Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2015/2016

Transkript

1 Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2015/2016 Stodeneskolans fritidshem Organisation, resurser, personaltäthet På Stodeneskolan finns det fem fritidshem integrerade i skolan. Fyra fritidshem för åldrarna 6-8 år samt ett äldre-fritidshem för åldrarna 9-11 år. Fritidslokalerna för de äldre barnen är i en paviljong, som ligger i nära anslutning till skolan. Vi har valt att ha de äldre barnen i paviljongen, då det ger dem större möjlighet till att få ta eget ansvar och inflytande. Frukost och mellanmål serveras i skolans matsal. Tre fritidshem har valt att äta sitt mellanmål på avdelningen. Fritidshemmen är en enhet och ett arbetslag. Vi arbetar och strävar mot samma mål. Vissa enheter inom arbetslaget har tätare samarbete. Under läsåret har vi haft 190 barn på våra fritidshem. Vår personal är trygg och välutbildad. Det är viktigt i en miljö som av naturliga skäl är i ständig förändring. Alla fritidspedagoger har föreskriven utbildning och behörighet. Två av våra fritidspedagoger har dubbel kompetens och kan även ha undervisning i de yngre årskurserna. Några av fritidspedagogerna har en nyare utbildning - lärare mot fritidshem. Personalomsättningen bland fritidspedagoger är låg vid Stodeneskolan. Varje fritidshem tilldelas årligen ett ekonomiskt anslag som de själva får disponera för vid inköp av pedagogiskt material. En laptop och två ipad finns på varje fritidshem. Fritidshemmen leds av en rektor. Till stöd för verksamheten och fritidshemmens utveckling finns en utvecklingspedagog, ett elevhälsoteam, där speciallärare och skolsköterska ingår, samt ett trygghetsteam. Det systematiska kvalitetsarbetet under läsåret Under läsåret sker ett systematiskt kvalitetsarbete där skolans personal, elever och vårdnadshavare deltar. 1

2 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling följs upp, utvärderas och skrivs om årligen i anslutning till dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet, perioden juni - september. Underlag och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet För Stodeneskolan finns en struktur beslutad för det systematiska kvalitetsarbetet. Strukturen ligger till grund för uppföljningar, utvärderingar och beslut om utvecklingsarbeten och förbättringar. Strukturen/rutinen bildar en enhet och är: 1. dels en rutin för fritidshemmens generella systematiska kvalitetsarbete med hjälp av olika redskap (enkäter, intervjuer m.m.) 2. avstämning i arbetslagen 3. planering för genomförandet av undervisningen i enlighet med Skolverkets Allmänna råd och kommentarer - Kvalitet i fritidshem och LGR11. Utvärderingsrutinen är ett resultat av tidigare års systematiska kvalitetsarbete. Rektorns pedagogiska ledarskap Rektorn har en ledardeklaration. Den är uppbyggd enligt följande struktur: 1. Pedagogiska ledarskapet: Utgår ifrån Skolinspektionens definition. 2. Visionen: utgår från skollagens, läroplanens och allmänna råd för fritidshems krav på ständigt utvecklingsarbete utifrån författningarna samt skollagens och läroplanens värdegrund. 3. Ledarstil: utgår från den föredömlighet som rektorn bör uppvisa. 4. Kunskapssyn: Utgår från läroplanens kunskapssyn och innebär rektorns konkretiseringar. 5. Prioriterade arbetsuppgifter: Utgår från uppdragen i de statliga styrdokumenten, det systematiska kvalitetsarbetet, uppföljningar och utvärderingar samt huvudmannens krav. 6. Kommunikation och utvärdering av ledardeklarationen: Utgår från hur ledardeklarationen kommuniceras, följs upp och utvärderas. 2

3 Normer och värden Enligt Skolverkets Allmänna råd med kommentarer - Fritidshem ska: "fritidshemmet främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Elevernas utveckling och socialisation sker i grupp och det är också inom gruppen som sociala normer och värden prövas och utvecklas." (s. 37) Lgr 11: "Att varje elev tar ansvar från att människor utsätts för förtryck och kränkande handlingar, samt medverkar till att hjälpa andra människor," (s. 12) "Att varje elev visar respekt för och omsorg om så väl närmiljön som miljö i ett vidare perspektiv." (s. 12) Arbetet i fritidshemmen Läroplanens grundläggande demokratiska värderingar ligger till grund för allt arbete inom Stodeneskolans fritidshem. Enligt skollagen skall fritidshemmet erbjuda barnen en meningsfull fritid och komplettera skolan. Skolans gemensamma värdegrund är alltid aktuell och finns med som en röd tråd genom hela verksamheten. Fritidshemmen strävar efter ett gott socialt klimat där barnen känner sig trygga och upplever sig som en tillgång i gruppen. Genom fasta rutiner och ramar skapar vi, fritidspedagoger, en trygghet för barnen. Det är viktigt att vuxna föregår med gott exempel samt är tydliga i sin ledarroll. Tillsammans med skolan arbetar vi mot uppsatta mål i Likabehandlingsplanen för Stodeneskolans fritidshem. Varje fritidshem har en egen värdegrundsplan. Närvaro av engagerade vuxna anser vi vara av stor betydelse för att förebygga och motverka kränkande behandlingar och för att stödja fritidshemmens likabehandlingsplan. Där uttrycks tydligt att inga kränkande handlingar, vare sig fysiska, psykosociala, verbala, i text eller bild, tillåts. Vi uppmuntrar barnen att göra/leka det som de själva vill och inte vad andra tycker. Alla fritidshem har samlingar. Barnen tränar då på demokratiska värderingar. Fritidshemmen har gemensamma aktiviteter t.ex. speleftermiddag, vintereftermiddag, fotoorientering och Fritidshemmens dag. Detta för att öka gemenskapen mellan skolans fritidshem och att barnen ska lära känna varandra och får nya vänner. Personalen har ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt i arbetet med barnen. Barnen ska vara jämställda. Flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande vad gäller utrymme över verksamhetens innehåll. Arbetet med hållbar utveckling har fortsatt. Fritidshemmen arbetar med att medvetandegöra barnen om kompostering, odling, minska slit och släng inställningen, vara rädd om material och natur. 3

