VATTENTÄKTZON, PRIMÄR, SEKUNDÄR SAMT TERTIÄR SKYDDSZON

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VATTENTÄKTZON, PRIMÄR, SEKUNDÄR SAMT TERTIÄR SKYDDSZON"

Transkript

1 rep001.dcx PM UPPDRAGSNUMMER REMISSVERSION SWECO ENVIRONMENT AB Swec RISKBEDÖMNING INOM BOLMENS VATTENSKYDDSOMRÅDE

2 rep001.dcx FÖRORD Föreliggande rapprt utgör en beskrivning av de riskkällr sm finns inm den del av Blmens tillrinningsmråde sm avgränsas strax uppströms Stråns ch Lillåns utlpp i sjöns nrra del. En analys av identifierade riskällr har gjrts för att belysa behvet av att utföra åtgärder i syfte att skapa ett långsiktigt skydd för Blmen sm vattentäkt. Uppdragsledare för uppdraget har varit Tve Karnstedt, ch Helen Eklund samt Andreas Lindhe har bidragit i arbetet. Granskare av rapprten har varit Magnus Liedhlm. Tve Karnstedt Uppdragsledare Swec Gullbergs Strandgata 3 Bx 2203 SE Götebrg, Sverige Telefn +46 (0) Fax +46 (0) Swec Envirnment AB Org.nr Styrelsens säte: Stckhlm Tve Karnstedt Gruppchef Vattenresurser Götebrg Telefn direkt +46 (0) Mbil +46 (0)

3 rep001.dcx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Riskinventering Genmförande Detaljeringsgrad Beskrivning av riskkällr Bebyggelse Jrdbruk ch skgsbruk samt handelsträdgårdar ch fiskdling Trafik ch transprter Upplag ch utfyllnad Markarbeten Miljöfarlig verksamhet Förrenad mark Extrem väderlek ch klimatförändringar Sammanfattning Karakterisering av riskkällr 15 3 Riskanalys Analysmdell Sannlikhetsbedömning Knsekvensbedömning Riskmatris Resultat 20 Bilagr Bilaga 1 Bilaga 2 Riskinventering i berörda kmmuner Riskanalys 1 (22) R APPOR T R ISKBED ÖM NING IN OM BOLMEN S VAT T ENSKYDDSO MRÅD E VAT T EN T ÄKTZ ON, PR IM ÄR, SEKU ND ÄR SAM T T ERT IÄR SKYD DSZON R EV KT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömni ng_bl men_vs_ dcx

4 1 INLEDNING Vid framtagandet av ett vattenskyddsmråde utgör identifiering ch värdering av riskkällr inm det aktuella tillrinningsmrådet ett viktigt underlag. Den riskanalys sm görs i samband med arbetet att ta fram vattenskyddsmråde (ch vattenskyddsföreskrifter) är anpassad för syftet att utgöra grund för just detta arbete. Riskanalysen ger en övergripande bild ch kunskap m ptentiella ht för vattentäkten. Dessa ht kan antingen finnas idag eller tillkmma i framtiden. Områdets karaktär påverkar vilka huvudsakliga riskkällr sm bedöms kunna tillkmma inm mrådet. Riskanalysen, sm syftar till att värdera riskkällr inm mrådet mfattar både befintliga ch tillkmmande riskkällr. Riskanalysen ger ett stöd i arbetet att minska risken för vattentäkten. Riskanalysens resultat är dck inte ensamt avgörande för varken vattenskyddsmrådets eller skyddsföreskrifternas utfrmning. Andra aspekter finns sm ckså måste beaktas i arbetet. Även m riskanalysen utgör ett viktigt underlag finns det alltså inte en tydlig ch enkel kppling mellan riskanalysens resultat ch vattenskyddsmrådets eller skyddsföreskrifternas utfrmning. Sambandet mellan riskanalysen ch förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter synliggörs i Figur 1. Figur 1: Riskanalysen används till att synliggöra den samlade riskbilden i den del av Blmens tillrinningsmråde sm undersökts. Resultatet från riskanalysen är ett av flera underlag sm används vid utfrmning av skyddsföreskrifter ch vattenskyddsmråde. 2 (22) Riskanalysen ger ett stöd i arbetet att minska risken för vattentäkten ch Sydvatten, i egenskap av vattentäktens huvudman, tar under arbetet ställning till vilka riskkällr sm är ändamålsenliga att reglera med hjälp av skyddsföreskrifter ch vilka riskällr sm kräver andra åtgärder för att uppnå ett ökat vattenskydd. I Figur 2 nedan visas exempel RAPPORT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

5 rep001.dcx på vilka åtgärder Sydvatten tillsammans med berörda kmmuner, verksamhetsutövare ch andra berörda kan behöva arbeta med för ett säkert vattenskydd av Blmen. Sm figuren visar finns det inte en entydlig kppling mellan riskanalysens resultat ch skyddsföreskrifternas utfrmning. Figur 2: Riskanalysen används till att synliggöra den samlade riskbilden i den del av Blmens tillrinningsmråde sm undersökts. Resultatet visar vilka riskkällr sm behöver åtgärdas, på någt sätt, för att idag ch i framtiden skydda Blmen sm dricksvattentäkt. Sm figuren visar är vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter endast en av flera åtgärder sm kan utföras för att skydda vattentäkten. 3 (22) RAPPORT KT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

6 2 RISKINVENTERING 2.1 GENOMFÖRANDE Vid avgränsning av ett vattenskyddsmråde för en ytvattentäkt är utgångspunkten att hela tillrinningsmrådet till sjön ska mfattas ch att vattenskyddsmrådets gräns sammanfaller med ytvattendelaren. Blmens avrinningsmråde sträcker sig ca 55 km nrr m sjöns nrra ände ch mfattar Stråns avrinningsmråde. När arbetet med Blmens vattenskyddsmråde påbörjades bedömdes det, utifrån översiktliga rinntidsberäkningar, inte sm relevant att mfatta hela avrinningsmrådet i vattenskyddsmrådet. Riskinventeringen har därför inte genmförts inm hela Blmens avrinningsmråde. Riskinventeringen genmfördes inm Blmens närmråde enligt Figur 3. Nrr m sjön avgränsas mrådet ca 15 km uppströms i vattendragen Strån ch Lillån. Inventeringsmrådet berör fyra kmmuner (Hylte, Gislaved, Värnam ch Ljungby) ch tre län (Halland, Jönköping ch Krnberg). Riskinventering har genmförts av respektive berörd kmmun enligt en gemensam mall sm tagits fram av Swec. Sammanställning av riskinventeringen redvisas i bilaga 1. Swec har även inhämtat infrmatin från länsstyrelsernas GIS-databas ch Trafikverkets hemsida. Genmförda riskinventeringar har sammanställts nedan. Inm de södra delarna av mrådet har en översiktlig fältkartering genmförts (22) RAPPORT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

7 rep001.dcx Figur 3: Karta sm visar Blmens avrinningsmråde samt det mråde inm vilket riskinventeringen har genmförts. I figuren redvisas även beräknade gränser för 12 respektive 24 timmars rinntid i Blmen, till vattenintaget vid Skeen. 5 (22) RAPPORT KT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

