Framtidens Karriär. Socionomernas råd till socialtjänstens

Transkript

1 Framtdens Karrär Soconom Vktgast för att stanna hos sn arbetsgvare Soconomernas råd tll socaltjänstens ansvarga Dags att gå från ord tll handlng om socaltjänsten Rmlg arbetsbelastnng, bra lön, ett bra ledarskap, ett bra team och stöd är de vktgaste faktorerna för att soconomer ska stanna hos sna arbetsgvare nom socalt arbete enlgt Framtdens Karrär Soconoms undersöknng januar Om soconomerna var ansvarga för socaltjänsten sn kommun skulle de besluta om att nyrekrytera för att mnska arbetsbelastnngen, jobba förebyggande med klenterna, förbättra arbetsmljön och förkorta arbetstden V har länge larmat om brsten på socalsekreterare och stuatonen nom socaltjänsten. Det är dags att regerngen tar fram en uttalad målbld för socaltjänstens uppdrag, säger Heke Erkers, förbundsordförande för Akademkerförbundet SSR. Vdareutbldnng Kvaltet nom socalt arbete Årets soconom Dgtalserngen Bemannngsföretag Stöd från dn arbetslednng Framtdens Karrär Soconom februar 2017

2 Var med & bygg vår nya förvaltnng! Vll du vara med och bygga något nytt? Den 1 maj går Malmö stad n en ny organsaton, där arbetsmarknads- och socala frågor får en egen förvaltnng. V söker dg som vll vara med och forma framtdens socaltjänst där v tllsammans gör skllnad för Malmöborna. Läs mer om våra tjänster malmo.se/ledgajobb 7 av 10 soconomer är redan med Välkommen n på akademssr.se

3 Framtdens Karrär Soconom februar Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Soconom 4-5 Vktgast för att stanna hos sn arbetsgvare 6 Soconomernas råd tll socaltjänstens ansvarga 7 Nyrekryterng och nvolvera medarbetarna Nyckelfrågor för socaltjänsten 8 Dags att gå från ord tll handlng om socaltjänsten 9 Samtalsmetodk, psyksk ohälsa och socalrätt populärast 10 Vktgaste krtererna för kvaltet socalt arbete 11 Kompetensutvecklng avgörande för kvaltet 12 Årets soconom 12 Relatonsskapande och varatonsrkt som fältassstent 14 Famljerättssoconom för barnets bästa 15 Dgtalserngen underlättar vardagen 16 Soconomkonsulter kan utveckla det socala arbetet 16 Bemannngsföretagens bdrag tll det socala arbetet 17 Marell arbetar med ekonomskt bstånd 18 Psykoterap möjlghet för soconomer Rmlg arbetsbelastnng, bra lön och bra ledarskap Det är de vktgaste faktorerna för att soconomer ska stanna hos sn arbetsgvare nom socalt arbete enlgt Framtdens Karrär Soconoms undersöknng januar Andra vktga faktorer är ett bra team, stöd från kollegor, bra arbetsmljö och möjlgheter tll vdareutbldnng. En del kommuner arbetar hårt för att förbättra stuatonen för soconomer, men att förbättra dessa vllkor måste vara en prorterad fråga för alla arbetsgvare nom socalt arbete som vll behålla och utveckla sn personal. Vdareutbldnng är nte bara en vktg fråga för att vlja stanna hos sn arbetsgvare, utan även för yrkesutvecklngen som soconom samt kvalteten nom socalt arbete. När soconomerna rangordnar de vktgaste krtererna för kvaltet socalt arbete kommer utbldnng, kunskap och kompetensutvecklng högst upp på lstan. För att uppmärksamma värdet av det vktga socala arbetet som soconomer hela Sverge har utfört under de senaste åren utser Framtdens Karrär Soconom Årets soconom. V är tacksamma för alla bra förslag v har fått och kommer med er hjälp att utse Årets soconom februar! Hör gärna av er tll oss med förslag på ämnen eller på soconomer som har bdragt tll att utveckla det socala arbetet, som v kan skrva om. Eller hur v mer kan bdra tll att uppmärksamma soconomers nsatser samhället. Trevlg läsnng! Redaktonen 19 Fnns ngen bra kultur att larma om brster 20 Hoppfull bld av den socala barnavården 20 Orsaker tll otrygghet socalt arbete 21 Soconomutbldnng bra grund för chefskarrär 22 Förste socalsekreterare ger beslutsstöd Presenterade företag och organsatoner 23 Järfälla kommun 24 Vellnge kommun 25 Ekerö kommun 26 Skurups kommun 26 Örebro kommun 27 Dedcare Soconom Stockholms stad 30 Uppsala kommun 30 Vänersborgs kommun 31 Nacka kommun 32 Rent-A-Soconom 33 Ulrcehamns kommun 33 Eksjö kommun 34 Mora kommun 34 Tranås kommun 35 Nässjö kommun 35 Doc-Connect 36 Ängelholms kommun 37 Ljusdals kommun 37 Kronan Konsult 38 Enköpngs kommun 38 Bemanna 39 Vmmerby kommun 40 Indvd- och famljeomsorgen Sandvkens kommun 41 Omsorgsförvaltnngen Sandvkens kommun 41 Vårdlänken Bemannng & Rekryterng 42 Medkomp 42 Torsås kommun 43 Helsngborgs stad Framtdens Karrär Soconom är producerad av NextMeda. Tdnngen fnns även på: Projektledare Nklas Engman Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anna-Karn Andersson, Anette Bodnger, Håkan Edvardsson, Perre Eklund, Hanna Engström, Crstna Lefland, Annka Whlborg Fotografer Lars Berglund, Cochse Fotograf, Emma Ekstrand, Erk Hellqust, Thomas Henrksson, Gonzalo Irgoyen, Ian Johnson, Natale Johansson, Johan Marklund, Danel Nestor, Lasse Persson, Annely Slfwerax, Danel Wktorsson Grafsk form Stellan Stål Tryck BOLD Prntng/DNEX Tryckeret Annonsförsäljnng NextMeda Omslagsblder Danel Wktorsson, Gonzalo Irgoyen Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: , E-post: nfo@nextmeda.se För mer nformaton om Framtdens Karrär Soconom, var vänlg kontakta: Nklas Engman Telefon , Mobl E-post: nklas.engman@nextmeda.se V har längst erfarenhet av renodlat konsultarbete för socalsekreterare! Vll du som soconom arbeta det bemannngsföretag som har längst erfarenhet av renodlat konsultarbete för soconomer? Vår långa erfarenhet branschen är dn trygghet! Välkommen tll oss! S.O.O.L Personalservce AB Köpmangatan 20 B, Katrneholm Telefon: , E-post: nfo@sool.nu

4 4 Framtdens Karrär Soconom februar 2017 Vktgast för att stanna hos sn arbe Rmlg arbetsbelastnng, bra lön Vlka är de vktgaste faktorerna för att soconomer ska stanna hos sna arbetsgvare nom socalt arbete? De vktgaste faktorerna enlgt soconomerna är rmlg arbetsbelastnng, bra lön, bra ledarskap/arbetslednng. Det vsar Framtdens Karrär Soconoms undersöknng. VIKTIGAST FÖR ATT STANNA TEXT ANNIKA WIHLBORG Undersöknngsresultatet motsvarar mna erfarenheter av vlka faktorer som är avgörande för att få soconomer att stanna hos sn arbetsgvare. Rmlg arbetsbelastnng, bra lön och bra ledarskap är tre tunga faktorer som nnefattar många olka aspekter, det är nte förvånande att de rankas högst, säger Dnah Åbnger, socaldrektör Helsngborgs stad. Foto: Lnus Meyer Att soconomer stannar hos sn arbetsgvare är vktgt för att uppnå kontnutet det socala arbetet Uppnå kontnutet Att soconomer stannar hos sn arbetsgvare är vktgt för att uppnå kontnutet det socala arbetet, både för klenter och för stablteten arbetsgrupperna. Genom att behålla medarbetare kan socaltjänsten även tllvarata den kompetens och erfarenhet som byggs upp personalgruppen. Samverkan med externa aktörer får också mer kontnutet med en lägre personalomsättnng, säger Dnah Åbnger. De faktorer som är vktgast att förbättra är, enlgt Dnah Åbnger, ett nära ledarskap som har bra koll på soconomernas förutsättnngar och därmed kan ge dem rätt förutsättnngar för att göra ett bra jobb. Att våga rensa bort arbetsuppgfter och arbetsmoment som nte tllför mervärde för klenten och som kan hanteras av personer som saknar soconomkompetens är ytterlgare en faktor som kan bdra tll en mer hållbar arbetsmljö, vlket kan få fler att stanna. Resultatet skckar tydlg sgnal Undersöknngsresultatet överensstämmer med aktuell forsknng och Dnah Åbnger, socaldrektör Helsngborgs stad. Resultatet tyder på att det på många håll råder en krs socaltjänsten Camlla Sköld, socalpoltsk chef på Akademkerförbundet SSR. de undersöknngar v genomför, där arbetsbelastnng, lön och en närvarande chef är de tre vktgaste faktorerna. Resultatet tyder på att det på många håll råder en krs socaltjänsten. Om grundförutsättnngarna vart på plats och organsatonerna var mer stabla hade förmodlgen faktorer som tllgång tll karrärutvecklngsmöjlgheter och kompetensutvecklng rankats betydlgt högre undersöknngsresultatet, säger Camlla Sköld, socalpoltsk chef på Akademkerförbundet SSR. Undersöknngsresultatet skckar en tydlg sgnal tll arbetsgvarna krng behovet av långsktga nvesterngar som främjar soconomernas arbetsmljö Det självklara valet nom socaltjänsten vd bemannng och rekryterng eambo onsult är ett auktorserat företag som är specalserat på bemannng och rekr terng ll alla nvåer nom socalförvaltnngen nns representerade hela landet och anställer ständgt n a konsulter för spännande uppdrag Är du en erfaren soconom som är n ken på konsultjobbet så hör av dg eambo onsult på ebben och

5 Framtdens Karrär Soconom februar tsgvare: och ett bra ledarskap Bygga upp erfarenhetskaptal Hon anser att arbetsgvare bör vara långsktga och göra en avvägnng av vad en god personalpoltk kostar jämfört med kostnaderna för att ha en hög personalomsättnng. Soconomarbetet är komplext och kvalfcerat. Det är därför mycket vktgt att ensklda soconomer och organsatoner tllåts bygga upp ett erfarenhetskaptal som de kan använda stt daglga arbete. En god kontnutet personalgruppen främjar även en god kvaltet det socala arbetet, säger Camlla Sköld. Att mnska arbetsbelastnngen är en nyckelfråga för att få fler att stanna VILKA FAKTORER ÄR VIKTIGAST FÖR ATT SOCIONOMER SKA STANNA? Vlka av följande faktorer anser du är vktgast för att soconomer ska stanna hos sn arbetsgvare nom socalt arbete? Ange gärna flera % 81% 81% 69% 67% 66% 63% 58% 57% 53% 51% 49% 48% 43% 42% 42% % Pa Björkng Petersson kommunombud för Akademkerförbundet SSR Göteborgs Stad. och ger dem rmlga förutsättnngar att göra ett bra jobb, säger Camlla Sköld. Mnska arbetsbelastnng nyckelfråga Att mnska arbetsbelastnngen är en nyckelfråga för att få fler att stanna, exempelvs genom att öka grundbemannngen eller att stärka det admnstratva stödet så socalsekreterare kan ägna sg åt stt huvuduppdrag, säger Pa Björkng Petersson, som har to års erfarenhet av att arbeta som socalsekreterare och famljerättssekreterare och numera är kommunombud för Akademkerförbundet SSR Göteborgs stad. Att ha en chef som vsar uppskattnng för medarbetarnas nsatser och är lyhörda för deras synpunkter är en faktor som Pa Björkng Petersson särsklt understryker då det gäller att få soconomer att stanna. Många soconomer som jag träffar efterlyser även möjlgheten tll en god löneutvecklng utan att nödvändgtvs byta arbetsgvare. Det är också vktgt att cheferna ges rätt förutsättnng att verklgen fnnas där för och stötta sna medarbetare, säger hon. 1 Rmlg arbetsbelastnng 2 Bra lön 3 Ett bra ledarskap/arbetslednng 4 Bra team/arbetskamrater 5 Stöd från kollegor och lednng 6 Bra arbetsmljö 7 Erbjudas kompetensutvecklng och vdareutbldnng 8 Bra ntrodukton för nyanställda OM UNDERSÖKNINGEN 9 Möjlghet att påverka sn arbetsstuaton 10 Mer td för det socala arbetet 11 Lägre stress 12 Bra utvecklngsmöjlgheter 13 Lägre personalomsättnng 14 Delaktghet verksamheten 15 Admnstratv avlastnng 16 Mer td per klent 17 Annat Framtdens Karrär Soconom har genomfört en trendundersöknng hos ett slumpmässgt urval av yrkesverksamma soconomer Sverge. Undersöknngen genomfördes januar Den statstska felmargnalen undersöknngen är 2,5 4,0 procentenheter. Grynng Vård är en offentlgt ägd samhällsaktör som drver behandlngshem, famljehem, öppenvårdsverksamhet, boende för ensamkommande ungdomar och LSS-boende. Grynng sätter männskor centrum och bdrar tll socal hållbarhet. V ska vara Kommunernas Grynng ett självklart förstahandsval för kommunerna Västra Götaland. SOMMARJOBBA I GRYNING Är du student och vll ha ett engagerande sommararbete som ger dg erfarenheter för lvet? Sommarjobba en kommunägd verksamhet med fokus på kvaltet! Kommunernas Grynng V söker alltd duktga medarbetare tll våra enheter. V fnns hela Västra Götaland. Läs mer på

6 6 Framtdens Karrär Soconom februar 2017 Soconomernas råd tll socaltjänstens ansvarga: Mer personal och klentfokus Ett slumpmässgt urval av soconomer fck frågan Om du skulle vara ansvarg för socaltjänsten dn kommun, vlka beslut skulle du fatta då? De vktgaste besluten handlade om att mnska arbetsbelastnngen och att arbeta förebyggande med klenterna. RÅD TILL SOCIALTJÄNSTEN TEXT HANNA ENGSTRÖM Crka en fjärdedel av svaren berörde klenterna medan resten handlade om nterna åtgärder. Det särklass vanlgaste svaret kretsade krng personalen. Att anställa fler, mnska arbetsbelastnngen och få befntlg personal att stanna prorterades högst. Rekrytera och mnska arbetsbelastnngen Många anser att arbetsbelastnngen behöver mnskas genom färre ärenden per handläggare men flera motsätter sg externa konsulter. Man vll hellre satsa på att behålla kompetent och erfaren personal och anställa utbldade soconomer för att skapa en rmlg arbetsbörda såväl som att kunna tllgodose klenternas behov. Fokus på klenterna De svar som handlade om klenterna SOCIONOMERNAS BESLUT FÖR SOCIALTJÄNSTEN 1. Nyrekrytera och mnska arbetsbelastnngen 2. Hjälpa klenterna, ofta med förebyggande åtgärder 3. Förbättra arbetsmljön och förkorta arbetstden 4. Högre lön 5. Kompetensutvecklng och handlednng berörde ofta förebyggande arbete. Man tog upp satsnngar på barn, ungdomar, äldre och mssbrukare. Barns rätt tll trygghet och omsorg poängterades, flera tog upp föräldrastöd. Tdga nsatser och samverkan mellan hem och skola nämndes av många samt att kunna avhjälpa socalt utanförskap och slussa männskor tll exempelvs en bostad. Arbetsmljö och arbetstd Det tredje området, som upptog nästan lka många svar som klent- frågorna, rörde arbetsmljö, arbetsvllkor och kortare arbetstd. Många nämnde frskvård som ett vktgt nslag personalvården och att arbetsmljön borde förbättras. En tredjedel av svaren den här kategorn handlade om förkortad arbetstd, där en majortet skulle besluta om sex tmmars arbetsdag. Högre lön Många soconomer vlle också se en högre lön, flera fall för att skapa en attraktvare arbetsplats och kunna behålla personal. Man vlle också premera soconomer med lång erfarenhet. Utbldnng och mentorskap Slutlgen berörde det femte vanlgaste svaret kompetensutvecklng och handlednng. Man skulle gärna besluta om ntrodukton och mentorskap för nyanställda samt kvaltatv och relevant vdareutbldnng. Kompetensutvecklng på högskolenvå V ger vdareutbldnng nom socaltjänstens samtlga arbetsområden, t ex äldreomsorg, funktonshnderomsorg samt ndvd- och famljeomsorg. uppdrag@esh.se Med uppdragsutbldnng kan du som arbetsgvare ge dna medarbetare verktyg att vara rustade för dagens och morgondagens yrkesroll. Skräddarsydda kurser ger fördjupade teoretska och praktska kunskaper nom aktuella ämnesområden och ger en tydlg kopplng tll de daglga arbetsuppgfterna. Uppdragsutbldnng rktar sg tll kommuner, myndgheter och företag som vll kompetensutveckla medarbetarna. V bemannar och rekryterar med fokus på socalt arbete

7 Framtdens Karrär Soconom februar Nyckelfrågor för socaltjänsten: Nyrekryterng och att nvolvera medarbetarna De vktgaste prorterngarna för socaltjänsten är enlgt soconomerna att mnska arbetsbelastnngen och arbeta förebyggande med klenterna. Karl Gudmundsson, ordförande Sverges Socalchefer och Roger Källs, socalnämndens ordförande Norrköpngs kommun håller med men vll även lägga tll att nvolvera medarbetarna utvecklngen av organsatonen samt admnstratv avlastnng. SOCIALTJÄNSTENS PRIORITERINGAR TEXT ANNIKA WIHLBORG Jag är nte förvånad över hur soconomernas beslutslsta ser ut, resultatet påmnner om daloger på samma tema som v haft vår kommun. En nyckelfaktor för socalchefer är att lyckas med nyrekryterngen så det nte uppstår luckor bemannngen, vlket förstås ökar personalens arbetsbelastnng. Ytterlgare ett vktgt beslut för socalchefer är att nvolvera medarbetarna utvecklngen av organsatonen och det daglga arbetet, säger Karl Gudmundsson, ordförande Sverges Socalchefer och socaldrektör Jönköpngs kommun. Karl Gudmundsson, ordförande Sverges Socalchefer och socaldrektör Jönköpngs kommun. Foto: frozentme Samarbeta över yrkesgränserna Ett sätt att frgöra mer resurser tll klentnära och förebyggande arbete är, enlgt Karl Gudmundsson, att ge möjlgheter tll mer kompetensöverskrdande teamarbete mer öppna former, En socalchefs kanske allra vktgaste uppgft är att erbjuda en rktgt bra ntrodukton för nya medarbetare där soconomer med myndghetsutövnng samarbetar med andra yrkesgrupper, exempelvs socalpedagoger och admnstratörer. En socalchefs kanske allra vktgaste uppgft förutom att rekrytera är att erbjuda en rktgt bra ntrodukton för nya medarbetare samt att behålla befntlga medarbetare genom att ge möjlgheter att utvecklas yrket och påverka arbetets nnehåll och Roger Källs, socalnämndens ordförande Norrköpngs kommun. organsaton, säger Karl Gudmundsson. Ny yrkesroll avlastar soconomer Att nyrekrytera för att mnska arbetsbelastnngen är självklart vktgt, men samtdgt råder det brst på soconomer på många håll, vlket försvårar rekryterngsarbetet. En åtgärd för att avlasta soconomerna är att ntroducera en ny yrkesroll, en socaltjänstens motsvarghet tll läkarsekreterare. De ska både kunna hjälpa tll med admnstratvt arbete och med enklare arbetsuppgfter ute på fältet, säger Roger Källs, socalnämndens ordförande Norrköpngs kommun. Mobl teknk kan spara td Han tror även att en framtda socaltjänst som delvs baseras på en öppen ngång, där det fnns möjlghet för medborgare att få hjälp som nte nödvändgtvs föregås av en bståndsbedömnng eller utrednng, kan ge soconomer möjlghet att arbeta mer med förebyggande åtgärder. Det kräver ändrngar socaltjänstlagen, men det skulle göra socaltjänsten mer tllgänglg för en större grupp männskor. Förbättrad arbetsmljö är ett ämne som förstås engagerar många soconomer. Mer mobl teknk, exempelvs läsplattor och bärbara datorer, som gör det möjlgt att sköta delar av En åtgärd för att avlasta soconomerna är att ntroducera en ny yrkesroll, en socaltjänstens motsvarghet tll läkarsekreterare dokumentatonen tllsammans med klenten ute på fältet, skulle spara td och kanske även frgöra mer resurser tll klentarbetet, säger Roger Källs. V behöver fler ambtösa soconomer Utöver dn kompetens ska du vara aktv, engagerad och ha en stark vlja att bdra tll ett bättre Stockholm. I gengäld får du bra vllkor och chansen att verklgen göra skllnad. Läs mer om hur det är att arbeta Stockholms stad på stockholm.se/socaltarbete Ansök om ledga jobb på stockholm.se/jobb Välkommen!

