningsmrådet. Kmmunerna bedömer att ca % av dessa uppfyller dagens krav enligt Miljöbalken, d.v.s. mer än hälften är bristfälliga. Enskilda avlppsanläggningar med bristfällig funktin kan förrena yt- ch grundvatten. Den främsta risken från enskilda avlpp vid tillfredsställande funktin är utsläpp av virus, parasiter, bakterier ch andra mikrbiella förreningar till ytvattnet. Hylte ch Ljungby kmmuner anger att det inm 100 m från Blmens strand gäller en högre skyddsnivå ch högre krav på de enskilda avlppsanläggningarnas funktin. 8 (22) 1 Utvecklingsprgram för sjön Blmens östra strand. Antagen av kmmunfullmäktige RAPPORT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

11 rep001.dcx I mrådet finns ca 30 gemensamhetsanläggningar för avlpp, varav 22 anläggningar ligger inm Ljungby kmmun. Kmmunerna bedömer att gemensamhetsanläggningarna har måttlig status. Dagvatten Dagvatten är det vatten sm rinner av från tak, gatr, vägar ch andra hårdgjrda ytr. Förreningsgraden i dagvattnet varierar berende vilken typ av ytr sm avvattnas ch hur avledningen sker. Dagvatten från bebyggda mråden kan innehålla höga halter av tungmetaller, petrleumprdukter mm. Den övergripande hanteringen av dagvatten inm tillrinningsmrådet sker genm LOD samt via separata ledningssystem. Avlppsreningsverk Inm tillrinningsmrådet finns 9 allmänna avlppsreningsverk. Dessa anläggningar är relativt små ch flera av dessa utgörs av infiltratinsanläggningar. Driftstörning i avlppsreningsverken eller pumpstpp kan hindra reningsprcessen. Orenat avlppsvatten kan medföra spridning av virus, parasiter, bakterier ch andra mikrbiella förreningar till ytvattnet. Bräddning av avlppsledningar I samband med höga flöden finns risk att vissa kmmunala avlppsledningar bräddar ch att därmed renat avlppsvatten rinner rakt ut i ett vattendrag. Risker förknippade med detta är främst spridning av virus, parasiter, bakterier ch andra mikrbiella förreningar. Inm tillrinningsmrådet finns endast några platser där bräddning inträffar vid höga flöden. Bräddning sker i Skeen, till Blmån nedströms råvattenintaget. Brtt på avlppsledningar Bristfälligt underhåll av avlppsledningar, sättningar mm kan leda till brtt på avlppsledningar. Risker förknippade med detta är främst spridning av virus, parasiter, bakterier ch andra mikrbiella förreningar. Avlppsledningarnas status varierar inm ch mellan de lika kmmunerna från bristande till måttlig ch gd. Oljecisterner Stra vlymer av ptentiellt skadliga ämnen hanteras bl.a. vid uppvärmning av bstäder eller av företag. Ett väsentligt riskmment med ljecisterner är transprter ch påfyllning. Inm Hylte kmmun finns ca 100 st privata ljecisterner inm tillrinningsmrådet. I övriga kmmuner är antalet inte känt. Där till finns inm tillrinningsmrådet ett antal, drygt 40 st cisternar sm ägs av företag. Frdnstvätt Frdnstvätt på mark sm inte är anrdnad för detta, t.ex. gatr ch garageuppfarter, är frekvent förekmmande inm bebyggda mråden. Tvätt med eller utan avfettningsmedel kan medföra att tungmetaller ch andra skadliga ämnen tillförs ytvattnet via dagvattennätet. Energianläggningar Energianläggningar för lagring ch/eller utvinning av värme ch/eller kyla från mark ch vatten kan utgöra en risk för påverkan på yt- ch grundvatten dels vid installatin av 9 (22) RAPPORT KT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

12 10 (22) anläggningen ch dels genm läckage då anläggningen är i drift. För en ytvattentäkt är det främst energianläggningar i ytvatten sm utgör en risk. Inm tillrinningsmrådet förekmmer inga anläggningar i ytvatten. Släckvatten Släckvatten från bränder kan förrena ytvattnet ch är en generell riskkälla inm alla bebyggda mråden. Släckvatten från verksamheter med hantering av kemikalier eller andra förrenande ämnen eller prdukter kan medföra en mer allvarlig förrening av ytvattnet än släckvatten från till exempel bstäder. Hemkemikalier Bekämpningsmedel ch övriga hushållskemikalier hanteras generellt inm bebyggda mråden. Idrttsanläggningar Idrttsanläggningar inm tillrinningsmrådet utgörs av ett fåtal ftbllsplaner. För ftbllsplaner är det främst hantering av bekämpningsmedel ch växtnäringsämnen sm utgör en risk för vattenförrening. Campingplatser I anslutning till Blmen finns tre campingplatser. De risker sm kan förknippas med campingplatser är eventuella gemensamhetsanläggningar för avlpp samt uppställning av frdn på en kncentrerad yta JORDBRUK OCH SKOGSBRUK SAMT HANDELSTRÄDGÅRDAR OCH FISKODLING Jrd- ch skgsbruk utgör i lika delar av verksamheterna varierande ht för vattentäkten. Inm tillrinningsmrådet finns drygt 100 gårdar med yrkesmässig djurhållning. Åkermark i direkt anslutning till Blmen finns inm mindre mråden runt hela sjön. Större mråden med sammanhängande jrdbruksmark finns främst nrr m Blmen. Höjdmrådena sm mger sjön är skgsbeväxta. Av tillrinningsmrådets landareal utgörs ca 7 % (ca 46 km 3 ) av jrdbruksmark ch ca 75 % (ca 491 km 3 ) av skgsmark med barrskg. Riskkällr förknippade med jrd- ch skgsbruk samt handelsträdgårdar ch fiskdling beskrivs nedan. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; kemiskt framställd handelsgödsel ch naturgödsel. Spridning ch annan hantering, såsm lagring, av växtnäringsämnen kan ge ett näringsläckage av främst kväve ch fsfr till intilliggande vattendrag. Naturgödsel utgör en risk genm dess innehåll av mikrbiella förreningar. Även spridning av slam från reningsverk eller enskilda reningsanläggningar på jrdbruksmark kan utgöra en risk för spridning av mikrbiella förreningar till ytvatten. Bekämpningsmedel Vissa tillåtna bekämpningsmedel har hög txicitet, vilket gör att de kan kmma att utgöra en allvarlig risk för försämrad vattenkvalitet. Inte bara spridning utan även annan RAPPORT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

