Rapport LSS-basmätning

Transkript

1 Rapport LSS-basmätnng Datum: Ansvarg: Petra Björne, Lars-Åke Borgström, Ingela Kressander Förvaltnng: Stadskontoret

2 Bakgrund och syfte Bakgrund Kommunstyrelsen gav den 15 december 2008 uppdrag tll stadskontoret att, nära samverkan med stadsdelarna och Socala resursförvaltnngen, ta fram ett enhetlgt styrdokument för LSSverksamheten (LSS - lagen om stöd och servce tll vssa funktonshndrade). Kommunfullmäktge fastställde Plan för LSS-verksamheten Malmö stad den 27 maj 2010, och då fastställdes även ett antal nrktnngs- och effektmål. Syfte I samband med att planen och målen fastställdes så beslutades även att effektmålen ska följas upp årlgen, och vd behov revderas. För att möjlggöra en årlg uppföljnng av effektmålen genomfördes denna basmätnng/grundmätnng, dels form av en enkät tll och sektonschefer nom daglg verksamhet samt bostäder med särskld servce, för såväl barn som vuxna, dels genom fokusgrupper med brukare från samtlga personkretsar. Denna rapport är en sammanfattnng av enkäterna tll och sektonschefer. Andra uppföljnngar Utöver denna basmätnng görs även andra uppföljnngar. Varje nämnd ska ansvara för att operatva mål tas fram, och dessa ska ange konkreta åtgärder eller aktvteter som syftar tll att uppfylla nrktnngs- och effektmål. Verksamheterna ska årlgen redovsa hur de konkret arbetar med de operatva målen utfrån nrktnngsmålen och effektmålen. Sammanställnngar återförs tll verksamheterna och tllfälle ges tll reflekton och dskusson. Detta arbete leder tll en gemensam kunskapsbas tll stöd för utvecklngen av nsatser som stöttar och stärker malmöbor som använder sg av LSS-verksamhet. Verksamhetstllsynen som ska göras av ansvarga nämnder ska även se tll att brukarna får ge sn syn på verksamheten. Tllvägagångssätt och teknk Omfattnng Samtlga månadsavlönade sektonschefer och nom bostäder med särskld servce och daglg verksamhet som var tjänst någon del av mätperoden, fck ett mal med en länk tll web-enkäten. De som nte svarat den 3 januar fck ett påmnnelsemal. Det var oblgatorskt att fylla enkäten, och alla skulle beredas möjlghet att besvara enkäten på arbetstd. Enkäten var öppen under peroden 1 december januar 2011.

3 Antal utsända enkäter och svar: ande Antal utsända enkäter Antal nkomna svar sfrekvens (svarsfrekvens olka stadsdelar) Medarbetare boende ,5 (70,1-93,3) Medarbetare daglgverksamhet ,5 Chefer ,7 (80,0-100) Totalt ,7 Datansamlng Vård- och omsorgscheferna fck en muntlg genomgång av nnehållet och syftet med enkäten. Enkätens nnehåll och syfte förankrades därefter på kommuncentral samverkan. Enhetschefer och sektonschefer fck skrftlg nformaton om syftet med enkäten och metod för datansamlng. Samtlga enhetschefer lämnade maladresser tll sektonscheferna, som sedan lämnade maladresser tll de som omfattades av enkäten. Stadskontoret kvaltetssäkrade uppgfterna och la n dem enkätverktyget Query & Report, som sedan automatgenererade mal tll respondenterna. Enkätverktyget användes för datansamlng och framtagande av rapporter och tabeller för att möjlggöra en analys av resultatet. Frågeområden Frågorna formulerades med syftet att kartlägga hur kvalteten verksamheterna är dagsläget för att kunna följa upp och utvärdera LSS-planens mål. Förhållnngssätt och värderngar hos chefer och har kartlagts. På detta sätt dentferades förbättrngs- och utvecklngsområden som förvaltnngarna kan arbeta vdare med. Syftet med basmätnngen var nte att ge förvaltnngarna nya mål att arbeta mot under året, utöver de som fnns LSS-planen. LSS-planen LSS-planen bygger på, och förklarar syftet med de lagar och styrdokument som gäller nom verksamhetsområdet. Centrala begrepp LSS är delaktghet, självbestämmande och nflytande, lksom kontnutet och helhetssyn. Målet är att all verksamhet bedrvs med respekt för den enskldes ntegrtet, och att den ska stärka förmågan tll ett självständgt lv för brukaren. Det är Malmö stads ambton att alla malmöbor ska erbjudas servce av god kvaltet, med respekt och lyhördhet för ndvdens behov. Syftet med planen är att vara ett stöd för Malmö stads verksamheter som erbjuder stöd och servce enlgt LSS, så att personer med funktonsnedsättnngar ges möjlghet att leva menngsfulla lv och att bdra samhället på ett värdefullt sätt. Det kan och ska vara möjlgt för en person med funktonsnedsättnng att vara delaktg samhället på lka vllkor som andra, att fullt ut delta på lvets alla områden. Insatserna måste utgå från brukarens värderngar, snarare än medarbetarnas. Då är det också möjlgt att ge brukaren

