RÖDA BERGAS KVALITETSREDOVISNING FÖR LÄSÅRET 09/10

Transkript

1 SMEDJEBACKENS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen RÖDA BERGAS KVALITETSREDOVISNING FÖR LÄSÅRET 09/10 Postadress SMEDJEBACKEN Telefon Telefax E-post:

2 GRUNDFAKTA OM RÖDA BERGA LÄSÅRET 2009/2010. Röda Berga är en stabil korridorskola från 1950-talet, som ligger centralt i samhället. På 70-talet byggdes skolan ut med fler klassrum. Skolan har nära till naturen för uteaktiviteter. Aula, matsal, slöjdsalar, salar för hem- och konsumentkunskap och idrottshall delas med en intilliggande 5-9- skola, Bergaskolan. De 12 klassrummen och de 5 grupprummen är fördelade på två plan. Tre av grupprummen används av speciallärare. Dessutom finns en mindre datasal med 8 platser. Därutöver finns ett bibliotek. Röda Bergas upptagningsområde karaktäriseras av en blandning av villabebyggelse och lägenhetsområden. Dryga 40-talet av eleverna åker skolskjuts. Under läsåret 2009/2010 såg klasserna ut på följande sätt: Klass Antal elever Förskoleklass 38 Svalan/Örnen Under vårterminen hade vi totalt 175 elever och 14,6 tjänster, varav 1,55 speciallärare, en assistent och fritidspersonal, vilket ger 8,34 personal/100 elever. Samtliga lärare är behöriga utom en av lärarna i musik. Skolan har även en mottagningsklass för nyanlända elever, vilken utökats kontinuerligt under läsåret. På skolan finns också fyra fritidshemsavdelningar med en personalstyrka på 4,51 tjänster. Det innebär en utökning med en avdelning, som placerades i den utrymda Rektorsvillan under höstterminen. De fyra fritidsavdelningarna hade totalt ca 130 barn under året. Personalen arbetade under läsåret i ett arbetslag. UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN Utvärderingen av verksamhetsplanen startade efter årsskiftet. Den lokala arbetsplanen aktualiserades vid arbetslagsmöten och konferenser. Elevenkäter och föräldraenkäter har funnits som underlag för utvärderingen. 1

3 NORMER OCH VÄRDEN Resultat av åtgärder från föregående år För att eleverna ska känna ökad trivsel har hela skolan arbetat med konkreta mål som vi plockat ur avsnittet om normer och värden. Under hösten har valt två-tre mål som alla jobbat med under två-tre veckor. Dessa har utvärderats efter 3 veckor och nya mål satts upp av arbetslaget. Under höstterminen intervjuades trygghetsgruppen alla elever enskilt. Utvärderingen blev klar före jul. Under vårterminen så planerade trygghetsteamet gruppstärkande uppgifter som alla klasser arbetade med under samma tid. Före sportlovet genomfördes en elevenkät. Enkäten analyserades och utvärderades före vårterminens slut. Vid schemaläggningen såg vi till att fördela rastvaktresurserna på ett bra sätt. Vi har arbetat aktivt med normer och värden. Rastvaktsresurserna fördelades bra. Trygghetsteamet intervjuade samtaliga elever. Inte ett enda fall av mobbingärende har rapporterats under läsåret., Målen under hösten byttes inte i alla klasser utan vissa klasser arbetade med samma mål under hela läsåret. Och därmed utvärderades inte målen i arbetslaget som tänkt. Alla elever på Röda Berga skall trivas, utveckla empati och sin sociala förmåga. - Att arbetslaget utvärderar arbetet med normer och värden en gång i månaden - Arbetet med normer och värden planeras med arbetslaget vid terminsstart Hälsa och livsstil Resultat av åtgärder från föregående år. Vi har inte beslutat vem eller vilka som ska ansvara för läsårets fysiska aktiviteter som ligger utanför idrottslektionerna. Vi har genomfört tema och friluftsdagar under läsåret. Både år 1 Både år 1 och 2 har fått simundervisning. Vi har haft en del gemensamma aktiviteter t.ex lekdag och vintersportdag. Olika personalgrupper har tagit ansvar för planerandet av fysiska aktiviteter utanför idrottslektionerna. Eleverna har planerat och genomfört fotbolls och bandyplanering. Vi är miljöskola och alla klasser sopsorterar. I ett klassrum fattas ljudisolerande plattor. Möblerna är inte inställda efter barnens behov och en del möbler är trasiga. Vi har inte från början utsett ansvariga för aktivitetsdagarna. Årets tvåor har kommit i kläm vad gäller simundervisning (De får endast 10 simtillfällen). De äldre eleverna som inte kan simma har inte heller fått chansen att åka till badhuset. Vi upplever att simpersonalen har olika rutiner vid undervisningen. Vi får olika budskap vilket ansvar vi har. Vi har genomfört klassikern. Den är dock svårt att organisera då vi är på olika skolor (år 4,5,och 6). Vi tycker inte heller att den fyller sin funktion. 2

