Härled uttrycken för flänsverkningsgraderna η och ϕ. 15. För rektangulära och triangulära flänsar gäller för en s.k.
|
|
- Oskar Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXEMPEL PÅ TEORIFRÅGOR I KURSEN MMV 03 VÄRMEÖVERFÖRING KAP 9,, Värmelednng och forcerad konvekton a) Vad menas med ett sotropt materal? b) Vad menas med ett homogent materal? Defnera termska dffusvteten a samt ange sorten (enheten) på alla ngående storheter 3 Härled värmelednngsekvatonen för ett sotropt materal ett rättvnklgt (x,y,z)- koordnatsystem 4 Varför är värmekonduktvteten för flytande metaller allmänhet större än för vanlga vätskor? 5 Ange två sk scatterng-processer som påverkar transporten av de termoelastska vågorna 6 Beskrv kortfattat hur värmekonduktvteten ändras med legerngshalten för en legerng av två ämnen som är fullständgt löslga varandra så väl fast som smält tllstånd 7 Samma som 6 fast för eutektska legerngar 8 Beskrv vad som menas med krtsk solerngstjocklek 9 Härled den dfferentalekvaton som bestämmer temperaturfördelnngen en rektangulär fläns samt formulera randvllkoren 0 Härled den dfferentalekvaton som bestämmer temperaturfördelnngen en rak trangulär fläns samt formulera randvllkoren Betrakta en värmeledande fast kropp som avkyls genom konvekton Formulera randvllkoret gränsytan mellan kroppen och det strömmande medet Härled vllkor för att flänsar skall vara lönsamma att använda (Rektangulära flänsar; gvet) Q & 3 Defnera de två flänsverknngsgrader som vanlgen användes 4 För en rektangulär kylfläns gäller för värmeflödet att Q& = αλ b Zϑtanh( ml) där m = α / λb Härled uttrycken för flänsverknngsgraderna η och ϕ 5 För rektangulära och trangulära flänsar gäller för en sk optmal fläns L = c b / λ αb Hur lyder optmerngskrteret? 6 En plan vägg (värmekonduktvtet λ ) med tjockleken b avkyls på ömse sdor av en flud som på stora avstånd har temperaturen t f Inut väggen genereras ett värme Q (W/m 3 ) lkformgt Om värmeövergångskoeffcenten är α, bestäm ett uttryck för maxmala temperaturen väggen
2 7 Härled hur temperaturen ändras som funkton av tden för en kropp med mycket god värmelednngsförmåga om kroppen avkyles genom påtvngad konvekton 8 Vsa att termen α Aτ ρcv vd nstatonär värmelednng kan skrvas α Aτ ρcv = B Fo t t 9 Vd lösnng av ekvatonen = a för en plan platta med måttlg värmekonduktvtet τ x används den sk separatonsmetoden, dvs temperaturen antas följa t tf = F( τ ) G( x) Härled de dfferentalekvatoner som bestämmer F och G samt formulera randvllkoren 0 Defnera B- och Fo-modulen samt ange sorten (enheten) för de ngående storheterna Vd lösnngen av den nstatonära och endmensonella värmelednngen en plan platta med måttlg värmekonduktvtet fås som mellanled lösnngen på formen ϑ = t t f = e β ατ ( Acos βx + Bsn βx) Vsa vlka resultat randvllkoren vd x = 0 (symmetr) och x = L (konvektv avkylnng) leder tll Vd tvådmensonell nstatonär värmelednng gäller bland att lösnngen tll temperaturfältet kan fås som produkten av två endmensonella lösnngar Ange under vlka förutsättnngar 3 För en sk halvoändlg kropp, vlken ntellt har temperaturen, vars yta plötslg ges temperaturen t s gäller t o t( x, τ ) t t o t s s = erf x ατ erf ( γ ) = π γ o e η d - η dq Härled ett uttryck för värmeflödet Q ; Q & = dτ 4 Defnera värmeövergångskoeffcenten α Ange sorten (enheten) 5 Vad menas med en Newtonsk flud? 6 Defnera Reynolds tal 7 Härled temperaturfältsekvatonen för en flud rörelse Fluden kan anses vara nkompressbel och statonära förhållanden får antagas 8 Defnera Pr-talet samt ange sorten (enheten) på ngående storheter 9 Defnera Nusselts tal Nu samt ange sorten (enheten) på ngående storheter 30 Formulera lkformghetslagen vd påtvngad konvektv värmeöverförng 3 Ange vad termerna ekvaton (7-) prncpellt representerar fyskalskt m f ''' + f f '' f m + ( ' ) = 0
3 3 Samma som 30 fast för ekvaton (7-6) θ + Pr f θ ( β ) γ Pr f θ = 0 33 Vad menas med lokal självlkformghet? 34 Tolka resultaten Fg 7-4 Specellt för γ 0 5 θ γ = 05 γ = 00 γ = 05 γ = 05 γ = 0 γ = 0 γ = η 35 Tolka resultaten Fgur 7-9 och förklara vad som händer då ( v w / ) Re = 0 69 U x u/u = (v w /U ) Re x 0 Blow-off at Vad menas med termsk nloppsträcka? y Rex/ x 37 Defnera begreppet hydraulsk dameter 38 Betrakta ett crkulärt rör där yttemperaturen är konstant lka med, En flud med en lkformg nloppstemperatur t strömmar röret Härled den dfferentalekvaton som beskrver temperaturfältet det strömmande medet Hastghetsfältet kan antas fullt utbldat varvd gäller r = u R u m t w
