Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013/2014

Transkript

1 Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013/2014 Stodeneskolans fritidshem Organisation, resurser, personaltäthet På Stodeneskolan finns det fem fritidshem integrerade i skolan. Fyra fritidshem för åldrarna 6-8 år samt ett äldre-fritidshem för åldrarna 9-11 år. Fritidslokalerna för de äldre barnen är i en paviljong, som ligger i nära anslutning till skolan. Vi har valt att ha de äldre barnen i paviljongen, då det ger dem större möjlighet till att få ta eget ansvar och inflytande. Frukost och mellanmål serveras i skolans matsal. Tre fritidshem har valt att äta sitt mellanmål på avdelningen. Fritidshemmen är en enhet och ett arbetslag. Vi arbetar och strävar mot samma mål. Vissa enheter inom arbetslaget har tätare samarbete. Under läsåret har vi haft 183 barn på våra fritidshem, vilket innebär 15,8 barn per pedagog. Vår personal är trygg och välutbildad. Det är viktigt i en miljö som av naturliga skäl är i ständig förändring. Alla fritidspedagoger har föreskriven utbildning och behörighet. Två av våra fritidspedagoger har dubbel kompetens och kan även ha undervisning i de yngre årskurserna. Några av fritidspedagogerna har en nyare utbildning - lärare mot fritidshem. Personalomsättningen bland fritidspedagoger är låg vid Stodeneskolan. Vi har dock under året haft någon föräldraledighet och det påverkar i viss mån verksamheten. Varje fritidshem tilldelas årligen ett ekonomiskt anslag som de själva får disponera för inköp av pedagogiskt material. En laptop finns på varje fritidshem. Vid årsskiftet 13/14 fick även varje fritidshem var sin ipad. Fritidshemmen leds av en rektor. Till stöd för verksamheten och fritidshemmens utveckling finns en utvecklingspedagog, ett elevhälsoteam, där specialpedagog och skolsköterska ingår, samt ett trygghetsteam. Det systematiska kvalitetsarbetet under läsåret Under läsåret sker ett systematiskt kvalitetsarbete där skolans personal, elever och vårdnadshavare deltar.

2 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling följs upp, utvärderas och skrivs om årligen i anslutning till dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet, perioden juni - september. Underlag och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet För Stodeneskolan finns en struktur beslutad för det systematiska kvalitetsarbetet. Strukturen ligger till grund för uppföljningar, utvärderingar och beslut om utvecklingsarbeten och förbättringar. Stukturen/rutinen bildar en enhet och är: 1. dels en rutin för fritidshemmens generella systematiska kvalitetsarbete med hjälp av olika redskap (enkäter, intervjuer m.m.) 2. avstämning i arbetslagen 3. planering för genomförandet av undervisningen i enlighet med Skolverkets Allmänna råd och kommentarer - Kvalitet i fritidshem och LGR11. Utvärderingsrutinen är ett resultat av tidigare års systematiska kvalitetsarbete. Rektorns pedagogiska ledarskap Rektorn har en ledardeklaration. Den är uppbyggd enligt följande struktur: 1. Pedagogiska ledarskapet: Utgår ifrån Skolinspektionens definition. 2. Visionen: utgår från skollagens, läroplanens och allmänna råd för fritidshems krav på ständigt utvecklingsarbete utifrån författningarna samt skollagens och läroplanens värdegrund. 3. Ledarstil: utgår från den föredömlighet som rektorn bör uppvisa. 4. Kunskapssyn: Utgår från läroplanens kunskapssyn och innebär rektorns konkretiseringar. 5. Prioriterade arbetsuppgifter: Utgår från uppdragen i de statliga styrdokumenten, det systematiska kvalitetsarbetet, uppföljningar och utvärderingar samt huvudmannens krav. 6. Kommunikation och utvärdering av ledardeklarationen: Utgår från hur ledardeklarationen kommuniceras, följs upp och utvärderas.