13 rep001.dcx hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Bekämpningsmedel används inm jrdbruk men även till viss del inm skgsbruk. Inm skgsbruk är det främst vattenslagning av plantr sm behandlats med bekämpningsmedel sm utgör en risk för förrening av ytvattnet. Strandbete Vid strandbete kan virus, parasiter, bakterier ch andra mikrbiella förreningar från kreaturens tarmsystem spridas till vattnet. Risk kan dels uppkmma vid nrmal avrinning från betesmark men är främst kpplad till situatiner med högt vattenstånd eller intensiv nederbörd. Bränsletankar Lagringstankar för petrleumprdukter inm jrd- ch skgsbruksverksamhet kan innebära en risk för läckage ch spill, främst vid transprt ch påfyllning. Avverkning av skg ch andra åtgärder inm skgsbruket Från skgsmark sker ett kntinuerligt läckage av lika ämnen till vatten. Skgsbruksåtgärder kan påverka läckaget av både näringsämnen ch tungmetaller till vatten ch ett strt uttag av bimassa kan bidra till försurning. Avrinningen ökar generellt vid avverkning med ökad transprt av näringsämnen, rganiskt material ch partiklar sm följd. Den dminerande markanvändningen inm Blmens tillrinningsmråde är barrskg. Timmerupplag Upplag av timmer utgör nrmalt ingen påtaglig risk för ytvattentäkter utan främst för grundvattenförekmster i grus ch sand. I den södra delen av Blmens tillrinningsmråde finns dck ett större timmerupplag på Byhlma f.d. flygfält (Byhlma 1:28). Här har timmer lagrats sedan strmen Gudrun I dag utgörs verksamheten på Byhlma 1:28 av lagring av timmer samt flisning för framställandet av bränsle. För bevattning av timret finns bevattningsdammar dit vatten pumpas från Blmen. För verksamheten finns ett kntrllprgram för lakvatten. Handelsträdgårdar Hantering av bekämpningsmedel ch växtnäringsämnen kan utgöra en risk för vattenförrening. Inm tillrinningsmrådet finns 2 handelsträdgårdar. Fiskdling Fiskdling kan ge upphv till belastning av näringsämnen ch veterinärmedicinska preparat. I Blmen, inm Hylte kmmun ligger en fiskdling, Tirahlms fisk för dling av regnbågslax i tre kassar i sjön TRAFIK OCH TRANSPORTER Inm Blmens tillrinningsmråde finns främst mindre länsvägar med relativt låg trafikbelastning. Söder m sjön går riksväg 25, vilken är den mest trafikerade vägen i tillrinningsmrådet. Den har en ÅDT på ca 4300 frdn varav ca 600 är tunga frdn. Vägdagvatten Vägdagvatten utgör en diffus förreningskälla eftersm det kan innehålla höga halter av tungmetaller sm kppar, bly, zink ch kadmium samt plära alifatiska klväten. 11 (22) RAPPORT KT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