4 valmöjlgheter anpassade tll ntresse och förmåga. Genom att ta hänsyn tll brukarens perspektv är det möjlgt för medarbetarna att gå från tradtonell vård tll stöd och servce. En god lvskvaltet förutsätter att personer med funktonsnedsättnngar ses som kapabla att påverka sn egen lvsstuaton, och att denna förmåga tas tll vara. Att vara utlämnad åt och vara beroende av godtycke leder tll motsatsen. I de fall då en person har en mycket omfattande funktonsnedsättnng, kan det vara nödvändgt att fatta beslut åt honom eller henne stor utsträcknng. I dessa fall är det vktgt att kontnuerlgt reflektera över besluten, och att möjlgaste mån tolka och därmed tllgodose brukarens vlja. I Malmö stad arbetar v för att personer med funktonsnedsättnng ska garanteras sna rättgheter även de fall de nte förmår fatta självständga beslut. Olka verksamheter eller verksamhetsgrenar måste dentfera sn del brukarens lv förhållande tll andra verksamheter. Verksamheterna ska samarbeta nätverk med syfte att dela erfarenheter och kunskap, så att alla malmöbor med nsatser enlgt LSS har tllgång tll stöd och servce av samma goda kvaltet. Medarbetarnas uppdrag måste vara tydlgt. För att vara trygg sn yrkesutövnng samt för att på bästa sätt kunna hjälpa brukarna att tllvarata sna rättgheter och skyldgheter, måste varje vara kunng de déer och värderngar som lgger tll grund för Lagen om stöd och servce. Det behövs också kunskap och kontnuerlga samtal om de egna värderngarna och hur dessa påverkar bemötande, beslut och arbetssätt. Rapporter En huvudrapport med svar på samtlga frågor har tagts fram för respektve enkät: sektonschefer, på boenden samt på daglg verksamhet. Dessutom har en rapport med samtlga svar från medarbetarna tagts fram för respektve förvaltnng. Enkätverktyget ger möjlghet att ta fram rapporter med maxmalt tre urval, utfrån hur respondenterna svarat på de tre frågor som väljs. För att undvka att personer ska bl dentferbara på ndvdnvå, har v begränsat rapporterna tll ett urval per rapport. De rapporter som tagts fram för att jämföra svaren mellan olka grupper är sektonschefer, på boenden samt på daglg verksamhet respondenternas utbldnngsnvå; grundskola, vårdgymnasum, annat gymnasum samt högskola på boenden som arbetar dag samt på boenden som arbetar natt på boenden som huvudsaklgen arbetar med personkrets 1, 2 eller 3. Jämförelser mellan respondenternas svar har gjorts mellan frågor om utbldnng, anställnngstd, ålder, kön, vlka faktorer som är vktga för att göra ett bra arbete, vlken vkt de fäster vd ledarskap (nte kvalteten på ledarskapet), vkten av brukarnflytande och det upplevda brukarnflytandet, brukarnas möjlgheter att göra egna val samt deras självständghet, vlka gemensamma regler som fnns för burkare, anhörgas nflytande samt respondenternas kunskaper om lagstftnngen. Resultat med kommentarer Frtextfrågan Fnns det några konkreta förändrngar på dn arbetsplats som du tror skulle bdra tll ett bättre lv för den ensklde brukaren, fanns sst enkäten. En genomgång av kommentarerna vsar på ett stort engagemang för brukarna hos respondenterna. Kommentarerna gäller bland annat förhållnngssätt tll brukare, utbldnng för de anställda, samsyn, samarbete och

5 långsktg planerng, brukarnflytande och mer personal. Att så många av respondenterna själva kan dentfera förbättrngsområden och är postva tll att verksamheten utvecklas, utgör en bra grund för förvaltnngarnas arbete med att bedrva en strukturerad verksamhetsutvecklng med LSS-planen som grund. Det fnns stora skllnader mellan hur de olka stadsdelarnas på boenden svarat. Detta gäller de flesta frågor, såväl ålder, kön, anställnngstd, utbldnngsnvå samt syn på brukarnflytande skljer sg mycket. A Ett exempel är andelen som svarat de flesta pen arbetar lkadant mot brukarna, där andelen som valt detta svar varerar mellan 21,7 och 53,3. Ett annat exempel är andelen som svarat att det är mycket vktgt att brukarna har nflytande över vlka tder de äter där andelen som valt detta svars varerar mellan 8,7 och 46,4. Redovsnng av svaren på vssa frågor För att vsa vlket nummer som frågorna har de olka enkäterna står det vssa fall en bokstav efter frågans nummer. c står för chef, b för boende och dv för daglgverksamhet. Fråga: Vlket kön har du? 6 Chefer boende daglgverksamhet Man 36,4 24,5 18,1 Kvnna 63,6 75,5 81,9 Antal obesvarade: Könsfördelnngen mellan chefer och skljer sg åt. 36,4 av cheferna är män, medan 24,5 av medarbetarna på boenden och 18,1 av medarbetarna daglg verksamhet är män Fråga: Vad har du för utbldnng? 1 Chefer boende daglgverksamhet Grundskola 0,0 8,3 3,9 Gymnaseutbldnng ,8 45,8 Högskola/unverstet ,3 Annat 3.6 0,0 0,0 Ej slutfört grundskola 0, Antal obesvarade: Skllnaden på andelen som har högskoleutbldnng är stor mellan daglg verksamhet och på boenden. Resultaten för medarbetarnas svarsalternatv vårdnrktnng samt annan gymnaseutbldnng har slagts samman den här tabellen.

6 Fråga: Hur bra trvs du med dtt arbete? 8c, 9b, 7dv Chefer boende daglgverksamhet Mycket bra 50,9 45,5 45,8 Ganska bra 41,8 49,8 48,0 Ganska dålgt 7,3 4,2 3,9 Mycket dålgt 0,0 0,4 2,2 Antal obesvarade: De flesta har svarat att de trvs mycket eller ganska bra på stt arbete. Fråga: Hur bra trvs du med dtt arbete? från på boende 9b Grundskola Gymn vårdnr. I Annan Gymn Högskola Mycket bra 58,9 47,8 37,7 40,7 Ganska bra 39,3 48,1 59,0 50,4 Ganska dålgt 1,8 3,5 3,3 8,1 Mycket dålgt 0,0 0,5 0,0 0,7 Antal obesvarade: Det fnns vssa frågor där svaren skljer sg beroende på vlken utbldnng respondenterna har. De som endast har grundskoleutbldnng har t ex högst svarsfrekvens på alternatvet att man trvs mycket bra med stt arbete. Fråga: Hur bra trvs du med dtt arbete? från på daglg verksamhet 7dv Grundskola Gymn vårdnr. I Annan Gymn Högskola Mycket bra 52,8 41,4 42,2 Ganska bra 45,3 51,7 50,0 Ganska dålgt 0,0 3,4 6,7 Mycket dålgt 1,9 3,4 1,1 Antal obesvarade: Gruppen med enbart grundskoleutbldnng nom daglg verksamhet är för lten för att deras svarsalternatv ska kunna redovsas. Skllnaderna svar mellan de som arbetar dag respektve natt var nte så stora. Undantaget följande två frågor: - 39,9 av medarbetarna på dagen svarade att det var enkelt att samarbeta pen, medan 29 av medarbetarna på natten tyckte att det påståendet passade n på deras p av medarbetarna dagen angav att det var bra stämnng arbetsgruppen, medan 33,5 av medarbetarna på natten svarade så.