3 Normer och värden Enligt Skolverkets Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshemmen är det viktigt att personalen: Aktivt arbetar för att de normer och värden som beskrivs i läroplanen är en integrerad del i det vardagliga arbetet med att stödja barns utveckling och kopplar samman det med hur barnet utvecklar förmågan att ta ansvar och ha inflytande och stävar efter att se det unika hos varje barn och medvetet arbeta med att olikheterna i gruppen ses som en tillgång. (s. 25) Aktivt arbetar för jämställdhet mellan flickor och pojkar integrerat i verksamheten. (s. 26) Arbetet i fritidshemmen Läroplanens grundläggande demokratiska värderingar ligger till grund för allt arbete inom Stodeneskolans fritidshem. Enligt skollagen skall fritidshemmet erbjuda barnen en meningsfull fritid och komplettera skolan. Skolans gemensamma värdegrund är alltid aktuell och finns med som en röd tråd genom hela verksamheten. Fritidshemmen strävar efter ett gott socialt klimat där barnen känner sig trygga och upplever sig som en tillgång i gruppen. Genom fasta rutiner och ramar skapar vi, fritidspedagoger, en trygghet för barnen. Det är viktigt att de vuxna föregår med gott exempel samt är tydliga i sin ledarroll. Tillsammans med skolan arbetar vi mot uppsatta mål i Likabehandlingsplanen för Stodeneskolans fritidshem. Varje fritidshem har en egen värdegrundsplan. Närvaro av engagerade vuxna anser vi vara av stor betydelse för att förebygga och motverka kränkande behandlingar och för att stödja fritidshemmens likabehandlingsplan. Där uttrycks tydligt att inga kränkande handlingar, vare sig fysiska, psykosociala, verbala eller i text eller bild, tillåts. Vi uppmuntrar barnen att göra/leka det som de själva vill och inte vad andra tycker. Alla fritidshem har samlingar. Barnen tränar då på demokratiska värderingar. Fritidshemmen har gemensamma aktiviteter t.ex. speleftermiddag, vintereftermiddag, fotoorientering och Fritidshemmens dag. Detta för att öka gemenskapen mellan skolans fritidshem och att barnen ska lära känna varandra och får nya vänner. Personalen har ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt i arbetet med barnen. Barnen ska vara jämställda, flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande vad gäller utrymme över verksamhetens innehåll. Arbetet med hållbar utveckling har fortsatt. Fritidshemmen arbetar aktivt med att medvetandegöra barnen om kompostering, odling, minska slit och släng inställningen, vara rädd om material och natur.

4 % Resultat Vi har i år återinfört våra barnintervjuer. Samtliga fritidshem har genomfört intervjuer med ett fåtal barn, tre-fyra barn från varje årskurs. Diagrammet visar att medparten av alla barnen trivs på våra fritidshem. Känner du dig trygg på fritids? Svarsfrekvens 100% år Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Ej svar Under våren har samtliga elever på fritidshemmen i Karlstads Kommun i årskurs två fått svara på en webbaserad enkät - KBU-undersökningen. På våra fritidshem svarade 100 % av alla tvåor. Även KBU-undersökningen visar att merparten av våra tvåor känner sig trygga, 96%. Det är en liten försämring från föregående år med 4%. Resultat KBU-undersökningen - Trygghet och Trivsel.

5 % Föräldraenkäten visar att 93% av våra föräldrar upplever att deras barn känner trygghet och välbefinnande i stor eller mycket stor grad på fritidshemmet. Svarsfrekvens 47%. Föräldraenkät i procent Föräldraenkät fritidshem Svarsfrekvens % Upplever du att ditt barn känner trygghet och välbefinnande på fritidshemmet? I mycket liten grad I liten grad I stor grad I mycket stor grad Ej svar Genom att vara närvarande förebygger vi många konflikter och kan hjälpa barnen att utveckla empati och respekt för andra människors lika värde. Vuxnas förhållningssätt spelar stor roll och det är viktigt att vi är tydliga och konsekventa. Vi förbjuder alla former av kränkning och mobbning. Samtliga fritidshem har samlingar, men i olika omfattning. Två av fritidshemmen har dagliga samlingar på respektive avdelning. Alla fritidshemmen har även i år genomfört gemensamma aktiviteter. Vi försöker med detta öka gemenskapen och här finns möjligheten till att lära känna andra barn. Aktiviteterna är gjorda utifrån barnens olika åldrar, man kan gå i sin egen takt mellan aktiviteterna/stationerna. Vi genomförde liknande aktiviteter som föregående år. Även detta år hade vi ett tema på fritidshemmens dag. Årets tema var cirkus. Både barn och vuxna är delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. Miljön på och runt skolan används, både skogen, lekparken och gymnastiksalen ingår i vår pedagogiska planering. Vi sorterar matavfall, kartong, glas och metall enligt kommunens riktlinjer. Några fritidshem har sått paprikor, för att visa barnen att allt inte behöver köpas. Det går att odla eget. Dessa två fritidshem tillverkade också egna självbevattningskrukor av petflaskor som barnen fick plantera sina parikor i. Barnen har sedan fått med sig var sin planta hem. Två fritidshem har fortsatt att använda sig av leklådor. Leklådorna fungerar fortfarande mycket bra. Materialet är helt, komplett och försvinner inte. Barnen får "checka ut" lekmaterial som förvaras i speciella lådor. Leklådorna är till för att värna om fritidshemmets material. Materialet i dessa lådor är barnen extra rädda om, det försvinner inte lika många delar och det är roligare att leka med något som inte alltid är framme.