4 Uppföljning av likabehandlingsplanen Den nuvarande likabehandlingsplanen har diskuterats och kommenterats av både personal, elevråd och föräldrar i skolenhetsrådet. En ny likabehandlingplan har aktualiserats utifrån skollagen och diskrimineringslagen. Hemmen har fått svara på en enkät kring de olika dsikrimineringsgrunderna, vars svar legat som grund för den nya planen. Den nya planen med en presentation av hur vi kan kartlägga förekomsten av ev. kränkningar behöver längre tid för att kunna utvärderas. Inslagen med barnintervjuer tar lång tid, men får ett säkrare utfall än skriftliga enkäter. Personal och elever är engagerade i arbetet. Fadderverksamhet bör följas upp och utvärderas KUNSKAPER. Resultat av åtgärder från föregående år Vi har skrivit lokala pedagogiska planeringar under hela läsåret. I den beskriver hur vi ska nå en ökad måluppfyllelse hos alla elever. I den beskriver vi vilka mål vi ska jobba inom varje arbetsområde i de olika ämnena. Vi beskriver hur vi ska jobba för att nå målen och vilka kognitiva förmågor som står i centrum under arbetes gång. Inom vissa arbetsområden har vi arbetat temainriktat. Varje temaarbete samlar vi i en pedagogisk portfolio. 3

5 Sammanställning av nationella prov år 3 matematik 70% tillräckliga kunskaper 60% 50% kunskaper i 1 delprov 40% 30% kunskaper i 2 delprov 20% 10% kunskaper i 3 delprov 0% pojkar flickor kunskaper i 4 delprov eller fler svenska tillräckliga kunskaper 80% 70% 60% kunskaper i 1 delprov 50% 40% kunskaper i 2 delprov 30% 20% 10% 0% pojkar flickor kunskaper i 3 delprov kunskaper i 4 delprov eller fler 4

