Framtidens Karriär Sjuksköterska

Transkript

1 Framtdens Karrär Sjuksköterska Premera sjuksköterskors erfarenhet mer Sjuksköterskornas råd tll den nya rksdagen Omvårdnad hoppas över på grund av tdsbrst Alla sjuksköterskor, oavsett om man är erfaren eller ny yrket, behöver kunna luta sg mot erfarna kollegor. Brst på erfarna sjuksköterskor har negatv nverkan på patentsäkerheten och patenters överlevnad, säger Sneva Rbero, Vårdförbundet. Högre löner, bättre arbetsmljö, dräglga arbetstder, mer personal, mns- 5 kad admnstraton, kortnng av vårdköerna och lka vård över hela landet. Det är några av de beslut som sjuksköterskorna anser att den nya rksdagen ska fatta. 4 6 För att höja omvårdnadens status behöver det fnnas sjuksköterskor som har både mandat och ansvar för omvårdnaden på samtlga lednngsnvåer hela sjukvården, säger Am Hommel, Svensk sjuksköterskeförenng. Avancerad specalstsjuksköterska Barnsjukvården Ortoped Arbeta på mndre ort Nära vård E-hälsa Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober 2018

2 Gratts tll dg som har utbldat dg tll sjuksköterska! Du har ett spännande yrkeslv framför dg och valen är många. Vll du fördjupa dg klnskt, utblda dg tll specalstsjuksköterska, forska eller sktar du mot en chefskarrär? Vare sg du är helt ny yrket eller har arbetat några år och vll gå vdare dn karrär, är v övertygade om att v har ett attraktvt erbjudande tll dg. Patenten först tllsammans skapar v den bästa vården VÄLKOMMEN SOM SJUKSKÖTERSKA TILL FUNKTION AKUT HUDDINGE Inom Funkton Akut vårdar v patenter med akuta tllstånd från alla olka specalteter. V arbetar kontnuerlgt med utvecklng och anpassar våra verksamheter efter patenternas behov. Ett exempel på det är vår pågående expanson av AVA. För att kunna ge våra patenter en vård med hög kvaltet så behöver du som sjuksköterska ha rätt förutsättnngar för att kunna ge en god vård och utvecklas som sjuksköterska. Därför erbjuder v: Tydlga karrärvägar med möjlghet för tjänstestrukturer som t.ex. Omvårdnadsspecalst, Bträdande unverstetssjuksköterska och Studentansvarg. Möjlghet tll specalstutbldnng nom akutsjukvård. Möjlghet tll rotatonstjänst för att utveckla dn kunskap och förståelse krng patentens behov nom vår verksamhet samt personlg kompetensutvecklng. V söker dg som har ett genunt ntresse av akutsjukvård och som tllsammans med oss nom Funkton Akut vll utveckla den akuta vården för och med patenten. Inom vår funkton fnns möjlghet att arbeta på akutmottagnng och på våra akutvårdsavdelnngar: KAVA, MAVA, MIMA, AVA. För att du som sjuksköterska ska få en nblck patenternas resa genom vården, för att öka vårt samarbete och dn kompetens så arbetar v över enhetsgränser. För närmare nformaton kontakta: AVA: Omvårdnadschef Ellnor Jonsson, tel: , ellnor.jonsson@sll.se Akutmottagnngen: Omvårdnadschef Eml Andersson, tel: , eml.j.andersson@sll.se KAVA: Omvårdnadschef Johanna Helge, tel: , johanna.helge@sll.se MAVA & MIMA: Omvårdnadschef Chrsta Olovsson, tel: , chrsta. olovsson@sll.se Annonserna fnns på: Välkommen med dn ansökan! Tycker du det låter ntressant då är v arbetsplatsen för dg! Läs mer och ansök på

3 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Sjuksköterska Premera erfarenhet hos sjuksköterskorna 95 procent av sjuksköterskorna anser att det är mycket vktgt med tllräcklgt många erfarna sjuksköterskor anställda på en sjukvårdsenhet. En klar majortet anser även att erfarenhet nte premeras tllräcklgt av sn arbetsgvare. Om sjuksköterskors erfarenhet skulle premeras mer, skulle personalomsättnngen mnska och kompetens- och erfarenhetsnvån höjas nom sjukvården, vlket sn tur skulle förbättra patentsäkerheten. Vlka beslut ska det tllträdande rksdagen fatta om hälso- och sjukvården? Sjuksköterskornas främsta svar blev högre löner, bättre arbetsmljö, dräglga arbetstder, mnskad admnstraton, kortnng av vårdköerna, mnskad admnstraton och lka vård över hela landet. V framför era krav när en ansvarg mnster är utsedd! Skulle kvalteten