6 I vårt genusarbete arbetar vi vuxna aktivt med att bemöta varje barn lika och ha ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt. Genom att vi pedagoger är medvetna om detta kan vi se till att barnen kommer tilltals lika mycket vid exempelvis en samling. Vi planerar verksamheten så att flickor och pojkar får lika stort inflytande och utrymme. KBU-undersökningen bland årskurs två visar att 89% av barnen anser att pojkar och flickor behandlas lika på fritids. Det är en liten minskning från föregående år. Vi ligger dock över medelvärdet för hela Karlstads kommun. Endast två fritidshem äter mellanmål i matsalen. De övriga tre fritidshemmen har valt att äta mellanmål på respektive avdelning. Fredagar äter alla fritidshem på sin avdelning. De fritidshem som äter mellanmål på sin avdelning upplever att barnen får en lugnare stund och äter mer. Analys Våra fritidshem stävar efter ett gott socialt klimat, där barnen känner sig trygga. Av våra tvåor som svarat på KBU-undersökningen känner sig 96 % trygga. Även våra barnintervjuer visar att merparten av barnen känner sig trygga. Av föräldrarna upplever 93% att deras barn känner sig trygga. På våra fritidshem ska alla barn känna sig trygga därför är pedagogerna, som arbetar på fritidshemmen, vuxna förebilder och försöker hela tiden vara tydliga i sin vuxenroll vad gäller gränssättning. Vi åtgärdar omedelbart negativa beteenden och kränkningar. Vi uppmärksammar och berömmer bra beteenden allt enligt riktlinjerna i vår Likabehandlingsplan för Stodeneskolans fritidshem. Förra året genomfördes inga barnintervjuer förutom på ett fritidshem. I år återinförde vi dessa intervjuer då det ger oss viktig information om vår verksamhet. Vi anser att samlingar är ett bra sätt för barnen att träna sina demokratiska värderingar. På samlingarna tas bland annat upp vad som händer på fritidshemmet. Barnen ges möjlighet att framföra sina åsikter, idéer och komma med förslag. Varje fritidshem har själva valt hur många samlingar de vill ha varje vecka. Grunden till de gemensamma aktiviteterna är att barnen ska känna trygghet, få en ökad känsla av gemenskap och möjlighet till att lära känna nya vänner. Vi valde att ha kvar samma aktiviteter som tidigare. Förra året valde vi att ha ett tema för Fritidshemmens dag. Det blev ett pirat-tema som genomsyrade hela dagen. Allt från utklädnad, mellanmål och aktiviteter anpassades efter temat. Ett uppskattat tema där många barn har frågat om när vi ska genomföra denna dag igen. Att alla pedagoger var utklädda tyckte barnen var mycket roligt! Eftersom barnen förra året uppskattade att fritidshemmensdag hade ett tema valde vi att göra så även detta år. Det är viktigt att ta tillvara på barnens önskemål och idéer så att det känner sig delaktiga. Årets tema var cirkus. Aktiviteterna under dagens var cirkusrelaterade och vi överraskade barnen med att hyra en in riktig clown. Uppskattad överraskning för barnen. Vi arbetar aktivt med hållbar utveckling tillsammans med barnen på våra fritidshem. Trots det behöver vi synliggöra/uppmärksamma arbetet mera för barnen. Både barn och vuxna är med och t.ex. sorterar matavfall, papper och glas, men vi behöver göra barnen mera delaktiga i