4 Resultat Samtliga fritidshem har gjort barnenkäter på respektive fritidshem. Alla fritidshem har genomfört intervjuer med minst tre-fyra barn från varje årskurs. Diagrammet visar att samtliga barn på våra fritidshem trivs. Jämför man med föregående år kan man se en förbättring. I år är det 100 % av alla barnen som svarar "mycket bra" eller "bra" i frågan om de känner sig trygga på fritids Känner du dig trygg på fritids? Svarsfrekvens % % % 0 Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Ej svar Under våren har samtliga elever på fritidshemmen i Karlstads kommun i årskurs två fått svara på en webbaserad enkät - KBU-undersökningen. På våra fritidshem svarade 92 % av alla tvåor. Även KBU-undersökningen visar att våra tvåor känner sig trygga, 100 %. Det är en förbättring mot föregående år med 6 %. Resultat KBU-undersökningen - Trygghet och Trivsel. 4

5 Även föräldraenkäten visar att 98,5 % av våra föräldrar upplever att deras barn känner trygghet och välbefinnande i stor eller mycket stor grad på fritidshemmet. Det är en ökning med 3,5 % från föregående år. Svarsfrekvens 40 %. Föräldraenkät i procent Föräldraenkät Fritidshem Svarsfrekvens % % Upplever du att ditt barn känner trygghet och välbefinnande på fritidshemmet? 0 I mycket liten grad I liten grad I stor grad I mycket stor grad Ej svar Genom att vara närvarande förebygger vi många konflikter och kan hjälpa barnen att utveckla empati och respekt för andra människors lika värde. Vuxnas förhållningssätt spelar stor roll och det är viktigt att vi är tydliga och konsekventa. Vi förbjuder alla former av kränkning och mobbning. Två fritidshem har arbetat lite extra med värdegrunden i år då de sett att behoven funnits. Ett arbete som gått under temat "Lika men Olika". Samtliga fritidshem har samlingar, men i olika omfattning. Två av fritidshemmen har dagliga samlingar på respektive avdelning. Alla fritidshemmen har även i år genomfört gemensamma aktiviteter. Vi försöker med detta öka gemenskapen och här finns möjligheten till att lära känna andra barn. Aktiviteterna är gjorda utifrån barnens olika åldrar, man kan gå i sin egen takt mellan aktiviteterna/stationerna. Vi genomförde liknande aktiviteter som föregående år. Även detta år hade vi ett tema på fritidshemmens dag. Årets tema var friidrotts OS. Både barn och vuxna är delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. Miljön på och runt skolan används, både skogen, lekparken och gymnastiksalen ingår i vår pedagogiska planering. Vi sorterar matavfall, kartong, glas och metall enligt kommunens riktlinjer. Några fritidshem har sått pumpor och blommor, för att visa barnen att allt inte behöver köpas. Det går att odla eget. Två fritidshem har också arbetat med återvinningsmaterial för att skapa och tillverka olika saker, t.ex. påskharar. Två fritidshem använder sig av målarböcker för att minska svinnet som kan uppstå vid användning av "lös"-papper. 5