6 Resultat av måluppfyllelse för klasserna i olika ämnen. År 1 Vi har framför allt arbetat med att lära barnen att läsa och skriva. Vi ser att det är fem elever som inte når målen när det gäller att läsa och skriva i år ett. I matematiken har vi arbetat framför allt med talområdet 0-20 och taluppfattning. Där är det två elever som inte når målen för år ett. I so/no har vi arbetat med religion, biologi och teknik. Där är ungefär samma förhållande som i matematik. År 2 Klass 2 bestod i slutet av läsåret av 35 elever. Av dessa 35 elever kommer 28st absolut att klara målen i svenska för år 3. I ämnet matematik så är det 5 av 35 elever som absolut klarar målen. I idrott 3 av 35 som ej klarar målen samt musik 2 av 35 som troligtvis ej klarar målen. I So/No och bild har samtliga nått målen. År 3 Svenska Klass 3 består av 21 elever och de har genomfört nationella provet för år 3. Av de 21 eleverna har 14 elever klarat alla delprov. 7 elever har missat kravnivån i minst 1 delprov. 3 elever av dessa har missat 2 prov eller fler. Matematik I det nationella provet i matematik har 14 elever klarat alla delprov. 7 elever har missat kravnivån i minst 1 delprov. 4 elever av dessa har missat 2 prov eller fler. Statistik över skolans ämnen för år 3 Absolut nått kravnivån Gränsfall Ej nått kravnivån Sv Ma Musik Bild So/No Engelska I de nationella proven i matematik klarar 14 elever samtliga delprov. 42% av eleverna klarar inte delprov 1, som handlar om att förstå innebörden av begreppet längd och kunna mäta med linjal. Uppgiften gick ut på att eleverna skulle mäta föremål med en avbruten linjal. Vi har dock i övrig verksamhet sett att flertalet visar goda kunskaper när det gäller just mätning och ifrågasätter uppgiftens utformning. 5

7 Vi ser bristande kunskaper när det gäller att använda och se sambandet mellan de fyra räknesätten. Engelska Samtliga elever deltar aktivt på lektionerna och de kan kommunicera med hjälp av enkla inövade fraser och kan förstå engelskt tal. Samtliga når målen, men det finns vissa som behöver arbeta vidare med vissa delmoment och visa mer intresse för att nå alla mål. SO Vi har arbetat med världsreligionerna, Sveriges landskap och vår hembygd under läsåret och samtliga elever har deltagit aktivt och når målen. NO Vi har gjort experiment inom fysik och kemi, där vi har arbetat med luft och kemiska reaktioner och därefter diskuterat resultaten. Samtliga elever har deltagit aktivt och når målen. Bild Vi har arbetat med färglära och provat på olika material. Samtliga elever deltar aktivt och når målen. År 4 Vi anser att det är rimligt att tro att alla utom två har chans att nå målen. Dessa två kommer att ha svårigheter i alla ämnen, utom möjligen bild och musik. Vi har mer medvetet skrivit lokala pedagogiska planeringar där vi fokuserar på strävansmålen. Detta innebär att vi jobbar mer fokuserat mot målen i kursplanerna. Givande pedagogiska diskussioner har förts. År 2, 3 och 4 har arbetat i nivågrupperingar i svenska och matematik. Dessa grupper har fungerat bra. År 1 och 2 har haft ett bra arbetsmaterial/underlag i God läsutveckling, vilket medfört att lärare har känt en trygghet och hittat ett arbetssätt som fångat upp barnen utifrån deras egna förutsättningar. Våra lokala pedagogiska planeringar har vi delgivit andra klasslärare genom att lägga in dem på first class, Internet. Detta kan vara utvecklande och tidsbesparande för andra lärare. För att kunna bedöma eleverna mer likvärdigt vid nationella proven i år 3 behöver fler pedagoger, än år 3 lärare, vara med och bedöma. Vi har inte tagit del av varandras arbeten i de olika ämnena. Mål - Alla pedagoger utvecklar sin förmåga att bedöma elevarbeten i nationella proven för år 3. - Alla pedagoger utvecklar sin förmåga att skriva lokala pedagogiska planeringar i alla ämnen. - Vi ska se över vår NO utrustning och under ett antal år försöker vi att bygga upp så vi har material som behövs för att bedriva en NO undervisning som gör eleverna nyfikna. - - Våren 2011 skapar vi diskussionsgrupper för att diskutera bedömning av elevarbeten vid nationella proven år 3. 6