14 Flera mindre vägar går i direkt anslutning till Blmens stränder. Dessa vägar har dck en relativt låg trafikbelastning ch antalet tunga transprter är få. Dagvattenhanteringen från vägnätet sker huvudsakligen genm diken där det sker en viss naturlig fastläggning av förreningar. Olyckr med farligt gds på väg Olyckr sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckr, men vägavsnitt med kmplex trafiksituatin ch hög trafikbelastning utgör speciell utsatta delar. Olyckr med farligt gds kan rsaka utsläpp av förrenande ämnen ch medföra stra knsekvenser med avseende på förrening av ytvatten. Vid lycka med tungt frdn är även bränsleläckage en risk. Antalet tunga transprter på de mindre vägarna i direkt anslutning till Blmen uppgår till uppgår till mellan 3-40 ÅDT 2. Enligt Trafikverkets statistik utgörs ca 2,5 % av trafiken med tung lastbil av farligt gdstransprter, vilket medför 0-1 farligt gdstransprt per dag. Antalet tunga transprter på vägarna 545 ch riksväg 25 i den södra delen av tillrinningsmrådet uppgår till ca 220 resp. 600 ÅDT, vilket medför ca 5 resp. 15 farligt gdstransprter dagligen. Hamnverksamhet inkl. småbåtshamnar Längs Blmens strand finns 5 småbåtshamnar samt ett antal mindre båtplatser. Småbåtshamnarna ligger främst inm Ljungby kmmun. Det finns en yrkesmässig hamn i sjön. Det är en hamn för Trafikverkets vägfärja i Sunnaryd i Gislaveds kmmun. I småbåtshamnar hanteras fta farliga ämnen sm kan ge upphv till vattenförrening. Även tvätt av båtar ch lyckr i samband med påfyllning av bränsle ch lja utgör en risk. Tömning av latrin från fritidsbåtar innebär risk för påverkan av virus, parasiter, bakterier ch andra mikrbiella förreningar. Sjötrafik Bensin- ch diseldrivna mtrer på båtar ch andra farkster sm framförs på sjö eller is medför en risk för vattenförrening, dels vid drift ch dels vid allmän bränslehantering. Äldre tvåtaktsmtrer utgör en påtaglig risk för vattenkvaliteten med avseende på klväten eftersm de släpper ur % av bränslet ch i princip all lja förbränt i vattnet. Även hantering av bränsle på ch i anslutning av sjön utgör en risk vid spill ch läckage. Diesel kan påverka vattenkvaliteten i mycket små mängder. En liter diesel är tillräckligt för att förstöra en miljn liter vatten. Flygplatser Inm tillrinningsmrådet finns en f.d. militär flygplats, Byhlma flygbas. Den lades ner år 2000 ch avvecklades helt Landningsbanan används i dagsläget sm upplag för timmer. I mrådet fanns tidigare 3 st cisternanläggningar ch en tankplats. Cisternerna är 12 (22) 2 Inf m vägar, gis.vv.se RAPPORT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

15 rep001.dcx brttagna sedan Frtifikatinsverket har avyttrat flygbasen till Ljungby kmmun sm i sin tur sålde den vidare till VIDA AB. Innan försäljningen har platsen återställts UPPLAG OCH UTFYLLNAD Upplag av avfall Inm tillrinningsmrådet finns endast en anrdnad plats för upplag för avfall. Det är FTI:s insamling av förpackningar i Hylte kmmun. Upplag av snö Det finns inga anvisade platser för upplag av snö inm tillrinningsmrådet. Upplag av salt Kmmunerna har inga platser för förvaring av vägsalt inm tillrinningsmrådet. Återvinningscentraler Anrdnade platser för mhändertagande ch srtering av avfall finns inte inm tillrinningsmrådet. Utfyllnadsmråden med rena massr Inga kända utfyllnadsmråden förekmmer inm tillrinningsmrådet. Avslutad depni Det finns ca 10 avslutade depnier inm tillrinningsmrådet. Dessa utgörs främst av mindre kmmunala avfallsupplag. I Lidhult finns en nedlagd industridepni. Risken med nedlagda avfallsupplag är spridning av lakvatten till yt- ch grundvatten. Lakvatten kan innehålla många lika miljöfarliga ämnen sm kan nå recipient. Lakvattnets sammansättning varierar berende på typen av depni, innehåll, ålder, strlek ch eventuell täckning MARKARBETEN Täktverksamhet Det finns i dagsläget 5 aktiva materialtäkter inm tillrinningsmrådet. Av dessa är en trvtäkt ch övriga är grus- eller bergtäkter. Risker för en ytvattentäkt förknippade med aktiva täkter är bl.a. spill ch läckage från maskiner. Sprängning i berg, spränggaser ch detnerade sprängämnen kan rsaka förändrad vattenkemi sm kan leda till påverkan på recipienter MILJÖFARLIG VERKSAMHET Inm Blmens tillrinningsmråde finns inga större industrimråden, men en del utspridd industriverksamhet. Risker förknippade med miljöfarlig verksamhet ch industrimråden är att miljöfarliga ämnen ska spridas till ytvatten ch vidare till Blmen genm kntinuerlig dagvattenavrinning, genm spill ch läckage, genm lyckr ch haverier eller vid brand. 3 Frtifikatinsverket. Årsberättelse (22) RAPPORT KT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