7 Fråga: Vlken av följande grupper tycker du har mest nflytande över hur ert arbete utformas? 45c 44 b 41dv Chefer boende daglg verksamhet Personalen 58,2 66,0 63,6 Sektonschefen 18,2 12,0 14,2 Chefer på stads- och stadsdelsnvå 12,7 6,3 6,3 Brukarna 10,9 15,7 15,9 Antal obesvarade: Såväl chefer som anger att det är personalen som har det största nflytandet över hur arbetet utformas. Medarbetarna anger lägre utsträcknng än sektonscheferna att det är chefer på olka nvåer som har mest nflytande. Fråga: Vlka/vlket av följande alternatv tycker du passar n på dn p?(det är möjlgt att kryssa för fler svar) från på boende från på daglg verksamhet 35b PK1 PK2 PK3 32dv PK1 PK2 Båda personkretsarna Det är enkelt att samarbeta pen 41,0 41,3 29,4 Det är enkelt att samarbeta pen 48,7 28,6 58,6 Det fnns ett gemensamt synsätt på hur man ska arbeta 40,7 41,3 31,8 I pen arbetar de flesta lkadant mot brukarna 47,0 47,8 36,5 Det är bra stämnng arbetsgruppe n 48,1 53,3 33,5 Det är för mycket sktsnack 16,4 16,3 25,3 Det fnns stora konflkter nom gruppen 5,5 5,4 12,9 Vssa personer pen kommer nte alls överens 23,5 19,6 37,6 Det fnns ett gemensamt synsätt på hur man ska arbeta 43,6 42,9 51,7 I pen arbetar de flesta lkadant mot brukarna 41,0 39,3 55,2 Det är bra stämnng arbetsgruppe n 60,7 46,4 58,6 Det är för mycket sktsnack 12,8 17,9 3,4 Det fnns stora konflkter nom gruppen 3,4 14,3 6,9 Vssa personer pen kommer nte alls överens 15,4 42,9 13,8

8 från på boende Fortsättnng från på daglg verksamhet Fortsättnng 35b PK1 PK2 PK3 32dv PK1 PK2 Båda personkretsarna Det fnns olka synsätt på hur man arbetar mot brukarna 29,9 28,6 17,2 Det fnns olka synsätt på hur man arbetar mot brukarna 40,4 35,9 52,4 Vssa passar nte n pen 21,0 20,7 28,2 Jag passar själv nte n pen 1,9 1,1 1,2 Den dålga stämnngen gruppen går ut över arbetet med brukarna 8,5 5,4 15,3 Inget av alternatven ovan passar n på vår arbetsgrupp 0,3 0,0 0,6 Överlag är jag nöjd med pen 56,8 59,8 40,0 Överlag är jag mssnöjd med pen 2,5 2,2 6,5 Vssa passar nte n pen 15,4 14,3 13,8 Jag passar själv nte n pen 1,7 0,0 0,0 Den dålga stämnngen gruppen går ut över arbetet med brukarna 6,0 3,6 10,3 Inget av alternatven ovan passar n på vår arbetsgrupp 1,7 0,0 0,0 Överlag är jag nöjd med pen 69,2 50,0 41,4 Överlag är jag mssnöjd med pen 2,6 0,0 6,9 en på hur medarbetarna på boendena uppfattar pen, skljer sg åt beroende på vlken personkrets man huvudsaklgen arbetar med. Främst är det på personkrets 3- boenden som anger att det fnns konflkter och dålg stämnng nom pen. Medarbetare nom daglg verksamhet som främst arbetar med brukare från personkrets 2, har större utsträcknng valt svarsalternatv som ndkerar konflkter och dålg stämnng pen. Fråga: Hur vktgt tycker du att det är att brukare får göra val om det egna lvet? Chefer daglg verksamhet 61c, 60b, 56dv boende Mycket vktgt ,2 Vktgt ,3 Ganska vktgt 0,0 4,3 4,5 Inte vktgt 0,0 0,1 0,0 Antal obesvarade: Vd jämförelse mellan chefernas och medarbetarnas svar, kan konstateras att det vssa fall fnns stora avvkelser mellan hur verksamheten uppfattas. Cheferna anger större utsträcknng att det är mycket vktgt att brukare får göra egna val om det egna lvet än vad medarbetarna anger.

9 Fråga: Vlken beskrvnng tycker du stämmer bäst n med hur du uppfattar Lag om stöd och servce tll vssa funktonshndrade (LSS) 57c, 56b, 52dv Chefer boende LSS ger rätt att styra brukaren tll ett gott lv 1,8 4,3 1,7 LSS bygger på att och anhörga samverkar för brukarens bästa 1,8 6,7 9,9 LSS bygger på att brukare och samverkar för brukarens bästa 14,5 43,7 48,3 LSS ger brukaren rätt att styra över stt eget lv 81,8 45,3 40,1 Antal obesvarade: daglg verksamhet Cheferna anger dubbelt så hög utsträcknng som vad medarbetarna gör, att LSS ger brukaren rätt att styra över stt eget lv. En jämförelse av svaren från som arbetar dag eller natt uppvsar endast mndre skllnader synen på brukarnflytande. Fråga: Vlken beskrvnng tycker du stämmer bäst n med hur du uppfattar Lag om stöd och servce tll vssa funktonshndrade (LSS) från på boende 56b Grundskola Gymn vårdnr. I Annan Gymn Högskola LSS ger rätt att styra brukaren tll ett gott lv 9,3 3,9 4,1 3,8 LSS bygger på att och anhörga samverkar för brukarens bästa 11,1 7,2 3,3 6,8 LSS bygger på att brukare och samverkar för brukarens bästa 46,3 42,8 49,6 39,4 LSS ger brukaren rätt att styra över stt eget lv 33,3 46,1 43,1 50,0 Antal 52dv Gymn vårdnr. I Annan Gymn LSS ger rätt att styra brukaren tll ett gott lv 4,1 0 1,1 LSS bygger på att och anhörga samverkar för brukarens bästa 10,2 21,4 6,8 LSS bygger på att brukare och samverkar för brukarens bästa 46,9 46,4 45,5 LSS ger brukaren rätt att styra över stt eget lv 38,8 32,1 46,6 Antal obesvarade: Högskola obesvarade: Gruppen med enbart grundskoleutbldnng nom daglg verksamhet är för lten för att deras svarsalternatv ska kunna redovsas.