på de poltska besluten för hälsooch sjukvården bl bättre om ledamöterna hälso- och sjukvårdsnämnderna hade relevant sjukvårdskompetens? Enlgt 93 procent av sjuksköterskorna är svaret ja på den frågan! Många mndre orter har stora behov av sjuksköterskor. Kompetensförsörjnngen av sjuksköterskor tll mndre orter är extra angelägen för att få en jämlk vård över hela Sverge. Därför är det glädjande att 8 av 10 sjuksköterskor skulle kunna tänka sg att arbeta på mndre ort. Vsst fnns det många problem nom hälso- och sjukvården, men det fnns också många postva utvecklngsarbeten som sker, karrär- och kompetensutvecklngsprogram och höjnngar av statusen på omvårdnadsfrågorna. De flesta sjuksköterskorna ser även postvt på stt yrke. Hör gärna av er tll oss med förslag på artklar, sjuksköterskor att ntervjua eller andra frågor som berör hälso- och sjukvårdens framtd eller ert yrke. Trevlg läsnng! Framtdens Karrär Sjuksköterska 4 Sjuksköterskors erfarenhet måste premeras 5 Sjuksköterskornas råd tll nya rksdagen 6 Prorterng av omvårdnad stärker patentsäkerheten 7 Kompetens gränslandet mellan omvårdnad och medcn 8-9 Gvande och stmulerande att arbeta med barn 8 Varatonsrkt som ortopedsjuksköterska 10 Behåller dsputerade sjuksköterskor patentnära vården 12 Sjukvårdens organsaton undermnerar professonsetken 12 Poltska ledamöter bör ha sjukvårdskompetens 13 Ny verksamhetsmodell prorterar omvårdnaden 14 Arbete på mndre ort attraktvt 15 Vdgar vyerna krng karrärvägar 16 Höj lönerna för erfarna och specalstsjuksköterskor 17 Prmärvården ska vara första lnjens sjukvård 18 Kompetens och erfarenhet vktgast vd bemannng 19 Rekommenderade bemannngsföretag 20 Mobl dokumentaton underlättar arbetet Karlstad 21 Sjuksköterska extrem glesbygd 22 Behandlngssjuksköterskor mnskar väntetden på akuten 22 Njurmedcn bredd nom ett smalt område 23 Kompletterngsutbldnng gav sjuksköterskejobb Presenterade företag och organsatoner 24 Lasarettet Enköpng, Radolog 25 Krurgklnken, Västerås 25 Hjärtavd. 46, Sunderby sjukhus 26 Akutklnken, Nyköpngs lasarett 27 IVA-sektonen, Sahlgrenska 28 Barnkrurg & barnmedcn, Karolnska 29 REMEO Stockholm 29 Neurologska klnken, Östergötland 30 Funkton Akut Huddnge, Karolnska 31 Dedcare Nurse 32 Akademska sjukhuset 33 Peroperatv medcn och ntensvvård, Karolnska 33 Pelmatc 34 Ortopedklnken, SUS Lund 35 Akutmottagnngen Växjö 35 Anestesklnken, Kronoberg 36 Akut & Ambulans, Västmanland 37 Öron-näsa-hals, US Lnköpng 37 Falck Ambulans 38 Område Medcn, Regon Jämtland-Härjedalen 38 Neonatal-IVA, US Lnköpng 39 Krmnalvården 40 Regon Halland 41 Centrc Care 41 Ortopedska klnken, Örebro län 42 Rättspykatrskt Centrum, Skåne 42 Doca Bemannng 43 VO Hematolog/Onkolog, Skåne Framtdens Karrär Sjuksköterska är producerad av NextMeda. Tdnngen fnns även på: SKRIBENTER Sandra Ahlqvst, Jeanette Bergenstav, Beatrce Olsson Duse, Mats Fahlgren, Anette Bodnger Larsson, Crstna Lefland, Eva Nordn, Adranna Pavlca, Maranne Sjöberg, Annka Whlborg FOTOGRAFER Lasse Ahln, Ramona Bach, Patrk Bergenstav, Freddy Bllqvst, Mare Brkl, Patrk Ekenblom, Per Groth, Thomas Henrksson, Gonzalo Irgoyen, Carolne L Jacobsen, Emmy Jonsson, Mare Lnderholm, Johan Marklund, Pa Nordlander, Dan Pettersson, Jörgen Ragnarson, John Sandlund, Fredrk Schlyter, Rchard Ström, Andreas Svensson, Martna Wärenfeldt, Vveka Österman OMSLAGSFOTO Martna Wärenfeldt GRAFISK FORM Stellan Stål TRYCK BOLD Prntng/DNEX Tryckeret ANNONSFÖRSÄLJNING NextMeda Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: , E-post: nfo@nextmeda.se FÖR MER INFORMATION OM FRAMTIDENS KARRIÄR SJUKSKÖTERSKA, VAR VÄNLIG KONTAKTA: Nklas Engman, E-post: nklas.engman@nextmeda.se, Telefon , Mobl LÄS MER PÅ Gvande och nsprerande jobb Jobba som dstrktssköterska Regon Jämtland Härjedalen V söker dg som vll arbeta för en god prmärvård med hög tllgänglghet och kvaltet. Just nu söker v dstrktssköterskor tll Bräcke hälsocentral, Ragunda Närvårsområde och Svegs hälsocentral. För mer nformaton, kontakta: Maranne Wklund Tel: E-post: maranne.wklund@regonjh.se