8 8 Framtdens Karrär Soconom februar 2017 Dags att gå från ord tll hand lng om socaltjänsten! V har länge larmat om brsten på socalsekreterare. Vssa kommuner arbetar hårt för att ändra stuatonen, men på många håll händer det ngentng. Det är dags att regerngen tar fram en uttalad målbld för socaltjänstens uppdrag, säger Heke Erkers, förbundsordförande för Akademkerförbundet SSR. SOCIALTJÄNSTENS FRAMTID TEXT ANETTE BODINGER Svensk socaltjänst är krs, en krs som består av socalsekreterare med för hög arbetsbelastnng, långa utrednngstder, nyanställda som blr utan ntrodukton och många erfarna som slutar. Värst är läget nom barn- och ungdomsvården. V vll veta hur man från arbetsgvar- och poltkerhåll tänkt sg att lösa stuatonen. Det är dags att öppet deklarera en vljenrktnng när det kommer tll att behålla erfarna medarbetare och locka tllbaka de som lämnat yrket, säger Heke Erkers. Centrala faktorer det arbetet, menar hon, är dels att se över löner och arbetsvllkor, dels att skapa möjlgheter för socaltjänstens medarbetare att utföra ett professonellt socalt arbete. Det fnns en del postva lokala utspel men det händer väldgt lte på natonell nvå. Måste vända Att vända trenden är nget som görs över en natt och därför är det lätt att hamna teknska lösnngar. Att nvestera bättre datasystem, lokaler och hjälpmedel som kan avlasta socalsekreterarna är ett steg på vägen, men det räcker nte. Här krävs avlastnng både form av assstenter som underlättar den admnstratva bördan och genomgrpande åtgärder som kan kvaltetssäkra arbetet nom hela socaltjänsten. Kärnfrågan, menar hon, är att ge de olka professonerna rätt förutsättnngar och möjlgheter att utföra HEIKE ERKERS KRAVLISTA 2017 FÖR ALLA KOMMUNER Konkreta handlngsplaner med fokus på kvaltetssäkrng av det professonella socala arbetet. Kvaltetssäkra socaltjänsterna så att erfarna medarbetare stannar kvar och de som lämnat yrket lockas tllbaka. För att klara det krävs bland annat specalstsoconom som karrärväg. Utarbeta konkreta handlngsplaner för att säkerställa en löneutvecklng och lönestruktur så att erfarna och kompetenta socalarbetare har en god löneutvecklng att se fram emot. Se tll att socalchefer har kompetens, mandat och resurser för att kunna leda det socala arbetet på rätt sätt och enlghet med socaltjänstlag och andra regler. Lyssna n professonen, för professonen vet mycket hög grad vad som behöver göras. Att kommunstyrelserna för upp socaltjänsten på dagordnngen. Större medvetenhet om socaltjänstens uppdrag och förutsättnngar på alla poltska nvåer. Heke Erkers, förbundsordförande för Akademkerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström sna arbetsuppgfter på ett kvalfcerat sätt. Jag har mött mängder med medlemmar som vttnar om den frustraton som länge präglat arbetet på socaltjänster runt om landet. För krsen nom socaltjänsten är nget nytt, den nfann sg långt nnan flyktngvågen ställde allt på sn spets. Om målet är att socaltjänsten ska vara samhällets ssta skyddsnät måste det tll ett större poltskt ntresse för dessa frågor. Kvaltetssäkrng Heke Erkers efterlyser nu en natonell kvaltetssäkrng av det socala arbetet mellan medborgare, klent och socalsekreterare. Det krävs en större medvetenhet om socalt arbete på alla poltska nvåer. Det pågår en hel del utvecklngsarbete, men jag tror nte att det räcker. Konkreta åtgärder behövs här och nu. För att behålla, stmulera och motvera erfarna, engagerade soconomer måste Om målet är att socaltjänsten ska vara samhällets ssta skyddsnät måste det tll ett större poltskt ntresse för dessa frågor det tll utvecklngstjänster som specalstsoconomer, särsklda specalstutbldnngar, en natonell chefsutbldnng, bättre chefsstöd, fler händer och lön partet med ansvar och kompetens. ARVIN UTBILDNING Kunskap genom erfarenhet utbldar om våld nära relatoner Arvn utbldnng rktar sg tll personal verksam nom kommun, myndghet, landstng, vårdföretag samt deella organsatoner. V erbjuder utbldnngar och föreläsnngar om våld nära relatoner med olka teman och fokusområden beroende på era önskemål. V erbjuder även konsultatvt stöd arbetet med att ta fram rktlnjer och rutner för ett rättssäkert och hållbart arbete med våld nära relatoner tll kommuner, landstng och vårdföretag. Frågeställnngar som v behandlar är bland annat hur man praktskt kan arbeta med våld nära relatoner, hur man upptäcker våld/använder sg av screenng och hur man kan använda sg av standardserade bedömnngsmetoder nom socaltjänsten samt andra myndgheter och organsatoner. Kontakta oss gärna på nfo@arvnutbldnng.se

9 Framtdens Karrär Soconom februar % värderar vdareutbldnng högt Samtalsmetodk, psyksk ohälsa, socalrätt och ledarskap populärast 97 procent av soconomerna anser att vdareutbldnng är mycket vktgt eller vktgt för deras yrkesutvecklng som soconom. Det populäraste området att vdareutblda sg nom är samtalsmetodk, följt av psyksk ohälsa, socalrätt och jurdk samt ledarskap och projektlednng. VIDAREUTBILDNING TEXT ANNIKA WIHLBORG HUR VIKTIG ÄR VIDAREUTBILDNING? Hur vktg tycker du att vdareutbldnng är dn yrkesutvecklng som soconom? Mycket vktg Vktg Inte så vktg Inte vktg alls 0% 3% Johan Kejerfors, studerektor för soconomprogrammet på Stockholms unverstet. Det är mycket postvt att så många soconomer betraktar vdareutbldnng som centralt för deras yrkesutvecklng. Soconomprogrammet är en grundutbldnng som ska rusta studenterna för många olka typer av yrken nom området socalt arbete, det är därför logskt att ntresset för vdareutbldnng är stort, säger Johan Kejerfors, studerektor för soconomprogrammet på Stockholms unverstet och sammankallande arbetskommttén för högskolor och unverstet avseende vdareutbldnng för soconomer. 40% % Han är nte förvånad över att samtalsmetodk är det mest populära vdareutbldnngsområdet, nte mnst eftersom de flesta soconomer arbetar med samtalsmetodk någon form och ämnet är brett med många olka nrktnngar. Det är vktgt att arbetsgvare premerar soconomer som väljer att vdareutblda sg Kurspaket nom specfka områden Kurser på avancerad nvå efterfrågas förvånansvärt sällan av arbetsgvarna, vlket nnebär att många soconomer går dem på eget ntatv. För att förbättra möjlgheten tll vdareutbldnng vore det bra om fler lärosäten hade möjlghet att på avancerad nvå erbjuda kurspaket med bestämt nnehåll rktat mot specfka områden av soconomers verksamhetsfält och som leder tll en master socalt arbete. Det är också nödvändgt med tydlgare nctament som motverar fler soconomer att vdareutblda sg, säger Johan Kejerfors. Det är glädjande att så många soconomer värdesätter vdareutbldnng, synnerhet eftersom soconomutbldnngen är en generalstutbldnng. V på Akademkerförbundet SSR anser att fler soconomer bör få möjlghet att vdareutblda sg på avancerad nvå, exempelvs nom myndghetsutövnng med fokus på barn och unga, säger Josefne Johansson, soconom och professonsstrateg på Akademkerförbundet SSR. Vdareutbldnng bör löna sg Ett problem är, enlgt Josefne Johansson, att många unverstet och högskolor nte kan satsa på så många kurser på avancerad nvå för soconomer eftersom få soconomer har möjlghet att gå utbldnngarna på betald arbetstd och att få vdareutbldnngar lönar sg karrärmässgt. Det är vktgt att arbetsgvare premerar soconomer som väljer att vdareutblda sg, nte mnst för att förbättra möjlgheterna att kunna rekrytera erfaren personal. Det kan handla om att erbjuda andra arbetsuppgfter, specalstroller och en högre lön, säger Josefne Johansson. INOM VILKA OMRÅDEN SKULLE DU HELST VILJA VIDAREUTBILDA DIG? ANGE GÄRNA FLERA. Samtalsmetodk Psyksk ohälsa Socalrätt/jurdk Ledarskap och projektlednng Utrednngs- och bedömnngsarbete Våld nära relatoner Socalt behandlngsarbete Kvaltetsutvecklng Myndghetsutövnng Barnrätt Psykoterap Barn- och ungdomsvård Sexolog Funktonsnedsättnngsfrågor Etk Mgratonsfrågor Skolsocalt arbete Beroendevård Tvångslagstftnng Krmnalvård Dskrmnerngsfrågor Äldrefrågor Socalpedagogk Annat 32% 32% 30% 27% 26% 25% 22% 19% 18% 17% 16% 15% 14% 14% 11% 11% 10% 9% 9% 8% 6% 10% 45% 57% Josefne Johansson, soconom och professonsstrateg på Akademkerförbundet SSR. Foto: Lnus Meyer Framtdens Karrär Soconom genomförde den januar 2017 en undersöknng mot ett slumpmässgt urval av soconomer Sverge.

10 10 Framtdens Karrär Soconom februar 2017 Utbldnng och kompetens vktgast för kvaltet socalt arbete Vlka är de vktgaste krtererna för kvaltet socalt arbete? Den frågan fck ett slumpmässgt urval av soconomer av Framtdens Karrär Soconom. Kunskap och kompetens samt möjlghet tll vdareutbldnng kom högst upp på lstan. KVALITET I SOCIALT ARBETE TEXT HANNA ENGSTRÖM En tredjedel av alla som deltog undersöknng kopplade hop kvaltet det socala arbetet med utbldnng och kunskap. Kompetent personal Man menade att handläggarna behöver ha relevant och gedgen utbldnng och bestta rätt kompetens. Många svar undersöknngen betonade att personalen behöver ha goda kunskaper nom stt område och det är vktgt att handläggarna ges möjlghet tll vdareutbldnng. Rätt grundutbldnng, erfarenhet och kontnuerlg kompetensutvecklng tror man kan borga för kvaltet det socala arbetet. Vkten av td Den näst största kategorn handlade om td. Td för att möta klenterna, td för att skapa relatoner och td för reflekton. Man menade också att det krävs td för att processa och kunna fatta bra beslut. Vdare är tden vktg för utbyte av kollegal kunskap och för att följa med forsknngen. Rättssäkerhet Det tredje området som man ansåg vktgt var rättssäkerhet, det vll säga en rättsordnng som skyddar ndvden mot övergrepp från samhället och andra ndvder. Någon underströk klenternas rätt tll rättssäkra bedömnngar, en annan poängterade att personalen behöver ha erfarenhet samt att arbetsbelastnngen måste vara rmlg så att rättssäkerheten kan bbehållas. Stöd från kollegor och lednng Det socala arbetet nnebär nte sällan svåra beslut och bedömnngar. Många undersöknngen ansåg att ett bra stöd från såväl kollegor som lednng är vktgt för att göra ett bra arbete. Stödet bör fnnas en lyssnande, närvarande och empatsk chef samt kontnuerlg handlednng. Bra uppbacknng, stödfunktoner och ett starkt ledarskap framhölls som relevanta nslag. Ett gott bemötande Det femte vktgaste krteret för att skapa kvaltet det socala arbetet ansåg man vara ett gott och professonellt bemötande gentemot klenterna. Det handlar om att möta dem på ett värdgt, respektfullt och empatskt sätt. KRITERIERNA FÖR KVALITET Fem topp för kvaltet socalt arbete: 1. Utbldnng, kunskap och kompetensutvecklng 2. Td att möta klenterna 3. Rättssäkra bedömnngar 4. Stöd och handlednng 5. Professonellt bemötande Webbaserad ntroduktonskurs om mäns våld mot kvnnor Länsstyrelserna, Natonellt centrum för kvnnofrd och Socalstyrelsen har tagt fram en webbkurs om mäns våld mot kvnnor och våld nära relatoner. Kursen är kostnadsfr och öppen för alla. Den ger grundläggande kunskap om våld och om samhällets ansvar med särsklt fokus på socaltjänstens arbete. Fakta varvas med flmade nslag med experter och yrkesverksamma från hela landet. Du kan gå kursen ensklt eller tllsammans med kollegor.

11 Framtdens Karrär Soconom februar Kompetensutvecklng är avgörande för det socala arbetets kvaltet Både Veronca Wolgast Karlberg, Stockholms stad och Ola Götesson, på FoUrum nstämmer soconomernas vktgaste krterer för kvaltet socalt, men vll lägga tll kontnutet, admnstratv avlastnng och td för reflekton. KVALITET I SOCIALT ARBETE TEXT ANNIKA WIHLBORG De fem faktorer som rankas högst undersöknngen är både kloka och vktga. Jag vll lägga tll kontnutet som en betydelsefull faktor för kvaltet det socala arbetet. Soconomer som stannar mnst ett par år på en arbetsplats Uppföljnngar behövs för att kunna dentfera systemfel, kompetensbrster eller organsatorska brster organsatonen hnner lära sg de lokala förutsättnngarna för att utöva stt yrke samt bygga upp ett nätverk av externa samarbetspartners, säger Veronca Wolgast Karlberg, avdelnngschef för stadsövergrpande socala frågor Stockholms stad. De hnner också fnnas tll en längre td för de klenter som behöver det. Klenterna uttrycker ofta hur vktgt det är att få träffa samma person och slppa börja om. Kontnuerlg uppföljnng Hon anser att en stor del av ansvaret för kvaltetsarbetet vlar på organsatonen och tllägger att samtlga socalförvaltnngar bör ha ett strukturerat kvaltetsarbete som nkluderar kontnuerlg uppföljnng och mplementerng av aktuella forsknngsresultat. Uppföljnngar behövs för att kunna dentfera systemfel, kompetensbrster eller organsatorska brster organsatonen. Uppföljnngar gör det också lättare att bedöma vlka metoder och nsatser som leder tll resultat för klenterna varje specfk organsaton. Ytterlgare en väsentlg del av kvaltetsarbetet är att det fnns td för kompetensöverförng och erfarenhetsutbyte kollegor emellan, säger Veronca Wolgast Karlberg. Avlastnng och td för reflekton De fem faktorer som toppar lstan undersöknngen hänger hög grad hop. För att kunna ge klenten ett professonellt bemötande krävs tll exempel td för att verklgen möta klenten. Jag anser att de tre mest avgörande faktorerna för en genomgående hög kvaltet det socala arbetet är admnstratv avlastnng för soconomer, regelbunden td för reflekton och kontnuerlg kompetensutvecklng, säger Ola Götesson, utvecklngschef på FoUrum, som arbetar med att utveckla kvalteten nom socaltjänsten Jönköpngs län. Han framhåller även att en sund männskosyn och syn på socalt arbete utsatta grupper främjar kvalteten Ett löpande kvaltetsarbete bör genomsyra hela verksamheten det socala arbetet. Ett strukturerat samarbete med skolan, polsen, hälsooch sjukvården och andra samhällsaktörer är ytterlgare en faktor som talar för en god kvaltet. Ett löpande kvaltetsarbete bör genomsyra hela verksamheten, det bdrar tll att dentfera förbättrngsmöjlgheter och att ständgt utveckla det socala arbetet utfrån aktuella forsknngsresultat och klenternas efterfrågan, säger Ola Götesson. Eksjö kommun söker Soconom tll mottagnngsfunkton nom barn och unga Socalsekreterare tll utrednngsgrupp och tll placerngsgrupp Handläggare nom vuxen psykatr Ola Götesson, utvecklngschef på FoUrum, som arbetar med att utveckla kvalteten nom socaltjänsten Jönköpngs län. Veronca Wolgast Karlberg, avdelnngschef för stadsövergrpande socala frågor Stockholms stad. Kontaktperson Carna Andersson Myndghetsschef tfn Läs mer om tjänsterna på:

12 12 Framtdens Karrär Soconom februar 2017 Framtdens Karrär Soconom utser Årets soconom! För att lyfta fram värdet av och uppmärksamma det vktga socala arbetet som soconomer hela Sverge har utfört under de senaste åren utser Framtdens Karrär Soconom Årets soconom. ÅRETS SOCIONOM Under de senaste åren har soconomer Sverge gjort en mycket stor nsats nom socalt arbete och hela svenska samhället. V vll med utmärkelsen ge uppmärksamhet tll alla soconomers vktga arbete. Under december 2016 publcerade v en uppmanng tll soconomer, på soconomkarrar.se och på vår facebooksda facebook.com/soconomkarrar, att ge sna förslag på vlka de ansåg skulle bl årets soconom, den soconom som bör uppmärksammas extra för sna nsatser nom det socala arbetet under V är väldgt tacksamma att v har fått så många nomnerngar. Soconomerna får utse Urvalsprocessen har blvt angenämt svår eftersom v fått så många bra förslag från er. Eftersom n är de mest kunnga nom socalt arbete behöver v hjälp från er för att utse årets soconom; en soconom som sn yrkesutövnng 2016 har gjort stora nsatser nom det socala arbetet. SÅ HÄR KOMMER URVALSPROCESSEN ATT GÅ TILL: V publcerar de fem bästa förslagen från er mtten av februar på soconomkarrar.se och våra socala meder. Under to dagar röstar n på den soconom som n tycker ska bl årets soconom. Under mars tllkännager v vem som blr årets soconom. Tack för er medverkan och hjälp! /Framtdens Karrär Soconom Relatonsskapande och varatonsrkt som fältassstent För Alexandra Ardn, som tog soconomexamen 2010, passar arbetet som fältassstent perfekt började hon arbeta som fältassstent på Södermalm Stockholm och ngår numera ett team med fem fältassstenter som arbetar både dag och kväll, bland annat ute på skolor. FÄLTASSISTENT TEXT ANNIKA WIHLBORG Tdgare har Alexandra Ardn arbetat på bland andra Kronofogdemyndgheten och som utredare nom socaltjänsten. Efter fyra år som utredare på socaltjänsten, med fokus på vuxna med mssbruksproblematk, kände jag att jag vlle ägna mg mndre åt admnstraton och mer åt att bygga relatoner med männskor ute på fältet. Jag har tdgare arbetat deellt med ungdomar, bland annat va Tjejjouren. Därför kändes det vktgt att få arbeta heltd med unga, prmärt högstadeåldern, säger Alexandra Ardn. Som fältassstent arbetar hon förebyggande genom uppsökande och relatonsskapande arbete med ungdomar hela stadsdelen. Fältassstenterna ngår socaltjänsten, men har ngen myndghetsutövande roll. De bedrver en nära samverkan med pols, skola, frtd och andra delar av socaltjänsten. Fältassstentens yrkesroll är mer dversferad och komplex än man från början kan tro Etablera relatoner Mna arbetsdagar varerar mycket, beroende på var jag befnner mg. Två dagar veckan är jag på två av stadsdelens högstadeskolor. Där är mtt uppdrag att fnnas tll hands för och skapa tlltsfulla relatoner med eleverna. Jag är en person de ska kunna vända sg tll med olka typer av tankar och problem. V arbetar också klasser krng alkohol, narkotka, socala meder eller andra aktuella ämnen. Att etablera relatoner med föräldrarna är en annan vktg del av mtt jobb. Jag är ofta med på föräldramöten och leder även en föräldragrupp, Älskade, förbannade tonårng, där föräldrar lär sg mer om hur tonårngar fungerar samt har ett erfarenhetsutbyte med varandra, säger Alexandra Ardn. Frhet under ansvar För att hantera arbetet som fältassstent är erfarenheter av barn- och ungdomsarbete en klar fördel. Att kunna möta såväl tonårngar som deras föräldrar med ett stort engagemang, kunskap och ntresse är vktgt. Eftersom fältassstenter oftast arbetar team så bör man trvas med det, lksom att arbeta många olka mljöer ute på fältet. Fältassstentens yrkesroll är mer dversferad och komplex än man från början kan tro. Att förmedla nformaton olka sammanhang och leda Alexandra Ardn, fältassstent på Södermalm Stockholm. grupper är en naturlg del av arbetet. Innehållet vår arbetsdag kan varera eftersom uppdraget nnefattar så mycket. Arbetet anpassas tll stor del utfrån ungdomarnas och föräldrarnas behov och kan varera mycket över td. Samtdgt bör man snabbt kunna anpassa sg tll oväntade stuatoner. Jag trvs med att det är ett arbete med mycket frhet under eget ansvar, säger Alexandra Ardn.

13 Brst på soconomer åtta av to kommuner Dagens Samhälle Ge so c al sek re te ra re bättre ar bets vll kor. Norra Skåne Soconomer får vänta på bättre arbetsmljö Sydsvenskan Lägre arbetsbelastnng och högre lön skulle göra myndghetsutövande arbeten nom socaltjänsten mer attraktva Framtdens karrär - Soconom Är du soconom och vll ha det där som alla pratar om men nte gör, välkommen tll oss! Det är brst på soconomer en majortet av Sverges kommuner. Samtdgt som arbetsstuatonen och vllkoren för dem som arbetar måste bl mycket bättre. V tänker bdra tll det. Att förbättra soconomernas vllkor och bdra tll en bättre omsorg är vår passon. Nu vll v bl fler. V söker dg som är soconom eller har annan relevant utbldnng. V kommer att ge dg långa och korta uppdrag med bättre vllkor än vad de flesta har dag. Så vll du arbeta med bättre vllkor, hör av dg! Vll du veta mer, kontakta Out Luro som är ansvarg för Zest Bemannng, telefon Eller regstrera dtt CV på så hör v av oss. Det här får du som är utbldad soconom hos oss. Sverges bästa arbetsgvare (Unversum 2014, 2015, 2016) Branschens bästa lön Stor frhet att välja arbetsplats Relevant vdareutbldnng Frskvård för 5 000:- per år Hälso- och lvsstlsprogram med Sverges bästa föredragshållare Prvat sjukvårdsförsäkrng En professonell och utvecklande gemenskap Socala program med kollegor Tydlga arbetsbeskrvnngar så att du vet vad som ngår och nte dtt uppdrag Mer fokus på kärnuppdraget och mndre på krngaktvteter som nte är relevanta Nya karrärmöjlgheter Zest Bemannng är är specalster på välfärden, erbjuder behörg välutbldad personal och har en passon för kvaltet. V erbjuder välutbldad och behörg personal tll många områden den svenska vården och välfärden. Som utbldad och erfaren soconom hos oss får du nte bara branschens bästa anställnngsvllkor. V drvs även av att ge dg bättre arbetsvllkor. När du hyrs ut fnns det en tydlg arbetsbeskrvnng för dtt uppdrag. Ambtonen är att du ska kunna lägga mer energ på att hjälpa männskor och mndre på krnguppgfter och admnstraton.

14 14 Framtdens Karrär Soconom februar 2017 Famljerättssoconom för barnets bästa Famljerättssoconom är en specalserad yrkesroll med barnens bästa fokus. Tll ansvarsområdena hör bland annat vårdnadsutrednngar med tngsrätten som uppdragsgvare och frvllga samarbetssamtal med separerade föräldrar krng vårdnaden av gemensamma barn. FAMILJERÄTTSSOCIONOM TEXT ANNIKA WIHLBORG Jag tog soconomexamen 1997 och har arbetat med famljerätt sedan Jag började på famljerättsbyrån Göteborg och arbetar sedan 2001 på Regon Gotland. Redan under soconomutbldnngen praktserade jag på famljerättsbyrån Göteborg och kände drekt att famljerätt var rätt område för mg, säger Joakm Blom, famljerättssoconom på Regon Gotland och ordförande FSR, Famljerättssoconomernas Rksförenng. Han genomför många frvllga samarbetssamtal och fungerar då som en oberoende medlare som hjälper separerade föräldrar att förebygga vårdnadstvster. Men den arbetsuppgft som tar mest td anspråk för Joakm Bloms del är vårdnadsutrednngar, då han utreder barnets lvsstuaton och tar n referensuppgfter från skola och förskola. Det känns gvande och menngsfullt att kunna hjälpa föräldrar Vårdnadsutrednngar Vårdnadsutrednngarna fyller en vktg funkton som beslutsunderlag samband med att föräldrar tvstar om vårdnaden av sna barn tngsrätten. De flesta barn som berörs av vårdnads-, boende- och umgängestvster är låg- eller mellanstadeåldern. Eftersom utrednngarna ska läsas av en annan myndghet så formulerar v oss på ett lte annorlunda sätt och skrver utfrån ett annat regelverk jämfört med andra utrednngar nom socaltjänsten. Det är därför en fördel om man tycker om att uttrycka sg skrft, säger Joakm Blom. Ett av skälen tll han trvs rollen som famljerättssoconom är att han arbetar med tydlgt barnfokus, det är alltd barnens bästa som står fokus, oavsett om han gör faderskapsutrednngar, medgvandeutrednngar nför en adopton eller handlägger andra typer av ärenden. För att trvas som famljerättssoconom är det en fördel om man har ett vsst jurdskt ntresse eftersom mycket av arbetet grundar sg på föräldrabalkens paragrafer. Tålamod samband med samarbetssamtal och utrednngsarbete är också tll stor hjälp. Menngsfullt hjälpa föräldrar De frvllga samarbetssamtalen är en ntressant omväxlng tll utrednngsarbetet. Det känns gvande och menngsfullt att kunna hjälpa föräldrar som på eget ntatv sökt sg ht och vll ha mn hjälp att förebygga en vårdnadstvst. En av fördelarna med att arbeta som famljerättssoconom är att jag relatvt snabbt ser resultat av mtt arbete, det känns verklgen att jag Joakm Blom, famljerättssoconom på Regon Gotland och ordförande FSR, Famljerättssoconomernas Rksförenng. Foto: Lnda Berglund kan göra en vktg nsats för barn och deras famljer. Eftersom man träffar många barn arbetet som famljerättssoconom så har man förstås nytta av att tdgare ha arbetat med barn, säger Joakm Blom. FÖLJ UPPLADDNINGEN PÅ #SOCIONOMDAGARNA Stockholmsmässan Mötesplatsen för kvalfcerat socalt arbete Soconomdagarna är tllbaka den oktober 2017! Även år får v ta del av högaktuella talare och ämnen 8 parallella spår utställnng nätverkande paneldskussoner och mycket mera Arrangör: I samarbete med: Organseras av: Anmäl dg på

15 Framtdens Karrär Soconom februar Dgtalserng underlättar vardagen för socaltjänstens medarbetare Samhällets dgtalserngsutvecklng är både en utmanng och en möjlghet för socaltjänsten, nte mnst arbetet med att effektvsera vardagen för sna medarbetare, förbättra servce nvån gentemot medborgarna och bdra tll att socalsekreterare kan lägga mndre td på admnstraton och mer td på klentnära socalt arbete. DIGITALISERING I SOCIALTJÄNSTEN TEXT ANNIKA WIHLBORG Det är angeläget att öka socaltjänstens dgtalserngstakt eftersom det effektvserar handläggnng och admnstraton och bdrar tll att medarbetarna kan nyttja sn kompetens på ett smartare sätt. Dokumentatonstjänster och verksamhetssystem är två exempel på satsnngar som kan spara mycket td det daglga arbetet, säger Maln Maln Ekman Aldén, tf general drektör på Myndgheten för delaktghet. Foto: MFD Ekman Aldén, tf generaldrektör på Myndgheten för delaktghet. Ytterlgare en vktg aspekt av socal tjänstens dgtalserng är, enlgt Maln Ekman Aldén, att det ger klenterna ett ökat nflytande och självbestämmande. Dgtalserngen nnebär också att anhörga kan nvolveras mer de nsatser som genomförs. Förbättra arbetsmljön För att öka dgtalserngstakten krävs ökad samverkan mellan kommuner. I Dgtalserngen effektvserar handläggnng och admnstraton Jämtlands län samverkar exempelvs flera kommuner krng utvecklngen av gemensamma dgtala tjänster. Eftersom Sverges kommuner har olka förutsättnngar krävs ökad samverkan för att så många som möjlgt ska kunna ta del av dgtalserngen. Det är också vktgt att det fnns en förståelse bland socaltjänstens medarbetare av hur dgtalserngen kan utveckla verksamheten, säger Maln Ekman Aldén. Hon anser även att dgtala tjänster kan bdra tll att förbättra socalsekreterarnas arbetsmljö. Den td de sparar på att använda dgtala system kan stället läggas på klentarbete. Maln Ekman Aldén poängterar att dgtalserngen även är en nödvändghet för att socaltjänsten ska klara av att ge servce tll det ökade antalet äldre runtom landet. Dgtalt processtöd Hösten 2016 nvgde v ett dgtalt processtöd nom vår barn- och ungdomsenhet. Tanken är att lknande processtöd så smånngom ska mplementeras hela vår organsaton. Bakgrunden är att v vll underlätta arbetet och spara td åt våra medarbetare som ofta är högt belastade. Om en medarbetare exempelvs hanterar ett akut omhändertagande så ska man med ett enkelt knapptryck kunna plocka fram allt relevant handläggnngsstöd som behövs för arbetet, säger Jon Rydholm, chef för myndghetsutövnngen på socal tjänsten Nässjö kommun. I det dgtala processtödet arbetar medarbetaren sn ordnare t-mljö. Processtödet vsualserar handläggnngsprocessens olka steg och länkar sedan användaren vdare tll natonella handböcker och de lokala och regonala rktlnjer och rutner som styr och stödjer arbete varje steg. Genom att samla merparten av den nformaton som handläggarna behöver tll vardags ett sånt här system lägger våra handläggare betydlgt mndre td på att leta nformaton eller fråga sg fram. Det blr lättare att göra rätt och underlättar ntroduktonen väldgt mycket, säger Jon Rydholm. Ökad samverkan Hans råd tll andra kommuner är att avsätta den td och de resurser som krävs för att desgna och ntroducera ett dgtalt processtöd, samt att alltd nvolvera medarbetarna varje steg av utvecklngen och mplementerngen. Att slutanvändaren av systemet är delaktg stärker sammanhållnngen på Jon Rydholm, chef för myndghetsutövnngen på socal tjänsten Nässjö kommun. Foto: Danel Wktorsson Samverkan kommuner emellan är en nyckelfaktor för en framgångsrk dgtalserng av socaltjänsten arbetsplatsen och höjer kvalteten på slutprodukten, nte mnst vad gäller användarvänlgheten. Samverkan kommuner emellan är ytterlgare en nyckelfaktor för en framgångsrk dgtalserng av socaltjänsten. Eftersom de flesta kommuner har lkartade behov grunden så fnns det ngen anlednng för varje enskld kommun att själva uppfnna hjulet, säger Jon Rydholm. Vll du ha en vktg roll arbetet med nternatonella adoptoner? V söker dg som är van att ha ett barnperspektv dn yrkesroll och vll ha en vktg roll arbetet med nternatonella adoptoner. Annonsen httar du på vår webbplats: Välkommen med dn ansökan senast den 17 februar I tjänsten ngår bland annat tllsyn av svensk adoptonsförmedlng både Sverge och utlandet samt att förmedla kunskap om adoptoner tll andra yrkesverksamma.