4 39 Defnera bulktemperaturen t B 40 Vsa att bulktemperaturen ökar lnjärt med kanallängden då värmeflödet vd kanalväggarna är = konstant q w 4 Vd konvektv värmeövergång crkulera rör gäller bland Nu D = 3656 och bland Nu D = 4364 Ange under vlka vllkor respektve formel gäller 4 Ange tre egenskaper som karaktärserar turbulent strömnng 43 Vd härlednngen av hastghetsfördelnngen det sk väggnära området ett turbulent gränsskkt gäller ett fundamentalt antagande då tröghetstermerna försummats Ange detta t 44 Om q = ρ cp ( υ / Pr+ ε m / Prt ) och y formen St=C F / u τ = ρ( υ + ε ), härled Reynolds analog på m y 45 Vsa att termen ρ u v kan tolkas som en skjuvspännng samt att termen ρ c p v t kan uppfattas som ett värmeflöde 46 Defnera den turbulenta vskosteten ε m och den turbulenta dffusvteten ε q samt det turbulenta Prandtl-talet 47 Defnera frktonshastgheten ( u * ) u τ 48 Beskrv hur hastghetsfördelnngen varerar ett turbulent gränsskkt utefter en plan vägg 49 Vd värmeöverförng ett turbulent gränsskkt eller turbulent rörströmnng nförs en dmensonslös temperatur enlgt T + ( t w t) ρc pu = q w * Ange vad de ngående storheterna representerar samt genomför härlednngen av att T + = f ( y + ) 50 Defnera Stanton-talet St (grundformen) samt ange sorten (enheten) på ngående storheter 5 Hur defneras Reynolds-talet vd konvektv värmeövergång vd ett vnkelrätt anströmmat tubknppe? 5 Beskrv hur värmeövergångskoeffcenten (Nu D ) varerar längs perfern på en tub eller en crkulär cylnder vd låga Re D (< 40) respektve höga Re D (>0 5 ) 53 Vad menas med lnjearrangemang respektve förskjutet arrangemang vd tubknppen tvärströmnng? 54 Defnera hastgheten u max vd tubknppen 55 Ange hur tryckfallet bestämmes för ett tubknppe lnjearrangemang 56 Varför blr Nu D = vd Re = 0 för sfärska objekt
5 EXEMPEL PÅ TEORIFRÅGOR I KURSEN MMV 03 VÄRMEÖVERFÖRING VT, 007 KAP 0, -5 NATURLIG KONVEKTION, KAP 0 Defnera Grashofs tal Gr vd naturlg konvekton utmed en vertkal vägg vlken har en konstant väggtemperatur ( Tw = konstant) Defnera Grashofs tal, Gr *, vd naturlg konventon utmed en vertkal vägg vlken har ett konstan väggvärmeflöde ( q w = konstant) 3 Vsa att Gr/Re fyskalskt kan tolkas som förhållandet mellan gravtatonskrafterna och tröghetskrafterna 4 Vsa att volymutvdgnngskoeffcent β är lka med /T för en deal gas vd naturlg konvekton 5 Vad menas med Boussnesqs approxmaton? 6 Ange vad termerna ekvatonerna (0-5) och (0-6) representerar fyskalskt 3 d ψ * d ψ * dψ * + 3ψ * + θ = 0 3 d θ dθ + 3Pr ψ * = 0 7 Defnera Raylegh talet Ra 8 Beskrv hur värmeutbytet mellan två vertkala plattor beräknas då medet mellan plattorna har en denstet som är starkt temperaturberoende KONDENSATION, KAP 3 Ange Nusselts förenklngar (antaganden) vd flmkondensaton Härled hastghetsfördelnngen kondensatskktet vd en vertkal yta 3 Defnera Jacobs tal och ange vad det fyskalskt representerar 4 Ange två sätt att underlätta droppkondensaton 5 Beskrv hur kondensaton av ånga kan ske nut ett horsontellt rör 6 Kondensaton sker huvudsak på två sätt Vlka? 7 Defnera de två Reynoldstal som förekommer vd kondensaton KOKNING, FÖRÅNGNING KAP 4 Beskrv Nukyamas experment Beskrv den sk kokkurvan 3 Vad nnebär flmkoknng 4 Vad är Rohsenows ekvaton och när gäller den? 5 Bestäm den sk jämvktsraden för en ångbubbla 6 Bestäm Taylorvåglägden λ T mha dmensonsanalys 7 Vad menas med Helmholtz nstabltet? 8 Hur bestäms q max för cke-plana, horsontella ytor? 9 Defnera Weber-talet 0 Ange tre typer av tvåfasströmnng av gas-vätska som kan förekomma horsontella rör Samma som 9 fast vertkala rör Defnera ε, X F, X S, ug, uf, ugs, uf S 3 Beskrv hur tryckfallet beräknas med Lockhardt-Martnells metod vd soterm tvåfasströmnng 4 Defnera Martnell-parametern
6 5 Defnera tvåfasmultplkatorn φ f 6 Beskrv summarskt Chens metod för bestämnng av värmeövergångskoeffcenten vd tvåfasströmnng VÄRMEVÄXLARE, KAP 5 Ange två sätt efter vlka värmeväxlare kan klassfceras Hur tas hänsyn tll försmutsnng av värmeväxlare? 3 Vad är krteret för att en värmeväxlare skall anses vara kompakt 4 Förklara LMTD-metoden för värmeväxlardesgn 5 Beskrv ε-ntu-metoden för analys av värmeväxlare 6 Defnera ε, NTU, LMTD 7 Varför bör nte korrektonsfaktorn F väljas < 075? 8 Härled ett uttryck för verknngsgraden ε = ε( Cmn, Cmax, NTU ), för en motströms-värmeväxlare 9 Förklara flödena på mantelsdan en tubvärmeväxlare, enlgt Fguren nedan 0 Tryckfallet en kompakt värmeväxlare brukar uppdelas olka komponenter Ange dessa Vad menas med en regeneratv värmeväxlare? Defnera den termska längden för en plattvärmeväxlare TERMISK STRÅLNING, KAP Vad menas med en svart kropp? Vad menas med en grå kropp? 3 a) Defnera vnkelfaktorn F mellan två kroppar b) Ange det sk reproctetssambandet 4 Härled det samband som gäller mellan transmttans, absorptans and reflektans 5 vsa att vd strålnngsutbyte mellan väggarna ett slutet rum gäller om väggytorna är dffusa Q& ε = A ( EB J ) ε Q& = A F J J k k ( ) k 6 Defnera begreppen radostet and rradans 7 Defnera begreppet strålnngsntenstet 8 Vad menas med en opak yta? 9 Ange Wen's förskjutnngslag 0 Defnera den monokromatska emttansen ε λ aλ x Härled Beer's lag för gasstrålnng, dvs I λ = I λoe Vad menas med ekvvalent medelstrållängd vd gasstrålnng?