8 2.2 DETALJERINGSGRAD Vid riskanalyser anpassas detaljeringsgraden efter hur resultatet ska användas. Mest infrmatin erhålls m alla riskkällr analysera i detalj, men detta innebär ckså ett mycket mfattande arbete. Sm underlag för utfrmning av vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter, ch sm underlag för förslag till andra typer av riskreducerande åtgärder är det viktigt att klargöra vilka riskkällr sm finns i dagsläget ch m dessa utgör en allvarlig eller mindre allvarlig risk för vattentäkten. Nedan beskrivs hur detaljeringsgraden i identifieringen ch analysen av risker inm ett tillrinningsmråde kan delas in i lika nivåer. Syftet är att tydliggöra vilken extra infrmatin sm erhålls då detaljeringsgraden ökar ch hur denna infrmatin kan användas. Analysen av riskkällr i ett tillrinningsmråde kan göras översiktligt med viss hänsyn till lkala förhållanden, eller så kan arbetet göras mer detaljerat där varje enskild riskkälla identifieras ch karaktäriseras för att visa hur den kan påverka vattentäkten. Arbetet kan även ske stegvis där detaljeringsgraden ökar. Exempelvis kan utökade analyser genmföras för samtliga eller delar av riskkällrna när det är nödvändigt för att t.ex. kunna jämföra dem åt ch priritera dem på ett krrekt sätt. I Figur 4 beskrivs tre lika detaljnivåer (A, B ch C) sm övergripande illustrerar hur identifierings- ch analysarbetet kan genmföras samt hur resultaten kan användas. Nivå A är den mest övergripande ch nivå C är mest detaljerad. Skillnaden mellan de tre nivåerna (A, B ch C) är vilken hänsyn sm tas till de lkala förhållandena ch i vilken utsträckning varje enskild riskkälla lkaliseras ch analyseras. Många riskkällr är sådana att de förekmmer i de flesta tillrinningsmråden, t.ex. enskilda avlpp, jrdbruk mm. Hänsyn måste dck tas till de lkala förhållandena för att veta vad sm är relevant för den aktuella vattentäkten. 6 (22) RAPPORT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

9 rep001.dcx Figur 4: Illustratin av detaljeringsgraden vid identifiering ch analys av risker. Den riskinventering ch den riskanalys sm har genmförts för Blmen vattentäkt syftar till att främst tjäna sm underlag för utfrmning av skyddsföreskrifter ch justering av vattenskyddsmrådets lika skyddszner. Resultatet kan även användas sm underlag för riskhanteringsarbetet i strt inm tillrinningsmrådet för Blmen. För detta ändamål har detaljnivå A ch B använts. För att i detalj utfrma riskreducerande åtgärder för enskilda verksamheter krävs mer detaljerande ch djupldande riskanalyser enligt detaljnivå C, någt sm inte har genmförts i detta arbete. Detaljeringsnivån har anpassats till avståndet till råvattenintagets läge i den sydligaste delen av Blmen. Inm de delar av tillrinningsmrådet sm ligger inm vattentäktszn samt inm primär ch sekundär skyddszn, d.v.s. inm beräknad 12 resp. 24 timmars rinntid till råvattenintaget (se figur 1) har en riskanalys med detaljeringsgrad B genmförts medan en mer översiktlig analys, detaljeringsgrad A, har genmförts för övriga delar av mrådet. 7 (22) RAPPORT KT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

10 2.3 BESKRIVNING AV RISKKÄLLOR De verksamheter ch företeelser sm kan innebära en risk för påverkan av ytvattnets kvalitet ch därmed vattentäkten Blmen kan grupperas i ett antal riskkällr. Riskbjekt är sedan en riskkälla på en bestämd plats. Bebyggelse Jrdbruk ch skgsbruk Trafik ch transprter på mark ch vatten Upplag Markarbeten Miljöfarlig verksamhet Förrenad mark Extrem väderlek ch klimatförändringar BEBYGGELSE Överallt där människr br ch vistas förekmmer en lång rad ptentiella ht för en nedströms belägen ytvattentäkt. Riskerna är dels förknippade med bende, dels med lika typer av verksamheter ch företeelser sm förekmmer inm bebyggda mråden. De riskkällr sm kan förknippas med bebyggelse beskrivs nedan. I anslutning till sjön Blmen finns inga tätrter utan bebyggelsen finns mest i mindre samhällen eller sm utspridd bebyggelse. I den västra delen av tillrinningsmrådet ligger tätrterna Lindhult ch Unnaryd med ca 600 resp. 750 innevånare. Längs Blmens östra strand inm Ljungby kmmun råder ett vist bebyggelsetryck ch ett utvecklingsprgram har tagits fram 1. Enskilda avlpp Enligt en sammanställning av kmmunernas uppgifter finns det fler än 4200 enskilda avlppsanläggningar inm den undersökta delen av tillrinningsmrådet. Kmmunerna bedömer att ca % av dessa uppfyller dagens krav enligt Miljöbalken, d.v.s. mer än hälften är bristfälliga. Enskilda avlppsanläggningar med bristfällig funktin kan förrena yt- ch grundvatten. Den främsta risken från enskilda avlpp vid tillfredsställande funktin är utsläpp av virus, parasiter, bakterier ch andra mikrbiella förreningar till ytvattnet. Hylte ch Ljungby kmmuner anger att det inm 100 m från Blmens strand gäller en högre skyddsnivå ch högre krav på de enskilda avlppsanläggningarnas funktin. 8 (22) 1 Utvecklingsprgram för sjön Blmens östra strand. Antagen av kmmunfullmäktige RAPPORT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

11 rep001.dcx I mrådet finns ca 30 gemensamhetsanläggningar för avlpp, varav 22 anläggningar ligger inm Ljungby kmmun. Kmmunerna bedömer att gemensamhetsanläggningarna har måttlig status. Dagvatten Dagvatten är det vatten sm rinner av från tak, gatr, vägar ch andra hårdgjrda ytr. Förreningsgraden i dagvattnet varierar berende vilken typ av ytr sm avvattnas ch hur avledningen sker. Dagvatten från bebyggda mråden kan innehålla höga halter av tungmetaller, petrleumprdukter mm. Den övergripande hanteringen av dagvatten inm tillrinningsmrådet sker genm LOD samt via separata ledningssystem. Avlppsreningsverk Inm tillrinningsmrådet finns 9 allmänna avlppsreningsverk. Dessa anläggningar är relativt små ch flera av dessa utgörs av infiltratinsanläggningar. Driftstörning i avlppsreningsverken eller pumpstpp kan hindra reningsprcessen. Orenat avlppsvatten kan medföra spridning av virus, parasiter, bakterier ch andra mikrbiella förreningar till ytvattnet. Bräddning av avlppsledningar I samband med höga flöden finns risk att vissa kmmunala avlppsledningar bräddar ch att därmed renat avlppsvatten rinner rakt ut i ett vattendrag. Risker förknippade med detta är främst spridning av virus, parasiter, bakterier ch andra mikrbiella förreningar. Inm tillrinningsmrådet finns endast några platser där bräddning inträffar vid höga flöden. Bräddning sker i Skeen, till Blmån nedströms råvattenintaget. Brtt på avlppsledningar Bristfälligt underhåll av avlppsledningar, sättningar mm kan leda till brtt på avlppsledningar. Risker förknippade med detta är främst spridning av virus, parasiter, bakterier ch andra mikrbiella förreningar. Avlppsledningarnas status varierar inm ch mellan de lika kmmunerna från bristande till måttlig ch gd. Oljecisterner Stra vlymer av ptentiellt skadliga ämnen hanteras bl.a. vid uppvärmning av bstäder eller av företag. Ett väsentligt riskmment med ljecisterner är transprter ch påfyllning. Inm Hylte kmmun finns ca 100 st privata ljecisterner inm tillrinningsmrådet. I övriga kmmuner är antalet inte känt. Där till finns inm tillrinningsmrådet ett antal, drygt 40 st cisternar sm ägs av företag. Frdnstvätt Frdnstvätt på mark sm inte är anrdnad för detta, t.ex. gatr ch garageuppfarter, är frekvent förekmmande inm bebyggda mråden. Tvätt med eller utan avfettningsmedel kan medföra att tungmetaller ch andra skadliga ämnen tillförs ytvattnet via dagvattennätet. Energianläggningar Energianläggningar för lagring ch/eller utvinning av värme ch/eller kyla från mark ch vatten kan utgöra en risk för påverkan på yt- ch grundvatten dels vid installatin av 9 (22) RAPPORT KT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

