Framtidens Karriär Sjuksköterska

Transkript

1 Framtdens Karrär Sjuksköterska Utvecklngen sjukvården måste vändas åt rätt håll Sjuksköterskorna: Staten ska reglera specalstutbldnngen Akutsjukvården krävande men även stmulerande Två av tre sjuksköterskor anser att utvecklngen svensk sjukvård går åt fel håll. För att vända utvecklngen krävs, enlgt Vårdförbundets ordförande Sneva Rbero, att arbetsgvare satsar på att premera de erfarna sjuksköterskorna. Regerngsutrednngen Framtdens 6 specalstsjuksköterska ny roll, nya möjlgheter presenterades november Utredarens förslag går stck stäv med vad sjuksköterskorna anser: att staten ska reglera samtlga specalstutbldnngar. 4 8 Akutsjukvården är ett otrolgt dynamskt arbetsfält för sjuksköterskor, nte mnst eftersom akutsjukvården befnner sg mtt ett paradgmskfte. Akutsjukvården är krävande och utmanande men även ett mycket stmulerande arbetsområde. Pallatv vård Ledarskap Löner Återhämtnng Psykatr Bemannngsföretag Anopva Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2019

2 Var med och påverka dn professons framtd! Som medlem Svensk sjuksköterskeförenng har du tllgång tll all den kunskap som krävs för att kunna hålla dg uppdaterad nom dtt yrke och utveckla professonen för patentens, vårdens och hela samhället bästa. Tack vare medlemmar har v mandat att berätta för vårdens beslutsfattare hur omvårdnaden ska utvecklas och vården ska organseras. Det är v som kan omvårdnad. När beslut tas som gynnar vårdkvaltet och patentsäkerhet tryggas också vår roll som sjuksköterskor. Bl medlem Svensk sjuksköterskeförenng! Ju fler medlemmar desto starkare röst. Läs mer på swenurse.se. För 432 kronor om året (100 kronor hela studetden) påverkar du yrkets framtd. Ta del av våra budskap och sprd ordet! Läs mer på omvårdnad.se. Tllsammans kan v göra svensk sjukvård frskare. Svensk sjuksköterskeförenng är en deell professonsförenng som företräder kunskapsområdet omvårdnad och främjar forsknng, etk, utbldnng och kvaltet nom vård och omsorg. Förenngen bldades 1910 och har dag crka medlemmar. V är Klara! När akutmottagnngen, vårdcentralen eller äldreboendet står utan sjuksköterskor kan v se tll att vården kan fortsätta. Inom Klara är v experter på flexbltet för dg som själv vll styra över dtt arbetslv. Vll du bl en av oss? Besök oss på vår webbplats klarakompetens.se och gör en ntresseanmälan så kontaktar v dg. Klara v hjälper välfärden med personalförsörjnng. I vårt nätverk fnns läkare, sjuksköterskor, psykologer, soconomer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och logopeder.

3 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Sjuksköterska Utvecklngen sjukvården måste vändas åt rätt håll Två av tre sjuksköterskor anser att utvecklngen svensk sjukvård går åt fel håll. Enlgt sjuksköterskorna har sjukvården problem med personalpoltken, arbetsmljön och löneutvecklngen. Den särklass vktgaste åtgärden för att för att vända utvecklngen svensk sjukvård är att förbättra arbetsvllkoren för personalen. Det måste fnnas en attraktv löneutvecklng för sjuksköterskor samtdgt som övrga arbetsvllkor förbättras så att sjukvården blr en attraktv arbetsplats svarar sjuksköterskorna. Regerngsutrednngen Framtdens specalstsjuksköterska ny roll, nya möjlgheter blev, när den presenterades november 2018, väldgt omdebatterad. V har lått sjuksköterskorna själva svara på hur de vll att framtdens specalstutbldnng ska regleras, och en klar majortet anser att Staten ska bestämma vlka specalstnrktnngar som ska ges samt reglera nnehåll och kvaltet för lkvärdghet landet. Ledarskapet nom sjukvården rankas ofta som en vktg faktor för en attraktv arbetsplats. De flesta sjuksköterskor anser dock att första lnjens chef nom hälso- och sjukvården nte har goda förutsättnngar att bedrva ett bra chef- och ledarskap. Genom att förbättra förutsättnngarna för ledaskapet kan även arbetsplatsens attraktvtet höjas. Trots att det fnns många problem nom hälsooch sjukvården, görs det även mycket för att förbättra sjukvården och personalens förhållanden på många håll. Det görs tll exempel satsnngar på att förstärka omvårdnadens status, och där är även en majortet av läkarna enga om att omvårdnadens status bör höjas genom chefssjuksköterskor lednngsgrupperna på samtlga sjukhus. Fortsätt höra av er tll oss med förslag på artklar, sjuksköterskor att ntervjua eller andra vktga frågeställnngar som v bör behandla tdnngen. Trevlg läsnng! Framtdens Karrär Sjuksköterska 4 Utvecklngen sjukvården måste vändas åt rätt håll 5 Chefssjuksköterskor ett måste sjukhuslednngen 6 Sjuksköterskorna: Staten ska reglera specalstutbldnngarna 8 Akutsjukvården krävande men även mycket stmulerande 9 Pallatv vård ger perspektv på lvet 10 Första lnjens chef behöver bättre förutsättnngar 12 Allvarlga problem sjukvården enlgt sjuksköterskorna 12 Socalmnstern: Det fnns nga enkla lösnngar 13 Bättre arbetsvllkor krävs för att vända utvecklngen 14 Erfarna sjuksköterskors löner måste höjas 15 Omvårdnad med tllräcklg kvaltet oftast nte möjlg 16 Återhämtnng och reflekton på ordnare arbetstd 16 Nya arbetssätt och samverkan för framtdens nära vård 17 Psykatrn mångfacetterad för sjuksköterskor 18 Konsulter behövs för att täcka vakanser 18 Bemannngsföretagen med högst kvaltet 19 ANOPIVA ntressant för många sjuksköterskor 20 Därför tjänar du på att ha färre bollar luften 21 Brster t-system fördröjer arbetet 21 Upprop om att stoppa försämrngarna vården Presenterade företag och organsatoner 24 Prmärvården Regon Sörmland 24 Södra Älvsborgs psykatr 25 Regon Sörmland 26 Unv.sjukhuset Örebro 27 MedHelp 28 Dedcare Nurse 29 Funkton Akut Huddnge, Karolnska 30 Sverek 31 Regon Gävleborg 32 ANOPIVA, Lnköpng 33 NU-sjukvården 33 VO Vård, Södertälje sjukhus 34 Remeo 34 POWERCARE 35 Rättspsykatrskt Centrum, Skåne 36 Akutklnken Falun 37 Hematolog och pallatv vård, Sunderby sjukhus 37 Neuro, Sahlgrenska 38 Beroendeklnken, Sahlgrenska 39 Hematologska klnken, Lnköpng 39 Akutvårdsavdelnngen Växjö 40 Mn Doktor Klnken 41 Ögonklnken, Lnköpng 41 Prme Care 42 Lasarettet Trelleborg 42 Operatons Instrument 43 Krurgska klnken, Lnköpng 44 Falck Ambulans 44 Hedera Group 45 Medcn och akutsjukvård, Mölndals sjukhus 46 Ofela Vård 46 Operatonskonsulterna 47 PMI, Karolnska 47 Centrc Care Framtdens Karrär Sjuksköterska är producerad av NextMeda. Tdnngen fnns även på: SKRIBENTER Sandra Ahlqvst, Anna-Karn Andersson, Jeanette Bergenstav, Anette Bodnger Larsson, Mats Fahlgren, Crstna Lefland, Maranne Sjöberg, Ylva Sjönell, Annka Whlborg FOTOGRAFER Calle Appelqvst, Patrk Bergenstav, Lasse Hejdenberg, Thomas Henrksson, Gonzalo Irgoyen, Mare Lnderholm, Trons Lasse Mattsson, Peter Löfqvst, Dan Pettersson, Ulrch Schulte, Rchard Ström, Per Stålfors, Tommy Söderlund, Pernlla Wahlman, Martna Wärenfeldt, Vveka Österman OMSLAGSFOTO Martna Wärenfeldt GRAFISK FORM Stellan Stål TRYCK BOLD Prntng/DNEX Tryckeret ANNONSFÖRSÄLJNING NextMeda Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: , E-post: nfo@nextmeda.se FÖR MER INFORMATION OM FRAMTIDENS KARRIÄR SJUKSKÖTERSKA, VAR VÄNLIG KONTAKTA: Nklas Engman, E-post: nklas.engman@nextmeda.se, Telefon , Mobl LÄS MER PÅ Börja dn karrär hos oss V söker sjuksköterskor V söker dg som har erfarenhet, specalstutbldnng eller är nyutexamnerad tll våra sjukhus och vårdcentraler. Catrn Dagander rekryterngsspecalst, HR-staben, , catrn.dagander@regonsormland.se Sofa Andersson HR-chef, Karsuddens sjukhus Katrneholm, , sofa.a.andersson@regonsormland.se Välkommen att utveckla och utvecklas hos en av Sörmlands största arbetsgvare. Tllsammans skapar v Sverges frskaste län. Läs mer på Följ oss gärna på

4 4 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2019 Utvecklngen sjukvården måste vändas åt rätt håll 2 av 3 sjuksköterskor anser att utvecklngen svensk sjukvård går åt fel håll. För att vända utvecklngen krävs, enlgt Vårdförbundets ordförande Sneva Rbero, bland annat att arbetsgvare satsar på att premera erfarna sjuksköterskor samt att sjuksköterskors arbetstd planeras mer långsktgt än dagsläget. Sneva Rbero, ordförande Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp SVENSK SJUKVÅRD TEXT ANNIKA WIHLBORG Det är defntvt nte förvånande men däremot självklart allvarlgt att så många sjuksköterskor upplever att utvecklngen svensk sjukvård går åt fel håll. Statstk vsar att antalet vårdskador ökar gen. Flera svenska och nternatonella forsknngsstuder vsar på ett tydlgt samband mellan mnskad sjuksköterskebemannng och ett ökat antal dödsfall och skador sjukvården. Det här får mycket allvarlga konsekvenser för patenterna, säger Sneva Rbero. Hon betraktar kompetensbrsten som en nyckelfaktor tll varför utvecklngen vården går åt fel håll. Längre vårdköer och fler vårdskador ökar sn tur kostnaderna eftersom patenter ofta får lgga nne längre när vårdskadorna behandlas. Prmärvård och akutsjukvård Andelen sjukskrvnngar bland sjuksköterskor ökar, många slter ut sg med dubbla arbetspass och oregelbundna arbetstder. Det blr också svårt att följa arbetslagstftnngen och hälsooch sjukvårdslagstftnngen. Att sätta stt hopp tll att utvecklngen av den nära vården och prmärvården ska lösa Hur ser du på utvecklngen nom svensk sjukvård? Den går åt... stuatonen är nte tllräcklgt. Akutsjukvården måste också fungera, det är därför vktgt att fortsätta utveckla den parallellt, säger Sneva Rbero. Ytterlgare en konsekvens av att utvecklngen går åt fel håll är att allmänhetens tllt tll sjukvården mnskar, något som kan ta td att reparera. ÅT VILKET HÅLL GÅR UTVECKLINGEN INOM SVENSK SJUKVÅRD? Rätt håll Varken eller Fel håll 10% 26% DET FINNS ETT tydlgt samband mellan mnskad sjuksköterskebemannng och ökat antal dödsfall och skador sjukvården 64% Undersöknngen genomfördes februar 2019 mot ett slumpmässgt urval av sjuksköterskor Sverge. Över sjuksköterskor har svarat på undersöknngen. Sneva Rbero anser att krsen sjukvården första hand är en bemannngsoch kompetenskrs. De erfarna måste stanna En vktg åtgärd är att mnska lönegapet mellan specalstsjuksköterskor, barnmorskor och andra akademska yrken med lkvärdg utbldnngslängd. I dagsläget skljer det kronor snttlön mellan ngenjörer och dessa två yrkesgrupper. V vll därför se en lönenjekton på kronor för barnmorskor och specalstsjuksköterskor, säger Sneva Rbero. Det är ofta de yrkesskcklga och erfarna medarbetarna som handleder, utvecklar verksamheten och ser tll att rutner följs på arbetsplatsen. I dagsläget söker de sg ofta tll bemannngsföretag och kommer därefter tllbaka med en högre lön. En generell lönenjekton dessa yrkesgrupper skulle nnebära att fler stannar, säger Sneva Rbero. VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA FÖR ATT VÄNDA UTVECKLINGEN Vktgaste åtgärderna för att vända utvecklngen svensk sjukvård: Premera de erfarna medarbetarna. V har länge satsat mycket på de som är nya yrket, nu är det dags att de erfarna sjuksköterskorna premeras. Löneutvecklngen för sjuksköterskor försvagas redan vd 35 års ålder för att sedan ytterlgare mattas av vd 45 års ålder. V vll därför se en kontnuerlg och attraktv löneutvecklng för särsklt yrkesskcklga medarbetare. Reglera nattarbetet kommunerna. Vårdförbundet har va avtal reglerat nattarbete regoner och hos prvata arbetsgvare, men v har ännu nte lyckats genomföra motsvarande reglerng hos kommunala arbetsgvare. Motsvarande arbetstdsavtal även kommunerna kan göra att de lättare kan rekrytera och behålla erfarna sjuksköterskor. Långsktg arbetstdsplanerng. I dagsläget lägger många chefer alltför mycket td på att bemanna nför helger. Mycket av bemannngsplanerngen sker dessutom ad hoc, exempelvs genom att man ber några medarbetare stanna kvar och jobba ytterlgare ett pass. En långsktg arbetstdsplanerng skulle gynna såväl arbetsgvare som sjuksköterskorna.

5 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Chefssjuksköterskor ett måste sjukhuslednngen Två av tre läkare anser att det bör fnnas en chefssjuksköterska lednngsgruppen på varje sjukhus. Chefssjuksköterskornas kompetens patentnära vårdarbete tllför ett betydelsefullt omvårdnadsperspektv tll lednngsgruppens beslut. Mare Sjödn, chefssjuksköterska och med lednngsgruppen på Akademska sjukhuset Uppsala. Foto: Staffan Claesson OMVÅRDNADSKOMPETENS I LEDNINGSGRUPPEN ska samt specalstsjuksköterska akutsjukvård och har tdgare arbetat med e-hälso- och patentsäkerhetsfrågor. TEXT ANNIKA WIHLBORG Det är självklart glädjande att många läkare och sjuksköterskor nser värdet och vkten av att ha chefssjuksköterskor sjukhusens lednngsgrupper. Samtdgt önskar jag att 100 procent av både sjuksköterskor och läkare betraktade det här som en vktg fråga. Ett skäl tll att 33 procent av läkarna nte anser att det bör fnnas en chefssjuksköterska lednngsgruppen kan vara att de helt enkelt nte reflekterat över frågan, säger Mare Sjödn, som är chefssjuksköterska och stter lednngsgruppen på Akademska sjukhuset Uppsala. Hon är legtmerad barnmor- Värdefull kompetens Ett skäl tll varför chefssjuksköterskor bör ha en självklar roll sjukhuslednngarna är, enlgt Mare Sjödn, CHEFSSJUKSKÖTERSKOR TILLFÖR VÄRDEFULL omvårdnadskompetens tll lednngsgruppen att man framtdens sjukvård behöver samverka betydlgt mer kompetensöverskrdande team. Den rådande sjuksköterskebrsten bdrar också tll att omvårdnadsperspektvet blr ett allt vktgare nslag lednngsgrupperna. Chefssjuksköterskor tllför värdefull omvårdnadskompetens tll lednngsgruppen, exempelvs kvaltetsfrågor, patentnära vårdarbete, specfk och basal omvårdnad, personcentrerad vård, patentsamverkan samt kompetensfrågor som berör sjuksköterskans professon, säger Mare Sjödn. Behövs på alla lednngsnvåer Hon betonar vkten av att sjukhusens lednngsgrupper representerar en bred men också djup kompetensbas för att kunna ta ställnng tll de ofta relatvt komplexa beslut som krävs. Omvårdnadsperspektvet har en nyckelroll, nte mnst ett patentsäkerhetsperspektv. Det är ett skäl tll varför det medcnska perspektvet behöver kompletteras med ett omvårdnadsperspektv lednngsgrupperna. Det är också vktgt att sjuksköterskekompetens fnns representerad lednngsgrupperna på alla nvåer. Då säkerställer man att omvårdnadsfrågorna fnns med som en påverkansfaktor alla beslut som fattas, säger Mare Sjödn. BÖR DET FINNAS EN CHEFSSJUKSKÖTERSKA I LEDNINGSGRUPPEN? Bör det fnnas en motsvarghet tll chefsläkare form av en chefssjuksköterska lednngsgruppen på varje sjukhus? VAD ANSER LÄKARNA OM CHEFSSJUKSKÖTERSKOR I LEDNINGEN? Anser du som läkare att det bör fnnas en chefssjuksköterska lednngsgruppen på varje sjukhus? Ja 90% Ja 67% Nej 10% Nej 33% Undersöknngen genomfördes mot sjuksköterskor februar Undersöknngen genomfördes mot läkare oktober Ny specalstnvå som AKS Regerngens särsklde utredare av specalstutbldnngar för sjuksköterskor föreslår att man nrättar en ny specalstnvå, avancerad klnsk specalstsjuksköterska, AKS, med en egen legtmaton. AVANCERAD KLINISK SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA TEXT ANNIKA WIHLBORG Med fördjupade kunskaper nom medcn och vårdvetenskap ska AKS kunna ta ett helhetsansvar för patenten nom stt specalstområde, skrver utredaren Kenth Nauclér. AKS föreslås även få en egen yrkeslegtmaton. Enlgt förslaget ska utbldnngen vara tvåårg. Utredarna anser att de avancerade klnska specalstsjuksköterskorna kan stå för den kontnutet som vården ofta saknar dagsläget. Avancerade klnska sjuksköterskor är mycket vanlga många andra länder, därbland Storbrtannen och USA. I Sverge fnns endast en utbldnng för AKS. Den erbjuds va Lnköpngs unverstet och är nrktad på krurgsk och akut omvårdnad. I Sverge är dagsläget ett trettotal sjuksköterskor verksamma som avancerade specalstsjuksköterskor. Andra förändrngar Regerngens utredare föreslår även att specalstsjuksköterskeutbldnngarna förändras för att skapa större möjlgheter tll flexbltet och anpassnng tll vårdens skftande behov. Han föreslår även att vårdgvarna ska få ett utökat ansvar för sjuksköterskors vdareutbldnng. En majortet av sjuksköterskorna anser däremot att staten ska reglera samtlga specalstutbldnngar för sjuksköterskor. Mer om det artkeln om Framtdens Karrär Sjuksköterskas undersöknng om sjuksköterskors syn på hur specalstutbldnngarna ska utformas och regleras.

6 6 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2019 Sjuksköterskorna: Staten ska reglera specalstutbldnngarna Regerngsutrednngen Framtdens specalstsjuksköterska ny roll, nya möjlgheter presenterades november Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförenng är krtska och anser att specalstutbldnngarna måste utgå från patenternas och sjuksköterskornas behov och nte arbetsgvarnas ntressen. Am Hommel, ordförande Svensk sjuksköterskeförenng. Foto: Tomas Södergren SPECIALISTSJUKSKÖTERSKE- UTBILDNINGARNA TEXT ANNIKA WIHLBORG V anser nte att utrednngen är tydlg med vlken kompetens som behövs framtdens hälso- och sjukvård. Utrednngens utgångspunkt är stället arbetsgvarnas perspektv, man baserar stt resonemang på arbetsgvarnas svårgheter att utblda specalstsjuksköterskor snarare än att utgå från patenternas behov. Det här tar bort hela ansvaret från staten att tllgodose stt ansvar vad gäller patentsäkerheten. Utrednngen tar nte höjd för att det är ett natonellt ansvar att få rätt kompetens kopplat tll gällande patentsäkerhetslagstftnng, säger Jan Stjernström, styrelseledamot Vårdförbundet. Kräver statlgt ansvar Regerngens utredare förordar att staten ska bestämma att specalstsjuksköterskeexamen ska ges nom operaton, Jan Stjernström, styrelseledamot Vårdförbundet. anestes och IVA, medan ensklda högskolor själva får styra över de övrga specalstnrktnngarna. 57 procent av sjuksköterskorna anser däremot att staten ska bestämma vlka specalstnrktnngar som ska ges samt reglera nnehåll och kvaltet för lkvärdghet hela landet. Undersöknngsresultatet gör mg stolt. Det är tydlgt att utredarna nte har lyssnat och tllräcklg utsträcknng nkluderat sjuksköterskornas åskter utrednngen, säger Jan Stjernström. Natonellt kvaltetsmått V anser att staten bör ansvara för samtlga specalstutbldnngar. Det är staten som ska analysera vlka utbldnngar som behöver utvecklas eller kompletteras. Sjuksköterskor som går en specalstutbldnng som nte är statlgt reglerad får nget kvaltetsmått på sn examen. Utrednngens förslag kan nnebära att sjuksköterskor känner sg låsta tll en specfk arbetsgvare och att deras specalstutbldnng nte är gångbar hos andra arbetsgvare. Det här rskerar att utvecklas tll en kvnnofälla, säger Jan Stjernström. Vårdförbundet anser att samtlga specalstutbldnngar ska vara statlgt reglerade och efterlyser därför ett statlgt drektv om hur Unverstetskanslersämbetet bör utveckla specalstutbldnngarna. De vll även se fler specalstutbldnngar kopplade tll den kommunala hälso- och sjukvården. Helhetsgrepp krävs Utrednngen särskljer tre specalstutbldnngar från alla övrga specalstutbldnngar. Man borde stället ha tagt ett helhetsgrepp om hälso- och sjukvårdens samlade behov av specalstsjuksköterskekompetens. Man har exempelvs nte tagt hänsyn tll den planerade utbyggnaden av prmärvården, säger Am Hommel, ordförande Svensk sjuksköterskeförenng. V anser att specalstutbldnng på avancerad nvå även fortsättnngsvs ska leda tll en yrkesexamen och en magsterexamen. Endast en yrkesexamen garanterar nte progresson nom sjuksköterskans huvudområde omvårdnad. Kvalteten på olka specalstutbldnngar rskerar dessutom att bl ojämn, vlket går ut över såväl vårdkvalteten som sjuksköterskors utvecklngsmöjlgheter, säger Am Hommel. Alla nrktnngar vktga Hon anser nte att regonerna ska kunna påverka vlka specalstsjuksköterskor som ska utbldas, det leder tll ojämlkhet över landet och mellan de olka utbldnngsnrktnngarna. Alla specalstutbldnngar är samhällsvktga. Såväl nnehåll som examen bör ha en lkvärdg status. Am Hommel anser även att regerngen bör göra en analys av hur många specalstsjuksköterskor som behövs nom respektve nrktnng. Det är självklart postvt att 57 procent av sjuksköterskorna anser att staten ska bestämma vlka specalstnrktnngar som ska ges. Att andelen nte är ännu högre beror förmodlgen på att många sjuksköterskor nte satt sg n utrednngen, vlket gör att det florerar en del mssuppfattnngar, avslutar Am Hommel. VEM SKA BESTÄMMA ÖVER SPECIALISTUTBILDNINGAR? Idag bestäms utbldnngarna som leder tll specalstsjuksköterskeexamen av staten, angående nnehåll, nrktnngar och kvaltet. Vem tycker du ska bestämma över sjuksköterskors specalstutbldnng? % 14% 19% MAN BORDE HA tagt ett helhetsgrepp om hälsooch sjukvårdens samlade behov av specalstsjuksköterskekompetens Ensklda högskolor/unverstet får själva bestämma vlka nrktnngar som ska ges vd respektve högskola/unverstet 2 Staten ska bestämma vlka specalstnrktnngar som ska ges samt reglera nnehåll och kvaltet för lkvärdghet landet 3 Staten ska bestämma att examen ska ges nom operaton, anestes och IVA, men övrga nrktnngar får ensklda högskolor/unverstet själva bestämma över 4 Vet ej 57%

7 Slpp resorna och få mer frtd Är du legtmerad sjuksköterska och söker nya utmanngar nom sjukvårdsrådgvnng och ehälsa? V på MedHelp kan erbjuda dg möjlghet att jobba hemfrån eller från kontoret. Oavsett var du arbetar ngår du ett team av 270 erfarna sjuksköterskor. Samtdgt har v ntroducerat Zebra - ett unkt projekt som nnebär kortare arbetstd med heltdslön. Kontakta oss om det låter ntressant! gerd.fornander@medhelp.se

8 8 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2019 Akutsjukvården krävande men även mycket stmulerande Akutsjukvården är ett otrolgt dynamskt arbetsfält för sjuksköterskor, nte mnst eftersom akutsjukvården befnner sg mtt ett paradgmskfte. Akutsjukvården är ett krävande och utmanande men även mycket stmulerande arbetsområde för många olka typer av sjuksköterskor. AKUTSJUKVÅRD TEXT ANNIKA WIHLBORG Akutsjukvårdens struktur har förändrats mycket på senare år. Belastnngen och andelen patenter med komplexa vårdbehov har ökat. En vktg utmanng är därför att htta rätt balans mellan arbetsbelastnng och antalet sjukskötersketmmar, säger Anders Wdmark, adjunkt omvårdnadsvetenskap, ordförande Rksförenngen för akutsjuksköterskor samt specalstsjuksköterska nom ntensvvård, akutsjukvård och anestes. Han har tdgare bland annat arbetat med anestes- och ntensvvård, prehosptal akutsjukvård och nom Försvarsmakten. Mångfacetterat arbetsfält Akutsjukvård är nte begränsad tll td eller organsatorsk tllhörghet, den bedrvs under dygnets alla tmmar, oberoende av plats och verksamhet. Det SJUKSKÖTERSKOR SOM ÄR verksamma akutsjukvården behöver erbjudas en attraktv löneutvecklng nnebär att akutsjukvården av dag är ett mångfacetterat arbetsfält med många olka arbetsgvare för sjuksköterskor. En utmanng för akutsjukvården är att förbättra det ntala vårdmötet för att på så sätt kunna tllgodose paten- tens hela vårdbehov. Samtdgt behöver akutsjukvården kunna kvaltetssäkras för att kunna svara upp mot patentens och samhällets behov av en säker och tllgänglg vård. Detta sammantaget är en betydande utmanng nte mnst då det måste genomföras takt med att sjukvården präglas av en ökad komplextet, säger Anders Wdmark. Attraktv löneutvecklng Sexto procent av sjuksköterskorna kan tänka sg att arbeta nom akutsjukvården. Det känns otrolgt postvt. Samtdgt behöver sjuksköterskor som är verksamma akutsjukvården erbjudas en attraktv löneutvecklng och kontnuerlg kompetensutvecklng som gör att de klarar av en relatvt tung vårdbelastnng och framförallt att de väljer att stanna kvar, säger Anders Wdmark. En del kompetensutvecklngen är specalstutbldnng. När det gäller val av specalstutbldnngar så är det avgörande att nnehållet motsvarar de verklga behoven av kompetensutvecklng som dag fnns nom den ntrahosptala akutsjukvården, säger Anders Wdmark. Matchar specalstkompetensen En betydelsefull faktor för att akutsjukvården ska kunna attrahera och behålla fler sjuksköterskor är, enlgt Anders Wdmark, att den erbjuder rmlga arbetsvllkor. En annan nyckelfaktor för akutsjukvårdens attraktvtet är att specalstutbldade sjuksköterskor erbjuds arbetsuppgfter och utvecklngsmöjlgheter som matchar deras specalstkompetens. Den vktgaste egenskapen för sjuksköterskor som funderar på att söka sg tll akutsjukvården är ett genunt ntresse för just den här typen av mångfacetterad sjukvård. Ett ntresse för verksamhetsutvecklng och kontnuerlg kompetensutvecklng är också ett plus. Det fnns flera olka specalstsjuksköterskeutbldnngar som är relevanta för den ntrahosptala akuta vården, eftersom så många olka kategorer av patenter söker sg tll akutsjukvården. Därför är även en bred yrkesbakgrund som sjuksköterska förstås en fördel, säger Anders Wdmark. KAN DU TÄNKA DIG ATT ARBETA INOM AKUTSJUKVÅRDEN? Skulle du kunna tänka dg att arbeta nom akutsjukvården? Ja 60% Nej 40% Undersöknngen genomfördes mot slumpmässgt urval av sjuksköterskor september Anders Wdmark, ordförande Rksförenngen för akutsjuksköterskor samt specalstsjuksköterska nom ntensvvård, akutsjukvård och anestes.