EXEMPEL PÅ TEORIFRÅGOR I KURSEN MMV 031 VÄRMEÖVERFÖRING, version 2017
EXEMPEL PÅ TEORIFRÅGOR I KURSEN MMV 03 VÄRMEÖVERFÖRING, verson 07 KAP 9,, Värelednng och forcerad konvekton a) Vad enas ed ett sotropt ateral? b) Vad enas ed ett hoogent ateral? Defnera terska dffusvteten
Läs merEXEMPEL PÅ TEORIFRÅGOR I KURSEN MMV 031 VÄRMEÖVERFÖRING, 2014
EXEMPEL PÅ TEORIFRÅGOR I KURSEN MMV 03 VÄRMEÖVERFÖRING, 04 KAP 9,, Värelednng och forcerad konvekton a) Vad enas ed ett sotropt ateral? b) Vad enas ed ett hoogent ateral? Defnera terska dffusvteten a sat
Läs merStelkroppsdynamik i tre dimensioner Ulf Torkelsson. 1 Tröghetsmoment, rörelsemängdsmoment och kinetisk energi
Föreläsnng 4/10 Stelkroppsdynamk tre dmensoner Ulf Torkelsson 1 Tröghetsmoment, rörelsemängdsmoment och knetsk energ Låt oss beräkna tröghetsmomentet för en goycklg axel som går genom en fx punkt O en
Läs merLÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYP302 MEKANIK B
GÖTEBORGS UNIVERSITET Insttutonen för Fysk och teknsk fysk LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYP30 MEKANIK B Td: Torsdag august 04, kl 8 30 3 30 Plats: V Ansvarg lärare: Ulf Torkelsson, tel. 03-786 968 arbete,
Läs merFaradays lag. ger. Låt oss nu bestämma den magnetiska energin för N st kopplade kretsar. Arbetet som kretsarnas batterier utför är
9. Magnetsk energ Faradays lag [RM] ger E dφ dt (9.5) dw k IdΦ + RI dt (9.6) Batterets arbete går alltså tll att bygga upp ett magnetskt flöde Φ och därmed motverka den bromsande nducerade spännngen, och
Läs merPARTIKELDYNAMIK Def.: partikel utsträckning saknar betydelse Def. : Dynamik orsakar växelverkan kraft, F nettokraften
PARTIKELDYNAMIK Def.: En partkel är ett föremål vars utsträcknng saknar betydelse för dess rörelse. (Ej rotaton!) (YF kap. 1.2) Def. : Dynamk = Studer av vad som orsakar rörelse. (YF kap. 4) Observaton:
Läs merETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2007
(0) 9 oktober 007 Insttutonen för elektro- och nformatonsteknk Danel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronk, tentamen oktober 007 Tllåtna hjälpmedel: formelsamlng kretsteor. Observera att uppgfterna nte är
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 7: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Reynolds tal är ett dimensionslöst tal som beskriver flödesegenskaperna hos en fluid. Ett lågt värde på Reynolds
Läs merPartikeldynamik. Dynamik är läran om rörelsers orsak.
Partkeldynamk Dynamk är läran om rörelsers orsak. Tung och trög massa Massa kan defneras på två sätt. Den ena baserar sg på att olka massor attraheras olka starkt av jordens gravtaton. Att två massor är
Läs merEnergitransport i biologiska system
Energitransport i biologiska system Termodynamikens första lag Energi kan inte skapas eller förstöras, endast omvandlas. Energiekvationen de sys dt dq dt dw dt För kontrollvolym: d dt CV Ändring i kontrollvolym
Läs merFK2002,FK2004. Föreläsning 5
FK00,FK004 Föreläsnng 5 Föreläsnng 5 Labbrapporter Korrelatoner Dmensonsanalys Denna föreläsnng svarar mot kap. 9 (Taylor) Labbrapporter Feedback+betyg skckas morgon. Några tps ett dagram hjälper alltd
Läs merPartikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak.