12 10 (22) anläggningen ch dels genm läckage då anläggningen är i drift. För en ytvattentäkt är det främst energianläggningar i ytvatten sm utgör en risk. Inm tillrinningsmrådet förekmmer inga anläggningar i ytvatten. Släckvatten Släckvatten från bränder kan förrena ytvattnet ch är en generell riskkälla inm alla bebyggda mråden. Släckvatten från verksamheter med hantering av kemikalier eller andra förrenande ämnen eller prdukter kan medföra en mer allvarlig förrening av ytvattnet än släckvatten från till exempel bstäder. Hemkemikalier Bekämpningsmedel ch övriga hushållskemikalier hanteras generellt inm bebyggda mråden. Idrttsanläggningar Idrttsanläggningar inm tillrinningsmrådet utgörs av ett fåtal ftbllsplaner. För ftbllsplaner är det främst hantering av bekämpningsmedel ch växtnäringsämnen sm utgör en risk för vattenförrening. Campingplatser I anslutning till Blmen finns tre campingplatser. De risker sm kan förknippas med campingplatser är eventuella gemensamhetsanläggningar för avlpp samt uppställning av frdn på en kncentrerad yta JORDBRUK OCH SKOGSBRUK SAMT HANDELSTRÄDGÅRDAR OCH FISKODLING Jrd- ch skgsbruk utgör i lika delar av verksamheterna varierande ht för vattentäkten. Inm tillrinningsmrådet finns drygt 100 gårdar med yrkesmässig djurhållning. Åkermark i direkt anslutning till Blmen finns inm mindre mråden runt hela sjön. Större mråden med sammanhängande jrdbruksmark finns främst nrr m Blmen. Höjdmrådena sm mger sjön är skgsbeväxta. Av tillrinningsmrådets landareal utgörs ca 7 % (ca 46 km 3 ) av jrdbruksmark ch ca 75 % (ca 491 km 3 ) av skgsmark med barrskg. Riskkällr förknippade med jrd- ch skgsbruk samt handelsträdgårdar ch fiskdling beskrivs nedan. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; kemiskt framställd handelsgödsel ch naturgödsel. Spridning ch annan hantering, såsm lagring, av växtnäringsämnen kan ge ett näringsläckage av främst kväve ch fsfr till intilliggande vattendrag. Naturgödsel utgör en risk genm dess innehåll av mikrbiella förreningar. Även spridning av slam från reningsverk eller enskilda reningsanläggningar på jrdbruksmark kan utgöra en risk för spridning av mikrbiella förreningar till ytvatten. Bekämpningsmedel Vissa tillåtna bekämpningsmedel har hög txicitet, vilket gör att de kan kmma att utgöra en allvarlig risk för försämrad vattenkvalitet. Inte bara spridning utan även annan RAPPORT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

13 rep001.dcx hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Bekämpningsmedel används inm jrdbruk men även till viss del inm skgsbruk. Inm skgsbruk är det främst vattenslagning av plantr sm behandlats med bekämpningsmedel sm utgör en risk för förrening av ytvattnet. Strandbete Vid strandbete kan virus, parasiter, bakterier ch andra mikrbiella förreningar från kreaturens tarmsystem spridas till vattnet. Risk kan dels uppkmma vid nrmal avrinning från betesmark men är främst kpplad till situatiner med högt vattenstånd eller intensiv nederbörd. Bränsletankar Lagringstankar för petrleumprdukter inm jrd- ch skgsbruksverksamhet kan innebära en risk för läckage ch spill, främst vid transprt ch påfyllning. Avverkning av skg ch andra åtgärder inm skgsbruket Från skgsmark sker ett kntinuerligt läckage av lika ämnen till vatten. Skgsbruksåtgärder kan påverka läckaget av både näringsämnen ch tungmetaller till vatten ch ett strt uttag av bimassa kan bidra till försurning. Avrinningen ökar generellt vid avverkning med ökad transprt av näringsämnen, rganiskt material ch partiklar sm följd. Den dminerande markanvändningen inm Blmens tillrinningsmråde är barrskg. Timmerupplag Upplag av timmer utgör nrmalt ingen påtaglig risk för ytvattentäkter utan främst för grundvattenförekmster i grus ch sand. I den södra delen av Blmens tillrinningsmråde finns dck ett större timmerupplag på Byhlma f.d. flygfält (Byhlma 1:28). Här har timmer lagrats sedan strmen Gudrun I dag utgörs verksamheten på Byhlma 1:28 av lagring av timmer samt flisning för framställandet av bränsle. För bevattning av timret finns bevattningsdammar dit vatten pumpas från Blmen. För verksamheten finns ett kntrllprgram för lakvatten. Handelsträdgårdar Hantering av bekämpningsmedel ch växtnäringsämnen kan utgöra en risk för vattenförrening. Inm tillrinningsmrådet finns 2 handelsträdgårdar. Fiskdling Fiskdling kan ge upphv till belastning av näringsämnen ch veterinärmedicinska preparat. I Blmen, inm Hylte kmmun ligger en fiskdling, Tirahlms fisk för dling av regnbågslax i tre kassar i sjön TRAFIK OCH TRANSPORTER Inm Blmens tillrinningsmråde finns främst mindre länsvägar med relativt låg trafikbelastning. Söder m sjön går riksväg 25, vilken är den mest trafikerade vägen i tillrinningsmrådet. Den har en ÅDT på ca 4300 frdn varav ca 600 är tunga frdn. Vägdagvatten Vägdagvatten utgör en diffus förreningskälla eftersm det kan innehålla höga halter av tungmetaller sm kppar, bly, zink ch kadmium samt plära alifatiska klväten. 11 (22) RAPPORT KT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

14 Flera mindre vägar går i direkt anslutning till Blmens stränder. Dessa vägar har dck en relativt låg trafikbelastning ch antalet tunga transprter är få. Dagvattenhanteringen från vägnätet sker huvudsakligen genm diken där det sker en viss naturlig fastläggning av förreningar. Olyckr med farligt gds på väg Olyckr sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckr, men vägavsnitt med kmplex trafiksituatin ch hög trafikbelastning utgör speciell utsatta delar. Olyckr med farligt gds kan rsaka utsläpp av förrenande ämnen ch medföra stra knsekvenser med avseende på förrening av ytvatten. Vid lycka med tungt frdn är även bränsleläckage en risk. Antalet tunga transprter på de mindre vägarna i direkt anslutning till Blmen uppgår till uppgår till mellan 3-40 ÅDT 2. Enligt Trafikverkets statistik utgörs ca 2,5 % av trafiken med tung lastbil av farligt gdstransprter, vilket medför 0-1 farligt gdstransprt per dag. Antalet tunga transprter på vägarna 545 ch riksväg 25 i den södra delen av tillrinningsmrådet uppgår till ca 220 resp. 600 ÅDT, vilket medför ca 5 resp. 15 farligt gdstransprter dagligen. Hamnverksamhet inkl. småbåtshamnar Längs Blmens strand finns 5 småbåtshamnar samt ett antal mindre båtplatser. Småbåtshamnarna ligger främst inm Ljungby kmmun. Det finns en yrkesmässig hamn i sjön. Det är en hamn för Trafikverkets vägfärja i Sunnaryd i Gislaveds kmmun. I småbåtshamnar hanteras fta farliga ämnen sm kan ge upphv till vattenförrening. Även tvätt av båtar ch lyckr i samband med påfyllning av bränsle ch lja utgör en risk. Tömning av latrin från fritidsbåtar innebär risk för påverkan av virus, parasiter, bakterier ch andra mikrbiella förreningar. Sjötrafik Bensin- ch diseldrivna mtrer på båtar ch andra farkster sm framförs på sjö eller is medför en risk för vattenförrening, dels vid drift ch dels vid allmän bränslehantering. Äldre tvåtaktsmtrer utgör en påtaglig risk för vattenkvaliteten med avseende på klväten eftersm de släpper ur % av bränslet ch i princip all lja förbränt i vattnet. Även hantering av bränsle på ch i anslutning av sjön utgör en risk vid spill ch läckage. Diesel kan påverka vattenkvaliteten i mycket små mängder. En liter diesel är tillräckligt för att förstöra en miljn liter vatten. Flygplatser Inm tillrinningsmrådet finns en f.d. militär flygplats, Byhlma flygbas. Den lades ner år 2000 ch avvecklades helt Landningsbanan används i dagsläget sm upplag för timmer. I mrådet fanns tidigare 3 st cisternanläggningar ch en tankplats. Cisternerna är 12 (22) 2 Inf m vägar, gis.vv.se RAPPORT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