6 Två fritidshem har fortsatt att använda sig av leklådor. Leklådorna fungerar fortfarande mycket bra. Materialet är helt, komplett och försvinner inte. Barnen får "checka ut" lekmaterial som förvaras i speciella lådor. Leklådorna är till för att värna om fritidshemmets material. Materialet i dessa lådor är barnen extra rädda om, det försvinner inte lika många delar och det är roligare att leka med något som inte alltid är framme. I vårt genusarbete arbetar vi vuxna aktivt med att bemöta varje barn lika och ha ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt. Genom att vi pedagoger är medvetna om detta kan vi se till att barnen kommer tilltals lika mycket vid exempelvis en samling. Vi planerar verksamheten så att flickor och pojkar får lika stort inflytande och utrymme. KBU-undersökningen bland årskurs två visar att 92 % av barnen anser att pojkar och flickor behandlas lika på fritids. Det är en förbättring jämfört med föregående år. Vi ligger detta år över medelvärdet för Karlstads Kommun, vilket vi inte gjorde föregående år. Endast två fritidshem äter mellanmål i matsalen. De övriga tre fritidshemmen har valt att äta mellanmål på respektive avdelning. Fredagar äter alla fritidshem på sin avdelning. De fritidshem som äter mellanmål på sin avdelning upplever att barnen får en lugnare stund och äter mer. Analys Våra fritidshem stävar efter ett gott socialt klimat, där barnen känner sig trygga. Av våra tvåor som svarat på KBU-undersökningen känner sig 100 % trygga. Även våra barnintervjuer visar att alla barnen känner sig trygga. Av föräldrarna upplever 98,5 % att deras barn känner sig trygga. Detta är en klar förbättring jämfört med föregående år då 3 % av eleverna i årskurs 2 inte kände sig trygga på våra fritidshem. Detta är ett mycket bra resultat. Vi vill att alla barn ska känna sig trygga på våra fritidshem därför är pedagogerna, som arbetar på fritidshemmen, vuxna förebilder och försöker hela tiden vara tydliga i sin vuxenroll vad gäller gränssättning. Vi åtgärdar omedelbart negativa beteenden och kränkningar. Vi uppmärksammar och berömmer bra beteenden allt enligt riktlinjerna i vår Likabehandlingsplan för Stodeneskolans fritidshem. De olika enkäterna visar att vårt ständiga arbete med att uppnå ett bra socialt klimat, där barnen känner sig trygga och upplever sig som en tillgång i gruppen, har gett ett gott resultat. Vi kommer givetvis fortsätta med detta arbete även under kommande läsår. Ett kontinuerligt arbete som ständigt är aktuellt. Även de fritidshem som arbetat med temat "Lika men Olika" ser att barnen har fått starkare "vi"-känsla och större tolerans för varandras olikheter. Vi har även i år fortsatt med barnenkäterna eftersom det ger oss viktig information om vår verksamhet. Detta något som vi kommer att fortsätta med. Vi anser att samlingar är ett bra sätt för barnen att träna sina demokratiska värderingar. På samlingarna tas bland annat upp vad som händer på fritidshemmet. Barnen ges möjlighet att framföra sina åsikter, idéer och komma med förslag. Varje fritidshem har själva valt hur många samlingar de vill ha varje vecka. 6

7 Grunden till de gemensamma aktiviteterna är att barnen ska känna trygghet, få en ökad känsla av gemenskap och möjlighet till att lära känna nya vänner. Vi har kvar samma aktiviteter som tidigare. För tre år sedan valde vi att ha ett tema för Fritidshemmens dag. Det blev ett pirattema som genomsyrade hela dagen. Mycket uppskattat! Allt från utklädnad, mellanmål och aktiviteter anpassades efter valt temat. Att alla pedagoger var utklädda tyckte barnen var extra roligt! Därför har vi valt att fortsatt med att ha ett tema för Fritidshemmens dag även i år. Årets tema var friidrotts-os. Ett tema kring Fritidshemmens dag är något vi kommer att fortsätta med, men det kvävs extra planering och vi behöver se över arbetsfördelningen kring våra gemensamma aktiviteter. Kan fritidshemmens dag bli en gemensam aktivitet som alla fritidshem hjälps åt att ordna? Vi arbetar aktivt med hållbar utveckling tillsammans med barnen på våra fritidshem. Trots det behöver vi synliggöra/uppmärksamma arbetet mera för barnen. Både barn och vuxna är med och t.ex. sorterar matavfall, papper och glas, men vi behöver göra barnen mera delaktiga i arbetet. Barnen är med och tömmer matavfallet samt ta papperet till pappersåtervinningen i olika omfattning. De två fritidshem som använt sig av återvinningsmaterial för att tillverka/skapa olika saker vill fortsätta med detta. Men upplever samtidigt att man behöver bli tydligare med att visa barnen att man kan återanvända olika material/saker för att t.ex. pyssla. Man behöver inte alltid köpa nytt. Samtliga fritidshem är överens om att detta är något vi kan bli bättre på. De fritidshem som använder sig av målarböcker ser att lösbladsanvändandet har minskat. De två fritidshem som använder sig av leklådor anser att det fungerar mycket bra. Det är ett bra sätt att få fritidshemmets lekmaterial att hålla längre. Många gånger upplever vi på fritidshemmen att barnen inte är rädda om materialet, lite för mycket av "slit och släng". Genom att barnen får "check ut" lådorna är de mera rädda om dem. De vet att de är ansvariga för just sina lådor. Men hur kan vi göra barnen mer "rädda" om våra saker i stort? Vi utnyttjar vår närmiljö runt vår skola. Genom att gå till skogen/lekparken får barnen en ökad medvetenhet om olika delar i allemansrätten på ett lättförståeligt sätt t.ex. inte bryta grenar eller skräpa ner. Vi som arbetar på fritidshemmen har en viktig roll då det gäller att bemöta pojkar och flickor. De ska ha lika stor del i verksamheten. Individens intresse får bestämma val av aktivitet, inte om de är pojke eller flicka. Vi är medvetna när vi planerar vår verksamhet, så att pojkar och flickor får lika stort utrymme. Vi vill att barnen på våra fritidshem ska få prova på och utveckla sina förmågor och intresse oavsett kön. På våra fritidshem gör vi ingen skillnad på kön utan ser till individen vid varje bemötande. KBU-undersökningen visar också att 92 % av våra tvåor på fritidshemmen anser att vi behandlar pojkar och flickor lika på våra fritidshem. En ökning från föregående år. Mellanmålet är en viktig del av barnets dag, förutom att fylla på med mer energi så är det ett tillfälle att få en lugn stund. Tre fritidshem äter mellanmålet på fritidsavdelningen och dessa tre fritidshem upplever att det är mindre stress kring mellanmålet, barnen äter mer och att det i sin tur leder till ett mer positivt fritidshemsklimat. Dessa tre fritidshem kan också styra så att 7