Dynamk är läran om rörelsers orsak. Partkeldynamk En partkel är en kropp där utsträcknngen saknar betydelse för dess rörelse. Den kan betraktas som en punktmassa utan rotaton. Massa kan defneras på två
Läs mersaknar reella lösningar. Om vi försöker formellt lösa ekvationen x 1 skriver vi x 1
Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR KOMPLEXA TAL Inlednng Ekvatonen x 1 har två reella lösnngar, x 1, dvs x 1, medan ekvatonen x 1 saknar reella lösnngar Om v försöker formellt lösa ekvatonen x 1 skrver v x 1
Läs merKonstruktionsuppgift 1 G7006B. Sofi Isaksson Lea-Friederike Koss Henrik Silfvernagel
Kontruktonuppgft 1 G7006B Sof Iakon Lea-Frederke Ko Henrk Slfvernagel 1 1. Inlednng... 3 2. Beräknngar... 4 2.1 Metod 1, töd 2... 4 2.2 Metod 1, töd 3... 5 2.3 Metod 2, töd 2... 5 2.4 Metod 2, töd 3...
Läs merFörstärkare Ingångsresistans Utgångsresistans Spänningsförstärkare, v v Transadmittansförstärkare, i v Transimpedansförstärkare, v i
Elektronk för D Bertl Larsson 2013-04-23 Sammanfattnng föreläsnng 15 Mål Få en förståelse för förstärkare på ett generellt plan. Kunna beskrva olka typer av förstärkare och krav på dessa. Kunna förstå
Läs merEXAM IN MMV031 HEAT TRANSFER, TENTAMEN I KURSEN MMV031 VÄRMEÖVERFÖRING torsdag kl
1 EXAM IN MMV031 HEAT TRANSFER, TENTAMEN I KURSEN MMV031 VÄRMEÖVERFÖRING torsdag 2015-06-04 kl 14.00-19.00 Teoridelen löses först utan hjälpmedel och inlämnas till vakten, varefter hjälpmedlen får användas
Läs merFöreläsning i Elektromagnetisk fältteori: Vektoranalys
Föreläsnng Elektromagnetsk fältteor: Vektoranalys 1 Inlednng 2 Multplkaton vektorer Koordnatsystem 4 Rumsdervator 5 Teorem, dtteter 6 Övnngsuppgfter Eva Palmberg, Chalmers teknska högskola 1 1 Inlednng
Läs mer5. Elektrisk ström Introduktion Kontinuitetsekvationen
5. Elektrsk ström Koppars denstet ρ = 8.96 g/cm 3 samt atommassa m = 63.546u. lltså blr koppars atomdenstet ρ a = 8.49 10 22 atomer/cm 3 och antalet elektroner tråden [RMC] N el = N at = π0.01 2 1 8.49
Läs merTFYA16: Tenta Svar och anvisningar
160819 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 160819 Svar och anvsnngar Uppgft 1 a) Svar: A(1 Bt)e Bt v = dx dt = d dt (Ate Bt ) = Ae Bt ABte Bt = A(1 Bt)e Bt b) Då partkeln byter rktnng har v v = 0, dvs (1 t) = 0. Svar:
Läs merAnvänd Maple (eller Mathematica) för att lösa dina uppgifter. INLÄMNINGSUPPGIFT 2 Linjär algebra och analys Del2: ANALYS Kurskod: HF1006
INLÄMNINGSPPGIFT Lnjär algebra och analys Del: ANALYS Kurskod: HF006 armn@sth.kth.se www.sth.kth.se/armn Inlämnngsuppgft består av tre uppgfter. Indvduellt arbete. Du väljer tre av nedanstående uppgfter
Läs merStela kroppars rörelse i ett plan Ulf Torkelsson
Föreläsnng /10 Stela kroppars rörelse ett plan Ulf Torkelsson 1 Allmän stelkroppsrörelse ett plan Den allmänna stelkroppsrörelsen ett plan kan delas upp den stela kroppens rotaton krng en axel och axelns
Läs merPTG 2015 Övning 4. Problem 1
PTG 015 Övning 4 1 Problem 1 En frys avger 10 W värme till ett rum vars temperatur är C. Frysens temperatur är 3 C. En isbricka som innehåller 0,5 kg flytande vatten vid 0 C placeras i frysen där den fryser
Läs merMätfelsbehandling. Lars Engström
Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man
Läs merInledning och Definitioner
Inlednng och Defntoner Elektrsk krets eller elektrskt nät: elektrska elementer sammankopplade med varandra Ett kretselement med två termnaler, a och b a b Elektrskt nät: Maska Gren 4 3 Nod 2 Kretselement
Läs merSpänningsfallet över en kondensator med kapacitansen C är lika med q ( t)
Tllämnngar av dfferentalekvatoner, LR kretsar TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER LR KRETSAR Låt vara strömmen nedanstående LR krets (som nnehåller element en sole med nduktansen L henry, en motstånd
Läs merBeräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.
Läs merEXAM IN MMV031 HEAT TRANSFER, TENTAMEN I KURSEN MMV031 VÄRMEÖVERFÖRING tisdagen kl
1 EXAM IN MMV031 HEAT TRANSFER, TENTAMEN I KURSEN MMV031 VÄRMEÖVERFÖRING tisdagen 2016-03-15 kl 14.00-19.00 Teoridelen löses först utan hjälpmedel och inlämnas till vakten, varefter hjälpmedlen får användas
Läs merBeställningsintervall i periodbeställningssystem
Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.