16 16 Framtdens Karrär Soconom februar 2017 Soconomkonsulter kan utveckla det socala arbetet Genom att tllvarata konsulternas externa perspektv och erfarenhet kan de bland annat bdra tll att utveckla organsatonen när de befnner sg ute på uppdrag. 38 procent av soconomerna anser att bemannngs- och konsultföretagen bdrar tll det socala arbetet. BEMANNINGS- OCH KONSULTFÖRETAGEN TEXT ANNIKA WIHLBORG Soconomkonsulter från bemannngsföretag kan ofta bdra med värdefull yrkeserfarenhet och erfarenhet från andra arbetsgvare som kan bdra tll att utveckla vårt arbetssätt och vår organsaton. Soconomkonsulternas erfarenheter kan även bdra tll våra medarbetares kompetensutvecklng, säger Elsabeth Carlander Blom, förvaltnngschef för omsorg och stöd Ragunda kommun. Identfera förbättrngsmöjlgheter Hennes råd tll andra kommuner som anltar soconomkonsulter är att lägga td på att få konsulten att känna sg välkommen och nkluderad personalgruppen samt att vsa ntresse för att verklgen tllvarata deras erfarenhet och kompetens. Andra råd är att vara så tydlg som möjlgt kravställnngen krng vlken typ av konsult n efterfrågar och att nte tveka att byta ut konsulten om n nte är nöjda. Eftersom soconomkonsulter kommer tll nya uppdragsgvare med ett utfrånperspektv kan de även dentfera förbättrngsmöjlgheter våra arbetssätt och rutner. Var lyhörd för deras synpunkter och feedback, det kan defntvt hjälpa organsatonen att utvecklas, säger Elsabeth Carlander Blom. Snabb lösnng på behov Huruvda man anser att soconomer från bemannngsföretag bdrar tll det socala arbetet beror nog mycket på vlka förutsättnngar den ensklda organsatonen har. Den främsta styrkan med soconomkonsulter är att de erbjuder en snabb lösnng på kompetensbehov. Soconomer från bemannngsföretag kan även bdra tll att förbättra arbetsmljön eftersom de avlastar de anställda soconomerna, säger Ulf Norberg, socalchef Vännäs kommun. BIDRAR BEMANNINGSFÖRETAGEN TILL DET SOCIALA ARBETET? Anser du att bemannngs- och konsultföretagen för soconomer bdrar tll det socala arbetet? Ja Nej 38% 62% Ulf Norberg, socalchef Vännäs kommun. Nackdelar med bemannngssoconomer är, enlgt Ulf Norberg, att de bdrar tll en mnskad kontnutet det socala arbetet och att det ofta kostar mer att hyra n en konsult än att anställa en soconom. Utföra uppdrag självständgt En fördel är att v samband med arbetstoppar snabbt kan rnga n en kompetent soconom som kan utföra ett uppdrag självständgt. Det är också en fördel att det är relatvt lätt att få tag på soconomer med specfka spetskompetenser som kan behövas för ett avgränsat uppdrag, säger Ulf Norberg. Bemannngsföretagens bdrag tll det socala arbetet Förstärknng, utvecklng och nya nfallsvnklar 38% av soconomerna anser att bemannngs- och konsultföretagen bdrar tll det socala arbetet. Här följer soconomernas svar på vlket sätt de bdrar tll det socala arbetet. KONSULTERNAS BIDRAG TEXT HANNA ENGSTRÖM Allra tydlgast är konsulternas betydelse för bemannngen. Det handlar om allt från tllfällga toppar tll vakanser som nte fylls. Avlastar och förstärker Konsulterna hjälper tll att mnska arbetsbelastnngen genom att fylla vakanser, förstärka och stötta. Flera menar att konsulterna är nödvändga när det är underbemannat och att de erbjuder en välkommen avlastnng. Många är tacksamma att de kan rycka n och bdra. Andra är mer nne på att konsulterna är ett nödvändgt ont på grund av den brstfällga bemannngsstuatonen men att man ska sträva efter att lösa stuatonen med den personal som fnns. Drver på utvecklngen Många menar också att konsulternas närvaro på arbetsplatsen utmanar kommunerna att bl mer attraktva som arbetsgvare. Konsulterna bdrar tll att höja statusen på soconomyrket och drver på löneutvecklgen. Konkurrensen från konsulterna kan även resultera att arbetslednngen behöver anstränga sg mer för att behålla befntlg personal och därmed deras kompetens genom att erbjuda bättre arbetsvllkor. En nytt perspektv Soconomerna undersöknngen upplever att konsulterna bdrar med vktg nput tll verksamheten, kan komma n med nya ögon och andra nfallsvnklar. Konsultrollen sg gör det också möjlgt att fokusera på ett annat sätt, en person uttryckte att de kan koncentrera sg på det socala arbetet och slpper onödga möten. Snabb handläggnng, effektva nsatser och möjlghet att komplettera befntlg Konsulterna hjälper tll att mnska arbetsbelastnngen genom att fylla vakanser, förstärka och stötta verksamhet var andra aspekter som man anser att de bdrar med. Hög kompetens Slutlgen menade ett flertal personer att konsulterna bdrar med hög kompetens. Man framhöll erfarenhet och god kunskap, vssa fall spetskompetens. Bland svaren återfanns även åskten att konsulterna kan vsa på nya lösnngar och bdra med trygghet och nspraton utfrån sn erfarenhet. KONSULTERNAS BIDRAG Konsulternas bdrag tll det socala arbetet: 1. Avlasta och förstärka personalen 2. Drva på utvecklngen för högre status och bättre löner 3. Nya nfallsvnklar, effektva nsatser 4. Hög kompetens och erfarenhet

17 Framtdens Karrär Soconom februar Marell arbetar med ekonomskt bstånd Att arbeta med ekonomskt bstånd på en socalförvaltnng är ett socalt arbete som handlar om så mycket mer än att enbart betala ut pengar tll de medborgare som behöver försörjnngsstöd. Att stötta klenterna deras strävan att så smånngom bl självförsörjande är också en vktg uppgft. EKONOMISKT BISTÅND TEXT ANNIKA WIHLBORG Jag trvs med att arbeta med ekonomskt bstånd eftersom det nte nnebär några längre handläggnngstder eller långdragna ärenden. Efter att ha provat på olka arbetsområden nom socaltjänsten så kände jag att ekonomskt bstånd är ett bra område för mg som fortfarande är relatvt ny som soconom, säger Marell Ekholm, som började arbeta på socalförvaltnngen Ragunda kommun drekt efter soconomexamen Där fck hon prova på att arbeta flera av socalförvaltnngens verksamheter, bland annat barn och famlj och ekonomskt bstånd. I ett och ett halvt år har hon nu arbetat med ekonomskt bstånd på heltd Bräcke kommun. Självständgt arbete med klenten Marell Ekholm fastnade för just ekonomskt bstånd eftersom det ger henne en möjlghet att arbeta självständgt med att handlägga de klenter hon ansvarar för. Hon träffar alla sna klenter en gång månaden, vlket nkluderar alltfrån unga vuxna tll pensonärer. Det absolut bästa med mtt jobb är när en klent hör av sg och berättar att de fått jobb och därmed blvt självförsörjande Mn arbetsdag nleds med en tmmes telefontd på morgonen. Därefter har jag ofta två eller tre klentbesök nbokade per dag. Jag lägger också relatvt mycket td på admnstraton, vlket jag trvs med. I samråd med klenten skrver jag genomförandeplaner som ska hjälpa dem att bl självförsörjande. Jag lägger också en del td på samverkan med andra aktörer, exempelvs Arbetsförmedlngen, Försäkrngskassan, A-kassan och SFI. Ekonomskt bstånd handlar mycket om samverkan, att varje part bdrar med sn del, säger Marell Ekholm. För att trvas med att arbeta nom ekonomskt bstånd är det, enlgt Marell Ekholm, en fördel om man gllar kombnatonen av klentkontakter, kontakter med andra myndgheter och självständgt admnstratvt arbete. Empatsk förmåga och en flexbltet nför att akuta ärenden kan förändra upplägget på arbetsdagen är också bra att ha. Hjälpa tll självförsörjande Hon rekommenderar särsklt ekonomskt bstånd för soconomer som är relatvt nyutexamnerade eftersom det är ett verksamhetsområde som ger en bred erfarenhet av att arbeta självständgt och möta olka klenter. Jag har bland annat stärkt mn kompetens krng samtalsmetodk. Jag jobbar även mycket med att tolka socaltjänstlagen på olka sätt när jag handlägger ansöknngar om ekonomskt bstånd. Det absolut bästa med Marell Ekholm arbetar med ekonomskt bstånd Bräcke kommun. mtt jobb är när en klent hör av sg och berättar att de fått jobb och därmed blvt självförsörjande. Det är en härlg känsla som verklgen betyder mycket för mg, säger Marell Ekholm.

18 18 Framtdens Karrär Soconom februar 2017 Psykoterap ger soconomer möjlghet att arbeta terapeutskt Dana Segerstedt, som arbetade nom socaltjänsten de första åren efter soconomexamen, vlle öka sn förståelse för hur männskor fungerar och arbeta med terap. Hon bestämde sg därför för att utblda sg tll legtmerad psykoterapeut och arbetar sedan många år tllbaka på en barnpsykatrsk mottagnng nom Norrbottens läns landstng. PSYKOTERAPI TEXT ANNIKA WIHLBORG Jag tog soconomexamen 1975 och började mn karrär som socalsekreterare Göteborg och senare Luleå. Därefter fck jag ett vkarat på BUP Boden som så smånngom blev en fast tjänst. Under mna första år på BUP gck jag den grundläggande psykoteraputbldnngen steg 1 och senare även steg 2, säger Dana Segerstedt, som har en tjänst som legtmerad barn- och ungdomspsykoterapeut och handledare psykosocalt behandlngsarbete, och är anställd på BUP-mottagnngen Luleå-Boden. Att utblda sg tll legtmerad psykoterapeut är en process som ofta tar många år. Man utbldar sg och arbetar parallellt med patenter sn verksamhet. En psykoterapeututbldnng öppnar defntvt upp nya karrärvägar för soconomer Lyssna, förstå och htta lösnngar Kravet är att man ska arbeta mnst två år mellan steg 1 och steg 2 utbldnngen och genomgå åtskllga tmmar egen terap, vlket ger ett perspektv på hur det är att vara patent. För att trvas som psykoterapeut är det en fördel om man gllar att lyssna tll, förstå och bland htta en lösnng på männskors problem. Drvkraften att vlja förstå och förbättra stuatonen för patenter är en förutsättnng det här yrket. Samtdgt ska man klara av att lyssna på patenter som delar med sg av svåra upplevelser, säger Dana Segerstedt. Många psykoterapeuter är egna företagare med egen praktk. Andra arbetar nom barn- eller vuxenpsykatrn eller på vårdcentral. Dana Segerstedt anser att erfarenheter från socaltjänsten är mycket användbara för soconomer som vll vdareutblda sg tll psykoterapeuter. Dana Segerstedt, legtmerad psykoterapeut på BUP-mottagnngen Luleå-Boden. När det vänder för en patent Den faktor som gör att hon verklgen trvs med stt arbete är möjlgheten att se när stuatonen vänder för en patent som exempelvs haft sucdala tankar eller mått mycket dålgt på annat sätt. En psykoterapeututbldnng öppnar defntvt upp nya karrärvägar för soconomer. Som legtmerad psykoterapeut förstår du psykatrns språk och kan arbeta många olka delar av psykatrn. Du kan även arbeta som chef. Soconomer som även är psykoterapeuter är den enda yrkeskategorn psykatrn som har den värdefulla socalrättslga kompetens som man ofta har nytta av arbetet, nte mnst när man stöttar kollegor, läkare, psykologer och andra yrkeskategorer nom bland annat psykatrn men även nom andra delar av hälso- och sjukvården samt kommunen, säger Dana Segerstedt. Socalförvaltnngen Kontrasterna en levande kommun gör alla dagar bättre. Välkommen tll Smrshamns kommun på Österlen. V söker soconomer! För mer nfo: smrshamn.se Indvd- och famljeomsorgen Tranås kommun söker Socalsekreterare x 1 nrktnng ensamkommande barn Flyktngsekreterare x 2

19 Framtdens Karrär Soconom februar % av soconomerna: Fnns ngen bra kultur att larma om brster det socala arbetet 59 procent av soconomerna anser nte att det fnns någon bra kultur hos deras arbetsgvare för att larma om brster det socala arbetet. Enlgt Framtdens Karrär Soconoms undersöknng den januar 2017 bland ett slumpmässgt urval av soconomer Sverge. TYSTNADSKULTUR TEXT ANNIKA WIHLBORG På många arbetsplatser saknas det öppenhet för att dskutera brster och problem socaltjänsten. Undersöknngsresultatet är alarmerande och uppseendeväckande, men nte helt oväntat. Forsknng från Stockholms unverstet vsar att drygt hälften av alla soconomer nte vågar larma om brster det socala arbetet. Problemet med tystnadskultur socaltjänsten har funnts länge, men det senaste året har det uppmärksammats mer, vlket förstås är postvt, säger Maln Fröjmark, Undersöknngsresultatet är alarmerande och uppseendeväckande, men nte helt oväntat ordförande Akademkerförbundet SSR Stockholm, facklgt ombud och just nu tjänstledg från stt arbete som socalsekreterare på ungdomsenheten Rnkeby-Ksta stadsdelsnämnd. Hon menar att tystnadskulturen främst orsakas av de lednngs- och styrsystem som tllämpas nom socaltjänsten, där kortsktga budgetmål har blvt ett mått på hur väl medarbetarna utför stt arbete. Att hålla sg tll budgeten upplevs som vktgare än att göra ett bra jobb, vlket leder tll att många medarbetare nte larmar om problem arbetet. Öppenhet utvecklar verksamheten Maln Fröjmark understryker vkten av ett öppet klmat, nte mnst för arbetsmljöns skull. När medarbetarna känner att de vågar ventlera och dskutera små och stora problem ökar förtroendet för cheferna. Dessutom stärks känslan av att kunna påverka stt eget arbete. Man tllvaratar även soconomernas kompetens och sgnalerar att deras synpunkter är en värdefull resurs som kan bdra tll att utveckla verksamheten. En öppen kultur bdrar tll ökad trvsel på jobbet och därmed även mnskad personalomsättnng, säger hon. För att åtgärda problemet krävs att chefer och poltker låter verksamhetens behov gå före budget, att man lyfter budgetansvaret från handläggarna tll chefer och poltker samt att socaltjänsten mndre utsträcknng drvs av kortsktga budgetmål. Det tar td att bygga upp en kultur som baseras på tllt, där medarbetare vågar dela med sg av synpunkter, problem och Maln Fröjmark, ordförande Akademkerförbundet SSR Stockholm. förbättrngsförslag, men synergeffekterna av en sådan kultur är många. Det är vktgt att förändrngen börjar hos FINNS DET EN BRA KULTUR FÖR ATT LARMA OM BRISTER? Anser du att det fnns en bra kultur hos dn arbetsgvare för att larma om brster det socala arbetet? Ja Nej 41% poltker och chefer, först därefter kan den sprdas tll medarbetarna, säger Maln Fröjmark. 59% V ger dg stöd och valfrhet jobbet Kontakta oss på eller soconom@prvard.se Frågor? Rng oss på

20 20 Framtdens Karrär Soconom februar 2017 Hoppfull bld av den socala barnavården Den socala barnavården har stått mycket fokus på senare år, nte mnst på grund av att många verksamheter haft svårt att behålla sna medarbetare. Många soconomer som arbetar nom den socala barnavården efterlyser en postv och konstruktv motvkt tll det negatva nyhetsflödet. Boken Utreda barn, unga & famljer en hoppfull bok om ett angeläget arbete fyller just den funktonen. BARN- OCH UNGDOMSVÅRD TEXT ANNIKA WIHLBORG Idén tll den här boken fck jag när v arrangerade utbldnngar för socalsekreterare som är verksamma den socala barnavården. I samband med utbldnngarna dskuterade v de utmanngar och svårgheter, men även de möjlgheter som arbetet medför. Deltagarna skrev egna texter på temat och dén att låta texterna ngå en bok föddes, säger Susanne Björk, soconom, studerektor för uppdragsutbldnngar på Ersta Sköndal högskola och författare tll boken. Erfarenhetsbaserad kompetens Hennes målsättnng är att boken ska fungera som stöd och nspraton för socalarbetare och soconomstudenter. Boken ska nge hopp och förmedla en bld av det goda socala arbetet. Många blvande och yrkesverksamma soconomer värdesätter att kunna spegla sg kollegors yrkeserfarenheter. I den socala barnavården har den erfarenhetsbaserade kompetensen hamnat mer fokus på senare td. Det fnns ett behov av att sätta ord på medarbetarnas professonella kunnande, vlket mn bok förhoppnngsvs Jag hoppas att fler socalsekreterare den socala barnavården framtden får lägga mer td på relatonsskapande arbete kan bdra tll. Jag ser också gärna att den förmedlar socalsekreterarnas goda yrkeskunnande och ger den socala barnavården den hoppfullhet den förtjänar, säger Susanne Björk. Ökad kontnutet behövs Den socala barnavårdens största utmanng är, enlgt Susanne Björk, att lyckas behålla sna medarbetare. I Susanne Björk, soconom, studerektor för uppdragsutbldnngar på Ersta Sköndal Högskola och författare tll boken Utreda barn, unga & famljer En hoppfull bok om ett angeläget arbete. dagsläget arbetar många soconomer en relatvt kort td nom barnavården och på senare år har socalförvaltnngarnas svårgheter att rekrytera och behålla personal fått mycket uppmärksamhet. Ett postvt ntatv som kan bdra tll en ökad kontnutet organsatonerna är det faktum att många barnavårdsverksamheter satsar på specalstsoconomer, erfarna soconomer som agerar stöd, handledare och mentorer åt sna kollegor, utan något formellt chefsansvar. Jag hoppas också att fler socalsekreterare den socala barnavården framtden får lägga mer td på relatonsskapande arbete, som alltd utgjort grunden det socala arbetet, nte mnst med famljer, säger Susanne Björk. Orsak tll otrygghet: Brster organsaton och lednng samt rskmljö 16% av soconomerna känner sg nte trygga på sn arbetsplats stt socala arbete. Sffran kan tyckas låg men det motsvarar ett stort antal soconomer. OTRYGGHET PÅ ARBETSPLATSEN TEXT HANNA ENGSTRÖM De två främsta anlednngarna tll att soconomer upplever en otrygghet berör organsatonen och lednngen. KÄNNER DU DIG TRYGG PÅ DIN ARBETSPLATS? Känner du dg trygg på dn arbetsplats dtt socala arbete? Ja Nej 16% Brst på rktlnjer och stöd Hälften av svarspersonerna den första kategorn framhåller avsaknad av rutner vd beslutsfattande, oklara rktlnjer samt nkompetent lednng och att chefer och nämnd nte tar tllräcklgt ansvar. Underbemannng, brstande samarbete och för få som har tllräcklg erfarenhet är andra faktorer som skapar otrygghet arbetet. Resterande personer den här kategorn betonar att de saknar stöd från lednngen och lämnas ensamma med svåra ärenden. 84% Jag får nte det stöd jag behöver, jag är utlämnad tll mg själv beslut och utförande Man saknar någon att bolla med och att cheferna nte backar upp. Man upplever en otrygghet över att lednngen nte ställer sg bakom en. En person säger: Jag får nte det stöd jag behöver, jag är utlämnad tll mg själv beslut och utförande. Daglg rskmljö En relatvt stor grupp upplevde att arbetet sg var otryggt. Man menar att yrkesrollen är utsatt och som soconom befnner man sg daglgen en rskmljö. Någon framhöll att rutnerna vd hembesök är dålgt utformade och en annan person sa att v har nte rätt förutsättnngar att utföra ett rättssäkert arbete. Hot och stress I den näst mnsta kategorn uttryckte man en otrygghet på grund av hot och våld från klenter. Någon hade tll och med blvt hotad två gånger. Därefter nämnde man stress som en faktor som skapade otrygghet. Stressen och pressen kunde orsakas av för mycket ansvar, underbemannng eller ormlga förväntnngar. ANLEDNINGAR TILL OTRYGGHET Anlednngar tll otrygghet på arbetsplatsen 1. Brster organsatonen oklara rktlnjer, nkompetens, underbemannng 2. Inget av stöd från chef och lednng 3. Utsatt yrkesroll 4. Hot och våld 5. Stress och press