7 arbetet. Barnen är med och tömmer matavfallet samt ta papperet till pappersåtervinningen. Två fritidshem tillverkade egna självbevattningskrukor och planterade paprikor, utifrån detta fördes en diskussion om miljö och vad vi konsumerar. De två fritidshem som använder sig av leklådor anser att det fungerar mycket bra. Det är ett bra sätt att få fritidshemmets lekmaterial att hålla längre. Många gånger upplever vi på fritidshemmen att barnen inte är rädda om materialet, lite för mycket av "slit och släng". Genom att barnen får "check ut" lådorna är de mera rädda om dem. De vet att de är ansvariga för just sina lådor. Vi utnyttjar vår närmiljö runt vår skola. Genom att gå till skogen/lekparken får barnen en ökad medvetenhet om olika delar i allemansrätten på ett lättförståeligt sätt t.ex. inte bryta grenar eller skräpa ner. Vi som arbetar på fritidshemmen har en viktig roll då det gäller att bemöta pojkar och flickor. De ska ha lika stor del i verksamheten. Individens intresse får bestämma val av aktivitet, inte om de är pojke eller flicka. Vi är medvetna när vi planera vår verksamhet, så att pojkar och flickor får lika stort utrymme. Vi vill att barnen på våra fritidshem ska få prova på och utveckla sina förmågor och intresse oavsett kön. På våra fritidshem gör vi ingen skillnad på kön utan ser till individen vid varje bemötande. KBU-undersökningen visar också att 89% av våra tvåor på fritidshemmen anser att vi behandlar pojkar och flickor lika på våra fritidshem. Detta är en försämring från föregående år. Här behöver vi pedagoger tänka till så att barnen känner att vi behandlar pojkar och flickor lika. Mellanmålet är en viktig del av barnets dag, förutom att fylla på med mer energi så är det ett tillfälle att få en lugn stund. Tre fritidshem äter mellanmålet på fritidsavdelningen och dessa tre fritidshem upplever att det är mindre stress kring mellanmålet, barnen äter mer och att det i sin tur leder till en mer positivt fritidshems klimat. Att dessa tre fritidshem äter på sina avdelningar gör också att det blir lugnare för de barn som äter sitt mellanmål i matsalen. Åtgärd Fortsätta genomföra djupintervjuer Fortsatt arbete med "Hållbar utveckling". Tema för fritidshemmens dag.

8 Kunskaper Enligt Skolverket Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem är det viktigt att personalen: utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids och innehållsmässigt. erbjuder barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierad och utgår från barnen behov och intressen och förenar omsorg och pedagogik som stödjer barnen fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling (s.22). Enligt Skolinspektionens Kvalitetsgranskning, 2010:3 s.13 bör verksamheten: vara lustfylld, varierad och bygga på en god balans mellan barnens fria val och inslag som är initierade och förberedda av personalen. Arbetet i fritidshemmet Ett gott socialt klimat är betydelsefullt då vi anser att social samvaro ligger till grund för kunskap. Inom vår fritidsverksamhet betonas lekens värde. I leken utvecklas den fysiska, psykiska och sociala kompetensen. Genom lek lär sig barnen lösa problem, träna olika sociala roller, bearbeta information i den egna verkligheten. För god social samvaro krävs ett pedagogiskt perspektiv på barnens fria tid. Varje eftermiddag finns tillfälle till fri lek, både inom- och utomhus. Våra miljöer ska främja varje barns mångsidiga utveckling och lärande, ge möjlighet att välja det som passar det enskilda barnet bäst. På fritidshemmet har vi under året bl.a. bakat, spelat spel och lekt med lego. På detta konkreta sätt har vi bland annat tränat vardagsmatematik. Leken används som ett redskap för att nå kunskap. Våra barn har fått prova på olika aktiviteter under året. Alla fritidshem har bedrivit skapande verksamhet på olika sätt och med varierande material och tekniker. Lärandet sker varje eftermiddag i den dagliga verksamheten, genom fria- och styrda aktiviteter. Genom att pedagogerna ger barnen ansvar och uppmuntrar till eget tänkande utvecklas kunskap och förmåga att hantera sin egen vardag. Vid inköp av noga utvalda spel och leksaker till fritidshemmen förenas lek och kunskap. Verksamheten ska vara rolig och ta tillvara på barns nyfikenhet och lust att lära. Barnens alla sinnen ska användas vid lek och inlärning, barns utveckling och lärande sker hela tiden i alla sammanhang. För de äldsta barnen finns möjlighet till läxläsning på eftermiddagarna. Varje fritidshem fick under året var sin ipad. Resultat Leken är ett utmärkt sätt att ta tillvara på barns lust och nyfikenhet till nytt lärande. Leken främjar spontanitet och fantasi. Fritidshemmen kompletterar skolan genom att använda leken som ett verktyg till lärande och kunskap. Barnen får genom olika aktiviteter till exempel bandy, baka, hoppa hopprep eller måla akvarell ökad kunskap och nyfikenhet till nytt lärande. Barnen tränar vardagsmatematik genom att baka och klockan kan tränas med hjälp av datorn.