4 4 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober 2018 Sjuksköterskors erfarenhet måste premeras Brsten på erfarna sjuksköterskor och specalstsjuksköterskor är ett allvarlgt problem nom sjukvården, både för arbetsmljön och för patenten. Enlgt Vårdförbundets ordförande Sneva Rbero bör arbetsgvare värna mycket mer om att få erfarna sjuksköterskor och specalstsjuksköterskor att vlja stanna kvar. ERFARNA SJUKSKÖTERSKOR TEXT ANNIKA WIHLBORG 95 procent av sjuksköterskorna Framtdens Karrär Sjuksköterskas undersöknng anser att det är mycket vktgt att det fnns tllräcklgt många erfarna sjuksköterskor och specalstsjuksköterskor anställda på en sjukvårdsenhet. Alla sjuksköterskor, oavsett om man är erfaren eller ny yrket, behöver kunna luta sg mot erfarna kollegor. Många sjuksköterskor uttrycker en brst på just erfarna kollegor. Forsknng vsar att om man sänker kompetensoch erfarenhetsnvån på en arbetsplats så går det ut över patenterna form av lägre vårdkvaltet. Undersöknngsresultatet förvånar mg nte, säger Vårdförbundets ordförande Sneva Rbero. Utbldnng måste premeras I undersöknngen framgår också att 64 procent av sjuksköterskorna anser att erfarenhet hos en sjuksköterska eller specalstsjuksköterska premeras ganska lte eller nte alls av deras arbetsgvare. MÅNGA SJUKSKÖTERSKOR UTTRYCKER en brst på just erfarna kollegor Sneva Rbero, ordförande Vårdförbundet. V ser tyvärr exempel på där sjuksköterskor som specalstutbldat sg tll och med tvngas gå ner lön. Somlga arbetsgvare anser också att de nte behöver premera specalstsjuksköterskornas kompetens med ett lönepåslag eftersom de redan har fnanserat deras utbldnng. Det är förstås ett resonemang som nte är hållbart, varken för sjuksköterskan eller sjukvården stort. Det leder ofta tll att specalstsjuksköterskan så smånngom byter tll en arbetsgvare som faktskt premerar deras kompetens. Personalomsättnngen genererar sn tur specalstsjuksköterskebrst, säger Sneva Rbero. Försämrad patentsäkerhet Hon betraktar brsten på erfarna sjuksköterskor som ett allvarlgt problem, nte mnst eftersom forsknngsresultat vsar att en sänkt kompetensnvå på en sjukvårdsenhet har negatv nverkan på patenters överlevnad samt antalet åternläggnngar och vårdskador. Konsekvensen blr att somlga vårdenheter enbart har unga och oerfarna sjuksköterskor anställda. Deras arbetsmljö blr många gånger väldgt tuff och krävande, vlket sn tur leder tll uppsägnngar och även att unga Foto: Peter Knutson FÖRSLAG Förslag för att erfarna sjuksköterskor ska stanna som anställda nom sjukvården: Lagreglera specalstutbldnngar för sjuksköterskor. Genom att nföra ett lagreglerat utbldnngsansvar för arbetsgvare, vlket förbnder dem att utblda ett vsst antal specalstsjuksköterskor varje år, kan brsten på specalster mnska. Förbättra lönevllkoren för samtlga akademska omvårdnadsyrken. Det är hög td att specalstsjuksköterskor kommer upp samma lönenvå som ngenjörer, vars högskoleutbldnng motsvarar en specalstutbldad sjuksköterska. I dagsläget skljer det exempelvs nästan kronor lön mellan en barnmorska och en ngenjör. Säkerställ att sjuksköterskors professonella utvecklng nte avtar vd 35 års ålder. Många sjuksköterskor som är 35 och äldre upplever att deras professonella utvecklng stagnerat. Arbetsgvare behöver systematskt kunna erbjuda klnska utvecklngsvägar för alla sjuksköterskor, även erfarna. sjuksköterskor rskerar att lämna yrket, säger Sneva Rbero. I VILKEN OMFATTNING PREMIERAS ERFARENHET AV DIN ARBETSGIVARE? VIKTIGT MED TILLRÄCKLIGT MÅNGA ERFARNA ANSTÄLLDA PÅ ENHETEN? Hur vktgt är det att det fnns tllräcklgt många erfarna sjuksköterskor eller specalstsjuksköterskor anställda på en sjukvårdsenhet? Mycket vktgt Ganska vktgt Inte så vktgt Inte alls vktgt 1% 0% 4% % I vlken omfattnng premeras erfarenhet hos en sjuksköterska eller specalstsjuksköterska av dn arbetsgvare? Fullt ut Ganska mycket Ganska lte Inte alls 5% 15% Framtdens Karrär Sjuksköterska genomförde en undersöknng mot ett slumpmässgt urval av sjuksköterskor Sverge september Statstsk felmargnal 2,5 3,5 procentenheter. 