8 färre barn äter samtidigt vilket också leder till lugnare matsituation. I sin tur leder detta vidare till att det även blir lugnare för de barn som äter sitt mellanmål i matsalen. Åtgärd Fortsätta genomföra barnintervjuer Fortsatt arbete med "Hållbar utveckling". Se över våra gemensamma aktiviteter. Jämnare arbetsbelastning för respektive fritidshem. 8

9 Kunskaper Enligt Skolverkets Allmänna råd med kommentarer Fritidshem bör personalen på fritidshemmet: inventera vilka behov och intressen eleverna i den aktuella elevgruppen har för att kunna erbjuda dem en meningsfull och varierad verksamhet, välja aktiviteter, arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna en möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del, (s.32) Enligt Skolinspektionens Kvalitetsgranskning, 2010:3 s.13 bör verksamheten: vara lustfylld, varierad och bygga på en god balans mellan barnens fria val och inslag som är initierade och förberedda av personalen. Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11 ska: Skolan bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. (s.13) Arbetet i fritidshemmet Ett gott socialt klimat är betydelsefullt då vi anser att social samvaro ligger till grund för kunskap. Inom vår fritidsverksamhet betonas lekens värde. I leken utvecklas den fysiska, psykiska och sociala kompetensen. Genom lek lär sig barnen lösa problem, träna olika sociala roller, bearbeta information i den egna verkligheten. För god social samvaro krävs ett pedagogiskt perspektiv på barnens fria tid. Varje eftermiddag finns tillfälle till fri lek, både inom- och utomhus. Våra miljöer ska främja varje barns mångsidiga utveckling och lärande, ge möjlighet att välja det som passar det enskilda barnet bäst. På fritidshemmet har vi under året bl.a. bakat, spelat spel och lekt med lego. På detta konkreta sätt har vi bland annat tränat vardagsmatematik. Leken används som ett redskap för att nå kunskap. Våra barn har fått prova på olika aktiviteter under året. Alla fritidshem har bedrivit skapande verksamhet på olika sätt och med varierande material och tekniker. Lärandet sker varje eftermiddag i den dagliga verksamheten, genom fria- och styrda aktiviteter. Genom att pedagogerna ger barnen ansvar och uppmuntrar till eget tänkande utvecklas kunskap och förmåga att hantera sin egen vardag. Vid inköp av noga utvalda spel och leksaker till fritidshemmen förenas lek och kunskap. Verksamheten ska vara rolig och ta tillvara på barns nyfikenhet och lust att lära. Barnens alla sinnen ska användas vid lek och inlärning, barns utveckling och lärande sker hela tiden i alla sammanhang. För de äldsta barnen finns på fritidshemmet möjlighet till läxläsning på eftermiddagarna. Resultat Leken är ett utmärkt sätt att ta tillvara på barns lust och nyfikenhet till nytt lärande. Leken främjar spontanitet och fantasi. Fritidshemmen kompletterar skolan genom att använda leken 9

10 som ett verktyg till lärande och kunskap. Barnen får genom olika aktiviteter till exempel bandy, baka, hoppa hopprep eller måla akvarell ökad kunskap och nyfikenhet till nytt lärande. Barnen tränar vardagsmatematik genom att baka och klockan kan tränas med hjälp av ipad. I föräldraenkäten kan man utläsa att föräldrarna upplever att personalen utgår från barnens erfarenhet och vägleder och stimulerar till lärande. Diagrammet visar att det är en liten ökning från föregående år, samtidigt har dock andelen föräldrar som anser att personalen i "liten eller mycket liten grad" utgår från barnens erfarenhet ökat. Föräldraenkät i procent Föräldraenkät Fritidshem Svarsfrekvens % % % Upplever du att personalen utgår från barnens erfarhenheter och vägleder och stimulerar lärandet? 0 I mycket liten grad I liten grad I stor grad I mycket stor grad Ej svar Två fritidshem har haft sagor som tema i år. Detta för att komplettera skolan och medverka till att ge eleverna en ökad kunskap om sagor och berättande på ett lustfyllt sätt. I tvärgrupper har barnen fått arbetat med de olika berättelserna, både kända och mer okända sagor. Barnen har fått träna, prova på och lärt sig olika saker inom temat. Temat fick också vara en del av vår skolas större projekt Erasmus+. Under vårterminen fokuserade man på enbart en bestämd saga, som också resulterade i en teater. Teatern visades upp i samband med den årliga vernissagen. Två andra fritidshem har haft "Lika men Olika", som tema. Detta har varit en del av deras värdegrundsarbete. Ett vernissage avslutade temat. Genom intåget av ipads på fritidshemmen har möjligheten att utveckla barnens digitala färdigheter möjliggjorts. En åtgärd från föregående år var att fortsätta arbetet med IT, datorer och ipads. Detta har gjorts i varierande omfattning. Två fritidshem har låtit de äldsta barnen göra film med ipad men på övriga fritidshem har mest ipads använts som spelmaskiner. 10