15 rep001.dcx brttagna sedan Frtifikatinsverket har avyttrat flygbasen till Ljungby kmmun sm i sin tur sålde den vidare till VIDA AB. Innan försäljningen har platsen återställts UPPLAG OCH UTFYLLNAD Upplag av avfall Inm tillrinningsmrådet finns endast en anrdnad plats för upplag för avfall. Det är FTI:s insamling av förpackningar i Hylte kmmun. Upplag av snö Det finns inga anvisade platser för upplag av snö inm tillrinningsmrådet. Upplag av salt Kmmunerna har inga platser för förvaring av vägsalt inm tillrinningsmrådet. Återvinningscentraler Anrdnade platser för mhändertagande ch srtering av avfall finns inte inm tillrinningsmrådet. Utfyllnadsmråden med rena massr Inga kända utfyllnadsmråden förekmmer inm tillrinningsmrådet. Avslutad depni Det finns ca 10 avslutade depnier inm tillrinningsmrådet. Dessa utgörs främst av mindre kmmunala avfallsupplag. I Lidhult finns en nedlagd industridepni. Risken med nedlagda avfallsupplag är spridning av lakvatten till yt- ch grundvatten. Lakvatten kan innehålla många lika miljöfarliga ämnen sm kan nå recipient. Lakvattnets sammansättning varierar berende på typen av depni, innehåll, ålder, strlek ch eventuell täckning MARKARBETEN Täktverksamhet Det finns i dagsläget 5 aktiva materialtäkter inm tillrinningsmrådet. Av dessa är en trvtäkt ch övriga är grus- eller bergtäkter. Risker för en ytvattentäkt förknippade med aktiva täkter är bl.a. spill ch läckage från maskiner. Sprängning i berg, spränggaser ch detnerade sprängämnen kan rsaka förändrad vattenkemi sm kan leda till påverkan på recipienter MILJÖFARLIG VERKSAMHET Inm Blmens tillrinningsmråde finns inga större industrimråden, men en del utspridd industriverksamhet. Risker förknippade med miljöfarlig verksamhet ch industrimråden är att miljöfarliga ämnen ska spridas till ytvatten ch vidare till Blmen genm kntinuerlig dagvattenavrinning, genm spill ch läckage, genm lyckr ch haverier eller vid brand. 3 Frtifikatinsverket. Årsberättelse (22) RAPPORT KT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

16 Det finns många lika scenarier att beakta. Knsekvenserna av en industrilycka kan bli mycket stra. De riskkällr sm beaktas i riskanalysen är: Utsläpp av miljöfarliga ämnen vid industrilycka. Släckvatten från brand Kntinuerlig dagvattenavrinning från industrier ch industrimråden. Miljöfarlig verksamhet delas in enligt nedan. För A-verksamheter söks tillstånd hs miljödmstlen. Inm tillrinningsmrådet finns inga A-verksamheter. För B-verksamheter söks tillstånd hs länsstyrelsen. Inm tillrinningsmrådet finns ca 10 B-verksamheter. Dessa utgörs främst av täktverksamhet ch metallindustrier. C-verksamheter anmäls till kmmunen. Inm tillrinningsmrådet finns ca 30 C- verksamheter. Dessa utgörs av mindre verkstadsindustrier, gemensamhetsanläggningar för avlpp, jrdbruk med mellan djurenheter, framställning av träbaserat bränsle samt förbränning av gasfrmiga bränslen ch eldningslja. För U-verksamhet krävs varken tillstånd eller anmälan, men de mfattas av miljöbalkens bestämmelser. U-verksamheter mfattar övriga miljöfarliga verksamheter sm inte tillhör kategrierna A, B eller C), t.ex. mindre verkstadsindustrier, samfälligheter för avlpp, lantbruk ch bensinstatiner. Inm tillrinningsmrådet finns över 50 verksamheter sm klassas sm U-verksamhet. Det finns ett fåtal däcklager inm tillrinningsmrådet. Dessa kan utgöra en risk för ytvattenförrening främst vid brand FÖRORENAD MARK Enligt GIS-data från länsstyrelserna finns drygt 100 ptentiellt förrenade mråden inm tillrinningsmrådet. Flertalet av dessa har identifierats, men är ännu inte inventerade. Vissa är klassade enligt MIFO. Ett förrenat mråde har riskklass 1 enligt MIFO. Det är Blmens sågverk i Ljungby kmmun. Området ligger på Blmens östra strand i den södra delen av sjön. I övrigt utgörs förrenad mark huvudsakligen av drivmedelsverksamhet, nedlagda avfallsdepnier, skjutbanr, sågverk samt industrimark. Den största andelen förrenade mråden ligger i anslutning till samhällen. Det är främst förrenad mark sm ligger i anslutning till Blmen eller vattendrag sm rinner ut i Blmen sm utgör en risk för vattentäkten. Förrenad mark utgör en risk för spridning av förreningar genm diffust läckage till yt- ch grundvatten ch i samband med saneringsarbeten då förreningar kan frigöras EXTREM VÄDERLEK OCH KLIMATFÖRÄNDRINGAR Mycket talar för att Sverige går mt ett mildare ch blötare klimat med mer extrema väderförhållanden sm häftiga nederbördstillfällen ch perider av trka. Extrema 14 (22) RAPPORT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

17 rep001.dcx nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket erfarenheter från perider med stra regnmängder tidigare har visat; Bräddning av avlpp Stra dagvattenmängder Översvämning ch brtsplning av förreningar från pågående ch nedlagda verksamheter på markmråden i anslutning till vattendrag ch sjöar. Ökad lycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar. Höga vattenstånd ch eventuell översvämning i Blmens tillrinningsmråde ökar tillförseln av såväl humusämnen ch/eller järn ch mangan, sm jrdpartiklar ch leder till brunifiering. Brunifiering försämrar råvattenkvaliteten ch möjligheten att framställa ett bra dricksvatten. Ökade nederbördsmängder kan även medföra en ökad transprt av förreningar till sjön. Vanligen ökar materialtransprt m vegetatinstäcket försvinner, t.ex. i samband med avverkning SAMMANFATTNING Resultaten från den genmförda riskinventeringen visar vilka riskkällr sm finns ch hur förhållandena ser ut i de lika kmmunerna. Det kan knstateras att Blmens tillrinningsmråde är relativt glest beflkat ch det finns inga stra tätrter, vilket medför att risker förknippade med bebyggelse är relativt små. Antalet miljöfarliga verksamheter är begränsat, men det finns drygt 100 ptentiellt förrenade mråden. Tillrinningsmrådet utgörs till största delen av skgsmark, främst av barrskg, jämt fördelad över hela mrådet. Andelen jrdbruksmark är liten ch den största ytan ligger i den nrra delen av tillrinningsmrådet. 2.4 KARAKTERISERING AV RISKKÄLLOR De riskkällr sm berör Blmen är av varierande karaktär ch riskbilden blir därför splittrad. Olika risker värderas lika av lika människr. Detta medför att det är svårt att bjektivt klarlägga ch värdera riskkällrnas farlighet gentemt varandra. Riskkällr brukar karakteriseras baserat på dess varaktighet ch utbredning med begreppen tillfälliga-kntinuerliga samt punktvisa-diffusa, se Figur (22) RAPPORT KT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