31% 49% Vem hjälper dg? Dedcare är ett auktorserat och certferat bemannngsbolag. V har Legtmerade psykologer, psykoterapeuter och kuratorer med lång erfarenhet av klnskt arbete, KBT-behandlng, organsatonspsykolog, hablterng och utrednngsarbete för både barn och vuxna. V erbjuder Allt stöd och servce för bemannngs och rekryterngstjänster nom skola samt hälso- och sjukvård. Rng mg Mala mg moa.jamatpour@dedcare.se Moa Jamatpour Konsultchef, psykologbemannng och rekryterng

5 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober Sjuksköterskornas råd tll den nya rksdagen Högre löner, bättre arbetsmljö, dräglga arbetstder, mnskad admnstraton och kortnng av vårdköerna. Det är några av de beslut som sjuksköterskorna anser att den nya rksdagen ska fatta. Foto: Ingemar Edfalk/Sverges rksdag SJUKSKÖTERSKORNAS RÅD Sjuksköterskornas råd tll den nya rksdagen. 1. Höj lönerna för all personal nom sjukvården 2. Förbättra arbetsmljön och arbetstderna 3. Anställ mer personal 4. Korta vårdköerna 5. Mnska admnstratonen 6. Verka för lka vård över hela landet 7. Förstatlga sjukvården 8. Fatta långsktga beslut 9. Skaffa kunskap om sjukvårdsfrågor RÅD TILL NYA RIKSDAGEN TEXT MARIANNE SJÖBERG Ett slumpmässgt urval av sjuksköterskor fck frågan Vlka beslut angående hälso- och sjukvården anser du att den tllträdande rksdagen ska fatta? Här redovsas en sammanfattnng av svaren. Löner, arbetsmljö och arbetstd Kommentarer om lön, arbetsmljö och arbetstd fnns oftast med samma svar. Många menar att de hänger hop. Om sjukvårdspersonal får bättre löner blr också arbetsmljön bättre, då man känner uppskattnng för det vktga jobb som utförs nom svensk sjukvård. Man efterlyser också en arbetsmljö där det fnns td för att äta lunch, gå på toaletten och utbyta erfarenheter med kollegor. Vad gäller arbetstden anger många att en heltd ska motsvara 80%. Man menar också att löner, arbetsmljö och arbetstd är en förutsättnng för att personal ska stanna kvar nom sjukvården. Många kommentarer beskrver den stress som många anställda nom sjukvården upplever. Att arbeta med sjuka männskor är en stress sg, och därför borde arbetsmljön vara optmal. Nästan hälften av alla sjuksköterskor har angvt att högre löner, bra arbetsmljö och rmlg arbetstd måste prorteras för att få en bra vård Sverge. Mer personal Att anställa mer personal skulle föra med sg många postva effekter. Många tycker att det behövs personal nom alla yrkesgrupper, nte bara sjuksköterskor. Krngtjänster som städ och admnstraton är mnst lka vktgt, för alla måste få en möjlghet att utföra det arbete de är anställda för. Vårdköerna skulle också kunna kortas om det fanns mer personal. En lång väntan på behandlng kan vara förödande för en svårt sjuk patent. Man betonar också att det är vktgt att ta bort admnstratonen från vårdpersonal. Lka vård över hela landet För att få en lkvärdg vård och lka vllkor för personal nom vården ska landstngen tas bort och sjukvården ha staten som huvudman. Idag fnns alltför stora skllnader både väntetder och närhet tll vårdenheter, men också vad gäller lön och arbetstder för personal. Några anser även att prvatserngen ska upphöra. För att få en lkvärdg arbetsstuaton krävs att alla har samma arbetsgvare. Att en avdelnng har personal med olka arbetsgvare är en grogrund för dålg stämnng. Rksdagen ska arbeta med att göra upp långsktga planer där det görs satsnngar på rekryterng, utbldnng och arbetsmljö som nte rvs upp eller görs om vd regerngsbyte! Det är också av största vkt att de som arbetar med sjukvårdsfrågor rksdagen vet vad det handlar om och hur det fungerar på golvet. V på Akademska barnsjukhuset tror att ärlghet varar längst. Så svart på vtt: V vet att tempot är högt och v är behov av fler kollegor. Vll du bl en del av Akademska barnsjukhuset? Kontakta oss gärna för mer nformaton och ansökan.