16 Det finns många lika scenarier att beakta. Knsekvenserna av en industrilycka kan bli mycket stra. De riskkällr sm beaktas i riskanalysen är: Utsläpp av miljöfarliga ämnen vid industrilycka. Släckvatten från brand Kntinuerlig dagvattenavrinning från industrier ch industrimråden. Miljöfarlig verksamhet delas in enligt nedan. För A-verksamheter söks tillstånd hs miljödmstlen. Inm tillrinningsmrådet finns inga A-verksamheter. För B-verksamheter söks tillstånd hs länsstyrelsen. Inm tillrinningsmrådet finns ca 10 B-verksamheter. Dessa utgörs främst av täktverksamhet ch metallindustrier. C-verksamheter anmäls till kmmunen. Inm tillrinningsmrådet finns ca 30 C- verksamheter. Dessa utgörs av mindre verkstadsindustrier, gemensamhetsanläggningar för avlpp, jrdbruk med mellan djurenheter, framställning av träbaserat bränsle samt förbränning av gasfrmiga bränslen ch eldningslja. För U-verksamhet krävs varken tillstånd eller anmälan, men de mfattas av miljöbalkens bestämmelser. U-verksamheter mfattar övriga miljöfarliga verksamheter sm inte tillhör kategrierna A, B eller C), t.ex. mindre verkstadsindustrier, samfälligheter för avlpp, lantbruk ch bensinstatiner. Inm tillrinningsmrådet finns över 50 verksamheter sm klassas sm U-verksamhet. Det finns ett fåtal däcklager inm tillrinningsmrådet. Dessa kan utgöra en risk för ytvattenförrening främst vid brand FÖRORENAD MARK Enligt GIS-data från länsstyrelserna finns drygt 100 ptentiellt förrenade mråden inm tillrinningsmrådet. Flertalet av dessa har identifierats, men är ännu inte inventerade. Vissa är klassade enligt MIFO. Ett förrenat mråde har riskklass 1 enligt MIFO. Det är Blmens sågverk i Ljungby kmmun. Området ligger på Blmens östra strand i den södra delen av sjön. I övrigt utgörs förrenad mark huvudsakligen av drivmedelsverksamhet, nedlagda avfallsdepnier, skjutbanr, sågverk samt industrimark. Den största andelen förrenade mråden ligger i anslutning till samhällen. Det är främst förrenad mark sm ligger i anslutning till Blmen eller vattendrag sm rinner ut i Blmen sm utgör en risk för vattentäkten. Förrenad mark utgör en risk för spridning av förreningar genm diffust läckage till yt- ch grundvatten ch i samband med saneringsarbeten då förreningar kan frigöras EXTREM VÄDERLEK OCH KLIMATFÖRÄNDRINGAR Mycket talar för att Sverige går mt ett mildare ch blötare klimat med mer extrema väderförhållanden sm häftiga nederbördstillfällen ch perider av trka. Extrema 14 (22) RAPPORT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

17 rep001.dcx nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket erfarenheter från perider med stra regnmängder tidigare har visat; Bräddning av avlpp Stra dagvattenmängder Översvämning ch brtsplning av förreningar från pågående ch nedlagda verksamheter på markmråden i anslutning till vattendrag ch sjöar. Ökad lycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar. Höga vattenstånd ch eventuell översvämning i Blmens tillrinningsmråde ökar tillförseln av såväl humusämnen ch/eller järn ch mangan, sm jrdpartiklar ch leder till brunifiering. Brunifiering försämrar råvattenkvaliteten ch möjligheten att framställa ett bra dricksvatten. Ökade nederbördsmängder kan även medföra en ökad transprt av förreningar till sjön. Vanligen ökar materialtransprt m vegetatinstäcket försvinner, t.ex. i samband med avverkning SAMMANFATTNING Resultaten från den genmförda riskinventeringen visar vilka riskkällr sm finns ch hur förhållandena ser ut i de lika kmmunerna. Det kan knstateras att Blmens tillrinningsmråde är relativt glest beflkat ch det finns inga stra tätrter, vilket medför att risker förknippade med bebyggelse är relativt små. Antalet miljöfarliga verksamheter är begränsat, men det finns drygt 100 ptentiellt förrenade mråden. Tillrinningsmrådet utgörs till största delen av skgsmark, främst av barrskg, jämt fördelad över hela mrådet. Andelen jrdbruksmark är liten ch den största ytan ligger i den nrra delen av tillrinningsmrådet. 2.4 KARAKTERISERING AV RISKKÄLLOR De riskkällr sm berör Blmen är av varierande karaktär ch riskbilden blir därför splittrad. Olika risker värderas lika av lika människr. Detta medför att det är svårt att bjektivt klarlägga ch värdera riskkällrnas farlighet gentemt varandra. Riskkällr brukar karakteriseras baserat på dess varaktighet ch utbredning med begreppen tillfälliga-kntinuerliga samt punktvisa-diffusa, se Figur (22) RAPPORT KT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

18 Kntinuerliga Tillfälliga Punktvisa Diffusa Bräddning avlppsledningar Brtt på avlppsledningar Oljecisterner Energianläggningar Bränsletankar Olyckr med farligt gds på väg Miljöfarlig verksamhet industrilycka Miljöfarlig verksamhet - släckvatten Förrenad mark lyckr vid sanering Täktverksamhet Släckvatten-bebyggelse Båttrafik, utsläpp vid lyckr Hamnverksamhet Campingplatser Bekämpningsmedel Hemkemikalier Naturgödsel Handelsgödsel Strandbete Avverkning av skg Idrttsanläggningar Frdnstvätt Fiskdling Avlppsreningsverk Handelsträdgårdar Förrenad mark kntinuerligt läckage Upplag av avfall Avslutad depni Enskilda avlpp Orena fyllnadsmassr Dagvatten från bebyggda mråden Vägdagvatten Kntinuerliga utsläpp från båtmtrer Figur 5: Karakterisering av riskkällrna i punktvisa eller diffusa samt tillfälliga eller kntinuerliga utsläpp 16 (22) RAPPORT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