11 Vi har under året tydliggjort för barnen att vi är olika, har olika behov och därmed så lär vi oss på olika sätt. Enligt KBU-undersökningen kan man utläsa att Stodeneskolans fritidshem ligger under medelvärde i Karlstad kommun då det gäller frågan Jag tycker att jag lär mig olika saker på fritids. Det är försämring från föregående år på Stodeneskolans fritidshem då 12 % anser att de inte tycker att de lär sig något på våra fritidshem. Resultat från KBU-undersökningen Aktiviteter Ett fritidshem har en egen frågesport "Vem vet mest" som ger barnen möjligheter att visa vad man kan i många olika ämnen. Här lär sig barnen även genom att vara åskådare. Alla fritidshem har under året haft tillfällen där föräldrar, syskon och andra anhöriga varit inbjudna att ta del av verksamheten. Läxläsningen som erbjudits på fritidshemmet för de äldre barnen har utnyttjats minimalt. Däremot har en grupp fritidsbarn deltagit i skolans läxläsning. Analys Lärandet sker i hela vår dagliga verksamhet. Verksamheten anpassas utifrån barnens olika mognad, intresse, kunskaper och aktuella händelser. Vi uppmanar barnen till egna initiativ och att lära av varandra. Alla fritidshem har en varierad verksamhet där barnen erbjuds en utvecklande fritid med fokus på barns önskemål. En del aktiviteter är fria, andra styrda. Viktigt att barnen känner att fritidshemmet även är deras "fritid". De två fritidshem som arbetat med sagor som tema har fått mycket god respons och uppskattning av så väl barn som föräldrar. I tvärgrupper har barnen ökat sin lust och 11

12 nyfikenhet kring ämnet sagor. Både kända och mer okända sagor har barnen fått stifta bekantskap med. För att få en röd tråd mellan fritidshem och skola har även en av sagorna varit en del i skolans större projekt - Erasmus+. Under vårterminen satte dessa två fritidshem upp en teater - Pippi Långstrump som visades upp på fritidshemmens årliga vernissage. Både personal och barn tycker att det har varit roligt att jobba med teater trots att det har varit tidskrävande och ibland svårt att få till teaterträningarna p.g.a. barnens fritidstider/lediga dagar/ barn som följde med kompisar hem osv. Temat "Lika men Olika" har gett barnen en ökad förståelse för våra olikheter. Även detta tema avslutades med ett vernissage. Inför nästa läsår kommer ett av fritidshemmen fortsätta att arbeta med att tydligöra det sociala samspelet i gruppen. Ta upp dilemman, situationer och svårigheter som kan dyka upp och samtala om dessa vid olika samlingar. Här hoppas man kunna hitta lösningar tillsammans med barnen eller presentera "personalens" tankar. De vill även ge föräldrar en ökad insyn och förståelse i deras arbete kring detta. Vi använder leken som ett verktyg till lärande och kunskap. Fritidshemmen kompletterar skolan men vi behöver bli tydligare på att visa hur vi kompletterar skolan. Ibland är det svårt för barnen att förstå detta. De tror att de bara leker. Viktigt att vi belyser detta då barnen både lär sig och tränar på många olika saker på våra fritidshem. KBU-undersökningen visar att vi, Stodeneskolans fritidshem har en försämring från föregående år i frågan "Jag tycker att jag lär mig olika saker på fritids". Vad kan det bero på? Har vi pedagoger varit för otydliga med att berätta vad de tränar/lär sig på fritidshemmen? Eller gör vi för lätta saker som de reda kan? Vi har i flera år jobbat med att tydliggöra för barnen vad vi tränar på och lär oss på våra fritidshem, men kanske är vi inte tillräckligt tydliga? Eftersom vi i år ser en tydlig försämring måste vi inför nästa läsår fundera mera kring detta. Hur ska vi få barnen att lära sig mer på fritids? Eller få dem att förstå att de faktiskt lär sig mycket på fritids också? Möjligheten till läxläsning på äldre fritidshemmet har funnits även i år, men har utnyttjat dåligt. Skolans läxläsning har dock utnyttjats av en grupp barn. Fritidshemmets läxläsning kommer dock att erbjudas även nästa år, då vi vill ge barnen möjlighet till detta. Många barn har långa dagar och många aktiviteter. Under detta läsår har endast ett fåtal barn på två av fritidshemmen arbetat med IT, datorer eller ipads. IPads har mestadels används som spelmaskiner. Även här behöver vi fundera över hur vi ska gå vidare med arbetet IT? Ska vi t.ex. enbart använda ipads till spelmaskiner eller...? Barnen har en enorm stor kunskap om datorer, IT, ipads osv. Det är viktigt att vi, pedagoger tar tillvara på barnens kunskap. Kanske några barn kan få vara "lärare" och visa andra barn hur man gör ett visst spel eller film? Ett fritidshem tänker arbeta med film nästa läsår. Låta barnen göra ett manus som de vuxna ska "godkänna" innan filmen ska skapas. Alla fritidshem måste inför nästa läsår fortsätta sitt arbetet i den digitala världen. Åtgärd Fortsatt arbete med att tydliggöra för barnen vad de tränar på/lär sig på fritidshemmet. Fortsätta arbetet med IT, datorer, ipads. 12