6 6 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober 2018 Prorterng av omvårdnad stärker patentsäkerheten Majorteten av sjuksköterskorna anser att patentsäkerheten svensk sjukvård är dålg eller nte så god. Enlgt Svensk sjuksköterskeförenngs ordförande Am Hommel kan en förhöjd status för omvårdnaden bdra tll att lösa problematken. PATIENTSÄKERHET TEXT ANNIKA WIHLBORG Det är alarmerande att så många sjuksköterskor nte anser att patentsäkerheten är tllräcklgt bra. Samtdgt är jag nte förvånad, då v daglgen ser att sjuksköterskor säger upp sg, ofta eftersom de betraktar arbetsstuatonen som ohållbar. Ett grundproblem är att omvårdnadsarbetet nte värderas tllräcklgt högt, vlket bland annat beror på de strkta herarker som tyvärr fortfarande förekommer sjukvården, säger Am Hommel. Måste stärkas För att omvårdnadsfrågorna ska stärkas svensk sjukvård krävs, enlgt Am Hommel, att sjukvårdens beslutsfattare blr mer lyhörda för professonsförenngarnas och de facklga organsatonernas budskap. De lyfter ofta fram vkten av en förbättrad arbetsmljö för sjuksköterskor. Det behöver också fnnas sjuksköterskor som har både mandat och VI SER DAGLIGEN att sjuksköterskor säger upp sg, ofta eftersom de betraktar arbetsstuatonen som ohållbar ansvar för omvårdnaden på samtlga lednngsnvåer hela sjukvården. Det fnns nga admnstratva eller ekonomska system som kan ersätta sjuksköterskornas kompetens. En vårdkultur som kontnuerlgt mplementerar den Am Hommel, ordförande Svensk sjuksköterskeförenng. Foto: Tomas Södergren HUR ÄR PATIENTSÄKERHETEN INOM SVENSK SJUKVÅRD? Hur anser du att patentsäkerheten är nom svensk sjukvård? Mycket god 2% Ganska god 44% Inte så god 40% Dålg 13% Vet ej 1% senaste evdensen och att chefer nte ansvarar för fler än tretto medarbetare vardera är andra vktga åtgärder, säger Am Hommel. Åsdosätt gamla herarker Hon anser att sjuksköterskans betydelse för en kvaltatv och patentsäker vård nte lyfts fram tllräcklg utsträcknng. För att höja omvårdnadens status krävs även att gamla herarker åsdosätts och att man på allvar samverkar multdscplnära team där alla har respekt för och förståelse för varandras kompetens. I sjukvården saknas ofta en strategsk planerng av det lvslånga lärandet, en ndvduell kompetensutvecklngsplan för samtlga sjuksköterskor. Specalstsjuksköterskors kompetens behöver värderas högre. Fler dsputerade sjuksköterskor den klnska vården kan också bdra tll att höja omvårdnadens och därmed även sjuksköterskeyrkets status, säger Am Hommel. Vårdskador ökar när omvårdnad nte utförs Framtdens Karrär Sjuksköterskas undersöknng vsar också att 55 procent av sjuksköterskorna har hoppat över omvårdnadsåtgärder på grund av tdsbrst den senaste veckan. Statstken är skrämmande, den är allvarlg och anmärknngsvärd. Den stämmer dock väl överens med forsknngen som vsar att då andelen sjuksköterskor ökar omvårdnadsåtgärder som nte utförs och vårdskadorna ökar. Samtdgt bör man ta en ttt på de sjuksköterskor som anger att de nte behöver hoppa över några omvårdnadsåtgärder. Deras arbete är förmodlgen organserat på ett sätt som ger dem rmlga förutsättnngar att hnna med, och v bör se vad v kan lära av dem, säger Am Hommel. Drabbas av samvetsstress För att komma tllrätta med problemet behövs en översyn av organsatonen, bemannngen och arbetsfördelnngen. Am Hommel betonar att även om många sjuksköterskor drabbas av samvetsstress så är det patenterna som HAR DU HOPPAT ÖVER OMVÅRDNADSÅTGÄRDER PÅ GRUND AV TIDSBRIST? Har du hoppat över omvårdnadsåtgärder på grund av tdsbrst den senaste veckan? Ja Nej 45% blr allra mest ldande. Stress påverkar gvetvs sjuksköterskors prorterngsförmåga, vlket medför ökade patentsäkerhetsrsker, vlket kan få allvarlga konsekvenser för den ensklde patenten. 55% 57% av sjuksköterskorna nom landstngsdrven sjukvård svarar ja och 61% av sjuksköterskorna nom kommunal sjukvård svara ja. Svaren är endast från sjuksköterskor som arbetar med omvårdnad.