18 Kntinuerliga Tillfälliga Punktvisa Diffusa Bräddning avlppsledningar Brtt på avlppsledningar Oljecisterner Energianläggningar Bränsletankar Olyckr med farligt gds på väg Miljöfarlig verksamhet industrilycka Miljöfarlig verksamhet - släckvatten Förrenad mark lyckr vid sanering Täktverksamhet Släckvatten-bebyggelse Båttrafik, utsläpp vid lyckr Hamnverksamhet Campingplatser Bekämpningsmedel Hemkemikalier Naturgödsel Handelsgödsel Strandbete Avverkning av skg Idrttsanläggningar Frdnstvätt Fiskdling Avlppsreningsverk Handelsträdgårdar Förrenad mark kntinuerligt läckage Upplag av avfall Avslutad depni Enskilda avlpp Orena fyllnadsmassr Dagvatten från bebyggda mråden Vägdagvatten Kntinuerliga utsläpp från båtmtrer Figur 5: Karakterisering av riskkällrna i punktvisa eller diffusa samt tillfälliga eller kntinuerliga utsläpp 16 (22) RAPPORT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

19 rep001.dcx RISKANALYS Resultatet av den genmförda riskinventeringen visar vilka riskkällr sm finns inm Blmens tillrinningsmråde ch inm de lika kmmunerna sm berörs. För att möjliggöra en vidare användning av riskinventeringens resultat genmförs en riskanalys. Viktiga syften med denna analys är: Att presentera den kvalitativa risk respektive riskkälla bedöms ge upphv till, vilket möjliggör både en relativ rangrdning av riskerna ch en abslut bedömning av riskerna. Att tydliggöra den övergripande riskbilden ch visa vilka riskkällr sm finns inm det tilltänkta vattenskyddsmrådet ch vilka av dem sm kräver ytterligare åtgärder. Eftersm de riskkällr sm identifierats både är många till antalet ch av lika karaktär frdrar riskanalysen ett systematiskt angreppssätt. 3.1 ANALYSMODELL Den metd sm här används för att bedöma de lika riskkällrna är en kvalitativ rankning sm framförallt syftar till att srtera riskkällrna i lika riskklasser, vilka föranleder lika behv av åtgärd ch eventuellt vidare analys. Sannlikhet ch knsekvens bedöms var för sig ch är principiellt berende parametrar 4. Sannlikheterna beskrivs sm graden av sällsynthet av en önskad händelse. Knsekvenserna beskrivs sm mfattningen av den förväntade försämringen av råvattenkvaliteten. Skalrna för sannlikheten ch knsekvensen är indelad i fyra klasser ch kmbinatinen av sannlikhets- ch knsekvensklassen beskriver risken. Det är viktigt att pängtera att de riskklasser sm presenteras inte tar hänsyn till vad sm anses vara en acceptabel respektive acceptabel risk. Risken (R) beskrivs slutligen sm en sammanvägning av sannlikheten (S) för att en riskkälla ska påverka vattentäkten negativt ch knsekvenserna (K) denna påverkan medför. Risk (R) = Sannlikhet (S) Knsekvens (K) Metden följer anvisningarna i Naturvårdverkets handbk m vattenskyddsmråden 5 m att risker kan beskrivas sm sammanvägning av sannlikhet ch knsekvens. Denna typ av metd förespråkas även av Världshälsrganisatinen 6 sm en viktig del då Vattensäkerhetsplaner utarbetas. Den använda metden är ckså mycket lik det angreppssätt sm beskrivs i Livsmedelsverkets handbk Risk- ch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Underlag för bedömningen är den riskinventering sm genmförts inm ramen för prjektet. 4 Bedömningen är utförd av knsulter på Swec. 5 Naturvårdsverket, Handbk 2010:5 6 Guidelines fr drinking-water quality, 4:e utgåvan (22) RAPPORT KT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

20 För att riskbedömningens resultat ska vara transparent ch användbart är det viktigt att tydligt redvisa vilka kriterier sm används för att bedöma sannlikhet ch knsekvens. Sm van nämnts utnyttjas fyra nivåer för att bedöma sannlikheten respektive knsekvensen. Detta återspeglar mdellens måttliga detaljeringsgrad SANNOLIKHETSBEDÖMNING Sannlikheten speglar hur fta en önskad händelse bedöms kunna inträffa ch tar hänsyn till att förreningen måste nå vattentäkten för att utgöra en fara. Sannlikhetsklassningen avser därför sannlikheten i vattentäkten, vilket är en kmbinatin av ett antal sannlikheter från utsläppspunkten till vattentäkten, ch mfattar inte enbart sannlikheten för utsläppet på sin plats. Sannlikheten delas in i fyra nivåer enligt kriterier beskrivna i tabellen nedan, ch är en överföring av Livsmedelverkets befintliga nivåer för sannlikhetsklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbk Riskch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Sannlikhet Kriterier S1: Liten sannlikhet Händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år. S2: Medelstr sannlikhet Händelsen bedöms kunna inträffa inm de närmaste åren. S3: Str sannlikhet Händelsen bedöms kunna inträffa de närmaste 1-10 åren. S4: Mycket str sannlikhet Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller ftare. I riskanalysen i bilaga 2 redvisas sannlikheten för respektive riskkälla sm någn av vanstående S-klass (S1-S4). För att tydliggöra vilken typ av önskad händelse sm bedöms för respektive riskkälla redvisas m det handlar m nrmala förhållanden, en brist sm uppstår eller m det är en lycksartad händelse KONSEKVENSBEDÖMNING Knsekvenserna är indelade i fyra allvarlighetsnivåer, vilka redvisas i tabellen nedan. De kriterier sm används utgår ifrån vilken effekt riskkällan har på vattenkvaliteten. Knsekvensbedömningen utgår från att en önskad händelse verkligen har inträffat ch säkerheter m knsekvensen av en händelse hanteras på följande sätt 7 : Vid liten säkerhet m knsekvens bör den mest realistiska knsekvensen användas. Vid str säkerhet m den verkliga knsekvensen bör en pessimistisk bedömning göras enligt försiktighetsprincipen. 18 (22) Precis sm för sannlikhetsbedömningen redvisas m den knsekvens sm beaktas är relaterad till nrmala förhållanden för riskkällan, en brist sm uppstår eller m det är en 7 Risk- ch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket RAPPORT p:\1218\ _blmen_vs\000\200 riskbedömning\10 arbetsmtrl_dk\bedömning\riskbedömning_blmen_vs_ dcx