8 - Vi inför en stående punkt på arbetslagets dagordning där vi delger varandra våra lokala pedagogiska planeringar och där vi också kan hjälpa varandra att utveckla dessa. - Vi ska se över vår NO utrustning och under ett antal år försöker vi att bygga upp så vi har material som behövs för att bedriva en NO undervisning som gör eleverna nyfikna. Redovisning av nyanlända/sva (svenska som andraspråk) Under läsåret har mottagningsklassen sammanlagt haft totalt nio elever i åldrar från 7-14 år. En del av eleverna har under året integrerats i den klass som de ska tillhöra, främst då i de praktiska ämnena som slöjd och idrott. Eleverna har fortsatt haft stöd i mottagningsklassen eller av SVA- lärare. Åtta elever mellan årskurs ett och fyra har haft SVA undervisning/studiehandledning under läsåret. Sex elever har gjort nationella proven för år tre. Flera av eleverna har klarat målen i svenska som andraspråk, men fortfarande finns ett visst behov av SVA undervisning, men främst i studiehandledning. I första hand är det svårigheter att förstå och plocka ut fakta ur faktatexter. Under hösten gjordes även tester på de elever som haft SVA undervisning under förra läsåret. Resultatet ifrån dessa tester låg sedan till grund för planeringen av SVA undervisningen under detta läsår. Under våren följdes testerna upp för en del av eleverna, samtliga av dessa tester visar att språkutvecklingen för dessa elever går framåt. Under året har vi fortsatt att diskutera och ESP (Europeisk språkportfolio) på våra möten. Resultatet av elevernas språkutveckling och trygghet visar, att det har varit värdefullt att kunna ta emot nyanlända elever i en mottagningsklass. Där har vi kunnat möta eleverna utifrån deras tidigare erfarenheter och kunskaper. Även resultaten av tester och nationella prov visar att SVA-undervisningen har varit betydelsefull för de elever som har kommit längre i sin språkutveckling men som ännu inte nått motsvarande språkkunskaper som de elever som har svenska som modersmål. Arbetet med ESP har stannat av för en del elever. Vi behöver diskutera när ESP ska påbörjas, hur vi följer upp denna och hur vi kan jämföra de olika nivåerna i ESP:n med kursplanemålen. Trots brister, t.ex. kraven på rätt form i ordkunskap, så visar ändå resultaten vilka elever som har störst behov av SVA. Vi önskar få mer kunskap om olika bedömningsmaterial och djupare kunskap i att använda ESP:n. Det har varit svårt att schemamässigt få tid till SVA-undervisning och studiehandledning. Även svårigheter att få tid, för att kunna diskutera planering och mål för olika arbetsområden, med klasslärarna har funnits. Vi ökar kunskapen om olika bedömningsmaterial och djupare kunskap i att använda ESP:n genom att diskutera detta på våra arbetslagsmöten under hösten. 7

9 SKOLA OCH HEM Vid början av läsåret hölls flera separata föräldramöten för våra olika språkgrupper tillsammans med tolk. Där diskuterade vi skolans kursplanemål, skolans organisation, betyg och bedömning och vilka krav som ställs för att senare kunna börja på gymnasium. Detta var mycket uppskattat och givande för alla parter. För nyanlända elever har berörda lärare och rektor haft introduktionssamtal med elever och föräldrar inför skolstarten. Utvecklingssamtal har genomförts under hösten och våren och vid behov tillsammans med tolk. Under mötena diskuterade vi en ev. Cope-utbildning för föräldrar med utländsk bakgrund. Många föräldrar visade stort intresse för en sådan utbildning. I början av höstterminen träffades rektor, lärare, personal ifrån integrationsenheten och elevhälsan där vi diskuterade former och tänkbara arbetssätt för att kunna starta upp en Copeutbildning. Föräldramöten för olika språkgrupper har gett positiva gensvar. Tack vare mottagningsklassens organisation har vi också löpande kunnat ta emot elever under terminen trots olika ålders- och språknivåer i svenskan. Introduktionsplanen för de nyanlända ger värdefull information både till föräldrar och till skolan. Samarbetet mellan hem och skola har fungerat mycket bra., särskilt bland de elever som har tillgång till modersmålslärare på skolan och där det har funnits en förälder som har svenska som modersmål. Intresset och engagemanget att starta upp arbetet med att komma igång med en Cope-utbildning var stort i början av höstterminen både bland personal och bland föräldrar. Cope-utbildningen kom aldrig igång pga. av olika orsaker som sjukdom, flytt och oklarheter vem som skulle leda utbildningen. Tillgång till modersmållärare för merparten av språkgrupper saknas, trots att elevgrupperna uppfyller kriteriet för att få modersmålsundervisning. Detta märks extra tydligt vid t.ex. konflikter. Vi diskuterar Cope-utbildningen i arbetslaget och återupptar kontakten med Elevhälsan och Integrationsenheten i Ludvika under hösten. ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE Resultat av åtgärder från föregående år Från och med hösten 2009 består elevrådet av representanter från år 3-4. Elever från år 2 får prova på att vara elevrådsrepresentanter. Vi har ett väl fungerande elevråd. - Vi måste bli bättre på att ta med eleverna när vi planerar hela verksamheten. 8

10 Vi diskuterar, första veckan i augusti, hur vi kan få eleverna delaktiga i planeringen och övrig verksamhet, en röd tråd från år 1 till år 4. SKOLA OCH HEM Resultatet av åtgärder från föregående år. Inför utvecklingssamtalen skrev alla pedagoger skriftliga omdömen i alla ämnen som de undervisat i. Vi har inte haft diskussioner för att utveckla ett gemensamt språk och ett gemensamt underlag för skriftliga omdömen. Vi har inköpt Ordlista grundpaket för lärarnas professionella språk. Vi skriver skriftliga omdömen i de ämnen som vi undervisar i. Alla mentorer skriver inte skriftliga omdömen i alla ämnen. Vi har inte diskuterat och kommit fram mot ett gemensamt språk och underlag. Vi behöver diskutera och komma fram till ett gemensamt språk och ett underlag inför utvecklingssamtalen - Vi ska, första veckan i augusti, diskutera oss fram till ett gemensamt underlag. Under den första delen av höstterminen diskuterar vi regelbundet oss fram till ett gemensamt språk som vi använder oss av i de skriftliga omdömena och elevens IUP. ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Resultat av åtgärder från föregående år Nyinflyttade elever har i några klasser, tilldelats faddrar i den egna klassen. Vi har inte tagit kontakt med år 5-6 för att försöka få fadderverksamheten att fortsätta i någon form. Vi har överlämnande samtal till lärare som tar över klasser. Vi är bra på att ta emot nyinflyttade elever och integrera dem i klasserna. Svårt att få till ett samarbete med år 5-6. Vi behöver planeringstid med MOSVA -personalen för att på ett bättre sätt kunna ta emot invandrarelever i klassen För att övergången från MOSVA gruppen till ordinarie klass skall fungera på ett bra sätt behöver vi planeringstid med MOSVA personalen. - En gång i månaden så berättar MOSVA personalen om deras arbete med eleverna för berörd personal. 9