7 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober Unk kompetens gränslandet mellan omvårdnad och medcn Avancerad specalstsjuksköterska är en unk kompetens och yrkesroll gränslandet mellan omvårdnad och medcn. Madelene Vestn och Jenny Carlsson är två av de första avancerade specalstsjuksköterskorna på akutmottagnng. I deras yrkesroll ngår medcnska bedömnngar. Madelene Vestn och Jenny Carlsson, avancerade specalstsjuksköterskor på akutklnken på Kungälvs sjukhus. AVANCERAD SPECIALIST SJUKSKÖTERSKA TEXT ANNIKA WIHLBORG V har arbetat på akutklnken på Kungälvs sjukhus femton respektve arton år. Efter att ha arbetat som specalstsjuksköterskor akutsjukvård ett par år gjorde v ett studebesök vd Lnköpngs unverstetssjukhus, där några av landets första avancerade specalstsjuksköterskor nom akutsjukvård var under utbldnng. V fck då förmånen att gå den utbldnngen på deltd två år va en satsnng som Västra Götalandsregonen nterat för att förbättra flödena och mnska den totala vstelsetden för patenterna på akutmottagnngen, säger Jenny Carlsson. Gör egna bedömnngar Arbetet som avancerad specalstsjuksköterska nnebär bland annat att v handlägger patenter och självständgt gör medcnska bedömnngar. V kan ntera undersöknngar så som röntgen eller ultraljud och självständgt handlägga solerade sjukdomstllstånd, exempelvs enklare frakturer och mndre allvarlga nfektoner. Yrkesrollen ställer högre krav på medcnskkunskap och färdghet, men v har också stor nytta av vår omvårdnadskompetens, säger Madelene Vestn. Redan samband med tragerngen dentferas de patenter som de avancerade specalstsjuksköterskorna kan handlägga och bedöma. Det bdrar tll kortare väntetder och ett effektvare flöde på akutmottagnngen. Forma vår egen yrkesroll Att arbeta som avancerad specalstsjuksköterska är rktgt rolgt och utvecklande. V kan defntvt rekommendera specalstsjuksköterskor med gedgen yrkeserfarenhet och ett stort medcnskt ntresse att gå den här utbldnngen. I dagsläget fnns avancerade specalstsjuksköterskor bara sjukhusvården, men det här är en yrkesgrupp som nog behövs alla delar av sjukvården, säger Jenny Carlsson. Eftersom Madelene och Jenny tllhör den första generatonens avancerade specalstsjuksköterskor har de DET MÄRKS ATT den här yrkesrollen behövs och v har fått bra stöttnng, nte mnst från läkarna på akutklnken själva tll stor del fått forma sn egen yrkesroll. I deras arbete ngår även att arrangera nternutbldnngar och mentorskapsgrupper för erfarna sjuksköterskor. Intressant karrärväg V har vsserlgen fått ett utökat mandat och medcnskt patentansvar, men saknar rätten att skrva ut läkemedel, vlket skulle underlätta det självständga patentarbetet. Samtdgt vll v gärna framhålla den här yrkesrollen som en ntressant karrärväg för sjuksköterskor som vll ta ett rejält professonellt utvecklngsklv utan att behöva lämna den klnska verksamheten och bl chef, säger Madelene Vestn. Det vore också bra om avancerad specalstsjuksköterska blev en legtmerad yrkesroll, det skulle göra kompetensen tydlgare och yrkesrollen lättare att defnera. Det märks att den här yrkesrollen behövs och v har fått bra stöttnng, nte mnst från läkarna på akutklnken. Efter utbldnngen kom v tllbaka tll samma verksamhet men nu en helt ny yrkesroll, och det var lte som att vara ny på jobbet gen men också väldgt spännande och utvecklande, säger Jenny Carlsson. Har Du rätt vllkor? Sjuksköterskor och specalstsjuksköterskor sökes för uppdrag hela Sverge

8 8 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober 2018 Gvande och stmulerande att arbeta med barn Nästan hälften av sjuksköterskorna skulle kunna tänka sg att arbeta nom barnsjukvården. De flesta anger att de tycker det är rolgt, stmulerande och utvecklande att arbeta med barn, att man arbetar med hela famljen och att barnen är vår framtd. BARNSJUKVÅRDEN TEXT MARIANNE SJÖBERG I Framtdens Karrär Sjuksköterskas undersöknng svarade 43% av sjuksköterskorna att de kan tänka sg att arbeta nom barnsjukvården. De fck följdfrågan Varför skulle du kunna tänka dg att arbeta nom barnsjukvården? Rolgt och stmulerande Över hälften av de tllfrågade sjuksköterskorna angav att de skulle tycka att det var stmulerande och utmanande att arbeta med barnsjukvård. Barn ger energ tllbaka, även svåra stuatoner och det ställer höga krav på personalen att fokusera och tänka andra banor, vlket skulle ge en ny