21 Framtdens Karrär Soconom 21 februar 2017 Soconomutbldnng bra grund för chefskarrär Försäkrngskassans generaldrektör Ann-Mare Begler, som tog soconomexamen 1979, har gjort chefskarrär nom staten. Hon har många råd tll soconomer som vll arbeta statlgt och utvecklas som chef. Ann-Mare Begler har tdgare också vart generaldrektör för Skolnspektonen samt arbetat på Rkspolsstyrelsen, Socalstyrelsen och på Brottsförebyggande rådet. CHEF- OCH LEDSKAP TEXT ANNIKA WIHLBORG Soconomutbldnngen är bred och ger en lka bra grund för arbete på myndgheter som nom socaltjänsten. Soconomer är en attraktv yrkesgrupp på många myndgheter och den statlga sektorn erbjuder en mängd olka karrärmöjlgheter för soconomer. Såväl specalserade myndgheter som Som chef offentlg sektor är det vktgt att vara uppdrags- och resultatorenterad Krmnalvården, Socalstyrelsen och Statens Insttutonsstyrelse erbjuder ntressanta yrkesroller för soconomer, men även på de större myndgheterna, exempelvs Försäkrngskassan, Arbetsförmedlngen eller Mgratonsverket, fnns många olka karrärvägar att välja mellan, säger Ann-Mare Begler. Gå ett ledarskapsprogram Ann-Mare Beglers råd tll soconomer som vll utvecklas nom chef- och ledarskap är att ta små steg början, genom att söka ett chefsjobb första lnjen, tll exempel som projektledare. Det ger dg en möjlghet att prova på lvet som chef och en känsla för om du vll satsa på en framtda ledarskapskarrär. Att vlja utvecklas karrärmässgt behöver nte nödvändgtvs nnebära att bl chef. Somlga är mer lämpade att bl specalst eller byta tll en annan arbetsplats eller yrkesroll. Det kan bara du själv avgöra genom att skaffa dg egna erfarenheter av ledande roller. Jag rekommenderar även soconomer som vll utvecklas nom chef- och ledarskap att ta vara på möjlgheten att gå de ledarskapsprogram som många arbetsgvare erbjuder, både nom socaltjänsten och på myndgheter. Det ger dg en grundläggande och mycket användbar kompetensutvecklng som kan lägga grunden för en framtda chefskarrär, säger Ann-Mare Begler. Goda relatoner och arbetsglädje Ett bra ledarskap karakterseras, enlgt Ann-Mare Begler, av förmågan att skapa goda relatoner med och arbetsglädje bland sna medarbetare, att kunna formulera tydlga verksamhetsmål samt att, på ett pedagogskt sätt, förklara målen på ett sätt som alla medarbetare kan ta tll sg. Att vara lagom förstående och empatsk gentemot sna medarbetare samt att alltd sätta medborgarna fokus är andra avgörande egenskaper för chefer offentlg sektor. Som chef offentlg sektor är det vktgt att vara uppdrags- och resultatorenterad. Eftersom v fnanseras med skattemedel så gäller det att alltd vara tydlg med vad man vll uppnå med Ann-Mare Begler, generaldrektör Försäkrngskassan. Foto: Per Groth verksamheten. En bra chef bör även vara trygg sg själv och ha en god självkännedom. En fördel för soconomer med erfarenhet av socalt arbete är att den typen av arbete bdrar tll en god självkännedom och en nyttg erfarenhet av att arbeta med mänsklga relatoner fokus. Det har man stor nytta av som chef, säger Ann-Mare Begler. Skaffa dg en mentor Hon anser att man nte bör vara rädd att tacka nej tll ett chefsjobb om det nte känns helt rätt, även om man är smckrad över att bl tllfrågad och gärna vll ta vara på de möjlgheter som dyker upp. Om du har ett genunt ntresse för ledarskap så kan du vara säker på att en ny möjlghet dyker upp så smånngom. Ett råd är att nte bl chef för sna tdgare kollegor. Man bör också vara beredd på att chefsjobbet kan vara ntensvt och stundtals krävande. Skaffa dg en mentor som du känner förtroende för och kan dskutera saker och tng med, säger Ann-Mare Begler. NYTT ÅR, NYA MÖJLIGHETER. HÖGRE LÖN, FLEXIBLA ARBETSMÖJLIGHETER. alt arbete! Dn samarbetspartner nom soc V behöver fler soconomer! Rng Johan på Unttled-1 1 Stockholm Göteborg Malmö Örebro :09

22 22 Framtdens Karrär Soconom februar 2017 Förste socalsekreterare ger beslutsstöd I Framtdens Karrär Soconoms undersöknng svarar 63 procent av soconomerna att de får tllräcklgt med stöd från sn arbetslednng vd svåra beslut. Eftersom en vktg del av soconomyrket nnebär att fatta svåra beslut borde sffran vara högre. STÖD VID SVÅRA BESLUT TEXT ANNIKA WIHLBORG 63 procent är en acceptabel sffra, men den borde vara mycket högre. Alla soconomer har rätt tll stöd samband med svåra beslut. En vktg del av soconomyrket är just att fatta svåra beslut och eftersom soconomexamen på senare år blvt allt mer teoretsk är efterfrågan på beslutsstöd och nära arbetslednng hög, nte mnst bland relatvt nyutexamnerade soconomer. Även erfarna socalsekreterare är behov av stöd vd svåra beslut, säger Sofa Frederksen Angervall, enhetschef för barn och unga på socaltjänsten Kungsbacka kommun. FÖRSTE SOCIALSEKRETERARE En förste socalsekreterares främsta ansvarsområde är att stötta sna kollegor med arbetslednng och beslutsstöd samt vara processbärare mellan olka enheter på förvaltnngen. Förste socalsekreterare stöttar både nya och erfarna socalsekreterare och fungerar som ett lättllgänglgt stöd det daglga arbetet. En förste socalsekreterare fungerar som ett vktgt komplement tll enhetschefen eftersom de har td och resurser att arbeta nära sna kollegor på daglg bass. Socaltjänsten Kungsbacka kommun har valt att ha mellan en och två förste socalsekreterare vd respektve enhet som stöttar sna kollegor vd svåra beslut. Det nära och tllgänglga beslutsstödet bdrar, enlgt Sofa Frederksen Angervall, bland annat tll att fler socalsekreterare orkar med stt jobb på lång skt, även när de tvngas fatta många svåra beslut. Lkvärdga bedömnngar Att slppa känna sg ensam ansvarg för alla de beslut man fattar är en lättnad för många socalsekreterare. Eftersom socalsekreterare har många olka lagar och förordnngar att förhålla sg tll så kan det kännas bra att kunna luta sg mot en erfaren kollega när det behövs. Ett väl fungerande beslutsstöd kan även bdra tll mer lkvärdga bedömnngar av olka ärenden. Tydlgt defnerade ansvarsområden och ett tydlgt mandat är avgörande framgångsfaktorer för förste socalsekreterare. Hos oss är deras främsta uppgft just att tllhandahålla ett nära och daglgt beslutsstöd tll sna kollegor, medan jag som enhetschef fokuserar på mer övergrpande ledarskapsuppgfter, säger Sofa Frederksen Angervall. Regelbundet och lättllgänglgt stöd Studer vsar att det beslutsfattande stödet blr som bäst när en förste socalsekreterare ansvarar för att stötta maxmalt sju tll åtta kollegor. De kan ofta erbjuda många olka typer av beslutsstöd, exempelvs enskld handlednng samt regelbundna genomgångar av svåra och aktuella ärenden grupp, där olka socalsekreterare stöttar och delar med sg av sna erfarenheter. Jag anser att fler socaltjänster bör nföra förste socalsekreterare. De kan erbjuda ett regelbundet och nära stöd som kan avgöra skllnaden mellan att stanna kvar på jobbet och att säga upp sg för den ensklde socalsekreteraren, säger Sofa Frederksen Angervall. FÅR DU TILLRÄCKLIGT MED STÖD VID SVÅRA BESLUT? Anser du att du får tllräcklgt med stöd från dn arbetslednng vd svåra beslut? Ja Nej 37% 63% Sofa Frederksen Angervall, enhetschef för barn och unga på socaltjänsten Kungsbacka kommun. Agla gjorde valet att bl konsult lätt För soconomerna Torbjörn Rustas och Yasmn Khodr var valet av bemannngsföretag lätt då de bestämde sg att börja arbeta på konsultbass. Båda tyckte att Agla övertygade med trevlgt bemötande och bra vllkor. Soconomerna Torbörn Rustas och Yasmn Khodr valde båda Agla när de sökte bemannngsföretag. Jag är nyfken av mg och fördelen med att vara bemannngskonsult är att du får pröva på nya saker hela tden. Och så är du mer självständg och kan bestämma själv hur mycket ledghet du vll ha, säger Torbjörn. Jag valde Agla som rngde mg drekt och erbjöd bra lönevllkor. Jag hade ju jobbat med samma saker tdgare, så det var bara att hoppa n och börja jobba. Den stora skllnaden är att man är mer flexbel, säger Yasmn. Agla är ett av Nordens största företag för vårdbemannng och omsorgsbemannng. Företaget är etablerat sedan många år och arbetar med läkarbemannng, sjuksköterskebemannng och soconombemannng. Agla har alltd gott om ledga jobb för soconomer. Kontakta Agla drekt för att se vlka ledga uppdrag som fnns som soconomkonsult.

23 NextMeda 23 I Järfälla gör dtt engagemang skllnad Ödmjukhet, respekt och ett aldrg svktande klentfokus. Fallet med Yaasmn, Caamr och deras två barn är ett bra exempel på det engagemang som präglar det socala arbetet Järfälla. Det är fantastskt att få vara med och göra skllnad männskors lv. Foto: Ian Johnson Det säger Mare Eken och Eln Hagsten, de två socalsekreterare som arbetade med famljen när den befann sg krs. Mare, som var huvudhandläggare och mentor tll Eln eftersom hon är nyanställd, berättar att det är ett av de svåraste fall hon httlls stött på. När hon och Eln först kom kontakt med famljen hade socaljouren omhändertagt de två barnen, fem och två år gamla, och det var vktgt att snabbt etablera förtroende och ömsesdg respekt. Barnperspektvet genomsyrar allt vårt arbete. V vsste att det skulle gynna barnen om v snabbt kunde skapa en allans med föräldrarna och få ett bra samarbete med dem, säger Eln. Starkt stöd Tack vare det starka stödet från chefer och kolleger på Järfälla socaltjänst kunde hon och Eln fokusera på en nära och god kommunkaton med föräldrarna och utarbeta en detaljerad plan för hur de skulle gå vdare. Det fnns en stark tlltro tll medarbetarnas kompetens. V har stort handlngsutrymme och kan arbeta flexbelt utfrån varje ndvduellt fall. Det är också en stor fördel att v alltd arbetar två och två, nära dalog med chefer och kolleger, och har väl narbetade strukturer och verktyg att falla tllbaka på när det behövs, framhåller Mare. Mare blev färdg soconom januar 2014 och har arbetat med barnutrednngar Järfälla snart två år. Eln tog sn examen jun 2014 och jobbade först en annan kommun med barnutrednngar. Båda mponerades av Järfälla redan under rekryterngsprocessen, som var starkt kompetensbaserad. Den var väldgt genomtänkt och det märktes att man är mycket mån om att det ska bl rätt för bägge parter, säger de. Gemensamma vsoner Annka Larsson, enhetschef på barnenheten och bedömnngsenheten och Susanne Bjuresjö, gruppchef för behandlngsenheten, framhåller att en stark v-anda och gemensamma vsoner är utmärkande för socaltjänsten Järfälla. Det fnns en öppenhet för att testa nya déer och varje medarbetare har verklgen utrymme att påverka. Det är alltd kvalteten på det socala arbetet och brukarnas bästa som styr, menar Susanne. I Järfälla är det socala arbetet prorterat och det sker stora satsnngar på den nterna öppenvården, som också erbjuder stöd utan bståndsbeslut. Det är en tydlg sgnal från kommun lednngen att socaltjänsten är vktg och nte bara tll för de allra mest behövande, utan för alla medborgare. V har både breda, generellt förebyggande nsatser och nsatser som är specfkt nrktade mot rskgrupper, berättar Annka. Den årlga medarbetarenkäten är ett kvtto på att socaltjänsten Järfälla lyckas skapa en god arbetsmljö. Där framgår att personalen trvs och mår bra. Här fnns respekt för socaltjänstens svåra och vktga uppdrag. Dessutom är det en spännande kommun, med nvånare från hela världen. Det gör arbetet extra rolgt, avslutar Annka. Mare Eken, Annka Larsson, Eln Hagsten och Susanne Bjuresjö trvs hos Socaltjänsten Järfälla kommun. Järfälla kommun lgger strax nordväst om Stockholm och har drygt nvånare. Socaltjänsten är väl utvecklad och det sker en rad olka satsnngar, alltd med ett starkt brukarfokus. Medarbetarnas trvsel och välmående är prorterade frågor. V älskar dem! V bråkade och polsen kom. Sedan kom socalen och tog våra barn från oss. Jag var jätterädd. Kommer v att få se våra barn gen? Men bemötandet v fck var fantastskt. Socalsekreterarna mötte oss med empat och respekt. De lyssnade, men lovade nget de nte kunde hålla. Yaasmn, v kan kalla henne så, berättar med värme om kontakten med Järfällas socaltjänst. Från att ha känt en stor rädsla för socaltjänsten, känner hon nu hopp. Jag älskar dem! Socaltjänsten är nget att vara rädd för. Kaotsk helg Bråket skedde natten mot en lördag. Helgen som följde var kaotsk och ångest fylld. Jag åt ngentng, jag mådde så dålgt. Men gruppledaren på barnenheten lovade göra allt för att ärendet skulle snabbas på. Redan början på veckan fck v underbara handläggare. I början förmedlade handläggarna vad barnen hade gjort tmme för tmme jourhemmet. Det var värt väldgt mycket, säger maken Caamr, som egentlgen heter något annat. Efter några dagar fck föräldrarna själva prata med barnen telefon. Konstruktvt samarbete Alla delar famljebehandlare, socalsekreterare, gruppledare har samarbetat på ett mycket professonellt och konstruktvt sätt. När barnen sedan kom hem efter två veckor, var det fest. Det var underbart. Socaltjänsten var med, och de gladdes med oss. Idag är famljen en glad famlj som värdesätter sn td tllsammans. Socaltjänsten har knuffat n dem på rätt spår. De har verklgen hjälpt vår famlj. Idag är v starkare än någonsn. Och jag vll plugga vdare. Tll socalsekreterare! avslutar Yaasmn.

24 24 NextMeda Karn Gullbrandsson, Carolne Almgren och Mkael Franzén trvs med arbetet på socaltjänsten Vellnge. Lten kommun med stort fokus på kvaltet och utvecklng Jag sökte mg tll Vellnge för att kunna jobba bredare. Här är v en lten arbetsgrupp som ansvarar för hela det famljerättslga området, för mg nnebär det att jag kan utnyttja mn yrkeskompetens på ett optmalt sätt, säger Mkael Franzén, famljerättssekreterare. Mkael Franzén tog sn soconomexamen 1996 och har lång erfarenhet av arbete nom socaltjänsten. Jag kom tll Vellnge för 1,5 år sedan, nnan dess arbetade jag med famljerättslga frågor en större kommun. I stora verksamheter blr det per automatk mer specalserng, här måste v arbeta bredare vlket är både rolgt och utvecklande. Även Karn Gullbrandsson, handläggare nom vuxenenheten, ser bredden som en stor fördel stt arbete. När jag kom tll Vellnge för tre år sedan var jag fortfarande ganska ny yrket. Under resans gång har jag gradvs slussats n soconomrollen form av ständgt nya utmanngar och fortbldnngar nom olka områden. Carolne Almgren, socalsekreterare nom barn- och ungdomsenheten, tog sn soconomexamen 2006 och har sedan dess arbetat socalt ganska utsatta städer. Jag sökte mg tll Vellnge med en förhoppnng om en mndre tuff arbetsbelastnng samtdgt som det kändes spännande med en mndre kommun där socaltjänsten arbetar med lte andra socala svårgheter än jag stött på tdgare. Lyhörd kommun Efter åtta månader på tjänsten kan hon konstatera att det nya jobbet nfrat förväntnngarna med råge. En stor fördel är att det fnns td för återhämtnng, något som gynnar hela verksamheten. Mkael flkar n att kommunens behändga storlek också ger stor flexbltet på alla nvåer. När samhällstrycket ökade på socaltjänsten reagerade poltkerna snabbt och skapade utrymme för fler tjänster. På frågan om de kan rekommendera andra soconomer att söka sg tll Vellnge kommun blr svaret ett unsont ja! Här får man en bra start och bred nblck vad socalt arbete nnebär. Det fnns också en generös nställnng tll kompetensutvecklng, säger Karn. Mkael nstämmer och berättar att kommunen erbjuder sna anställda soconomer fortlöpande kompetensutvecklng bland annat genom att uppmuntra vdareutbldnngar som det ofta är möjlgt att delta under arbetstd. Inom Vellnge kommun fnns goda förutsättnngar för att göra ett professonellt socalt arbete att känna sg stolt över, avslutar Carolne. Vellnge kommun lgger mtt den expansva Öresundsregonen. Hos oss har du nära tll både naturen och en stor arbetsmarknad. V är stolta över några av Sverges fnaste stränder, nöjda nvånare, ett välmående närngslv och ett rkt kultur- och förenngslv. Vellnge kommun Norrevångsgatan Vellnge Tel:

25 NextMeda 25 Nya arbetssätt ger ökad lvskvaltet I Ekerö kommun tar man ett helt nytt grepp om stödet för personer med neuropsykatrsk funktonsnedsättnng. Här fnns en stor öppenhet för nya arbetssätt och man lyssnar på medarbetarnas déer, säger Hed Aronsson, projektansvarg. Hed Aronsson, projektledare hos Ekerö kommun. Foto: Gonzalo Irgoyen Bakgrunden tll projektet, som ska pågå tre år, är att man under flera år har sett att antalet ansöknngar om stöd från personer med neuropsykatrska da gnoser har ökat. Det rör sg om personer med exempelvs autsmspektrumstörnng eller ADHD. Många av dessa personer har dessutom ofta annan psyksk ohälsa eller beroendeproblematk. Samtdgt är denna grupp nte en av socaltjänstens tradtonella grupper och har bland en otydlg tllhörghet socaltjänsten. I projektet ngår dag omkrng 35 personer, som alla är unga vuxna mellan 18 och 30 år. Förutom Hed Aronsson arbetar även en socalsekreterare från Vuxenenheten och en från Enheten för äldre och funktonsnedsatta med att drva och utveckla projektet. V såg att dessa klenter nte alltd fck det stöd som de har rätt tll och som svarar mot deras behov. Personer med den här typen av neuropsykatrsk dagnos kan exempelvs ha mycket svårt med sn tdsuppfattnng, ändå förväntas de att komma tll möten när de kalllas. Man kräver ofta alltför mycket av dem och tar nte rktgt hänsyn tll deras funktonsnedsättnng. V vlle htta ett mer flexbelt, samordnat och ndvdualserat arbetssätt, förklarar Hed Aronsson. Ökad samverkan I projektet skapas skräddarsydda mnteam krng varje klent, där kompetens från olka enheter ngår, beroende på klentens behov. Det kan röra sg om personal från boendestöd, beroende, barn- och ungdom samt anhörga. Man kommer även att arbeta närmare samarbete med landstngets öppenvårdspsykatr och stärka samarbetet med de olka utförare man anltar, tll exempel boendestödföretag. V sluter leden mellan öppenvårdspsykatrn, utförarna och socaltjänsten. Genom en bättre samordnng ska v undvka att klenter faller mellan stolarna och att de verklgen får del det utbud av stöd som fnns, säger Hed, som grunden är psykatrsjuksköterska. Hon menar att hennes långa erfarenhet av att arbeta nom landstnget är en stor fördel projektet. Under projektet mäter man kontnuerlgt genom självskattnng hur klenterna mår och upplever sn stuaton. Man kartlägger också vlka områden som den ensklde vll förändra och hur man kan gå tllväga för att lyckas med det. Målet är att klenterna ska få en ökad självständghet, något som kan se mycket olka ut från person tll person. Det kan vara att personen lyckas komma arbete, får ett mnskat behov av boendestöd eller flyttar tll en egen, anpassad lägenhet. V upplever att det dag kan fnnas hnder för exempelvs förvärvsarbete genom att klenten nte har fått det stöd som behövs och att han eller hon därför har försörjnngsstöd onödan, säger Hed. Utvdgade grupper Hed tror att projektet får postva effekter även på andra verksamheter socaltjänsten och tjänar som nspratonskälla. Hon har redan märkt av att delar av arbetssättet prövas och mplementeras på andra håll. På skt kan det komma att utformas lknande projekt och modeller för vdgade grupper nom socaltjänsten Ekerö. Hed framhåller att det fnns en stark sammanhållnng och korta beslutsvägar Ekerö kommun. Man har nära tll sna medarbetare, chefer och poltsk lednng och det är högt tak. Det fnns en öppenhet kommunen att pröva olka arbetssätt. Det är väldgt rolgt att man satsar resurser på den här typen av projekt och att poltker och lednng ser det socala arbetet som en prortet, säger hon och tllägger: Som soconom kan man verklgen få gehör för goda déer och möjlghet att arbeta kreatvt här Ekerö kommun. Det fnns en respekt för professonens kompetens och en vlja att skapa förutsättnngar för att lyckas det socala arbetet. Ekerö kommun har crka nvånare och lgger strax väster om Stockholms stad. Inom socaltjänsten pågår projektet Samordnat stöd för personer med neuropsykatrsk funktonsnedsättnng, som startade september och ska pågå tre år. Målgruppen är unga vuxna, mellan 18 och 30 år, och målet är att skapa bättre lvskvaltet och ett mer självständgt lv.

26 26 NextMeda Skurups socaltjänst en verksamhet att vara stolt över Under förra året satte flyktngvågen stor press på många socaltjänster landet. I Skurup blev det starten på en resa där man genom samverkan och målmedvetet arbete lyckats skapa en verksamhet som både medarbetare och kommun har all anlednng att vara stolta över. Från vänster: Eva Svanström, Anne Borg Andersson och Anne-Me Renertz. Idag uppfyller v de SKA-krav som ställs på verksamheten. För oss nnebär det att v kan sluta med att enbart släcka bränder och återgå tll att utveckla arbetet nom hela ndvd-och famljeomsorgen, säger Eva Svanström, enhetschef på IFO Skurup. Anne Borg Andersson, bståndshandläggare nom äldreomsorgen, konstaterar att det hänt en hel del under senare år. Det tog lte td för poltkerna att hänga med de snabba förändrngar som skedde samhället. Man förstod nte hur mycket tll exempel flyktngvågen belastade handläggarna. När polletten trllade ner blev det en vändnng för hela verksamheten. Antalet tjänster har utökats rejält och dag är v nästan dubbelt så många som för fem år sedan. Fler händer är en av de konkreta åtgärder som bdragt tll att utveckla IFO postv rktnng. En annan är att verksamheten delats upp en barn- och en vuxengrupp och numera har två enhetschefer stället för en. V har även nrättat en mottagnngsfunkton som gjort stor skllnad och bdragt tll att skapa ett smdgt flöde verksamheten, säger Anne Borg Andersson. Hög kvaltet Under det gångna året har IFO också arbetat med att utveckla sna strukturerade arbetsmetoder samt anställt en 1:e socalsekreterare. Något som välkomnas av medarbetarna. Det är mycket tuffa saker man ska besluta om, det känns skönt att få ytterlgare ett stöd verksamheten för vårt arbete, säger Anne-Me Renertz, barnsekreterare, som började på IFO Skurup för drygt ett år sedan. Trots det gångna årets turbulens har kvalteten på arbetet som utförts nom verksamheten ändå vart hög. Skurups kommun med crka nvånare lgger naturskönt på den skånska sydkusten mellan hav och ås en central plats Öresundsregonen och norra Europas mest dynamska regon. Här fnns en väl utbyggd kommersell och offentlg servce och ett gott närngslvsklmat. Skurups kommun Skurup Tel: Vsst kan det vara stressgt och jobbgt bland men jag vet att jag alltd har stöd och back-up från mna kollegor vlket är en stor anlednng tll att jag stortrvs och ser fram emot gå tll jobbet varje dag. Eva Svanström nckar nstämmande och säger att hon ser fram emot 2017 med tllförskt. V har tllsammans lyckats skapa en socaltjänst som v är stolta över. Mn förhoppnng är att v ska fortsätta utvecklas och lgga framkant det socala arbetet tll glädje för både medarbetare och medborgare Skurups kommun. NextMeda Möter famljerna mysg vlla stället för på kontor Socalkontoret Örebroförorten Vvalla bjuder n famljer tll samtal en hemtrevlg vlla. Arbetet med att tvätta bort stämpeln av att vara en auktortär myndghet har både gynnat nvånarna och gjort socalsekreterarjobbet rolgare. Samhällsengagemang, kreatvtet och mod att våga tänka nytt är egenskaper som kännetecknar personalen som jobbar på Socalkontoret Vvalla Örebro kommun. I stadsdelen bor männskor med vtt sklda bakgrunder och samtdgt som behovet av socalt stöd är stort har det tdgare vart svårt att nå ut med den socala hjälpen fullt ut. Vssa nvånare har nte vetat om vlket stöd som erbjuds av samhället, andra har känt en skepss gentemot myndgheter som lägger sg. Den blden arbetar man aktvt för att förändra. Och med lyckat resultat. V har god samverkan med andra aktörer, som pols och skolor tll exempel. Får v veta att en elev har hög frånvaro kan v bjuda n barnets hela famlj tll ett möte där v presenterar oss och berättar hur v kan hjälpa tll utan att det behöver vara ett formellt ärende, säger Anna Andersson, enhetschef på Socalkontoret Vvalla. Fnns nära barn, ungdomar och föräldrar Att Socalkontoret flyttat tll Vvalla rent fysskt, stället för att som tdgare vara beläget centrala Örebro, har vart ett betydelsefullt steg. Utöver det formella kontoret bedrvs den socala verksamheten dessutom en mysg besöksvlla, nredd som ett hem med leksaker och böcker för barn. Att jag kan möta famljer en hemlk mljö gör samvaron trevlgare och bdrar Att hela stadsdelen Vvalla genomsyras av ett postvt engagemang bdrar tll arbetsglädjen på Socalkontoret menar Anna Andersson, Johanna Andersson och Åsa Larsson. Foto: Lasse Persson tll att v nte framstår som auktorteter som fattar beslut över någons huvud. V kommer varandra närmare, säger Johanna Andersson, socalsekreterare. Det nya sättet att jobba nnefattar en rad förändrngar. Det är ett systematskt arbete och även om man är mtt uppe processen ser man redan att det lett tll förbättrngar. Det fnns ett enormt engagemang här Vvalla. V har byggt upp värdefulla samarbeten med frvllgorgansatoner och förenngar. Vår ökade närvaro har fått postv respons, säger Åsa Larsson, gruppledare på Socalkontoret Vvalla. På Socalkontoret Vvalla Örebro kommun arbetar dagsläget to socalsekreterare, två gruppledare, en enhetschef och en person med admnstraton. En stor andel av stadsdelens nvånare är utlandsfödda, och socalsekreterare som jobbar området får extra utbldnng för att kunna möta olka kulturella frågor som kan dyka upp arbetet. Socalsekreterare som vll vara med och utveckla verksamheten tllsammans med det engagerade och nytänkande arbetslaget välkomnas. Kontaktperson: Anna Andersson, enhetschef Tel: E-post: anna.d.andersson@orebro.se Och förändrngsarbetet är nte bara av godo för nvånarna. Det har också gjort socalsekreterarjobbet rolgare. Det är spännande att vara en del det här och få vara med och påverka utvecklngen, säger Johanna Andersson, socalsekreterare.