BILAGA C1.4 RISKIDENTIFIERING I BERÖRDA KOMMUNER, LJUNGBBY KOMMUN FÖRFATTARE GRANSKAD AV

BILAGA C1.4 RISKIDENTIFIERING I BERÖRDA KOMMUNER, LJUNGBBY KOMMUN FÖRFATTARE GRANSKAD AV BILAGA C1.4 RISKIDENTIFIERING I BERÖRDA KOMMUNER, LJUNGBBY KOMMUN UPPDRAG Sweco Environment AB Bolmen vattenskyddsområde UPPDRAGSNUMMER 1240621 FÖRFATTARE Anna Aracsy, Ljungby kommun GRANSKAD AV Henrik

Läs mer

RAPPORT DALSJÖFORS VATTENSKYDDSOMRÅDE BORÅS ENERGI & MILJÖ AB TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

RAPPORT DALSJÖFORS VATTENSKYDDSOMRÅDE BORÅS ENERGI & MILJÖ AB TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER rep001.dcx 2012-03-2914 BORÅS ENERGI & MILJÖ AB UPPDRAGSNUMMER 1311923000 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER GBG VATTENRESURSER Swec rep001.dcx 2012-03-2914 Innehållsförteckning

Läs mer

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016 Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen ATT ANLÄGGA AVLOPP I MUNKEDALS KOMMUN Detta är ett infrmatinsmaterial för dig sm planerar att anlägga en enskild avlppsanläggning (upp till fem hushåll). Regler kring avlpp

Läs mer

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är ett första förslag och kommer sannolikt att förändras

Läs mer

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras. Bilaga Sammanställning över objekt som ingår i samt hur dessa eventuellt ska regleras. Objekt som ingår i Materialtäkt 1 Sannolikheten att materialtäkt i grus ska påverka grundvattenkvaliteten i området

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Örebro läns författningssamling

Örebro läns författningssamling Örebro läns författningssamling Länsstyrelsen 18FS 2008:98 Utkom från trycket den 11 december 2008 Länsstyrelsens i Örebro län beslut om vattenskyddsområde och föreskrifter för ytvattentäkten Tisaren,

Läs mer

Planerade vattenuttag

Planerade vattenuttag Området Planerade vattenuttag Nuvarande råvattenförbrukning: 20 m³/dygn vinter och max 90 m³/dygn sommar. Planerat vattenuttag är detsamma som nuvarande uttag eftersom det inte bedöms finnas mer vatten

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar. Dagvatten

REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar. Dagvatten REV Infrmerar Dagvatten December 2014 REV Infrmerar Inledning Under senare år har fkus ökat på frågr kring hantering av dagvatten ch dräneringsvatten. Bakgrunden till detta är bl.a. de prgnser sm gör gällande

Läs mer

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter Skyddsföreskrifter - Malmsjöåsens vattentäkter Telge Nät AB Tel vxl 08-553 220 00 Org.nr 556558-1757 Box 633 151 27 Södertälje Fax 08-553 222 04 Säte i Södertälje Besöksadress Holmfastvägen 31, Södertälje

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun VA-plan Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024 Karlshamns kmmun Bakgrund VA-planen i Karlshamns kmmun är den tredje delen av VA-plansarbetet innan den fjärde ch sista delen, implementering ch uppföljning

Läs mer

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011 Södra Älvsbrgs Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag m brandfarliga ch explsiva varr SFS 2010:1011 Blanketten skickas till: Tranem kmmun Medbrgarservice ch prcesstöd 514 80 Tranem Anvisningar

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Sweco Environment AB

Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Sweco Environment AB BESLUTSUNDERLAG Ulricehamns Energi AB Källeberg Vattenskyddsmråde Uppdragsnummer 1311620000 Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter GÖTEBORG 2012-04-05 Swec Envirnment

Läs mer

Västra Götalands läns författningssamling

Västra Götalands läns författningssamling Västra Götalands läns författningssamling Länsstyrelsen 14 FS 2011:41 Utkom från trycket den 1 juli 2011 Omtryck Länsstyrelsens i Västra Götalands län föreskrift om ändring i föreskrift 14 FS 2009:89 om

Läs mer

Samma föreskrift som i primär. zon. Samma föreskrift som i primär zon.

Samma föreskrift som i primär. zon. Samma föreskrift som i primär zon. Föreskrifter som presenterats i samrådsunderlaget Ändrade föreskrifter efter samråd Motivering till ändringar 1 Båttrafik 1 Båttrafik 1 Båttrafik Mängden bränsle som får finnas ombord på båt, inklusive

Läs mer

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Brschyren är i A5-frmat det innebär att när du skrivit ut den så skall sidrna bara vikas ihp på mitten ch häftas. Du måste skriva ut dubbelsidigt för

Läs mer

RAPPORT BREDARED VATTENSKYDDSOMRÅDE BORÅS ENERGI & MILJÖ AB TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

RAPPORT BREDARED VATTENSKYDDSOMRÅDE BORÅS ENERGI & MILJÖ AB TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER BORÅS ENERGI & MILJÖ AB UPPDRAGSNUMMER 1311923000 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 2014-10-02 GBG VATTENRESURSER rep001.dcx 2012-03-2914 Swec Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva maj 2008 10:4 SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR KOMMUNENS VATTENTÄKT PÅ MALMSJÖÅSEN Södertälje kommun förklarar med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken (MB) det område sommarkerats

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Dagvattenprogram, -Vad innebär det?

Dagvattenprogram, -Vad innebär det? Dagvattenprgram, -Vad innebär det? Åtgärd Ansvar Tid (klart) Beslutsinstans 11. Ta fram dagvattenprgram Kmmunstyrelsen 2016 Kmmunfullmäktige Med dagvatten avses (SNFS 1994:7) nederbördsvatten, dvs. regneller

Läs mer

Dalarnas läns författningssamling

Dalarnas läns författningssamling Dalarnas läns författningssamling Länsstyrelsen 20 FS 2008:86 Utkom från trycket den 1 juli 2008 Föreskrifter inom vattenskyddsområdet vid Sångån i Gagnefs och Leksands kommuner; beslutade den 12 april

Läs mer

SAMRÅD OM NYTT VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR VATTENTÄKTEN FÄRGENSJÖARNA

SAMRÅD OM NYTT VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR VATTENTÄKTEN FÄRGENSJÖARNA rep001.dcx 2015-10-05 UPPDRAGSNUMMER 1311075000 ALINGSÅS KOMMUN SAMRÅD OM NYTT VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR VATTENTÄKTEN FÄRGENSJÖARNA Swec rep001.dcx 2015-10-05 Innehållsförteckning 1

Läs mer

Västra Götalands läns författningssamling

Västra Götalands läns författningssamling Västra Götalands läns författningssamling Tanums kommun 14 FS 2010:120 Utkom från trycket den 26 februari 2010 Länsstyrelsens i Västra Götalands län tillkännagivande av Tanums kommun beslut om vattenskyddsområde

Läs mer

Regler för vattenskyddsområde Lygnern-Fjärås bräcka

Regler för vattenskyddsområde Lygnern-Fjärås bräcka Regler för vattenskyddsområde Lygnern-Fjärås bräcka 1 DEFINITIONER AV BEGREPP Definitioner av begrepp, se bilaga 1. 2 VATTENTÄKTSZON Inom vattentäktszonen är all annan verksamhet än vattentäktsverksamhet

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2012-06-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Jönköpings läns författningssamling

Jönköpings läns författningssamling Jönköpings läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1551 Länsstyrelsens i Jönköpings län föreskrifter m.m. om skydd för ytvattentäkt i Vallsjön inom Sävsjö och Nässjö kommuner 1 ; 06 FS 1993:3

Läs mer

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. 1 (6) Datum 2014-02-21 Inledning. Lygnern- Fjärås Bräcka vattentäkt är Kungsbacka

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Alternativbeskrivning för VA och väg samt terminalfrågan