stmulans arbetet. Många av de tllfrågade sjuksköterskorna undersöknngen arbetar redan dag nom barnsjukvården. Svaren är entydga: det är en fantastsk grupp att arbeta med. På ett barnsjukhus kan du vårda barn från 0 tll 18 år på samma avdelnng. Du kan ha cykeltävlng korrdoren eller leka kurragömma. Ett fåtal har tdgare vart nom barnsjukvården och upplevde att det var psykskt stressande, och valde därför att gå över tll annan typ av sjukvård. Möjlghet tll bredare kompetens Man menar att här krävs större fokus och noggrannhet då barn nte är lka verbala som vuxna. Det blr oerhört vktgt att kunna sätta sg n patenternas känslor. Många kan tänka sg att arbeta nom barnsjukvården då det helt skljer sg från det de gör dag. Att få ett ombyte sn arbetsstuaton är för många en postv utvecklng. Flera önskar även att arbeta på barnavårdscentral eller nom skolhälsovården där stressen nte är lka stor och det fnns möjlghet att arbeta enbart dagtd. Arbetar med hela famljen Här lyfter man fram vkten av att arbeta med hela famljen och nte bara patenten. Det är stmulerande, men även tll stor hjälp för personalgruppen krng varje ensklt barn. Anhörga tllåts vara mer delaktga vården och stöttar därför patenten vlket är gynnsamt för patenten, dem själva och personalen. Anhörga är en stor resurs men används nte på samma sätt vuxenvården. Barnen är vår framtd Några av de tllfrågade vll arbeta med barnsjukvård då de anser att barnen är vår framtd och är en patentgrupp som är oerhört vktg. Man upplever att vården ofta är bättre planerad och att personal som jobbar där är mer engagerade varje enskld patent. Det fnns också mer resurser för underhållnng och stmulans för patenterna. BARNSJUKVÅRDEN Varför vll du arbeta nom barnsjukvården? 1. Rolgt och stmulerande att arbeta med barn 2. Mest gvande gruppen att arbeta med 3. Ombyte och bredare kompetens 4. Du arbetar med hela famljen 5. Barnen är vår framtd Varatonsrkt och utvecklande som ortopedsjuksköterska Ortoped är en bred medcnsk specaltet som omfattar behandlng av frakturer och andra skador på rörelseapparaten. Ortoped omfattar alltfrån smärtlndrng tll proteskrurg samt pre- och postoperatv vård. Behovet av sjuksköterskor är stort och utvecklngsvägarna många. ORTOPEDISK VÅRD TEXT ANNIKA WIHLBORG Många assocerar nog ortoped med äldre patenter som opereras samband med en höftfraktur, men nom ortopedn behandlar v patenter alla åldrar, säger Erka Evald, omvårdnadschef på ortopedska klnken Regon Örebro län. Hon är sjuksköterska med magsterexamen omvårdnad och har arbetat med ortoped under hela sn karrär. Ortoped erbjuder många utvecklngsmöjlgheter för sjuksköterskor. Man kan förstås utblda sg tll specalstsjuksköterska krurgsk vård, där ortoped ngår som en oblgatorsk del. Exempel på andra utvecklngsvägar är att stärka sn kompetens nom ett specfkt område, exempelvs smärtbehandlng, nutrton eller att förebygga och behandla trycksår. Kombnera med forsknng Att kombnera klnskt arbete med forsknng är ytterlgare ett alternatv, och behovet av omvårdnadsforsknng DET ÄR VARIATIONSRIKT och man får möjlghet att stötta patenten såväl nför som under och efter en operaton nom ortoped är stort. Som sjuksköterska på en ortopedavdelnng arbetar du allmänhet ett team med bland annat läkare, undersköterskor, arbetsterapeuter och fysoterapeuter, säger Erka Evald. För att arbeta som sjuksköterska nom ortoped krävs ngen specalstutbldnng, däremot är det självklart en fördel om man har en specalstutbldnng antngen krurgsk vård eller som operatonssjuksköterska. Ett ntresse för att utvecklas och lära sg mer om ortoped är ett stort plus. Erka Evald, som själv upptäckte ortopedn redan under sn grundutbldnng, anser att det är ett område som verklgen är värt att satsa på för såväl nyutexamnerade som erfarna sjuksköterskor. Erka Evald, omvårdnadschef på ortopedska klnken Regon Örebro län. Postv förändrng för patenten Jag tycker defntvt att ortoped är det rolgaste medcnska området att verka nom som sjuksköterska. Det är varatonsrkt och man får möjlghet att stötta patenten såväl nför som under och efter en operaton. Det är också en postv medcnsk specaltet eftersom v ofta lagar patenten, och åstadkommer en klar, postv förändrng. Ortopedn kombnerar tankeverksamhet med praktskt sjuksköterskearbete, man får utmana sg själv men är samtdgt en del av ett team som man kan förlta sg på, säger Erka Evald.