9 % I föräldraenkäten kan man utläsa att föräldrarna upplever att personalen utgår från barnens erfarenhet och vägleder och stimulerar lärande. Svarsfrekvens 45 %. Föräldraenkät i procent. Föräldraenkät fritidshem Svarsfrekvens % Upplever du att personalen utgår från barnens erfarenheter och vägleder och stimulerar lärandet? I mycket liten grad I liten grad I stor grad I mycket stor grad Ej svar Två fritidshem har haft extra fokus på teknik i år. Ur Teknikerjakten fick de ett stipendium och hade möjligheten att köpa in teknikmaterial. De har arbetat med teknikmaterial i olika former som Knex, Meccano, Lego, Creator, Geomag, Plusplus och Georello. I tvärgrupper har barnen fått arbetat med de olika materialen. Två andra fritidshem har haft Riddare, som tema. Här har ordet ridderlighet fått ge grund för vänskap, hur man är mot varandra osv. De har arbetat både teoretiskt och praktiskt. Genom intåget av ipads på fritidshemmen har möjligheten att utveckla barnens digitala färdigheter möjliggjorts. Ett fritidshem har låtit barnen ha Minecraftvisningar, leranimationer och kortfilmer, ett steg i deras arbete med OMTANKE Karlstad. Vi har under året tydliggjort för barnen att vi är olika, har olika behov och därmed så lär vi oss på olika sätt. Enligt KBU-undersökningen kan man utläsa att Stodeneskolans fritidshem ligger under genomsnittet i Karlstad då det gäller frågan Jag tycker att jag lär mig olika saker på fritids 81% även i år. Genomsnittet i Karlstad ligger på 85%. Däremot är det fler barn på våra fritidshem i år som anser att de får lära sig olika saker på våra fritidshem gentemot föregående år. 6% av barnen vet inte. Resultat från KBU-undersökningen Aktiviteter

10 Ett fritidshem har en egen frågesport "Vem vet mest" som ger barnen möjligheter att visa vad man kan i många olika ämnen. Här lär sig barnen även genom att vara åskådare. Alla fritidshem har under året haft tillfällen där föräldrar, syskon och andra anhöriga varit inbjudna, för att ta del av verksamheten. Läxläsning har erbjudits för de äldre barnen. Detta har dock utnyttjats minimalt. Förra läsåret gick samtliga fritidspedagoger steg ett i OMTANKE Karlstad. Tanken var att den digitala kompetensen skulle höjas genom att fritidspedagogerna väljer ett fördjupningsområde. Detta har skett i olika omfattning. Två fritidshem har under läsåret arbetat vidare med steg två. Dessa två fritidshem har använt sig av materialet Nosa på nätet - ett arbetsmaterial från Skolverket. Barnen har fått påbörjat sitt arbete mot ett vaket nätanvändande. Analys Lärandet sker i hela vår dagliga verksamhet. Verksamheten anpassas utifrån barnen olika mognad, intresse, kunskaper och aktuella händelser. Vi uppmanar barnen till egna initiativ och att lära av varandra. Alla fritidshem har en varierad verksamhet där barnen erbjuds en utvecklande fritid med fokus på barns önskemål. En del aktiviteter är fria, andra styrda. Viktigt att barnen känner att fritidshemmet även är deras "fritid". Med pengar från Teknikjakten har två fritidhem under läsår arbeta med teknik. I tvärgrupper har barnen fått ökat sin lust och nyfikenhet kring ämnet teknik. Pedagogerna har upplevt att barnen i samspel med andra hör ökat sina teknikkunskaper. De har blivit dukigare på att följa beskrivningar, göra egna beskrivningar, använda tekniska och matematiska ord. Barnen tillverkar saker med mer avancerad konstruktion än tidigare. Många av konstruktionerna kan till och med röra på sig. Efterfrågan på "teknikleksaker" har ökat hos både pojkar och flickor.