Läs merRadien r och vinkeln θ för komplexa tal i polär form och potensform: KOMPLEXA TAL. ) (polär form) (potensform)
Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR KOMPLEXA TAL a + b, där a, b R (rektangulär form r(cosθ + snθ (polär form θ re (potensform Om a + b och a, b R då gäller: a kallas realdelen av och betecknas Re( b kallas magnärdelen
Läs merVinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )
Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd
Läs merExempel: En boll med massa m studsar mot ett golv. Alldeles innan studsen vet man att hastigheten är riktad
1 KOMIHÅG 6: --------------------------------- Momentlag Tröghetsmoment ---------------------------------- Föreläsnng 7: Impulslag Rörelsemängden defneras som en vektor: p = mv Newtons 2:a lag kan då skrvas
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 2: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Metaller är kända för att kunna leda värme, samt att överföra värme från en hög temperatur till en lägre. En kombination
Läs merTentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 5 juni 2009 kl
KH HÅFASHESÄRA entamen FE för ngenjörstllämpnngar (SE5) den 5 jun 9 l. 8-. Resultat ommer att fnnas tllgänglgt senast den jun. Klagomål på rättnngen sall vara framförda senast en månad därefter. OBS! entand
Läs merKomplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).
TENTAMEN 9 jan 01, HF1006 och HF1008 Moment: TEN1 (Lnjär algebra), hp, skrftlg tentamen Kurser: Analys och lnjär algebra, HF1008, Lnjär algebra och analys HF1006 Klasser: TIELA1, TIMEL1, TIDAA1 Td: 115-1715,
Läs merEnergiteknik I Energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41K02B/41ET07 Tentamen ges för: En1, Bt1, Pu2, Pu3. 7,5 högskolepoäng
Energiteknik I Energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: 4K0B/4ET07 Tentamen ges för: En, Bt, Pu, Pu3 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 08-05-8 Tid: 4.00-8.00 Hjälpmedel: Valfri miniräknare, formelsamling:
Läs mer2 Jämvikt. snitt. R f. R n. Yttre krafter. Inre krafter. F =mg. F =mg
Jämvkt Jämvkt. Inlednng I detta kaptel skall v studera jämvkten för s.k. materella sstem. I ett materellt sstem kan varje del, partkel eller materalpunkt beskrvas med hjälp av dess koordnater. Koordnatsstemet
Läs merA. Egenskaper hos plana figurer (MTM458)
uleå tekniska universitet Hans Åkerstedt Aerodynamik f37t 8/9 FORMESAMING I AEROYNAMIK INNEHÅ:. Hydrostatik och standard atmosfären. Kinematik 3. Konserveringslagar 4. Modellförsök och likformighet 5.
Läs merJämviktsvillkor för en kropp
Jämvktsvllkor för en kropp Det förekommer ofta stuatoner där man önskar bestämma vlka vllkor som måste uppfyllas för att en fast kropp skall förbl stllastående, dvs. befnna sg jämvkt. Den här delen av
Läs merTENTAMEN Datum: 11 feb 08
TENTAMEN Datum: feb 8 Kurs: MATEMATIK OCH MAT. STATISTIK (TEN: Dfferentalekvatoner, komplea tal och Taylors formel ) Kurskod 6H, 6H, 6L Skrvtd: :5-7:5 Hjälpmedel: Bfogat formelblad och mnräknare av vlken
Läs merDel A Begrepp och grundläggande förståelse.
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrvnng Expermentella metoder, 12 hp, för kanddatprogrammet, år 1 Onsdagen den 17 jun 2009 kl 9-1. S.H./K.H./K.J.-A./B.S. Införda betecknngar bör förklaras och uppställda
Läs merMMV031 VÄRMEÖVERFÖRING. Information för teknologer. vårterminen 2011
MMV031 VÄRMEÖVERFÖRING Information för teknologer vårterminen 2011 Lund febr 2011 2 Kursens syfte Kursen syftar till att ge eleverna kunskap om och förståelse för mekanismerna för värmeöverföring och de
Läs mer5.4 Feluppskattning vid lösning av ekvationssystem.
Vetenskaplga beräknngar III 58 5.4 Feluppskattnng vd lösnng av ekvatonssystem. V har tdgare påpekat, att pvot -elementen bör vara olka noll, för att man skall kunna tllämpa Gauss elmnerngsmetod. Men det
Läs merProjekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126
Projekt transformetoder Rkke Apelfröjd Sgnaler och System rkke.apelfrojd@sgnal.uu.se Rum 72126 Målsättnng Ur kursplanen: För godkänt betyg på kursen skall studenten kunna använda transformmetoder nom något
Läs merBlixtkurs i komplex integration
Blxtkurs komplex ntegraton Sven Spanne 7 oktober 998 Komplex ntegraton Vad är en komplex kurvntegral? Antag att f z är en komplex funkton och att är en kurva det komplexa talplanet. Man kan då beräkna
Läs merMMV031 VÄRMEÖVERFÖRING. Information för teknologer. vårterminen 2014
MMV031 VÄRMEÖVERFÖRING Information för teknologer vårterminen 2014 Lund jan 2014 2 Kursens syfte Kursen syftar till att ge eleverna kunskap om och förståelse för mekanismerna för värmeöverföring och de
Läs merTYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI
Värme- och kraftteknik TMT JK/MG/IC 008-0-8 TYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI Onsdagen den 0 oktober 008, kl. 0.5-.00, sal E408 Hjälpmedel: OBS! Räknedosa, Tefyma Skriv endast på papperets ena sida
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 10: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värmestrålning är en av de kritiska komponent vid värmeöverföring i en rad olika förbränningsprocesser. Ragnhild
Läs merKap 12 termodynamiska tillståndsrelationer
Vissa storheter kan man enkelt mäta (T, P, m, V). Kap 12 termodynamiska tillståndsrelationer Andra storheter kan man få fram genom enkla relationer (ρ, v =spec. volym). Vissa storheter kan man varken mäta
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET Fysiska institutionen april 1983 Hans Linusson, Carl-Axel Sjöblom, Örjan Skeppstedt januari 1993 FY 2400 mars 1998 Distanskurs
GÖTEBOGS UNIVESITET Fysska nsttutonen aprl 98 Hans Lnusson, Carl-Axel Sjöblom, Örjan Skeppstedt januar 99 FY 400 mars 998 Dstanskurs LEKTION Delkurs 4 STATISTISK MEKANIK TANSPOTFENOMEN I detta häfte ngår
Läs merCentrala Gränsvärdessatsen:
Föreläsnng V såg föreläsnng ett, att om v känner den förväntade asymptotska fördelnngen en gven stuaton så kan v med utgångspunkt från våra mätdata med hjälp av mnsta kvadrat-metoden fnna vlka parametrar
Läs merExperimentella metoder 2014, Räkneövning 5
Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och
Läs merTDDC47 Realtids- och processprogrammering. Jourhavande-lärare: Mehdi Amirijoo (Telefonnummer: , ).