10 Medarbetare på boende som endast har grundskoleutbldnng har högst svarsfrekvens på alternatvet LSS ger rätt att styra brukaren tll ett gott lv och lägst svarsfrekvens på LSS ger brukaren rätt att styra över stt eget lv, under frågan om hur man uppfattar lagen. Vad gäller svaren från gruppen med annan gymnaseutbldnng, så skljer det mellan hur på boenden och daglg verksamhet svarat. Fråga: Inom vlka områden har er verksamhet gemensamma regler som brukare måste följa? (Flera svar är möjlga). Frågan ställdes nte tll chefer och på daglg verksamhet 63c, 62b Chefer boende Dff chefer Hur de boende får bete sg gemensamhetsutrymmen 76,4 83,3-6,9 När de boende ska gå och lägga sg och när man ska gå upp på morgonen 0,0 18,8-18,8 Tder när de boende ska komma hem tll gruppbostaden på kvällen 0,0 4,9-4,9 Besök av vänner, anhörga eller partners 7,3 12,2-4,9 Hur mycket de boende ska äta 7,3 21,0-13,7 Hur mycket, och när, de boende får äta gods och snacks 9,1 24,8-15,7 Städnng av den egna lägenheten 12,7 41,7-29 Hur mycket och hur ofta de boende ska hjälpa tll att städa gemensamhetsutrymmen 7,3 13,0-5,7 Vlka kläder de boende ska ha på sg 0,0 9,7-9,7 Tvätt av egna kläder 18,2 37,4-19,2 Att de boende måste meddela personal när man kommer och går sn lägenhet 1,8 15,8-14 Hur de boende ska sköta sg hygen 9,1 35,8-26,7 Generellt sett så anger medarbetarna högre utsträcknng än cheferna, att det fnns gemensamma regler som brukarna måste följa.

11 Fråga: Om du tänker på daglg verksamhet (eller boendet om du är på daglg verksamhet) hur bra jobb tycker du att de verkar göra? 27c, 27b, 25dv Chefer boende daglgverksamhet Mycket bra 10,9 24,5 9,2 Bra 87,0 71,9 85,0 Dålgt 2,2 2,9 4,6 Mycket dålgt 0,0 0,7 1,2 Antal obesvarade: Medarbetarna på daglg verksamhet har lägre utsträcknng valt alternatvet mycket bra för hur de uppfattar verksamheten på boendena, jämfört med hur många på boendena som uppfattar att daglg verksamhet gör ett mycket bra jobb. Fråga: Vad kan det vara för saker som era kontakter med andra verksamheter handlar om? 26c, 26b, 24dv Chefer boende daglgverksamhet Praktska detaljer, t ex arbetstder, semester från daglg verksamhet, vad brukare ska ta med sg tll/från daglg verksamhet 38,2 51,5 72,1 Rapporterng om vad brukare gör på daglg verksamhet/med kontaktperson och ledsagare 27,3 23,9 10,6 Hur brukaren vll leva stt lv 18,2 7,4 7,3 Annat 10,9 8,3 4,5 Det fnns nga regelbundna kontakter med andra verksamheter 5,5 9,0 5,6 Antal obesvarade: Chefer anger högre grad än medarbetarna att kontakter mellan verksamheter rör hur brukaren vll leva stt lv. Medarbetarna på daglg verksamhet har störst utsträcknng angett att det handlar om praktska detaljer.

12 Frågor om brukares nflytande I lagen och LSS-planen är en av grundtankarna att brukaren ska kunna vara huvudperson de nsatser han eller hon använder sg av. Detta förutsätter bland annat samverkan och helhetssyn mellan de olka verksamheter som brukaren använder sg av. Hur vktgt tycker du att det är att brukare har nflytande över följande delar av er verksamhet? Hur stort nflytande tycker du att brukarna har över er verksamhet, nom följande områden? Fråga: Långsktg planerng av verksamhetens nrktnng Chefer 36c, 36b, 33dv boende Mycket vktgt 34,5 36,3 33,0 Vktgt 56,4 46,7 43,8 Ganska vktgt 9,1 13,1 18,2 Inte vktgt 0,0 3,8 5,1 Fråga: Långsktg planerng av verksamhetens målsättnngar Chefer boende daglgverksamhet 47c, 46b, 43dv helt 1,8 4,3 4,0 delvs 47,3 48,4 41,8 Brukarna har lte nflytande 38,2 32,8 37,3 Brukarna har nget nflytande 12,7 14,5 16,9 Antal obesvarade: Antal obesvarade: Fråga: Aktvteter med brukargruppen Chefer boende 37c, 37b, 34dv Mycket vktgt 63,6 58,8 57,6 Vktgt 29,1 35,0 35,0 Ganska vktgt 1,8 5,8 6,2 Inte vktgt 5,5 0,4 1,1 Fråga: Aktvteter med brukargruppen Chefer daglgverksamhet 48c, 47b, 44dv boende helt 20,0 20,9 10,7 delvs 70,9 60,2 66,1 Brukarna har lte nflytande 9,1 16,0 19,8 Brukarna har nget nflytande 0,0 2,9 3,4 Antal obesvarade: Antal obesvarade: daglg-verksamhet daglg-verksamhet