9 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Pallatv vård ger perspektv på lvet Behovet av pallatv vård växer takt med att männskor blr äldre och lever allt längre med lvsbegränsande sjukdomar. Att arbeta som sjuksköterska nom pallatv vård är självklart utmanande, men även utvecklande och mycket gvande, nte mnst eftersom det verklgen ger perspektv på lvet. PALLIATIV VÅRD TEXT ANNIKA WIHLBORG När jag började arbeta med pallatv vård hade jag en bld av att det handlade om att vårda patenter under deras ssta dagar eller veckor lvet, men det här området är betydlgt bredare än så. Somlga pallatva patenter har jag förmånen att följa flera månader och bland år. Döden är en väldgt lten del av den pallatva vården. Fokus lgger stället på att lyssna på patentens önskemål och erbjuda en god vård på vägen dt, säger Lena Hansson, utvecklngssjuksköterska nom pallatv vård och hematolog på Sunderby sjukhus utanför Luleå. Hon har även en tjänst på rådgvnngsteamet som gör hembesök hos pallatva patenter. Använder hela kompetensen Lena Hansson har vart sjuksköterska no år och har arbetat med pallatv vård lka länge. Hon beskrver pallatv vård som en komplex och mångfacetterad vårdform där man ser tll hela patenten utfrån såväl fysska som psykska och psykosocala aspekter. SOM SJUKSKÖTERSKA BEHÖVER man vara närvarande, lyhörd och se tll patentens samlade lvsstuaton Jag valde att arbeta med pallatv vård eftersom det ger så mycket tllbaka och samtdgt ger mg möjlghet att verklgen använda hela mn kompetens som sjuksköterska. Det är en komplex och aktv helhetsvård som är ntressant att arbeta med, säger Lena Hansson. Lena Hansson, utvecklngssjuksköterska nom pallatv vård och hematolog på Sunderby sjukhus. Gör skllnad för patenten För patenter med obotbara sjukdomar ställs lvet ofta på sn spets. Som sjuksköterska behöver man vara närvarande, lyhörd och se tll patentens samlade lvsstuaton. Mtt jobb känns väldgt menngsfullt, särsklt när jag lyckas vända en komplex stuaton och verklgen göra skllnad för patenten. Det är specellt att jobba så nära patenten och deras närstående som jag RÅD TILL REGIONANSVARIGA Lena Hanssons råd tll regonansvarga om hur den pallatva vården bör förbättras: Öka attraktvteten för sjuksköterskor. Sjuksköterskebrsten är en utmanng för hela den pallatva vården. För att säkerställa kompetensförsörjnngen framtden och få fler att söka sg tll den pallatva vården bör arbetsgvare se över sjuksköterskornas arbetsmljö, löner och vllkor. Erbjud goda vllkor för sjuksköterskor som vll specalstutblda sg. Efterfrågan på specalstsjuksköterskor nom pallatv vård är hög. Det är därför avgörande att arbetsgvare erbjuder goda vllkor med betald specalstutbldnng och löneöknng samt ett utökat ansvarsområde efter avslutad specalstutbldnng. Erbjud alla former av pallatv vård hela landet. Tllgången tll olka former av pallatv vård bör nte vara beroende av var landet patenten bor. Samtlga regoner bör erbjuda såväl pallatv sjukhusvård som specalserad hemsjukvård samt hospcevård för denna patentgrupp. och de övrga mtt team gör; man etablerar verklgen en djup relaton, säger Lena Hansson. Patenten först tllsammans skapar v den bästa vården VÄLKOMMEN SOM SJUKSKÖTERSKA TILL FUNKTION AKUT HUDDINGE Inom Funkton Akut vårdar v patenter med akuta tllstånd från alla olka specalteter. V arbetar kontnuerlgt med utvecklng och anpassar våra verksamheter efter patenternas behov. Ett exempel på det är vår pågående expanson av AVA. För att kunna ge våra patenter en vård med hög kvaltet så behöver du som sjuksköterska ha rätt förutsättnngar för att kunna ge en god vård och utvecklas som sjuksköterska. Därför erbjuder v: Tydlga karrärvägar med möjlghet för tjänstestrukturer som t.ex. Omvårdnadsspecalst, Bträdande unverstetssjuksköterska och Studentansvarg. Möjlghet tll specalstutbldnng nom akutsjukvård. Möjlghet tll rotatonstjänst för att utveckla dn kunskap och förståelse krng patentens behov nom vår verksamhet samt personlg kompetensutvecklng. V söker dg som har ett genunt ntresse av akutsjukvård och som tllsammans med oss nom Funkton Akut vll utveckla den akuta vården för och med patenten. Inom vår funkton fnns möjlghet att arbeta på akutmottagnng och på våra akutvårdsavdelnngar: KAVA, MAVA, MIMA, AVA. För att du som sjuksköterska ska få en nblck patenternas resa genom vården, för att öka vårt samarbete och dn kompetens så arbetar v över enhetsgränser. För närmare nformaton kontakta: AVA: Omvårdnadschef Ellnor Jonsson, tel: , ellnor.jonsson@sll.se Akutmottagnngen: Omvårdnadschef Eml Andersson, tel: , eml.j.andersson@sll.se KAVA: Omvårdnadschef Johanna Helge, tel: , johanna.helge@sll.se MAVA & MIMA: Omvårdnadschef Chrsta Olovsson, tel: , chrsta. olovsson@sll.se Annonserna fnns på: Välkommen med dn ansökan! Tycker du det låter ntressant då är v arbetsplatsen för dg! Läs mer och ansök på

10 10 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2019 Första lnjens chef behöver bättre förutsättnngar 7 av 10 sjuksköterskor anser att första lnjens chef nom hälso- och sjukvården har mndre goda eller dålga förutsättnngar att bedrva ett bra chef- och ledarskap. Avlastnng, rätt mandat och lagom stora personalgrupper ger chefen rätt förutsättnngar för att kunna göra ett bra jobb. Annka Cederholm, chefsspecalst på Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett CHEF- OCH LEDARSKAP TEXT ANNIKA WIHLBORG Undersöknngsresultatet överensstämmer med resultatet av vår chefsenkät, där många chefer beskrver förutsättnngarna för att bedrva ett bra ledarskap som tuffa. Det här bekräftar att chefernas verklghet avspeglas även på medarbetarna, säger Annka Cederholm, chefsspecalst på Vårdförbundet. Hon anser att chef- och ledarskapet fyller en nyckelroll hälso- och sjukvården, bland annat eftersom det är chefen som ansvarar för att utveckla och drva verksamheten framåt på olka sätt. Max 25 medarbetare Många chefer som deltog vår chefsenkät anser att de har för stora personalgrupper. V anser att en chef hälso- och sjukvården nte bör ansvara för fler än tjugofem medarbetare. Stora personalgrupper gör att chefen nte hnner ägna den td som behövs åt varje medarbetare, säger Annka Cederholm. Avlastnng och stöd med admnstraton och exempelvs vd rekryterng är en åtgärd som, enlgt Annka Cederholm, kan ge första lnjens chefer Susanne Svensson, vårdenhetschef på Vrnnevsjukhuset. bättre förutsättnngar att bedrva ett bra ledarskap. Rekryterng är en arbetsuppgft som tar mycket td anspråk för många chefer, nte mnst med tanke på att personalomsättnngen är relatvt hög på många arbetsplatser. Många efterlyser mer stöd från HR-avdelnngen, både rekryterngsarbetet och med generella personalfrågor. Det är också betydelsefullt att cheferna regelbundet kan avsätta schemalagd td tll verksamhetsutvecklng, säger hon. För mycket td på brandsläcknng Ytterlgare en avgörande faktor för att chefer ska kunna göra ett bra jobb är att de får tllgång tll regelbunden kompetensutvecklng och att de har tllgång tll stöd form av mentorer, erfarenhetsutbyte med andra chefer och lknande. I vår chefsenkät anger många chefer att de tvngas lägga mycket td på brandsläcknng och att de känner sg splttrade med alltför många ansvarsområden på stt bord. Td tll strategskt arbete och ett mandat som överensstämmer med det ansvar man har som chef är vktgt, säger Annka Cederholm. Att en så stor andel av sjuksköterskorna upplever att cheferna saknar rätt förutsättnngar för att göra ett bra jobb kan bland annat bero på att det nte är tydlgt organsatonen vlka mandat och befogenheter chefen har. Det gör att de nte alltd har möjlghet att fatta de beslut som krävs olka stuatoner. Samtdgt är det vktgt att chefer som själva upplever att de saknar rätt förutsättnngar verklgen gör något åt sn stuaton, säger Susanne Svensson, vårdenhetschef på Kardologska klnken på Vrnnevsjukhuset Norrköpng. Hon har vart sjuksköterska sedan 1981 och har sedan 1996 varvat chefsjobb med sjuksköterskearbete. VILKA FÖRUTSÄTTNINGAR HAR FÖRSTA LINJENS CHEF FÖR LEDASKAP? Vlka förutsättnngar anser du att första lnjens chef nom hälso- och sjukvården har för att bedrva ett bra chef- och ledarskap? Goda Ganska goda Mndre goda Dålga 6% Våga delegera Som chef behöver man hela tden kommuncera tll sn chef vlka verktyg och förutsättnngar man behöver för att kunna göra ett bra jobb. Man kan nte räkna med att någon annan ska känna tll det. Jag tror också att chefsarbetet skulle underlättas om chefen får tllgång tll expertstöd vssa stuatoner. Experten kan bdra med sn kompetens och läsa n sg på frågor som chefen själv nte har möjlghet att fördjupa sg, säger Susanne Svensson. Hon betonar också vkten av att chefer vågar släppa kontrollen och delegera ut ansvarsområden tll sna medarbetare. Som chef behöver man våga kräva det stöd man anser sg behöva för att kunna göra ett bra jobb, säger Susanne Svensson. 22% 22% % Har nte td att utveckla omvårdnaden Två tredjedelar av sjuksköterskorna har för lte eller ngen td tll att utveckla omvårdnaden och mplementera ny kunskap. Endast sex procent av sjuksköterskorna har gott om td tll det. UTVECKLA OMVÅRDNADEN Omvårdnadsnsatserna står för mer än 50 procent av verksamheten nom hälso- och sjukvården och har stor, och bland lvsavgörande betydelse, för att tllgodose patenternas fundamentala behov. En utvecklng av omvårdnaden och mplementerng av ny kunskap är därför oerhört vktg för att göra vården både bättre och säkrare, förebygga vårdskador och mnska ojämlkhet. Genom att sätta av mer td tll utvecklng av omvårdnad och mplementerng av ny kunskap för sjuksköterskor höjs dessutom statusen på omvårdnaden nom hälso- och sjukvården. HUR MYCKET TID HAR NI FÖR ATT UTVECKLA OMVÅRDNADEN? Hur mycket td har n på er arbetsplats för att utveckla omvårdnaden och mplementera ny kunskap? Gott om td tll det Begränsad td tll det För lte td tll det Ingen td tll det 6% 20% 27% 47%

11 Jag är medlem för att jag får Trygghet på jobbet 2. Karrärrådgvnng 3. Bättre lön och arbetsvllkor Har du en kollega som ännu nte är medlem? Be kollegan sms:a MEDLEM tll så rnger v upp. Eller gå n på vardforbundet.se och gör vårt Medlemstest! Du httar det under sdorna om medlemskap eller om du söker på Medlemstest. Ju fler v är desto starkare blr v!

12 12 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2019 Allvarlga problem sjukvården enlgt sjuksköterskorna Crka 2/3 av sjuksköterskorna anser att utvecklngen nom sjukvård går åt fel håll. Av svaren om vad som går åt fel håll att döma, har svensk sjukvård allvarlga problem som måste lösas nu. PROBLEMEN INOM SJUKVÅRDEN TEXT MARIANNE SJÖBERG Vad anser du går åt fel håll nom svensk sjukvård? Den frågan har sjuksköterskorna som anser att utvecklngen nom svensk sjukvård går åt fel håll svarat på. Personalpoltk och arbetsbelastnng En majortet av de tllfrågade anser att det råder dålg personalpoltk och att det behövs krafttag för att få yrket attraktvt. Målet måste vara att få befntlg personal med kompetens att stanna kvar yrket. Som det är nu nöter man ut befntlg personal för hög takt för att ha en bestående kompetens över td. Det är få sjuksköterskor på sjukhus som orkar arbeta heltd och även unga rskerar att bl utbrända. Dålg arbetsmljö, tuffa arbetstder, stress och känslan av otllräcklghet är de vanlgaste orsakerna tll att sjuksköterskor säger upp sg. Bättre löneutvecklng I de svar som belyser den dålga lönen för sjuksköterskor är det framförallt löneutvecklngen och möjlgheten tll betald vdareutbldnng som kommenteras. Alltför mycket pengar går tll bemannngsföretag, stället för att ge fast personal skälga löner. Att nte få en rmlg lön gör att jag nte känner mg uppskattad för det jag gör, rädda lv och förbättra männskors lvskvaltet. Kortsktg planerng För många admnstratörer, chefer, ekonomer och att stora kostnader läggs på dyra och lyxga byggnader äventyrar jämlk vård för patenter hela landet. Man lägger resurser på kortsktga lösnngar för att släcka bränder. Det fnns ngen långsktg planerng som är DET ÄR FÅ sjuksköterskor på sjukhus som orkar arbeta heltd och även unga rskerar att bl utbrända förankrad hos personalen som arbetar den daglga verksamheten. Poltker vägrar erkänna brsterna och berätta för allmänheten hur stor krsen är. Patentsäkerhet Man jämför sjukvården med mljön; under alltför lång td har nte någon tagt ansvar fullt ut och nu smälter vården bort. Patentsäkerheten är stor fara då många upplever att patenterna nte längre står fokus. För mycket dokumentaton och personalbrst med långa vårdköer och platsbrst som följd är faktorer som nte går hop vårdens ekvaton. De som bestämmer hur vården ska bedrvas är för långt från patenterna och personalen. Vårdkedjan krng varje patent behöver bl en helhet med tydlg kommunkaton. Det som gått mest åt fel håll är att man nte lyckas behålla personal. VAD GÅR ÅT FEL HÅLL? Vad går åt fel håll nom sjukvården? 1. Dålg personalpoltk. 2. För hög arbetsbelastnng. 3. Dålg arbetsmljö. 4. Dålg löneutvecklng. 5. För stora kostnader läggs på annat än sjukvården. 6. Brst på långsktg planerng. 7. Brster patentsäkerheten. 8. Personalbrst och vårdplatsbrst. 9. Beslut för vården för långt från patenter och personal. Lena Hallengren, socalmnster: Det fnns nga enkla lösnngar Orsaken tll att utvecklngen går åt fel håll nom svensk sjukvård är, enlgt sjuksköterskorna, dålg personalpoltk, för hög arbetsbelastnng och dålg löneutvecklng. Socalmnster Lena Hallengren anser att det krävs ett enträget arbete för att åstadkomma bättre arbetsvllkor. SJUKVÅRDSPOLITIK TEXT ANETTE BODINGER LARSSON Två tredjedelar av sjuksköterskorna anser att utvecklngen nom sjukvården går åt fel håll. Undersöknngen vsar att såväl stat som regoner och kommuner har mycket att arbeta med. V har nte en statlgt styrd sjukvård, det är vktgt att komma håg, men v ska göra vad v kan från statens sda för att underlätta när det gäller samordnng, resurser och satsnngar. En vktg del är också att öka attraktvteten för vdareutbldnng tll specalstsjuksköterska, säger socalmnster Lena Hallengren. De över slumpvs utvalda sköterskor som svarat på enkäten uppger att det fnns allvarlga problem nom sjukvården som påverkar både personal och patenter. Mycket handlar om den egna arbetsstuatonen och arbetsmljön. Jag vll självklart att statstken ska se annorlunda och att sjuksköterskor ska känna att de har en arbetsstuaton som de trvs med. Men jag tror nte att det fnns någon enkel lösnng. Det krävs ett enträget arbete där v tllsammans med kommuner och regoner och dalog med professonen, successvt kan åstadkomma bättre arbetsvllkor. Prmärvårdsreform En av sjukvårdens största utmanngar är enlgt Lena Hallengren att skapa en tllgänglg och jämlk vård. Man ska kunna känna sg trygg och säker på att få en god vård oavsett var landet man bor och oavsett vlken bakgrund och ekonomska förutsättnngar man har. För att lyckas med den ambtonen måste v se tll att det fnns Lena Hallengren, socalmnster. Foto: Krstan Pohl/Regerngskanslet männskor som arbetar vården, som trvs med stt arbete och som har rätt förutsättnngar för att göra stt allra bästa. Här ngår även goda möjlgheter tll kompetensutvecklng och fortbldnng. Hon berättar att januaravtalet just nu är vägledande den strävan. Januaravtalet är en början, nästa steg vll v ta arbetet med prmärvårdsreformen vdare. Utredaren Anna Nergårdh har lämnat stt delbetänkande om god och nära vård. Vår uppgft är nu att återkomma med en prmärvårdsreform och ett fastläkarsystem. När det gäller köerna, så vll v ju ha vård td. Det handlar JANUARIAVTALET Vktga punkter januaravtalet Investera personalen. Prmärvårdsreform med rätten tll en fast läkarkontakt. Stärka kvaltetskraven vård och äldreomsorg. Bekämpa psyksk ohälsa. Korta köerna. Stärka patenternas rättgheter. om att männskor nte ska vänta onödan på vård, fastslår Lena Hallengren.

13 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Bättre arbetsvllkor krävs för att vända utvecklngen Den särklass vktgaste åtgärden för att för att vända utvecklngen svensk sjukvård är att förbättra arbetsvllkoren för personalen. Det måste fnnas en attraktv löneutvecklng för sjuksköterskor samtdgt som övrga arbetsvllkor förbättras så att sjukvården blr en attraktv arbetsplats. ÅTGÄRDER FÖR SJUKVÅRDEN TEXT MARIANNE SJÖBERG De 2/3 av sjuksköterskorna som svarade att utvecklngen nom sjukvården går åt fel håll fck följdfrågan Vlka åtgärder anser du måste vdtas för att vända utvecklngen tll att gå åt rätt håll nom svensk sjukvård? Här följer en sammanfattnng av sjuksköterskornas åtgärder. Löneutvecklng Lönesättnng och löneutvecklng för sjuksköterskor har dskuterats under en lång td. På frågan om vlka åtgärder som behöver vdtas för att vända utvecklngen nom svensk sjukvård hamnar återgen högre lön centrum. Man menar dock att lönen måste ses ett större sammanhang och tllsammans med andra åtgärder. En bättre lönesättnng kan också få sjuksköterskor med stor kompetens att komma tllbaka tll sjukvården. Att vara sjuksköterska är nte ett kall, v vll ha rmlgt betalt för det arbete v gör. Man menar också att pengarna måste fnnas, eftersom man hyr n dyr personal från bemannngsföretag när det är brst. Övrga arbetsvllkor Löneutvecklngen bör vara rmlg under lång td och också kombnaton med vdareutbldnng och större kompetens. Arbetstder och schemaläggnng hör också hop med lönesättnng. Många menar att fler önskar arbeta 80% och få full lön. Anlednngen är att brsten på sjuksköterskor tll stor del beror på att man nte orkar arbeta heltd med det höga tempo och stora ansvar som många sjuksköterskor på sjukhus har dag. Att överbemanna personalstyrkan för att ge en hållbar arbetsstuaton nämns. Det ger som följd att arbetsmljön blr bättre för samtlga på en avdelnng. Tllräcklgt mycket personal sätter också patenten fokus gen, då sjuksköterskornas ständga tdsbrst är en stor fara för patentsäkerheten. Besluten för sjukvården Det är en förutsättnng att chefer och poltker som ska styra lyssnar på den personal som ska genomföra deras beslut. Man efterlyser kortare beslutsvägar och delaktg personal för att ha kvar kontnuteten krng patenterna. Förstatlgande Att förstatlga vården skulle ge bättre förutsättnngar för jämlk vård hela Sverge. En stor natonell nsats på regerngsnvå där ngen skyller på någon annan, utan alla jobbar mot samma mål. Regerngen måste ta ansvar. Det går nte att lägga allt på kommuner och landstng det har redan gått för långt. Ett gemensamt journalsystem underlättar för personalen och mnskar kostnaderna stället för att olka landstng har egna t-lösnngar. ÅTGÄRDER SOM KRÄVS Åtgärder som krävs för att vända utvecklngen svensk sjukvård 1. Rmlga löner och bättre löneutvecklng. 2. Förbättrade övrga arbetsvllkor. 3. Förbättrad arbetsmljö, arbetsbelastnng och arbetstder. 4. Överbemanna personalstyrkan. 5. Beslutsfattarna måste lyssna på personalen. 6. Förstatlgande av sjukvården för jämlk vård och gemensamma mål. 7. Gemensamma journal- och t-system. Hej! Jag heter Fredrk. Jag är sjuksköterska och arbetar för Te Crea Care. Jag behöver fler arbetskamrater! V på Te Crea Care letar ständgt efter engagerade sjuksköterskor och söker Dg som arbetar efter våra kärnord Mod, Kompetens, Engagemang och Hjärta. Te Crea Care är bolaget för Dg som vll arbeta för en stark aktör med ett stort urval av varerande uppdrag hela Sverge både nom den prvata och offentlga sektorn. Välkommen tll Dn nästa arbetsgvare! Kontaktuppgfter: anna@tecreacare.com Tel: , Följ oss och se våra aktuella tjänster:

14 14 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2019 Erfarna sjuksköterskors löner måste höjas En grundutbldad sjuksköterska med 15 års yrkes erfarenhet bör ha en månadslön på kronor. En specalstutbldad sjuksköterska med 15 års erfarenhet som specalst bör ha en månadslön på kronor. Det anser sjuksköterskorna en nylgen genomförd undersöknng. LÖNENIVÅER TEXT ANNIKA WIHLBORG Dessa lönenvåer är för låga. Det är absolut rmlgt med högre löner än så. Kompetensnvån hos grundutbldade sjuksköterskor med femton års yrkeserfarenhet varerar lksom kraven för olka tjänster. Det gäller även för specalster. I lönesättnngen måste det göras en korrekt värderng av varje enskld sjuksköterskas kompetens och erfarenhet, säger Ingrd Allerstam, specalstsjuksköterska krurgsk vård och ntensvvård. Hon har jobbat arton år klnsk verksamhet, huvudsak nom akutsjukvården. Sedan 2012 är hon förtroendevald Vårdförbundet. Vårdförbundets kongress tog maj 2018 beslut om att medellönen ska vara mnst dubbelt så hög som ngångslönen. Avgörande för sjukvården Hon betraktar det som helt avgörande för sjukvårdens utvecklng att erfarna sjuksköterskor och specalstsjuksköterskor får en konkurrenskraftg löneutvecklng. Löneutvecklng under hela yrkeslvet är avgörande för att arbetsgvarna ska kunna rekrytera och behålla erfarna medarbetare som behövs för att sjukvården ska fungera. En löneutvecklng som följer sjuksköterskornas kompetens, ansvarsnvå och svårghetsgrad arbetet borde vara en självklarhet. Det ska även vara självklart att sjuksköterskor får en löneutvecklng som är lkvärdg med andra jämförbara akademska yrken, säger Ingrd Allerstam. ERFARNA SJUKSKÖTER- SKOR ÄR en ovärderlg resurs hälso- och sjukvården Introducerar och handleder Hon anser att erfarna sjuksköterskor fyller en nyckelfunkton för att säkra vårdens kvaltet, handleda kollegor och utveckla vården. Ingrd Allerstam betonar vkten av att få erfarna sjuksköterskor att vlja stanna kvar den klnska verksamheten, nte mnst eftersom de ntroducerar och handleder kollegor samt sjuksköterskor under utbldnng. I dagsläget saknas tyvärr erfarna sjuksköterskor på många arbetsplatser. Många känner sg tvngade att säga upp sg från ett jobb de trvs med eftersom de nte får någon löneutvecklng, säger hon. Erfarna garanterar vårdkvaltet De lönenvåer som nämns undersöknngen är helt klart rmlga, både för Ingrd Allerstam, specalstsjuksköterska krurgsk vård och ntensvvård. grundutbldade och specalstutbldade sjuksköterskor med lång yrkeserfarenhet. Lönenvåerna borde vara ännu högre utfrån sjuksköterskornas kompetens, ansvarsområde och betydelsen av vårt arbete, säger Lotta Dckman, som vart sjuksköterska tjugoåtta år och arbetar som ntensvvårdssjuksköterska på Södersjukhuset. Hon hänvsar tll forsknng som vsar att såväl vårdkvalteten som effektvteten arbetet förbättras på arbetsplatser där de erfarna sjuksköterskorna och specalstsjuksköterskorna stannar kvar. Lotta Dckman, ntensvvårdssjuksköterska på Södersjukhuset. Utarmar kompetenskaptalet Erfarna sjuksköterskor är en ovärderlg resurs hälso- och sjukvården. Många som säger upp sg försvnner från den klnska verksamheten, vlket förstås mnskar tllgången på handledare och medarbetare som kan ntroducera nyanställda. Det utarmar också det erfarenhetsbaserade kompetenskaptalet på arbetsplatsen. För att uppnå rätt dynamk på en arbetsplats krävs en mx av sjuksköterskor med varerande yrkeserfarenhet, vlket ofta saknas dag, säger Lotta Dckman. Hon understryker vkten av att de erfarna sjuksköterskorna arbetar nära patenten. Det mnskar bland annat vårdköerna och antalet nställda operatoner. Det möjlggör även den vktga kompetensöverförngen sjuksköterskekollegor emellan. Den erfarenhetsbaserade kompetensen är värdefull alla yrken, men sjuksköterskeyrket har denna kompetens nte fått tllräcklgt erkännande, vlket bland annat märks på en brstande löneutvecklng för erfarna och specalster, säger Lotta Dckman. VILKEN LÖN BÖR EN ERFAREN SJUKSKÖTERSKA HA EFTER 15 ÅR? Vlken månadslön anser du att en erfaren sjuksköterska (ej specalstutbldad) med crka 15 års yrkeserfarenhet som sjuksköterska bör ha? VILKEN LÖN BÖR EN SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA HA EFTER 15 ÅR? Vlken månadslön anser du att en erfaren specalstsjuksköterska med crka 15 års erfarenhet som specalst bör ha? kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 2% kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 2% 20% 9% 14% 8% 33% 25% 7% 11% 15% 24% 3% 3% 5% 10% 0% 1% 1% 7% I genomsntt anser sjuksköterskorna att en ej specalstutbldad sjuksköterska med crka 15 års yrkeserfarenhet som sjuksköterska bör ha kr månadslön I genomsntt anser sjuksköterskorna att en specalstsjuksköterska med crka 15 års yrkeserfarenhet som specalst bör ha kr månadslön.