19 rep001.dcx RISKANALYS Resultatet av den genmförda riskinventeringen visar vilka riskkällr sm finns inm Blmens tillrinningsmråde ch inm de lika kmmunerna sm berörs. För att möjliggöra en vidare användning av riskinventeringens resultat genmförs en riskanalys. Viktiga syften med denna analys är: Att presentera den kvalitativa risk respektive riskkälla bedöms ge upphv till, vilket möjliggör både en relativ rangrdning av riskerna ch en abslut bedömning av riskerna. Att tydliggöra den övergripande riskbilden ch visa vilka riskkällr sm finns inm det tilltänkta vattenskyddsmrådet ch vilka av dem sm kräver ytterligare åtgärder. Eftersm de riskkällr sm identifierats både är många till antalet ch av lika karaktär frdrar riskanalysen ett systematiskt angreppssätt. 3.1 ANALYSMODELL Den metd sm här används för att bedöma de lika riskkällrna är en kvalitativ rankning sm framförallt syftar till att srtera riskkällrna i lika riskklasser, vilka föranleder lika behv av åtgärd ch eventuellt vidare analys. Sannlikhet ch knsekvens bedöms var för sig ch är principiellt berende parametrar 4. Sannlikheterna beskrivs sm graden av sällsynthet av en önskad händelse. Knsekvenserna beskrivs sm mfattningen av den förväntade försämringen av råvattenkvaliteten. Skalrna för sannlikheten ch knsekvensen är indelad i fyra klasser ch kmbinatinen av sannlikhets- ch knsekvensklassen beskriver risken. Det är viktigt att pängtera att de riskklasser sm presenteras inte tar hänsyn till vad sm anses vara en acceptabel respektive acceptabel risk. Risken (R) beskrivs slutligen sm en sammanvägning av sannlikheten (S) för att en riskkälla ska påverka vattentäkten negativt ch knsekvenserna (K) denna påverkan medför. Risk (R) = Sannlikhet (S) Knsekvens (K) Metden följer anvisningarna i Naturvårdverkets handbk m vattenskyddsmråden 5 m att risker kan beskrivas sm sammanvägning av sannlikhet ch knsekvens. Denna typ av metd förespråkas även av Världshälsrganisatinen 6 sm en viktig del då Vattensäkerhetsplaner utarbetas. Den använda metden är ckså mycket lik det angreppssätt sm beskrivs i Livsmedelsverkets handbk Risk- ch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Underlag för bedömningen är den riskinventering sm genmförts inm ramen för prjektet. 4 Bedömningen är utförd av knsulter på Swec. 5 Naturvårdsverket, Handbk 2010:5 6 Guidelines fr drinking-water quality, 4:e utgåvan (22) RAPPORT KT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

20 För att riskbedömningens resultat ska vara transparent ch användbart är det viktigt att tydligt redvisa vilka kriterier sm används för att bedöma sannlikhet ch knsekvens. Sm van nämnts utnyttjas fyra nivåer för att bedöma sannlikheten respektive knsekvensen. Detta återspeglar mdellens måttliga detaljeringsgrad SANNOLIKHETSBEDÖMNING Sannlikheten speglar hur fta en önskad händelse bedöms kunna inträffa ch tar hänsyn till att förreningen måste nå vattentäkten för att utgöra en fara. Sannlikhetsklassningen avser därför sannlikheten i vattentäkten, vilket är en kmbinatin av ett antal sannlikheter från utsläppspunkten till vattentäkten, ch mfattar inte enbart sannlikheten för utsläppet på sin plats. Sannlikheten delas in i fyra nivåer enligt kriterier beskrivna i tabellen nedan, ch är en överföring av Livsmedelverkets befintliga nivåer för sannlikhetsklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbk Riskch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Sannlikhet Kriterier S1: Liten sannlikhet Händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år. S2: Medelstr sannlikhet Händelsen bedöms kunna inträffa inm de närmaste åren. S3: Str sannlikhet Händelsen bedöms kunna inträffa de närmaste 1-10 åren. S4: Mycket str sannlikhet Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller ftare. I riskanalysen i bilaga 2 redvisas sannlikheten för respektive riskkälla sm någn av vanstående S-klass (S1-S4). För att tydliggöra vilken typ av önskad händelse sm bedöms för respektive riskkälla redvisas m det handlar m nrmala förhållanden, en brist sm uppstår eller m det är en lycksartad händelse KONSEKVENSBEDÖMNING Knsekvenserna är indelade i fyra allvarlighetsnivåer, vilka redvisas i tabellen nedan. De kriterier sm används utgår ifrån vilken effekt riskkällan har på vattenkvaliteten. Knsekvensbedömningen utgår från att en önskad händelse verkligen har inträffat ch säkerheter m knsekvensen av en händelse hanteras på följande sätt 7 : Vid liten säkerhet m knsekvens bör den mest realistiska knsekvensen användas. Vid str säkerhet m den verkliga knsekvensen bör en pessimistisk bedömning göras enligt försiktighetsprincipen. 18 (22) Precis sm för sannlikhetsbedömningen redvisas m den knsekvens sm beaktas är relaterad till nrmala förhållanden för riskkällan, en brist sm uppstår eller m det är en 7 Risk- ch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket RAPPORT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun VA-plan Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024 Karlshamns kmmun Bakgrund VA-planen i Karlshamns kmmun är den tredje delen av VA-plansarbetet innan den fjärde ch sista delen, implementering ch uppföljning