TENTAMEN TDD7 Realtds- och processprogrammerng Datum: December 006 Td: 8- Lokal: TER Jourhavande-lärare: Mehd Amrjoo (Telefonnummer: 0-89, 07-66996). Hjälpmedel: Poängantal: Engelsk lexkon Mnräknare 0p
Läs merFörklaring:
rmn Hallovc: EXTR ÖVNINR ETIND SNNOLIKHET TOTL SNNOLIKHET OEROENDE HÄNDELSER ETIND SNNOLIKHET Defnton ntag att 0 Sannolkheten för om har nträffat betecknas, kallas den betngade sannolkheten och beräknas
Läs mer50p. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
ENEGITEKNIK 7,5 högskoleoäng rovmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 4ET07 Bt TentamensKod: Tentamensdatum: Måndag 30 maj 06 Tid: 9.00-3.00 Hjälmedel: Valfri miniräknare Formelsamling: Energiteknik-Formler
Läs meri = 1. (1.2) (1.3) eller som z = x + yi
Särttrck ur "Dfferentalekvatoner och komplea tal" av Tore Gustafsson, 9.8.03 KOMPLEXA TAL Uppfattnngen om komplea tal uppstod samband med upptäckten av enkla ekvatoner som nte har reella lösnngar, t.e.
Läs merUSEFUL PRESSURE LOSS CALCULATION IN COMPLEX DISTRICT HEATING NETWORKS
USEFUL PRESSURE LOSS CALCULATION IN COMPLEX DISTRICT HEATING NETWORKS JONAS ROSLUND Master s thess 015:E34 Faculty of Engneerng Centre for Mathematcal Scences Numercal Analyss CENTRUM SCIENTIARUM MATHEMATICARUM
Läs merTENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI
Kraftverksteknik TMT JK/MG/IC 9-4- TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI Tisdagen den te april 9, kl. 8.-., sal M:L Hjälpmedel: OBS! Räknedosa, Tefyma Skriv endast på papperets ena sida Börja för varje ny
Läs mera) B är oberoende av A. (1p) b) P (A B) = 1 2. (1p) c) P (A B) = 1 och P (A B) = 1 6. (1p) Lösningar: = P (A) P (A B) = 1
Lösnngar tll tentamen: Matematsk statstk och sgnalbehandlng (ESS0), 4.00-8.00 den 4/-009 Examnator: Serk Sagtov (Kursansvarg: Ottmar Crone) Tllåtna hjälpmedel: Tabell "Beta", utdelad formelsamlng, valfr
Läs merKonstruktion av kvantfältteori i diskretiserad form med tillämpning på universums inflationsfas
Kanddatarbete Konstrukton av kvantfältteor dskretserad form med tllämpnng på unversums nflatonsfas Författare: Jmmy Ljungberg Handledare: Conny Sjögren Examnator: Magnus Paulsson Datum: 14--1 Kurskod:
Läs merHjälpmedel: Penna, papper, sudd, linjal, miniräknare, formelsamling. Ej tillåtet med internetuppkoppling: 1. Skriv ditt för- och efternamn : (1/0/0)
Prov ellära, Fya Lugnetgymnaset, teknkprogrammet Hjälpmedel: Penna, papper, sudd, lnjal, mnräknare, formelsamlng. Ej tllåtet med nternetuppkopplng: Elektrsk laddnng. Skrv dtt för och efternamn : (/0/0).