11 Att arbeta med tema Riddare har gett barnen olika kunskaper. De har tränats i värdegrundsfrågor. Hur är en god riddare och hur är man som en bra vän? Det har lästs sagor och fakta om riddare. Praktiskt arbete, som att tillverka en egen tärning, sköld och målning. Barnen har också tränat sin motorik genom att t.ex. "fäktas" med svärd och lekt andra fysiska riddarövningar. Ett bra tema som fångat våra barn och samtidigt lärt dem mycket om riddare i stort, men även hur man är som kompis. Vi använder leken som ett verktyg till lärande och kunskap. Fritidshemmen kompletterar skolan men vi behöver bli tydligare på att visa hur vi kompletterar skolan. Ibland är det svårt för barnen att förstå detta. De tror att de bara leker. Viktigt att vi belyser detta då barnen både lär sig och tränar på många olika saker på våra fritidshem. KBU-undersökningen visar att vi, Stodeneskolans fritidshem ligger under genomsnittet då det gäller "Jag tycker att jag lär mig olika saker på fritids". Vi har i flera år jobbat med att tydliggöra för barnen vad vi tränar på och lär på våra fritidshem, men kanske inte är tillräckligt tydliga? Kan vi göra på något annat sätt, så barnen förstår? Andelen barn som svarat vet ej i KBU-undersökningen har i år ökat. Vad kan det bero på? Är barnen egentligen inte intresserade av att fylla enkäten? Tråkigt? eller är det så att det helt enkelt inte vet? Möjligheten till läxläsning har funnits även i år, men den har utnyttjats sparsamt. Fritidshemmets läxläsning kommer dock att erbjudas även nästa år, då vi vill ge barnen möjlighet till detta. Många barn har långa dagar och många aktiviteter. Grundutbildningen i OMTANKE Karlstad genomgick samtliga fritidspedagoger förra läsåret. Under detta läsår har två fritidshem valt ett fördjupningsområde. Skolverkets arbetsmaterial "Nosa på Nätet" har gett barnen ett första steg i sitt "nätanvändande". Alla fritidshem har sett att barnen har en enorm stor kunskap om datorer, IT, ipads osv. Det är viktigt att vi, pedagoger tar tillvara på barnens kunskap. Kanske några barn kan få vara "lärare" och visa andra barn hur man gör ett visst spel eller film? Vi vill använda datorerna/ipads till annat än bara spel. Detta arbete kommer att fortsätta nästa läsår. Även äldre fritidshemmet som arbetat med minecraftvisningar och leranimationer ser också att barnen har en enorm kunskap och vill att de ska lyftas i sin digitala användning. Arbeta vidare med digitala bilder, musik och film. Åtgärd Fortsatt arbete med att tydliggöra för barnen vad de tränar på/lär sig på fritidshemmet. Fortsätta arbetet med IT, datorer, ipads. (Steg 2 i OMTANKE Karlstad - fördjupning)

12 Barns delaktighet och inflytande Enligt Skolverkets Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshemmet är det viktigt att personalen: aktivt arbetar för barns rätt till ansvar, delaktighet och inflytande i verksamheten utifrån erfarenhet, ålder, mognad och tydliggöra för barnen sambanden mellan delaktighet, inflytande över och ansvar för fattande beslut (s.27). Arbetet i fritidshemmen De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga, ska omfatta alla våra barn. Det åligger oss vuxna att låta barnen förstå värdet av deras åsikter, så att de både vill och vågar vara med och påverka. Barnen är ofta delaktiga i verksamheten och vi anser i stort att de har god kompetens för att styra över sin egen tid på fritidshemmet. De äldre barnen kan även ta initiativ och genomföra egna aktiviteter och idéer. Vårt förhållningssätt som vuxna är avgörande i arbetet med barns delaktighet och inflytande över den egna vardagen. För att kunna agera demokratiskt behöver barnen få erfarenheter av att delta i demokratiska processer, exempelvis vid samlingar. Vi arbetar utifrån barnens rätt till ansvar och inflytande och det ska prägla arbetet på fritidshemmet. Barnen är delaktiga vid inköp av material. De har fått önska vad som ska köpas in, vilket medfört ett bättre urval av material. Ett material som barnen dessutom känner större ansvar för. Våra fritidsbarn blir erbjudna olika aktiviteter, en del aktiviteter är frivilliga andra inte. KBU-enkät genomfördes under våren med elever i årskurs två på våra fritidshem. Ett fritidshem gjorde djupintervjuer. Resultat Samtliga fritidshem har haft samlingar för att göra barnen mer delaktiga och att de ska kunna påverka sin verksamhet. I samlingar tränar barnen på demokrati, prata inför grupp, lyssna på varandra, vänta på sin tur, respektera olikheter med mera. Det är viktigt att barnen känner sig delaktiga och att de ser att det går att påverka verksamheten. Barnen får utefter mognad ökat ansvar, exempelvis att få gå ensamma till skogen. Barnen är delaktiga i utformningen av Fritidshemmens dag. I KBU-undersökningen kan man utläsa att våra tvåor på Stodeneskolan ligger på samma som medelvärde i Karlstads kommun när det gäller frågan "Jag får vara med och bestämma på fritids". (Se diagram - Normer och värden.) Barnen är delaktiga i inköp av material och det ökar deras ansvarskänsla att vara rädda om sakerna.