13 Fråga: Vlka tder brukarna äter Chefer boende 38c, 38b, 35dv Mycket vktgt 50,9 27,6 18,5 Vktgt 38,2 42,3 36,4 Ganska vktgt 5,5 24,2 30,1 Inte vktgt 5,5 5,8 15,0 Fråga: Vlka tder brukarna äter Chefer daglgverksamhet 50c, 48b, 45dv medarbetar e boende helt 21,8 18,5 12,9 delvs 52,7 51,3 25,9 Brukarna har lte nflytande 18,2 19,8 28,8 Brukarna har nget nflytande 7,3 10,4 32,4 daglgverksamhet Antal obesvarade: Antal obesvarade: Fråga: Vlken mat brukarna äter Chefer boende 39c, 39b, 36dv Mycket vktgt 67,3 43,1 35,9 Vktgt 20,0 43,1 31,8 Ganska vktgt 10,9 12,1 23,5 Inte vktgt 1,8 1,6 8,8 Fråga: Vlken mat brukarna äter Chefer daglgverksamhet 50c, 49b, 46dv boende helt 32,7 22,1 22,5 delvs 45,5 59,0 19,7 Brukarna har lte nflytande 18,2 13,9 26,6 Brukarna har nget nflytande 3,6 5,1 31,2 daglg-verksamhet Antal obesvarade: Antal obesvarade: Fråga: Schemaläggnng för personalen Chefer boende 40c, 40b Mycket vktgt 22,2 27,6 Vktgt 35,2 29,8 Ganska vktgt 24,1 12,2 Inte vktgt 18,5 30,4 daglgverksamhet 51c, 50b Fråga: Schemaläggnng för personalen Chefer helt 0,0 2,3 delvs 14,5 17,5 Brukarna har lte nflytande 38,2 20,9 Brukarna har nget nflytande 47,3 59,4 boende daglg-verksamhet Antal obesvarade: 1 19 Antal obesvarade: 0 33

14 Fråga: Hur brukarna bemöts av personalen Chefer 41c, 41b, 37dv boende Mycket vktgt 96,4 90,1 92,1 Vktgt 3,6 8,8 6,8 Ganska vktgt 0,0 1,0 0,6 Inte vktgt 0,0 0,0 0,6 Fråga: Hur brukarna bemöts daglgverksamhet 52c, 51b, 47dv Chefer medarbetar e boende helt 22,2 18,7 15,3 delvs 51,9 54,8 57,1 Brukarna har lte nflytande 20,4 17,1 20,0 Brukarna har nget nflytande 5,6 9,4 7,6 daglgverksa mhet Antal obesvarade: Antal obesvarade: Fråga: Regler för gemensamhetsutrymmen Chefer 42c, 42b, 38dv boende Mycket vktgt 51,9 42,7 38,5 Vktgt 46,2 42,8 42,5 Ganska vktgt 1,9 11,7 16,7 Inte vktgt 0.0 2,8 2,3 daglgverksamhet 53c, 52b, 48dv Fråga: Regler för gemensamhetsutrymmen Chefer medarbetar e boende helt 1,9 2,5 3,5 delvs 69,8 53,2 42,7 Brukarna har lte nflytande 20,8 30,6 29,8 Brukarna har nget nflytande 7,5 13,6 24,0 daglgverksa mhet Antal obesvarade: Antal obesvarade: Fråga: Hur dokumentaton går tll Medarbetare Chefer boende Ej tllfrågad e 43c, 39dv Mycket vktgt 45,5 37,5 Vktgt 40,0 36,9 Ganska vktgt 14,5 17,0 Inte vktgt 0,0 8,5 Fråga: Hur dokumentaton går tll Chefer daglgverksamhet 54c, 53b, 49dv medarbetar e boende helt 3,6 2,1 1,7 delvs 20,0 17,2 21,1 Brukarna har lte nflytande 45,5 31,4 37,1 Brukarna har nget nflytande 30,9 49,3 40,0 daglgverksa mhet Antal obesvarade: 0 3 Antal obesvarade: Skllnaderna mellan hur vktgt man anser att brukarnflytande är, och hur mycket nflytande man anser att brukarna har, skljer sg åt för både chefer och samtlga frågor.

15 Indvduell plan enlgt 10 LSS Ett av effektmålen är att antalet upprättade ndvduella planer enlgt 10 LSS ska öka. För att möjlggöra en uppföljnng, gjordes följande sammanställnng av uppgfter verksamhetssystemet Orgo per Stadsdel Antal brukare med nsatser enlgt LSS Antal brukare med ndvduell plan Andel brukare med ndvduell plan Centrum Fose Huse Hylle Krseberg Lmhamn-Bunkeflo Oxe Rosengård Södra Innerstaden Västra Innerstaden , , , , , , , , , ,2 Summa ,9 Frågor om kränknng och mssförhållande Fråga: Har du någon gång under det senaste året upplevt att någons arbetssätt vart kränkande mot brukare? 60c, 59b, 55dv Chefer boende daglgverksamhet Aldrg 21,8 43,8 34,1 Det förekommer 1-5 gånger om året ,8 55,1 Det förekommer 1-5 gånger månanden 9,1 7,7 9,1 Det förekommer regelbundet, flera gånger veckan 0,0 4,6 1,7 Antal obesvarade: ,2 av medarbetarna på boende och 65,9 av medarbetarna på daglg verksamhet har svarat att någons arbetssätt vart kränkande mot brukare under det senaste året.

16 Fråga: Har du någon gång under det senaste året gjort en anmälnng av en händelse eller ett arbetssätt enlgt Lex Sarah? 77c, 76b, 58dv Chefer boende daglgverksamhet Aldrg 77,4 94,5 95,5 Någon enstaka gång, ca 1-5 gånger 22,6 5,5 4,5 Med jämna mellanrum, ca 5-10 gånger 0,0 0,0 0,0 Det sker ofta och regelbundet, 10 gånger eller fler 0,0 0,0 0,0 Antal obesvarade: ,5 av medarbetarna på boende och 4,5 av medarbetarna på daglg verksamhet har svarat att de gjort 1-5 lex Sarah-anmälnngar det senaste året. Fråga: Har du någon gång under det senaste året gjort en anmälnng av en händelse eller ett arbetssätt enlgt Lex Sarah? från på boende 76b PK1 PK2 PK3 Aldrg 95,8 97,8 89,8 Någon enstaka gång, ca 1-5 gånger 4,2 2,2 10,2 Med jämna mellanrum, ca 5-10 gånger Det sker ofta och regelbundet, 10 gånger eller fler Antal obesvarade: Andelen som gjort en lex Sarah-anmälan det senaste året är högst på personkrets 3- boenden. Fråga: Har du någon gång under det senaste året gjort en anmälnng av en händelse eller ett arbetssätt enlgt Lex Sarah? från på daglg verksamhet 58dv PK1 PK2 Båda personkretsarna Aldrg 94, ,9 Någon enstaka gång, ca 1-5 gånger 5,1 0 7,1 Med jämna mellanrum, ca 5-10 gånger Det sker ofta och regelbundet, 10 gånger eller fler Antal obesvarade: 0 1 1

