Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box HOVA

Transkript

1 Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box HOVA

2 Inledning Kravet på kvalitetsredovisning regleras i Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. (1997:7029). Syftet med denna kvalitetsredovisning är att kritiskt granska och bedöma i vilken grad vi under läsåret 09/10 har utvecklat skolan i förhållande till de fastlagda intentionerna. I kvalitetsredovisningen har vi valt att redovisa några av de insatser som vi bedömer som särskilt viktiga för verksamheten under målområde 1, 2 och 3. Skolverket har i sina Allmänna råd för kvalitetsredovisning särskilt påtalat vikten att bredda delaktigheten i arbetet med att ta fram redovisningen. Denna kvalitetsredovisning har under läsåret utarbetats av personalen. Vi har kontinuerligt reflekterat, observerat och analyserat verksamheten men vi lägger också stor vikt vid de synpunkter som har kommit från barn, föräldrar och andra intressenter. Verksamhetsbeskrivning och ekonomiska förutsättningar Fritidshem är avsett för barn 6-12 år. Verksamheten tillhör Regnbågsskolans rektorsområde. Under 2007 har utkommit nya allmänna råd för fritidshem. Tyngdpunkten är lagd vid fritidshemmets uppgift som den finns formulerad i skollagen: Skolbarnomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Mål för verksamheten anges i Lpo 94, den kommunala Skolplanen, likabehandlingsplanen samt den lokala arbetsplanen. Fritidsverksamheten ska bidra till att målen uppnås. Tjänstefördelning Antal tjänster Antal personer Fritidshem 3,0 5 Målområde 1 Pedagogisk utveckling Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (Läroplan Lpo 94) Mål 1. Från och med hösten 2005 ska det i varje arbetslag och enhet finnas ett målmedvetet arbete kring språklig medvetenhet och problemlösning. 2. Från och med hösten 2006 ska en successiv förbättring av resultaten i de nationella proven kunna påvisas. En skriftlig analys av resultaten ska redovisas årligen i enheternas kvalitetsredovisning. Mål på Regnbågsskolans fritids Barnen ska ha en meningsfull sysselsättning. 2

3 Insatser Fri lek och daglig utevistelse Stimulerande aktiviteter, miljö och material Skapande verksamhet Drama och musik Resultat Vi bedömer att vi nått målen med gott resultat. Analys Vi har under läsåret prioriterat den fria leken på fritids. Den fria leken har gett barnen social, motorisk och språklig kompetens. Dessa kompetenser ger en god grund för barnens läs- och skrivinlärning. Vi anser även att den fria leken är betydelsefull för barnen när det gäller att bearbeta sina tankar och känslor. I den fria leken har barnen lekt väldigt bra och blandat både mellan olika åldrar och olika kön. Året har varit väldigt konfliktfritt med tanke på hur många barn vi har. Vi tror att det är att barnen är åldersblandade och att vi har prioriterat den fria leken som har bidragit till den goda stämningen och harmonin på fritids. Under läsåret har vi haft några killar i personalgruppen. Detta har lett till lite andra aktiviteter i den fria leken. För att kunna stimulera den fria leken ännu mer, vill vi prova att inte ha så mycket saker framme utan byta ut efter hand för att variera och att barnen provar andra saker. Detta läsår har barnen i stort sett haft fri tillgång till material att skapa med. Vi har inte haft modeller att pyssla efter som vi haft tidigare utan barnen har kommit och frågat efter saker till sina skapelser. Detta har varit både bra och dåligt; barnen har verkligen skapat fritt men det har kanske blivit saker som hamnat i soporna när det väl blev klart. Skapandeprocessen har varit det viktiga. Det vi skulle kunna förbättra är att vi hjälper barnen att slutföra och färdigställa sina projekt. Att göra utställningar där de får visa upp sina skapelser och känna stolthet över dem. Vi behöver också tänka på möbleringen så att skapandematerialet är mer tillgängligt för barnen. Barnen leker periodvis mycket med handdockor och skapar egna föreställningar som de spelar upp för varandra. Vi har börjat tillverka en kuliss till dessa lekar. Tyvärr blir det så att när intresset för handdockorna inte är så stort så stannar även arbetet med kulissen. Det vi kan göra bättre är att aktivt inspirera barnen genom att plocka fram sagor och böcker till pjäser och ta fram stimulerande material till egen tillverkning av handdockor. 3