Alternativbeskrivning för VA och väg samt terminalfrågan för ch väg samt terminalfrågan Gdkännande Urvalet av alternativ gdkänt för spridning av styrgruppen 2003-12-02. Dkumentet gdkänt för spridning ch publicering på Internet, 2003-12-19 av prjektledaren Trsten

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER RIKTLINJERNA HAR SOM SYFTE ATT BESKRIVA SANERINGSMETODER SOM: FÖRORD SYFTET MED RIKTLINJERNA ÄR EFFEKTIVA NÄR DET GÄLLER ATT AVLÄGSNA MIKROBIELLA FÖRORENINGAR MÖJLIGGÖR ATT BRUKARE OCH SANERINGSPERSONAL

Läs mer

Hallands läns författningssamling

Hallands läns författningssamling Hallands läns författningssamling 1(6) Länsstyrelsens i Hallands län fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för Veinge vattentäkt på fastigheten Vessinge 1:8 i Laholms kommun; beslutade den

Läs mer

RAPPORT FINNSJÖN VATTENSKYDDSOMRÅDE. Tekniskt underlag med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Härryda kommun

RAPPORT FINNSJÖN VATTENSKYDDSOMRÅDE. Tekniskt underlag med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Härryda kommun Härryda kmmun FINNSJÖN VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag med vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter Fastställd av Länsstyrelsen 2011-10-21, 14 FS 2011:78 SWECO uppdragsnummer 1311199 Finnsjön, ft Christer

Läs mer

03FS 1990:1 Utkom från trycket den 12 januari 1990.

03FS 1990:1 Utkom från trycket den 12 januari 1990. 1(5) Uppsala läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN ISSN 0347-1659 03FS 1990:1 Utkom från trycket den 12 januari 1990. Kungörelse om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för de kommunala grundvattentäkterna

Läs mer

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken har kommunfullmäktige Tjörns kommun 2008-02-14 14 beslutat om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter

Läs mer

Vindelälvsåsen skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde

Vindelälvsåsen skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde Vindelälvsåsen skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde 1 Allmänt Nedanstående föreskrifter gäller inom det skyddsområde som utmärkts på bifogad karta. Skyddsområdet är indelat i vattentäktszon samt primär,

Läs mer

Västmanlands läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN

Västmanlands läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN Västmanlands läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1691 19FS 2015:7 Utkom från trycket den 24 april 2015 Länsstyrelsen i Västmanlands läns beslut om vattenskyddsområde och föreskrifter för grundvattentäkten

Läs mer

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se Lkala miljömål 2014 Antagna av Kmmunfullmäktige den 29 januari 2014 Vellinge.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 1. Begränsad klimatpåverkan... 6 2. Frisk luft... 8 3. Bara

Läs mer

Vattenskyddsområde för Svensbyfjärden Populärversion

Vattenskyddsområde för Svensbyfjärden Populärversion Vattenskyddsområde för Svensbyfjärden Populärversion 2017-01-12 Bakgrund Vattnet är vårt viktigaste livsmedel och tillgången och kvaliteten på vatten för vattenförsörjning är en av våra mest betydelsefulla

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun Kartläggning av bigasförutsättningar från gödsel inm Kungsbacka kmmun Innehåll Uppdrag 2 Tillvägagångssätt 2 Slutsatser 5 Eknmi 5 Kalkyl 6 Förslag till frtsättning 7 Uppdrag Att kartlägga gårdar inm Kungsbacka

Läs mer

Dalarnas läns författningssamling

Dalarnas läns författningssamling Dalarnas läns författningssamling Länsstyrelsen Föreskrifter inom vattenskyddsområdet vid Garpenbergs herrgård i Hedemora kommun; beslutade den 11 maj 2012. 20 FS 2012: Utkom från trycket den XX 2012 Länsstyrelsen

Läs mer

Vägverket L~ 02. Vattentäkter. - nära statliga vägar i Region Mälardalen.

Vägverket L~ 02. Vattentäkter. - nära statliga vägar i Region Mälardalen. Vägverket L~ 02 Vattentäkter - nära statliga vägar i Regin Mälardalen. ARBETSGRUPP: Miljöfunktinen: Helene Bermell Geteknikfunktinen: Leif Säfström Prjektanställda: hristina Larssn (smmaren 1994), arin

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

RAPPORT RÅNGEDALA VATTENSKYDDSOMRÅDE BORÅS ENERGI & MILJÖ AB TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

RAPPORT RÅNGEDALA VATTENSKYDDSOMRÅDE BORÅS ENERGI & MILJÖ AB TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER BORÅS ENERGI & MILJÖ AB UPPDRAGSNUMMER 1311923000 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 2015-08-18 GBG VATTENRESURSER rep001.dcx 2012-03-2914 Swec Innehållsförteckning

Läs mer

ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG

ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG Översiktsplan för Strängnäs kmmun Översiktsplanens huvuddrag ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG STRATEGI FÖR NYA BOSTÄDER Kmmunens viljeinriktning är att ta till vara ch utveckla det sm är bra ch unikt i varje

Läs mer

BERGS KOMMUN LJUNGDALENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

BERGS KOMMUN LJUNGDALENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 BERGS KOMMUN LJUNGDALENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Projekt nr 14106 Östersund 2016-01-15 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 Orientering... 3 3 Potentiella

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav Systemmdell FU 2000 Handling 7.4 Giltig från Versinsnummer Antal sidr 2010-03-31 Utgåva J 7 Diarienummer Utgivningsdatum Antal bilagr F10-2409/PE50 2010-03-31 0 Beslutsfattare CGD Stab Persnal Handläggande

Läs mer

Skydda dricksvattnet. Att bo och verka i ett vattenskyddsområde

Skydda dricksvattnet. Att bo och verka i ett vattenskyddsområde Skydda dricksvattnet Att bo och verka i ett vattenskyddsområde Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta, men vi klarar oss inte utan vatten. Vattenskyddsområden finns

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco

Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter 2014-04-02 Helen Eklund, Sweco 1 Dagordning o Vattentäkten och befintligt vattenskyddsområde o Varför vattenskyddsområde?

Läs mer

Jönköpings läns författningssamling

Jönköpings läns författningssamling Jönköpings läns författningssamling Vetlanda kommun ISSN 0347-1551 Skyddsföreskrifter för ytvattentäkten Lindåsasjön i Vetlanda kommun; 06 FS 2009:206 Saknr Ö20/09 Utkom från trycket den 17 december 2009

Läs mer

Dalarnas läns författningssamling

Dalarnas läns författningssamling Dalarnas läns författningssamling Länsstyrelsen 20 FS 2002:96 Utkom från trycket den 8 augusti 2003 Föreskrifter inom skyddsområde för grundvattentäkt Boda i Rättviks kommun; beslutade den 6 juni 2002.

Läs mer

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Bilaga 8 Vindelns kommun Vindelns vattentäkt Risker Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Innehållsförteckning 1 RISKER... 4 1.1 METODIK/BAKGRUND... 4 1.1.1 Riskmatris... 6 1.2 RISKINVENTERING... 6 1.3 RISKANALYS...