15 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Omvårdnad med tllräcklg kvaltet oftast nte möjlg En klar majortet av sjuksköterskorna kan nte bedrva omvårdnadsarbete på den kvaltetsnvå som de anser nödvändg. Ett grundproblem är att omvårdnad överlag nte värdesätts tllräcklgt högt sjukvården, vlket förstås påverkar patentsäkerheten. OMVÅRDNADSARBETET TEXT ANNIKA WIHLBORG Undersöknngsresultatet förvånar mg nte. Problemet med att patenten blr ldande på grund av uteblven omvårdnad är nte nytt, och nte heller ett problem enbart Sverge. Både den klnska erfarenheten och vetenskapen har länge vsat tydlgt på problematken, FÖR ATT SJUKSKÖTERSKE YRKET ska vara attraktvt är det vktgt att det fnns en tydlg prorterng av omvårdnaden säger Therese Avalln, som är specalstsjuksköterska nom krurgsk vård sedan 2013 och ordförande Natonella förenngen för specalstsjuksköterskor krurgsk vård. Sedan 2014 är hon även doktorand nom omvårdnad. Ohållbar arbetsstuaton Det främsta skälet tll undersöknngsresultatet är, enlgt Therese Avalln, att sjukvården tradtonellt sett styrs av medcn som vetenskap, kombnaton med kravet på produkton och kortsktga besparngar. Det lämnar nte tllräcklgt med utrymme för att se tll patentens hela behov, vlket sn tur får konsekvenser som brstande patentsäkerhet. I många fall leder det tll en ohållbar arbetsstuaton där man som sjuksköterska nte har möjlghet att göra stt jobb, vlket gör att många känner sg tvngade att söka sg bort från sjukvården. Det är uppenbart att en arbetsplats som nte efterfrågar eller värdesätter sjuksköterskans kompetens, omvårdnad, nte heller är attraktv som arbetsgvare. Men det fnns bra exempel på enheter där man lyckats prortera upp omvårdnadskompetensen, och det är av högsta vkt att lära och ta efter, nte mnst för att kunna bedrva en patentsäker vård, säger hon. patent säker vård måste det medcnska paradgmet förenas med omvårdnad som en lkvärdg vtal kompetens. Hon anser det nte som försvarbart att man som sjuksköterska ska behöva kämpa för att få göra stt jobb. Omvårdnad är ett eget vetenskaplgt ämne där forsknngen vsar att den högre kompetensen nom ämnet är nödvändg för en säker vård. För att sjuksköterskeyrket ska vara attraktvt är det vktgt att det fnns en tydlg prorterng av omvårdnaden och omvårdnadskompetensen från arbetsgvaren, form av styrnng och ledarskap omvårdnad, anställnngsvllkor samt progresson vdare yrkeskarrär, säger hon. Stpendum avseende vla och rekreaton Stpendet kan sökas av Sverge legtmerade sjuksköterskor samt studerande som genomgår sjuksköterskeutbldnng och som på grund av hälsoskäl är behov av vla och rekreaton för att bbehålla eller återvnna hälsa och arbetsförmåga. Stpendet är avsett för vla och rekreaton och kan nte utgå tll studer, tll personlga levnadsomkostnader eller användas tll annan person än den sökande. Sjuksköterskor som uppnått pensonsålder (67 år) kan nte erhålla stpendet. Therese Avalln, specalstsjuksköterska nom krurgsk vård. HAR DU FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OMVÅRDNADSARBETE MED KVALITET? Har du förutsättnngar att bedrva omvårdnadsarbete på den kvaltetsnvå som du anser nödvändg? Ja 41% Nej 59% Lkställ omvårdnad och medcn När sjuksköterskorna nte kan ge rätt omvårdnad leder det, enlgt Therese Avalln, tll att patenterna blr mssnöjda med vården och högre grad drabbas av komplkatoner, förlängda vårdtder och död. På en övergrpande nvå, för att få en hållbar arbetsstuaton som sjuksköterska lkväl som en Ssta ansöknngsdagar är årlgen 1 maj, 31 oktober och 1 februar. Skcka ansökan tll: Stftelsen Dagmar och Axel Bldts donaton, Svenska Röda Korset, Ekonomenheten, Box 17563, Stockholm Ansökan görs på särskld blankett som hämtas på Röda Korsets hemsda Där fnns även mer nformaton om krterer för ansökan. För mer nformaton, kontakta stpendeansvarg va växel eller stpender@redcross.se Välkommen med dn ansökan!

16 16 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2019 Återhämtnng och reflekton på ordnare arbetstd Nästan 9 av 10 sjuksköterskor anser att sjuksköterskor ska få td tll reflekton och återhämtnng på ordnare arbetstd. På Sahlgrenska unverstetssjukhuset har man utvecklat en arbetsmodell där td för återhämtnng och reflekton kontnuerlgt nkluderas sjuksköterskornas schema. ÅTERHÄMTNING TEXT ANNIKA WIHLBORG Att så många sjuksköterskor efterlyser td för återhämtnng och reflekton kan bero på att arbetstempot ofta är högt och arbetet är krävande. Samtdgt värdesätter många sjuksköterskor möjlgheten tll dskussoner med kollegor. Det bdrar även tll den professonella utvecklngen och tll att man behåller fokus på patenterna, säger Mara Lachonus, som vart sjuksköterska på Sahlgrenska unverstetssjukhuset drygt tretto år, främst nom kardolog. Hon har även vart vårdenhetschef, verksamhetsutvecklare samt bträdande verksamhetschef och är sedan 2018 projektledare för avdelnng 21. Mnska personalomsättnngen Mara Lachonus leder en projektgrupp som under våren startar en ny bred nternmedcnsk avdelnng på Sahlgrenska. Där ska man tllämpa en arbetstdsmodell med schemalagd arbetstd för reflekton, återhämtnng och utbldnng. V har utvecklat den här arbetstdsmodellen för att kunna erbjuda en bra TID FÖR REFLEKTION OCH ÅTERHÄMTNING PÅ ARBETSTID? Anser du att sjuksköterskor ska få td för reflekton och återhämtnng på ordnare arbetstd? Ja Nej 12% arbetsmljö, mnska personalomsättnngen och vara en långsktgt attraktv arbetsgvare. V har hämtat nspraton från en magsteruppsats från Göteborgs unverstet där man ntervjuat sjuksköterskor om vlka faktorer som är vktga för att skapa en god arbetsmljö. Många rankade td för återhämtnng och reflekton högt. Bland nyutexamnerade sjuksköterskor var dessutom gapet mellan teoretsk och praktsk kompetens stort, säger Mara Lachonus. 88% Mara Lachonus, sjuksköterska och projektledare på Sahlgrenska unverstetssjukhuset. Patentfra arbetsdagar I arbetstdsmodellen schemalägger man två patentfra arbetsdagar under varje toveckorsperod. Då ska sjuksköterskorna kunna ägna sg åt utbldnng, dskussoner med kollegor, fördjupnng, studebesök på andra vårdavdelnngar eller lknande. V är övertygade om att schemalagd och regelbunden td för återhämtnng och reflekton bdrar tll en god arbetsmljö, vlket sn tur motverar fler sjuksköterskor att stanna kvar på sn nuvarande arbetsplats och yrket, säger Mara Lachonus. Nya arbetssätt och samverkan för framtdens nära vård Prmärvårdens utökade uppdrag att göra den nära vården tll första lnjens sjukvård kräver såväl utökade resurser som nya arbetssätt. En förutsättnng för att den nära vården ska kunna utvecklas tll första lnjens sjukvård är att htta rätt vårdnvå för varje patent. NÄRA VÅRD TEXT ANNIKA WIHLBORG Jag tror nte att man kan organsera fram omställnngen tll framtdens nära vård. Att tllföra mer pengar och anställa fler medarbetare är nte heller tllräcklgt. För att lyckas behöver man även arbeta med att ntroducera nya arbetssätt och få olka vårdverksamheter att samverka. Kompetensförsörjnngen är en av den nära vårdens största utmanngar. Ytterlgare en utmanng är att hälso- och sjukvården och patenterna generellt bör bl bättre på att nyttja de dgtala verktyg och resurser som fnns, säger Jan Sundelus, samordnare för nära vård Regon Örebro län. Han är sjuksköterska sedan 1992, arbetade klnskt fram tll FÖR ATT LYCKAS med omställnngen tll framtdens nära vård behöver man arbeta med att ntroducera nya arbetssätt och få olka vårdverksamheter att samverka 2000 och sedan haft olka chefs- och projektledarroller, främst den kommunala omsorgen. Samverkan mellan vårdnvåer Framgångsfaktorer för att den nära vården ska klara stt framtda uppdrag är att htta former för ett mer strukturerat och strategskt förebyggande arbete samt att göra patenten mer aktv och delaktg sn egen vård. Den här omställnngen är nte heller möjlg utan en nära samverkan mellan olka vårdnvåer. Många vårdgvare tllämpar dagsläget ett stuprörstänk, det behöver v komma bort från, säger Jan Sundelus. En utbyggd nära vård kräver förstås kompetensförstärknng. Jan Sundelus betonar vkten av att skapa kontnutet organsatonerna genom att mnska behovet av hyrpersonal samt att man analyserar vlka arbetsuppgfter sjuksköterskor och läkare kan behöva avlastas med så deras kompetens kan användas på bästa möjlga sätt. Vårdsamordnare lotsar rätt I Regon Örebro län har man ntegrerat utvecklngen av den nära vården regonens övergrpande målbld för hälso- och sjukvården, som sträcker sg tll Regonen har bland annat arbetat framgångsrkt med den nya lagen om utskrvnng av patenter. Den nnebär att patenter som skrvs ut från sjukhuset ska få en utsedd vårdkontakt. I Regon Örebro län fnns numera Foto: Lars-Göran Jansson Jan Sundelus, samordnare för nära vård Regon Örebro län. vårdsamordnare på samtlga vårdcentraler. V förstärker också vår satsnng på mobla närsjukvårdsteam som stöttar den kommunala hälso- och sjukvården. V har även lanserat äldremottagnngar på vårdcentralerna, där man bland annat strävar efter att redan på ett tdgt stadum dentfera äldre med rsk för försämrad hälsa, säger Jan Sundelus.

17 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Psykatrn mångfacetterad för sjuksköterskor Knappt en av tre av sjuksköterskor kan tänka sg att arbeta nom psykatrn. Som psykatrsjuksköterska har du möjlghet att verklgen möta männskor utfrån ett helhetsperspektv, ta del av deras lv och hjälpa dem att må bättre. PSYKIATRI TEXT ANNIKA WIHLBORG Det är rolgt att så många som 28 procent av sjuksköterskorna kan tänka sg att arbeta psykatrn. Samtdgt önskar jag att fler sjuksköterskor fck upp ögonen för det här området, säger Jenny Karlsson, som vart psykatrsjuksköterska tjugo år och bland annat har arbetat nom rättspsykatr, barn- och ungdomspsykatrn och den vuxenpsykatrska öppenvården Stockholm. Sedan hösten 2018 arbetar hon som bemannngssjuksköterska och är dessutom styrelseledamot Psykatrska rksförenngen för sjuksköterskor. Hon har alltd ntresserat sg mycket för samtalet och mötet med männskor, vlket man allmänhet har td för nom psykatrn. Det är fascnerande att ta del av männskors lv och bdra tll att de ska må bättre. Jag är ntresserad av männskans nre och trvs med att arbeta en verksamhet där mötet med männskan verklgen får ta plats, säger Jenny Karlsson. Öka kunskapen om psykatrn För att psykatrn ska bl mer attraktv för sjuksköterskor att arbeta och specalsera sg nom krävs, enlgt Jenny Karlsson, att man ökar sjuksköterskors kännedom om vad psykatr är och sjuksköterskans yrkesroll psykatrsk verksamhet. Psyksk ohälsa bör få ta större plats på sjuksköterskeprogrammet, DET ÄR FASCINERANDE att ta del av männskors lv och bdra tll att de ska må bättre männskor med psyksk ohälsa möter man ju alla delar av vården. Det är alltså en vktg dmenson även den somatska vården. Det är även vktgt att höja statusen på psykatrsjuksköterskans yrke, exempelvs genom att synlggöra och verklgen värdera vår kompetens, och att vårda patenter utfrån ett helhetsperspektv snarare än utfrån ett medcnskt paradgm, säger Jenny Karlsson. Mer självständghet 83 procent av sjuksköterskorna kan tänka sg att arbeta nom öppenvården, medan 48 procent kan tänka sg ett arbete slutenvården. Vktga faktorer för att stärka den psykatrska heldygnsvårdens attraktvtet är, enlgt Jenny Karlsson, att psykatrsjuksköterskans ansvarsområden och arbetsuppgfter tydlggörs. I slutenvården tllbrngar psykatrsjuksköterskan ofta mycket td läkemedelsrummet stället för att verklgen möta patenterna och använda sn specalstkompetens. Slutenvårdens arbetsgvare behöver ge psykatrsjuksköterskor möjlghet att arbeta mer självständgt, säger hon. Nschade områden Bland de som kan tänka sg att arbeta nom psykatrn är ntresset störst för vuxenpsykatrn, där 72 procent kan tänka sg att arbeta. En av anlednngarna tll att allmänpsykatrn är populärast, tror Jenny Karlsson, skulle kunna vara brstande kunskap om de mer nschade områdena som barnpsykatr, beroendespsykatr och rättspsykatr. Arbetsgvare nom de mer nschade psykatrverksamheterna behöver nformera mer om sna verksamheter och kommuncera utvecklngsmöjlgheterna för sjuksköterskor som väljer att arbeta där, säger Jenny Karlsson. KAN DU TÄNKA DIG ATT ARBETA INOM PSYKIATRIN? Skulle du kunna tänka dg att arbeta nom psykatrn? Ja, gör det redan 7% Ja, kan tänka mg 21% Nej 72% I PSYKIATRIN SKULLE JAG KUNNA TÄNKA MIG ARBETA INOM I psykatrn skulle jag kunna tänka mg att arbeta nom (Ange gärna flera) Heldygnsvården (Slutenvården) 48% Öppenvården 83% VAR INOM PSYKIATRIN KAN DU TÄNKA DIG ATT ARBETA? Vlka områden nom psykatrn skulle du kunna tänka dg att arbeta nom? (Ange gärna flera) Jenny Karlsson, styrelseledamot Psykatrska rksförenngen för sjuksköterskor. Allmänpsykatr/ vuxenpsykatr Barn- och ungdomspsykatr Beroendepsykatr Rättspsykatr 31% 43% 46% 72%

18 18 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2019 Konsulter behövs för att täcka vakanser NÄR HAR NI FRÄMST BEHOV AV BEMANNINGSFÖRETAG? I vlka sammanhang har n främst behov av tjänster från bemannngsföretag för sjuksköterskor? Ange gärna flera % 6 av 10 sjuksköterskor anger att deras verksamhet olka omfattnng anltar sjuksköterskor från bemannngsföretag. Sjuksköterskornas verksamheter har främst behov av sjuksköterskor från bemannngsföretag för att täcka vakanser och vd semestertder, men även vd sjukfrånvaro, för att hantera det daglga patentflödet, uppfylla vårdgarantn och hålla vårdplatser öppna % 35% 35% 31% 10 9% 7% ANLITAR NI SJUKSKÖTERSKOR FRÅN BEMANNINGSFÖRETAG? I vlken omfattnng anltar dn verksamhet sjuksköterskor från bemannngsföretag? 0 2% 1% I stor omfattnng I mndre omfattnng Sällan Aldrg 17% 24% 18% 41% För att täcka vakanser 2 Vd semestertder 3 Vd sjukfrånvaro 4 För att kunna hantera det daglga patentflödet och uppfylla vårdgarantn 5 För att kunna hålla vårdplatser öppna 6 Vd arbetstoppar 7 För en få en vss specalstkompetens 8 För att tllföra kompetens och erfarenhet tll arbetsgruppen 9 För att med kort varsel få n en ntermschef Bemannngsföretagen med högst kvaltet Vlka bemannngsföretag för sjuksköterskor har sjuksköterskorna erfarenhet av som leverantör tll hälso- och sjukvården, och vlka bemannngsföretag levererar en tjänst med bra kvaltet? VILKA BEMANNINGSFÖRETAG HAR DU ANLITAT? NursePartner och Dedcare Nurse är de bemannngsföretag som flest sjuksköterskor har erfarenhet av som leverantör. Crka 20% av sjuksköterskorna har erfarenhet av dem. Det andra dagrammet vsar andel av de sjuksköterskor som har erfarenhet av respektve bemannngsföretag, som anser att företaget har levererat en tjänst med bra kvaltet. Vlka av följande bemannngsföretag för sjuksköterskor har du erfarenhet av som leverantör tll hälso- och sjukvården? Ange gärna flera. NursePartner Dedcare Nurse Centrc Care LäkarLeasng Medcura Agla Ofela Vård Bonlva Zest Care Agto Pelmatc Collgo Vårdkompetens Te Crea Care Prme Care Operatonskonsulterna Läkarjouren Klara Helsebemannng Sverek Mx Medcare FrstMed Randstad Powercare Vårdlänken Doca Svensk vårdsupport Hedera Helse Ingen av dessa 8,5% 7,5% 6% 5,5% 5,5% 5,5% 4% 4% 3,5% 3,5% 3,5% 2,5% 2,5% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 1,5% 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% 11% 20% 19,5% % VILKA BEMANNINGSFÖRETAG LEVERERAR MED BRA KVALITET? Vlka av följande bemannngsföretag för sjuksköterskor anser du har levererat en tjänst med bra kvaltet? Ange gärna flera. Collgo Vårdkompetens Operatonskonsulterna Klara Bonlva Mx Medcare Powercare NursePartner Läkarjouren Centrc Care Te Crea Care Dedcare Nurse LäkarLeasng Pelmatc Agla Zest Care Sverek Ofela Vård Agto Randstad Prme Care FrstMed Medcura Helsebemannng 18% 43% 43% 41% 41% 41% 40% 40% 35% 34% 33% 33% 32% 27% 27% För få sjuksköterskor hade erfarenhet av Doca, Hedera Helse, Svensk Vårdsupport och Vårdlänken som leverantör för att de skulle kunna bedömas kvaltetsmässgt. 50% 49% 48% 56% 58% 63% 67% 65%

19 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars ANOPIVA ntressant för många sjuksköterskor Nästan hälften av sjuksköterskorna kan tänka sg att arbeta nom anestes, operaton eller ntensvvård. 16 procent av dem gör det redan dag. Behovet av sjuksköterskor med dessa specalstutbldnngar är stort hela Sverge. ANOPIVA TEXT ANNIKA WIHLBORG DEN SOM VÄLJER någon av dessa utbldnngar har många valmöjlgheter och mycket goda framtdsutskter Det är väldgt glädjande att så många sjuksköterskor kan tänka sg att specalsera sg mot anestes, ntensvvård eller operaton. Det är stor brst nom samtlga tre specalstnrktnngar, vlket nnebär att den som väljer någon av dessa utbldnngar har många valmöjlgheter och mycket goda framtdsutskter, säger Helen Berthelson, som mellan 2004 och 2013 var IVA-sjuksköterska på Centralsjukhuset Krstanstad. Sedan dess har hon arbetat som enhetschef på samma sjukhus. Hon är även ordförande Rksförenngen för anestesoch ntensvvård. För sjuksköterskor som vll arbeta nom anestes, ntensvvård eller operaton är specalstutbldnngen nträdesbljetten tll dessa verksamheter. En relevant specalstutbldnng är nämlgen ett krav för sjuksköterskor som vll jobba nom något av dessa tre områden. Självständgt arbete med ansvar Jag kan varmt rekommendera sjuksköterskor att satsa på någon av dessa tre specalstutbldnngar. Man blr oerhört specalserad, men får samtdgt en kompetens som är både bred och djup. Utbldnngarna gör dg eftertraktad på arbetsmarknaden och banar väg för ett självständgt arbete med stort ansvar. Arbetet är varerande och man får verklgen möjlghet att bl rktgt bra på det man gör, säger Helen Berthelson. Helen Berthelson, enhetschef på Centralsjukhuset Krstanstad. Foto: Chrstan Lndblom För att trvas som specalstsjuksköterska nom operaton, anestes eller ntensvvård är det vktgt att man är ntresserad av att ständgt utvecklas och vdareutblda sg. Man kan jobba både prvat och offentlg vårdverksamhet. Den som vll specalsera sg ytterlgare sn professon och fördjupa sn kunskap efter specalstutbldnngen, kan exempelvs välja att nrkta sg mot barnntensvvård, thorax- eller neurontensvvård. Aldrg färdgutbldad Eftersom det är en utvecklngsbenägen verksamhet och det ständgt kommer nya behandlngsmetoder, operatonsmetoder och lknande så blr man aldrg rktgt färdgutbldad. Arbetsuppgfterna för specalstsjuksköterskor med dessa kompetenser blr samtdgt allt mer avancerade och självständga, säger Helen Berthelson. Det är vktgt att specalstutbldnngarna håller en hög teoretsk och praktsk kvaltet för att sjuksköterskorna ska kunna delta sjukvårdens förbättrngsarbete. Utbldnngen behöver ge förmåga att söka och värdera forsknngsrön och ny kunskap. Arbetsgvare behöver erbjuda specalstsjuksköterskorna delaktghet vårdens utvecklngsarbete och ge förutsättnngar för fortsatt kompetensutvecklng, säger Helen Berthelson. Operatoner ställs n Det är väldgt postvt att så många sjuksköterskor kan tänka sg att arbeta nom anestes, operaton eller ntensvvård. Brsten på operatonssköterskor gör att operatoner ställs n runtom landet. Brsten gör också att v nte kan ägna oss åt verksamhetsutvecklng den utsträcknng v önskar. Det vore därför mycket bra om v får fler kollegor framöver, säger Åsa Eneqvst, som sedan 2011 är operatonssköterska på Vsby Lasarett. Hon är även dstrktssamordnare för Gotland Rksförenngen för operatonssjukvård. Behovet av operatonssköterskor är stort prncp hela landet och behovet kommer att öka takt med att pensonsavgångarna blr fler. Många olka nrktnngar Som operatonssköterska kan du jobba med många olka typer av krurg, som allmänkrurg, öron-näsa-hals, gynekolog, urolog, ortoped, thorax och neuro. Vår yrkesroll är relatvt anonym, sjuksköterskors kännedom om vad en operatonssköterska gör, professonens bredd och vlka utvecklngsvägar som fnns behöver öka, säger Åsa Eneqvst. KAN DU TÄNKA DIG ATT ARBETA INOM ANESTESI/OPERATION/IVA? Skulle du kunna tänka dg att arbeta nom Anestes/Operaton/IVA? Ja, gör det redan Ja, kan tänka mg Nej Åsa Eneqvst, operatonssköterska på Vsby Lasarett. Foto: Peo Sjöberg 16% 31% Operatonssköterska är ett självständgt, varatonsrkt och komplext arbete. Man ansvarar bland annat för teknsk utrustnng, nstrument och ordnngsställande av operatonssalar. Även om v jobbar team så har v alltd vårt specfka ansvarsområde. Man kan välja att arbeta SJUKSKÖTERSKORS KÄN- NEDOM OM vad en operatonssköterska gör, professonens bredd och vlka utvecklngsvägar som fnns behöver öka med allmänkrurg eller specalsera sg en vss typ av operatoner. Det fnns även fördjupnngsmöjlgheter nom hygen, aseptk och medcnteknk. För att arbetsgvare ska kunna attrahera fler operatonssköterskor krävs en attraktv arbetsmljö, hållbara arbetstder och förstås en konkurrenskraftg lön, säger Åsa Eneqvst. 53%

20 20 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2019 Därför tjänar du på att ha färre bollar luften Inom sjukvården är det vanlgt att ha mycket på gång samtdgt. Det kan ge känslan av att vara skcklg och effektv men realteten är de ständga avbrotten en tdstjuv och ett störnngsmoment. Forsknng vsar att v skulle bl effektvare och må bättre om v mnskade på multtaskandet. Lena Berg, omvårdnadsansvarg för Funktonsområde Akut Solna vd Karolnska unverstetssjukhuset. Foto: Gonzalo Irgoyen GÖR EN SAK I TAGET TEXT ANNA-KARIN ANDERSSON Du kanske är upptagen med att dela medcn när en kollega kommer n med en snabb fråga. Eller så har du gjort en provtagnng och måste rådfråga om resultatet och rusar n på sjuksköterskeexpedtonen och avbryter dn arbetskamrat som formulerar ett vktgt mejl. Ja, nom vården är det vanlgt att ha många bollar luften och att kollegor avbryter varandra. Att ha mycket på gång samtdgt värderas högt på dagens arbetsmarknad och för sjuksköterskor är det ofta en självklarhet att snabbt kunna byta fokus. Men det fnns anlednng att omvärdera den arbetskulturen. Forsknng Tomas Dalström, föreläsare och författare. vsar att det v gör tar längre td och ger ett sämre resultat när v växlar mellan olka arbetsuppgfter. DET STÖR SÄRSKILT att bl avbruten när man är upptagen med något som kräver full koncentraton Mnska multtaskandet Sjuksköterskan och doktoranden Lena Berg har exempelvs studerat betydelsen av avbrott arbetet på akutmottagnngar. Det stör särsklt att bl avbruten när man är upptagen med något som kräver full koncentraton, säger Lena Berg, som dag arbetar som omvårdnadsansvarg för Funktonsområde Akut Solna vd Karolnska unverstetssjukhuset. Tomas Dalström har studerat hur hjärnan fungerar när v läser, skrver och lär oss nya saker, och han föreläser om hur v kan jobba mer fokuserat och därmed känna oss mndre stressade. Och en nyckel det är att mnska på multtaskandet, menar han. Vårt arbetsmnne kan bara göra en sak taget medvetet. Du kan cykla och prata eftersom du har automatserat cyklandet och nte behöver fokusera på det. Men du kan nte lyssna på någon aktvt eller besvara en fråga samtdgt som du skrver ett mejl eller en vktg text eftersom det nte är en förutsägbar stuaton, förklarar Tomas Dalström. Tdstjuv att bl avbruten Det kan det ta upp tll 25 mnuter att komma tllbaka tll samma koncentratonsnvå som före ett avbrott. Utöver tdssvnnet blr v mndre närvarande och presterar sämre om v ofta måste byta fokus. Vad kan man då göra på egen hand för att se tll att jobba med en sak taget? Det är nte helt lätt. Många vttnar om att de nte vll säga från eftersom de är rädda för att skapa konflkter och dålg stämnng om de vll avskärma sg för att ägna sg åt en uppgft. Här har arbetsgvaren ett ansvar. Genom att tala om hur och varför hjärnan påverkas och vlka följder det får för arbetet så kan man komma överens om regler, säger Tomas Dalström. Lena Berg är nne på samma lnje. Det krävs förändrngar på organsatonsnvå, menar hon. Synsättet måste vara att det är okej att säga från om man nte är mottaglg för ett avbrott utan att bemötas med rrtaton. Och chefernas nställnng är vktg för att skapa en sådan kultur. Men en början kan vara att var och en börjar reflektera över avbrott. Man kan ställa sg frågor som: Kan jag vänta? eller Kan jag fråga någon annan?, säger Lena Berg. DETTA HÄNDER Det händer när du multtaskar: Du får sämre uppmärksamhet. Dtt mnne försämras. Du kommer nte n mentalt en ny uppgft lka effektvt som den som gör färdgt en sak taget. Effektvteten mnskar. Amercan Psychologcal Assocaton slår fast att multtaskng kan mnska produktvteten med 40 procent på ndvduell nvå. Källa: Lena Berg, leg. sjuksköterska och doktorand och Tomas Dalström, föreläsare och författare.