Läs merChalmers, Data- och informationsteknik 2011-10-19. DAI2 samt EI3. Peter Lundin. Godkänd räknedosa
LET 624 (6 hp) Sd nr 1 TENTAMEN KURSNAMN PROGRAM: namn REALTIDSSYSTEM åk / läsperod DAI2 samt EI3 KURSBETECKNING LET 624 0209 ( 6p ) EXAMINATOR TID FÖR TENTAMEN Onsdagen den 19/10 2011 kl 14.00 18.00 HJÄLPMEDEL
Läs merforts. Kapitel A: Komplexa tal
forts. Kapitel A: Komplexa tal c 005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad Andragradsekvationer Obs! i är antingen 1 1 + i) eller 1 1 + i), dvs i = 1 1 + i). Obs! Se upp med roten ur negativa tal: regeln ab
Läs merVäxelström = kapitel 1.4 Sinusformade växelstorheter
Växelström = kaptel 1.4 Snusformade växelstorheter Toppvärde, effektvvärde, frekvens, perodtd. Kretsens mpedans och kretsens fasvnkel. Vsardagram. Effekt och effektfaktor. Effektvvärde och effekt vd fasvnkeln
Läs merDiverse underlag för utformning och dimensionering för maskinprogrammet
009 nov/hjo Dverse underlag för utformnng och dmensonerng för masknprogrammet Hans Johansson 009 009 aug./hjo INNHÅ Inlednng... 3 Hållfasthetslära, fasta kroppars beteende vd belastnng... 5 Spännngskomponenter
Läs merTNK049 Optimeringslära
TNK49 Optmerngslära Clas Rydergren ITN Föreläsnng 8 Nätverksoptmerng: Nodprser och dualtet för bllgaste väg Mnkostnadsflödesproblemets egenskaper Nätverkssmple Agenda Varanter på bllgaste väg kap 8.4.4
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Läs merSammanfattning, Dag 1
Sammanfattnng, Dag 1 V började med en sammanfattnng om vad v redan hade lärt oss från Matematk I Sedan fortsatte v (nästan punkt för punkt) resonera vad v skulle kunna göra mer och vsade vart v kunde komma
Läs merLinköpings Universitet IFM Kemi Formelsamling för Fysikalisk kemi Termodynamik, Spektroskopi & Kinetik. 2 van der Waals gasekvation
Lnköngs Unvrstt IFM Km 8-1-17 Formlsamlng ör Fyskalsk km rmodynamk, Sktrosko & Kntk Gasr. a n + ( nb) n R van dr Waals gaskvaton Z n R Komrssblttsaktor r nd r rducrad, c krtsk varabl Rducrad varablr c
Läs merENKEL LINJÄR REGRESSION
Fnansell statstk, vt 0 ENKEL LINJÄR REGRESSION Ordlsta tll NCT Scatter plot Dependent/ndependent Least squares Sum of squares Resdual Ft Predct Random error Analyss of varance Sprdnngsdagram Beroende/oberoende
Läs merLektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL
Lekton 8 Specalfall, del I (SFI) Rev 0151006 HL Produktvalsproblem och cyklsk planerng Innehåll Nvå 1: Produktval (LP-problem) (SFI1.1) Cyklsk planerng, produkter (SFI1.) Nvå : Maxmera täcknngsbdrag (produktval)
Läs merTNK049 Optimeringslära
TNK049 Optmerngslära Clas Rydergren, ITN Föreläsnng 10 Optmaltetsvllkor för cke-lnjära problem Icke-lnjär optmerng med bvllkor Frank Wolfe-metoden Agenda Optmaltetsvllkor för cke-lnjära problem Grafsk
Läs merKarlstads Universitet Maskinteknik /HJo
Karlstads Unverstet asnten 9-4-7/Ho orsonssvängnngar I roterande masner nns rs ör torsonnvängnngar, dvs vrdsvängnngar som överlagras på rotatonen. Perodsa störnngar som excterar dessa svängnngar an t.ex.
Läs mer6.2 Transitionselement
-- FEM för Ingenjörstllämpnngar, SE5 rshen@kth.se 6. Transtonselement Den här tpen av element används för förbnda ett lnjärt och ett kvadratskt element. Gvet: Sökt: Bestäm formfunktonen för nod. Vsa att
Läs merSkolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch
Skolbelysnng Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolan är Sverges vanlgaste arbetsplats. En arbetsplats för barn, ungdomar och vuxna. Skolmljön ska skapa förutsättnngar för kreatvtet och stmulera nlärnng.
Läs merFlode. I figuren har vi också lagt in en rät linje som någorlunda väl bör spegla den nedåtgående tendensen i medelhastighet för ökande flöden.
Hast Något om enkel lnjär regressonsanalys 1. Inlednng V har tdgare pratat om hur man anpassar en rät lnje tll observerade talpar med hjälp av den s.k. mnsta kvadratmetoden. V har också berört hur man
Läs merBiobränsleanvändning och Flameless oxidation i degelugnar för glassmältning
Insttutonen för bovetenskaper och processteknk, IBP Comment [BB]: Denna logo bld + text bör v anvsa som låst datafl tll studenterna. Behörgheter? mssbruk? Comment [BB]: Denna text är formaterad tll typsntt
Läs merTentamen Elektronik för F (ETE022)
Tentamen Elektronk för F (ETE022) 20060602 Tllåtna hjälpmedel: formelsamlng kretsteor. Tal 1 Fguren vsar en förstärkarkopplng med en nsgnal v n = v n (t) = cos(ωt). a: Bestäm utsgnalen v ut (t). C 1 b:
Läs merBeräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.