27 NextMeda 27 Dedcares personlga bemötande lockar soconomer Att arbeta som soconomkonsult nnebär att man kan fokusera på klenterna snarare än att ägna sn td åt admnstraton och organsatonsfrågor. Dessutom åtnjuter man en mer omväxlande och självständg arbetsstuaton, där man själv avgör vllkoren. Då Hla Hezaveh under gymnasetden arbetade deellt för en kvnnojour väcktes hennes ntresse för att utblda sg tll soconom, och hon tog sn examen redan som 22-årng. Hon började sn karrär med att arbeta med ekonomskt bstånd nnan hon gck vdare tll att nrkta sg på barn och unga. Hon anslöt sg tll Dedcare förra året efter att ha upplevt en vss stagnaton sn fasta anställnng. Jag upplever att mn kompetens och mna arbetsprestatoner tllvaratas på ett bättre sätt som konsult då jag passonerat får ägna mn td tll utrednngsarbetet på barn och unga dag, vlket jag saknade mn fasta anställnng kommunen på grund av bemannngsproblematken. Dedcare blev mtt val efter att ha utforskat olka konsultbolag. Detta då v hade samma bld av hur mn kompetens på bästa sätt kom tll användnng och då de mötte mna önskemål gällande geografsk plats. Postvt och personlgt bemötande Hla upplevde att Dedcares flexbltet och det postva och personlga bemötandet hon fck var avgörande för hennes beslut och där får hon medhåll av soconomen Lena Lndeberg. Lena har arbetat nom socala verksamheter sedan 1983 och hunnt med en mängd olka postoner och uppdrag. Då hennes barn flyttade hemfrån upplevde hon att hon vlle ha nya erfarenheter och en möjlghet att utvecklas. Jag fck fler och fler arbetsuppgfter men nga möjlgheter att utvecklas vdare eller följa en karrärväg. Mn kontakt med Dedcare var redan från början väldgt personlg och postv med god personkem och öppna, regelbundna kontakter. De fångade upp mna ntressen och hjälpte mg att skapa en stuaton som fungerade för just mg, med nya, fräscha utmanngar, samtdgt som jag själv kan påverka arbetstder och uppdrag. Chans tll personlg utvecklng Chansen tll personlg utvecklng var något som attraherade även soconomen Markus Andersson. Efter att ha arbetat med framförallt mssbruk nom Markus Andersson, Hla Hezaveh, Lena Lndeberg och Pantea Zethelus hos Dedcare Soconom. Foto: Johan Marklund samma kommun nära ett decennum kände han att han vlle prova på andra arbetsplatser och nya arbetsområden. Jag är nne på mtt tredje uppdrag för Dedcare och har hunnt arbeta med både socalpsykatr och LSS-handläggnng. Det har vart oerhört utvecklande och det har också tydlggjort för mg vlken resa socaltjänsten har företagt sg under de senaste åren. Rollen som socalsekreterare och bståndshandläggare blr allt tydlgare och sektorn är mer enhetlg. V är bättre på att arbeta enlgt lagar och utrednngar och det skapar en tryggare arbetsstuaton. En postv upplevelse Alla tre understryker att det har vart en mycket postv upplevelse att börja arbeta som soconomkonsult. Inte nog med att arbetet gör det möjlgt att lägga all sn uppmärksamhet på klenterna stället för att ägna td åt möten och organsatonsfrågor, utan man träffar också nya kollegor och får ta sg an nya utmanngar. Var och en av oss skulle defntvt rekommendera andra soconomer att prova att arbeta som soconomkonsult och det har v många gånger redan gjort. Det är verklgen uppbyggande att känna sg efterlängtad när man kommer tll en ny arbetsplats och det är mnst lka tlltalande att känna att man gör nytta och underlättar vardagen för sna nya kollegor. Det är dessutom en sektor ständg utvecklng och förändrng så det fnns alltd något att lära sg, avslutar de. Genunt engagemang en framgångsfaktor Affärsområdeschefen för soconomer, Pantea Zethelus, började sn karrär hos Dedcare 2014 som konsultchef. Hon berättar att bemannngsbranschen för soconomer på den tden nte alls såg ut som den gör dag, men att verksamheten har växt kraftgt. Både området och soconomerna har fått lte td att mogna. Många kände sg osäkra, men då v är ett auktorserat bemannngsföretag som erbjuder både tjänstepenson och kollektvavtal är v ett lka tryggt alternatv som en tradtonell anställnng. Dessutom har v majorteten av alla kunder och alla ramavtal, så det fnns aldrg brst på uppdrag, konstaterar hon. Dedcare är störst Sverge på soconombemannng och har därmed större möjlgheter att erbjuda exempelvs vdareutbldnngar och aktvteter, men aldrg på bekostnad av den personlga kontakten. V utgår alltd från den personlga kontakten och har goda och täta uppföljnngar med våra konsulter. Jag vågar påstå att v bryr oss lte mer; v som arbetar här är soconomer och v drvs av ett genunt ntresse, så v förstår vlka förutsättnngar man kan möta ute på en arbetsplats. Det lgger oss varmt om hjärtat att vara ett vettgt komplement som bdrar tll att stärka rättssäkerheten och skapa bra arbetsstuatoner för soconomer runt om landet, avslutar hon. Dedcare Soconom hyr ut och rekryterar soconomer, beteendevetare, behandlngspersonal och annan personal nom socalt arbete. Företaget har verksamhet hela Sverge och uppdraget nnebär allt från att förse kommuner med socalsekreterare och handläggare tll att förse prvat och offentlg sektor med famljebehandlare, kurator eller famljehemskonsulent. Dedcare Soconom Sankt Erksgatan 44, 5 tr Stockholm Tel: E-post: soconom@dedcare.se

28 28 NextMeda Mångsdga satsnngar på Socaltjänsten Stockholm bedrver ett ntensvt förbättrngsarbete som skapar både möjlghet tll personlg utvecklng och utrymme för att fokusera på klenter och ärenden samtdgt som det fnns goda chanser att påverka sn arbetsplats. Stockholm stad satsar på att stärka sna ha Clara Lndblom, äldre- och personalborgarråd med övergrpande ansvar för äldreomsorgen och strategska frågor som rör de drygt personer som jobbar Stockholms stad, har de senaste åren arbetat specfkt med att förbättra arbetsstuatonen för bståndshandläggare och socalsekreterare. På många håll har man skurt ner på sn admnstratva personal. Det har resulterat att grupper som egentlgen nte har admnstratva uppgfter som en del av sn kärnverksamhet ändå behövt sköta dem på bekostnad av sådant de egentlgen är utbldade för. Det fnns en målbld där medarbetarna nom socaltjänsten har td att satsa på förebyggande åtgärder genom att verka uppsökande och personcentrerat och möta den ensklde där den befnner sg. Det handlar egentlgen om respekten för deras yrkeskunnande. De olka aspekterna kompletterar varandra och en nyckelfaktor för att detta ska fungera är att v behåller erfarna socalsekreterare och bståndshandläggare och deras värdefulla erfarenhet och kompetens. Clara Lndblom, äldre och personalborgarråd. Foto: Leselotte van der Mejs Vägen tll en bättre stuaton handlar nte bara om att anställa fler admnstratörer för att mnska arbetsbördan utan det är väsentlgt med ökade resurser och fler utbldade socalsekreterare. V behöver självklart hamna på en rmlg ärendemängd, men det krävs åtgärder även på organsatorsk och admnstratv nvå samt tydlga satsnngar på nskolnng och närvarande ledarskap. Betydelsen av det senare måste framhävas synnerhet; det är otrolgt vktgt med närvarande ledarskap praktken för att medarbetarna ska känna sg sedda och kunna utvecklas, för att förebygga sjukskrvnngar och för att de ska känna sg trygga arbetet. Flera konkreta satsnngar Lndblom får medhåll av socalborgarrådet Åsa Lndhagen (MP) som även hon betonar vkten av ett närvarande ledarskap för att skapa bättre förutsättnngar för socalsekreterare och handläggare att kunna fokusera på uppgfter de faktskt är utbldade för. Socalsekreterare och handläggare brnner för att hjälpa männskor och då utgör cheferna en vktg faktor för att ge dem chansen att göra det. Att just möjlggöra för medarbetarna att fokusera på sn kärnverksamhet är en central punkt handlngsplanen, bland annat genom att tllhandahålla admnstratonsavlastnng och fnnas på plats för att ge stöd. För att stärka socaltjänsten avsatte den rödgröna majorteten Stockholms stad förra året 95 mljoner och år 79 mljoner extra tll den socala barn- och ungdomsvården med målet att vända utvecklngen under den rådande mandatperoden. Barn- och ungdomsvård är det område som vart mest eftersatt natonellt och den utvecklngen måste vändas. Varje utsatt barn måste få det stöd det behöver och för att socalsekreterare och handläggare ska kunna erbjuda det stödet behövs en rejäl öknng av resurser, konstaterar Lndhagen. Varje stadsdel är redan full gång med utvecklngsnsatser baserade på handlngsplanen, men Åsa Lndhagen betonar att det är angeläget att våga erkänna att det fnns utmanngar kvar. En stor del detta arbete är att förstärka antalet socalsekreterare, att förbättra och utveckla det exsterande IT-stödet och att lätta på handläggarnas admnstratva börda. Tll syvende och sst handlar det om att lösa grundproblemen. V behöver skapa en arbetsmljö där folk trvs och vll stanna kvar. Socalsekreterare och bståndshandläggare Lksom på många andra håll har socaltjänsten och äldreomsorgen Stockholms stad på senare td behövt tampas med en brst på utbldade medarbetare och en ökande admnstratv börda som Josephne Krkesaether, handläggare. tagt td från arbetet som handläggare. Utmanngarna har gett upphov tll omfattande förändrngar av både arbetssätt och rutner och stora satsnngar på att utveckla förvaltnngarna. Under 2016 fck socaltjänsten extra medel för att rekrytera och förstärka verksamheten. Hos oss på Norrmalm blev första steget att anställda en metodutvecklare för att drva processer och utveckla handläggnngen och därefter tllsatte v ett projekt med syfte att avlasta handläggarna admnstratvt. Resultatet har blvt över förväntan, berättar Helena Andersson, enhetschef för beställarenheten vd Norrmalms stadsdelsförvaltnng. Vlja tll förändrng En av de bståndshandläggare som tydlgt märkt av förändrngen är Lana Mam- Aga, verksam nom äldreomsorgen Hässelby-Vällngby stadsdelsförvaltnng. Det fnns en lyhördhet och vlja tll förändrng. Exempelvs har v startat olka arbetsgrupper för olka målgrupper bland annat nom mssbruk och psyksk ohälsa och om våld nära relatoner och under 2016 etablerades ett nytt ntroduktonsprogram för nyanställda. Därutöver har v arbetat mycket med SIP, alltså Samordnad ndvduell plan, och är nog den enhet Stockholm som hunnt längst med det. Balans mellan hjärta och hjärna Både Lana och Helena framhåller att man som socalsekreterare och bståndshandläggare Stockholm har en stabl och samtdgt nsprerande stuaton med möjlghet att påverka den egna arbetsmljön. De menar att den typen av trygghet är en förutsättnng för att man ska kunna göra ett gott arbete. Som handläggare är det vktgt att htta en balans mellan hjärta och hjärna så att man arbetar med de bästa medel som fnns tll hands. Det kan bland vara svårt, så därför behöver man en stadg plattform att falla tllbaka på, säger Helena. Att utvecklas sn yrkesroll är väsentlgt bara det senaste året har v Hässelby-Vällngby gått utbldnngar SIP, våld nära relatoner, mssbruk och psyksk ohälsa, demensutbldnngar och MI. Dessutom har v också processhandlednng och jurdsk handlednng. Det ger ett starkt stöd för att möta utmanngar man kan träffa på sn vardag. Väglednng från Äldre drekt Handläggaren Josephne Krkesaether arbetar vd kontaktcenter Äldre drekt och ger där väglednng om äldreomsorgen Stockholms stad både tll medborgare och tll offentlga aktörer. Vårt huvudsaklga uppdrag är att underlätta bståndshandläggares arbete genom att vägleda och lotsa medborgarna rätt så att bståndshandläggarna kan ägna sg åt exempelvs hembesök och utrednngar. Jag svarar på allt från funderngar krng hur man ansöker om äldreomsorg såsom hemtjänst och bo-

29 NextMeda 29 socaltjänsten Stockholm ndläggare Hon ger flera exempel på konkreta satsnngar som tagt avstamp handlngsplanen, bland annat ett centralt rekryterngsstöd som kan användas av alla socaltjänstavdelnngar regonen och därmed avlasta chefer på lokal nvå och ett förstärknngsteam med nterna, erfarna konsulter som understödjer olka stadsdelar vd tllfällga arbetstoppar. 13 huvudpunkter Handlngsplanen sg består av 13 huvudpunkter och ett flertal underområden vars syfte sammantaget är att skapa en förbättrad arbetsstuaton. L Drobus, projektledare vd socalförvaltnngen Farsta, förklarar dock att arbetsordnngen nte ser lkadan ut för alla förvaltnngar. Varje stadsdelsförvaltnng analyserar sna behov utfrån de 13 punkterna och skapar en lokal handlngsplan med de punkter som bör prorteras. Flera har valt att arbeta med admnstratvt stöd och avlastnng, andra med mentorskap och ytterlgare andra med ntroduktonsutbldnng. L Drobus, projektledare vd socalförvaltnngen Farsta. Drobus berättar att ytterlgare ett vktgt tema för 2017 är medarbetardelaktghet, alltså hur man konkret kan engagera medarbetarna förbättrngsarbetet. Den samlade erfarenheten och kompetensen nom Stockholms förvaltnngar utgör en stor potentell tllgång Åsa Lndhagen, socalborgarråd. som kan tas tllvara på ett effektvare sätt. V vll att medarbetarna ska engageras och vara delaktga arbetet. Det är ett stadsövergrpande projekt men förlängnngen avgör varje enskld förvaltnng vad den behöver. Syftet är naturlgtvs att förbättra arbetsstuatonen så att personalrörlgheten mnskar på skt. Nu handlar det framför allt om att djupdyka, utveckla och konkretsera handlngsplanens 13 punkter. Hon framhåller att det är angeläget att medarbetarna ska känna att det fnns en menng att engagera sg och Foto: Anders J Larsson Stockholm är en stad med snart en mljon nvånare. Att arbeta Stockholms stad ger dg möjlghet att växa en växande stad, där dn nsats gör skllnad för stockholmarna. Som en av Sverges största arbetsgvare erbjuder v dg utmanande arbetsuppgfter och goda utvecklngsmöjlgheter. I Stockholm stad arbetar socalsekreterare och 600 bståndshandläggare främst någon av våra 14 stadsdelsförvaltnngar eller på socalförvaltnngen. Stockholms stad har tagt fram en handlngsplan för en förbättrad arbetsstuaton för socalsekreterare och bståndshandläggare. Nu genomförs planen alla stadsdelsförvaltnngar. Läs mer om att arbeta Stockholm stad och om handlngsplanen på stockholm.se/socaltarbete påpekar att det fnns många åtgärder som kan vdtas. Att satsa på möten, samverkan och att lära känna varandras områden samt att vara lyhörd leder tll en bättre arbetsstuaton och därmed även tll en bättre verksamhet för medborgarna! arbetar med både hjärta och hjärna enden tll hur äldreomsorgens avgftssystem fungerar samt frågor och tankar krng kundvalet nom staden. I egenskap av svarsgruppsspecalst får Josephne djupdyka olka frågor då hon ansvarar för att uppdatera nformaton och omvärldsbevaka stadens äldreomsorg. Hon trvs väldgt bra hos Äldre drekt och betonar att hon efter sju år fortfarande lär sg saker varje dag. V har en enorm kunskapsdatabank som ger korrekt stöd samtalen, men det dyker fortfarande upp frågor jag nte vet svaret på, så det är oerhört lärorkt. Jag omvärldsbevakar vad som händer nom stadens Äldreomsorg eftersom det genererar frågor tll oss på Äldre drekt. Det är ett utmärkt extrajobb om man sktar på att bl soconom, då det ger kunskap krng hur staden är uppbyggd och en bra grund gällande äldreomsorgen. Ofta är Äldre drekt den första ngången tll stadens äldreomsorg. Lana Mam-Aga och Helena Andersson. Foto: Gonzalo Irgoyen

30 30 NextMeda Allt fler soconomer väljer att återvända tll Uppsala kommun Att utvecklas och göra karrär är något som soconomerna Mara Grejer Schantz, Anna Mkaelsson och Susanne Wderlöv tycker är en självklarhet sna arbeten. En gemensam nämnare för de tre soconomerna är att de efter en td hos andra arbetsgvare nu har återvänt tll socaltjänsten Uppsala kommun, där de trvs med varatonen och möjlgheten tll utbyte med erfarna kollegor. Jag har arbetat nom socaltjänsten Uppsala kommun sedan kände jag att jag behövde omväxlng karrären och började därför arbeta med öppenvård och behandlng på ett prvat vårdföretag. Jag arbetade bland annat som samordnare, teamchef och så smånngom enhetschef hos mn nya arbetsvare, men efter tre år erbjöds jag ett spännande arbete som Läs om ledga jobb på socalförvaltnngen Uppsala kommun här: enhetschef för Barnenhet Norr och valde då att återvända tll Uppsala kommun, säger Susanne Wderlöv. Intressant ny roll Jag jobbade med ekonomskt bstånd, senare med barnavårdsutrednngar nom socaltjänsten Uppsala kommun mellan 1995 och 2007, då jag sökte en kuratorstjänst nom landstnget. Det som fck mg att återvända tll Uppsala kommun 2015 var möjlgheten att arbeta som specalsthandläggare, en ntressant karrärväg för soconomer som vll utvecklas men nte nödvändgtvs bl chef med personalansvar, Mara Grejer Schantz. Som specalsthandläggare handleder hon kollegor på socaltjänstens samtlga enheter för barn och unga som behöver stöd arbetet med komplcerade utrednngar. Mara Grejer Schantz håller även en grupp där socalsekreterare som arbetat 0 2 år yrket kan samtala och få praktskt stöd sn yrkesroll. Mara Grejer Schantz, Anna Mkaelsson och Susanna Wderlöw, soconomer på socaltjänsten Uppsala kommun. Fck perspektv på fördelarna Jag började arbeta en utrednngsgrupp för barn nom socaltjänsten Uppsala Jag sökte mg senare tll en mndre kommun för att prova på något nytt, men redan efter sju månader sökte jag mg tllbaks tll Uppsala kommun gen. Jag behövde prova på att arbeta en annan kommun för att få perspektv på fördelarna med Uppsala kommun. Uppsala är en stor kommun med en ntressant varaton av olka ärenden, säger Anna Mkaelsson, som sedan hösten 2016 återgen är tllbaks på socaltjänsten Uppsala. Hon uppskattar även tllgången tll många erfarna kollegor på socaltjänsten Uppsala, vlket gör att det alltd fnns någon att rådfråga när det behövs. Att socaltjänsten verklgen månar om att tllvarata medarbetarnas kompetens bdrog också tll att Anna Mkaelsson återvände tll Uppsala kommun. NextMeda God arbetsmljö som gynnar både medarbetare och klenter Vänersborgs kommun har en vson om att vara attraktv och hållbar alla delar, hela lvet, en hög målsättnng som även omfattar socaltjänsten. Under senare år har stora nsatser gjorts för att skapa den goda arbetsmljö som dag genomsyrar verksamheten. Många socaltjänster landet har kämpat med peroder av hög personalomsättnng. I Vänersborg har man under senare år gjort stora nsatser för att komma tllrätta med stuatonen. Här har medarbetarna samarbete med förvaltnngslednngen utarbetat en lösnng som gynnat hela verksamheten. Ett konkret resultat av det arbetet är att IFO under förra året kunde flytta n sna nya funktonella lokaler. V har arbetat på flera plan för att förbättra vår nre och yttre arbetsmljö. Vänersborg är regonhuvudstaden vd Vänerns sydspets. Med sna nvånare är den lten nog att ha kvar småstadscharmen och stor nog att ha ett rkt utbud. Det strategska läget vd Vänerns sydspets var avgörande för stadens placerng och födelse Vänersborgs kommun attraktv och hållbar alla delar, hela lvet. Idag är IFO ett ställe dt man känner sg välkommen när man klver nnanför dörren, säger Mara Tapper Andersson, IFO-chef. Förutom förbättrng av den rent fysska mljön har verksamheten arbetat ntensvt med att utveckla lednng och styrnng av verksamheten. V gjorde bland annat en arbetstyngdmätnng enlgt den så kallade Göteborgsmodellen. Det har resulterat att v nu har utökat antalet tjänster på Sundsgatan 29, Vänersborg Tel: barn- och ungdomsenheten från 10 tll 13, vlket gett socalsekreterarna en mer rmlg arbetsstuaton, berättar Mara Tapper Andersson. Stöd tll nya Nytt är även ett ntroduktonsprogram för nya medarbetare där det bland annat ngår mentorstöd av en erfaren socalsekreterare. V har även två förste socalsekreterare som erbjuder metodstöd tll hela verksamheten samt en yrkeshandlednng för nya socalsekreterare va Fyrbodals kommunalförbund. Här får de träffa kollegor från andra kommuner som lksom dem precs har startat sn Teamet hos socaltjänsten Vänersborg. Foto: Natale Johansson yrkesbana nom socaltjänsten, berättar Susan Gren, sektonschef IFO. Fyrbodal har även tagt fram ett kompetensutvecklngsprogram för socalsekreterare som erbjuds nom IFO Vänersborg. Här fnns olka defnerade utbldnngssteg beroende på kompetens och tdgare erfarenhet. V har även återkommande planerngsdagar syfte att ge td för reflekton och utvärderng av verksamheten. För oss är det vktgt att kunna erbjuda en bra arbetsmljö på alla plan, slutänden gynnar det nte bara oss medarbetare utan även våra klenter eftersom v får kraft och ork att göra vårt bästa på jobbet, fastslår Susan Gren.