21 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Brster t-system fördröjer arbetet 3 av 4 sjuksköterskor fördröjs stt arbete på grund av brster t-system eller andra teknska system. De gamla t-systemen måste bytas ut tll system där all sjukvårdsnformaton fnns samma system och är tllgänglg för de som behöver den. VÅRDENS IT-SYSTEM TEXT ANNIKA WIHLBORG Madelene Stark, enhetschef på enheten för vårdens dgtalserng Västra Götalandsregonen. Det är sorglgt att så många sjuksköterskor fördröjs stt arbete på grund av t-systemen. Samtdgt är jag nte förvånad. En anlednng tll att sffran är så hög är förmodlgen att många tsystem hälso- och sjukvården är gamla och behöver bytas ut. Ett annat skäl kan vara att t-systemen nte kommuncerar med varandra, så att man måste logga n flera olka system varje gång, säger Madelene Stark, enhetschef på enheten för vårdens dgtalserng Västra Götalandsregonen (VGR). Hon tog sjuksköterskeexamen 1999 och har sedan dess arbetat nom bland annat öppenvård, akutsjukvård och slutenvård, nnan hon tog sg an sn första chefsroll för sju år sedan. Fokus på verksamhetsutvecklng En avgörande faktor för att lyckas med hälso- och sjukvårdens dgtalserng är, enlgt Madelene Stark, att utveckla systemen nära samarbete med de som ska nyttja systemen. Hon betonar även vkten av att avsätta td för att genomföra dgtalserngssatsnngar och förankra dem hos medarbetarna. Tona ner fokus på dgtalserng och fokusera stället på verksamhetsutvecklng. Det är nte dgtalserngen sg som ger effekt utan att v använder den på ett bra sätt. Det är också vktgt att ha med patenterna den här processen. De bör nvolveras hela vägen från start tll mål, säger Madelene Stark. Gemensamt journalsystem Västra Götalandsregonen ska ersätta stora delar av vårdens t-system med en ny, modern och gemensam vårdnformatonsmljö, FVM, Framtdens Vårdnformatonsmljö. FVM är ett samarbete mellan VGR och de 49 kommunerna Västra Götalandsregonen. Det övergrpande målet är att all sjukvårdsnformaton ska vara tllgänglg för de som behöver den, medarbetare och patenter. Ambtonen är bland annat att nformatonen ska följa vårdtagarens resa över vårdgvargränserna. När Madelene Stark talar med sjuksköterskor ute den klnska verksamheten framhåller de ofta just problem med att logga n många olka system, vlket förstås tar mycket td. Hon lyfter fram e-recept och journal va nätet som två framgångsrka dgtalserngssatsnngar, med stor potental att utvecklas och göra ännu mer nytta för patenter och sjukvårdspersonal. FÖRDRÖJS DU I DITT ARBETE PÅ GRUND AV BRISTER I IT-SYSTEM? Fördröjs du dtt arbete på grund av brster t-system eller andra teknska system? Ja Nej 24% 76% Upprop om att stoppa försämrngarna vården Två sjuksköterskor har startat ett upprop för att stoppa försämrngarna vården. Uppropet vänder sg tll regonråd, kommunalpoltker, beslutsfattare och natonella poltker ansvarga för fördelnng av resurser tll hälso- och sjukvård. UPPROP MOT FÖRSÄMRINGAR Uppropet startades av specalstsjuksköterskorna Charlotta Dckman och Mathas Janus den 15 mars med syftet VI KRÄVER VILLKOR som gör att männskor vll söka sg tll och stanna vården att stoppa försämrngarna vården och att ge personalen rättvsa löner och hälsosamma arbetsvllkor. Bakgrunden är att Vårdförbundet har sagt upp det centrala avtalet med SKL och Sobona och parterna stter just nu förhandlngar. Vårdförbundet kräver förutsättnngar för att sjuksköterskor, bomedcnska analytker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor ska kunna ge en god och säker vård. Foton: Ulf Huett / Vårdförbundet V kräver vllkor som gör att männskor vll söka sg tll och stanna vården. Vllkor som stoppar den pågående försämrngen svensk sjukvård som gör att männskor dör varje år väntan på vård. V kräver en löneutvecklng där den med mycket erfarenhet och kompetens har avsevärt mycket mer lön än den som är ny yrket och DETTA KRÄVER UPPROPET Möjlghet tll lönekarrär hela yrkeslvet. V måste få en god löneutvecklng för alla! En särskld satsnng på kronor mer per månad tll särsklt yrkesskcklga. Erfarenhet och kompetens måste löna sg. Sänkt veckoarbetstd för nattarbete oavsett verksamhet! Idag saknas detta för ständg natt kommunerna. Lokal samverkan som ger en hälsosam arbetstdsförläggnng. Det handlar om schemaläggnng, semester, jour, beredskap, övertd med mera. Att valda poltker som är med och fattar beslut om budgetar ger SKL och Sobona mandat att gå Vårdförbundets yrkanden tll mötes. v kräver hälsosamma arbetstder, säger ntatvtagarna. Intatvtagarna förväntar sg att mer än sjuksköterskor ställer sg bakom uppropet.

22 Sverges Bästa Arbetsgvare 4 år rad! Detta är unkt för att vara ett företag som bemannar skola, vård och omsorg.

23 Vll du tjäna mnst :- sommar?* På Zest Care tycker v att det är en självklarhet att du som tar hand om andra också behöver någon som tar hand om dg. Därför sätter v alltd våra sjuksköterskor främsta rummet och ger dg en lön värdg dtt yrke. Kort sagt ett frtt arbetslv med uppbacknng och uppskattnng av dna chefer. För det har v fått utmärkelsen Sverges Bästa Arbetsgvare 4 år rad. Tycker du att det låter som någontng för dg? Regstrera dtt CV på zestcare.se, så ser v gemensamt tll att utforma dtt yrkeslv precs som du vll ha det. HOS ZEST FÅR DU Frskvårdsbdrag på kr/år Prvat sjukvård Sjukförsäkrng Kompetensutvecklng Socala evenemang *Mnmlön om du arbetar heltd jun august Regstrera dg dag på zestcare.se nfo@zestcare.se

24 24 NextMeda Samordnad vård skapar trygghet Regon Sörmland tar helhetsgrepp på vården för att skapa trygga vårdstuatoner för patenterna. I Oxelösund samordnas barnhälsovård med mödravård och socaltjänst samt öppen förskola en famljecentral och Esklstuna är samordnngssjuksköterskan knutpunkten för äldres vård. Foto: Mare Lnderholm Genom den aktva samverkan mellan olka aktörer blr det lättare för vårdpersonalen att förstå patenternas Prmärvården Regon Sörmland Vårdcentralen Oxelösund har en famljecentral för föräldrar och barn. Vårdcentralens uppdrag är att vara förstahandsvalet när Oxelösundsborna behöver vård. Vårdcentralen Fröslunda är en av de största vårdcentralerna Sörmland v har lstade på vår vårdcentral. Eftersom v är en så stor vårdcentral har v också ett mycket brett utbud av sjukvårdstjänster. stuaton och kunna bedöma vlka vårdnsatser som krävs. På BVC följer v barnens utvecklng från det att de föds tll förskoleklass, och tllsammans med famljecentralen kan v fånga upp hela famljen och bdra tll att ge barnen den bästa starten på lvet som möjlgt, förklarar Eva Fall, dstrktssköterska på Oxelösunds vårdcentral. I och med samordnngen underlättas även den förebyggande vården då de tdgt kan bdra tll goda kostvanor och andra hälsofrämjande åtgärder. För oss dstrktssköterskor på BVC fungerar Regon Sörmland också mycket bra då barnhälsovården regonen är väldgt välfungerande och v erbjuds mycket kompetensutvecklng. Lednngen uppmuntrar oss även att delta olka utvecklngsprojekt. Just nu är BVC Oxelösund och Fröslunda vårdcentral Esklstuna med ett projekt som utvecklar ett strukturerat sätt att ställa frågor om våld nära relatoner. Möjlgheten att delta projekt för bättre vård gör att man känner sg mycket mer delaktg på arbetsplatsen, Eva Fall, dstrktssköterska och Lna Wktorn, dstrktssköterska på BVC. konstaterar Lna Wktorn, dstrktssköterska på BVC Oxelösunds vårdcentral. Intressant och rolgt jobb På Fröslunda vårdcentral Esklstuna har Ifan Bozneshn nylgen börjat tjänsten som samordnngssjuksköterska för äldre. Det är en ny typ av tjänst som syftar tll att skapa en större trygghet för regonens äldre som ofta har kontakt med sjukvården. Jag blr deras knutpunkt, och de kan alltd rnga mg om de undrar över något. Jag är tllgänglg hela dagarna så de behöver nte stta telefonköer, förklarar hon. En annan stor fördel med den nya tjänsten är att de äldre får en kontnutet sna vårdkontakter då de alltd har Ifan Bozneshn, samordnngssjuksköterska för äldre på Fröslunda vårdcentral. kontakt med samordnngssjuksköterskan som lär känna patenterna och vet deras stuaton. För mg som sjuksköterska är detta ett väldgt ntressant och rolgt jobb. Här fnns många karrärvägar och utvecklngsmöjlgheter, men för mg var det just rollen som samordnngssjuksköterska som lockade mest, avslutar hon. NextMeda Rätt kompetens på rätt plats Södra Älvsborgs psykatr Inom den psykatrska verksamheten vd Södra Älvsborgs sjukhus lgger fokus på självständgt arbete och brukarmedverkan. Det ger en utvecklande och postv arbetsmljö med många möjlgheter för verksamhetens sjuksköterskor. På de psykatrska avdelnngarna på Södra Älvsborgs sjukhus fnns stort utrymme för medarbetarna att ta eget ansvar och bdra tll verksamheten. Fokus lgger nte bara på resultaten utan på utvecklngen, och det genomsyrar hela områdets arbetssätt. V utnyttjar de resurser v har tll fullo och det har lett tll en aktv vårdutvecklng och verksamhetsförbättrng, med rätt kompetens på rätt plats. Syftet är naturlgtvs att främja utvecklng och undvka stagnaton, men på köpet får v också en postv arbetsgemenskap och mycket god personalrekryterng, säger sjuksköterskan Carl-Olov Ercsson, som sökte sg tll området drekt efter sn sjuksköterskeexamen. Den psykatrska klnkens på Södra Älvsborgs sjukhus uppdrag är att försäkra männskor med allvarlg psyksk ohälsa tllgång tll god specalserad psykatrsk vård. Förutom den psykatrska klnken har sjukhuset öppenvårdsmottagnngar flera kommuner nom psykatr och barn- och ungdomsmedcn. Ökad patentdelaktghet är också ett av SÄS långsktga fokusområden. Tel. vxl: E-post: sas@vgregon.se sas.vgregon.se/jobba-hos-oss/jobb/ Goda exempel på vårdutvecklng Carl-Olov berättar att ett exempel på vårdutvecklngen är den ntensva satsnng som pågår för att sammanlänka slutenvård och öppenvård nom beroende, något som bland annat nkluderar att etablera kombnerade tjänster med sjuksköterskor som arbetar på båda avdelnngarna. Ett annat är metoden brukarstyrd nläggnng, ett verktyg som psykatrn Södra Älvsborg anammat från Skåne och Nederländerna. Metoden rktar sg tll patenter med emotonellt nstablt personlghetssyndrom och nnebär att v lägger makten över vården deras händer. Patenterna får förtroendet att själva avgöra när de vll och behöver lägga n sg. Under den tden träffar de nga läkare och får nga nya läkemedel, utan v stöttar genom samtal och omvårdnad, och hjälper dem att stärka sn autonom. Resultatet httlls är väldgt postvt, betonar specalstsjuksköterskan psykatrsk vård, Sanne Nordqvst, som också är akademsk utvecklngssjuksköterska Södra Älvsborg. Uppfräschnng på gång Regonens nvesterngar psykatrn märks på många nvåer, nte mnst på Sanne Nordqvst, akademsk utvecklngssjuksköterska och sjuksköterskan Carl-Olov Ercsson Södra Älvsborg. Foto: Per Stålfors det så kallade Psykatrns kvarter, som ska bl ett nytt behandlngscentrum för psykatrsk slutenvård. De nya lokalerna är för såväl vuxna som barn och ungdomar och delar utrymme med akutmottagnngen. Det kommer att bl en ordentlg uppfräschnng med en helt ny tllgänglghet och en stor kvaltetsförbättrng överlag. Det ska bl väldgt rolgt när de nya husen tas bruk 2020 det blr ett konkret kvtto på det engagemang som fnns här, avslutar de.

25 NextMeda 25 Utvecklande jobb på mndre sjukhus På Nyköpngs lasarett bedrvs avancerad sjukvård nom de flesta områden, och för personalen nnebär det mycket varerande arbetsuppgfter då de ofta får ta ett större helhetsgrepp över vården än man får på större, mer specalserade sjukhus. Fördelarna med ett mndre sjukhus är många, en är att medarbetarna från olka professoner jobbar närmare varandra vlket skapar ett större kollegalt lärande. Dessutom blr stämnngen ofta väldgt god då alla pratar med alla. Det arrangeras även socala event tllsammans på frtden vlket också svetsar samman arbetsgrupperna. En komplett IVA-avdelnng På IVA-avdelnngen hanteras allt som rör ntensvvård, från respratorer och dalys tll HIA och postoperatva tllstånd. Eftersom v är ett mndre sjukhus så samlas allt på ett ställe. Det nnebär att v jobbar med en stor bredd av vårdstuatoner och olka typer av patenter vlket är mycket stmulerande, berättar Mara Berg, specalstsjuksköterska för ntensvvård. Hon kommer själv från ett större sjukhus Göteborg och kan konstatera att där var allt både mycket större och mer opersonlgt. Här är det nära tll allt och alla och v hjälps åt betydlgt större utsträcknng. Jag uppskattar även att arbetsuppgfterna är så varerande och att jag ständgt lär mg nya saker. Då arbetsstuatonen på en ntensvvårdsavdelnng kan vara tungt belastande under peroder med mycket svårt sjuka patenter och mycket att göra så Rebecka Grundn och Jonathan Skoglund, sjuksköterskor på strokeavdelnngen. Foto: Mare Lnderholm betyder stämnngen arbetsgruppen mycket, att alla känner att de blr lyssnade på och har någonstans att gå för att få stöd. Under tuffa peroder försöker v slutet av varje arbetspass ha en reflekton där v går genom hur v upplevt passet. Det är väldgt bra att alla får lyfta saker som vart jobbgt eller rrterande och det blr lättare att lämna jobbet när man går hem. Hela vårdkedjan på strokeavdelnngen Fördelarna med ett mndre sjukhus märks även tydlgt på strokeavdelnngen där de får möjlghet att följa patenten från det att den kommer n akut tll dess att den skrvs ut. Det skapar en mycket utvecklande arbetsmljö då det händer mycket varje dag och v får använda hela vår kompetens. V jobbar också team som nkluderar många andra professoner som läkare, paramedcn och logoped, något som skapar en väldgt bra dalog arbetsteamen och en härlg stämnng på jobbet, förklarar Rebecka Grundn, sjuksköterska på strokeavdelnngen. Att de har hela vårdkedjan på samma plats nnebär även att de kan ta ett bättre helhetsgrepp över varje patents vård. Eftersom v daglgen även jobbar med rehablterng av strokepatenter så tänker v på det steget redan när en Mara Berg, specalstsjuksköterska för ntensvvård på IVA-avdelnngen. Foto: Mare Lnderholm patent kommer n akut med en stroke. Det kan nnebära att v snabbare får upp en patent då v vet vkten av det för den vdare rehablterngen, fortsätter hon. Hennes kollega Jonathan Skoglund är relatvt nyexamnerad och uppskattar mycket den höga kompetens som fnns på avdelnngen. De tar väl hand om oss nya, jag praktserade här redan som student och kände på en gång att här vll jag jobba. Och då v har ett så stort vårdspann så fnns en mängd olka utvecklngsvägar som jag kan välja mellan. All personal erbjuds strokekompetensutbldnng som gör att alla har samma kunskapsbas, vlket sn tur leder tll både bättre vård och bättre arbetsklmat. En härlg stämnng teamen På båda avdelnngarna konstaterar de att det är mycket tack vare det lte mndre formatet på sjukhuset som de har en så bra stämnng, då de alla jobbar tllsammans och ngen grupp skljs från den andra. V har en fantastsk personalgrupp som alltd har kul hop även vd tyngre arbetsbelastnng och alltd har stöd av varandra. V är verklgen ett rktgt team, och om man kommer som ny behöver man aldrg känna sg rädd för att be om hjälp, den fnns alltd där, förklarar Jonathan Skoglund. De jobbar även med att omsätta målet att sätta patenterna centrum verklg handlng. Alla på IVA-avdelnngen har snart gått den studecrkel v har personcentrerad vård. Det är för de flesta en självklarhet att alltd utgå från patentens behov, men v måste även leta efter patentens, och även närståendes, resurser och möjlgheter att själv delta vården och kunna påverka tllfrsknandet. Det märks en klar skllnad nu när alla professoner jobbar mot samma mål och med samma kunskapsbas, berättar Mara Berg. På Nyköpngs lasarett bedrvs medcnsk, krurgsk och psykatrsk vård, såväl akut som planerad. Lasarettet svarar för vård och behandlng av första hand boende nom den södra länsdelen (Gnesta, Nyköpng, Oxelösund och Trosa kommuner) med närmare nvånare. Nyköpngs lasarett fokuserar på närvård med nrktnng på den äldre patenten och patenten med kronska sjukdomar samt på barn- och kvnnosjukvård. Lasarettet satsar på forsknng nom området lvsstlssjukdomar relaterat tll övervkt och samverkar nära med de andra sjukhusen Sörmland. I Regon Sörmland erbjuds du som sjuksköterska många olka möjlgheter tll karrärsutvecklng. Som tranee erbjuds du möjlgheten att pröva på olka placerngar, och genom vår studeförmån kan du med bbehållen lön specalsera dg. För dg som är ny dn yrkesroll har v ett specellt utformat program för att du på ett tryggt och säkert sätt ska ntroduceras dn yrkesroll. Läs mer om våra olka karrärvägar för sjuksköterskor på

26 26 NextMeda Katrnne Värm-Khan, operatonssjuksköterska och Ellenor Erksson, ntensvvårdssjuksköterska på Unverstetssjukhuset Örebro. Foto: Rchard Ström Utvecklas och väx på Sverges bästa unverstetssjukhus Unverstetssjukhuset Örebro är Sverges bästa sjukhus sn klass. Det vsar den årlga ranknng som tdnngen Dagens Medcn gör. Det är enormt rolgt och utmärkelsen är ett kvtto på vår drvkraft och engagemang. Här gör v rätt och det är en fantastsk arbetsplats. Det säger operatonssjuksköterskan Katrnne Värm-Khan och ntensvvårdssjuksköterskan Ellenor Erksson, som båda arbetar på Unverstetssjukhuset Örebro, USÖ. USÖ utmärker sg flera avseenden jämfört med Sverges övrga unverstetssjukhus och har bland annat bästa medcnska kvaltet, som är den tyngsta kategorn, samt bäst hjärtkrurg och mnst antal överbeläggnngar. Sjukhuset hamnar toppskktet när det gäller flera På Unverstetssjukhuset Örebro är du som sjuksköterska vktg för att utveckla vården utfrån patentens fokus. Inom ntensvvård och operaton fnns många möjlgheter tll en spännande och utvecklande karrär för såväl grundutbldade som specalstsjuksköterskor. Bägge klnkerna erbjuder också möjlghet att arbeta som tranee för att få djupare nblck verksamheten samt betald specalstutbldnng. USÖ utsågs nylgen av tdnngen Dagens Medcn tll Sverges bästa unverstetssjukhus. andra områden som exempelvs ntensvvård, kärlkrurg, njursvkt, tllgänglghet och patentnöjdhet. Bra sammanhållnng En bdragande orsak tll den fna utmärkelsen kan vara att USÖ gjorde en omorgansaton 2015 och nrättade länsklnker, vlket gör att planerng av den högspecalserade vården nu är mer överskådlg. Katrnne och Ellenor lyfter fram flera andra faktorer som de menar lgger bakom det goda resultatet. V har en otrolgt bra sammanhållnng och jobbar sammansvetsade, tvärprofessonella team, där varje medarbetares roll respekteras och värdesätts. Det är en lyssnande kultur med nära kommunkaton mellan yrkesgrupper. USÖ är en arbetsplats där medarbetarna får förutsättnngar att utvecklas och därmed göra ett bra jobb, säger Katrnne, som blev färdg sjuksköterska 1997 och läste tll operatonssjuksköterska Ellenor framhåller att USÖ är Sverges yngsta unverstetssjukhus och att det präglar arbetsmljön och medarbetarna. Det är ett stort sjukhus, men med en väldgt trevlg och personlg stämnng. Jag har arbetat på ett annat stort sjukhus tdgare, och här på USÖ är det en mycket vänlgare och mer välkomnande atmosfär. Det är nte alls så anonymt eller med den typ av revrtänkande som kan förekomma på andra håll. Det fnns nga gamla nvanda strukturer eller herarker som stter väggarna, utan v är alla jämlka, säger hon. Kompetensutvecklng uppmuntras En vktg aspekt som bdrar tll att Ellenor och Katrnne trvs så bra är att kompetens- och karrärutvecklng uppmuntras och tllgänglggörs på USÖ. De har båda fått möjlghet att läsa tll specalstsjuksköterska på betald arbetstd och för såväl grundutbldade som specalstsjuksköterskor fnns en rad nterna och externa fortbldnngar på respektve klnk. På krurgen är det väldgt generöst med kurser och utbldnngar, nte mnst vad gäller ny medcnsk-teknsk utrustnng. V kan dessutom engagera oss olka grupper för att utveckla specfka områden. Jag är exempelvs ansvarg för akut trauma och neurosektonen, berättar Katrnne. IVA har lknande möjlgheter. På IVA tllhör v ansvarsgrupper och varje månad har v teman där v fördjupar oss olka ämnen. Det kan handla om andnngsvård, crkulaton eller barn-iva. Det är ett jättebra sätt att lära sg mer om vktga områden. Själv arbetar jag med mottagnngsgruppen, där v följer upp IVA-patenter som vårdats mer än fyra dygn. Man kan också subspecalsera sg nom thorax- IVA, berättar Ellenor. Traneetjänst Ellenor tog sn sjuksköterskeexamen 2012 och efter några år som sjuksköterska på AVA på USÖ fck hon möjlghet tll en traneetjänst på IVA. Det är en chans att få djupare nblck en specaltet nnan man tar steget att läsa tll specalstsjuksköterska, och nförs nu på allt fler klnker på USÖ. Det var verklgen en förmån att gå som tranee nnan jag bestämde mg för att vdareutblda mg tll IVA-sjuksköterska. Jag hade två mentorer och lärde mg enormt mycket. Sedan var jag säker på att det var rätt beslut, säger hon. Varken Ellenor eller Katrnne kan tänka sg bättre jobb än att arbeta på IVA respektve operaton på USÖ. De trvs med det snabba tempot och att arbeta med ett brett spektrum av patenter med vtt sklda dagnoser, att få ta helhetsansvar och vara med och bdra och utveckla vården. Det är så bra team och en enormt stöttande mljö. Här växer man sn professon, gör skllnad och det är väldgt lätt att trvas.

27 NextMeda 27 Jobba hemfrån med framtdens vård Vll du arbeta på dstans, med ntressanta och fokuserade patentmöten och få möjlghet att utvecklas som sjuksköterska? Välkommen tll MedHelp, en av Nordens ledande vårdoperatörer för dstansvård och dgtala vårdtjänster. Här satsar man på sna sjuksköterskor så att de ska trvas och må bra. Sjuksköterskan Chrstna Wahlby har sn arbetsplats hemmet utanför Vsby. Foto: Tommy Söderlund MedHelp grundades 2000 och är en ponjär branschen, med nnovatva tjänster och arbetssätt. Företaget erbjuder bland annat sjukvårdsrådgvnng, vårdtrage, rehabstöd och andra dgtala lösnngar. För sjuksköterskor fnns en rad spännande karrärmöjlgheter. Det var som att komma hem när jag började här. Jag möttes av värme, tllt och ntresse och fck chefer som verklgen lyssnar och uppmuntrar, säger Lz Essman, specalstsjuksköterska ögonmedcn, som började på MedHelp hösten Idag arbetar hon på dstans hemma Göteborg, men utgår från kontoret Stockholm, som sjuksköterska på sjukvårdsrådgvnngen 1177, som Med- Help drver Regon Stockholm genom avtal med landstnget. Lz har lång erfarenhet av att arbeta med männskor. Hon började stt yrkeslv 1980 som sjukvårdsbträde och undersköterska för att sedan utblda sg tll pols. Efter to år som pols läste hon tll sjuksköterska. Lz har arbetat nom Lz Essman, specalstsjuksköterska ögonmedcn. regon-, läns- och prmärvård och under tolv år med telefonrådgvnng. Jag har alltd drvts av nyfkenhet och en vlja att arbeta på ett djupare plan med männskor utsatta stuatoner. Det har löpt som en röd tråd genom mna olka arbeten, säger Lz, som även är utbldad dakon Svenska kyrkan. Nyfkenheten och en önskan om att kunna arbeta mer flexbelt och nnovatvt fck Lz att ta steget från att arbeta med telefonrådgvnng offentlg reg tll MedHelp. Stora organsatoner har oftast herarksk och lnjär organsatonsstruktur och det är svårt att göra sn röst hörd. Det var ett stort beslut att våga säga upp mg, men jag har nte ångrat mg. Här på MedHelp råder en helt annan kultur. Det är korta beslutsvägar och det fnns en lyhördhet för medarbetarnas déer och synpunkter, menar hon. Lugnare och tryggare Lz framhåller att trots att det dag är samma arbete hon utför så är skllnaderna mycket stora. När hon arbetar hemmet på dstans får hon en bättre fokus på själva samtalet och ökad nterakton med patenten. De klara rutnerna nom Medhelp och stödet av arbetsledare under arbetet ger trygghet för såväl henne som patenterna. Hon får medhåll av sn kollega Chrstna Wahlby, som har sn arbetsplats hemmet utanför Vsby. Hon har arbetat som sjuksköterska snart 40 år, bland annat på Vsby lasarett, som dstrktssköterska och som verksamhetschef på sjukvårdsrådgvnngen Vsby. När hon fck reda på att MedHelp erbjöd möjlgheten att arbeta med telefonrådgvnng hemfrån blev hon ntresserad drekt. Att arbeta hemfrån ger en helt annan koncentraton, utan stm och störnngar från omgvnngen. V hanterar alla typer av frågeställnngar och vssa är mycket allvarlga och komplexa. Det är enormt ntressant och spännande, men också krävande. Därför gäller det att fokusera fullt ut på patentmötet och det kan jag göra nu. Samtalen blr effektva och jag får en helt annan kontakt med den som rnger, säger hon. Om jag behöver rådgöra med en kollega kan jag alltd kontakta mn arbetsledare under pågående samtal. V har också en väldgt tydlg samtalsprocess, som ger struktur, trygghet och ökad patentsäkerhet. Goda vllkor Det fnns även en kontnuerlg och nära kontakt med chefer och kollegor, va vdeomöten, och varje fredag träffas alla Chrstnas grupp för fka över Skype. Det är nte så att man är ensam jobbet och utan arbetskamrater. Tvärtom har v stark gemenskap och sammanhållnng. MedHelp satsar mycket på en god arbetsmljö och rmlg arbetsbelastnng. Ett led detta är Zebra, som nterats av sjuksköterskor. Projektet nnebär att man arbetar kortare dagar, med bbehållen heltdslön, och nte mer än sex tmmar per dag med patenter. Kompetensutvecklng och ett generöst frskvårdsbdrag är andra vktga delar MedHelps personalpolcy. Lz och Chrstna framhåller att de goda vllkoren gör att de orkar mycket mer och känner sg mer tllfreds med jobbet. Schema och arbetstder respekteras, lönen är bra och man blr uppmuntrad, stöttad och sedd. Att dessutom få jobba hemfrån är en fantastsk förmån. MedHelp är en av Nordens ledande vårdoperatörer för högkvalfcerad vård på dstans och smarta lösnngar nom e-hälsa. Företaget erbjuder bland annat sjukvårdsrådgvnng per telefon, och dgtala tjänster nom rehabstöd, vårdtrage och sjukanmälan. Här arbetar crka 270 sjuksköterskor en utvecklande och stöttande mljö. Är du ntresserad av att veta mer? Läs mer på

28 28 NextMeda Personlg konsultkontakt centrum för Dedcare Dedcare är Nordens största bemannngsföretag nom vård och socalt arbete. Bolaget skljer sg från konkurrenterna på flera punkter, men den vktgaste är nog dess starka fokus på personlg kontakt mellan konsultchefer och sjuksköterskor. Konsultchefen och teamledaren Anna Wolmhag arbetade som sjuksköterska nästan no år nnan hon kände att det var dags för nya utmanngar. Hon sökte sg tll Dedcare av flera anlednngar, men en avgörande faktor var en vlja att förbättra lönen och arbetsvllkoren för sjuksköterskor. V vll att sjuksköterskor ska få en bra lön och goda vllkor för det vktga arbete som de utför. Utöver detta är det vktgt för oss att sjuksköterskorna känner sg sedda av oss och att v anpassar uppdragen efter deras önskemål. Därför värnar v om att ha en personlg kontakt med alla våra sjuksköterskor. Dedcare är mycket måna om att de sjuksköterskor som väljer att arbeta hos dem känner gemenskap med konsultcheferna samt med sna sjuksköterskekollegor. Det är en av anlednngarna tll att Dedcare regelbundet anordnar aktvteter form av föreläsnngar, kurser och festlgare evenemang. Bemannng på dna vllkor Anna poängterar att majorteten av Dedcares konsultchefer, lksom hon Dedcare AB är ett framgångsrkt bemannngsföretag vårdbranschen som startade sn verksamhet redan Företaget hyr ut och rekryterar läkare, sjuksköterskor och annan personal nom vården. Tjänsterna nkluderar allt från att förse prvata och offentlga vårdgvare med enstaka vkarer över dagen tll att bemanna hela avdelnngar, enheter eller operatonsteam. Dedcare erbjuder goda anställnngsvllkor, stora möjlgheter tll kompetensutvecklng och stor flexbltet. Idag bemannas vården både Sverge och Norge av Dedcare. Annel Fogelström, dstrktssköterska, Smon Andersson, sjuksköterska, Anna Wolmhag, konsultchef och teamledare och Jasmna Johansson, sjuksköterska. Foto: Gonzalo Irgoyen själv, har erfarenhet från vården och därmed god nskt sjuksköterskornas förutsättnngar och upplevelser. Dessutom har företaget ramavtal över hela Sverge och Norge, såväl som kollektvavtal, tjänstepenson och omfattande försäkrngar. Hos Dedcare kan du jobba nom bemannng utan att göra avkall på dn trygghet. Den feedback som v får av våra sjuksköterskor är att de trvs väldgt Ett jobb på dna vllkor För många sjuksköterskekonsulter var det valmöjlgheterna som spelade roll för deras val att arbeta nom bemannng. Möjlgheten att själv välja när man vll arbeta, med vad och var, skapar en frhet yrkesrollen som är helt unk. I egenskap av Nordens största bemannngsföretag branschen erbjuder Dedcare förmåner och vllkor som är svåra att konkurrera med. Varatonen på uppdrag är enorm och varje konsult får ange sna egna önskemål vad gäller arbetsområde och tder. Dstrktssköterskan Annel Fogelström föredrar att arbeta nom BVC och har för närvarande ett uppdrag på 80 procent, vlket passar hennes lvsstuaton som hand handske. Jag har arbetat hos Dedcare omgångar och trvs verklgen jättebra. Det är ett frtt arbete där man nte behöver sprnga ekorrhjulet måndag tll fredag, och där jag verklgen känner mg uppmärksammad och hörd av mn konsultchef. Jag behöver aldrg känna att jag måste jaga jobb, utan stället får jag förslag på uppdrag som passar mna omständgheter, säger Annel. Arbetar som underkonsult Sjuksköterskan Jasmna Johansson är vdareutbldad nom företagshälsovård och även hon betonar lättnaden med att själv kunna avgöra när hon vll vara ledg och när hon vll arbeta. Hon har ett eget företag och agerar underkonsult tll Dedcare, vlket nnebär att hon själv hanterar penson, semestrar och sjukersättnng, och att hon fakturerar Dedcare för stt arbete. För mg som egenföretagare är det ett perfekt upplägg att arbeta som underkonsult. Många kommuner och landstng har ramavtal med stora aktörer såsom Dedcare, vlket kan göra det svårare för småföretag, men här får jag det bästa av två världar. Jag tycker att fler sjuksköterskor ska våga bra med att själva bestämma när och var de vll arbeta. V är alltd lyhörda för konsultens önskemål. Dedcare är kort sagt bemannng på dna vllkor, avslutar Anna. starta eget. Det är väldgt lönsamt och jag tycker att v ska få en bra ersättnng för det fna jobb v utför. Blr en bättre sjuksköterska Båda framhåller hur skönt det är att slppa allt pusslande med scheman och förhandlngar om ledghet, och där får de medhåll av sjuksköterskan Smon Andersson. Han har bara vart hos Dedcare sedan december 2018 men är redan nne på stt andra uppdrag och stortrvs. Då han fck veta att det är det största bemannngsföretaget Sverge blev han verklgen överraskad. Dalogen mellan mg och mn konsultchef är så öppen och personlg så det förvånade mg att Dedcare är en så tongvande aktör. Jag har redan lärt mg enormt mycket på de uppdrag jag har tagt och går jag någonsn tllbaka tll ett jobb som fastanställd kommer jag att göra det som en betydlgt bättre sjuksköterska. Jag rekommenderar verklgen andra sjuksköterskor att prova, understryker han.