Läs merFORMELSAMLING HT-15 MATEMATISK STATISTIK FÖR B, K, N, BME OCH KEMISTER; FMS086 & MASB02. Sannolikhetsteori. Beskrivning av data
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK FORMELSAMLING HT-15 MATEMATISK STATISTIK FÖR B, K, N, BME OCH KEMISTER; FMS086 & MASB0 Sannolkhetsteor Följande gäller för sannolkheter: 0
Läs merKap. 1. Gaser Ideala gaser. Ideal gas: För en ideal gas gäller: Allmänna gaslagen. kraft yta
Termodyamk - ärmets rörelse - Jämvkt - Relatoer mella olka kemska tllståd - Hur mycket t.ex. eerg eller rodukter som bldas e kemsk reakto - arför kemska reaktoer sker Ka. 1. Gaser 1.1-2 Ideala gaser Ideal
Läs merBiomekanik, 5 poäng Masscentrum
Boekank, 5 poäng Masscentru Masscentru Tyngdpunkt Spelar en central roll no såväl statk so dynak. Masscentru tllhör de storheter an använder för att sna beräknngar beskrva en kropp sn helhet. Istället
Läs merBilligaste väg: Matematisk modell i vektor/matrisform. Billigaste väg: Matematisk modell i vektor/matrisform
Vägar: Bllgaste väg Bllgaste väg s t Indata: Rktad graf med bågkostnader c, start/slutnod s, t. Bllgaste väg-problemet: Fnn en väg från s tll t med mnmal kostnad. Kostnaden för en väg är summan av kostnaderna
Läs merOptimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt
Opterng av underhållsplaner leder tll strateger för utvecklngsprojekt Ann-Brh Ströberg 1 och Torgny Algren 1. Mateatska vetenskaper Chalers teknska högskola och Göteborgs unverset 41 96 Göteborg 31-77
Läs merOm-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad Fysik & Elektronik A Åstrand Mohsen Soleimani-Mohseni 2014-11-15 Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp Lösningsförslag Tid: 141115, Kl. 09.00-15.00 Plats: Östra paviljongerna
Läs merFyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik
FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början
Läs merDokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen
Läs merTransportfenomen i människokroppen
01/03/16 Transportfenomen i människokroppen Kapitel 17. Energitransport i Biologiska System Medicin och Teknik/ Introduktion till Medicin och Teknik/ 011-11-16 016-0-9 Termodynamikens första lag: Energi
Läs merMätfelsbehandling. Medelvärde och standardavvikelse
Mätfelsbehandlng I alla fskalska försök har de värden an erhåller er eller ndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en ätnng fullständgt försubar förhållande tll den precson an vll ha. Andra gånger
Läs merTentamen i 2B1111 Termodynamik och Vågrörelselära för Mikroelektronik 2006-03-14
Tentamen B Termodynamk och ågrörelselära för Mkroelektronk 006-03-4 Lösnngar skall skrvas tydlgt och motveras väl. Tllåtet hjälmedel är mnräknare (ej scannade blder) och utdelad formellsamlng. Observera
Läs merBalansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88
Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport
Läs merTillämpningar av dekomposition: Flervaruflödesproblemet. Flervaruflödesproblemet: Lagrangeheuristik
Tllämpnngar av dekomposton: Flervaruflödesproblemet v = mn j: x k c k x k xj k = r k för alla N, k C (1) x k b för alla (, j) A (2) j:(j,) A x k 0 för alla (, j) A, k (3) Struktur: Om man relaxerar kapactetsbvllkoren
Läs merLösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM232)
Lösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM232) Tid och plats: Lösningsskiss: Tisdagen den 20 december 2016 klockan 0830-1230 i M-huset Christian Forssén Detta är enbart en skiss av den
Läs mer1. Det totala tryckfallet från pumpens utlopp, via rörledningen och alla komponenterna tillbaks till pumpens inlopp ges av. p = d
MEKANIK KTH Förslag till lösningar vid tentamen i 5C9 Teknisk strömningslära för M den 6 maj 004. Det totala tryckfallet från pumpens utlopp, via rörledningen och alla komponenterna tillbaks till pumpens
Läs merOptimering i samband med produktionsplanering av, och materialförsörjning vid, underhåll av flygmotorer
Optmerng samband med produktonsplanerng av, och materalförsörjnng vd, underhåll av flygmotorer Nclas Andréasson 1 och Torgny Almgren 2 1. Matematk Chalmers teknska högskola 412 96 Göteborg 31-772 53 78
Läs merDate/Datum 2014-02-25 Issue/Utgåva 2
STD10000-4 Rutn planerade avbrott Ttle/Rubrk Rut-179-1007 Fle name/flnamn Approved by/godkänt av (tjänsteställebetecknng namn) Issued by/utfärdat av (tjänsteställebetecknng namn telefon) QFD Dck Erksson
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor
Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.
Läs merLösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum: 00-06-0 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan
Läs merÖvning 2 Fotometri. Många nya enheter/storheter att hålla koll på. Här är en sammanfattning!
Övnng 2 Fotometr Många nya enheter/storheter att hålla koll på. Här är en sammanfattnng! Rymdvnkel: Som en vanlg vnkel, fast 3D. Används för att beskrva hur rktat ljuset är. Skrvs Ω. Enhet: steradaner
Läs merTSTE20 Elektronik 01/24/ :24. Dagens föreläsning. Praktiska saker. Repetition, storheter. Repetition kretselement och samband Tvåpolssatsen
0/4/04 :4 Dagens föreläsnng Repetton kretselement och samband Tvåpolssatsen TST0 lektronk ffektanpassnng Operatonsförstärkaren (nför labb ) Nodanalys Föreläsnng Kent Palmkvst S, SY 3 Praktska saker Repetton,
Läs merLektion 9. Teori. Bilinjär transformation. Byggblock Integratorer. Parasitkapacitanser. SC-filter Leapfrogfilter. LDI-transformation ----
Uppgfter (Lekton):.7 Uppgfter (ek.): Teoretka moment: S-flter Teor Byggblock Integratorer De vktgate byggblocken om använd S-flter är amma typ av kretar om för de tdkontnuerlga fltren, dv ummerande ntegratorer.
Läs mer