4 I musikrummet mimar barnen till musik och har uppträdande för varandra. Rummet används periodvis mycket till musiklek. Rummet behöver en allmän uppfräschning för att locka mera. Vi har bytt ut vårt utbud av böcker och barnen får låna med sig böcker hem. Barnen tittar gärna själva i de nya böckerna. Vi läser högt för barnen när de själva frågar efter det. Det vi kan bli bättre på är att själva ta initiativet till högläsning. Åtgärder för utveckling Slutföra och färdigställa projekt Utställningar Begränsa urvalet av material och byta efterhand Titta över möblering och material Fräscha upp musikrummet Målområde 2 Demokrati och inflytande Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. (Skollagen) Mål 1. År 2007 har alla barn och elever fått ett ökat reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, vilket ökar med stigande ålder och mognad. 2. I alla skolor bedrivs senast 2007 ett aktivt jämställdhetsarbete. Mål för Regnbågsskolans fritids Barnen ska känna sig delaktiga i verksamheten. Insatser Samling och fritidsråd Trivsel och föräldraenkät Likabehandlingsplanen med årlig plan Resultat Vi bedömer att vi nått målen med mycket gott resultat. 4

5 Analys: Gullspångs kommun har nu en gemensam Likabehandlingsplan för hela kommunen och varje enhet har en egen årlig plan. Fritids har medvetet arbetat med att barn och personal tillsammans reflekterar över situationer och händelser. Vi hjälper barnen att sätta ord på sina känslor och tankar. Vi har verkat och arbetat för att alla barn ska behandlas på ett likvärdigt sätt oavsett kön. Ambitionen är att flickor och pojkar ska ges lika stort utrymme och uppmärksamhet i barngrupperna. Intentionerna är att alla barn ska kunna välja aktiviteter och material utifrån intresse och personlighet och inte utifrån kön. Vi har uppmärksammat alla former av mobbning och reagerat direkt mot diskriminering och kränkande behandling. Två gånger per termin träffas några barn från varje årskurs och en fritidspersonal för att diskutera vad som är bra på fritids och önskemål om saker de vill göra. Det har kommit fram många bra förslag från barnen. Det har inte alltid varit så många som velat vara med på fritidsrådet och vi hoppas kunna ändra på det genom att säga till barnen i god tid innan och ha en dagordning med återkommande punkter. Vi genomförde en trivselenkät för att undersöka hur barnen trivs och uppfattade sin möjlighet att påverka (bilaga1). 34 st barn på fritids i olika åldrar och kön svarade på enkäten. Majoriteten (alla utom 1) svarade att de trivs och (alla utom 4) att de kunde vara med och påverka och vara delaktiga i verksamheten. Det känns bra att så många uppfattar fritids så positivt, även om vi strävar efter att få 100% att känna sig nöjda. Föräldraenkäten visar att föräldrarna är nöjda med både oss personal och med verksamheten i stort (se bilaga 2). Det hade varit trevligt med mer kommentarer. Vi kanske får formulera om frågorna. Vi fick in svar från hälften av de vi delade ut enkäten till. Allt färre föräldrar kommer och hämtar och lämnar sina barn på fritids. Barnen cyklar hem själva, föräldrar ringer och vill att vi ska skicka deras barn hem eller ut till parkeringen. Vi skickar många barn till kör, miniorer, fotbollsträning osv. Det är smidigt för föräldrarna, men kan bli rörigt för oss. Vi gör utskick till barnens föräldrar via kontaktböckerna barnen har i skolan. Vi har funderingar på att göra utskick via mejl, men har inte kommit på något bra sätt att hantera detta. Vi funderar vidare. Viktig information kommer inte alltid fram till oss på fritids, så som nya telefonnummer, ändrade arbetsplatser, schemaändringar. Vi vet inte hur vi ska kunna nå fram till föräldrarna med hur viktig sådan information är för deras barns trygghet. Åtgärder för utveckling: Kommunikationen med föräldrarna Rutiner runt fritidsrådet 5