13 Barns delaktighet och inflytande Enligt Skolverkets Allmänna råd med kommentarer Fritidshem är det viktigt att personalen: lyssnar på deras (elevernas) önskemål och åsikter, tar ställning till dessa samt kommunicerar med eleverna så att de förstår personalens prioriteringar och ställningstagande. (s.34) En förutsättning för att eleverna ska uppleva meningsfullhet är att de görs delaktiga och får inflytande över utformningen av verksamheten. (s.32) Lgr 11: "har kunskaper om demokratiska principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former." (s. 15) Arbetet i fritidshemmen De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga, ska omfatta alla våra barn. Det åligger oss vuxna att låta barnen förstå värdet av deras åsikter, så att de både vill och vågar vara med och påverka. Barnen är ofta delaktiga i verksamheten och vi anser i stort att de har god kompetens för att styra över sin egen tid på fritidshemmet. De äldre barnen kan även ta initiativ och genomföra egna aktiviteter och idéer. Vårt förhållningssätt som vuxna är avgörande i arbetet med barns delaktighet och inflytande över den egna vardagen. För att kunna agera demokratiskt behöver barnen få erfarenheter av att delta i demokratiska processer, exempelvis vid samlingar. Vi arbetar utifrån barnens rätt till ansvar och inflytande och det ska prägla arbetet på fritidshemmet. Barnen är delaktiga vid inköp av material. De har fått önska vad som ska köpas in, vilket medfört ett bättre urval av material. Ett material som barnen dessutom känner större ansvar för. Våra fritidsbarn blir erbjudna olika aktiviteter, en del aktiviteter är frivilliga andra inte. KBU-enkät genomfördes under våren med elever i årskurs två på våra fritidshem. Alla fritidshem har också genomfört barnintervjuer med några elever ur varje årskurs. Resultat Samtliga fritidshem har haft samlingar för att göra barnen mer delaktiga och att de ska kunna påverka sin verksamhet. I samlingar tränar barnen på demokrati, prata inför grupp, lyssna på varandra, vänta på sin tur, respektera olikheter med mera. Det är viktigt att barnen känner sig delaktiga och att de ser att det går att påverka verksamheten. Barnen får utefter mognad ökat ansvar, exempelvis att få gå ensamma till skogen. 13

14 I KBU-undersökningen kan man utläsa att våra tvåor på Stodeneskolan ligger snäppet under medelvärde i Karlstads kommun när det gäller frågan "Jag får vara med och bestämma på fritids", 80 %. (Se diagram - Normer och värden.) Barnen är delaktiga i inköp av material och det ökar deras ansvarskänsla att vara rädda om sakerna. KBU-undersökningen visar att 95 % av elever i årskurs två tycker att fritidspersonalen lyssnar på dem. Det är ungefär samma som medelvärdet för Karlstads kommun (96 %). Även barnenkäten visar att barnen anser att vi lyssnar på dem Upplever du att de vuxna lyssnar på dig? Svarsfrekvens % % % 0 Alltid Ofta Ibland Aldrig Ej svar För att ge barnen ännu mer inflytande över sin fritidsverksamhet har det varit tänkt att vi inför varje lov ska samla de närvarande barnen och frågat dem vad de vill göra under lovveckan. Utifrån det görs sedan en planering. Detta har gjorts i olika utsträckning. Trots att ett av årets åtgärder var att låta eleverna vara mer delaktiga i val av tema för Fritidshemmens dag har detta inte skett. Ansvarig personal för Fritidshemmens dag beslutade om årets tema. Analys I KBU-undersökningen kan man se att merparten, 80 %, av barnen i år två anser att de får vara med och påverka fritidshemmens verksamhet. Det är under medelvärdet i Karlstads kommun där 89 % anser att de får vara med och påverka. Barnenkäten visar att 83 % får vara med och påverkar medan 4 % anser att de inte får påverka alls. Det är viktigt att vi pedagoger tydliggör för barnen när vi till exempel gör en aktivitet som barnen själva har önskat/bestämt att det faktiskt är de som har kommit med detta förslag. Vi, pedagoger, anser att barnen är med i stor utsträckning och påverkar sin fritidstid. Barnen behöver dock påminnas 14

15 återkommande om att de är delaktiga. Vi, pedagoger, måste kanske också tydliggöra för barnen om vad de kan vara med och påverka för att känna sig delaktiga. Genom att barnen är delaktiga, blir deras fritidstid mera meningsfull och rolig. De är även mer rädda om inköpta material. I samling tränas många bra saker exempelvis att respektera varandra, vänta på sin tur, prata inför grupp med mera. Alla fritidshem anser att samlingar är ett bra sätt att ge barnen en bra träning inför att bli goda demokratiska medmänniskor. Därför kommer vi att fortsätta att ha samlingar, dock i olika utsträckning. Det bestämmer varje fritidshem utifrån sin barngrupp. Även om en av årets åtgärder var att låta eleverna vara mer delaktiga i valet av tema för Fritidshemmens dag har det ej skett. Det har varit lite "stort" att få till alla elevernas delaktighet eftersom de är så många men eftersom det är viktigt att ge barnen inflytande över sin fritidsverksamhet bör vi ta tillvara detta och låta barnen få vara med och bestämma. Det står ju också i de allmänna råd med kommentarer som Skolverket gett ut att "en förutsättning för att eleverna ska uppleva meningsfullhet är att de görs delaktiga och får inflytande över utformningen av verksamheten." (s. 32) Kan vi komma med olika förslag om olika teman och barnen röstar vid ex. samling? Ska en speciell grupp barn vara delaktiga? Ska vi, fritidspedagoger bestämma tema men barnen får önska olika aktiviteter i temat? Eller ska helt enkelt Fritidshemmens dag vara en rolig "överraskningseftermiddag" för eleverna? Under "Normer och värden" kan man läsa att ansvarigt fritidshem för Fritidshemmens dag kan känna att det blir "stort" och mycket att göra. Arbetsbelastningen behövs ses över då det gäller våra gemensamma aktiviteter och vi, fritidspedagoger, behöver ta ett slutgiltigt beslut hur vida barnen ska vara med och forma Fritidshemmens dag eller ej? Inför varje lov har ambitionen varit att vi ska samla barnen (de barn som är närvarande på lovet) och frågat dem vad de vill göra för aktiviteter/saker. Utifrån barnens önskemål, personal och barngrupp har vi, personalen, sedan satt ihop en planering för veckan. Detta har skett i olika utsträckning. Vi har tillsammans med barnen diskuterat vad man kan göra, vad saker kostar osv. allt för att barnens ska får så stort inflytande som möjligt. På två fritidshem har barnen fått komma med önskningar på vad de vill göra på respektive lovet men den "stora veckoplaneringen" har ändå pedagogerna skött. Detta för att det är svårt att få till en bra planering utifrån barnens önskningar då de kommer och går under lovet. Ibland kan en grupp barn önskat något, men så är de inte närvarande när aktiviteten ska genomföras. Åtgärd Låta barnen få vara med och bestämma om vad de vill träna/lära sig på fritidshemmet. Ta ett slutgiltigt beslut över hur Fritidshemmens dag bör utformas. 15