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Markaryds kommun Markaryds kommuns beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Norra Misterhult, Markaryds kommun; 07FS 2006:39 Utkom från

Läs mer

Miljömålsprogram Bjuvs kommun 2011-2014

Miljömålsprogram Bjuvs kommun 2011-2014 Miljömålsprgram Bjuvs kmmun 2011-2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Natinella miljökvalitetsmål... 3 De 16 natinella miljömålen ch dess definitiner... 3 Reginala miljömål... 4 Lkala miljömål för

Läs mer

Så tar du hand om vattenskyddsområdet för Hyndevads ström. För en säker dricksvattenförsörjning i Eskilstuna kommun nu och i framtiden

Så tar du hand om vattenskyddsområdet för Hyndevads ström. För en säker dricksvattenförsörjning i Eskilstuna kommun nu och i framtiden Så tar du hand om vattenskyddsområdet för Hyndevads ström För en säker dricksvattenförsörjning i Eskilstuna kommun nu och i framtiden 1 Varför behövs vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter? Rent vatten

Läs mer

Förslag till vattenskyddsområde med föreskrifter för Anebys vattentäkter i Norra och Södra Jularp

Förslag till vattenskyddsområde med föreskrifter för Anebys vattentäkter i Norra och Södra Jularp Förslag till vattenskyddsområde med föreskrifter för Anebys vattentäkter i Norra och Södra Jularp Beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken (1998:808, MB) det område som anges på

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, LÖVBERGA VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, LÖVBERGA VATTENVERK Bilaga - Förslag vattenskyddsområde Lövberga (6) 0-0-0 BILAGA RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, LÖVBERGA VATTENVERK. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) har utförts

Läs mer

Hallands läns författningssamling

Hallands läns författningssamling Hallands läns författningssamling 1(8) Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Hallands län fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för vattentäkten Ragnhilds källa på fastigheten Grimeton 5:17 i Varbergs

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Strukturplan Österport

Strukturplan Österport Gdkänd av Prgramnämnd Samhällsbyggnad 2012-03-06 SI101142 Anita Iversen Strukturplan Österprt Bakgrund Kmmunen vill att kvarteren Gasklckan ch Gasugnen på Öster mvandlas från industrimråde till att få

Läs mer

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen

Läs mer

Lösningsförslag/lösningskommentarer (Ej fullständiga svar) VFTA01- ordinarie tenta våren 2014

Lösningsförslag/lösningskommentarer (Ej fullständiga svar) VFTA01- ordinarie tenta våren 2014 Lösningsförslag/lösningskmmentarer (Ej fullständiga svar) VFTA01- rdinarie tenta våren 2014 Fråga 1 15p a Av uppgiften framgår att strandskydd föreligger i mrådet. Av MB 7:15 1p framgår bland annat att

Läs mer

FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR IGELSTORP VATTENSKYDDSOMRÅDE, SKÖVDE KOMMUN

FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR IGELSTORP VATTENSKYDDSOMRÅDE, SKÖVDE KOMMUN 1 FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR IGELSTORP VATTENSKYDDSOMRÅDE, SKÖVDE KOMMUN Bilagan är uppdelad i två delar. I den första delen anges de skyddsföreskrifter som föreslås gälla inom Igelstorp vattenskyddsområde

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25 Miljöavdelningen infrmerar m: Egenkntrll på försklr ch sklr enligt Miljöbalken 2011-01-25 Varför ska en egenkntrll finnas? Eftersm lkaler för sklr, försklr ch fritidshem är anmälningspliktiga enligt miljöbalken

Läs mer

Västra Götalands läns författningssamling

Västra Götalands läns författningssamling Västra Götalands läns författningssamling Länsstyrelsen 14 FS 2014:18 Utkom från trycket den 11 april 2014 Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut om skyddsområde och skyddsföreskrifter för Vätterns

Läs mer

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand i bänkdiskmaskin

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand i bänkdiskmaskin Sammanfattning av lycksundersökning Brand i byggnad Brand i bänkdiskmaskin Sammanfattning av händelsen Brand i lägenhet, med startrum i köket, sm har rsakats av fel i en bänkdiskmaskin. Innehåll i undersökning

Läs mer

Förslag till skyddsföreskrifter

Förslag till skyddsföreskrifter Sida 1(9) VATTENSKYDDSOMRÅDE GÄLLERÅSEN 2012-05-23 Förslag till skyddsföreskrifter Allmänna upplysningar i anslutning till skyddsföreskrifterna Miljöbalkens allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2 kap.

Läs mer

Vattenskyddsområden. Monica Andersson

Vattenskyddsområden. Monica Andersson Vattenskyddsområden Monica Andersson Skydda dricksvatten Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta men vi klarar oss inte utan vatten. Vattenskyddsområden Tillstånd

Läs mer

Allmän information om vattenskyddsområden

Allmän information om vattenskyddsområden Sida: 1 (5) Allmän information om vattenskyddsområden Varför inrättas vattenskyddsområden? På lokal nivå är det kommunen som ansvarar för att kommunala dricksvattentillgångar skyddas. Dricksvattnet som

Läs mer

Till dig som bor i ett vattenskyddsområde

Till dig som bor i ett vattenskyddsområde Till dig som bor i ett vattenskyddsområde ALLA VATTENSKYDDSOMRÅDEN HAR SPECIFIKA FÖRESKRIFTER SOM GÄLLER I RESPEKTIVE OMRÅDE Vatten är den naturresurs vi inte klarar oss utan. Det vatten som finns på jorden

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter viktigt för invånarna i Färgelanda kommun Vatten vårt viktigaste livsmedel Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Alla vill ha tillgång till ett

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

Plan för systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete inom Oxelösunds kommun

Plan för systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete inom Oxelösunds kommun Plan för systematiskt säkerhets- ch arbetsmiljöarbete inm Oxelösunds kmmun Fastställd Göran Wide Kmmunchef inm Oxelösunds kmmun 2 (6) Innehåll 1 Inledning 1.1 Plan för systematiskt säkerhets- ch arbetsmiljöarbete

Läs mer

Information om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Östra Listerlandets vattentäkter, Sölvesborgs kommun

Information om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Östra Listerlandets vattentäkter, Sölvesborgs kommun Information om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Östra Listerlandets vattentäkter, Sölvesborgs kommun Sölvesborg Energi ansvarar för kommunens allmänna vattenanläggningar, till

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Jönköpings läns författningssamling

Jönköpings läns författningssamling Jönköpings läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1551 Kungörelse av Länsstyrelsens beslut om skydd för grundvattentäkt i Skillingaryd, Vaggeryds kommun; 06 FS 2007:24 Saknr Ö12/07 Utkom från

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för gd vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård ISBN 978-91-979918-1-0 2011-09-01 Prjektägare SFVH 2 (6) Datum 2011-09-01 Versin 1.0 Dnr 1 INLEDNING... 3 ARBETSGRUPP...

Läs mer

KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN

KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN STOCKHOLMS HAMN AB FÖRSLAGSHANDLING HUVUDRAPPORT 2007-10-16 ATKINS SVERIGE AB 1 KOMPLETTERANDE

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Kalmar läns författningssamling

Kalmar läns författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Föreskrifter om skyddsområde och skyddsbestämmelser för grundvattentäkt - Eriksmåla vattentäkt, Emmaboda kommun, meddelade av Länsstyrelsen i Kalmar län Utkom

Läs mer

Räddningstjänstens insatstid och förmåga

Räddningstjänstens insatstid och förmåga Upprättad av Martin Lindsten Beslutad Andreas Jhanssn Giltig t..m. 2016 03 31 Revideringsdatum 2015 03 31 Råd ch anvisning nr: 110 Räddningstjänstens insatstid ch förmåga Räddningstjänsten Strgötebrgs

Läs mer

Bilaga 2 - Björkliden vattenskyddsområde Förslag till vattenskyddsföreskrifter

Bilaga 2 - Björkliden vattenskyddsområde Förslag till vattenskyddsföreskrifter 2013-05-07 Bilaga 2 - Björkliden vattenskyddsområde Förslag till vattenskyddsföreskrifter Vattenskyddsområdets syfte Syftet med vattenskyddsområdet och tillhörande föreskrifter är att säkerställa att grundvattentillgången

Läs mer

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar

Läs mer