6 Målområde 3 Hälsa och miljö Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. (Läroplanen Lpo 94) Mål 1. Skolorna i Gullspångs kommun skall ha nått utmärkelsen Miljöskola alternativt Skola för hållbar utveckling senast under Barn och elever ska senast år 2008 ha nått en ökad förståelse för hur de kan påverka sin hälsa och livskvalitet. Mål på Regnbågsskolans fritids Barnen ska känna sig trygga och trivas. Insatser Skola för Hållbar utveckling Resultat Vi bedömer att vi nått målen med mycket gott resultat. Analys: Alla förskolor och skolor i kommunen har utmärkelsen Skola för Hållbar utveckling. Under året har vi arbetat efter dess intentioner. Ett hållbarhetsråd har bildats och där har man arbetat på en handlingsplan under våren. Den kommer att vara ett stöd i det fortsatta arbetet med Hållbar utveckling. Arbetet med hälsa och miljö ingår dagligen i vår verksamhet. Uteleken fungerar bra för det mesta. Krigslekar med pinnar kan bli för mycket ibland. Då skulle vi behöva få barnen att fokusera på något annat, t ex erbjuda annat lekmaterial. Det har varit väldigt populärt att vara med och hjälpa till på gymnastiken. Många har deltagit. Vi behöver få lite mer ordning på vem som får hjälpa till, inte bara den som tjatar mest. Vi sopsorterar men är dåliga på att involvera barnen. Barnen vet ändå att vi sopsorterar kom det fram i deras trivselenkät (se bilaga). Vi funderar på hur det blev med komposten? Få barn känner sig ensamma på fritids, enligt enkäten. Det tycker vi är positivt. Vårt mål är dock att ingen ska känna sig ensam. 6

7 Eftersom det finns många barn på fritids är chansen stor för de flesta att hitta någon att leka med. Kanske är det så att de som känner sig ensamma är de lite äldre barnen som inte har så många i sin egen ålder att vara med. De flesta trivs också med oss vuxna. Samma personal finns omkring barnen på dagarna och det blir en trygghet för dem. Den fria leken, ute och inomhus är ryggraden i fritids verksamhet. Där har barnen tränat motorik och bearbetat nya händelser. De har även utvecklat sin konflikthanteringsförmåga och samarbetsförmåga. Enligt barnens önskemål gjorde vi i ordning ett gym på fritids. Det var mycket välbesökt. Åtgärder för utveckling Vi fortsätter att i ordningsställa en idébank Involvera barnen i sopsorteringen Personalen gm. Elenor Spetz-Ramberg, rektor 7

8 Bilaga 1 Trivselenkät Fritids Vt 2010 Antal svar : Jag trivs på Fritids Jag får vara med och påverka på Fritids Antal svar: Vad gör vi på Fritids för miljön? Vi slänger skräp, sopsorterar, är rädda om naturen, använder gamla saker (till pyssel mm), skräpar inte ner, plockar upp skräp. Tycker du vi är nyttiga på Fritids? (mellis, aktiviteter) Ja! Springiga lekar, gymmet, gympan, frukt och grönsaker, utevistelsen, maten. Tre saker som är roliga/bra på Fritids? Pärla, leka, vara ute, spela spel, leka med kompisar, gogs, rita, pyssla, lekrummet, bygga med kaplastavar, måla, leka lekar, cykla, gunga, dansa och sjunga. Vara med kompisar, bygga med lego, vara i dockvrån, fröknarna. Bra att det finns stort utrymme, träffa kompisar, spela bandy och fotboll, bygga kojor, gympan, leka med Barbie, fingervirka, läsa böcker och mycket mer. 8

9 . Bilaga 2 Föräldraenkät Fritids Vt 2010 Är Ni nöjda med verksamheten? Ja Nej 22 0 Om inte,vad saknas? Rejälare mellanmål. Är Ni nöjda med personalens bemötande? Ja Nej 22 0 Om inte, vad saknas? Personalen är alltid glada, trevliga och flexibla. Upplever Ni som föräldrar att Ni är informerade om vad som händer på Fritids? Ja Nej 21 0 Om inte, vad saknas? Vad tycker Ni som föräldrar att det är viktigt att vi jobbar med på Fritids? Kamratskap, göra saker tillsammans, ta hänsyn till varandra. Fritids ska vara en fristad efter skolan. Främja barnens kreativa sidor, uppmuntra till rörelse och uteaktiviteter. Få till gruppkonstellationer som fungerar bra med så lite konflikter som möjligt. Att barnen ska få må gött. Precis det ni gör. 9

10 Tack för er medverkan! Fritidspersonalen 10