29 NextMeda 29 Foto: Gonzalo Irgoyen Hans Bergkvst, specalstsjuksköterska ambulanssjukvård på akutmottagnngen, Maln Persson, specalstsjuksköterska akutsjukvård vd KAVA och Anders Åström, anestes- och IVA-sjuksköterska på akutmottagnngen. Omvårdnadsspecalst en klnsk karrärväg På Funkton Akut Huddnge satsas stora resurser på att skapa karrärvägar och utvecklngsmöjlgheter för specalstsjuksköterskor. Ett exempel är den nya, ntressanta postonen som omvårdnadsspecalst. Arbetsmljön på Funkton Akut Huddnge har länge präglats av öppenhet och flexbltet. Hänsyn har tagts tll sjuksköterskornas behov och önskemål, vlket har medfört att personalomsättnngen har vart låg och teamen stabla. V har tllåtts td för återhämtnng och det har funnts en stor flexbltet med såväl ledghet som arbetstdsavtal. Just denna flexbltet var en av anlednngarna tll att jag sökte mg ht tll Huddnge v har arbetstdsförkortnng och eftersom v själva lägger schemat har jag här möjlgheten att kombnera arbete med famljelv. Dessutom får jag chansen att ta mg an nya utmanngar arbetslvet, berättar Hans Bergkvst, specalstsjuksköterska ambulanssjukvård på akutmottagnngen Huddnge. Lyhört ledarskap Hans får medhåll av Maln Persson, specalstsjuksköterska akutsjukvård vd KAVA på Funkton Akut Huddnge. Hon betonar att den postva stämnngen är ett kvtto på ett lyhört ledarskap som har sna medarbetares bästa för ögonen och som satsar på att utveckla och förbättra arbetsplatsen. Det har alltd vart väldgt bra gehör och det har funnts möjlgheter att jobba med det en själv tycker är rolgt. Det fnns en vlja nom funktonen att ständgt bl bättre och skapa en arbetsplats som baseras på medarbetarnas behov och nskter, naturlgtvs med patenterna fokus det är trots allt för dem som v går tll jobbet. Nya déer och förbättrngsntatv tas mycket väl emot och det fnns stora möjlgheter tll fortbldnng och utvecklng. Tll exempel kan en som sjuksköterska specalstutblda sg på 50 procent av arbetstden med bbehållen lön. Har ett helhetsperspektv Anestes- och IVA-sjuksköterskan Anders Åström, som även han arbetar på akutmottagnngen, konstaterar att det bland kan vara svårt för personalen att ha nsyn lednngens arbete, men att Funkton Akut Huddnge har en ledarkader som verklgen står för sna sjuksköterskor. Postonen som omvårdnadsspecalst är ett exempel på just detta. Funktonen har arbetat hårt med att utforma karrärvägar och utvecklngsmöjlgheter för oss sjuksköterskor, oavsett om man vll fördjupa sg klnskt, som omvårdnadsspecalst, eller akademskt, som bträdande unverstetssjuksköterska. Som omvårdnadsspecalster är v nrktade på det klnska och har en handledande och coachande funkton. V har ett helhetsperspektv på såväl basal som specfk omvårdnad och även mer avancerade klnska ndkatoner, säger han. Goda chanser att påverka Postonen är nylgen etablerad och fortfarande under utformnng, vlket nnebär att omvårdnadsspecalsterna har stort nflytande över hur rollen gestaltar sg. Arbetsbeskrvnngen ser lkadan ut nom slutenvården som öppenvården och omfattar allt från mplementerng av nya arbetssätt och att ge feedback tll bträdande unverstetssjuksköterskor och omvårdnadschefer, tll att ge handfast handlednng krng omvårdnad, att stötta kollegor och att ge bedsde-utbldnng. I förlängnngen blr det ett aktvt kunskapsutbyte som är gvande även för oss, nte mnst då v drver coachande handlednng av kollegor. Det är både lärorkt och ntressant, säger de. Såväl Maln som Hans och Anders hoppas att de framtden ska kunna axla fler och nya ansvarsområden och/ eller medverka projekt under td avsatt för admnstratva uppgfter. Det är en bred och stor roll som v försöker konkretsera utfrån de vsoner v har krng arbetet framöver. Går allt som v hoppas kommer det att nnebära en spännande och varerande roll med möjlghet tll både utvecklng, klnskt arbete och forsknng, avslutar de. På Funktonsområde Akut Huddnge bedrver v specalserad akutsjukvård, som en del av Karolnska Unverstetssjukhuset. Här vårdas patenter med många olka dagnoser som ger många utvecklngsmöjlgheter. Arbetet bedrvs tvärprofessonella team med exempelvs sjuksköterska, läkare, undersköterska och medcnsk sekreterare. Här är en bra ntrodukton lka vktg som att kunna utvecklas, både på kort och på lång skt. Sammanhållnngen är god och avdelnngarna har ett tllåtande arbetsklmat där alla hjälps åt. Karolnska Unverstetssjukhuset Huddnge Tel:

30 30 NextMeda Sverek brnner för en förbättrad arbetsmarknad Under de senaste åren har Sverek utvecklats från ett ltet rekryterngsbolag tll en av de ledande bemannngsaktörerna nom vård och omsorg. Vsonen är att stärka såväl folkhälsa som lvskvaltet och att bdra tll en jämlk och tllgänglg vård, oavsett var Sverge man bor. Sverek rekryterar och bemannar med sjuksköterskor och läkare över hela landet. Björn Lndtorp, vd Sverek. Foto: Hugo Thambert Svereks vd Björn Lndtorp är själv läkare grunden och har egna erfarenheter som bemannngskonsult. Han är övertygad om att företagets framgång grundar sg ett starkt fokus på kvaltet och att samma noggranna processer tllämpas rekryterngen tll bemannngsuppdrag som vd fast rekryterng. När jag arbetade som bemannngskonsult såg jag mycket som skulle kunna förändras tll det bättre. Därför erbjuder Sverek bland de bästa och mest Sverek bryr sg verklgen om sna hyrsjuksköterskor Pär blev färdg sjuksköterska 2007, specalstsjuksköterska operaton 2009 och specalstsjuksköterska anestes Sedan 2008 arbetar han som hyrsjuksköterska eftersom det ger honom större flexbltet, möjlghet att planera stt lv och bättre ekonom. Vad är det bästa med att vara hyrsjuksköterska? Att själv kunna bestämma vlka peroder jag vll arbeta. Jag har två döttrar Danmark och en dotter med barnbarn Australen, så jag uppskattar att kunna planera n resor för att besöka dem när jag själv vll och nte vara beroende av mn arbetsgvares godtycke. Jag tycker om att arbeta ntensvt och sedan vara ledg sammanhängande peroder. Hur kom det sg att du valde Sverek? Jag har arbetat för olka bemannngsföretag, men Sverek är det bästa: topplöner, bra boende och dessutom en personlg kontakt med konsultcheferna som jag nte upplevt på andra bemannngsföretag. Sverek bryr sg verklgen om sna hyrsjuksköterskor. Vad gör du när du är ledg? Jag bor fjällen, Åre. Det blr mycket skdåknng på vntern och vandrng på sommaren. Så ofta jag kan besöker jag mna döttrar Köpenhamn. Jag vll ju gärna följa med mna barnbarns uppväxt och några månader per år åker jag tll Australen för att träffa mn äldsta dotter och mna tre barnbarn där. Pär har jobbat som hyrsjuksköterska sedan 2008 vlket ger honom möjlghet att själv styra över sn td. flexbla vllkoren branschen. V skräddarsyr uppdrag och förutsättnngar så att de passar varje enskld sjuksköterska samtdgt som v lägger ett stort fokus på trvsel och utvecklng för vår personal oavsett om de arbetar admnstratonen eller ute sjukvården. Effekten blr en noggrann och bra rekryterngsprocess där v tar hand om alla våra medarbetare, något som ger postvt gensvar hos våra konsulter. Det fnns de som anser bemannngssjuksköterskor vara en dyr lösnng, men Björn sätter det relaton tll det värde konsulterna tllför. V tllgodoser behovet av personal och möjlggör därmed för verksamheter att möta hjälpsökande oavsett var landet de bor. De enheter v stödjer kan därmed drva sn verksamhet med komplett personalstyrka, vlket ökar chansen att behålla befntlg personal, att mnska stress och sjukskrvnngar samt att fullgöra det lvsvktga uppdrag vården har. På så vs bdrar v på ett avgörande sätt tll en jämlk och tllgänglg vård och omsorg och även tll en stärkt lvskvaltet för många. För konsultchefen Sofe Slättman var det nteraktonen med vården som gjorde att hon sökte sg tll Sverek. Hon har en lång erfarenhet av personalfrågor och coachnng, och vlle använda sna kunskaper för att bdra tll vård och omsorg. Jag vlle göra större skllnad. Här har jag drekt kommunkaton med sjuksköterskorna och kan stötta dem deras arbete. Det nkluderar allt från att fnnas tllgänglg för en kontnuerlg dalog tll att möta dem ute på arbetsplatsen och säkerställa att allt känns bra. Sofe poängterar att Sverek vll bemöta konsulternas behov så stor mån Sofe Slättman, konsultchef på Sverek. som möjlgt och matcha dem tll uppdrag som verklgen passar deras önskemål och kompetens. Det görs genom att redan ntalt stämma av vad de har för erfarenheter och önskemål och göra en noggrann kvaltetskontroll. V tror på vkten av att bl hörd och att ha en nära relaton med konsulterna det skapar tllt, trygghet och en bra arbetsstuaton för konsulterna, avslutar hon. Sverek samarbetar med samtlga landstng, ett stort antal kommuner samt de främsta prvata vårdgvarna och unverstetssjukhusen. V har alltd en stor varaton av vårduppdrag landet över. V håller högsta möjlga kvaltet vår bemannng och rekryterng, med fokus på långsktgt hållbar utvecklng. Sverek Tel: E-post: nfo@sverek.se

31 NextMeda 31 Regon Gävleborg fokuserar starkt på kompetensutvecklng I Regon Gävleborg står kompetensutvecklng högt på dagordnngen. Möjlgheterna tll fortbldnng är många och regonen erbjuder oerhört förmånlga vllkor för de sjuksköterskor som vll specalsera sg. Utbldnngstjänster på masternvå nterades utfrån behov verksamheterna och drvkraften hos två sjuksköterskor. Regon Gävleborg erbjuder dg ett menngsfullt arbete en spännande arbetsmljö. Här fnns goda utvecklngs- och karrärmöjlgheter och en bra mljö att leva och bo. Hos oss får du utveckla dna kunskaper en dynamsk verksamhet med generösa personalförmåner. Med crka anställda är Regon Gävleborg en av länets största arbetsgvare och en vktg aktör för utvecklngen av ett lvskraftgt Gävleborg. Regon Gävleborg Regonkontoret Gävle Tel. vxl: E-post: rg@regongavleborg.se Anna Mara Wnroth, vårdenhetschef, Jonas Vargmyr, röntgensjuksköterska, Jenny Kolb, specalstsjuksköterska nom pallatv vård och Ulla Erksson, vårdenhetschef. Foto: Pernlla Wahlman Utbldnngstjänster på masternvå Ulla Erksson är vårdenhetschef för den pallatva enheten nom regonens onkologska verksamhet, och har en bakgrund som specalstsjuksköterska nom onkolog. Hon har arbetat nom Regon Gävleborg nästan 20 år och trvs fortfarande väldgt bra. Det som gör regonen tll en attraktv arbetsgvare för mg är de stora möjlgheterna tll utvecklng. Under tden jag har arbetat har jag fått möjlghet att vdareutblda mg nom onkolog, arbetat som huvudhandledare på vårdavdelnng, vart sektonsledare och läst både magster- och ledarskapsutbldnngar. Det fnns helt enkelt många olka karrärvägar att gå och jag tycker om den mångsdgheten, säger Ulla. Kollegan Anna Mara Wnroth är vårdenhetschef på röntgenavdelnngen. Lksom Ulla har hon många års erfarenhet av sjuksköterskeyrket, både som allmänsjuksköterska och som röntgensjuksköterska. Jag håller med Ulla här har man många möjlgheter tll att utvecklas och Regon Gävleborg satsar stort på sna sjuksköterskor. Ett exempel är de utbldnngstjänster på masternvå som vssa av våra engagerade sjuksköterskor får gå med såväl bbehållen lön som stöd med ltteratur och resor. Utbldnngstjänsterna etablerades av regonen då våra sjuksköterskor hade ntresse av att läsa vdare på masternvå. Både Jonas och Jenny är ntresserade av förbättrngsarbete och såg behov av förändrade arbetssätt tll gagn för både patentsäker och effektv vård. För oss som vårdenhetschefer känns det postvt att kunna vara lyhörda för medarbetarnas ntatv. Vll skapa nya rutner Jenny Kolb är specalstsjuksköterska nom pallatv vård och arbetar tllsammans med Ulla. Hon har länge vart ntresserad av barnperspektvet nom den pallatva vården. Jenny har bland annat startat ett nätverk på onkologklnken för att utforma rutner tll hjälp för barn med sjuka anhörga. Jag såg brster hur v möter barn nom den pallatva vården. Jag kände att jag vlle fortsätta utvecklas och läsa vdare och att en masterutbldnng skulle vara ett sätt att ta mg an brsterna. Så när jag fck chansen att fördjupa mg nom ämnet va den här tjänsten var det oerhört postvt. Det är sådana möjlgheter som verklgen utmärker Regon Gävleborg som arbetsgvare. Här får jag göra det jag brnner för och jag uppmuntras tll att bl bättre, både som yrkesperson och prvat. Det fnns en flexbltet och en öppen och varm stämnng som man nte httar överallt. Inom sn masterutbldnng har Jenny för avskt att undersöka och fnna lösnngar på hur hela regonen kan få tll en god samverkan krng pallatv vård för personer under 18 år, med motverngen att alla ska erbjudas lka vård. Det spelar ngen roll var man söker vård, samma rutner ska gälla. Därför är det vktgt att etablera samarbeten med såväl kommuner som andra vårdgvare och att också vända blcken utåt, mot andra landstng, för att dra lärdom av deras ntatv och upplägg. Får gehör för ntatv En annan sjuksköterska som har en utbldnngstjänst på masternvå är röntgensjuksköterskan Jonas Vargmyr. Han håller med Jenny om möjlgheterna att växa sn roll, och poängterar att det framförallt från lednngshåll fnns en stor förståelse för hur vktgt det är att satsa på kompetensutvecklng. Vården är pressad på många håll Sverge, men här får jag alltd gehör för mna déer och ntatv. Det är en anlednng tll att jag mn utbldnngstjänst fördjupar mg nom kvaltetsarbete och ledarskap. Möjlgheten att kombnera studer och arbete lämnar också utrymme för reflekton krng det man studerar och öppnar för nya perspektv. Det är naturlgtvs något v båda kommer att föra med oss tllbaka tll våra nya roller när v börjar arbeta på heltd gen. Skapar vnnng för vård och patent Jonas är på sn fjärde termn på halvfart och fokuserar nuläget på hur remtterngen av datortomografundersöknngar kan effektvseras. Datortomografundersöknng är den undersöknng som ger störst stråldos, och bland utförs undersöknngen utan att vara rktgt befogad. Varje undersöknng behöver vara berättgad, och att htta system för att underlätta för remttenterna att göra rätt nnebär att rätt undersöknng blr gjord. Detta gagnar patenterna, arbetsmljön och ger en effektv vård, avslutar Jonas.

32 32 NextMeda Alla kan utvecklas på ANOPIVA oavsett nrktnng På ANOPIVA fnns stora utvecklngsmöjlgheter för alla sjuksköterskor. Här erbjuds bland annat rotatonstjänster där grundutbldade kan prova på anestes, IVA och operaton nnan de väljer nrktnng, utbldnngstjänster samt avancerade fortbldnngar för redan specalserade kollegor. Amanda Lndblom, IVA-sjuksköterska. Foto: Lasse Hejdenberg Sofe Hoskns och Charlotta Cedervall, operatonssjuksköterskor på ANOPIVA. Foto: Lasse Hejdenberg Jag kan verklgen rekommendera andra sjuksköterskor att söka sg tll ANOPIVA Lnköpng som ett sätt att prova på olka nrktnngar och komma n yrket. Det är ett jättebra system och borde fnnas överallt, säger Charlotta Cedervall, operatonssjuksköterska. Själv blev hon färdg sjuksköterska 2011 och kom tll ANOPIVA för snart sex år sedan. Jag började ttta efter nytt jobb och httade annonsen om klnkens projekt med allmänsjuksköterskor på operaton, tyckte det lät spännande och bestämde mg för att testa. Det var lka kul som jag föreställt mg så jag fortsatte på den nslagna vägen, läste vdare tll operatonssjuksköterska och blev klar Sofe Hoskns, som tog sn sjuksköterskeexamen 2001, berättar en lknande hstora. Efter mer än to år som sjuksköterska, då hon arbetat både nom olka specalteter och admnstratvt, hoppade hon 2013 på projektet att arbeta som allmänsjuksköterska nom operaton. Jag hade nästan redan bestämt mg för att utblda mg tll operatonssjuksköterska men tyckte att detta var en bra möjlghet att testa om jag passade för yrket. Här skolades jag gradvs n verksamheten och hade möjlghet att gå tllsammans med narkos-, operatonsoch IVA-sjuksköterskor och verklgen pröva på de olka nrktnngarna. Det ledde fram tll att jag efter en td läste vdare tll operatonssjuksköterska precs som planerat! Spännande Nu har det gått ett par år sedan Charlotta och Sofe blev klara med sn specalstutbldnng, ett karrärval de nte har ångrat. Jag trvs med att arbeta team och med att få ägna mg åt en patent taget. På en vårdavdelnng kan dagen rulla på och man vet bland nte om man hunnt med allt förrän vd överrapporterngen. Här har v ett fast schema och kan tydlgt följa att det som ska göras också hnns med, vlket är väldgt skönt, säger Sofe. Hon får medhåll av Charlotta som flkar n att det på många sätt också är ett spännande jobb. Som operatonssjuksköterska kommer du väldgt nära patenten, kroppen och själva anatomn. Dessutom tar v hand om både barn och vuxna och möter många olka medcnska tllstånd, vlket är både spännande och lärorkt. IVA Även Amanda Lndblom började som allmänsjuksköterska på ANOPIVA. Jag hade vart färdg sjuksköterska drygt tre år när jag fck jobb på klnkens postop-avdelnng. Det var en bra start där jag bland annat hade hospterngsdagar och gck bredvd en IVAsjuksköterska för att prova på yrket och se om det var detta jag vlle göra. Det vsade sg att Amanda hamnat helt rätt och efter en td bestämde hon sg för att läsa specalstutbldnngen. Jag blev färdg IVA-sjuksköterska jun 2018 och roterar nu mellan ntensvvårdsavdelnngen och uppvaket, med större delen på IVA som jag tycker är en jättespännande och högteknologsk verksamhet. Många möjlgheter För den som vll erbjuds stora utvecklngsmöjlgheter på klnken. För ANOPIVA tllhandahåller nte bara specalstutbldnng för klnkens allmänsjuksköterskor utan även post graduate-utbldnngar för specalstsjuksköterskor samt goda forsknngsmöjlgheter. Amanda säger att hon personlgen just nu vll bl varm kläderna, men att det den dagen hon är redo att ta nästa steg fnns många olka karrärvägar att välja mellan. Först och främst vll jag bl så bra som möjlgt på det jag gör nu. Det är en händelserk verksamhet där kompetens och teknsk apparatur lgger framkant och ngen dag är den andra lk. Gllar man det så är detta ett kanonjobb med massor av utvecklngsmöjlgheter för alla sjuksköterskor, oavsett nrktnng och antal år yrket. ANOPIVA på Unverstetssjukhuset Lnköpng omfattar anestes, operaton och ntensvvård. På klnken utförs crka operatoner varje år, nom allmän krurg, urolog, hand- och plastkkrurg, ortoped, ryggkrurg, gynekolog, neurokrurg, käkkrurg samt ögon- och öronkrurg. Anestesläkare, operatonssjuksköterskor, anestessjuksköterskor och undersköterskor samarbetar med läkare från de olka opererande klnkerna. Klnken ger också anestesservce tll andra klnker och enheter som exempelvs gynekologska klnken, psykatrska klnken och röntgenavdelnngen.

33 NextMeda 33 Arbetet på barnavdelnngen har överträffat alla förväntnngar Arbetet har överträffat alla mna förväntnngar. Här fnns stor varaton, stöttande kollegor och goda möjlgheter tll kompetensutvecklng, säger sjuksköterskan Nora Mattsson, som httade stt drömjobb på Norra Älvsborgs länssjukhus barn- och ungdomsavdelnng. På avdelnng 23 vd Norra Älvsborgs länssjukhus, NÄL vårdas barn åldrarna 0 18 år. NU-sjukvården är en del av Västra Götalandsregonen och ett av Sverges större länssjukhus. Här fnns NÄL, Norra Älvsborgs länssjukhus Trollhättan och Uddevalla sjukhus med tllsammans medarbetare som varje dag arbetar för att ge god och säker specalstsjukvård. NU-sjukvården Tel: rekryterngsenheten.nu@vgregon.se Det fnns bara en slutenvård för barn på NÄL, oavsett vad barnen drabbats av för sjukdom. För mg nnebär det en stor varaton vardagen, och det går nte en dag utan att jag lär mg något nytt, säger Nora Mattsson. Nora har haft sktet nställt på barnsjukvård ända sedan hon bestämde sg för att utblda sg tll sjuksköterska. Jag tog examen för snart tre år sedan och började på avdelnngen hösten 2016, ett drömjobb om du frågar mg! Hon får medhåll av Susanne Bengtsson Lund, specalstutbldad barnsjuksköterska och enhetschef. Med sna nära 30 år på barnklnken kan hon bekräfta att såväl arbetet, som arbetsmljö och kollegor, är något alldeles extra. Jag har trvts enormt bra under alla år och fått stora möjlgheter tll utvecklng. För några år sedan gjorde jag en kortare utflykt som skolsköterska. Men jag längtade tllbaka och återvände tll avdelnngen. Ett beslut jag nte har ångrat. Nora Mattsson, Gunlla Johansson och Susanne Bengtsson Lund på Norra Älvsborgs länssjukhus. Foto: Calle Appelqvst Stora möjlgheter Även Gunlla Johansson har lång erfarenhet av arbetet på barnklnken. Ett jobb hon beskrver som gvande och där det fnns mycket hjärta verksamheten. Det kan låta tufft att arbeta med sjuka barn, men v arbetar mycket med avlednng och med att få med oss barnen och hela deras famlj den vård som ges. Det fnns nget bättre än att se barnen pgga tll sg och bl frska. Själv började hon som barnsköterska för tretto år sedan, läste vdare tll sjuksköterska och är sedan 2017 specalstutbldad barnsjuksköterska. V ser gärna att våra sjuksköterskor nschar sg nom ett eller flera områden. Eftersom v har alla specalteter på avdelnngen kan v erbjuda ett brett spektrum av både långa och korta fortbldnngar, berättar Susanne. Under senare år har avdelnngen arbetat med projektet UGV, uppgftsväxlng, där resultatet nylgen mplementerats verksamheten. V har bland annat anställt en admnstratör och ett sjukvårdsbträde som gjort att vårdpersonalen fått mer td över tll omvårdnad, något som uppskattas av både medarbetare och patenter. Vårdpersonal ska ägna sg åt vård, fastslår Susanne. NextMeda Delaktghet på VO Vård Södertälje sjukhus Vll du vara med och skapa nya arbetssätt, på en arbetsplats som präglas av ett tydlgt ledarskap och där dn delaktghet och professonella utvecklng är fokus? Välkommen tll VO Vård på Södertälje sjukhus, som höst öppnar fem nya vårdavdelnngar nyrenoverade, fräscha lokaler. Inom verksamhetsområde vård på Södertälje sjukhus ställs det höga krav på engagemang och kompetens. I gengäld har du som sjuksköterska stora möjlgheter att påverka utvecklngen av såväl verksamheten som den egna karrären. Hos oss kan du göra en omvårdnadskarrär. V har en utarbetad kompetensstege, där du utvecklas dn professon. Det ska vara tydlgt vad som krävs och hur du själv kan bdra. V har fokus på utbldnngsaktvteter och en förbättrad nskolnng av nya medarbetare, berättar Ulrka Johnsson, chefssjuksköterska på en krurgsk vårdavdelnng. Alla delaktga utvecklngen Nu när nya vårdavdelnngar byggs och antalet vårdplatser utökas får medarbetarna vara med från start och utveckla omvårdnad och arbetssätt. De nya Ulrka Johnsson och Anja Eklund, chefssjuksköterskor på Södertälje sjukhus. Foto: Ulrch Schulte avdelnngarna omfattar krurgsk och medcnsk vård. Det är en otrolgt spännande td att börja hos oss. Såväl ny som befntlg personal är helt centrala arbetet med att skapa en förbättrngskultur, som gagnar både patenter och personal. Här är du som ndvd verklgen delaktg och kan göra skllnad, säger Anja Eklund, chefssjuksköterska på geratrsk rehablterng. Coachande och tydlgt ledarskap Det goda ledarskapet är en grundstomme utvecklngsarbetet på Södertälje sjukhus. Här fokuserar man på att förtydlga vad som förväntas av en ledare, som ska vara kommunkatv, modg, närvarande, förändrngsorenterad och fungera som en förebld. Det gäller hela verksamheten och på alla nvåer. V vll skapa medarbetare som med ett coachande ledarskap tllåts växa sna roller. Det är enormt vktgt att stötta sn personal och ge dem rätt förutsättnngar att göra ett bra jobb och vara delaktga utvecklng av verksamheten avseende patentsäkerhet och kvaltet, framhåller Anja. Det fnns fler saker som gör Södertälje sjukhus specellt. Ulrka har arbetat här sedan 1998 och Anja sedan Båda har bred erfarenhet av olka avdelnngar och har haft en rad olka roller. VO Vård Södertälje sjukhus Inom verksamhetsområde vård arbetar crka 350 medarbetare varav många med specalstkompetens. Verksamheten tllhandahåller vårdplatser nom geratrk och akutsomatk för slutenvård samt erbjuder avancerad sjukvård hemmet (ASIH). V har även mottagnng för multsjuka patenter över 65 år samt pallatv avdelnng. Vår drvkraft är att varje enskld patent ska uppleva att han eller hon blr bemött på ett ndvduellt och professonellt sätt. Verksamhetschef är Lena Kruse, lena.kruse@sll.se, Södertälje sjukhus är tllräcklgt stort för att ha allt, men ltet nog för att vara personlgt. Man lär känna varandra över verksamhetsgränserna och skapar starka nätverk. Dessutom blr man en väldgt bred och duktg sjuksköterska, eftersom man har ett helhetsansvar och får vårda patenter från många olka specalteter. Därför är det lätt att trvas och bl kvar.