16 Samverkan Enligt Skolverkets Allmänna råd med kommentarer Fritidshem bör personalen i fritidshemmet: informera och föra en dialog med elevens vårdnadshavare om hur aktiviteterna i fritidshemmet leder fram till syftet och målen med fritidshemmets verksamhet, (s. 39). Lgr 11: "samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet." (s.16) Arbetet i fritidshemmen Ett viktigt arbetsområde för fritidshemmen är att göra verksamheten synlig för omvärlden. Pedagogerna försöker tidigt skapa ett nära och förtroendefullt samarbete med barnens vårdnadshavare. Blivande 6-års föräldrar inbjuds till en informationskväll där verksamheten presenteras, med bland annat ett bildspel, visning av lokaler samt frågestund. Föräldrarna får även en broschyr från respektive fritidshem med mål och praktisk information m.m. Fritidspedagogerna deltar i klassernas föräldramöten och redogör för arbetet under skoldagen. Föräldrakontakten vid lämning och hämtning är ett bra tillfälle att ge respektive föräldrar information om deras barn. Varje år inbjuds föräldrar och syskon för att ta del av verksamheten. Fritidshemmen dokumenterar verksamheten för att kunna synliggöra den för föräldrarna. En fritidspedagog deltar också som representant vid klassombudsträffarna för att även fritidshemmen ska vara delaktiga. Fritidshemmen använder till viss del skolans hemsida för att förmedla information. Två fritidshem har var sitt instagramkonto. Föräldrarna inbjuds varje år till någon form av föräldrasamverkan, såsom vernissage eller drop-in. Resultat Det är viktigt och betydelsefullt att tidigt skapa bra relationer till föräldrarna. Den dagliga kontakten med föräldrarna är bra. Det är viktigt att föräldrarna känner sig trygga i dialogen med fritidshemmens personal och att de har god insyn i verksamheten. En tät föräldrakontakt underlättar det gemensamma arbetet runt barnet. Vid informationskvällen för blivande 6-årsföräldrar visades ett bildspel med tyngdpunkt på vad barnen lär sig på fritidshemmet. Inskolningen av våra nya 6-åringar sker i samverkan med förskolan i juni. När de nya 6-åringarna besöker oss på fritidshemmet, inskolas de blivande treorna på äldrefritids. 16

17 I och med Skolverkets nya allmänna råd med kommentarer - fritidshem deltog en fritidspedagog som representant för fritidshemmen vid klassombudsmötena. "Enligt skollagen ska elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i det systematiska kvalitetsarbetet samt medverka i forum som samråd." (Skolverkets allmänna råd med kommentarer - fritidshem, s.39) Fritidshemsföräldrarna får möjlighet att fylla i en enkät om deras barns fritidsverksamhet under vårterminen. Alla fritidshem har lämnat ut föräldrabrev. Alla använder hemsidan, men i varierad grad. Två fritidshem använder enbart sin blogg för att ge föräldrar information om vad som händer och sker på fritidshemmet. Här lämnas heller inga lovlappar ut utan de finns på bloggen. Ytterligare ett fritidshem har under året skaffat ett insagramkonto för att föräldrar snabbt ska få lite "här och nu"- inlägg. Information på Stodeneskolan "första sida" sker vid speciella tillfällen. Om någon kommer med synpunkter eller klagomål förklarar vi hur, vad och varför. Är det något som vi inte kan svara på hänvisar vi till vår rektor. Vi använder oss av en modell som Karlstad kommun utformat Var vänder Du Dig som elev eller förälder när Du vill framföra synpunkter och klagomål?. Vi dokumenterar verksamheten genom foto för att föräldrar ska kunna ta del av den. Analys Det är viktigt att föräldrakontakten fortsätter att fungera väl. En bra och god relation till föräldrarna är en förutsättning för att ge deras barn en så bra dag som möjligt. Vi har på fritidshemmet fördelen att kunna skapa bra relationer, då vi träffar dem varje dag. Fritidshemmen anser att de aktiviteter som föräldrar och andra anhöriga är inbjudna till är mycket uppskattat av både barn och föräldrar. De får då en inblick i vår verksamhet. Några av fritidshemmen dokumenterar verksamheten genom foto, de sätts sedan upp i digitalfotoram eller som utskrivna bilder. Föräldrarna och även barnen kan ta del av verksamheten. Barnen berättar om sina erfarenheter och föräldrarna samtalar om bilderna. Det vi, fritidspedagoger dock behöver bli bättre på är att tydliggöra för elevernas vårdnadshavare "om fritidshemmets syfte och mål, samt hur personalen i fritidshemmet konkritiserar målen i det pedagogiska arbetet." (Skolverkets allmänna råd med kommentarer - Fritidshem, s. 40) Vi behöver tydliggöra vilka mål och syfte vi har med just denna aktivitet/projekt. Koppla ihop våra mål med Lgr11 och Skolverkets allmänna råd med kommentarer - Fritidshem. Ett fritidshem skriver i sin egna utvärdering att de behöver bli tydligare i sin information till föräldrarna, t.ex. behöver de belysa för föräldrarna om sina tankar, lösningar, erfarenheter osv. för att ge föräldrarna en ökad insyn och förståelse för barnens fritidsvardag. Informationskvällen för blivande 6-årsföräldrar är värdefull för våra nya föräldrar. De har flera funderingar och för en del är det deras första barn i skolan. Vi, fritidspedagoger, anser att det är en bra start på ett gott samarbete. 17