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011 Södra Älvsbrgs Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag m brandfarliga ch explsiva varr SFS 2010:1011 Blanketten skickas till: Tranem kmmun Medbrgarservice ch prcesstöd 514 80 Tranem Anvisningar

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Brschyren är i A5-frmat det innebär att när du skrivit ut den så skall sidrna bara vikas ihp på mitten ch häftas. Du måste skriva ut dubbelsidigt för

Läs mer

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter Skyddsföreskrifter - Malmsjöåsens vattentäkter Telge Nät AB Tel vxl 08-553 220 00 Org.nr 556558-1757 Box 633 151 27 Södertälje Fax 08-553 222 04 Säte i Södertälje Besöksadress Holmfastvägen 31, Södertälje

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2012-06-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Miljömålsprogram Bjuvs kommun 2011-2014

Miljömålsprogram Bjuvs kommun 2011-2014 Miljömålsprgram Bjuvs kmmun 2011-2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Natinella miljökvalitetsmål... 3 De 16 natinella miljömålen ch dess definitiner... 3 Reginala miljömål... 4 Lkala miljömål för

Läs mer

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se Lkala miljömål 2014 Antagna av Kmmunfullmäktige den 29 januari 2014 Vellinge.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 1. Begränsad klimatpåverkan... 6 2. Frisk luft... 8 3. Bara

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken har kommunfullmäktige Tjörns kommun 2008-02-14 14 beslutat om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, LÖVBERGA VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, LÖVBERGA VATTENVERK Bilaga - Förslag vattenskyddsområde Lövberga (6) 0-0-0 BILAGA RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, LÖVBERGA VATTENVERK. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) har utförts

Läs mer

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25 Miljöavdelningen infrmerar m: Egenkntrll på försklr ch sklr enligt Miljöbalken 2011-01-25 Varför ska en egenkntrll finnas? Eftersm lkaler för sklr, försklr ch fritidshem är anmälningspliktiga enligt miljöbalken

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Räddningstjänstens insatstid och förmåga

Räddningstjänstens insatstid och förmåga Upprättad av Martin Lindsten Beslutad Andreas Jhanssn Giltig t..m. 2016 03 31 Revideringsdatum 2015 03 31 Råd ch anvisning nr: 110 Räddningstjänstens insatstid ch förmåga Räddningstjänsten Strgötebrgs

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Markaryds kommun Markaryds kommuns beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Norra Misterhult, Markaryds kommun; 07FS 2006:39 Utkom från

Läs mer

Ansökan tillstånd Explosiv vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011

Ansökan tillstånd Explosiv vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011 lanketten skickas till: Tranem kmmun Medbrgarservice ch prcesstöd 514 80 Tranem 1. nsökan avser nsökan tillstånd Explsiv vara - enligt lag m brandfarliga ch explsiva varr SFS 2010:1011 Typ av ansökan,

Läs mer

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Bilaga 8 Vindelns kommun Vindelns vattentäkt Risker Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Innehållsförteckning 1 RISKER... 4 1.1 METODIK/BAKGRUND... 4 1.1.1 Riskmatris... 6 1.2 RISKINVENTERING... 6 1.3 RISKANALYS...

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, KYRKTÅSJÖ VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, KYRKTÅSJÖ VATTENVERK Bilaga - Förslag vattenskyddsområde Kyrktåsjö (6) 0-0-0 BILAGA RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, KYRKTÅSJÖ VATTENVERK. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) har

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för gd vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård ISBN 978-91-979918-1-0 2011-09-01 Prjektägare SFVH 2 (6) Datum 2011-09-01 Versin 1.0 Dnr 1 INLEDNING... 3 ARBETSGRUPP...

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Plan för systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete inom Oxelösunds kommun

Plan för systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete inom Oxelösunds kommun Plan för systematiskt säkerhets- ch arbetsmiljöarbete inm Oxelösunds kmmun Fastställd Göran Wide Kmmunchef inm Oxelösunds kmmun 2 (6) Innehåll 1 Inledning 1.1 Plan för systematiskt säkerhets- ch arbetsmiljöarbete

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

~SWECO PRELIMINAR RAPPORT. J1R.5Y~:Q36-o~ GULLVIK SILVERVIK.. BayerAB, Bayer CropScience SWECO VIAK. Fas 1 - Inledande utredning.