34 34 NextMeda REMEO är en brygga mellan akutsjukvården och hemmet REMEO är Sverges första klnk för avancerad andnngsvård och rehablterng en trygg och stödjande mljö. Klnkens särställnng medför unka arbetsuppgfter och utvecklngsmöjlgheter för engagerade sjuksköterskor. REMEO erbjuder kvalfcerad vård och rehablterng tll patenter som behöver andnngshjälp. Här får patenten ett eget rum en lugn och hemlk mljö, nära naturen. Med hjälp av kvalfcerat andnngsstöd och skräddarsydd rehablterng börjar vägen tllbaka tll lvet för patenten redan första dagen. Sedan februar 2019 ägs REMEO av svenskbaserade Rklnken. Tdgare ägare var Lnde Group som har startat och drvt många REMEO-klnker runt om världen. REMEO Tel: E-post: REMEO:s verksamhet är en helt ny typ av vård, öppen för patenter från ntensvvårdsavdelnngar och vanlga vårdavdelnngar. Klnken är ett natonellt kompetenscentrum för andnngstränng och ntensvvårdsnära rehablterng. Med syftet att kunna öppna fler vårdplatser för fler patenter söker REMEO kontnuerlgt fler engagerade sjuksköterskor tll sn verksamhet. Patenter som utvecklar problem med exempelvs andnng, närngsupptag, njurfunkton eller lknande efter att ha vårdats på akutsjukhus behöver ofta högspecalserad, anpassad vård, som många gånger nte fnns att tllgå på ursprungsavdelnngen. Där utgör REMEO en brygga mellan akutvården och ett successvt och tryggt hemvändande, berättar Anna Cedborg, läkare nom anestes och ntensvvård, och sedan ett drygt år verksamhetschef för REMEO. Vårdchefen Ttt Zare är neurospecalserad fysoterapeut och har arbetat på REMEO sedan starten för fem år sedan. Hon betonar att klnken har en unk kombnaton av högteknologsk utrustnng och en famljär stämnng med fokus på hälsa snarare än sjukdom. Vår avskt är att väcka ntresse och lust hos varje enskld patent och därför arbetar v mycket patentnära och långsktgt täta team här hamnar patentens rehablterngsmöjlgheter blckfånget, nte dagnosen. Målet är naturlgtvs att patenten ska kunna hantera sn egen hälsa även hemmet och att överlämnngen ska bl så trygg som möjlgt. Har gott om td för patenterna Sjuksköterskan Agneszka Kesy kom tll REMEO för crka två år sedan från den pallatva vården och hon trvs som fsken vattnet. Sjuksköterskorna Karn Beck-Frs och Camlla Bjerkensjö på REMEO. Jag uppskattar att kunna ägna mycket td och uppmärksamhet tll mna patenter, och värdesätter samtdgt de unka möjlgheter tll utvecklng som fnns. I nuläget etablerar v exempelvs utskrvnngssjuksköterskor, som specalserar sg på samverkan nom vårdkedjan för att säkerställa ett tryggt överlämnande. Samtdgt arbetar v med weanng-sjuksköterskor, som planerar, kartlägger och mäter parametrar krng urtränngsprocesser. Därutöver fnns utbldnngar där man får fördjupa sg nom respratorska dagnoser, och det är kompetens man nte kan få någon annanstans Sverge. Det är oerhört lärorkt och rolgt, avslutar hon. NextMeda Få bättre vllkor hos POWERCARE Bemannngs- och rekryterngsföretaget POWERCARE har verksamhet hela Skandnaven och erbjuder oerhört konkurrenskraftg ersättnng tll sna sjuksköterskor. När Annka Bratt vlle vdareutblda sg och ta en magster och sedan en masterexamen sda vd sda med stt arbete som IVA-sjuksköterska, fck hon nej av sn chef. Det blev startskottet tll hennes snart ett decennum långa karrär nom bemannngsbranschen. Jag har vart verksam nom vården sedan jag slutade gymnaset, och tog klvet n bemannngsbranschen Jag fck POWERCARE rekommenderat av andra som jobbade här. Det är ett företag som proflerar sg genom sna mycket kompetenta sjuksköterskor och genom att fnnas tllgänglga på kort varsel. Det passar mg perfekt jag kan arbeta komprmerade peroder och sedan ägna mn frtd åt att göra det jag känner för. Spännande med nya erfarenheter POWERCARE var det bemannngsföretag som lockade Annka mest; den danska kronan låg väldgt högt och företaget har verksamhet såväl Danmark som Norge. För några år sedan expanderades verksamheten tll Sverge, vlket nnebär att Annka dag är verksam med POWERCARE även på hemmaplan. Företagets breda närvaro skapar en varerad arbetsstuaton, ofta med ett högt tempo, där jag som sjuksköterska har stora möjlgheter att själva påverka vlka uppdrag jag tar och scheman jag arbetar efter. Jag älskar att resa och att komma tll nya arbetsplatser. Det fnns så många olka sätt att arbeta på och det är verklgen rolgt att få nya verktyg verktygslådan. Betydlgt högre ersättnng Ersättnngen hos POWERCARE är betydlgt högre än nom det offentlga, något som även det naturlgtvs har vart en avgörande faktor för Annkas beslut att fortsätta arbeta som bemannngssjuksköterska. Foto: Jesper Balleby Jag blr ofta erbjuden fasta postoner på de arbetsplatser där jag är, men det skulle ge mg sämre förutsättnngar, både lönemässgt och ur erfarenhetssynpunkt. Jag föredrar ett flexbelt arbete. Det enda man bör tänka på är att ersättnngen nte nkluderar pensonssparande och sjukersättnng, utan det är något man fxar själv, avslutar hon. POWERCARE är ett oberoende och väletablerat bemannngs- och rekryterngsföretag som tllhandahåller kvalfcerade och erfarna vkarer tll hälso- och sjukvården hela Skandnaven. Företaget är en av Skandnavens största leverantörer av vårdpersonal och täcker akuta nhopp, korta och långa vkarat på ett snabbt, effektvt och ansvarsfullt sätt. Tel: E-post: nfo@powercare.dk

35 NextMeda 35 Arbeta med kvaltet och utvecklng på RPC Trelleborg På Rättspsykatrskt Centrum Trelleborg är det männskan bakom brottet som är fokus. Här arbetar du som sjuksköterska långsktgt, ur ett ndvduellt helhetsperspektv och med hög kontnutet. En bt utanför Trelleborg, vacker och rogvande natur, lgger Rättspsykatrskt Centrum, RPC, som slog upp portarna hösten Här har man skapat en lugn, genomtänkt och förtroendengvande mljö för vården av några av psykatrns svårast sjuka patenter. På RPC fnns spännande karrärmöjlgheter för såväl grundutbldade som specalstsjuksköterskor. Det är väldgt rolgt och gvande att få möjlghet att följa patenterna under lång td. V är en del av deras omvårdnad från att de först tas n, tll dess att de skrvs ut och ntegreras samhället gen, vlket kan ta allt från månader tll flera år. På så sätt ser v deras utvecklng ända fram tll tllfrsknandet, säger sjuksköterskan Zaccarna Dttlau, som först kom kontakt med RPC när hon gjorde praktk där under studetden. Hon trvdes så bra att hon extrajobbade på RPC tlls hon blev färdg sjuksköterska jun förra året. Bra stämnng och nytänkande Zaccarna får medhåll av sna kolleger Kár Stensen och Johanna Olsson. Kár tog sn examen för knappt två år sedan och arbetade först nom akutpsykatrn. När han vlle ha nya utmanngar fck han rådet att söka sg tll RPC. Jag fck omedelbart ett mycket postvt ntryck och möttes av bra stämnng, taggade kolleger och nytänkande. Först trodde jag att rättspsykatrn skulle kännas långsam jämfört med akutpsykatrn, men så är det verklgen nte. Här ser man resultatet av stt arbete och vlken effekt rehablterng och hablterng har. Det är otrolgt spännande, säger Kár. Johanna blev färdg sjuksköterska för bara någon månad sedan. Hon hade redan arbetat som skötare på RPC och gjort praktk här. För henne var det ett självklart val att komma tllbaka. V arbetar sammansvetsade och tvärprofessonella team, med personal som verklgen är ntresserade och vll göra ett bra jobb. Här fnns både resurser och en lyhördhet hos lednngen för att skapa en bra arbetsmljö och förutsättnngar som fungerar för medarbetarna. Exempelvs har man vart väldgt Johanna Olsson, Kár Stensen och Zaccarna Dttlau, sjuksköterskor på RPC. Foto: Peter Löfqvst tllmötesgående med att skapa ett schema som passar mg, säger hon. Kompetensutvecklng På RPC Trelleborg fnns ett starkt fokus på kompetensutvecklng och fortbldnng. Som sjuksköterska kan man engagera sg nom flera olka specalområden, exempelvs som kvaltetssjuksköterska eller som etk- och nflytandeombud. För den som vll läsa vdare tll specalstsjuksköterska fnns möjlghet att göra det på heltd med 80 procent bbehållen lön. Det är något som Kár har tagt fasta på och höst ska han gå den ettårga utbldnngen tll psykatrsjuksköterska tllsammans med en kollega. Jag har fått stark uppmuntran och stöttnng av lednngen och jag ser det som en väldgt bra möjlghet att utvecklas professonen, säger Kár, som kan tänka sg att sedan forska, något som RPC skulle kunna ge möjlghet tll. Johanna, Zaccarna och Kár vll gärna slå hål på myten att rättspsykatrn skulle vara en våldsam eller rentav farlg arbetsplats. Tvärtom är RPC en mycket trygg och lugn arbetsmljö, där alla personalkategorer har hög kompetens och arbetar enlgt välutvecklade och tydlga och rutner. Detta ger trygghet för både personal och patenter. Man arbetar tvärprofessonella team utfrån evdensbaserade behandlngsmetoder nära samarbete med öppenvården. Det är ett framgångsrkt arbetssätt, vlket det faktum att Regon Skåne har en av Sverges kortaste medelvårdtder och väldgt Verksamhetsområde Rättspsykatr ngår som en del av Psykatr Skåne och består av rättspsykatrska enheter Malmö, Helsngborg och Hässleholm. V har dag crka 300 medarbetare. Verksamhetsområdet är certferat enlgt ISO 9001:2015. Certfkatet, som erhålls efter certferngsrevson av externt certferngsföretag, är ett kvtto på att verksamheten bedrver patentfokuserad och framgångsrk rättspsykatrsk heldygns- och öppenvård samt forsknng och utbldnng med god kvaltet. Målsättnngen med den rättspsykatrska vården är att habltera/ rehabltera personer som lder av en allvarlg psyksk störnng tll ett lv samhället med ökad psykosocal funkton och mnskad rsk för återfall brott. Verksamheten har aktvt arbetat för att mnska antalet tvångsåtgärder, vlket resulterat ett halverat antal 2018 jämfört med Läs mer på få återfall allvarlg brottslghet är ett kvtto på. Prsbelönta lokaler En av de stora fördelarna med RPC Trelleborg är de fna lokalerna. Varje detalj den prsbelönta arktekturen, nrednngen och färgsättnngen är genomtänkt för att skapa en lugnande, läkande och harmonsk vårdmljö. Johanna, Zaccarna och Kár lyfter fram hur betydelsefullt detta är. Det är verklgen en vårdmljö som bdrar tll tllfrsknandet, och httlls har v kunnat märka att våld och hot mnskar den här omgvnngen. Här fnns allt och både patenter och personal uppskattar mljön. Rättspsykatrn vårdar samhällets mest funktonshndrade männskor, med komplexa dagnoser och allvarlg psykosocal problematk. Det gör arbetet ntressant och tllfredsställande, men ställer också krav på professonalsm och empat, menar Johanna, Zaccarna och Kár. Man måste kunna se männskan bakom brottet och ha förmågan att se det bästa ndvden. Kan man det så är detta ett arbete där v varje dag märker hur vår omvårdnad gör skllnad och ofta har en helt avgörande betydelse för våra patenters fortsatta lv.

36 36 NextMeda Som HMK-sköterska får jag det bästa av två världar Jag delar mn td mellan klnskt arbete och att ta hand om medcnskt relaterade nödsamtal på SOS-larmcentral. En kombnaton som ger det bästa av två världar, säger Johan Göransson, sjuksköterska vd akutklnken Falun som även arbetar med högre medcnsk kompetens (HMK). HMK-sköterskor vd akutklnken Falun har tll uppgft att samarbete med SOS Alarm bedöma och prortera vårdbehov för alla nvånare Dalarna som rnger larmnumret 112. De jobbar crka femto procent på larmcentralen och resterande td på Akutmottagnngen Falun. Jag trvs utmärkt med att få del av båda världar. Det kan vara ganska sltsamt att arbeta länge på en akutavdelnng, därför är komplementet med telefontjänsten jättebra. Det är lte svårare när man nte ser patenten, men bedömnngarna och tankesättet är ju detsamma, säger Johan Göransson. Han får medhåll av kollegan Eva Björklund som lksom Johan har lång erfarenhet av både sjuksköterskeyrket och HMK. Jag tog mn examen 1990 och arbetade to år på medcnklnken nnan jag sökte mg tll akuten. Drygt ett år senare började jag nskolnngen tll HMK och på den vägen är det. Akutklnken vd Falu lasarett bedrver specalserad sjukvård där v bedömmer, prorterar och behandlar akut svårt sjuka eller skadade medborgare. Specalstområdena omfattar medcn, kardolog, krurg, ortoped, barn, nfekton samt gynekolog. Akutklnken samarbetar med SOS Alarm AB bedömnng och prorterng av vårdbehov för de medborgare som rnger larmnumret 112. Regon Dalarna Box Falun Eva Björklund, sjuksköterska, Tomas Ehrs, ansvarg sjuksköterska på HMK och Johan Göransson, sjuksköterska vd akutklnken Falun. Foto: Trons Att jag stannat kvar alla år beror främst på att jag trvs med mtt jobb och med att träffa patenterna på akuten för att sedan varva detta med telefonbedömnngarna. Tomas Ehrs, ansvarg sjuksköterska på HMK, berättar att jobbet på larmcentralen omfattar en rad olka uppgfter. När det kommer n ett medcnskt relaterat larmsamtal tll 112 Dalarna, och det nte är något lvshotande då ambulans skckas ut drekt, får nrngaren prata med oss för att v ska bedöma om det råder ett akut ambulansbehov. V blr också nkopplade samtal där ambulans redan skckats ut, för att ge råd och stöttnng fram tll att vårdpersonal anländer. HMK-sköterskor bedömer alla samtal som kommer n tll larmcentralen Dalarna. Av dem är 94 procent drekta bedömnngar telefon, resten görs va skrftlga underlag från 112-operatörerna. V gör även sekundära bedömnngar på Pro 3-larm då patenter ska transporteras nom eller tll och från Dalarna. Vår uppgft är då att göra bedömnngar av vlken typ av transport som behövs. Inskolnng För att arbeta som HMK-sköterska krävs hög medcnsk kompetens och förmåga att arbeta självständgt med avancerad medcnsk rådgvnng och prorterng. Akuten Falun är uppdelad medcn, kardolog, krurg, ortoped, barn, nfekton samt gynekolog. Sjuksköterskor som ska börja på HMK blr numera nskolade på samtlga dessa specalstområden. Därefter skolas man n rollen som larmsjuksköterska med tllhörande traumautbldnng under ungefär ett års td. Då tar man hand om högprorterade larm hos patenter med mer lvshotande tllstånd och gör första omhändertagandet/bedömnngen nnan respektve akutklnks sjuksköterska tar över ansvaret för patenten. Då lvshot förelgger för patenten som är på väg tll akuten, ngår även radokommunkaton med ambulansen va Rakel. När alla dessa delar är avklarade är sjuksköterskorna väl förberedda för ett uppdrag på HMK, berättar Tomas. Delad tjänst En vktg förutsättnng för att klara jobbet på larmcentralen är att tjänsten är delad. Genom att alla sjuksköterskor på HMK även arbetar 50 procent på akutmottagnngen hänger v med förändrngar och allt som sker vad gäller nya behandlngsmetoder och vägar n vården. Faktum är att många samtal handlar om rådgvnng vad gäller rätt vårdnstans, akuten kanske nte alltd är rätt väg n, säger Eva. Hon får medhåll av Johan som flkar n att också lokalkännedom Dalarna är en vktg kunskap sammanhanget. V vet var vårdcentraler och andra vårdgvare fnns regonen och kan hänvsa våra patenter nte bara tll rätt nstans, utan även tll rätt adress. På frågan om de kan rekommendera andra sjuksköterskor att söka sg tll Akutmottagnngen Falun och ett uppdrag på HMK blr svaret ett unsont ja! Absolut, om man har erfarenhet av akutsjukvård, är stresstålg och har förmågan att kunna ta patenter på rätt sätt telefon, så är det här rätt plats. Det är ett jätterolgt jobb som jag faktskt lämnade för några år sedan för att prova vngarna som avdelnngschef. Men jag längtade tllbaka både tll akuten och HMK. Ett toppenjobb om du frågar mg, fastslår Johan.

37 NextMeda 37 Kompetenta kollegor skapar god stämnng På avdelnngen för Hematolog och pallatv vård på Sunderby sjukhus har de fokus på det kollegala lärandet. De ser även vkten av att kunna skratta hop även jobbga stuatoner, vlket skapar en fantastsk gemenskap där alla trvs. En av de saker jag uppskattar mest med att arbeta här är kombnatonen av ntressanta arbetsuppgfter och det fantastska gäng av kollegor jag har. V samverkar också mycket med andra professoner, som kuratorer, sjukgymnaster och detster, vlket ger oss möjlghet att ta ett helhetsgrepp över hela vårdstuatonen för patenterna, förklarar Magdalena Wberg, sjuksköterska på avdelnngen. På enheten för hematologsk och pallatv vård på Sunderby sjukhus arbetar 23 medarbetare, varav 12 sjuksköterskor. De har även utvecklngssjuksköterskor, koordnator samt erbjuder klnskt basår. De behandlar både patenter med hematologska sjukdomar och de som behöver pallatv vård. Det ger ett brett spektrum av vårdstuatoner som v ska hantera vlket gör att vårt arbete är otrolgt varerande. V har god hjälp av mycket teknska hjälpmedel och följer olka vårdsystem. Ingen dag är den andra lk vlket jag uppskattar mycket, och jag lär mg nya saker prncp varje dag, konstaterar Shahnaz Rasoul, sjuksköterska på avdelnngen. Stora möjlgheter att påverka Den goda kollegala arbetskulturen bygger på ett lyhört ledarskap som gör att alla som jobbar på avdelnngen känner att de har möjlghet att påverka sn arbetsstuaton. Exempelvs har v en reflekton slutet på varje arbetsdag där v tar upp vad som fungerat bra/mndre bra, och hur v kan lära av det. V stämmer även av vd varje förmddagsfka vem som kan behöva extra hjälp under dagen och var stöd fnns. Allt det sammantaget skapar en Den trygga och famljära stämnngen mellan oss som jobbar här som gör det kul att gå tll jobbet varje dag. Foto: Vveka Österman mycket trygg och famljär stämnng mellan oss som jobbar här, som gör det kul att gå tll jobbet varje dag, fortsätter hon. Då det är specfka patentgrupper de har, som kräver specfka vårdnsatser, har man utvecklat en ntroduktonsprocess där en ny kollega sakta slussas n arbetet, exempelvs får de gå bredvd mer erfarna under en perod. Det skapar en stor trygghet hos den nya personalen som vågar ta för sg och utvecklas och det sn tur, tllsammans med möjlgheter tll vdareutbldnng, bdrar tll att v har en så kompetent personal och en så bra stämnng på jobbet. Att v dessutom har en fantastsk natur för en aktv frtd skadar ju nte, avslutar Magdalena Wberg med ett leende. NextMeda Två olka världar på samma avdelnng Neurosjukvården på SU är högt avancerad vård och ändå basal omvårdnad nära patent och anhörga. Här lägger sjuksköterskorna sna egna scheman och har stort nflytande över jobbets organserng. Nathale Sakat och Pernlla Ståhl kom båda två drekt tll neurosjukvården på Sahlgrenska unverstetssjukhuset (SU) efter att ha läst tll sjuksköterskor. Nathale tog examen Trollhättan 2009 och Pernlla Karlstad Nathale närmade sg med skräckblandad förtjusnng och Pernlla tyckte först att det var lte läskgt med hjärnan. Idag tyder nget på att de tänker lämna den här arbetsplatsen på länge. Nathale Sakat jobbar mestadels natt på avdelnng 134 som har sex platser för patenter med ryggmärgsskador. Två världar Jag trvs med att det är så omväxlande, både akutsjukvård och rehab. Två olka världar på samma avdelnng, säger Nathale. Hon har funderat på att plugga tll IVA-sköterska. Pernlla Ståhl och Nathale Sakat trvs bra nom neurosjukvården. Foto: Patrk Bergenstav Men jag stannar nog här. Nu jobbar jag på rotaton, så två veckor av åtta är dagpass för att hålla uppe mn kompetens och träffa det örga teamet. Det är ju ett annat tempo på dagen, säger Nathale Sakat. Pernlla Ståhl arbetar på neurokrurgska avdelnngen 10 23, på alla statoner före och efter operaton. Hon blev specalstsjuksköterska krurg för att hon vlle utvecklas men ändå stanna kvar nom neurosjukvården. Nära patenten Det fnns nget jobb som jag tycker skulle vara mer rolgt och spännande. Att läsa vdare tll IVA, anestes eller operaton nnebär att lämna det som jag tycker är rolgast, att jobba nära patenten och med vakna patenter, säger Pernlla Ståhl. Jag tycker också om att vara med mycket omvårdnaden, man får en bra klnsk blck. V lär ju känna våra patenter väldgt väl, och med att de stannar så länge hos oss, uppemot ett halvår, säger Nathale Sakat. Här lägger sjuksköterskorna sna scheman själva och deltar projekt och fokusgrupper för delaktghet och nflytande, tll exempel hur arbetslagen ska Neurosjukvården på Sahlgrenska unverstetssjukhuset har uppdrag att ge högspecalserad vård, dagnostserng och rehablterng tll patenter med sjukdomar och skador hjärna, ryggmärg, nerver och muskler. Uppdraget rktar sg tll patenter nom Västra Götalandsregonen och Norra Halland samt tll vss del nom rket. I Neurosjukvården ngår neurolog, neurokrurg, klnsk neurofysolog och rehablterngsmedcn. organseras och hur rutndokument ska utformas. Här får man också studera vdare på betald arbetstd. Det fnns en lång lsta utbldnngar som blr än längre hösten 2019: I höst startar den första specalstutbldnngen neurolog på GU Göteborg. Det blr halvfart två år och alla chefer är uppmuntrande tll att v sjuksköterskor nom neurolog läser den, berättar Nathale Sakat.

38 38 NextMeda Stor bredd på Beroendeklnken V räddar lv varje dag De kämpar mot männskors beroende av alkohol och narkotka men också mot nätkasnon och datorspel. Verksamheten nom Beroendeklnken vd Sahlgrenska unverstetssjukhuset (SU) Göteborg är mycket bred och mångskftande. Här görs nsatser mot akuta, lvshotande tllstånd men här byggs också långsktga relatoner, bland tll och med vänskap, med patenterna. V räddar lv varje dag, säger Smon Lndguss, enhetschef för substtutonsmottagnngen på Östra sjukhuset, en av Beroendeklnkens 23 enheter. Dödlgheten nom narkomanvården är mycket hög Sverge. Och Göteborg lgger sämre tll än rksgenomsnttet. Men för dem som v lyckas få n behandlng kan v se att dödlgheten normalseras. Och oavsett om v tycker att det går bra eller nte, får nästan alla en ökad lvskvaltet bara de kommer n här, säger Smon Lndguss. Lvsvktga möten Hans sköterskekollega Maln Björkqvst har jobbat nom Beroendeklnken åtta år, mest på akutavdelnng, avdelnng 367. Där möter hon ofta patenter lvsavgörande stuatoner. De brukar nte vara så tacksamma när de kommer n, många är tvångsvårdade. Men när de går hem fnns ofta en tacksamhet, nte alltd uttalad, men man märker det på andra sätt, säger Maln Björkqvst. Hon fastnade för bredden och mxen beroendevården, både vad gäller männskor och dagnoser: Våra patenter har ofta en samsjuklghet, man får möta alla sorters männskor och alla sorters sjukdomar, det är väldgt spännande! Att akutavdelnng är en tuff arbetsmljö ser hon som en utmanng. Fart och spännng Jo, det är en fartfylld och spännande arbetsplats, det är aldrg sg lkt. Ena veckan kan det vara mest alkoholster och v jobbar med abstnensbehandlng och att häva delrum, då är det oftast ganska lugnt. Nästa vecka kan det komma n många patenter med hypoman och det blr som en helt annan avdelnng! Så man vet aldrg vad man kommer att möta på jobbet. Det kanske låter Maln Björkqvst, Smon Lndguss och Jakob Olsson på Beroendeklnken vd Sahlgrenska unverstetssjukhuset. Foto: Patrk Bergenstav skrämmande för en del, men jag tycker att det är väldgt rolgt och utmanande. Belönngen för mg är att man skapar jättefna relatoner med patenterna. Många är återkommande och de blr bland som gamla vänner, som man kan få goa kramar av, säger Maln Björkqvst. Kollegan Jakob Olsson arbetade på akutavdelnngen som hyrsköterska förra året. Hela patenten Det var ett hårt tryck, alltd fullt, men på nått sätt fck v hop det. Och många patenter trvs med att vara där, de blr sedda och får någon att prata med. Och de samtalen kan vara mnst lka vktga som att häva akuta psykoser, säger han. Utmanngen för en sjuksköterska beroendevården lgger också att kunna ta hand om hela patenten. De psykatrska aspekterna är så klart vktga, men det blr ofta somatska konsekvenser när våra patenter nte alltd sköter sn hälsa. En sjuksköterska har stor nytta av sna somatska kunskaper, och omvårdnadsrollen är väldgt tydlg hos oss, säger Smon Lndguss. Plus de socala delarna; man måste vara duktg på att samverka med kommuner och andra och förstå hur samhället fungerar för våra patenter. Samverkar med kommunen Maln Björkqvst nstämmer: Samverkan är en stor del av våra jobb, tll exempel att kommuncera med socaltjänsten och andra aktörer. Många av våra patenter är hemlösa och saknar socalt nätverk, så v hjälper dem med mycket. Jakob Olsson uppskattar också det fartfyllda på akutavdelnng, men även att jobba team med kollegor och patenter på längre skt: Många är så ensamma. V måste hjälpa dem med både det akuta och det långsktga, att knyta hop och samarbeta med socaltjänst och boendestöd. Beroendeklnken Sahlgrenska unverstetssjukhuset (SU) Beroendeklnken arbetar med utrednng och behandlng av personer med mssbruk/beroende med eller utan samtdg psykatrsk problematk. Verksamhet Beroende ansvarar också för myndghetsutövnng enlgt lagen om psykatrsk tvångsvård (LPT) för personer Göteborg, Mölndal, Partlle, Härryda och Öckerö. Prmärvården ansvarar för nsatser vd rskbruk samt behandlng av mssbruk utan psykatrsk problematk. Övrg psykatr har ansvar för psykatrska patenter med mndre omfattande mssbruk. Heldygnsvården består av avdelnng 306 som tar emot unga vuxna, avdelnng 367 och avdelnng 368. Dessutom fnns en dagavdelnng 363 som arbetar med personcentrerad vård och erbjuder patenterna stöd vardagen för att klara av en bestående alkohol- och drogfrhet. Nordhemsklnken har både heldygnsvård och öppenvård för personer med mssbruk/beroende av alkohol, läkemedel och droger men utan en psykatrsk samsjuklghet. Substtutonsmottagnngarna och Substtuton dagvård jobbar med substtutonsbehandlng vd opodberoende. Kontaktperson: Smon Lndguss Tel: E-post: Smon.Lndguss@vgregon.se omrade-2/beroende/ Ny mottagnng för spelberoende Men framöver ska Jakob ta sg an beroenden som nte är typska för samhällets mest utsatta. Han är nu anställd på den nya mottagnngen för beroende av hasardspel och dataspel, som drar gång vår. V har en forskare knuten tll mottagnngen, så det blr både behandlng och forsknng. V startar med behandlng mot hasardspelsberoende och längre fram även skärmhälsa och datorspelsberoende, berättar Jakob Olsson. Mottagnngen får ses som ett ponjärarbete. Det fnns väldgt lte behandlng mot beroende av hasardspel på nätet och på fysska kasnon, även om man börjat exempelvs Uppsala och Malmö, säger Jakob Olsson. Och när det gäller skärmhälsa, framför allt datorspelsberoende, fnns ngen behandlng alls Sverge, så där är v först ut!