18 Vi hade föregående år 63 % svarsfrekvens på vår föräldraenkäten. Inför detta läsåret hade vi som mål att öka svarsfrekvensen med det har vi inte lyckats med. I år svarade 40 % av våra föräldrar. Här måste vi absolut bli bättre till nästa år. De allra flesta fritidshem erbjöd sina föräldrar att besvara föräldraenkät i samband med ett vernissage/drop-in. Vi måste bli bättre på att berätta för vår föräldrar att deras svar är viktiga för oss. Två fritidshem anser sig veta orsaken till att de har dålig svarsfrekvens just i år. De lät föräldrarna svara på enkäten i samband med deras teater och vernissage. Det blev för stort och föräldrar hade nog för mycket att se och göra tillsammans med sina barn så enkäten kom i andra hand. Personalen hade också mycket att fixa och hann inte med att uppmana föräldrar till att svara på enkäten i den utsträckning som de velat. Lärdom till nästa gång är att inte ha ett för stort vernissage. Fritidshemmen har haft några synpunkter och klagomål under läsåret. Vid dessa tillfällen då synpunkter dykt upp har vi använt oss av modellen Vart vänder Du Dig som elev eller förälder när Du vill framföra synpunkter och klagomål?. I år har inskolningen av de nya 6 åringarna skett under två veckor i maj- juni. Vi har tillsammans med förskolan arbetat fram en inskolningsplan, där vi samarbetar med förskolan och föräldrarna. I samband med inskolningen av våra nya fritidsbarn skolas våra blivande treor in på äldrefritids. Detta är en förutsättning för att inskolningen ska kunna genomföras i juni. En bra inskolningsplan men den kräver också en väl genomtänkt planering för att det ska fungera med alla barn på de olika fritidshemmen. I föregående kvalitetsredovisning var en åtgärd att informera via hemsidan. Detta har uppfyllts i varierad grad. Eftersom vi haft denna åtgärd i något år måste varje fritidshem under nästkommande läsåret hitta sin "lösning" på hur och när man skriver och lägger ut på hemsidan. Det har även beslutats vid något av våra fritidsmöten att en personal är ansvarig att lägga ut lovlappar på samtliga fritidshems hemsidor på skolan. Är detta något som även kan göras vid gemensamma aktiviteter? Ansvarigt fritidshem lägger ut inbjudan/information på samtliga bloggar? De fritidshem som uppdaterar kontinuerligt har upptäckt att informationen inte alltid läses i den grad som önskas. Det har blivit bättre under året men vi behöver arbeta vidare med detta. De två fritidshem som har instagramkonto har fått mycket positiv respons. Ett snabbt och enkelt sätt att nå ut till föräldrarna. Användandet av Stodeneskolans "första sida" behöver bli bättre. Här måste vi bli duktigare på att delge/informera föräldrar i stort vad som händer och sker på våra fritidshem. Kan vi hitta ett bra system för detta? Någon som är extra ansvarig? Åtgärder Information via hemsidan och få föräldrar att aktivt ta del av den. Varje fritidshem måste hitta sin "lösning". Öka användandet av Stodeneskolans "första sida". Öka svarsfrekvensen på föräldraenkäten. 18

19 Det systematiska kvalitetsarbetet Tack vare vår rutin för det systematiska kvalitetsarbetet är delaktigheten god när det gäller medverkan i kvalitetsredovisningen. Rutinen täcker in större delen av arbetsåret och involverar elever, vårdnadshavare, personal och skolledning. Rutinen resulterar i en stor mängd material som sedan ska sammanställas till en helhetsbild. Vi strävar ständigt till att utveckla delaktigheten i kvalitetsrapporten tillsammans med utvecklingspedagogen och vår skolutvecklingsgrupp. Våra rutiner ska stämmas av och skrivas in i vårt årshjul. Vi ska fortsätta bygga upp vår kunskapsbank via egna enkäter och medverka i kund- och brukarundersökning. Melinda Sohl, fritidspedagog 30 juni 2016, Karlstad 19