~SWECO PRELIMINAR RAPPORT. J1R.5Y~:Q36-o~ GULLVIK SILVERVIK.. BayerAB, Bayer CropScience SWECO VIAK. Fas 1 - Inledande utredning. l 'I! SWECO VIAK BayerAB, Bayer CrpScience GULLVIK SILVERVIK.. PRELIMINAR RAPPORT J1R.5Y:Q36- Fas 1 - Inledande utredning :,',j Malmö Uppdragsnummer 1275544-100 OJ!!! SWECO VIAK Geijersgatan. 216 1 Malmö

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer

Miljötillsyn av lantbruk eller hästhållning

Miljötillsyn av lantbruk eller hästhållning Miljötillsyn av lantbruk eller hästhållning Checklista ch inspektinsanteckningar Ref nr: Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning/ar Fastighetsägare Kntaktpersn/huvudansvarig för verksamheten Org. Nummer

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Mässguide Beställning // In- & Utflyttning // Öppettider // Godstransporter

Mässguide Beställning // In- & Utflyttning // Öppettider // Godstransporter Mässguide Beställning // In- & Utflyttning // Öppettider // Gdstransprter Inklusive två bilagr: Intyg minderårig ch Byggnatinsregler Beställning In- & Utflyttning Öppettider Gdstransprter Gd planering

Läs mer

Processbeskrivning ITIL Change Management

Processbeskrivning ITIL Change Management PrcIT-P-012 Prcessbeskrivning ITIL Change Management Lednings- ch kvalitetssystem Fastställt av IT-chef/biträdande IT-chef 2014-02-06 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symbler i prcessbeskrivningarna

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet Risk- ch sårbarhetsanalys av SUNET Bx för Karlinska Institutet 2015-01-19 Dnr: 1-35/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund. 4 3. Nuläge..... 4 4. SUNET Bx i krthet... 5 5. Juridiska aspekter.

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik Prmemria Datum: 2015-05-08 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM Bilaga 2 - Analyskapacitet ch metdik 1. Bakgrund Vattendirektivet (2013/51/Euratm [E-DVD]) fastställer att medlemsstaterna ska kntrllera

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktioner brand vid tillfälliga övernattningar.doc

G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktioner brand vid tillfälliga övernattningar.doc INSTRUKTIONER VID TILLFÄLLIG ÖVERNATTNING G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktiner brand vid tillfälliga övernattningar.dc Bakgrund När man bygger ett hus utfrmas brandskyddet utifrån

Läs mer

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun Dnr KK14/308 BEREDNINGSPLAN STYRDOKUMENT Beredningsplan för Transprtplan för Nyköpings kmmun Beslutad av Kmmunstyrelsen 2015-02-09, 33 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund ch syfte med styrdkumentet...

Läs mer

Våra mål och förbättringar

Våra mål och förbättringar Våra mål ch förbättringar 2015 Vi är ett väletablerat namn på marknaden när det gäller inrikes ch utrikestransprter, till framför allt den franska marknaden. Vi kan transprter ch service. Vi ser varje

Läs mer

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn EFTER VALET Liten PM m trängsel-/framkmlighetsavgifter 2002-09-12/mn UTGÅNGSPUNKTER FÖR POLITISKA UPPGÖRELSER EFTER VALET 2002 OM ATT SNABBT INFÖRA TRÄNGSEL-/FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER I STOCKHOLMSREGIONEN

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Jönköpings läns författningssamling

Jönköpings läns författningssamling Jönköpings läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Jönköpings län föreskrifter för vattenskyddsområde för Vättern i Jönköpings och Habo kommuner 06 FS 2014:7 Utkom från trycket den 21 mars

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Fastighetsägarens ökade ansvarkonkret i det praktiska arbetet

Fastighetsägarens ökade ansvarkonkret i det praktiska arbetet Fastighetsägarens ökade ansvarknkret i det praktiska arbetet SKOG 2013 Seminarium den 22 mars 2013 Rnny Bergens 1 Rnny Bergens Vem är jag? Ägare av Prjektinfrmatin AB VD för Fastighetsägare i Järva Tidigare

Läs mer

Vattenskyddsområde med föreskrifter för Rimforsa vattentäkt

Vattenskyddsområde med föreskrifter för Rimforsa vattentäkt Vattenskyddsområde med föreskrifter för Rimforsa vattentäkt Antagna vid Kinda kommuns fullmäktige den 29 april 2013 (KF 44) Innehållsförteckning 1 Definitioner...3 2 Vattentäktsverksamhetens bedrivande...4

Läs mer

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund Internrevisinen 1(8) Styrelse ch rektr Revisinsrapprt Upphandling 1. Bakgrund Internrevisinen (IR)har i enlighet med fastställd revisinsplan för verksamhetsåret 2008 utfört granskning av upphandling. Sedan

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Furan 7

Bostadsrättsföreningen Furan 7 Bstadsrättsföreningen Furan 7 Det här bör du veta m föreningens benderegler Ansvar Styrelsens uppgift är att se till att föreningens löpande förvaltning tas m hand ch att verkställa de beslut sm föreningsstämman

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Författningssamling GÄLLANDE BESLUT: LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN

Författningssamling GÄLLANDE BESLUT: LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN Ändrad 2007-02-20 Sida 1 (7) Senast reviderad: 2007-10-17 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Lokala föreskrifter GÄLLANDE BESLUT: LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN Antaget

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprtkll Kmmunstyrelsens Ledningsutsktt 2013-11-13 11 (22) 177 BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 För att kunna möta framtida kmmunikatinsutmaningar,

Läs mer

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010.

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010. Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades 1999-2004 Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans

Läs mer

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET Vallgatan 2 Karlskrna Oktber 2011 EVU AB Nicklas Ohlssn / Anna Abrahamssn Innehåll 1. Allmänna uppgifter m uppdraget... 3 1.1 Uppdragets innehåll... 3 1.2 Kntaktpersn under

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun 1(6) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun Skyddsföreskrifterna gäller inom det område som angivits på upprättad skyddszonskarta. Vattenskyddsområdet

Läs mer

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst.