39 NextMeda 39 Patentnära samarbete på Hematologen Arbetet vd hematologska klnken på unverstetssjukhuset Lnköpng präglas av nära, tvärprofessonella samarbeten, ntensva kunskapsutbyten och tämlgen varerande arbetsuppgfter. Sjuksköterskorna Rasmus Ledskog, Sandra Tmeln och Carola Aberkane sökte sg alla drekt tll hematologska klnken Lnköpng efter sn sjuksköterskeexamen, och där har de valt att stanna kvar. Jag trvs med att få etablera nära kontakt med patenterna och att hjälpa dem att vara lugna och trygga den här mljön. Sedan tycker jag att det är postvt med det täta samarbetet som fnns med andra professoner, det skapar trygghet för mg. Det fnns alltd någon att fråga och möjlgheterna tll utvecklng och utbldnng är många, konstaterar Sandra, som har arbetat på klnken tre år. Lyhörd stämnng Här får hon medhåll av båda sna kollegor. Rasmus, som har arbetat på klnken två år, berättar att överläkarna stter angränsande korrdor och att det fnns en öppen-dörr-polcy. Dessutom har klnken detst, kurator, fysoterapeut och apotekare som alla har en vktg roll teamet krng patenten. V är ett stort team som arbetar nära varandra, så v utvecklas varje dag. Det återspeglas också den lyhörda stämnngen förbättrngsntatv på klnken uppmuntras, och vll man drva genom en relevant förändrng får man bra stöd. Målet är naturlgtvs att Sandra Tmeln, Carola Aberkane och Rasmus Ledskog, sjuksköterskor på hematologska klnken Lnköpng. Foto: Lasse Hejdenberg öka patentsäkerheten och få en bättre daglg drft. Hematologska klnken på Unverstetssjukhuset Lnköpng behandlar och vårdar patenter med brst- och tumörsjukdomar nom det blodbldande systemet, såsom anemer, leukem, lymfom och myelom. Ungefär 50% av klnkens verksamhet är den högspecalserade vården kopplad tll allogen och autolog stamcellstransplantaton. Vår dagvårdsavdelnng lgger anslutnng tll klnken och rotaton mellan enheterna är målsättnngen. Tel: E-post: annka.gunnarsson@ regonostergotland.se Kunskapsntensv mljö Lnköpngs hematologska klnk är en av sex svenska klnker som genomför stamcellstransplantatoner, men trots den höga specalserngen på klnken är det daglga arbetet väldgt varerat. Jag har arbetat här 13 år och stöter fortfarande på nya stuatoner. Arbetsuppgfterna under en dag varerar, allt från cytostatkanfusoner och transfusoner av olka blodprodukter tll stamcellsåtergvnng. I tllägg tll de bverknngar behandlngarna ger, såsom nfektonskänslghet och bland sepss, har patenterna även andra sjukdomar, så det gäller att hålla sg uppdaterad. Det är en kunskapsntensv mljö, avslutar Carola. NextMeda Utvecklas och trvs på AVA Växjö På AVA Växjö är ngen dag den andra lk. Här möter du alla typer av patenter och dagnoser och jobbar ett tätt sammansvetsat team. Det är otrolgt spännande, lärorkt och kul, oavsett om man har lång erfarenhet eller är helt ny sjuksköterska. Det säger sjuksköterskorna Frda Almlöf och Lnnéa Bergdahl, som båda arbetar på AVA på Växjö lasarett. AVA på Växjö lasarett handlägger och vårdar patenter nom ett flertal olka klnker. Avdelnngen har 24 vårdplatser, varav fyra är observatonsplatser för patenter med ett mer omfattande övervaknngsbehov. Avdelnngen erbjuder såväl nya som erfarna sjuksköterskor ett omväxlande och ntressant arbete starka team, och en stöttande och uppmuntrande mljö. Avdelnngschef: Ulrka von Svers E-post: ulrka.von-svers@kronoberg.se Tel: Mobl: Lnnéa kom tll AVA av en slump för to år sedan, efter att tdgare ha arbetat på en annan avdelnng som lades ner. Jag blev erbjuden att börja här och det är jag väldgt glad för eftersom jag annars antaglgen nte hade sökt mg ht. Det har vart to fantastska år och jag kan nte tänka mg ett rolgare och mer omväxlande arbete. Här får jag använda hela mn kompetens och jag utvecklas fortfarande varje dag, säger hon. Stmulerande och ntressant Frda, däremot, valde aktvt att söka sg tll AVA drekt efter sn sjuksköterskeexamen. Hon hade praktserat där under utbldnngen och märkte snabbt att både jobbet och arbetsplatsen passade henne. Här tar v emot patenter med vtt sklda dagnoser, från relatvt lndrga åkommor tll mycket allvarlga tllstånd. Det är enormt stmulerande och jobbet är oavbrutet ntressant. För nya sjuksköterskor är det ett väldgt bra ställe att börja på, eftersom man får en så bred erfarenhet, menar Frda. För den som vll ytterlgare bredda sg och fördjupa sn kompetens fnns en rad fortbldnngar och möjlgheter. Bland annat kan den som har tllräcklg kunskap och erfarenhet arbeta som observatonssjuksköterska, som Lnnéa och Frda, och ansvara för svårt sjuka eller skadade patenter som kräver extra övervaknng. Det fnns också möjlghet att engagera sg exempelvs handlednng av nya sjuksköterskor eller studenter. Lnnéa Bergdahl, Frda Almlöf och Ulrka von Svers på AVA på Växjö lasarett. Foto: Martna Wärenfeldt Fn stämnng AVA Växjö har ett snabbt tempo, vlket både Lnnéa och Frda trvs med. Vårdlängden är maxmalt 36 tmmar, även om den bland kan bl längre på grund av platsbrst på mottagande avdelnngar. Trots det snabba patentflödet är det mestadels en postv stress. Det går snabbt, men v fastnar nte långsktg planerng och admnstraton, som ofta nnebär en större och mer påfrestande stress. Här jobbar v väldgt flexbelt och fokuserat och blr klara med våra patenter. Det ger stor tllfredsställelse, säger Lnnéa. Något som verklgen utmärker AVA Växjö är det goda ledarskapet och den fna stämnngen mellan medarbetarna, framhåller Lnnéa och Frda. Det är prestgelöst och alla hjälper varandra. Det är ett väldgt öppet och välkomnande klmat. V stöttar och uppskattar varandra och alla blr sedda. Det är lätt att trvas.

40 40 NextMeda Patenten fokus på Mn Doktor Klnken Varaton, postva patentmöten och självständghet. Det är några av de saker som sjuksköterskor på Mn Doktor Klnken lyfter fram med att arbeta på drop-nklnken. Mara Adensjö, sjuksköterska och Olof Fredrcson, ansvarg för Mn Doktor Klnken. Foto: Gonzalo Irgoyen På Mn Doktor Klnken kan patenter få hjälp med vss sjukvård, hälsokontroller och vaccnatoner av en sjuksköterska på plats och läkare på länk. Danel Brenner är sjuksköterska och trvs verklgen med strukturen. Jag har alltd pratat om att jag vll arbeta på en sjuksköterskeledd mottagnng, så samma sekund som jag såg jobbannonsen bestämde jag mg för att söka. Att jobba på en sjuksköterskeledd mottagnng nnebär att v alla förstår varandra, v har samma perspektv, vlket leder tll ett frktonsfrtt arbets- Danel Brenner, sjuksköterska på Mn Doktor Klnken. sätt. V sätter alltd patenten först, säger han. Kvaltet över kvanttet Att patenten står centrum märks. Utvärderngar vsar att 9 av 10 patenter är mycket nöjda med den vård och det bemötande de får på klnkerna. Det spprar sn tur över på personalen. Under alla mna år vården har jag aldrg fått så mycket postv feedback som här. Det blr så mycket rolgare att arbeta när man får postv feedback, säger Mara Adensjö, sjuksköterska på Mn Doktor Klnken. Danel Brenner nstämmer. På Mn Doktor Klnken är det kvaltet framför kvanttet. Det är så skönt att gå hem efter jobbet och känna att man både har erbjudt hög vårdkvaltet och att patenterna är nöjda. Stor varaton arbetet Som sjuksköterskorna på Mn Doktor Klnken arbetar du ofta på ett par olka klnker. Det skapar varaton arbetet. På en del klnker är det mycket vaccnatoner, på andra ställen är det mer sjukvård. Ingen dag är den andra lk. Patenter kan komma n för att de behöver resevaccn, eller för att de har halsfluss. Ibland räcker det att v ger råd om egenvård, och bland kontaktar v våra läkare, säger Mara Adensjö. Kontnuerlg kompetensutvecklng Både Danel och Mara lyfter fram att de under större delen av sna arbetsdagar arbetar klnskt med patenter. Bredden kompetenser och erfarenheter bland deras kollegor, men också de varerande arbetsuppgfterna, bdrar tll ett ständgt lärande. Dn kompetens lyfts verklgen, men också dna kunskapshål som du får vara med och fylla. V har en lednng som är mån om att v kompetensutvecklas, det gör att både jag och mtt arbete utvecklas hela tden, säger Danel Brenner. Många möjlgheter på Mn Doktor Klnken Sedan november 2018 äger Mn Doktor Mnutklnken som under våren byter namn tll Mn Doktor Klnken. De kommande åren ska de öppna nya klnker varje år, och de har ett stort behov av att rekrytera erfarna sjuksköterskor. Idag fnns åtta Mn Doktor-klnker anslutnng tll Apotek Hjärtat Stockholm och Göteborg. Mn Doktor Klnken planerar att öppna mellan 10 och 15 nya klnker årlgen. Först ut är Botkyrka, Barkarby, Kungälv och Enköpng vår, och sedan Umeå, Malmö, Västerås, Helsngborg, Södertälje och Lnköpng höst. Vår ambton är att nå ut tll fler orter över hela landet, säger Olof Fredrcson, ansvarg för Mn Doktor Klnken. Bdra tll framtdens vård Genom att ntegrera klnkernas fysska verksamhet med Mn Doktors dgtala verksamhet kommer de att bredda stt erbjudande. Patenter ska sömlöst kunna få hjälp både på nätet och på klnkerna. För dg som vll vara med och förändra prmärvården fnns det många möjlgheter. V ser mycket potental de kommande åren som v vll utveckla tllsammans med våra medarbetare, säger Olof Fredrcson. Mn Doktor Klnken Mn Doktor är Sverges första dgtala vårdgvare. Mn Doktor Klnken är våra drop-n-klnker där patenter får hjälp med vss sjukvård, hälsokontroller och vaccnatoner. Nu planeras för en snabb expanson av nya klnker över hela landet. Vll du jobba på en spännande arbetsplats, med nöjda patenter och härlga kollegor? Och dessutom vara med och ta klvet n framtdens dgtala vård. Välkommen på vår resa! karrar.mndoktor.se

41 NextMeda 41 Ögonsjukvården en mångfacetterad specalserng Ögonsjukvården är ett mycket komplext och mångfacetterat område, med en mängd spännande specalstnrktnngar nom såväl slutenvård och öppenvård som krurg. Det är ett självständgt arbete med stora utvecklngsmöjlgheter. Ögonklnken regon Östergötland har verksamhet på unverstetsjukhuset Lnköpng, Vrnnevsjukhuset Norrköpng och på lasarettet Motala. Klnken ger länssjukvård tll nvånarna Östergötlands län, och högspecalserad vård tll patenter från Jönköpngs, Kalmar och Östergötlands län. I stort sett alla typer av ögonsjukdomar dagnostseras och behandlas vd klnken. Klnken bedrver såväl öppenvård som slutenvård och består av mottagnngar, operatonsavdelnngar, vårdavdelnng samt syncentral. Klnkens uppdrag nnefattar sjukvård, undervsnng och forsknng. Ögonklnken Lnköpng har närapå 100 anställda, men trots det präglas klnken av en varm stämnng och postva atttyder. Här hjälps alla åt och det borgar för en flexbel arbetsplats med högt tak, där patenten fnns centrum. Jag har arbetat här många år, först som ögonsjuksköterska och från slutet av 1990-talet, som ortoptst och klnken har alltd vart en oerhört flexbel arbetsgvare vad gäller allt från att vabba tll att varera arbetstd och planera semestrar. Det fnns också en genomgående strävan efter att utvecklas och förbättras, så man känner sg hela tden motverad att pusha framåt, säger Anna Wborn, som dag arbetar både som ögonsjuksköterska och ortoptst och även är verksamhetsutvecklare och patentsäkerhetssamordnare. Självständgt och utvecklande Ögonsjuksköterskan Eva Josefsson fördelar sn td mellan bland annat glaukommottagnngen, jourverksamheten, dabetesmottagnngen och remssbedömnngar. Det är väldgt rolgt att göra sna egna bedömnngar och styra stt arbete själv. Eva Josefsson, Anna Wborn, Almr Imsrovc och Funny Ramadhan trvs bra på Ögonklnken Lnköpng. Foto: Lasse Hejdenberg Det är både självständgt och utvecklande, och väl förankrat den forsknng som bedrvs här på unverstetssjukhuset. Klnken har alltd vart väldgt uppmuntrande tll fortbldnng, så har man ntresset är det bara postvt att fördjupa sg och växa, berättar Eva. Kan ägna td åt varje patent Kollegan och allmänsjuksköterskan Funny Ramadhan kom drekt tll ögonvården efter sn examen för två år sedan. Hon trvs med den enormt lärorka och omväxlande mljön och uppskattar möjlgheten att ägna ordentlgt med td åt varje patent. V har nga långlggare, så man möter hela tden nya utmanngar och kan lägga den td som behövs på varje patent. Det fnns ett stort engagemang bland både sjuksköterskor och chefer, så vll man vara med och påverka arbetet eller drva verksamhetsutvecklng fnns alla möjlgheter. Överlag sker det mycket postvt just nu, så de som är sugna på att arbeta med en ögonvård världsklass är välkomna tll oss, avslutar Funny. NextMeda Frhet, flexbltet och personlg servce på Prme Care Vll du själv kunna bestämma över var och när du ska arbeta, men ändå nte ge avkall på trygghet och gemenskap? Välkommen som resurssjuksköterska på Prme Care, som erbjuder spännande uppdrag över hela landet. Prme Care grundades för nästan 20 år sedan och är ett av Sverges snabbast växande bemannngsföretag. Företaget har avtal med kommuner, regoner och prvata vårdgvare hela landet, från Arvdsjaur norr tll Ystad söder. Här Prme Care grundades 2001 och är ett auktorserat bemannngsföretag och medlem Almega. Företaget tar ett fullständgt bemannngsansvar och erbjuder såväl trygghet som stor flexbltet och frhet för sna konsulter. Du väljer själv uppdrag, arbetstder, vecko- eller månadsvs ersättnng samt om du vll ha lön eller fakturera. Vll du veta mer? Rng eller besök kan du som är sjuksköterska arbeta på dna egna vllkor, som anställd eller genom eget företag och med stor frhet och flexbltet. Här har jag en frhet som är omöjlg att få på en fast anställnng. Samtdgt är det väldgt proffsgt, på Prme Care anstränger man sg verklgen för att gå mna önskemål tll mötes och htta lösnngar som passar just mg. Kontakten med konsultchefen är avgörande när man jobbar nom bemannng och den fungerar perfekt här, med personlg servce och lyhördhet, säger Jule Benedcte Lndewall, som har lång erfarenhet av att arbeta bemannngsbranschen sedan hon tog sn sjuksköterskeexamen för to år sedan. Stor varaton Hon får medhåll av kollegan Katarna Persson, som blev färdg sjuksköterska Katarna arbetade under många år som dstrktssköterska, men vd mllenneskftet kände hon att hon vlle ha ett frare arbetslv och prövade på att arbeta som konsultsjuksköterska. Sedan fyra år tllbaka arbetar hon för Prme Care. Katarna Persson och Jule Benedcte Lndewall trvs hos Prme Care. Jag värdesätter verklgen frheten att kunna råda över mg själv och styra mn td. Hos Prme Care kan jag ta kortare eller längre uppdrag och jobba på olka orter landet. Det är också kul och ntressant att kunna arbeta nom helt sklda verksamheter, man utvecklar sn kompetens som sjuksköterska och breddar stt perspektv. Om man är lösnngsfokuserad och tycker om omväxlng så passar man här på Prme, säger hon. Trygghet fokus Prme Care erbjuder nte bara frhet och flexbltet. Företaget arrangerar utbldnngar, föreläsnngar och en mängd socala aktvteter, så att resurssjuksköterskorna har möjlghet att utvecklas professonellt, träffas och bygga nätverk. Och, nte mnst, så har Prme Care bra löner, som kan utbetalas veckovs om man så vll, kollektvavtal, försäkrngar och tjänstepenson. Det är ordnng och reda och konsulternas trygghet är central, berättar Jule och Katarna. Det är lätt att glömma hur vktga sådana saker är, men den sortens trygghet betyder enormt mycket när man är konsult. Därför är det skönt att veta att allt alltd går rätt tll på Prme Care. Kom på nformatonsmöte! Foto: Thomas Henrkson Du är välkommen att träffa oss på nformatonsmöte varje tsdag kl V går genom företagets koncept, håller kortare ntervjuer och v ser gärna att du har med dg dtt cv. V fnns på Arenavägen 47, 13 trappor, T-bana Globen.

42 42 NextMeda Skräddarsydda tjänster Trelleborg På Lasarettet Trelleborg utgår man från de sökande sjuksköterskornas ndvduella önskemål och behov och skräddarsyr tjänster för att bl så attraktva och utvecklande som möjlgt. Lasarettet Trelleborg är ett personlgt och modernt sjukhus allra längst söder Sverge. Sjukhuset nrymmer en bred medcnsk verksamhet nom bland annat nternmedcn, kardolog, endokrnolog, endoskop, lungmedcn, reumatolog, gastroenterolog och neurolog. Lksom övrga Sverge har v haft utmanngar med sjuksköterskerekryterngen och därför har v tagt ett helt nytt grepp, säger Lna Vgren, verksamhetschef Akut och Medcn. Stora valmöjlgheter De sökande tll sjukhusets tjänster befnner sg ofta helt olka skeden lvet och har därmed också olka krav och önskemål. För att tllgodose dessa har lasarettet etablerat fem olka nya tjänster för sjuksköterskor. Introduktonstjänsterna erbjuder unga, nya medarbetare möjlgheten att prova en sammanhållande placerng på två olka enheter, med bbehållen anställnngstrygghet, nnan de bestämmer sg. Kombnatonstjänsterna erbjuder antngen delat admnstratvt och klnskt uppdrag, vlket möjlggör fördjupnng nom exempelvs verksamhetsutvecklng kombnaton med arbete på en vårdavdelnng. Ett annat alternatv är att kombnera mottagnngsuppdrag och arbete på vårdavdelnngen, för att få en helhet och kunna följa hela patentens vårdförlopp. Detta ger också patenterna en större trygghet. Det personlga sjukhuset På stroke- och neurologavdelnngen sker vår en specalsatsnng, med nya Lna Vgren, verksamhetschef Akut och Medcn på Lasarettet Trelleborg. ndvduellt utformade traneetjänster, där sjuksköterskorna kan djupsatsa nom området med fortbldnng på 20 procent av sn arbetstd. Samtdgt startas ett lokalt resursteam för medcnavdelnngarna där medarbetarna har växlande placerng och för sn flexbltet har de då en högre ersättnng. Detta passar den erfarna sjuksköterskan som trvs med omväxlng. Sst men nte mnst satsar v på Framtdens vårdavdelnng, en dagvårdsenhet där v testar nya vårdformer och nnovatoner för den som gllar framtdskoncept och Vll du veta mer om Lasarettet Trelleborgs ntroduktonstjänster, kombnatonstjänster, traneetjänster på strokeenheten med 20% utbldnngskvot, resursteamet, moblt vårdteam, Framtdens vårdavdelnng eller bara höra vad v kan erbjuda dg som sjuksköterska är du så välkommen att kontakta oss! Verksamhetschef Lna Vgren Tel: E-post: lna.u.vgren@skane.se Enhetschef Ann-Sofe Lndgren Tel: E-post: ann-sofe.xx.lndgren@skane.se Enhetschef Eva Jönsson Tel: E-post: eva.o.jonsson@skane.se teknk. Tll enheten är också ett moblt vårdteam knutet där du som sjuksköterska gör hembesök tllsammans med läkare. Kort sagt fnns det mycket att uppleva och lära sg på det personlga sjukhuset Trelleborg. Nöjda och stmulerade medarbetare tenderar också att stanna, avslutar Lna. NextMeda Pnk Pad säkrare för både vårdpersonal och patent Med målet att öka patentsäkerhet vården och att underlätta för vårdpersonalen tllhandahåller Operatons Instrument AB produkten Pnk Pad, en antgldmadrass för Trendelenburgposton, som förhndrar att patenten glder och förebygger både tryck- och nervskador. Efter att Pnk Pad lanserades Sverge 2014 har den kommt att bl ett självklart nslag många operatonssalar landet över. Ursprunglgen utformades antgldmadrassen för operatoner där patenten behöver lgga Trendelenburgläge, för att förhndra att patenten glder. På köpet fck man en tryckavlastande funkton, och dag fnns det en Pnk Pad för många typer av operatoner, exempelvs Pnk Heart och Pnk Extended. Indkatonerna för operaton kan varera väldgt mycket och ngreppen Perfekt för extremlägen Pnk Pad är väldgt bra för att undvka rsken för nerv- och tryckskador, särsklt då patenten lgger extrema postonerngar. Det är en bra produkt ur patentsynpunkt eftersom nget extra stöd behövs för att de nte ska glda och personalen är nöjda med Pnk Pad såväl nom anestesgruppen och operatonsgruppen. Ulrka Wendel, specalstsjuksköterska nom operaton, narkos och IVA kan bl långa. Redan vd operatoner på fyra tmmar är rsken för trycksår tredubblad och upp tll 66 procent av alla som opereras får tryckskador. Detta råder Pnk Pad-produkterna bot på den är anpassad för operatonsbordet och helt utformad efter önskemål från vårdpersonal, säger My Martnelle vd Operatons Instrument. Kostnads- och tdseffektv Idag används fem stycken Pnk Pad per arbetstmme Sverge. Madrassen, som är gjord av specaltllverkat polyetenskum, är anpassad för Trendelenburglägen men har fått en större användnng tack vare den tryckavlastande funktonen sköra patenter, exempelvs äldre, patenter som behandlas med kortson, de med högt BMI eller dålg crkulaton. Det är en enormt kostnadseffektv produkt som ständgt vdareutvecklas för att möta de olka behov som fnns. My betonar att det verklgen är postvt att så mycket fokus nom vården läggs på säkerhet och postonerng, men säger också att det alltd går att bl bättre. My Martnelle, Operatons Instrument. Redan dag sparar Pnk Pad enormt mycket td, är väldgt enkel att använda och hjälper patenterna att bbehålla värmen, och nu står v begrepp att lansera Pnk Hp, för artroskopska höftledsoperatoner. Det är en spännande utvecklng och verklgen rolgt att få vara en del att öka patentsäkerheten, säger My. Pnk Pad förebygger både tryck- och nervskador. Operatons Instrument AB startades 1996 och har sedan starten arbetat nära samarbete med svensk sjukvård. Företagets affärsdé är att tllgodose kundens behov av ny teknk och att vara sprdare av nya nnovatoner tll svensk sjukvård. Operatons Instrument arbetar aktvt med att utveckla och förbättra produkter och lösnngar samarbete med producenterna, baserat på vårdens behov. Operatons Instrument Tel: E-post: op@op.se

43 NextMeda 43 Avancerade specalstsjuksköterskor fyller glapp Avancerade specalstsjuksköterskor fyller glappen mellan olka kompetenser samtdgt som tjänsten är en utmärkt karrärväg för sjuksköterskor som vll utvecklas nom det klnska arbetet, säger Ewa Öhrlng, resurschef Krurgska klnken, Unverstetssjukhuset Lnköpng. I höst startar en masterutbldnng för avancerade specalstsjuksköterskor nom krurgsk vård vd Lnköpngs unverstet. Utbldnngen är ett samarbete med krurgklnken vd Lnköpngs unverstetssjukhus och vänder sg tll specalstsjuksköterskor krurgsk vård som vll ta nästa steg sn yrkesutvecklng. Karolna Härle, som sedan 2014 arbetar som avancerad specalstsjuksköterska på klnken, var med en plotgrupp specalstsjuksköterskor från Sydöstra regonen som delvs utbldats utomlands. Den stora skllnaden mot tdgare är att hon kraft av sn masterutbldnng har fått en bredare utbldnng medcn. Något som fört med sg ett utökat ansvar, att hon gör egna bedömnngar, beslutar om åtgärder och utvärderar samt har fått en delegerng på att ordnera vssa läkemedel och skrver n och ut patenter självständgt. Jag har alltd vart ntresserad av att utvecklas och läste tdgt tll specalstsjuksköterska. Det förde med sg att jag fck mycket vårdutvecklngsansvar men upptäckte med åren att det är klnken jag vll vara. Det är enormt stmulerande att ha fått möjlghet att gå vdare och utvecklas på detta sätt. Krurgska klnken på Unverstetssjukhuset Lnköpng har ett nära samarbete med Lnköpngs unverstet med ambton att vara ett krurgskt kunskapscentrum Sydöstra sjukvårdsregonen. Klnken är regonklnk för Sydöstra sjukvårdsregonen som utgörs av Regon Östergötland, Regon Jönköpngs län och Regon Kalmar län. Ewa Öhrlng, resurschef och Karolna Härle, avancerad specalstsjuksköterska på krurgska klnken vd Lnköpngs unverstetssjukhus. Foto: Lasse Hejdenberg Regon Östergötland Lnköpng Tel: Många fördelar Bredare kompetens och mer ansvar nnebär även högre lön. Inom Regon Östergötland får alla sjuksköterskor som specalstutbldar sg kr extra, att läsa tll avancerad specalstsjuksköterska ger ytterlgare kronor lönekuvertet. De personlga fördelarna är många men även patenterna och verksamheten stort har stor nytta av de nya tjänsterna. Utgångspunkten för dessa tjänster är att täcka glappet mellan olka kompetenser. Enlgt patentlagen är v skyldga att nformera patenter och anhörga samt nvolvera dem vård och behandlng. Då krävs att det fnns någon närvarande på avdelnngen som kan nformera, uppdatera och se tll att vårdplaner hålls. Tdgare kunde det gå många tmmar på en avdelnng nnan det fanns kompetens på plats som kunde fatta beslut och skrva ut patenter. Det glappet fyller de avancerade specalstsjuksköterskorna vlket nnebär att vårdprocessen kan gå framåt, fastslår Ewa. De avancerade specalstsjuksköterskorna fyller glapp även när det gäller handlednng av alla kategorer medarbetare: sjuksköterskor, undersköterskor yngre läkare och studenter. De är alltd närvarande och fnns tll hands när det dyker upp frågor. För ett par år sedan fck Karolna och hennes kollega Mare ta emot utmärkelsen Årets bästa handledare av AT-läkarna, berättar Ewa. I startgroparna En som står startgroparna för att söka tll utbldnngen är Farzana Ibrahm, specalstsjuksköterska nom krurgsk vård. Jag blev klar med mn grundutbldnng 2014 och började på krurgen Lnköpng ett par månader senare. Under de gångna åren har jag upptäckt tjusnngen med krurg och formlgen älskar det. För mg är krurgsk vård alltd något nytt, det fnns så många dagnoser och det är aldrg en patent som är den andra lk. Det stora ntresset fck henne att vdareutblda sg tll specalstsjuksköterska och nu tar hon skte på nästa steg. Jag hade redan nnan tänkt att fördjupa mg genom att doktorera, men när detta kom kändes det helt rätt. Jag ska söka tll utbldnngen och hoppas komma n tll hösten. Nu ser jag verklgen fram emot att läsa vdare och ta n all ny kunskap syfte att kunna vara ett stöd för mna kollegor och ta hand om patenterna ännu bättre. Farzana Ibrahm, specalstsjuksköterska nom krurgsk vård.