17 Slutsatser För att vara säker på att resultaten tolkas rätt, behövs en dalog med respondenterna om hur man värderar vssa begrepp. Vad lägger man t ex begreppet kränknng? Av cheferna har 21,8 svarat att de aldrg under det senaste året upplevt någons arbetssätt som kränkande mot brukaren, medan 43,8 av medarbetarna på boenden och 34,1 av medarbetarna på daglg verksamhet svarat aldrg. Är det så att chefer högre grad upplever att brukarna kränks, eller är det så att man lägger olka nnebörd begreppet? Denna typ av dskussoner kan föras på förvaltnngs- och arbetsplatsnvå, och då gärna kopplat tll varför det görs så få lex Sarah-anmälnngar om kränknngar. Bland såväl chefer som väljer de flesta svarsalternatvet att det är pen som har mest nflytande över hur arbetet utformas. Cheferna är de som lägst utsträcknng svarat att brukarna har det största nflytande över hur arbetet utformas. Även här kan det fnnas en osäkerhet hur frågan tolkats. Hur arbetet utformas kan tolkas på olka sätt, från långsktg planerng tll mer oförutsedda stuatoner som måste hanteras omedelbart.

18 Rapport Fokusgrupper med brukare nom LSS Datum: Ansvarg: Petra Björne Förvaltnng: Stadskontoret

19 FOKUSGRUPPER BRUKARE FEBRUARI 2011 Inlednng... 3 Personkrets 1 (8 brukare)... 4 Bemötande... 4 Regler... 5 Mat... 5 Daglg verksamhet... 5 Personal... 6 Personkrets 2 (5 brukare)... 6 Bemötande... 6 Färdtjänst... 6 Regler... 6 Mat... 6 Daglg verksamhet... 7 Personal... 7 Frtd... 7 Personkrets 3 (4 brukare)... 7 Bemötande... 7 Regler... 7 Mat... 7 Sysselsättnng... 7 Personal... 7 Frtd... 8 Dskusson

20 Inlednng Som ett led arbetet med Plan för LSS-verksamheten Malmö stad har Stadskontoret hållt fokusgrupper med personer som använder sg av nsatser enlgt LSS, form av bostad med särskld servce (LSS 9 9) och/eller daglg verksamhet (LSS 9 10). Fyra fokusgrupper har hållts mellan den 10 februar 2011 och den 23 februar Sammanlagt har 17 brukare deltagt. Två av fokusgrupperna har vänt sg tll brukare nom personkrets 1 (LSS 1 ), och personkrets 2 och 3 (LSS 1 ) har vart representerade vardera en fokusgrupp. Fokusgrupperna har hållts av Petra Björne, koordnator vd FoU Malmö, Stadskontoret, avdelnng vård och omsorg. Frågorna har tagts fram samråd med fyra sektonschefer nom LSS, och de har även lästs av Ingela Kressander, utrednngs- och utvecklngssekreterare, Stadskontoret avdelnng vård och omsorg, och Lars-Åke Borgström, controller, Stadskontoret, avdelnng vård och omsorg. Vd fokusgrupperna har sektonscheferna deltagt, en vd varje tllfälle. Fokusgrupperna har spelats n med tllstånd av deltagarna, som stöd för mnnesantecknngarna. Dessa nspelnngar har sedan raderats efter det att mnnesantecknngarna färdgställts. Frågor tll fokusgrupperna har delats n följande områden: boende, sysselsättnng, frtd och personal. V utgck från de områden som deltagarna fokusgrupperna vlle dskutera, d.v.s. ordnngen har varerat mellan grupperna. Frågor krng personal och bemötande gck som en röd tråd genom samtalen. Det är värt att notera att samtalen skljer sg mycket mellan de olka grupperna. Deltagare från personkrets 1 är överlag mer mssnöjda med det stöd de erhåller. Deltagare från personkrets 2 och 3 uttrycker nte samma mssnöje. Detta kommer att tas upp dskussonen. 3

21 Personkrets 1 (8 brukare) I denna grupp poängterar deltagarna vkten av att bl behandlade som vuxna personer, som blr lyssnade tll och tagna på allvar. I vuxenlvet ngår bl a möjlgheten tll ett famljelv som respekteras av personalen. Vdare önskar man att de lvsval man gör respekteras och stöds av personalen. Alla deltagarna trvs med sna hem vad gäller den fysska utformnngen, även om någon önskar en lte större bostad. De flesta bor bostäder med särskld servce enlgt LSS 9 9. Ett par bor egna lägenheter. Några deltagare bor servcebostäder, medan andra bor en gruppbostad. De personer som bor egna lägenheter har nga nsatser hemmet utom ett par fall, då de har stöd enlgt SoL. I denna grupp varerar det upplevda behovet av stöd. Någon skulle behöva hjälp med vssa aktvteter, men har nte blvt bevljad detta. Någon skulle vlja ha mer stöd än dag. Generellt sett är deltagarna som bor en bostad med särskld servce mssnöjda med den hjälp de får stt prvatlv, boendet. De är nöjda med stödet daglg verksamhet. De som läst Plan för LSS-verksamheter Malmö stad tycker att planen är mycket bra, men att den nte speglar verklgheten. Några av brukarna upplever att de saknar nformaton krng stt stöd. Frågor som kommer upp gäller hur de kan gå tll väga om de vll flytta, om de vll ändra på något stödet (exempelvs om man behöver mer stöd), vem som ansvarar när det nte fungerar, mm. Bemötande Samtlga deltagare tar spontant upp frågor vad gäller bemötande. De som har erfarenhet av stöd från personal ett boende, drekt eller genom vänner och partners, är nte nöjda med detta stöd. Deltagarna fokusgrupperna ger konkreta exempel både på verbala och mer eller mndre fysska handlngar från boendepersonal som upplevs kränkande. Kränkande upplevelser kan handla om vlka ord personalen använder stt tlltal, eller om ronska kommentarer. Det kan också handla om hur personalen beter sg brukarens egen lägenhet, och om beslut som fattas frågor som rör brukarens ensklda angelägenheter. Flera ger uttryck för att personal blr sura om brukaren protesterar mot bemötandet. Även de fall personalen säger att brukarna har rätt att bestämma själva, eller vara delaktga vssa beslut som rör gruppbostaden, så arbetar de sedan nte på det sättet. I vssa fall har brukare klagat tll närmsta chefen. I vssa fall har detta fungerat bra och den ensklde har upplevt att stuatonen har lösts. I ett par fall har det nte fungerat. Om detta nträffar vet deltagarna fokusgrupperna nte hur de kan gå vdare. I ett par fall skulle brukaren vlja flytta för att få rå sg själv större utsträcknng. I en av fokusgrupperna dskuteras dokumentaton och förekomsten av en rapportbok. Ingen av brukarna är delaktg den dokumentaton som förs krng 4