31 NextMeda 31 Socaltjänsten Nacka kommun förenklar för medborgare I aprl 2017 ntroducerar socaltjänsten Nacka kommun en ny teambaserad organsaton som ska underlätta och förenkla medborgarnas kontakt med socaltjänsten. Målsättnngen med det nya arbetssättet är att säkerställa att medborgare slussas rätt och att resurser används på bästa sätt. Den nya organsatonen sätter medborgaren fokus och baseras på en utpräglad tlltro tll ndvdens egen förmåga. Den nya organsatonen Nacka bygger på tre huvudprocesser: En gemensam Mottagnng för barn, vuxna och funktonsnedsättnng Utrednngs- och uppföljnngsgrupper för barn, vuxna och LSS En arbetsgrupp för Samordnad utrednng och uppföljnng för famljer med komplexa lvsstuatoner Den gemensamma Mottagnngen är tll för alla medborgare Nacka som ansöker om nsatser eller blr anmälda tll socaltjänsten. V har jämfört oss med hur sjukvården och Vårdguden är organserad, en Socgude där medborgarna ska kunna få svar på sna frågor och hamna rätt från början säger Beatrce Jacobsson, verksamhetsutvecklare nom socaltjänsten. Mottagnngen ska hjälpa medborgarna att dentfera sna problem redan på ett tdgt stadum och hänvsa dem tll de generösa servcensatser som fnns kommunen. Nacka erbjuder servcensatser som föräldrautbldnngar, beroendemottagnng, barngrupper m.m. I andra fall där medborgaren behöver en bståndsbedömd nsats kan Mottagnngen göra en kortare utrednng och bevlja en nsats nom några veckor. Mnmerar utrednngstden När v utvärderade vår verksamhet vsade det sg att en barnavårdsutrednng genomsntt tar fyra månader, oavsett hur omfattande den är. Det nnebär praktken att enklare utrednngar ofta tar längre td än nödvändgt. Med vår nya organsatonsform hoppas v kunna mnska utrednngstden när det gäller de enklare utrednngarna, då kan v lägga tden på de famljer som bäst behöver oss, säger Chrstne Carlsen, IFO-chef nom socaltjänsten Nacka kommun. För somlga klenter räcker det att träffa vår Mottagnng. Andra behöver mer tradtonell handläggnng. Ytterlgare en grupp har en komplex problematk och lvsstuaton, crka 6 10 procent. Där krävs en samordnad utrednng och uppföljnng som ska arbeta teambaserat och sättas hop utfrån varje famljs ndvduella behov. Detta för att säkerställa att de får den bästa hjälp. Samlat grepp Socaltjänsten Nacka har valt att ta ett samlat grepp om medarbetarnas kompetensutvecklng. De gemensamma utbldnngarna borgar för en gemensam grundsyn och deolog som lgger tll grund för allt arbete. V har medvetet valt att satsa på långsktga utbldnngar där samtlga medarbetare deltar. Det är av yttersta vkt att v grundlägger ett gemensamt syn- och arbetssätt för att motverka stuprörstänkandet. Sedan två år tllbaks pågår en utbldnng med fokus på evdensbaserad praktk samarbete med Örebro unverstet. Den ger våra medarbetare ökade möjlgheter att kvaltetssäkra stt arbete med en nära kopplng tll aktuella forsknngsresultat, säger Leena Andersson, gruppchef nom socaltjänsten Nacka kommun. Sedan flera år utbldas samtlga medarbetare Motverande samtal. För att upprätthålla kompetensen har socaltjänsten MI-coacher som handleder medarbetarna. Hösten 2017 kommer samtlga medarbetare att börja en tre termners systemteoretsk utbldnng som syftar tll att v på bästa möjlga sätt ska kunna nyttja de resurser som famljerna själva har, säger Chrstne Carlsen. Resurser där de behövs som mest Vår förhoppnng är att vår nya organsaton ska utgå från medborgarnas behov, v ska arbeta nätverksbaserat och team krng varje ndvd och famlj. För famljer med en komplex problematk nnebär vårt nya arbetssätt att famljerna bästa fall får mer sammanhållna nsatser som utgår från ett helhetsperspektv på famljen med barnet centrum, säger Leena Andersson. Socaltjänsten fnns Nacka stadshus på Grantvägen 15, nära Nacka forum. Motorvägsbuss 471 från Slussen tar dg ht på 10 mnuter. V arbetar öppna och fräscha lokaler. Nacka kommun har en generös medarbetarpolcy krng att jobba hemma, semesterväxlng, frskvård m.m. Vll du veta mer om socaltjänsten Nacka kommun ta kontakt med: Beatrce Jacobsson, verksamhetsutvecklare Tel: E-post: beatrce.jacobsson@nacka.se Leena Andersson, gruppchef Tel: E-post: leena.andersson@nacka.se Chrstne Carlsén, IFO-chef Tel: E-post: chrstne.carlsen@nacka.se Vll du jobba hos oss? Läs mer om våra ledga jobb på Några av medarbetarna nom socaltjänsten Nacka kommun. Foto: Gonzalo Irgoyen

32 32 NextMeda Här utgår man från mna önskemål Soconomkonsulten Sandy Gaby har valt att jobba för Rent-A-Soconom för att de är lyhörda för hur hon vll jobba och ger henne möjlgheten att utvecklas. Att företaget lägger vkt vd att matcha rätt kompetens med rätt uppdrag har även gjort bemannngsföretaget populärt bland kunderna. För Sandy Gaby är det vktgt att hela tden få förnyelse jobbet. Det tycker hon är lättast att få genom att vara soconomkonsult. Genom att ta sg an olka typer av uppdrag har hon fått stor erfarenhet nom olka områden och en bra nblck sklda sätt att arbeta på. Men det gäller att välja uppdragsgvare med omsorg, menar hon. Arbetsmarknaden för soconomer är så god att en del företag som hyr ut personal mest ser soconomkonsulterna som nhoppare som ska rngas n med kort varsel när det krsar någonstans. Sandy Gaby värnar om framförhållnng och serostet och att arbetsgvaren kan erbjuda henne möjlgheten att växa sn yrkesroll. Därför har hon valt att jobba för Rent-A-Soconom. Hos Rent-A-Soconom utgår man från mna önskemål. De är lyhörda för var och med vad jag vll jobba. För mg var det exempelvs betydelsefullt att få jobba nära mn hemstad. Det har de lyckats ordna utan problem, säger Sandy Gaby. Personlgt, engagerat och professonellt Det sätter fngret på företagsdén bakom Rent-A-Soconom. Ledorden personlgt, engagerat och professonellt genomsyrar hela verksamheten och det Ann-Krstn Rydén, affärsenhetschef och Km Trosell, konsultchef på Rent-A-Soconom. Foto: Johan Marklund gynnar både soconomerna de anltar och företagets kunder. Det är som ett slags garant för kvaltet. För oss handlar det nte bara om att täcka upp för personalbrst. V matchar rätt kompetens med rätt uppdrag och förstärker verksamheten när v bemannar. V bdrar med en erfaren resurs, säger Ann-Krstn Rydén, affärsenhetschef på Rent-A-Soconom, företagets grundare och själv soconom grunden. Rent-A-Soconom har funnts på marknaden ungefär ett år men har snabbt lyckats växa sg stora, mycket tack vare att de ngår samma koncern som de väletablerade bemannngsföretagen Rent-A-Doctor och Rent-A-Nurse. Med en fungerande organsaton ryggen och med engagerande soconomer företagslednngen har man på kort td fått marknadens förtroende. Expansonen gör att de nu söker fler soconomer hela landet som vll åta sg passande uppdrag. Huvudkontoret lgger vsserlgen Stockholm men företaget bemannar över hela landet. Även om det bland kan bl långa avstånd rent geografskt mellan huvudstaden och uppdragens placerngar ser man tll att ha en nära och noggrann kontakt med både kunden och soconomkonsulten. Checklsta gör uppdraget tydlgt Km Trosell, konsultchef på Rent-A-Soconom, är med vd uppstarten av alla projekt. När det är möjlgt är hon på plats och annars håller hon ett telefonmöte tllsammans med kunden och soconomkonsulten som ska anltas för det specfka uppdraget. Det är betydelsefullt för alla parter att det blr tydlgt vad som ngår uppdraget och vlka förväntnngar man har. Det ger en trygghet för alla att veta vad som gäller, säger Km Trosell. För att säkerställa att nget ska falla mellan stolarna har Rent-A-Soconom utarbetat en checklsta som man tar hjälp av vd uppstartsmötet. Det uppskattar soconomkonsulten Sandy Gaby. V soconomkonsulter är självständga och bra på att anpassa oss efter olka behov men det fnns också en rsk att arbetsbelastnngen blr överansträngd om det nte är klargjort vad som ngår jobbet. Checklstan är ett bra verktyg för att göra uppdraget tydlgt, säger Sandy Gaby. Konsultchefen Km Trosell följer även upp hur det går med uppdraget efter en kortare td för att vara säker på att allt löper på bra och att kunden är nöjd och soconomkonsulten trvs. Det som gjort Rent-A-Soconom tll en populär arbetsgvare är också deras bredd. Utöver att erbjuda bemannngstjänster nom det kommunala har man många tjänster nom det prvata som exempelvs på HVB-hem och LSS-boenden. Och så har man satsat på kompetensutvecklng. Rent-A-Soconom erbjuder ett stort utbud av kurser att välja mellan. Vlken utbldnng som kan bl aktuell beror på vart du är på väg karrären och vad du vll fylla på med, säger affärsenhetschefen Ann-Krstn Rydén och gör med ens tydlgt att företagets ledord personlgt, engageraget och professonellt efterlevs praktken. Sandy Gaby, soconomkonsult hos Rent- A-Soconom. Rent-A-Soconom är ett bemannngsföretag som är verksamt hela Sverge och är en serös arbetsgvare som bryr sg och är lyhörd för varje soconoms ensklda önskemål. Som anställd hos Rent-A-Soconom får man en konkurrenskraftg lön, en trygg anställnng och chans tll kompetensutvecklng. Företaget söker dg som värderar frhet, omväxlng och spännande utmanngar dn roll som soconom. Du kan enkelt anmäla dtt ntresse på företagets hemsda, eller varför nte våga något nytt och göra en snabb vdeontervju. Kontakt: Ann-Krstn Rydén, affärsenhetschef/konsultchef ann-krstn.ryden@rentasoconom.se Tel: Du kan enkelt anmäla dtt ntresse på företagets hemsda, eller varför nte våga något nytt och göra en snabb vdeontervju va QR-koden. Km Trosell, konsultchef km.trosell@rentasoconom.se Tel:

33 NextMeda 33 Hos oss är klenten fokus även praktken Alla pratar om vkten av att ha brukarfokus. I Ulrcehamn är det nte bara snack, hos oss fungerar teorerna även praktken, säger Magnus Andersson, verksamhetschef på IFO, där man var tdgt ute med att nföra ett systemteoretskt förhållnngssätt verksamheten. Magnus Andersson, verksamhetschef och Katarna Rademacher, enhetschef på IFO Ulrcehamn. Foto: Emma Ekstrand För to år sedan var tankarna krng systemteoretskt förhållnngssätt ännu sn lnda. Därför var socaltjänsten Ulrcehamn tdgt ute när de 2007 bestämde sg för att delta ett projekt krng just detta. Sedan dess har det hänt en hel del. Tdgare drevs socaltjänsten mer tradtonellt va standardserade nsatser. V hade höga nsttutonskostnader och hade nte rktgt kommt tll rätta med vår nsatsmx. Personalomsättnngen var hög och stämnngen var nte heller rktgt bra. Idag kan jag konstatera att det systemteoretska förhållnngssättet skapar trvsel både för personal och klenter. Det torra namnet tll trots är det ett väldgt medmänsklgt förhållnngssätt, säger Magnus Andersson. Det som hänt under de gångna åren är bland annat att personalstyrkan famljeteamet har utökats rejält syfte att kunna jobba mer med barn och ungdomar på deras hemmaplan. V har dag har nästan nga köpta famljehem utan möter behoven med egna famljehem och genom att ha tllräcklgt med personal som kan vara med och stötta på hemmaplan, berättar Katarna Rademacher, enhetschef på IFO. Ett annorlunda tänk Det systemteoretska förhållnngssättet har även fört med sg att verksamheten tänker på ett ltet annat sätt när det kommer tll ekonom. V tror på att nvesterngar bland annat utbldnng och bra bemannng gör att v vnner andra änden. Det är mnst sagt tllfredsställande att nöjd personal och nöjda brukare kombnaton med låga kostnader nte är något motsatsförhållande. Det går att göra ganska mycket med samma medel om man är konstruktv, kreatv, tror på det man gör och är väldgt uthållg, fastslår Magnus Andersson. Socaltjänsten Ulrcehamn är dag en förebld för andra socaltjänster Ulrcehamns kommun vd den vackra sjön Åsunden är en expansv kommun Boråsregonen som med stt strategska läge är ett attraktvt val för företagsetablerngar. Kommunen är känd för sn entreprenörsanda, något som märks nte mnst genom det stora antalet mndre företag. Ulrcehamns kommun Bogesundsgatan Ulrcehamn Tel: landet som vll nföra ett systemteoretskt förhållnngssätt. V är ofta nbjudna tll olka forum för att berätta om vår resa. Det är väldgt rolgt och v är förstås stolta över att v med hjälp av övertygelse, målmedvetenhet och uthållghet lyckats skapa en verksamhet som sätter klenten fokus och gagnar både medarbetare och samhället stort, säger Katarna Rademacher. NextMeda God samverkan Eksjö kommun Postvt arbetsklmat, högt personalnflytande och god samverkan mellan olka avdelnngar. Bståndsenheten Eksjö kommun får goda omdömen av Annasofa Westn, Johanna Karlsson och Camlla Sahln. Eksjö kommun Eksjö är en unk trästad som bland annat rymmer lasarett, tngsrätt och regemente. Kommunen satsar på frskvård med bland annat grats bad smhallen för anställda. Bståndsenheten satsar på personalnflytande, god samverkan, handlednng och utbldnng för anställda. Kontakt: Carna Andersson, myndghetschef Bståndsenheten Tel: E-post: carna.andersson1@eksjo.se Den socala sektorn Eksjö kommun består av olka enheter där bståndsenheten svarar för myndghetsutövnng nom mssbruk, barn och unga, försörjnngsstöd, äldreomsorg samt personer med funktonsnedsättnngar. Personalen på bståndsenheten vttnar om en välstrukturerad organsaton där medarbetare trvs och utvecklas. Även om v arbetar med olka delar fnns en stor samverkan och stöttnng mellan alla kollegor, vlket är vktgt eftersom en klent kan omfattas av olka typer av bstånd. V har gemensam placerng och chef, vlket nnebär korta beslutsvägar. Det är en styrka just Eksjö kommun som jag värdesätter väldgt mycket, säger Annasofa Westn, socalsekreterare nom vuxen mssbruk. Annasofa bor en annan kommun, men trvs så bra på sn arbetsplats att hon gärna pendlar tll Eksjö. Kommunens flexavtal ger mycket frhet. V får eget ansvar att lägga upp vår td, vlket är postvt för mg. Sen är Eksjö lätt att nå med bl, buss och tåg. Bra arbetsklmat Hennes kollega Johanna Karlsson gjorde sn praktk på bståndsenheten och Johanna Karlsson och Annasofa Westn. Foto: Mkael Frtzon har sedan dess varvat studer vd Hälsohögskolan Jönköpng med jobb som bståndshandläggare nom äldreomsorgen. Hon är tacksam över att få möjlghet att jobba på bståndsenheten samtdgt som hon avslutar sna studer. Det är utvecklande att jobba med äldreomsorg som även nnefattar personer under 65 år. Jag träffar männskor olka åldrar med olka typer av funktonsnedsättnng. När v får svåra ärenden är det skönt att veta att det alltd fnns hjälp och stöd nom enheten. V har ett bra arbetsklmat och god kommunkaton. Verksamheten för barn och unga har genomfört en omorgansaton och sedan årsskftet fnns en utrednngsgrupp och Camlla Sahln. Foto: Mkael Frtzon en placerngsgrupp. Utredaren Camlla Sahln är nöjd över det nflytande som personalen har haft omorgansatonen. Alla personalen har haft möjlghet att tycka tll och komma med förslag, och den förändrng som nu har skett är precs så som v vll ha det. Varje grupp har en förste socalsekreterare, vlket ger ett bättre stöd tll handläggaren. Enheten är en trygg och utvecklande mljö där allt fnns under samma tak.

34 34 NextMeda Så lyckades Mora vända stress tll trvsel Från överbelastnng och stress tll strukturerat arbetssätt, rmlg arbetstakt, löneöknng samt glad och trygg stämnng. I Mora har man lyckats skapa en arbetsplats som hyllas av både Arbetsmljö - verket och de anställda socalsekreterarna nom kommunens barn- och ungdomsenhet. Jenny Åsenlund, Åsa Mattsson och Ewa Byström Mora. Foto: Lars Berglund Fler anställda och fler stödfunktoner för att mnska arbetsbelastnngen, bättre ntrodukton för nyanställda och studenter, ledarskapsutbldnng tll chefer samt mer kollegalt samarbete. Förbättrngarna nom Indvd- och famlje omsorgens barn- och ungdomsenhet Mora kommun är omfattande. Att satsnngen gett resultat märks på flera sätt. Arbetsmljöverket berömde arbetsplatsen vd stt besök hösten 2016 och framhöll framför allt chefernas nära stöd tll socalsekreterarna och det goda stödet för både admnstraton och metod. Det är ett fnt ntyg på att v lyckats. Jag märker det också genom det ökade ntresset för att jobba här. Förut kunde det vara svårt att rekrytera och personalomsättnngen var hög. Nu är det en sammansvetsad grupp som trvs och flera av dem som slutat på grund av den tdgare för höga arbetsbelastnngen söker sg tllbaka, säger Ewa Byström, enhetschef för IFO Barn och ungdom. Alla medarbetare har fått säga stt En konkret handlngsplan har legat tll grund för det lyckade arbetsmljöarbetet. Avdelnngschef Pa Blomstedt har haft det övergrpande ansvaret så att rätt beslut tagts av både förvaltnngens lednngsgrupp och socalnämnden. Med hjälp av företagshälsovården har alla medarbetarna djupntervjuats om sn arbetsstuaton för att kartlägga brster och problem. Utfrån de sammanställda svaren har man sedan arbetat systematskt för att förbättra på alla punkter för såväl socalsekreterare som chefer. Det har blvt en mer postv stämnng som gör det rolgt att gå tll jobbet, säger Jenny Åsenlund, socalsekreterare. Ja, v har fått en bra gruppkänsla. Alla stöttar varandra och erbjuder sg att hjälpa tll om någon har mycket att göra, nstämmer Åsa Mattsson, förste socalsekreterare. Socalsekreterarna prorterades särsklt vd löneöversynen Trots att arbetsgvaren gjort en lönesatsnng och framhåller det värdefulla socala arbetet, Indvd- och famljeomsorgen, IFO, Mora kommun har sedan drygt ett år arbetat aktvt med att förbättra arbetsmljön. Framför allt har verksamheten mot barn och ungdomar förstärkts och förbättrats. Socalsekreterare som arbetat mnst två år erbjuds exempelvs kompetensutvecklng på högskolenvå. Intresserad av att bl en del av arbetslaget? Kontakta: Ewa Byström, enhetschef IFO Barn och ungdom. Tel: E-post: ewa.bystrom@mora.se är medarbetarna överens om att det är helhetsgreppet krng arbetsstuatonen som är avgörande för deras ökade trvsel. Löneprorterngen är vktg och välkommen, men pengar kan nte ensamt skapa arbetsmotvaton. Det är helheten som gör att jag nu uppskattar mtt jobb, säger Åsa Mattsson. NextMeda Flexbelt arbetssätt Tranås Socaltjänsten Tranås arbetar med ständga förbättrngar för både verksamheten och för sna socalsekreterare. Förvaltnngen har högt tak och uppmuntrar sna medarbetare att våga prova nya roller och komma med egna ntatv och déer. För många socalsekreterare handlar yrket om att få göra skllnad för andra männskor och Martna Karlsson och Robert Pettersson är nga undantag. Jag vll ge männskor som lever under svåra förhållanden sådant som jag har kunnat ta för gvet mtt lv, såsom mat på bordet och pengar tll hyran, berättar Robert. Han trvs väldgt bra som ekonomhandläggare, nte mnst för att verksamheten ständgt fokuserar på kvaltetsarbete för att skapa ett bättre flöde alla processer och elmnera frktoner. Förbättrngsarbetet går från dé va handlng och utvärderng tll förbättrng och sedan tllbaka tll dé och det är ntegrerat vårt vardaglga arbete. Det märks synnerhet på vårt goda samarbete med externa parter, tll exempel med arbetsmarknadsenheten, säger Robert. Ett annat exempel på förbättrngsarbetet är Instrument X, ett standardserat bedömnngsformulär som ska ge en enhetlgare utrednngsprocess gentemot klenterna och samtdgt möjlggöra för bståndshandläggarna att lättare dentfera vlka behov ndvden har. Tar tllvara på kompetens Martna erhöll alldeles nylgen en ny roll nom förvaltnngen, där hon förutom stt ordnare arbete på Barn- och famljeenheten även agerar mentor åt nyanställda socalsekreterare. Det känns väldgt postvt att mn kompetens tas tllvara och att jag har Martna Karlsson och Robert Pettersson hos Socaltjänsten Tranås. fått möjlgheten att ägna mg åt det här. Det har skett en oerhört konstruktv utvecklng under åren jag har jobbat här klmatet har blvt mer lyhört och v uppmuntras både tll att komma med egna ntatv och tll att prova nya roller nom organsatonen. Det är både rolgt och utvecklande. Mångfacetterad arbetsplats Hon framhåller att Tranås kommun överlag är väldgt nrktad på att förbättra organsatonen, nte mnst på den dgtala fronten, och att socaltjänsten därmed står väl rustad nför framtden. Foto: Erk Hellqust Socaltjänsten Tranås arbetar med ärenden nom Indvd- och famljeomsorg, Stöd & Omsorg för personer med funktonsnedsättnng, Äldreomsorg samt bståndshandläggnng. Inom Indvd- och famljeomsorgen fnns både myndghet barn/unga/famlj och vuxna samt utförarsdan med öppenvård mot samtlga målgrupper, kommunens arbetsmarknadsenhet, samt en enhet nrktad på ntegratonsarbetet. IFO har även ansvar att drva en gård där olka sysselsättnngsnslag erbjuds. Socaltjänsten Stadshuset Tranås Tel. vxl: E-post: tranaskommun@tranas.se Det är en bra arbetsplats med en mångfacetterad blandnng av männskor såväl vad gäller bakgrund som erfarenhet. Dessutom är Tranås en väldgt trevlg stad som erbjuder lte av varje, så jag rekommenderar defntvt andra socalsekreterare att söka sg ht, avslutar Martna.