44 44 NextMeda Lyhörd stämnng hos Falck Hos Falck ambulans är mljön lyhörd och hjälpsam, och sammanhållnngen mellan kollegorna är god. Det är ett frtt och omväxlande arbete där varje dag bjuder på nya och oväntade utmanngar. Som ambulanspersonal hos Falck ambulans har man ett frtt och omväxlande jobb där man gör stor skllnad för männskor alla olka skeden av lvet och alla tänkbara olka tllstånd och skador. Medarbetarna sätter en stolthet stt arbete, vlket märks tydlgt på den stora arbetslust och den öppenhet som präglar arbetsmljön. Jag har nog aldrg vart på en arbetsplats där det vart så bra sammanhållnng som här. Det fnns en utvecklande teamkänsla och en rak kommunkaton hos Falck, som skljer sg helt från mna tdgare arbetsplatser. Jag har själv arbetat på akutmottagnngar, men tycker att jobbet här på Falck är mer stmulerande, betonar ambulanssjuksköterskan Robert Svernsjö. Robert Svernsjö, ambulanssjuksköterska och Lena Björn, ambulanssjukvårdare hos Falck. Foto: Gonzalo Irgoyen Balans mellan arbete och prvatlv Robert har arbetat för Falck ambulans dryga to månader och känner fortfarande samma arbetsglädje varje gång han går tll jobbet. Det är ett engagemang han upplever speglas hans kollegor, nte mnst Lena Björn, som har arbetat som ambulanssjukvårdare to år och kom över tll Falck början av februar. Det är verklgen kul att gå tll jobbet och det är skönt att ha ett så starkt stöd från både lednng och kollegor. Det är lätt att få kontakt med cheferna och nga problem att balansera prvatlv och arbete schemat läggs med stor hänsyn tll personalens önskemål och alla medarbetare är flexbla och tllmötesgående, säger Lena. En patent åt gången Robert och Lena är överens om att jobbet som ambulanspersonal är ett kreatvt och rolgt sådant, som kräver att man vågar tänka utanför ramarna och att man trvs med att vara en problemlösare. Eftersom jobbet är prehosptalt och utförs med ganska begränsade resurser fnns det större krav på oss att lösa de uppkomna stuatonerna, men det är Falck fnns 31 länder, på sex kontnenter. Under mer än 100 år har uppdraget för Falck vart att förebygga olyckor, sjukdom och nödstuatoner, att ge snabb professonell hjälp åt dem som råkat lla ut samt rehabltera sjuka och skadade. V är männskor som hjälper männskor, det vktgaste man kan ägna sg åt. Vll du bl en av oss? Kontakta HR-koordnator: Sofa Strdh Tel: E-post: sofa.strdh@se.falck.com Eller sök va: verklgen det som är charmen. Dessutom är det väldgt postvt att ha möjlgheten att helt ägna sg åt en patent åt gången, stället för att ständgt försöka släcka bränder på överbelastade akutmottagnngar det gör att man utmanas och utvecklas sn yrkesroll, avslutar de. NextMeda Hedera har sjuksköterskan fokus I Hedera group ngår ett antal bemannngs-/rekryterngsföretag som är specalserade på olka tjänster. På så vs kan de erbjuda både bredd och specalstkunskap. Ledorden är kompetens, engagemang, duktga konsulter och bra kundval. Foto: Dan Pettersson Tllsammans har Hedera Group många år av erfarenhet nom bemannng och rekryterng hela Sverge. Genom samverkan kan man erbjuda det stora företagets bredd och stabltet. Samtdgt drar sjuksköterskorna nytta av det llla företagets personlghet och expertkunskap. Stort men personlgt företag Även om v är stora upplevs v samtdgt som små av våra sjuksköterskor, eftersom v har en personlg kontakt med var och en, förklarar Petra Granlund, operatv chef på AddUs Care som jobbat med sjuksköterskebemannng sedan Målsättnngen är nte bara att förmedla nkommande uppdrag utan även att proaktvt söka de uppdrag som sjuksköterskorna önskar. På så vs får v konsulter som trvs vlket skapar kontnutet. Våra sjuksköterskor känner sg hemma på sna arbetsplatser och blr ofta en gänget. Frheten att själva bestämma över sn td, var man vll jobba samt varatonen mellan olka uppdrag, är det som gör att sjuksköterskorna väljer Hedera Group. Alla är unka och det är det som är charmen. Vssa jobbar ntensvt under en perod för att sedan vara ledga en td, andra vll arbeta löpande, och någon annan kanske drömmer om ett par månader på västkusten, berättar Petra Granlund. Uppdrag nför sommaren 2019 Redan nu har uppdragen nför sommaren 2019 börjat komma n. V vll jobba med kompetenta och engagerade sjuksköterskor. V har en tät kontakt och återkopplng när de är ute på uppdrag, säger Petra Granlund. På grund av de nya momsregler som träder kraft den 1 jul har man startat Hedera Konsultförmedlng. Enlgt det nya upplägget blr sjuksköterskan förmedlad av Hedera men anställd peroder av prvata vårdgvare. Precs som tdgare är det sjuksköterskan själv som avgör var och hur länge, hon eller han vll jobba hos en vss arbetsgvare. Hedera Group skall erbjuda bemannng, kompetensförsörjnng och rekryterng nom nschade områden. Vsonen är att vara den ledande aktören nom personalförsörjnng nom vården. Svensk Läkartjänst Ll AB Bemannng av läkare nom Barn, Anestes, Kardolog samt Allmänspecalster. Sjuksköterskebemannng. carolna@llab.se Hedera Helse Bemannng av läkare och sjuksköterskor tll företagshälsovård, prmärvård och kommuner. lnda.udden@hederagroup.se AddUs Care Bemannar sjuksköterskor tll prmärvård, kommun och sjukhus. Erbjuder Elevhälsa tll grundskolor och gymnasum. petra.granlund@addus.se Hedera Group Konsultförmedlng Förmedlar sjuksköterskor och läkare tll prvata vårdgvare. cathrne.lyrbrng@hederagroup.se

45 NextMeda 45 Mölndal får ny medcnavdelnng med nya arbetssätt Medcn- och akutsjukvård på ett ltet storsjukhus det är bästa mljön för att lära och utvecklas jobbet. Mölndals sjukhus startar år en ny medcnavdelnng där sjuksköterskor får vara med och bygga upp verksamheten från grunden. Den nya avdelnngen ska heta 237 och får 24 vårdplatser, men än så länge är nrktnngen nte helt bestämd, säger Nada Omerat, vårdenhetschef för avdelnng 239 och medlem en arbetsgrupp för nya arbetssätt på avdelnng 237. På mn avdelnng arbetar v med personcentrerad vård och det ska man göra på 237 också. Kanske även med omvärldsbevaknng, alltså lärande genom egna studer eller besök på andra avdelnngar, sjukhus eller andra länder. Och de som söker sg ht får vara med och starta upp och komma med egna déer, säger Nada Omerat. Hennes avdelnng 239 blev utnämnd tll Årets arbetsplats på Sahlgrenska Unverstetssjukhusets (SU) område 3 under 2018, för ett hälsoår med bland annat gympa på jobbet och smoothes stället för kakor. Snabb karrär Nada Omerat är ett levande bevs för att det fnns goda karrärmöjlgheter på Mölndals sjukhus. Hon började jobba på medcn Mölndal 2010 som undersköterska, samtdgt som hon läste tll sjuksköterska. Efter examen 2013 började hon på avdelnng 239, blev sektonsledare 2016 och början av 2019 utnämndes hon tll chef för avdelnngen. En snabb karrär! Jag älskar mn avdelnng, det är världens bästa! Och jag trvs så bra på Mölndal, ett ganska ltet sjukhus jämfört med Östra och Sahlgrenska, så det är väldgt famljärt här. Nada har märkt att chefsjobbet kan vara tufft, men också mycket rolgt. Jag har ju själv stått både undersköterskans och sjuksköterskans skor, jag vet vad de går genom och vad jag som chef behöver stötta dem och förbättra. Skftar arbetsuppgfter Nada konstaterar att medcnsjukvård är bästa startpunkten för nya sjuksköterskor. Inom medcn stöter man på nästan alla sjukdomar. Man lär sg otrolgt mycket, på mn avdelnng har v både strokeoch medcnsjukvård, vlket är unkt. Hennes avdelnng har också jobbat med workshftng, tll exempel har sjuksköterskorna släppt en del dokumentatonsarbete tll undersköterskorna och avdelnngens samordnare är numera en undersköterska. Alla professoner ska jobba på spetsen av sn kompetens, säger Nada Omerat. Hennes kollega Dragana Loncar började också som undersköterska på avdelnng 239. Det var för sex år sedan. Efter sjuksköterskeexamen och jobb på flera ställen nom SU, bland annat psykatrn, är hon dag sjuksköterska på 238, en medcn- och hjärtavdelnng. Studerar själv V har två platser med förhöjda vårdnvåer, för patenter som behöver andnngsassstans och extra övervaknng men nte är tllräcklgt sjuka för IVA. V är enda avdelnngen på Mölndal som Olof Robertsson, sjuksköterska på akutmottagnng Mölndals sjukhus. Foto: Patrk Bergenstav Nada Omerat, vårdenhetschef för avd. 239 och Dragana Loncar, sjuksköterska på avd. 238 på Mölndals sjukhus. Foto: Patrk Bergenstav har sådana platser, vlket gör att v möter många olka sorters patenter som andra avdelnngar nte klarar, utan skckar tll oss, berättar Dragana Loncar. V har även blodgasapparater som sjuksköterskorna har hand om. Det är en arbetsplats där man utvecklas som sköterska och det är väldgt rolgt. Dragana studerar va jobbet, men också på egen hand, för att höja sn kompetens. Två kurser har hon läst på betald arbetstd: en översktskurs om hjärta och lungor och en om akutsjukvård. Hon uppskattar att vdareutbldnng är högt prorterat och att stämnngen är famljär och tllåtande. Mölndals sjukhus som helhet är en fantastsk arbetsplats. Här fnns ett tätt samarbete mellan avdelnngarna men också ett fantastskt samarbete mellan alla professoner. Det är lätt att be vem som helst om hjälp, en väldgt tllåtande mljö! Högt tak Specellt när jag var ny var det fantastskt att komma tll en arbetsplats där man nte känner sg vägen, utan välkommen. Alla frågor är välkomna, alla vll lära ut och hjälpa dg, säger Dragana Loncar. Hon får medhåll av sjuksköterskan Olof Robertsson, som lockades tll Mölndals akutmottagnng av en studekomps Mn erfarenhet är att alla nya är väldgt nöjda och känner sg väl mottagna. Så kände jag också; här är högt tak, ngen blr dumförklarad och alla hjälper tll för att lära upp de nya. Olof jobbar på alla postoner på akuten, bland som lednngssköterska, ofta tragen. Och han uppskattar tempoväxlngarna mellan full gas och peroder då det är lte lugnare. Det är hela tden en ruljangs. Man stagnerar nte, utan det är nåt nytt hela tden det tycker jag är väldgt rolgt! Medcn och akutsjukvård på Mölndals sjukhus, en del av Sahlgrenska Unverstetssjukhuset (SU). Inom VO Medcn och akutsjukvård bedrvs såväl akut som planerad öppen- och slutenvård nom det nternmedcnska fältet. V har ett dygnet runt-öppet akutntag, där v förutom medcnska åkommor även hanterar all ortopedsk akutsjukvård Göteborg. Vårdavdelnngarna har nrktnng mot akut allmän nternmedcn med specalserng nom kardolog, gastroenterolog och stroke. På medcnmottagnngen bedrvs teamspecalserad öppenvård och endoskoper. Kardologska utrednngar görs på hjärtlab. Enheter: Akutmottagnng Mölndal Allmänteam Avd. 236 Avd. 238 Avd. 239 Dabetesteam Detstteam Endoskopenheten Mölndal Forsknngsenheten Hjärtlaboratorum Hjärtmottagnng Mölndal Mag- och tarmmottagnng Mölndal Medcnmottagnng Mölndal Medcnsk admnstraton Specalstläkarsektonen Underläkarsektonen Antal anställda totalt: Drygt 300 Antal sjuksköterskor: Crka 125 Kontaktperson: Jerker Persson, verksamhetschef Tel: E-post: jerker.persson@vgregon.se

46 46 NextMeda På Ofela Vård är dna behov vktga Vll du själv kunna välja när och var du jobbar men ändå ha tryggheten som en stor och väletablerad arbetsgvare ger? På Ofela fnns spännande uppdrag över hela landet och här är goda vllkor för konsulterna en självklarhet. Ofela är ett av Sverges ledande bemannngsföretag nom vårdsektorn och kraft av sn storlek kan Ofela erbjuda sna konsultsjuksköterskor en trygghet och kontnutet som många andra bemannngsföretag saknar. Alla konsultchefer på Ofela är själva sjuksköterskor och har därmed en djup nskt Ofela Vård ngår Skandnavsk Hälsovård Group, som är en del av Falck-koncernen. Falcks vårdbemannngsföretag är den största vårdbemannngsverksamheten Norden. Ofela Vård hyr ut och rekryterar sjuksköterskor, läkare och annan vårdpersonal tll kommuner, landstng och prvata vårdgvare. Ofela Vård är ett auktorserat bemannngsföretag och medlem Almega Kompetensföretagen. Auktorsatonen är en garant för att v följer lagar och konsulternas vardag. Varje uppdrag skräddarsys för att passa den ensklda konsultsjuksköterskan och bland kan konsultchefen utmana konsulten att testa nya områden. Det var ett av de vktgaste skälen tll att jag valde att arbeta för Ofela. Här vet jag att det alltd fnns rolga och ntressanta uppdrag och att jag kan få lösnngar som passar just mg. Ofela har verklgen lyssnat på mna önskemål, säger sjuksköterskan Maja Eklund. Lösa lvspusslet Maja blev färdg sjuksköterska 2013 och jobbade först som anställd nom den offentlga vården. För crka ett år regler. V har kollektvavtal och erbjuder fullt försäkrngsskydd och pensonsavtal. I och med det kan våra konsulter alltd känna sg trygga när de arbetar hos oss. V erbjuder också kompetensutvecklng och socala aktvteter. sedan bytte hon tll Ofela. En stark drvkraft var att hon vlle ha frhet att kunna välja arbetstd för att få hop lvspusslet bättre. Hon har delad vårdnad om sn llle son och han bor med Maja halva tden. Nu pendlar hon varannan vecka från hemmet Gävle tll Lnköpng där hon jobbar på en vårdavdelnng. Ofela står för resorna och har hjälpt tll att ordna boende Lnköpng. Det kan vara svårt att få hop vardagen på ett vanlgt sjuksköterskeschema, nte mnst när man har småbarn. Nu är jag helt ledg under de veckor som mn son bor hos mg. Jag har en heltdslön och kan fokusera på jobbet när jag är där och på mtt barn när han är hos mg. Det fungerar perfekt, säger hon. Bredda kompetensen Maja tycker att en annan stor fördel med att arbeta som sjuksköterska på Ofela är att hon kan jobba brett och testa olka områden. Här fnns både långa och korta uppdrag nom alla typer av vård. Majas nuvarande uppdrag spänner över nästan ett år och hon kan mycket väl tänka sg att framtden pröva på en annan specaltet. Jag trvs väldgt bra på mtt nuvarande uppdrag, men det är en stor fördel att ha möjlgheten att bredda mn Ofela har verklgen lyssnat på mna önskemål, säger sjuksköterskan Maja Eklund. Foto: Lasse Hejdenberg kompetens. Jag vll testa så mycket som möjlgt, för att sedan kanske läsa tll specalstsjuksköterska. Det är en förmån att kunna jobba så, säger Maja och tllägger: Det känns också skönt att veta att allt går rätt tll, med kollektvavtal och tjänstepenson. Kombnatonen av frhet, varaton och trygghet gör Ofela tll den perfekta arbetsgvaren för mg. NextMeda Erfarenhet ger en trygg operatonssjukvård Operatonskonsulterna är ett bemannngsföretag som är helt nschat på operatonssjukvård och alla medarbetare har mnst och oftast betydlgt mer än 5 års erfarenhet nom sn specaltet. Detta ger de bästa förutsättnngarna för att htta rätt person tll rätt uppdrag och stor trygghet för beställarna säger Joacm Claesson, VD för Operatonskonsulterna. Operatonskonsulterna grundades 2014 av Joacm Claesson, VD och Patrk von Zur-Mühlen, vce VD. Joacm Claesson är utbldad tll ambulans- och anestessjuksköterska. Patrk von Zur-Mühlen är utbldad tll operatons- och anestessjuksköterska. Kndstugatan Stockholm Tel: E-post: post@operatonskonsulterna.se Välrenommerad aktör Bolaget grundades 2014 och är dag en välrenommerad aktör nom svensk operatonssjukvård. Operatonskonsulterna är verksamma hela landet, både nom prvat och offentlg sjukvård. Sedan 2018 drver Operatonskonsulterna som enda företag, och med stor framgång, en hel operatonsavdelnng samverkan med Regon Stockholm. Gedgen erfarenhet Medarbetarbetarna hos Operatonskonsulterna har en genomsnttlg arbetslvserfarenhet på crka 18 år. Operatons konsulterna arbetar även med att eftersträva en bred yrkeserfarenhet, detta då uppdragen ofta ställer krav på stor flexbltet. Patrk von Zur-Mühlen, vce VD och Joacm Claesson, VD. Operatonskonsulterna särskljer sg genom ett fokus på långa placerngar snarare än korta nhopp. Flera gånger är det så att specalstsjuksköterskorna från Operatonskonsulterna är de med längst erfarenhet på klnken och får ofta medverka utbldnngen av nya kollegor. Hos Operatonskonsulterna arbetar en ambassadörsgrupp där ambassadörerna är en förlängd arm mellan företaget, medarbetarna och uppdragsgvarna. Företaget leds från huvudkontoret Gamla stan Stockholm. Bättre vllkor När Operatonskonsulterna grundades fanns ett stort behov av att förbättra vllkor och förutsättnngar för sjukvårdspersonal, detta arbetar företaget fortfarande kontnuerlgt med. Bland annat eftersträvas en stor valfrhet gällande uppdrag och kompetenshöjande utvecklng både genom uppdrag och utbldnng. Ett av företagets mål är att synlggöra specalstsjuksköterskans betydelse för sjukvården. Framtden Operatonskonsulterna ser att framtden nom Sverges hälso- och sjukvård tar nya och spännande vägar. Företaget arbetar aktvt med att lgga framkant när det gäller denna utvecklng. Sarnah, Anders, Fatma, Ingela, Jacquelne och Susanne. Två snabba frågor tll ambassadörsgruppen Varför operatonskonsulterna? Hos Operatonskonsulterna får man en känsla av genuntet, serostet samtdgt som företaget känns famljärt. Operatonskonsulterna ger frheten att arbeta på ett sätt som passar, oavsett om det gäller arbetsort, td eller nrktnng. Vad är skllnad mellan Operatonskonsulterna andra bemannngsföretag? Man är nte en sffra företaget och närheten tll lednngen är ett stort plus. Kravet på mnst 5 års erfarenhet vsar på företagets serostet. Operatonskonsulterna är lyhörda och man får väldgt bra återkopplng när man är ute på olka konsultuppdrag.

47 47 NextMeda Omvårdnad står högt på agendan vd funkton PMI Fyra av funktonens totalt sex omvårdnadsansvarga, Sandra Månsson, Anna Björne, Anna Falk och Jenny Persson, är alla specalstsjuksköterskor nom något av områdena anestes, ntensvvård eller operatonssjukvård. De har vart sjukhuset och funktonen trogna många år, nte mnst för de många möjlgheterna som fnns för sjuksköterskor. Här fnns flera karrärvägar för sjuksköterskor, vlket blr tydlgt nte mnst genom användnng av kompetensstegen. Det fnns även möjlghet att fördjupa sg nom ansvarsområden eller att läsa vdare tll specalstsjuksköterska. För att ta vara på särskld kompetens och därgenom utveckla omvårdnaden så fnns roller som bträdande unverstetssjuksköterska och unverstetssjuksköterska. Det är ett omväxlande och rolgt arbete dagarna går aldrg att förutsäga och det är en stor varaton, berättar Sandra Månsson och Anna Falk. Foto: Gonzalo Irgoyen Vd funkton Peroperatv medcn och ntensvvård (PMI) på Karolnska Unverstetssjukhuset Solna satsas det på omvårdnadsutvecklng för att skapa en vård av bästa möjlga kvaltet för de tusentals patenter som vårdas nom funktonen varje år. Anna Björne, Jenny Persson, Anna Falk och Sandra Månsson är alla specalstsjuksköterskor på funkton Peroperatv medcn och ntensvvård. Funkton Peroperatv medcn och ntensvvård (PMI) är Karolnska Unverstetssjukhusets samlade resurs för anestes, operaton, pre- och postoperatv vård och ntensvvård för vuxna. Genom högkvaltatv och nnovatv vård, starkt ntegrerad forsknng och nära samverkan med övrg verksamhet bdrar PMI med specalstkompetens och metoder för bästa behandlng av sna patenter. Karolnska Unverstetssjukhuset Stockholm Tel: Skapar omvårdnadsnätverk Sjukhuset har alla tänkbara specalteter och skapar möjlgheter för medarbetarna att kunna utföra unverstetssjukvårdens samtlga uppdrag: sjukvård, forsknng och utbldnng. Tempot är utmanande och bland högt, men stämnngen är stöttande och man hjälps åt. V lär av varandra och kan på så sätt förbättra vården. I egenskap av peroperatvt omvårdnadsansvarga blr detta särsklt aktuellt eftersom v skapar nätverk med teman nom patentflödena, där v tllsammans kan utveckla omvårdnaden. Genom den här rollen kan v samarbeta på ett effektvare sätt, med att exempelvs etablera nya kvaltetsndkatorer och granska rutner eller komplkatoner, konstaterar Jenny Persson och Anna Björne. Som omvårdnadsansvarga deltar v lednngsråd för våra respektve funktonsområden, där v kan ha en drekt dalog med ansvarga chefer om omvårdnadsrelaterade frågor på ett strategskt plan. Omvårdnad en unk kompetens De är alla ense om att det är ett stort steg framåt att omvårdnaden äntlgen har hamnat på agendan på allvar, och att vården tll sst har nsett vlken avgö- rande betydelse den har för patentens hälsa, välbefnnande och tllfrsknande. Det är en unk kompetens som behöver utvecklas och drvas framåt och här har det blvt vår uppgft. V håller oss à jour med nya rön, utvärderar och kartlägger strategska förbättrngsåtgärder och hjälper tll med att coacha och nformera våra kollegor. Det är ett spännande och vktgt arbete som gör skllnad för patenterna, avslutar de. NextMeda Frhet och trygghet året om på Centrc Care Centrc Care är ett av Sverges största bemannngsföretag för sjuksköterskor och har ramavtal med kommuner och landstng hela landet. Utöver det har Centrc Care avtal med en rad prvata vårdgvare och Krmnalvården. Det betyder att v kan erbjuda en enorm bredd form av olka typer av uppdrag året om. Det är nte bara under semestertder som våra kunder efterfrågar våra tjänster, tvärtom har v alltd ett stort antal uppdrag att erbjuda. V har långsktga samarbeten med våra uppdragsgvare, säger Karn Made, regonchef för bemannng av sjuksköterskor. Fast anställnng De flesta av Centrc Cares sjuksköterskor är tmanställda, men många väljer också tryggheten av en fast anställnng med månadslön. En del vll hoppa n och jobba då och då för att pröva något Foto: Thomas Henrksson Oavsett när på året, vlken typ av uppdrag du söker eller var Sverge du vll jobba så behöver du aldrg stå utan uppdrag som konsult på Centrc Care. Här kan du kombnera trygghet och stabltet med frhet och flexbltet. Karn Made, regonchef för bemannng av sjuksköterskor och konsultcheferna Anna Hammarberg och Annsofe Axelsson. nytt eller fördjupa sn kompetens på ett specfkt område, andra föredrar kontnuteten av att stanna länge på en och samma arbetsplats. Det fnns möjlghet tll långa uppdrag, som bland kan sträcka sg över flera år. Det fnns något för alla, v skräddarsyr varje lösnng för att möta våra kunders och konsulters behov. Det är vår uppgft att htta den optmala lösnngen, framhåller Karn. På Centrc Care är konsultsjuksköterskornas trygghet och vllkor av största vkt. Företaget är auktorserat och medlem Almega. Det betyder bland annat att man följer branschens etska rktlnjer och att alla konsulter omfattas av kollektvavtal, oavsett anställnngs- form. Företaget är också kvaltets- och mljöcertferat enlgt ISO. Nära relaton Varje konsult har en egen konsultchef vlket är en extra trygghet. Konsultchefen hjälper tll med allt, från planerng av ett uppdrag, tll att lösa eventuella problem, arbetsrelaterade eller praktska. Centrc Care hjälper också tll med boende möjlgaste mån samt står för resekostnader för den som väljer ett uppdrag utanför sn hemort, berättar Karn. V är väldgt måna om att bygga upp en nära relaton och lära känna våra konsulter. Det ska vara smdgt och enkelt och kännas naturlgt att ta kontakt med sn konsultchef. V får ofta Centrc Care grundades 2000 och är ett auktorserat bemannngsföretag för sjuksköterskor, psykologer, medcnska sekreterare, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Centrc Care är ett av Skandnavens ledande bemannngsföretag med kontor Göteborg, Stockholm, Malmö och Oslo. Företaget är medlem Almega Kompetensföretagen och har kollektvavtal. Med ett stort antal ramavtal över hela Sverge och Norge kan Centrc erbjuda uppdrag året om, oavsett om du önskar jobb som fastanställd eller behovsanställd bemannngssjuksköterska. Som fast anställd har du förmånen av månadslön, ekonomsk ersättnng för kompetensutvecklng, HLR-repettoner och frskvårdsbdrag på upp tll kr per år. Tel: E-post: nfo.care.se@centrc.eu centrccare.eu höra att man upplever den personlga kontakten som något som utmärker oss postvt, vlket är väldgt rolgt och ett kvtto på att v gör rätt.

48 Adresskälla: NextMeda. Avs: Brng Ctymal, Box 90108, Stockholm. Returadress: BOLD Prntng, Esbogatan 11, Ksta B-porto Porto betalt Söker du efter omväxlngen ett bemannngsföretag men önskar tryggheten en fast tjänst? Sök anställnng på vårt Bemannngcenter! FÖLJ OSS I VÅRA SOCIALA KANALER Vll du bdra med dn kompetens, utvecklas och växa på en arbetsplats där dna déer och ntatv välkomnas och tas tll vara? Är du studerande? Inga problem, v välkomnar även dg som vll arbeta medan du studerar. LÄS MER PÅ Pssst! Du kan alltd mejla en spontanansökan tll rekryterng.ds@sll.se n FACEBOOK INSTAGRAM TWITTER @Danderydssjukh Danderyds Sjukhus AB Lyssna på egna berättelser. akutsjukhuset.com/podden