13 % KBU-undersökningen visar att 96% av elever i årskurs två tycker att fritidspersonalen lyssnar på dem. Det är en ökning från föregående år. Även barnenkäten visar att barnen anser att vi lyssnar på dem. Upplever du att de vuxna lyssnar på dig? Svarsfrekvens 100% alltid ofta ibland aldrig ej svar För att ge barnen ännu mer inflytande över sin fritidsverksamhet har vi inför loven samlat de barn som kommer att vara på fritidshemmet och frågat dem vad de vill göra under lovveckan. Utifrån det görs sedan en planering. Analys I KBU-undersökningen kan man se att merparten, 72 %, av barnen, i år två anser att de får vara med och påverka fritidshemmens verksamhet. Det är positivt att så många känner sig delaktiga och kan påverka sin fritidstid men vi vill naturligtvis få alla att känna sig delaktiga. Det är viktigt att vi pedagoger tydliggör för barnen när vi till exempel gör en aktivitet som barnen själva har önskat/bestämt att det faktiskt är de som har kommit med detta förslag. Vi, pedagoger anser att barnen är med i stor utsträckning och påverkar sin fritidstid. Barnen behöver dock påminnas återkommande om att de är delaktiga. Genom att barnen är delaktiga, blir deras fritidstid mera meningsfull och rolig. De är även mer rädda om inköpta material. I samling tränas många bra saker exempelvis att respektera varandra, vänta på sin tur, prata inför grupp med mera. Alla fritidshem anser att samlingar är ett bra sätt att ge barnen en bra träning inför att bli goda demokratiska medmänniskor. Därför kommer vi att fortsätta att ha samlingar, dock i olika utsträckning. Det bestämmer varje fritidshem utifrån sin barngrupp. Barnen på äldre fritidshem ser inte alltid samlingen utan mest som ett tråkig inslag som stör dem i deras i deras aktiviteter. Att detta fritidshem har lagt sin samling eller fritidsråd, som de kallar det, i samband med fredagens bio har förändrat barnens inställning i positiv inriktning. Vid årets fritidshemmens dag var vi sämre på att ta in barnens önskemål. De hade önskat att ha ett tema för dagen men sedan bestämde pedagogerna resten. Det är viktigt att ge barnen inflytande över sin fritidsverksamhet, därför bör vi ta till vara detta och låta barnen få vara

14 med och bestämma. Till nästa år behöver vi göra barnen mer delaktiga i t.ex. val av aktiviteter kring ett tema. Å andra sidan var det i år roligt att överraska dem med en riktigt "trollkarl" men det kan vi faktisk göra även om barnen är med och önskar/planerar aktiviteter kring temat. Inför varje lov har vi samlat barnen (de barn som är närvarande på lovet) och frågat dem vad de vill göra för aktiviteter/saker. Utifrån barnens önskemål, personal och barngrupp har vi, personalen, sedan sätt ihop en planering för veckan. Vi har tillsammans med barnen diskuterat vad man kan göra, vad saker kostar osv. allt för att barnens ska får så stort inflytande som möjligt. Åtgärd Låta barnen få vara med och bestämma om vad de vill träna/lära sig på fritidshemmet. Låta barnen vara med delaktiga i val av fritidshemmens dag.

15 Samverkan Enligt Skolverkets Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem är det viktigt att personalen: skapar ett nära och förtroendefullt samarbete med barnens vårdnadshavare om barnets individuella utveckling och lärande och diskuterar på vilket sätt fritidshemmet kan bidra till att barnet trivs, lär och utvecklas (s. 32). Arbetet i fritidshemmen Ett viktigt arbetsområde för fritidshemmen är att göra verksamheten synlig för omvärlden. Pedagogerna försöker tidigt skapa ett nära och förtroendefullt samarbete med barnens vårdnadshavare. Blivande 6-års föräldrar inbjuds till en informationskväll där verksamheten presenteras, med bland annat ett bildspel, visning av lokaler samt frågestund. Föräldrarna får även en broschyr från respektive fritidshem med mål, praktisk information samt en folder om vad fritidshemmen strävar mot utifrån Skolverkets Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem. Fritidspedagogerna deltar i klassernas föräldramöten och redogör för arbetet under skoldagen. Föräldrakontakten vid lämning och hämtning är ett bra tillfälle att ge respektive föräldrar information om deras barn. Varje år inbjuds föräldrar och syskon för att ta del av verksamheten. Fritidshemmen dokumenterar verksamheten för att kunna synliggöra den för föräldrarna. Fritidshemmen använder till viss del skolans hemsida för att förmedla information. Föräldrarna inbjuds varje år till någon form av föräldrasamverkan, såsom vernissage eller drop-in. Resultat Det är viktigt och betydelsefullt att tidigt skapa bra relationer till föräldrarna. Den dagliga kontakten med föräldrarna är bra. Det är viktigt att föräldrarna känner sig trygga i dialogen med fritidshemmens personal och att de har god insyn i verksamheten. En tät föräldrakontakt underlättar det gemensamma arbetet runt barnet. Vid informationskvällen för blivande 6-årsföräldrar visades ett bildspel med tyngdpunkt på vad barnen lär sig på fritidshemmet. Inskolningen av våra nya 6-åringar sker i samverkan med förskolan i juni. När de nya 6-åringarna besöker oss på fritidshemmet, inskolas de blivande treorna på äldrefritids. Fritidshems föräldrarna får möjlighet att fylla i en enkät om deras barns fritidsverksamhet under vårterminen. Alla fritidshem har lämnat ut föräldrabrev. Alla använder hemsidan, men i varierad grad. Två fritidshem använder enbart sin blogg för att ge föräldrar information om vad som händer och