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst. 014-0-13 Sida 1 av 6 Ersättning till utförare av insatser i en en gäller för: Ersättning till privata utförare av samt resursfördelning till kmmunala utförare av. Enligt scialnämndens beslut m resursfördelning

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

~SAlA SALA KOMMUN. ~ KOMMUN Bilaga KS 2011/236/1. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Planering & Utveckling. 2011-11-16 Dm.

~SAlA SALA KOMMUN. ~ KOMMUN Bilaga KS 2011/236/1. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Planering & Utveckling. 2011-11-16 Dm. ~SAlA ~ KOMMUN Bilaga KS 2011/236/1 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Planering & Utveckling 2011-11-16 Dm. SALA KOMMUN Kmmllnstyrelsrms förvaltning Anders Dahlberg, markingenjör tfn 0224-55201 Ink. 2011-11-

Läs mer

JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE

JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM ARSBOKSLUT 2013 Förvaltningsberättelse Styrelsen ch verkställande direktören för Stiftelsen Ljungskilehem, rganisatinsnummer 858500-1285, får

Läs mer

Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon

Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon April 2011 Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon Texten i denna lathund är allmänt hållen och tar upp olika exempel på regleringar och sätt att hantera frågor. Förutsättningarna är olika i varje vattenskyddsområde

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Särredovisning av fjärrvärmeverksamhet

Särredovisning av fjärrvärmeverksamhet EI R2009:11 Särredvisning av fjärrvärmeverksamhet Är nuvarande reglering tillräcklig för att hantera riskerna för krssubventinering ch prisdiskriminering? Energimarknadsinspektinen Bx 155, 631 03 Eskilstuna

Läs mer

Att verka i ett vattenskyddsområde. - det här behöver du veta.

Att verka i ett vattenskyddsområde. - det här behöver du veta. Att verka i ett vattenskyddsområde. - det här behöver du veta. Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta men vi klarar oss inte utan

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Accounting Update #36 December 2014

Accounting Update #36 December 2014 Kära läsare! När detta nummer publiceras är det ungefär en vecka kvar tills jul. Bråda tider. Bkslutstider. Vi ägnar därför den första artikeln till att guida er igenm vilka nyheter sm finns att beakta

Läs mer

Vindbruksplan Kils kommun

Vindbruksplan Kils kommun Vindbruksplan Kils kmmun Henric Ernstsn Knsult Versin 1.10 Utställningshandling 2011-10-13 Sammanfattning Det ökade intresset för vindkraft i Sverige har medfört att Kils kmmun har beslutat m att ta fram

Läs mer

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp 2008-11-20 Energibranschens Infrmatins- & IT-säkerhetsgrupp Samtrafik i gemensam utrustning Syfte EBITS har sett ett behv av ett klargörande dkument när frågan m samtrafik i egen ptfiber blivit allt vanligare.

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa.

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa. FINANSPOLICY 1. ALLMÄNT 1.1 Övergripande mål för finansverksamheten Kmmunens finansverksamhet skall bedrivas på ett effektivt ch säkert sätt utan spekulativa inslag. Den övergripande målsättningen för

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem Ny fastighetsmäklarlag Vitec Mäklarsystem Juni 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning av den nya fastighetsmäklarlagen... 3 3. Jurnalplikten med checklistr... 4 4. Sidtjänster...

Läs mer

vattentäkt i Dalarnas län om skyddszon. Mål naturen väl. Syfte 1(7) Sweco Environment AB

vattentäkt i Dalarnas län om skyddszon. Mål naturen väl. Syfte 1(7) Sweco Environment AB BILAGAA 2 Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Digernäs, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx. Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalkenn beslutar Länsstyrelsen i Dalarnas

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Samråd för ny- och ombyggnad av väg 226 delen Pålamalm, Flaggplan och Flemingsberg i Huddinge och Botkyrka kommuner

Samråd för ny- och ombyggnad av väg 226 delen Pålamalm, Flaggplan och Flemingsberg i Huddinge och Botkyrka kommuner KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-12-28 KS-2014/1589.317 1 (2) HANDLÄGGARE Fyrvald, Lena 08-535 313 95 Lena.Fyrvald@huddinge.se Kmmunstyrelsen Samråd för ny- ch mbyggnad

Läs mer

Allmänna bestämmelser för Certifiering

Allmänna bestämmelser för Certifiering [2012] Allmänna bestämmelser för Certifiering AB ÅKERIKONSULT AB Åkeriknsult INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning... 4 Sveriges Åkeriföretag - Revisinsråd... 4 Kvalitets-/miljö-/arbetsmiljö-ch trafiksäkerhetscertifikat...

Läs mer

TRANSPORTSKYDD - VÄGTRANSPORTER

TRANSPORTSKYDD - VÄGTRANSPORTER TRANSPORTSKYDD - VÄGTRANSPORTER SPI:s vägledning för skyddsplan i enlighet med ADR-S kapitel 1.10 för tankbilstransprter av petrleumprdukter. Rekmmendatinen är fastställd av SPI:s driftkmmitté i mars 2006

Läs mer

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer