Kvalitetsredovisning Bro skola Lysekils kommun

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009 Bro skola Lysekils kommun

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Förutsättningar/resultat Politiska mål... 3 Personalpolitiskt program Organisation Omsorg och pedagogisk verksamhet Arbetsmiljö Miljöredovisning Föregående års utvärdering miljö Politiska mål Förskola/Skolans uppdrag Föregående års utvärdering förskolans/skolans uppdrag Normer och värden Föregående års utvärdering normer och värden Kommun politiska mål... 6 Delaktighet Uppföljning av likabehandlingsplan Barn/Elevernas ansvar och inflytande Utveckling och lärande/kunskaper Utvärdering föregående år utveckling och lärande/kunskaper Nationella prov/diagnostiska prov årskurs Pedagogisk verksamhet Utvärdering föregående år pedagogiks verksamhet Barn/elevers inflytande Individuella utvecklingsplaner Samverkan Insatser för barn i behov av särskilt stöd Kvalitetsarbete Ansvarsfördelning Kvalitetssystem Ekonomisk redovisning Politiska mål Analys, slutsatser och åtgärder

3 Inledning Varje år skrivs en kvalitetsredovisning på skolan. Syftet med att göra den är att vi själva ska reflektera och utvärdera vår verksamhet. Kvalitetsredovisningen utgör en del av den dokumentation skolan gör över sin utveckling. Redovisningen kan också användas för at ge en bild av vår verksamhet till andra, våra brukare, kunder eller beställare d.v.s. elever, föräldrar, politiker och andra kommunala verksamheter. På så sätt kan den bidra till att ge en förståelse och en gemensam bild som kan vara underlag för diskussion och utveckling. Vision: Bro skola värnar om ett gott förhållningssätt till eleverna och deras föräldrar och till varandra i personalgruppen. Alla elever på Bro skola ska känna trygghet, att man duger! 1. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Underlaget till kvalitetsredovisningen 2009 är utvecklingssamtal och medarbetarsamtal. Vi har också använt elevenkäter, nationella prov, samt egna observationer och reflektioner. Under en studiekväll i januari 2010 arbetade personalen i grupper med olika frågeställningar för att analysera åtgärder och resultat från föregående år samt förslag till åtgärder under Förutsättningar/resultat 2.1 Politiska mål God kommunal service Önskvärt resultat: Eleverna på skolan skall känna sig gott bemötta av all personal på skolan. Mätbart tidsatt mål: Senast skall minst 80 % av eleverna känna sig nöjda med bemötandet på skolan. Resultat: Planerade insatser är genomförda. Elevenkäternas resultat visar att vi nått det uppsatta målet. Önskvärt resultat 2010: Senast skall minst 90 % av eleverna känna sig nöjda med bemötande på skolan. God tillgänglighet Önskvärt resultat: Att föräldrar vet hur och när man kan komma i kontakt med personalen på skolan. Mätbart tidsatt mål: skall minst 80 % av föräldrarna veta hur de kommer i kontakt med personalen på skolan. Resultat: Planerade insatser är genomförda.

4 Önskvärt resultat 2010: Senast skall 100 % av föräldrarna veta hur man kan komma i kontakt med personalen på skolan. Personalpolitiskt program Önskvärt resultat: Engagerade och motiverade medarbetare. Bättre hälsa. Mätbart tidsatt mål: Minst 75 % skall uppleva att de trivs på arbetsplatsen Resultat: Bro skola har gemensamma hälsocoacher med Stångenässkolan. Dessa har initierat friskvårdsinsatser under I medarbetarsamtalen framkommer att de anställda trivs på arbetsplatsen. Nöjdmedarbetarenkät genomfördes hösten 2009 men vi på skolan har inte tagit del av resultaten än. Önskvärt resultat 2010: Senast ska 80 % uppleva att de trivs på arbetsplatsen. 2.2 Organisation Bro skola består av Förskoleklass -årskurs 3 i två elevgrupper, samt fritidshem. Skolan har en skolledare som också har ansvar för Stångenässkolan. Vissa tjänster delas med andra enheter i området t.ex. specialpedagog, vaktmästare, skolassistent och skolhälsovård. 2.3 Omsorg och pedagogisk verksamhet Personal Bro skola har behörig personal som arbetat på skolan och fritidshemmet i många år. Skolan har en låg personalomsättning. Skolans totala resurs har varit: Verksamhetsmått/nyckeltal Skola Skolbarnsomsorg Antal placerade barn, snitt Antal placerade barn/pedagogisk personal Antal avdelningar 1 1 Genomsnittlig placeringstid/vecka Undervisning Antal elever F Antal klasser 2 3 Genomsnittligt antal elever/klass Antal placerade barn med särskilt stöd (åtgärdsprogram) Antal placerade barn med annat modersmål än svenska Kommentar: En anpassning har gjorts utifrån resurstilldelning. 2.4 Arbetsmiljö Bro skola består av ett gammalt skolhus i tre våningar med en modern tillbyggnad. I tillbyggnaden finns fritidshemmet och gymnastiksalen medan de traditionella skolsalarna och matsalen finns i den gamla delen. Det finns tre klassrum och ett par grupprum. Fritidshemmet har stora ytor som är fördelade på ett allrum med köksutrustning, tre mindre rum samt ett lekloft. I den gamla delen av skolan finns det hiss mellan de tre första våningarna. Personalen är över lag nöjd med inomhusmiljön. Under skoltid utnyttjas alla lokaler av lärare och elever. Bro skola är en landsbygdskola med stora lekytor runt byggnaden. Dock saknar eleverna en asfaltsplan för t ex boll- och hopprepsövningar. Skolan har berg och skog i närheten vilket gör att eleverna varje vecka går till skolskogen. Under året har städningen fått färre timmar och skolan har nu dagstäd. Genom den neddragningen så har kvalitén på städet minskat. Det medför då också ett större slitage. I och med denna neddragning anser vi personal att det är extra viktigt med storstädning oftare och mer regelbundet. Vi har genomfört ALI Arbetsmiljöenkät för yngre elever med samtliga elever under våren Den visar genomgående positiva resultat vad gäller: Arbetsglädje i skolan, Utveckling, Hälsa, Miljön i skolan, Arbetssätt, Samarbete och Organisation.

5 3. Miljöredovisning 3.1 Föregående års utvärdering miljö Resultat 2009: Vi är sparsamma med papper Fritidsbarnen har ritbok istället för lösa papper Vi kopierar i A-5 format och använder båda sidorna Återanvänder spillpapper Komposterar matavfall Samlar värmeljusbehållare Kompostjorden har vi använt till bland annat att plantera en pilberså och till att plantera ett vårdträd som vi fått genom ett projektarbete. Åtgärd 2010: Vi inväntar nu vidare instruktioner från kommunen som i sin tur håller på att omarbeta till Hållbar utveckling. 3.2 Politiska mål Miljö, enligt politiskt dokument 4. Förskola/Skolans uppdrag Lpo 94 I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna skall tillägna sig kunskaper. 4.1 Föregående års utvärdering förskolans/skolans uppdrag Det gemensamma förhållningssättet som personalen har på Bro skola har genomsyrat allt lärande. Pedagogernas olika yrkeskompetenser gör att eleverna fått uppleva ett intresseområde som man arbetat med utifrån flera perspektiv. Genom sitt tydliga förhållningssätt gentemot varandra och eleverna har personalen kommit fram till att de vuxna i skolan är viktiga som förebilder i detta arbete. I ringsamtalen tränas eleverna varje vecka att våga föra fram åsikter och hålla fast vid dem. Utifrån ringsamtalen har varje elev utformat ett eget socialt mål som eleven ska bli bättre på. Om problem uppstår kamrater emellan och om de inte kan lösa problemet själva ska de tillkalla hjälp från någon vuxen. Personalen i skola och fritidshem arbetar ständigt med elevens eget ansvar för sina privata saker, att ha med ryggsäck och böcker till arbetsplatsen, att ta hand om sina extrakläder att komma ihåg hemuppgifter, gymnastikläder etc. Genom klassråd varje vecka och elevråd regelbundet tränas eleverna i att diskutera och besluta om gemensamma frågor för hela klassen, respektive hela skolan. I undervisningen används många olika läromedel utifrån var och ens förmåga. Eleverna arbetar delvis i egen takt och många modeller med eget arbetsschema och egen planering har prövats. Leken är av stor betydelse på Bro skola. Den förekommer såväl inomhus som utomhus och den är också schemalagd. På skolan har varje elev en loggbok där all information från skolan finns samlad. Loggboken främjar samarbetet med hemmet. Ju äldre eleverna blir desto mer används loggboken till att tex. planera och utvärdera skolarbetet. Årskursövergripande temaarbete har förekommit under året. Värdegrundsfrågorna har under hela året varit levande i all verksamhet i skola och fritidshem.

6 5. Normer och värden 5.1 Föregående års utvärdering normer och värden Vi har under året som gått bibehållit de goda resultaten som enkäterna BRUK och Skolliv 2000 visade. Vår strävan att bibehålla den goda andan har vi också lyckats med. Det gjordes en enkät bland eleverna vid skolstarten och där kom det fram att alla elever kände sig trygga. Inför utvecklingssamtalen, som hålls varje termin, får eleverna och deras vårdnadshavare tillfälle att svara på trivselfrågor. Det har upprättats en arbetsplan i livskunskap som vi arbetar efter. Ämnet livskunskap/ringsamtal finns inlagt på schemat varje vecka i varje klass. Man arbetar där med elevernas självkänsla, ansvarstagande och sociala kompetens. Personalen har regelbundet gemensam handledning under professionell ledning från kommunens resursteam för att utveckla en gemensam värdegrund i personalgruppen. Alla elever tillbringar rasterna ute liksom personalen på Bro skola turas om att vara ute bland eleverna. Varje vecka är det schemalagt utedag för samtliga elever på skolan. Då har eleverna möjlighet att få en pratstund vid behov. 5.2 Kommun politiska mål Goda livet, trygga uppväxtvillkor Önskvärt resultat: Trygga uppväxtvillkor för barn och ungdomar Mätbart tidsatt mål: skall minst 80 % av eleverna på skolan känna att de mår bra i skolan. Livskunskapslektioner genomförs varje vecka. Utvärdera och revidera likabehandlingsplanen Resultat: Likabehandlingsplanen är utvärderad och reviderad. Planerade åtgärder är genomförda. Delaktighet Önskvärt resultat Att eleverna känner sig delaktiga i utformandet av de individuella utvecklingsplanerna Mätbart tidsatt mål: Vid utvecklingssamtalen vårterminen 2009 ställs frågan till samtliga elever utifrån en skala 1-10 om hur de upplever delaktighet Vårterminen 2009 skall minst 90 % av skolans elever skatta sig på den över halvan (5-10) på skalan. Resultat: Enkäten visade att målet nåddes med god marginal. 5.3 Uppföljning av likabehandlingsplan Bro skolas likabehandlingsplan har under året omarbetats utefter bland annat de svar vi fått från vårdnadshavarna och eleverna (fyra frågor) och sänts ut till samtliga hem för att om möjligt få synpunkter och kommentarer. Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som används flitigt på skolan. Åtgärder 2010: Vi kommer under året att inrikta oss på att bibehålla det goda kamratskapet som de flesta ansåg vara viktigt utifrån svaren fyra frågor. 5.4 Barn/Elevernas ansvar och inflytande Personalen tar aktivt upp målen för eleverna och synliggör deras lärande för dem. Genom alla skolans aktiviteter, såväl leken som klassrådet, får eleverna träning i att ta ansvar och får inflytande. Alla elever som vill får vara elevrådsrepresentant under en termin på Bro skola.

7 6. Utveckling och lärande/kunskaper 6.1 Utvärdering föregående år utveckling och lärande/kunskaper Under våren 2009 har all personal inom Bin läst PIM (Praktisk It Mediakompetens). I samband med ett projekt som de äldre eleverna hade under hösten så har PIM-kunskapen används och resulterade i en film som visats under en drop-in kväll och som samtliga elever som deltagit fått en kopia av. Åtgärd 2010: Förberedelser för den nya läroplanen, utveckla bedömarkompetensen i Skriftliga omdömen samt Individuella utvecklingsplaner. 6.2 Nationella prov/diagnostiska prov årskurs 3 Nationella prov gjordes av 13 elever. I svenskan nådde 92,3 % målen. En elev är på väg att nå målen. I matematik nådde 84,6 % målen och två är på väg att nå målen. För elever som ej nått målen upprättas åtgärdsprogram och hjälp sätts in. 7. Pedagogisk verksamhet 7.1 Utvärdering föregående år pedagogiks verksamhet Alla elever screenas av specialpedagogen utifrån kommunens screeningplan. Elever som var i behov av stöd har under våren fått intensiv lästräning. För att få goda läsare har personalen arbetat mycket med elevernas språkutveckling från förskoleklassen genom Bornholmsmetoden och Moviks, som är en fortsättning på förskolans Språkeri/språkera. Eleverna har haft läsläxor under året och utifrån gemensamma texter diskuteras innehåll och därmed ordkunskap. Att läsa skönlitterära böcker efter egen förmåga uppmuntras samtliga elever till. Skrivundervisningen har ett starkt samband med läsinlärningen. Därför är det viktigt att eleverna har fått skriva egna texter till bilder eller skrivit egna sagor som de kunnat läsa för kamraterna. Det har vart samverkan över årskurserna med bild och textarbeten. Eleverna har lärt sig skrivkonsten på många olika sätt, t ex genom att skriva berättelser/sagor, skriva faktatexter, bokrecensioner, skriva frågor till varandra mm. Samtliga elever har gjort tankekartor utefter sin förmåga med text eller bild. Under första delen av hösten har 2-3:an arbetat med ett projektarbete där en konstnär stått som inspiratör där vi sedan arbetat vidare med text och dataproduktion. Under hela hösten har Astrid Lindgren vart tema i 2-3: an och i 1: an har de arbetat med parläsning. Åtgärd 2010: Vi kommer att fortsätta att arbeta med tema och ha ett projektarbete i åk.2. Vi kommer också ha drop-in kaffe på fritids vid några tillfällen under läsåret. 7.2 Barn/elevers inflytande Personalen tar aktivt upp målen för eleverna och synliggör deras lärande för dem. Genom skolans alla aktiviteter, såväl leken som klassrådet, får eleverna träning i att ta ansvar och få inflytande. Alla elever som vill får vara elevrådsrepresentant under en termin på Bro skola. Elevrådet har en elevrådets dag varje termin. På denna dag planerar man och genomför en aktivitet för hela skolan. Elevrådet har också träff med kostchefen en gång per läsår. Genom klassråd varje vecka och elevråd regelbundet tränas eleverna i att diskutera och besluta om gemensamma frågor för hela klassen respektive hela skolan.

8 7.3 Individuella utvecklingsplaner Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. Inför samtalet skickas skriftliga omdömen hem för påseende. Utvecklingssamtalet är ett samtal mellan elev, föräldrar och lärare. Efter samtalet sammanfattar läraren det man kommit fram till och en Individuell utvecklingsplan skrivs. Den Individuella utvecklingsplanen innehåller korta beskrivningar vad skolan och läraren ska göra. Den kan också innehålla förslag på vad föräldrar kan göra. En Individuell utvecklingsplan ska vara ett levande dokument för elev, föräldrar och lärare. 7.4 Samverkan Samarbetet med föräldrarna anser vi fungerar väl och det tror vi beror på att det är en liten enhet där alla känner alla. Vi håller kontakten med hjälp av loggboken där vi sätter in brev med olika mellanrum och föräldrarna kan skriva det vi behöver veta om deras barn. Övergångar mellan förskola och förskoleklass samt de från årskurs 3 till årskurs 4 sker enligt de lokala överskolningsplanerna. Under året har personalen haft några gemensamma arbetsplatsträffar med Stångenässkolan. 7.5 Insatser för barn i behov av särskilt stöd Bro skola hade under våren 2009 två elevassistenter och under hösten var det en elevassistent. Under året 2009 var det 4 elever som hade svenska som andraspråk. En elev hade hemspråksundervisning under hösten. Elever som var i behov av stöd har under våren fått intensiv lästräning. För de elever som har behov har det upprättats åtgärdsprogram där föräldrar och lärare tillsammans med eleven beslutat om hur eleven ska arbeta vidare med sina svårigheter. I några fall har man också haft elevvårdskonferenser (EVK) där man beslutat om särskilda stödinsatser. Detta föregås alltid av en ärendekonferens. Skolsköterskan är på Bro skola en förmiddag i veckan och då har elever haft möjlighet att få en samtalsstund med henne. Vi har även tillgång till bildningsförvaltningens resursteam där psykolog, socionom, kurator och talpedagog kommer till skolan vid behov efter att ärendet har tagits upp på en ärendekonferens. Personal ges riktad handledning i de fall det behövs. 8. Kvalitetsarbete 8.1 Ansvarsfördelning Skolan har ett språkombud, vår specialpedagog. Hon ansvarar för att språkscreeningpärmen uppdateras och att sprida information till personalen. Vi har miljöombud som ingår i en förvaltningsövergripande grupp. Kulturombud i samverkan med Stångenässkolan.. Hälsocoacher i samverkan med Stångenässkolan, ger stöd i friskvårdsarbete. Vi har internt fördelat ansvar för andra områden. 8.2 Kvalitetssystem Arbetsplatsträffar hålls en gång i månaden enligt bestämd dagordning, där bl.a. arbetsmiljöfrågor, hälsa, pedagogiska frågor och fortbildning tas upp. Information mailas i möjligaste mån ut till berörda. Dock har det varit stora problem med uppkoppling av både datorer och telefoner. En öppen dialog finns mellan elever, pedagoger och rektor.

9 9. Ekonomisk redovisning 9.1 Politiska mål Stabil långsiktig ekonomi Ekonomiskt resultat för Stångenässkolan (tkr) Intäkter 0 0 Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Budgetanslag Budgetavvikelse Kommentar: Det goda resultatet grundar sig på att vi samarbetar med Stångenässkolan. 10. Analys, slutsatser och åtgärder Bro skola kommer att fortsätta att arbeta med det som är skolans styrka, nämligen arbetet med de sociala färdigheterna. Det innebär dock inte att man ger avkall på mer teoretiska kunskaper utan man ser att dessa har ett starkt samband. Barn som mår bra och har fungerande lek har lättare att tillgodogöra sig de teoretiska kunskaperna. En del av personalens fortbildning sker i regelbunden gemensam planering. Skolan har också en god förmåga att hantera de svårigheter som kan uppkomma på en liten enhet. Personalen är mycket flexibel och har verkligen nått långt för att se till alla barns och gruppers behov. Därför handlar utvecklingen för skolan mycket om att hålla fast vid det goda arbetet som påbörjats. Årskursövergripande temaarbete har förekommit under året. Åtgärder 2010: Vi kommer att fortsätta med tema och ha ett projektarbete i årskurs 2. Vi kommer också att ha drop-in -kaffe på fritids vid några tillfällen under läsåret. Vi kommer under året att inrikta oss på att bibehålla det goda kamratskapet som de flesta bland personalen ansåg vara viktigt utifrån svaren fyra frågor. Vi skall utveckla vår bedömarkompetens och förbereda oss för ny Läroplan Lysekil den 20 januari 2010 Berith Jakobsson Rektor