11 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Resultat av åtgärder från föregående år. Vi har i den mån vi kunnat, tagit in närsamhället i våra teman. Vi har dock inte lagt någon stående punkt i temaplaneringen. Vi har inte planerat in några internationella kontakter och har då inte heller utvärderat det. 4;orna har haft prao en dag. Treorna har varit i Borlänge, Framtidsmuseét och Flogberget. Författarbesök i år 3 Vi har ej heller skapat en bank av studiebesök. Vi har gjort utflykter i naturen och besökt olika näringsställen, kulturevenemang med eleverna. Det har varit lättare p.g.a. vårt bussavtal Vi har ett stående program i år 3 som gör att eleverna alltid under lågstadiet kommer ut i närsamhället. Vi behöver utveckla en idébank, i de lägre åldrarna. När vi diskuterar och planerar upp temaarbeten, lokala pedagogiska planeringar, planerar vi även in studiebesök i närsamhället så vi får en röd tråd. Första veckorna under höstterminen planerar vi upp besök ute i närsamhället så vi får en röd tråd. REKTORS ANSVAR Resultat av åtgärder från föregående år Rektors roll som pedagogisk ledare kommer till uttryck på olika sätt. Under läsåret har rektor deltagit i elevvårdsprat och haft klasskonferenser för alla klasser samt gjort klassbesök två omgångar i alla klasser. I mån av tid har arbetslagen har fått besök av rektor. Genom att läsa alla veckobrev är rektor informerad om vad som är aktuellt i verksamheten. Rektor deltar i konferenser, elevråd, klasskonferenser och elevvårdsprat. All ny information gällande styrdokument och liknande publikationer har delgivits personalen. Genom elevvårdspratet har rektor en överblick av elever i behov av särskilt stöd. Rektor vet genom veckobreven vad som är på gång. Rektor behöver öka närvaron vid arbetslagskonferenserna och prioritera rollen som pedagogisk ledare. Rektor har ökat sin närvaro i den dagliga pedagogiska verksamheten. Klasskonferenser har hållits för alla klasser. EVP är inlagt i kalendariet och genomförs minst en gång var fjärde vecka 10

12 BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD DEFINITION: På Röda Berga anser vi att barn är i behov av särskilt stöd när det är något i vardagssituationen/skolsituationen som inte fungerar tillfredsställande eller när vi hamnat i en återvändsgränd och bara ser problem istället för elevens/barnets möjligheter. MÅL: att så tidigt som möjligt upptäcka barn i behov av stöd att arbeta förebyggande i de tidigare åldrarna att så många som möjligt av våra elever uppnår de nationella målen för år 3 och 5 att upprätta åtgärdsprogram för de elever som behöver att ha en fungerande dokumentationshantering Resultat av åtgärder från föregående år. Specialundervisning har på Röda Berga läsåret 08/09 bedrivits i svenska och matematik. I år 1 år 3 har undervisningen bedrivits regelbundet med 38 elever, enskilt eller i mindre grupp. Stöd har också getts inom klassens ram. Tillfälliga stödåtgärder har satts in enskilt eller i klass. Inom gruppen finns 3 resurslärare. I år 4 har undervisningen bedrivits regelbundet med 12 elever, enskilt eller i mindre grupp. Tillfälliga stödåtgärder har satts in, enskilt eller i klass. Inom gruppen finns 1 elevassistent. För att få en klar bild av den enskilde eleven samarbetar speciallärare med klasslärare, förskoleoch fritidspersonal och hem. För att få en tydlig bild av förskolebarnens utvecklingsnivå, gör förskollärarna tillsammans med specialläraren, eller blivande klasslärare en kartläggning. Talpedagogen gör Vad sa du fröken? I år 1 görs ytterligare kartläggning med materialet God läs- och skrivutveckling Diagnostisering av eleverna sker efter en av kommunens speciallärare fastställd plan. Rektor, samtliga speciallärare och ibland skolsköterska, träffas i mån av tid för att diskutera de barn som är i behov av stöd: hur går det, räcker åtgärderna, behövs ytterligare resurs eller annan hjälp. Detta kallar vi för EVP (elevvårdsprat). Till stöd finns också Elevhälsan: skolläkare, skolsköterska, talpedagog, kurator, skolpsykolog och specialpedagog. Journaler om elevernas arbete förs av specialläraren. Utvecklingsplaner görs vid utvecklingssamtalen tillsammans med elev och föräldrar. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. När åtgärderna inte når önskat resultat, kallar rektor till elevvårdskonferens. 11