35 NextMeda 35 Nässjö förenklar med dgtalt processtöd De senaste åren har nneburt stora utmanngar för många socalförvaltnngar Sverge. I Nässjö utgjorde dock prövnngarna startskottet för en effektvare verksamhet och bättre arbetsmljö, bland annat genom ett nytt dgtalt processtöd. Strömmen av ensamkommande flyktngbarn blottlade brster många kommuner ärendeflödet blev allt högre och personalen räckte nte tll. Nässjö var nget undantag. Under hösten 2015 bestämde sg socaltjänstens myndghetsutövnng för att utforma en handlngsplan som syftade tll att förbättra arbetsmljön och förenkla arbetet för handläggarna. Det var många aspekter som behövde ses över och stablseras. Bland annat anställde v admnstratvt stöd, förstärkte personalstyrkan, såg över vår möteskultur och tog fram ett dgtalt processtöd. Det ska vara lätt att göra rätt, understryker Angelca Florn, enhetschef för socalförvaltnngen Nässjö. Utmärkt resultat Josefn Axelsson, systemadmnstratör och soconom, ledde förändrngsarbetet Angelca Florn, Johanna Blomqvst och Josefn Axelsson på socalförvaltnngen Nässjö. Foto: Danel Wktorsson tllsammans med förvaltnngens logstker Lsa Johnsson. Grunden lades genom ntervjuer med medarbetarna som dentferade vlka problem som fanns arbetet. Tllsammans med en medarbetargrupp vsualserades vår optmala handläggnngsprocess. Sedan gjordes en översyn av befntlga rutner och de som saknades togs fram. Under resans gång fck alla medarbetare vd flera tllfällen möjlghet att tycka tll och kvaltetssäkra resultatet. V har nu skapat ett modernt stöd med vsualserade processer och klckbara länkar tll relevant nformaton, blanketter och checklstor. Handläggarna når detta enkelt från vårt dokumentatonssystem Treserva. Resultatet har blvt väldgt bra, men det är vktgt att fortsätta att arbeta aktvt för att resultatet ska bestå, framhåller Josefn. Mer td för klenterna Socalsekreteraren Johanna Blomqvst var en av deltagarna arbetsgruppen och har vart aktvt engagerad att utforma det nya arbetsflödet. Målet är alltd att ha så hög kvaltet som möjlgt och att åtgärderna ska gå att omsätta praktken. För att det ska gå att uppnå behöver v ha en verksamhet där alla utgår från samma processer samma arbetsflöde och det är vnsten med det nya processtödet. Det leder tll Socalförvaltnngen Nässjö kommun har crka medarbetare och är uppdelad myndghetsutövnng och verkställghet. Inom myndghetsutövnngen arbetar crka 95 personer. Medarbetarna är vår vktgaste resurs. Ständga förbättrngar är ett ledord att nå vårt motto V ger stöd tll bättre lv med god kvaltet vd varje möte. Kontakt: Avdelnngschef Jon Rydholm Socalförvaltnngen Nässjö kommun Nässjö Tel: Vxl: E-post: socalforvaltnngen@nassjo.se Följ kommunen socala att v får mer td och energ för klenterna, avslutar Johanna. NextMeda Varje ärende är ett männskolv Det är ngen nyhet att arbetsbelastnngen är otrolgt hög nom socaltjänsten, vlket gör det än vktgare att stötta upp för att mnmera rsken att påverka klenthanterngen. Oavsett om det handlar om en klent eller en soconomkonsult krävs engagemang hela vägen för att ndvden ska få den trygga omsorg som behövs. Doc-Soconom är ett nschat verksamhetsområde nom Doc-Connect som Sedan Doc-Connect startades 2011 har vår vson, engagerade medarbetare och vårdgvare, kraftfulla vårdkonsulter, och arbetsmodell gjort oss tll en av Sverges största vårdbemannngspartner. I takt med att behovet av soconomer ökat har en avdelnng som arbetar nschat med bemannng av soconomer och socalarbetare startats. Doc-Connect Nordc AB S:t Erksgatan Stockholm Tel: E-post: nfo@doc-connect.se fokuserar på trygga och kraftfulla bemannngslösnngar nom soconomsektorn. V skräddarsyr soconomuppdrag för våra vårdgvare som passar alla erfarenhetsnvåer. V gör dessutom allt för att våra vårdkonsulter ska trvas lvet v fnns med hela vägen för att säkerställa att ndvden mår bra, samt utvecklas en postv rktnng utfrån sna unka behov, säger Ana Hobb, områdesansvarg för Soconombemannngen hos Doc-Connect. Indvdanpassat stöd och hjälp Stuatonen hos socaltjänsterna Sverge dag är många gånger väldgt stressg och det saknas td att gå tll botten med olka ärenden. Istället tvngas många sätta ett plåster på problemet och ta sg an nästa, men det håller nte längden. Då soconomkonsulten Josefne drabbades av utmattnngssyndrom fanns medarbetarna hos Doc-Connect med och stöttade henne tllbaka på fötter gen. En rehablterngsplan med handlednng och samtal utfrån stuatonen sattes n baserat på Josefnes behov, för att komma tllbaka gen. Under tden bemannades arbetsplatsen med en ersättare för att stödja upp under det vktga återhämtnngsarbetet, vlket lett tll att båda parter har kunnat känna en balans en svktande stuaton. Ana tog mg genast på allvar och fanns hela tden tll hands för att stötta och hjälpa. Jag trodde knappt att jag skulle fnna en glädje mtt arbete gen, men lycklgtvs httade Doc-Connect en arbetsplats åt mg som fungerar återhämtnngsarbetet. Ana Hobb, områdesansvarg för Soconombemannngen hos Doc-Connect. Här med soconomkonsulten Josefne. Engagemang längs hela vägen Ana betonar att Doc-Connect är medvetna om vlken stress och tryck det är hos socalförvaltnngar runtomkrng landet och följer därför upp den specfka arbetsplatsen förebyggande syfte, vlken ärendemängd som hanteras och hur konsulten blr bemött av både klenter och kollegor samt lka vktgt hur båda parter kan stötta upp själva arbetsplatsens specfka behov. Allt ska bl tll en fungerande och balanserad helhet. Varje ärende är ett männskolv, oavsett om det gäller klenten eller socalsekreteraren. V vll att konsulterna ska se oss som sn personlga agent, stödsupport, vän och arbetsförmedlare. Som ett led det har v återkommande utvecklngssamtal och fortbldnngssatsnngar för varje vårdkonsult och stämmer av med de konsulter som är ute på uppdrag. Att ge trygghet för oss är vktgt. V engagerar oss, hela vägen, avslutar Ana.

36 36 NextMeda V är stolta över att v har lyckats komma så här långt Många socaltjänster landet kämpar med stora utmanngar. I Ängelholm har och medarbetarna och cheferna tllsammans utarbetat en handlngsplan som syftar tll att skapa en stabl verksamhet, behålla befntlga medarbetare och attrahera nya. Just nu pågår ett genomgrpande förändrngsarbete nom ndvd- och famljeomsorgen Ängelholm. Medarbetarna, tllsammans med de facklga organsatonerna, HR och verksamhetens chefer har gemensamt tagt fram en handlngsplan som nnehåller en rad konkreta åtgärder för att komma tll rätta med dagens stuaton. Barbara Boron, verksamhetschef Lärande och famlj/ifo, berättar att kommunens socaltjänst tdgare haft en förhållandevs låg personalomsättnng. För ett par år sedan började v tappa erfarna medarbetare. Trenden vsade sg vara den samma över hela landet vlket bland annat ledde tll att kommuner började tävla om de kompetenser som fanns. Det, kombnaton med ökat samhällstryck och större behov av våra tjänster, nnebär att v, på vssa områden, behöver högre bemannng och fler kompetenser. Det fnns delar verksamheten där v redan är fas men nom andra områden fnns en hel del kvar att göra. För att skapa den verksamhet som krävs för att klara samhällsuppdraget behövs en rad olka åtgärder. Förutom fler utredare, främst nom området barn och unga, är senorhandläggare en vktg punkt handlngsplanen. Tanken är att senorhandläggarna ska vara personer med lång erfarenhet som kan ta svåra ärenden men också har td för att stötta mndre erfarna kollegor. V vll även arbeta med mentorskap där äldre välutbldade soconomer ska guda nya socalarbetare n yrkesrollen. Målet är att vår personal ska vara välutbldad och ha en schysst arbetsstuaton, tll gagn både för dem själva och våra klenter, säger Maranne Sjunnesson, enhetschef på utrednngsenheten. Bred uppslutnng För att få en så bred uppslutnng som möjlgt har arbetet med att ta fram underlagen tll handlngsplanen nvolverat medarbetare från alla olka enheter och nvåer. När v startade projektet tänkte jag spontant på att högre lön var en jättevktg förutsättnng för att nå våra mål. Under arbetets gång har jag upptäckt att det fnns annat som är mnst lka vktgt: trvsel, gott ledarskap, td för reflekton, kunskapsnhämtnng, goa kollegor och frskvård är bara några exempel på parametrar som är vktga för att man ska trvas på sn arbetsplats. Det måste tll en bra mx och det är den som v försöker åstadkomma här Ängelholm, säger Clauda Alas, socalsekreterare nom famljerättsenheten. Barbara Boron berättar att förändrngsarbetet mottagts väl av kommunens poltker. V upplever att kommunlednngen har förståelse för vår stuaton och det arbete v är satta tll att utföra. Faktum är att v redan förra årets lönerevson fck extra pengar som gjorde att lönerna kunde lyftas rejält. En stor fördel som jobbet med handlngsplanen fört med sg är, enlgt Pernlla Eklnd Pettersson, socalsekreterare på försörjnngsstödsenheten, att socaltjänstens arbete har synlggjorts utanför de egna väggarna. Det är ett unkt projekt eftersom v jobbat på så bred front. Ett vktgt resultat är att v lyckats kommuncera vad det är v faktskt gör på jobbet och att utvecklngen av IFO gynnar hela samhället. Framtd Handlngsplanen lgger nu tll grund för ett omfattande förändrngsarbete. Om ett par år är tanken att teorerna ska ha omsatts praktken. Då har v medarbetare som trvs och har det stöd som krävs för att kunna utföra ett socalt arbete att vara stolt över. Mn önskan är att alla ska ha det där gladpllret magen när de går tll jobbet, att de ser fram emot arbetsdagen och är nöjda när de går hem, säger Tove Högberg, enhetschef för stöd- och behandlngsenheten. Pernlla Eklnd Pettersson flkar n att det hon redan nu upplever som betydande och postv del verksamheten, är att arbetet sker utfrån devsen frhet under ansvar. Man kan mångt och mycket styra sn egen arbetsdag och arbetsstuaton. Det fnns ett förtroende mellan arbetsgvare och arbetstagare vlket jag tror har en stor betydelse, varje fall för mg. Barbara Boron nckar nstämmande och säger att hon ser fram emot när verksamheten nom en snar framtd har lämnat problemarbetet bakom sg. V är stolta över vad v åstadkommt så här långt, v har en strateg som v tror på och fortsätter på den nslagna vägen där arbetet präglas av ständga förbättrngar. Mn förhoppnng är att morgondagens IFO är en verksamhet där medarbetarna känner delaktghet och trvsel, utvecklas sna yrkesroller och ges de förutsättnngar som krävs för att kunna lgga framkant och utföra ett professonellt socalt arbete nom Ängelholms kommun. Pernlla Eklnd Pettersson, Barbara Boron, Maranne Sjunnesson, Tove Högberg och Clauda Alas hos ndvd- och famljeomsorgen Ängelholm. Foto: Annely Slfwerax Ängelholm är en kuststad, vackert belägen nordvästra Skåne, med det mesta och bästa runt hörnet. Ängelholm har över nvånare och vår nära 500 år gamla stad erbjuder vacker natur, kultur, rekreaton, puls och nöje. Ängelholm har sedan 2015 en utvecklngs- och servceorgansaton som präglas av ett aglt förhållnngssätt och tydlgt medborgarfokus. Ängelholms kommun Östra vägen Ängelholm Tel:

37 NextMeda 37 Ljusdal satsar på specalstsoconomer och admnstratörer Ljusdals kommun har det senaste året gjort stora satsnngar på att skapa bättre förutsättnngar för sna socalsekreterare att fokusera på handläggnng av ärenden. Satsnngarna har bland annat resulterat rekryterngen av kvalfcerade admnstratörer. Lksom många andra kommuner Sverge har Ljusdal behövt hantera en prövande stuaton med brst på utbldade medarbetare kombnaton med en alltjämt ökande admnstratvt börda. För drygt ett halvår sedan etablerade kommunen därför ett halvdussn tjänster för kvalfcerade admnstratörer. Jag har länge arbetat nom polsen, men kände att jag behövde göra något annat. Det här är ett nytt sätt för mg att arbeta med och hjälpa männskor. Arbetskamraterna är lyhörda och klmatet väldgt trvsamt jag trvs oerhört bra, säger admnstratören Veronca Halvarsson. Veronca har sedan tdgare en utbldnng nom socalt arbete ryggen och rollen som admnstratör passade henne som hand handske. Ett brnnande ntresse Kollegorna Mare Larsson och Karna Slfver Grahn är båda soconomer och de håller med Veronca om att stämnngen och arbetsmljön Ljusdal kommun är väldgt postva. Jag avsåg först att arbeta som kurator men nsåg att det skulle kännas lte för ensamt. Här arbetar jag en toppenbra arbetsgrupp och samarbetet både nternt nom förvaltnngen och externt med exempelvs myndgheter och andra nstanser fungerar utmärkt, säger Karna. Jag har vart här sedan 2005 och tll stor del beror det på att jag har haft kunnga och engagerade kollegor som haft ett brnnande ntresse för det v sysslar med. V har rolgt hop, nstämmer Mare. Roll som specalstsoconom Ljusdal arbetar aktvt mot ett effektvare arbetsflöde och för att erbjuda utbldnngs- och karrärmöjlgheter även för de som nte sktar på en ledarskapsroll. Ljusdal är en generös kommun som erbjuder möjlgheter tll allt från Mare Larsson, Karna Slfver Grahn och Veronca Halvarsson Ljusdal. Foto: Cochse Fotograf Ljusdals kommun har nära nvånare och är tll ytan lka stor som hela Gästrkland. Här fnns möjlgheter tll ett rkt frtdslv, attraktva boenden och ett berkande kulturlv. I Ljusdal fnns ett gott samarbete mellan kommun, sjukvård, arbetsförmedlng och andra myndgheter. Det fnns goda möjlgheter tll att en medflyttande partner kan erbjudas arbete. Inom ndvd- och famljeomsorgen fnns ett 60-tal medarbetare som socalsekreterare, specalstsoconomer, famljebehandlare, alkohol- och drogterapeuter samt admnstratörer. Ljusdals kommun Ljusdal Tel vxl: E-post: kommun@ljusdal.se föreläsnngar och kurser tll relevanta högskoleutbldnngar. En av de karrärvägar som erbjuds för de med större kompetens och erfarenhet är rollen som specalstsoconom, då man antar ett utökat ansvar för komplexare ärenden och även fungerar som en mentor för nytllkomna soconomer. Bra ntrodukton ges tll blvande soconomer genom traneeanställnngar. Överlag har kommunens satsnngar redan gett mycket postva resultat, så v ser fram emot nästa steg, avslutar de. NextMeda Professonalsm och engagemang på Kronan Konsult Socalt arbete är komplext och utmanande. Därför arbetar man aldrg ensam på Kronan Konsult, utan har alltd stöd. Här jobbar endast utbldade soconomer och det är professonalsm och klentfokus som styr. För Sbell Törnblom var det självklart att nappa på erbjudandet om att bl Kronan Konsult är ett av Sverges första prvata konsultföretag för soconomer. Inrktnngen är framför allt på socaltjänstens utredande del nom barn och ungdom, men man tar även uppdrag nom vuxen och försörjnngsstöd samt med chefsbemannng. Kronan Konsult erbjuder många karrärmöjlgheter för soconomer som vll arbeta nnovatvt och kreatvt med socalt arbete. konsultchef för Kronan Konsults nya verksamhet Västra Götaland. Här fnns en sådan enorm entusasm och drv. Alla medarbetare är väldgt sammansvetsade och brnner för det socala arbetet, säger hon. Sbell framhåller att konsulter bland kan känna sg ensamma på fältet, synnerhet då man arbetar med svåra fall. Så är det nte på Kronan Konsult. Där arbetar man alltd team med sn konsultchef. I samråd med med denne gör man också upp en ndvduell utvecklngsplan. V formar och löser uppdragen tllsammans och ser alltd tll att ta tllvara våra medarbetares ambtoner och vsoner. Lars Olsson, med över 20 år yrket, arbetade tdgare bland annat som IFO-chef kommunal verksamhet. Idag är han utrednngsledare på Kronan Konsult Värmland. Han tycker att Teamet på Kronan Konsult. flexblteten, sammanhållnngen och professonalsmen på Kronan Konsult saknar motstycke. Alla här är högt kvalfcerade soconomer och det fnns ett väldgt stort kollegalt stöd och en uttalad vlja att tllmötesgå medarbetarnas önskemål så att de ska trvas. Här blr man sedd och bekräftad som yrkesperson och bemött med respekt, säger han. Lokal förankrng Lars får medhåll av Mkael Johansson, affärsutvecklare på Kronan Konsults nya enhet Småland. Sedan soconomexamen 1996 har Mkael arbetat på en rad befattnngar och han började på Kronan Konsult december förra året. Han menar att en del av framgångsreceptet är den platta, decentralserade organsatonen och närheten tll kunder och klenter. Här fnns en helt annan atttyd än på många andra konsultbolag. V har en stark lokal förankrng och förstår den lokala kulturen och problematken. Det skapar förutsättnngar för att göra ett bra jobb. De tre framhåller att Kronan Konsult är ett relatvt ltet företag, som växer organskt hela landet. Kreatva och nnovatva arbetssätt, med tydlg klentfokus präglar företagskulturen. Det är aldrg pengar eller volymer som styr, utan kvaltet och resultat. Här httar man tllbaka tll arbetsglädjen och drvkraften som fck oss att välja att bl soconomer.

38 38 NextMeda 6 tmmars arbetsdag med heltdslön Enköpng I år ntroducerar socalförvaltnngen Enköpng ett nytt projekt där ett antal socalsekreterare kommer att arbeta 6 tmmars arbetsdagar med heltdslön. V hoppas att möjlgheten tll kortare arbetsdag kan underlätta för socalsekreterarna deras arbets- och lvsstuaton, säger Elsabeth Kántor, socalchef Enköpngs kommun. terarnas lvsstuaton och att v på så sätt kan dämpa personalomsättnngen. Elsabeth hoppas att projektet ska attrahera fler socalsekreterare att söka sg tll kommunen och hon har redan märkt en öknng av antal ansöknngar tll socalförvaltnngens ledga tjänster. Foto: Pa Nordlander, BldN Det är de två team som arbetar med försörjnngsutrednngar som är nvolverade den nya modellen. Totalt handlar det om medarbetare. Orsaken är att socalkontoret haft en ganska hög personalomsättnng bland socalsekreterarna under en längre td. När v undersökt vad detta kan bero på har v sett ett mönster. Många Enköpngs kommun är arbetsplatsen för dg som vll vara med och skapa det långsktgt goda samhället. Här får du möjlghet tll personlg utvecklng samtdgt som du får chansen att göra verklg skllnad för alla som lever och verkar Enköpng. Socalförvaltnngens verksamhet består av Utrednng vuxna och försörjnng, Utrednng barn och famlj, Öppenvård barn och famlj, Öppenvård vuxna samt Stab och admnstraton. av våra yngre socalsekreterare med famlj och barn kan ha svårt att få lvspusslet att gå hop. Och bland äldre medarbetare är det nte ovanlgt att söka sg tll andra yrken nom det socala området för att vla från myndghetsutövandet ett tag, berättar Elsabeth. V hoppas att möjlgheten tll kortare arbetsdag kan underlätta för socalsekre- Enköpngs kommun Socalförvaltnngen Enköpng Tel: socalforvaltnngen@enkopng.se För mer nformaton om våra ledga tjänster besök Nya tjänster Elsabeth tycker att Enköpng är en bra kommun att arbeta för socalsekreterare. V har en socalnämnd som är lyhörd och engagerad och vår förvaltnng har goda förutsättnngar för att kunna göra ett rktgt bra arbete långsktgt. V har ordentlga resurser för kompetensutvecklng och har på senare td även utökat antalet tjänster, bland annat genom att nföra arbetsledartjänster. Dessutom fnns en mycket bra dalog med exempelvs skola, vård och omsorg, och andra delar av kommunförvaltnngen. Delaktga medarbetare Inom socalförvaltnngen pågår ett ständgt arbete med att förbättra arbetsprocesserna där medarbetarna högsta grad är delaktga. Det här ska vara en arbetsplats som lgger framkant och där medarbetarna Elsabeth Kántor, socalchef Enköpngs kommun. känner att de utvecklas stt socala arbete. Många anställda på förvaltnngen pendlar n tll Enköpng från närlggande kommuner. Det är enkelt att pendla ht, jag bor själv mn hemstad Västerås och tar mg tll jobbet på 20 mnuter från dörr tll dörr avslutar Elsabeth. NextMeda Lte personlgare hos Bemanna Bemanna utmärker sg som ett personlgt bemannngsföretag som präglas av närhet och tllgänglghet och en strävan efter att tllgodose behoven hos både konsulter, kunder och klenter. När Hassan Abd-Elkader bestämde sg för att börja arbeta som socalsekreterarkonsult dröjde det nte länge förrän han hade fått erbjudanden från flera större bemannngsföretag, men nget av dem kändes rktgt lockande. Jag vlle få chansen att lära mg nya saker genom nya upplevelser, men jag upplevde en brst på tllgänglghet och personlghet hos flera bemannngsföretag, något som är avgörande för mg. För mg är detta ett humanstskt arbete och jag trvs när jag får träffa och hjälpa männskor. Jag vll känna att mn arbetsgvare är öppen och lyhörd. Därför föll valet på Bemanna jag fck helt enkelt en bättre känsla här, berättar han. Nära kommunkaton Hassan framhåller att en annan postv aspekt är den nära och täta kommunkaton som fnns mellan konsulterna och cheferna på Bemanna. Hassan Abd-Elkader, Lsa Målberg och Krstna Irvebrant på Bemanna. Foto: Thomas Henrkson Konsultcheferna är alltd tllgänglga och det fnns en ständg strävan efter att tllgodose behoven hos alla parter. För mg som konsult handlar det exempelvs om längden på uppdragen, var de är förlagda och hur mycket jag vll och kan arbeta. Ramavtal över hela Sverge Affärsområdesansvarga Krstna Irvebrant och konsultchefen Lsa Målberg lyssnar tll Hassans beröm med breda leenden och båda nckar medhåll. Bemanna har ett långsktgt tankesätt och står för värderngar som jag vll jobba mot. V ser våra konsulter som en tllgång och nte en produkt och därför tycker v det är vktgt att lyssna och vara öppna för deras önsknngar. Av samma anlednng uppmuntrar och stöttar v de konsulter som vll kompetensutveckla sg va olka utbldnngar, säger Lsa. V har ramavtal med över 80 kommuner Sverge och är därför garanterade uppdrag tll våra konsulter. V ser långsktgt på vår verksamhet och att v vnner många avtal är ett betyg på att v är ett seröst företag som ständgt granskas. V har som mål att växa en takt där v behåller tllgänglgheten och Bemanna är ett publkt och svenskägt bemannngs- och rekryterngsföretag som tllhandahåller kompetent och kvalfcerad personaluthyrnng, rekryterng och personalentreprenad. Bemanna är anslutna tll Bemannngsföretagen och har kollektvavtal. V har ramavtal med SKL Kommentus Inköpscentral AB (SKI) och Kammarkolleget. Genom ramavtal med SKI och Kammarkolleget är v leverantörer tll hela den offentlga sektorn vlket nnebär crka 900 kunder nom kommun, landstng och statlga myndgheter och bolag. Bemanna AB Sveavägen Stockholm Tel: E-post: soconom@bemanna.se den famljära känslan företaget. V vll skapa en trygg och engagerande anställnng för de soconomer som söker sg tll oss, avslutar Krstna.