22 honom eller henne, ngen vet att de har rätt att ta del av dokumentatonen och att eventuellt avvkande åskter från brukarens sda ska dokumenteras. I vssa verksamheter förekommer det brukarråd, förslagslådor, mm. I en del fall känner sg brukarna delaktga beslut, andra fall upplever de brst på möjlghet att påverka. Detta är nte beroende av förekomsten av råd eller förslagslådor. Ett par av deltagarna vttnar om svårgheter kontakten med bståndshandläggare. De är osäkra över möjlgheten att byta handläggare de fall kontakten nte fungerar. Regler Brukarna vttnar om förekomsten av regler. Exempel på regler är att de måste meddela personalen när de kommer och går och vart de går. För en del av brukarna är detta en trygghet, att personalen vet var de är och skulle kunna hjälpa dem om något händer. För andra upplevs det som en kränknng. Exempel på andra regler kan vara förbud mot att nneha alkohol den egna lägenheten, krav på att anmäla eventuell nattgäst med ett par dagars framförhållnng, förbud mot att ha nattgäster vssa dagar veckan, krav på att städa och tvätta vssa dagar, oavsett om det passar brukarens planer eller nte, eller att brukarna har begränsad tllgång tll gemensamhetsutrymmena. I vssa fall fnns regeln att brukaren måste ta emot hjälp för vssa göromål, för att kunna få hjälp vd andra tllfällen. Några av deltagarna berättar att de framfört önskemål om att klara av en aktvtet själva. Då har personalen vssa fall förvägrat dem hjälp vd andra tllfällen, med andra aktvteter. Detta leder tll att deltagarna nte tar ntatv tll självständga handlngar, eftersom de rskerar att bl utan stöd vd ett senare tllfälle. Deltagarna vttnar om att de anpassar sg tll personalens regler för frdens skull. Mat Deltagarna har erfarenhet av att ha boendeabonnemang och att nte ha det. I vssa fall är de nöjda med boendeabonnemanget, andra fall är de nte alls nöjd med det. De som tycker att boendeabonnemanget fungerar bra är de som är med och beslutar om den mat som ska lagas. Det fnns också möjlghet att välja annan mat, om man exempelvs nte tycker om någon särskld rätt. De brukare som hade velat klara av matlagnngen mer självständgt eller vttnar om att det hög utsträcknng är personalen som fattar beslut om nköp är också mndre nöjda. I några fall tar de hellre hjälp av andra än personalen för att få möjlghet att köpa och laga den mat de vll. Sammantaget kommer grupperna fram tll att boendeabonnemang fungerar olka. Det kan vara bra, men ställer ofta tll med problem. Daglg verksamhet Generellt sett är brukarna mer nöjda med sn daglga verksamhet än med boendet. Flera av deltagarna har erfarenhet av att byta daglg verksamhet, och de tycker att det fungerar utan problem. 5

23 Praktk bör erbjudas de verksamheter där det också är möjlgt att få en plats om man trvs med sn praktk. Deltagarna menar att det är vktgt att den daglga verksamheten är fullt tllgänglg fysskt, att det fnns tllräcklga ytor, att det nte är bråkgt utan att man har goda kollegor, och att det fnns bra saker att göra. Personal En del av deltagarna upplever brst på nformaton vad gäller förändrngar pen. Ny personal dyker oväntat upp, medan de som slutar bara försvnner. All personal borde ha en ordentlg grundutbldnng LSS. Personkrets 2 (5 brukare) I denna grupp bor tre personer bostad med särskld servce (LSS 9 9) och två personer har andra former av stöd egen bostad. Samtlga trvs med den fysska utformnngen av sna hem. Deltagarna uttrycker att de är mycket nöjda med sn lvsstuaton. Bemötande I denna grupp är deltagarna överlag nöjda med bemötande från personalen. De känner sg trygga och tllfreds. En deltagare vttnar om bekymmer kontakten med bståndshandläggare. Färdtjänst Gruppen dskuterar färdtjänstens servce. För brukarna är det är svårt att lta på att de kan komma tll aktvteter och hem gen td. Det händer att de blr avsläppta på fel ställen och sen nte httar dt de ska. En deltagare har vd flera tllfällen klagat, men upplever sg nte tagen på allvar. Regler Ingen av deltagarna tar upp regler som något problematskt. De har lte svårt att relatera tll frågor krng regler eller om de skulle vlja ha stt stöd utformat på ett annat sätt. Det är möjlgt att det förekommer begränsnngar självbestämmande, t ex tll följd av boendeabonnemanget, men brukarna upplever så fall nte begränsnngarna som något negatvt. Mat I gruppbostäderna äter man vanlgtvs gemensamt. Brukarna gör upp matlstor tllsammans med övrga gruppbostaden. Det är nget bekymmer om man vll äta något annat än övrga. 6