16 sker på fritidshemmet. Här lämnas heller inga lovlappar ut utan de finns på bloggen. Information på Stodeneskolan "första sida" sker vid speciella tillfällen. Om någon kommer med synpunkter eller klagomål förklarar vi hur, vad och varför. Är det något som vi inte kan svara på hänvisar vi till vår rektor. Vi använder oss av en modell som Karlstad kommun utformat Var vänder Du Dig som elev eller förälder när Du vill framföra synpunkter och klagomål?. Vi dokumenterar verksamheten genom foto för att föräldrar ska kunna ta del av den. Analys Det är viktigt att föräldrakontakten fortsätter att fungera väl. En bra och god relation till föräldrarna är en förutsättning för att ge deras barn en så bra dag som möjligt. Vi har på fritidshemmet fördelen att kunna skapa bra relationer, då vi träffar dem varje dag. Fritidshemmen anser att de aktiviteter som föräldrar och andra anhöriga är inbjudna till är mycket uppskattat av både barn och föräldrar. De får då en inblick i vår verksamhet. Några av fritidshemmen dokumenterar verksamheten genom foto, de sätts sedan upp i digitalfotoram eller som utskrivna bilder. Föräldrarna och även barnen kan ta del av verksamheten. Barnen berättar om sina erfarenheter och föräldrarna samtalar om bilderna. Informationskvällen för blivande 6-årsföräldrar är värdefull för våra nya föräldrar. De har flera funderingar och för en del är det deras första barn i skolan. Vi, fritidspedagoger, anser att det är en bra start på ett gott samarbete. Förra året återinförde vi våra egna föräldraenkäter efter att Karlstads kommun beslöt att endast föräldrar i år två skulle besvara en föräldraenkät och då endast frågor gällande skolan. De allra flesta fritidshem erbjöd sina föräldrar att besvara en enkät i samband med ett vernissage. Vi har i år en mycket dålig svarsfrekvens endast 47%. Här måste vi bli bättre på att berätta för vår föräldrar att deras svar är viktiga för oss. Fritidshemmen har haft få synpunkter och klagomål under läsåret. Detta tycker vi tyder på god kommunikation med föräldrar. Vid dessa tillfällen då synpunkter dykt upp har vi använt oss av modellen Vart vänder Du Dig som elev eller förälder när Du vill framföra synpunkter och klagomål?. I år har inskolningen av de nya 6 åringarna skett i juni under de två sista veckorna av vårterminen. Vi har tillsammans med förskolan arbetat fram en inskolningsplan, där vi samarbetar med förskolan och föräldrarna. I samband med inskolningen av våra nya fritidsbarn skolas våra blivande treor in på äldrefritids. Detta är en förutsättning för att inskolningen ska kunna genomföras i juni. I föregående kvalitetsredovisning var en åtgärd att informera via hemsidan. Detta har uppfyllts i varierad grad. De fritidshem som uppdaterat kontinuerligt har upptäckt att informationen inte läses i den grad som önskas. Det har blivit bättre under året men vi behöver arbeta vidare med detta. Varje fritidshem måste hitta sin "lösning" på hur och när

17 man skriver och lägger ut på hemsidan. Användandet av Stodeneskolans "första sida" behöver bli bättre. Här måste vi bli duktigare på att delge/informera föräldrar i stort vad som händer och sker på våra fritidshem. Åtgärder Information via hemsidan och få föräldrar att aktivt ta del av den. Öka användandet av Stodeneskolans "första sida". Öka svarsfrekvensen på föräldraenkäten. Det systematiska kvalitetsarbetet Tack vare vår rutin för det systematiska kvalitetsarbetet är delaktigheten god när det gäller medverkan i kvalitetsredovisningen. Rutinen täcker in större delen av arbetsåret och involverar elever, vårdnadshavare, personal och skolledning. Rutinen resulterar i en stor mängd material som sedan ska sammanställas till en helhetsbild. Vi strävar ständigt till att utveckla delaktigheten i kvalitetsrapporten tillsammans med utvecklingspedagogen och vår skolutvecklingsgrupp. Vår rutin för det systematiska kvalitetsarbetet är ny och bör därför diskuteras under året. Våra rutiner ska stämmas av och skrivas in i vårt årshjul. Vi ska fortsätta bygga upp vår kunskapsbank via egna enkäter och medverka i kund- och brukarundersökning. Melinda Sohl, fritidspedagog Karlstad