39 NextMeda 39 Sofa Bohl, famljebehandlare, Peder Legell, socalsekreterare och Charlotte Bäcklund, famljerättssekreterare. Foto: Danel Nestor Lten kommun med resursstark barn- och famljeenhet som satsar på kvaltet Många socaltjänster landet har problem med att rekrytera och behålla medarbetare. I Vmmerby möter barn- och famljeenheten utmanngen genom ett övergrpande utvecklngsarbete som nvolverar samtlga medarbetare. Trots tuffa tder har det alltd funnts ett starkt engagemang för att erbjuda hög kvaltet ut tll medborgarna. Här fnns en genun vlja att göra ett socalt arbete som v kan vara stolta över och männskor blr hjälpta av, säger Charlotte Bäcklund, famljerättssekreterare. Just nu pågår ett översynsarbete där lednng och medarbetare tllsammans går genom rutner, kommunkatonsvägar, mötesstrukturer och samverkansformer. Huvudsyftet är att skapa stabltet verksamheten, göra det lättare att rekrytera nya medarbetare och få befntlga att stanna kvar. V ska även undersöka om v även kan öka kvalteten verksamheten och vårt jobb tll gagn för våra klenter och kommunnvånare. Jag ser fram emot våren då rapporten ska vara färdg och v kan börja förändra vår arbetsplats på allvar, säger Peder Legell, socalsekreterare. Utvecklande Vmmerby är en lten kommun, trots detta har socaltjänsten en mycket resursstark famljeenhet med en egen centralt belägen lokal. V har en förhållandevs stor öppenvårdsverksamhet som bestter hög kompetens när det gäller nsatser för barn och deras föräldrar. För oss utredare är det en stor styrka att ha den uppbacknngen, säger Charlotte. Sofa Bohl, famljebehandlare, började på barn- och famljeenheten för tre år sedan. Utmärkande för att jobba en lten kommun är att måste du vara expert på flera områden, vlket är både rolgt och bland svårt. Fördelen är att du utvecklas snabbt och att det fnns en mycket god sammanhållnng kollegor emellan. Bra mx Peder nstämmer och påpekar att enheten har en bra mx av medarbetare både vad gäller ålder, kön och antal år yrket. Det är en bra fördelnng och v tar ofta n praktkanter vlket också gynnar atmosfär och stämnng. En stor fördel är att v stter kommunhuset och har nära tll poltk och förvaltnng. Alla träffas lunchmatsalen vlket gör det lätt att jobba och drva ärenden framåt. En nyhet är att nyanställda medarbetare på socaltjänsten från och med vår ska erbjudas en länsgemensam ntroduktonsutbldnng som anordnas av kommunerna Kalmar län. En arbetsplatsnära ntrodukton som syftar tll att ge nya medarbetare en bra start på jobbet. Programmet vänder sg under våren tll handläggare nom området barn och unga, men kommer tll hösten även att rkta sg handläggare som arbetar med andra målgrupper. Det är en välkommen satsnng där nya kollegor bland annat kommer att ges möjlghet att träffa och knyta värdefulla kontakter med medarbetare från andra delar av verksamheten, berättar Charlotte. För framtden hoppas hon att den pågående verksamhetsöversynen ska föra med sg en ökad tydlghet på alla plan. När verksamheten är fas med uppdragen flyter arbetet fnt. Men då trycket ökar krävs en stabl grund för att öka smdgheten och flödet arbetet, något som även kommer att underlätta för nya medarbetare att fnna sg väl tll rätta nom vår enhet. Ansvar, mod och fantas är värdeord när v tllsammans arbetar för att ge bästa tänkbara servce och omsorg tll Vmmerby kommuns ca nvånare. Vår barn- och famljeenhet består av: Utrednngsgrupp med socalsekreterare Placerngsgrupp med barn-, famljehems- och famljerättssekreterare Öppenvårdsenhet som omfattar famljeteam med famljebehandlare Samtlga grupper har en nära arbetslednng av en 1:e socalsekreterare Vmmerby kommun Stångågatan Vmmerby Tel: E-post: kommun@vmmerby.se

40 40 NextMeda V fokuserar på mötet med ndvden I Sandvken rensas schemat från krnguppgfter Admnstratv avlastnng. Avancerad fortbldnng. Fler socalsekreterare. Omfattande ntroduktonsprogram vd nyanställnng. Plus reflektonsgrupp som stöd för nyanställda. Indvd- och famljeomsorgen Sandvkens kommun laddar hårt för att göra soconomernas arbete lättare. Och lockar tll sg ny personal. Ebba Almkrona, socalsekreterare barnoch famljeenheten, är den näst senast anställda av de sju personer som samlats ett rymlgt konferensrum för att berätta mer om stt val av yrke och arbetsplats. Ebba började Sandvken februar 2016 efter att ha praktserat en annan kommun och tvekar nte med svaret på frågorna: Varför Sandvken? Varför ndvd- och famljeomsorgen (IFO)? Sammanhållnngen och stämnngen arbetsgruppen och utmanngen att försöka hjälpa så många som möjlgt så bra som möjlgt. Jag kände tdgt att det här verklgen var en bra arbetsplats där det jobb jag gör har betydelse. Växande ort Den som läser på lte om växande Sandvken, två tmmars tågresa från Stockholm, noterar snabbt att ortens största arbetsgvare är Sandvk, ndustrjätten med närvaro världen över. Normalt sett brukar ett landstng eller en kommun vara störst på orter Sandvkens storlek, knappt nvånare. Noterbart är också den höga andelen nyanlända och arbetslösheten på orten. Integratonsprojekt, och flera andra projekt som tangerar IFO, stärker socaltjänstens ansträngnngar. Snabba beslutsvägar, bra dalog med poltken och det faktum att staden har ett stort utbud av samhällsresurser är också vktga faktorer socalsekreterarnas samlade arbete. Här, säger Davd Hedgårds, jobbar dom som verklgen är beredda att jobba. Själv började jag här för fem månader sedan och lksom Ebba upplever jag att v gör skllnad. Det kan vara att väcka en nskt hos en person om att man kan förändra sn stuaton, att det fnns vägar framåt även om man nte kan ta alla steg just dag. Ljus syn på jobbet. Från vänster, högst upp: Katarna Gröndahl, Eln Lljegren, Carolne Andersson, Ebba Almkrona. Nedre raden: Davd Hedgårds, Veronca Wallbäcks, Jan Nlsson. Rutn och nytänkande Katarna Gröndahl, enhetschef för Ekonomenheten, har 22 års erfarenhet av arbete nom ndvd- och famljeomsorg Sandvken. Hon betonar att de ensklda handläggarna aldrg tdgare har haft mer stöd omkrng sg. Det öppnar för att än djupare fokusera på det vktgaste: mötet med ndvden. V har format, och fortsätter att forma, organsatonen för att det ska fnnas så mycket td och kraft som möjlgt tll det våra soconomer verklgen ska och vll göra. I sammanhanget kan också nämnas nförandet av årsarbetstd och satsnngar såsom reflektonsgrupper och en pooltjänst på Ekonomenheten som kan rycka n när någon exempelvs måste vabba, säger Katarna och poolresursen Eln Lljegren kompletterar: Många vårt yrke känner oerhört starkt för sna klenter, vlket gör det väldgt svårt att exempelvs stanna hemma vd sjukdom, egen eller andras. Med den här lösnngen mnskar det trycket på den ensklde, som kan lta på att det centrala för klenten fungerar även om man är hemma några dagar. Pooltjänst och reflekton Eln har jobbat fyra år på IFO och enlgt organsatonsschemat är hon socalsekreterare vd Ekonomenheten. Pooltjänsten jag har nu är ett exempel på att v hjälps åt väldgt mycket över avdelnngs- och teamgränserna. V hjälps åt när det behövs helt enkelt. Personlgen tror jag att storleken på förvaltnngen påverkar det postvt. V är tllräcklgt många för att kunna täcka för varandra och tllräcklgt få för att man som anställd snabbt får en överblck över organsatonen och de resurser som fnns. Carolne Andersson, socalsekreterare vd ungdomsenheten, tangerar det resonemanget. Hon har jobbat ett år och tjänsten Sandvken är hennes första. Händer det något jobbgt fnns det alltd någon att prata med, v har ett väldgt öppet klmat personalgruppen. Antngen tar man det drekt, med den kollega som är närmast, med sn mentor eller reflektonsgruppen. Det fnns många vägar, många sätt att ventlera på, ntygar Carolne. Sgns of Safety En aktuell vdareutbldnng för delar av personalen är Sgns of Safety, en metod för att säkra en våldsfr lvsmljö. Arbetsgvaren är väldgt postv tll vdareutbldnng för oss. När det gäller just Sgns of Safety får v en metod som v alla kan jobba efter och därmed kan v, när det är lämplgt, på ett än smdgare sätt vara delaktga varandras beslut. Just stödet, och glädjen, från kollegorna tycker jag är det allra bästa med att jobba här, säger Veronca Wallbäcks, socalsekreterare vd barn- och famljeenheten. Veroncas chef, enhetschef Jan Nlsson, är med och formar en ny helhet för personalen på IFO. Med över 20 års erfarenhet och en rad befattnngar nom sektorn beskrver han en yrkesvardag som allt mer präglas av fokus på huvuduppgften för en god soconom. Tll exempel utbldnngen MI (Motvatonal Intervewng/Motverande samtal) som erbjuds alla socalsekreterare. Jan får ssta ordet: Att v blr en attraktv arbetsgvare är en effekt av nsatserna v gör för att de som redan jobbar här ska trvas ännu mer och göra ett ännu bättre jobb. Inte av någon kampanj. Ytterlgare ett exempel är de rutnerade assstenter som kan avlasta våra soconomer. V säger nte att det är lätt att jobba här. Men v säger att det är utmanande och mycket, mycket stmulerande med ett mnmum av krnguppgfter. Indvd- och famljeomsorgen Sandvken Anställda: 185 Budget: 180 mljoner kronor. Enheter: Barn- och famlj, ungdom, vuxen, ekonom, famljerätt, famljecenter samt boenden för ensamkommande barn. Samordnngsansvar för kommunens drogförebyggande arbete, folkhälso- och trygghetsfrågor samt handläggnng av serverngstllstånd. Yrkesgrupper, exempel: Socalsekreterare, Famljehemssekreterare, Famljerättssekreterare, Barn- och famljeassstenter, Handläggarassstenter, Ekonomhandläggare, Behandlngsassstenter, Behandlngs- och boendesamordnare, Famljebehandlare, Boendestödjare, Enhetschefer, Gruppledare Välj Indvd och famljeomsorg.

41 NextMeda 41 Med kvaltet centrum Omsorgen Sandvken satsar framåt Omsorgsförvaltnngen Sandvken är en spännande och framåtsträvande förvaltnng, som lägger mycket fokus på omvärldsbevaknng och kvaltetsutvecklng nom förvaltnngen. Ett led kvaltetsutvecklngen är ett nytt arbetssätt utvecklat av Socalstyrelsen: IBIC. Det ska alla nom förvaltnngen utbldas, säger projektledare Jasmna Bsevac. Omsorgsförvaltnngen har lokaler mellan småbåtshamnen och Göranssons Arena, en nylgen upprustad fastghet som tdgare tllhörde globala verkstadsbolaget Sandvk. Här har även bståndshandläggare Ann-Katrn Öhagen stt arbetsrum, med utskt över ortens mponerande vllastad. Lunchpromenaden går längs vattnet. Förutom arbete som undersköterska Danderyd har jag jobbat hela mtt yrkeslv här. Det har alltd funnts en vlja från förvaltnngen och poltken att v nom omsorgen ska ha så bra förutsättnngar som möjlgt. Både det daglga arbetet och när det gäller fortbldnng, säger Ann-Katrn som bor Dalarna och tågpendlar tll arbetet. IBIC på plats IBIC står som bekant för Indvdens Behov I Centrum. Enlgt Socalstyrelsens manualer är det ett behovsnrktat och systematskt arbetssätt för dg som arbetar med vuxna personer oavsett ålder eller funktonsnedsättnng. Jasmna utvecklar: Förhoppnngsvs kommer IBIC att ngå soconomutbldnngen framöver. Omsorgsförvaltnngen Sandvken är redo att gå framkanten och anamma IBIC-modellen som ett mer lkvärdgt, rättssäkert och ndvdfokuserat arbetssätt. Detta är en faktor bland flera som gör Omsorgsförvaltnngen tll en spännande arbetsplats där kreatvtet och nytänkande uppmuntras. Soconomen centrum I en stad som Sandvken, knappt nvånare, jobbar en soconom på en omsorgsförvaltnng tätt med andra yrkesgrupper. Tllsammans ska man utreda och bedöma stödnsatser och behov av olka boendeformer för kommunens nvånare. V har mycket bra samarbete nom enheten, med varandra och mellan teamen. Kommunens vson V gör varandra bättre stämmer, säger Ann-Katrn Öhagen och Jasmna Bsevac. Handläggarenheten är organserad fyra team. I vårdplanerngsteamet ngår en vårdplanerngssköterska och två sjukhushandläggare, och där har Ann-Katrn Öhagen sn tjänst. De olka teamen samarbetar och stöttar varandra. Samarbete sker även med andra yrkesgrupper nternt, tll exempel hemsjukvården, IFO och externt: sjukhus, prvata utförare, med flera. Som handläggare arbetar man på uppdrag och delegaton från omsorgsnämnden, både team och självständgt. Ensklda som vänder sg tll Omsorgsförvaltnngen möts av kunnga och engagerade handläggare. V känner att v gör skllnad. Vll man utvecklas yrket, eller få en bra start yrkeslvet, kan jag nte tänka mg en bättre plats att jobba på, säger Jasmna som bor centrala Sandvken och har gångavstånd tll jobbet. Omsorgsförvaltnngen, Omsorg och stöd Anställda: Crka årsarbetare. Budget: 763 mljoner. Yrkesgrupper för soconomer: Bståndshandläggare, LSS-handläggare, utredare, projektledare och chefer på olka nvåer. Välj omsorg. NextMeda Soconombemannng med nskt Vårdlänkens grundare Therese Löfall har 19 års erfarenhet av bemannng och rekryterng nom vården. Sedan 2011 har Vårdlänken arbetat med soconombemannng och företagets medarbetare är övertygade om att en framgångsrk verksamhet beror på förståelse för och nskt alla berörda parters vllkor och behov. Vårdlänken arbetar med bemannng och rekryterng nom flertalet olka yrkesgrupper nom vård- och omsorgssektorn. Vårdlänken Bemannng & Rekryterng vänder sg tll prvata och offentlga aktörer nom hälsovård, sjukvård och socal omsorg över hela Sverge. Som kund och konsult hos Vårdlänken Bemannng & Rekryterng har du en och samma kontaktperson från första mötet tlls uppdraget är avslutat. Vårdlänkens ledord: Kvaltet, frhet och utvecklng Tel: , E-post: kontakt@vardlanken.se Avdelnngen för soconombemannng är väletablerad och de senaste åren har Vårdlänken lagt extra krut på att utveckla och förstärka den delen av sn verksamhet. Alla som arbetar på avdelnngen för soconombemannng är soconomer själva. Det gör att v har god förståelse för vad våra konsulter upplever och gör arbetet. Därmed kan v på ett bra sätt förbereda konsulterna nför uppdragen samt handleda dem under tden. Vår förståelse och kunskap om soconombemannng gör att v erbjuder hög kvaltet med rätt konsult tll rätt uppdrag, vlket är väldgt uppskattat hos våra uppdragsgvare, säger Anders Tegner, soconom och konsultchef på ett av Vårdlänkens Stockholmskontor. Förebyggande förberedelser Vårdlänken har som utgångspunkt att kunder och konsulter ska känna sg nöjda med uppdraget, därför läggs stor vkt på förebyggande arbete och förberedelser. V presenterar våra kanddater för kunden och för en djupgående dalog med kund och konsult krng vad parterna kan förvänta sg av samarbetet. På så vs undvker v eventuella frågetecken eller svårgheter som kan uppstå. Sedan kan konsulterna alltd kontakta sn konsultchef om det är något de behöver. Hos oss blr ngen ett nummer en databas utan v jobbar nära våra konsulter och v är övertygade om att detta skapar ett starkt förtroendekaptal, såväl hos våra konsulter som hos uppdragsgvarna. Trygghet Anders Tegner poängterar att det är vktgt att soconomkonsulterna både känner sg trygga och har möjlghet att utvecklas. Därför arbetar Vårdlänken efter kvaltets- och mljölednngssystemen ISO 9001 och ISO och har kollektvavtal med tjänstepensonsavsättnng för sna anställda. Vdare tjänar Vårdlänkens konsulter n utbldnngspoäng per arbetad månad som kan användas för utbldnng och karrärsutvecklng. Det bästa med att arbeta som soconomkonsult är frheten och varatonen uppdragen. Man får så varerande erfarenheter, men det förutsätter att man Från vänster: Lena Bergvall, Anders Tegner och Therese Löfall. Och vårdhunden Abby. känner sg trygg sn arbetsstuaton och det kan man göra hos oss. V har kontor Stockholm och Malmö och erbjuder uppdragsmöjlgheter över hela Sverge, avslutar han.

42 42 NextMeda Bemannngsbolaget som sätter männskan fokus V sätter alltd männskan fokus, den värdegrunden genomsyrar hela verksamheten och omfattar både medarbetare, uppdragsgvare och klenter. V vll skapa Sverges bästa bemannngsbolag för soconomer, säger Mchael Kszkel, affärsområdeschef för Medkomp Soconom. Medkomp Soconom har en uttalad vson om att bl Sverges bästa bemannngsbolag för soconomer. Ett mål Medkomp erbjuder kompetensförsörjnng tll vård- och omsorgssektorn med männskan fokus. Bolagets konsultchefer har relevant erfarenhet från sjukvård eller socalt arbete, vlket nnebär att de har en god förståelse för konsulternas vardag och kundernas daglga utmanngar. Medkomps absolut främsta mål är att erbjuda en anställnng och en tjänst som är mer än det förväntade. Medkomp Soconom Framnäsbacken Solna Tel: E-post: mchael.kszkel@medkomp.se som ska nås genom en strävan att alltd sätta männskan fokus och att överträffa allas förväntnngar på god servce och kvaltet. Mchael Kszkel, affärsområdeschef, har tdgare arbetat för Mgratonsverket och kommer närmast från en tjänst som utredare på en barn- och ungdomsenhet nom socaltjänsten. Jag har själv upplevt hur soconomers arbete och verklghet blr allt mer komplcerad. I mn nya roll vll jag stötta konsulterna genom att skapa de förutsättnngar som krävs för att v tllsammans ska kunna erbjuda samhället tjänster av högsta kvaltet. Personlg kontakt En vktg del av arbetet är den personlga kontakten med verksamhetens konsulter. V vll nte avverka anställda på löpande band. Vår ambton är att få våra medarbetare att trvas och vlja stanna hos oss. Vktgt för det är att de ska känna sg verklgt uppskattade och att Amr Norfard, Sandra Karlsson och Mchael Kszkel på Medkomp. de är en lka stor del av Medkomp som vår nternpersonal. Utbldnngspott För att konkret vsa på vår ambton får alla soconomer nom Medkomp en utbldnngspott som utfaller efter ett år verksamheten. V avsätter månatlgen för varje konsult en summa tll en årlg utbldnngspott. Efter ett år kan således konsulten använda sn pott för valfr fortbldnng. Pengarna kan tll exempel användas tll en ntressant och utvecklande konferens eller för fortbldnng genom kurser nom ett särsklt område. V vll genom detta ntatv att våra medarbetare, precs som våra uppdragsgvare, ska känna att de får mer än förväntat. Ger tllbaka Medkomp har även ett aktvt samarbete med Rädda Barnen och skänker pengar tll organsatonen. Jag är socalarbetare grunden, och för oss som valt det yrket är det vktgt att vara en del av något större. Det är en nställnng som präglar hela vår verksamhet. V vll vara proffs på det v gör och ge tllbaka en del av vår vnst tll samhället syfte att göra skllnad på alla plan. Det kan jag göra här, fastslår Mchael Kszkel. NextMeda Torsås kommunen där socalsekreteraren blev socalchef I Torsås kommun fnns det goda möjlgheter för soconomer att utvecklas och göra karrär. Lena Sjöstrand började på socalförvaltnngen som socalsekreterare. Idag är hon socalchef med ansvar för hela förvaltnngen. Vd den vackra småländska östkusten, mellan Kalmar och Karlskrona, lgger Torsås kommun. Den största förvaltnngen kommunen är socalförvaltnngen som leds av socalchefen Lena Sjöstrand. Jag började här som socalsekreterare 2005 eftersom jag nsåg att detta var en kommun där jag fck utvecklas mtt yrke. I andra kommuner fck jag bara jobba med en särskld målgrupp, men här fck jag prova på att jobba med allt från ekonomskt bstånd tll famlje rätt. Att få prova sg fram och ta reda på vad som passade henne bäst gjorde att Lena trvdes väldgt bra på förvaltnngen samtdgt som hon hela tden samlade på sg ny kunskap och erfarenhet blev hon utsedd tll förste socalsekreterare, vlket nnebar att hon fck handleda och stötta sna kollegor svåra ärenden. Tre år senare blev hon enhetschef och höstas fck hon jobbet som socalchef. När jag sökte mg ht hade jag nga sådana ambtoner och jag såg nte mg själv som en ledare. Torsås har dock ett klmat där det är tllåtet och möjlgt att utvecklas sn egen takt. Allt stöd och förtroende som jag har fått genom åren har fått mg att växa som person. God samverkan vktg Lenas bakgrund som socalsekreterare nnebär att hon är mycket väl medveten om vlka utmanngar som fnns som soconom, och hur vktgt det är med god samverkan. I Torsås stter alla socalsekreterare samma korrdor, vlket underlättar kommunkaton och samarbeten. Alexander Louhch och Lena Sjöstrand framför Torsås tuppen, som representerar den genuna handslöjden regonen och är en symbol för kommunen. V söker socalsekreterare som är nyfkna och öppna för att lära sg. Många gånger framställs yrket negatvt meda, men med mn bakgrund vet jag att det görs otrolgt bra jobb varenda mnut året om. Hösten 2014 rekryterades statsvetaren Alexander Louhch som projektledare för mentorskap, vlket blev så lyckat att han kort därefter anställdes som samordnare och senare enhetschef för HVB-verksamheten. Den 1 januar år tllträdde han som verksamhetschef för Indvd- och famljeomsorgen. Precs som Lena har jag hela tden fått stort förtroende att utvecklas. Foto: Perre Eklund Torsås kommun lgger på östkusten och gränsar tll Kalmar och Karlskrona kommun. Kommunen har nvånare. Socalförvaltnngen är största förvaltnng med crka 300 anställda. Förvaltnngen erbjuder närhet, utvecklng, möjlgheter och korta beslutsvägar. Kommunen erbjuder frskvårdsbdrag, trvselpeng samt möjlghet tll flera aktvteter genom frtdsförenngen AKTIV. Kontaktperson: Alexander Louhch Tel: E-post: alexander.louhch@torsas.se Torsås kommun har en öppenhet, samverkan och flexbltet som v hade stor nytta av under den stora flyktngvågen Det var en ntensv perod och med det som erfarenhet ser jag fram emot att jobba vdare med vår personal och de ndvder som v möter arbetet.

43 NextMeda 43 Socaljouren på Socalförvaltnngen Helsngborg. Socalförvaltnngen Helsngborg, en hälsofrämjande arbetsplats! För att lyfta fram de arbetsplatser som utvecklar sn arbetsmljö delar Helsngborgs stad årlgen ut utmärkelsen Hälsofrämjande arbetsplats. Detta år vann två av socalförvaltnngens arbetsgrupper första- respektve tredjeprset. Socalförvaltnngen Helsngborg: Totalt anställda: crka 600 Antal chefer: crka 50 Verksamheter: Barn, unga och famlj, Vuxen, Gemensamma resurser och Ensamkommande barn och unga. Läs mer på: öppnasoc.se, eller stadens Instagram Socaljouren vann med motverngen: Efter att både arbetsgruppen och socaljourens uppdrag utökats för några år sedan har medarbetarna aktvt arbetat med resultatet från medarbetarenkäten och med processen att svetsa samman teamet. Genom tydlga arbetsrutner och ett nkluderande förhållnngssätt har teamet på socaljouren skapat den tllt mellan kollegor som behövs för att kunna hantera stuatoner som bland kan bl svåra, obehaglga eller rskfyllda. På socalförvaltnngen förespråkar v ntern rörlghet, v ser att det ökar kompetensen både för medarbetare och organsaton. Som medarbetare hos oss ska man kunna utvecklas och nå alternatva karrärvägar. Medarbetarna på socaljouren berättar att de tror att en del av deras framgångar beror på att de alla arbetat nom andra verksamheter på socalförvaltnngen. Genom att ta vara på varandras olkheter och erfarenheter så blr v ännu bättre vårt uppdrag. V lyckas med att leda oss själva på grund av att v kan styra vårt eget arbete, v har möjlghet att jobba flexbelt och vår chef har stort förtroende för oss. Det gör att v kan växa och därmed också ta ett större ansvar. Ett av våra team nom utrednng och uppföljnng på Barn, unga och famlj tlldelades dessutom tredjeprset. De är ett bra exempel på hur vår nya organsaton har skapat bättre förutsättnngar för ett hållbart arbetslv. Lyssnar på medarbetarna Resultatet för årets medarbetarundersöknng vsar att socalförvaltnngen utvecklats en mycket postv rktnng. V har lyssnat på våra medarbetare och arbetat fram en ny chefsstruktur, nfört admnstratvt stöd och fortsätter att utöka antalet sakkunnga socalsekreterare. Nya och oerfarna socalsekretrare ska få en grundlg och lång ntrodukton n yrket och ärendearbetet. V tror på spjutspetskompetens och en löneutvecklng som följer dn kompetens och dn erfarenhet. V utvecklar våra tjänster tllsammans med våra socalsekreterare och brukare och samarbete med lokala brukarorgansatoner. Personer med mångårg erfarenhet av våra tjänster arvoderas för att bland annat bl mentorer åt nya socalsekreterare, hjälpa tll att se över hur v kan förenkla arbetet med utrednngar och dokumentaton och för att utveckla vår dgtala tllgänglghet. Just nu tttar en arbetsgrupp med socalsekreterare och brukare på hur v kan jobba mer med samskapade tjänster. Målet är att ytterlgare anpassa vårt sätt att arbeta efter ndvdens behov och förutsättnngar. Genom att systematskt nvolvera användarna både den generella utvecklngen av våra tjänster och sn egen ärendeprocess vll v höja nyttan för våra användare och skapa ömsesdg tllt. Våra arbetsledare nom Socalförvaltnngen är mycket omtyckta! Arbetsledarna anses vara kompetenta och erfarna. De agerar peppande, respektfullt, vsar tllt och ger utrymme för samtal om arbetsbelastnngen. I Helsngborgs stad erbjuds alla chefer en Ledarskapsutbldnng och staden satsar mycket på kompetensutvecklng och stöttnng av chefen hens uppdrag. På Socalförvaltnngen fördjupar v oss ännu mer ledarskapet socalt arbete och cheferna jobbar nära stt HR-stöd. Vad gör oss unka? Engagerade chefer ett nära ledarskap Uppbyggda rutner och stödfunktoner som stöttar vardagen Admnstratva assstenter Sakkunnga som stöttar utredarna deras ärenden Möjlghet att arbeta två och två utrednngar Många möjlgheter tll kompetensutvecklng Intern och extern handlednng Välkommen att läsa mer om oss på öppnasoc.se

44 B-porto Porto betalt Adresskälla: NextMeda. Avs: Brng Ctymal, Box 90108, Stockholm Returadress: BOLD Prntng, Esbogatan 11, Ksta AREN LOVISA