24 Daglg verksamhet Alla är mycket nöjda med sn daglga verksamhet. De har många och varerade aktvteter som ger stor tllfredsställelse. Deltagarna upplever delaktghet genom de brukarråd man har på den daglga verksamheten. Personal Deltagarna är nte nvolverade att anställa personal. I den ena gruppbostaden är pen stabl, vlket är uppskattat. Frtd Alla deltagarna har en aktv frtd. En person hade gärna velat ha mer socal samvaro gruppbostaden. Personkrets 3 (4 brukare) Alla fyra deltagarna är nöjda med den fysska utformnngen av sna bostäder. Man är nöjd med nöjlgheten tll gemenskap basen, gemensamhetsutrymmen, och med att det alltd fnns personal tllgänglg. Bemötande Alla är nöjda och ger uttryck för en god kommunkaton med personalen. Regler Ingen anger att de är mssnöjda med de regler som fnns. För gemensamhetsutrymmena gäller att de nte får drcka alkohol där och att de nte heller får vara påverkade. Man måste sköta sg om man ska vara gemensamhetsutrymmena. Vad sköta sg betyder utvecklas nte. Mat I några av gruppbostäderna lagar man mat gemensamt. Brukarna turas om att ansvara för matlagnngen enlgt ett rullande schema. Måltderna beslutas vd möte en gång veckan. Sysselsättnng De två deltagarna som har en regelbunden sysselsättnng är mycket nöjda med denna. Även övrga är nöjda med sn tllvaro, även om det fnns drömmar om att utveckla vssa delar. Personal Personalen byts nte särsklt ofta, och deltagarna menar att de får den nformaton de behöver, bl a form av boendemöten. Det är särsklt bra när det kommer praktkanter. 7

25 I de fall en brukare velat byta kontaktman eller haft bekymmer med någon pen så har det vart möjlgt att lösa. Frtd Deltagarna ägnar frtden åt olka sysselsättnngar, och är nöjda med de möjlgheter som fnns. Sammanfattnngsvs är detta en grupp som ser med förtröstan mot framtden. 8

26 Dskusson Personalen behöver kunskap om och dela den humanstska männskosyn som lgger tll grund för handkappoltken och som ska prägla alla nsatser. Ett värdgt bemötande och ett ndvdualserat stöd är förutsättnngar för att den ensklde skall tllförsäkras goda levnadsvllkor. Socalstyrelsen (2007), Bostad med särskld servce för vuxna enlgt LSS, s Samtlga deltagare fokusgrupperna är nöjda med den fysska utformnngen av sna bostäder, oavsett boendeform. Samtlga deltagare som har någon slags sysselsättnng, antngen daglg verksamhet enlgt LSS eller annan form, är nöjda eller mycket nöjda med denna. Några av deltagarna ser behov av att utveckla dessa verksamheter, och ser samtdgt sna egna möjlgheter att påverka. Samtlga som tllhör personkrets 1 och bor en bostad med särskld servce (LSS 9 9), eller har erfarenhet av sådan bostad, tar upp frågor som gäller bemötande från personalen. De är hög utsträcknng mssnöjda med det stöd de får sn bostad. Också de deltagare som själva nte bor en bostad med särskld servce har erfarenhet av problem med boendepersonal, t ex då de besökt vänner eller partner. Deltagarna dessa båda fokusgrupper ger flera konkreta exempel på vad det är som gör att de upplever sg kränkta av personalen sna lvsval. Även om man tar hänsyn tll att en del av de upplevda kränknngarna kan vara en följd av mssförstånd, så kvarstår en generell bld av att brukarna känner en maktlöshet vad gäller möjlgheter tll självbestämmande egna angelägenheter, och en alltför lten delaktghet övrga beslut. Vare sg deltagare från personkrets 2 eller 3 ger uttryck för denna typ av erfarenheter. När de beskrver sn vardag kan de emellertd redogöra för tllfällen då det t ex förekommer regler som v bedömer nte vara enlghet med lagens ntentoner om respekt för ntegrtet, självbestämmande och delaktghet gemensamma beslut. De känner sg emellertd trygga och nöjda med det stöd de får. Dessa resultat är lnje med den enkät som gått ut tll samtlga nom daglg verksamhet och boende enlgt LSS, samt deras närmsta chefer. I enkätsvaren anger medarbetarna att det förekommer regler boende eller på daglg verksamhet. en skljer sg nte nämnvärt mellan personkretsarna. Det kan fnnas flera anlednngar tll att deltagarna från personkrets 2 och 3 är mer nöjda än de från personkrets 1. En anlednng kan vara funktonsnedsättnngen, att den enskldes kogntva förmåga påverkar möjlgheten att fatta beslut, mnnas, eller förstå ett sammanhang. Det är också möjlgt att gruppernas olka erfarenheter av lvet påverkar upplevelsen av personalens agerande. Det är också möjlgt att personalen som arbetar med de olka grupperna skljer sg åt vad gäller atttyder och förhållnngssätt. En fördjupad stude skulle eventuellt kunna ge svar på dessa frågor. I LSS 6 står det att verksamheter ska respektera den enskldes självbestämmande och ntegrtet. Brukaren ska ges nflytande över de nsatser som ges. Självbestämmande nnebär nte att man måste ha förmågan att utföra varje handlng själv, utan att ges kontrollen över när och hur handlngen utförs. Deltagarna som tllhör personkrets 1 ger flera konkreta exempel på att deras självbestämmande och nflytande nskränks vardagen. Vdare menar de att de straffas om de ger uttryck för 9

27 en vlja att vara mer självständga. De upplever dessa begränsnngar att göra sna egna val, både små val vardagen och större val lvet, som mycket kränkande. Forsknng vsar att personal menar väl när de tar över och nskränker brukarens självbestämmande. Personalen vll att det ska bl så bra som möjlgt för brukaren. Det är en utmanng för verksamheterna att erbjuda ett stöd som utgår från den enskldes beslut som hur han eller hon vll leva stt lv. Inte mnst då det beslutet skljer sg från vad personalen tycker vore det bästa för brukaren. Det är även en utmanng att fnna vägar för de personer som nte lka tydlgt uttrycker sn vlja att fatta sna ndvduella beslut om hur de vll leva stt lv. Det är personalens ansvar att stödja den ensklde att komma fram tll sna lvsval. 10