13 Arbetet med att tidigt upptäcka barn i behov av stöd fungerar bra. De elever som tar del av specialundervisningen har uppskattat att få stöd och hjälp. De elever som har specialundervisning har förbättrat sina resultat, vilket påvisas i den screening och andra tester som utförs. Rent socialt har även framsteg gjorts. Samarbetet med föräldrarna, till de elever som behöver stöd, har fungerat bra. Då akuta problem uppstått, har vi inte kunnat ge adekvat stöd. Vi har heller inte kunnat arbeta med förskoleklasserna som vi önskat då tiden inte räckt till. Vi lägger nästa läsår tyngdpunkten på de tidiga åldrarna. Arbetet med barn i förskoleklass inriktar vi nästa läsår mot tal- och språkutveckling. I berörda fall är fritidshemspersonalen delaktig i upprättandet av åtgärdsprogram. Vi gör under hösten en plan för all förvaring av dokumentation Punkt för mobbningärenden finns på EVP:s dagordning. Personal från förskoleklass och fritidshemmet får aktuell information efter varje EVP. När ett ärende aktualiseras hos Elevhälsan får speciallärarna handledning för detta. PERSONALORGANISATION / KOMPETENSUTVECKLING / ARBETSMILJÖ Resultat av åtgärder från föregående år. Vi har arbetat efter en årsplan för avstämning av kvalitetsredovisning, Vi har inte tagit hjälp av ämneslärare på högstadiet beträffande NO-kompetensutvecklingen. Vi har inte varje månad prioriterat att följa upp den lokala arbetsplanen då så mycket annat kommit emellan. - Fler lärare på skolan skall få No, Engelska och bild kompetensutveckling. - Vi ska se över vår NO utrustning och under ett antal år försöker vi bygga upp den så vi har material som behövs för att bedriva en NO undervisning som gör eleverna nyfikna. - Vi ser över våra lokaler och försöker att anpassa en lokal till NO undervisning och materialet.. - Vi hjälps åt att söka efter utbildningar för att stärka No, bild och engelska kompetensen på skolan. - Vi ska se över vår NO utrustning och under ett antal år försöker vi att bygga upp så vi har material som behövs för att bedriva en NO undervisning som gör eleverna nyfikna. - Vi ser över våra lokaler och försöker att anpassa en lokal till NO undervisning och materialet.. 12

14 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Behörigheten bland personalen är nästan 100 %. Vi täcker även engelska och matematik med behöriga lärare. Delar av personalen saknar tillräcklig kompetens för naturorienterade ämnen. Personalen försöker därför att ta tillvara sina kompetenser på bästa sätt genom att gå in i varandras klasser. Det finns även en lärare som är behörig att undervisa i svenska som andra språk. Vi har även en modersmålslärare i arabiska. Våra lokaler är fyllda och vi saknar grupprum. Mottagningsklassen har ett eget klassrum på Röda Berga. Där går även vid behov äldre elever. Våra elever har tillgång till nyrenoverade lokaler i slöjd och hem- och konsumentkunskap. Undervisningen i idrott och hälsa bedrivs även det i nyligen renoverade lokaler. Under läsåret som gått har, på grund av ekonomiska förutsättningar, flera organisatoriska förändringar skett, vilket påverkat alla inblandade på olika sätt. Tre förskoleklasser blev två, två klasser i år 2 blev en och fyra fritidsavdelningar blev tre. Personal, elever och föräldrar har känt en viss frustration över att inte veta hur organisationen kommer att se ut vid höstterminens början, något som inte blev helt klart förrän i slutet av vårterminen. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET Innehållet i detta dokument visar att alla på Röda Berga jobbar hårt för att eleverna ska nå målen. Vi ser också att de flesta eleverna når målen i alla ämnen. De nyanlända barnen får en bra introduktion i det svenska samhället samt i det svenska språket genom att gå i mottagningsklassen tills det är dags att flytta till ordinarie klasser. När det blir stabilitet i organisationen är vi övertygade om en ökad måluppfyllelse över hela linjen. Ingemar Jansson Rektor 13