9 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober Brett och omväxlande arbetsområde 43 procent av sjuksköterskorna kan tänka sg att arbeta nom barnsjukvården. Barnsjukvården är ett mångsdgt område med utvecklngsvägar nom såväl sjukhusvård som prmärvård. Behovet av barnsjuksköterskor är dessutom stort. BARNSJUKVÅRD TEXT ANNIKA WIHLBORG Det är självklart postvt att så många sjuksköterskor kan tänka sg att arbeta barnsjukvården. Barnsjukvården är ett spännande, utmanande och samtdgt krävande område. När man arbetar med barnsjukvård står föräldrarna och barnets famlj lka mycket fokus som barnet. Det utmärker just barnsjukvårdens arbetssätt, säger Helena Wgert, barnsjuksköterska och ordförande Rksförenngen för barnsjuksköterskor. Klnska utvecklngsvägar Hon anser att specalstutbldnng bör vara oblgatorskt för fler sjuksköterskor barnsjukvården. Barnsjukvården erbjuder enorma utvecklngsmöjlgheter. Det fnns många klnska utvecklngsvägar, sjukhusvården, prmärvården, skolhälsovården och på barnavårdscentraler. Man kan även ta en masterexamen och doktorera omvårdnad. De sjuksköterskor som läser tll barnsjuksköterska har ett stort smörgåsbord av yrkesroller att välja mellan, säger Helena Wgert. Stötta barn, föräldrar och syskon 43 procent är en mycket bra sffra. V märker ofta av ett stort ntresse för att arbeta just barnsjukvården. Många BARNSJUKVÅRDEN ER- BJUDER ENORMA utvecklngsmöjlgheter attraheras av möjlgheten att arbeta med barn sjukhusmljö och att få stötta såväl barnen som deras föräldrar och syskon. Däremot är det nte alltd helt enkelt att rekrytera specalstutbldade barnsjuksköterskor, säger Chrstna Karlsson, verksamhetschef på H.K.H. Kronprnsessan Vctoras barnoch ungdomssjukhus Lnköpng. Foto: Cecla Hedström Helena Wgert. Hon tycker att barnsjukvården är spännande eftersom den består av många olka specalteter, vlket nnebär att sjuksköterskor barnsjukvården ofta har många karrärvägar att välja mellan. Brett arbetsområde Som sjuksköterska barnsjukvården kan man arbeta på såväl sjukhus som på öppenvårdsmottagnngar för barn. Barnoch ungdomspsykatr, hablterng, neurolog, kardolog, dabetes, barnonkolog och allmänpedatrsk nrktnng är några av de olka barnsjukvårdsverksamheter där sjuksköterskor behövs. Det är ofta en fördel att vara specalstutbldad barnsjuksköterska, men det är också en god dé att arbeta en perod barnsjukvården nnan man specalserar sg. Som sjuksköterska barnsjukvården kan man även kombnera forsknng med klnsk tjänstgörng eller satsa på en chefskarrär. Barnsjukvård är även ett område där det kontnuerlgt kommer nya forsknngsrön, avslutar Chrstna Karlsson. KAN DU TÄNKA DIG ATT ARBETA INOM BARNSJUKVÅRDEN? Kan du som sjuksköterska tänka dg att arbeta nom barnsjukvården? Ja Chrstna Karlsson. 43% Nej 57% BARNSJUKVÅRD ÄR ETT område där det kontnuerlgt kommer nya forsknngsrön V är Klara! När akutmottagnngen, vårdcentralen eller äldreboendet står utan sjuksköterskor kan v se tll att vården kan fortsätta. Inom Klara är v experter på flexbltet för dg som själv vll styra över dtt arbetslv. Vll du bl en av oss? Besök oss på vår webbplats klarakompetens.se och gör en ntresseanmälan så kontaktar v dg. Klara v hjälper välfärden med personalförsörjnng. I vårt nätverk fnns läkare, sjuksköterskor, psykologer, soconomer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och logopeder.

10 10 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober 2018 Behåller dsputerade sjuksköterskor den patentnära vården I februar 2017 ntroducerades den nya karrärvägen översjuksköterska på Sahlgrenska unverstetssjukhuset. Möjlgheten tll överprofesson är nte längre bara avsedd för läkarna utan omfattar sjuksköterskor och andra akademska yrkeskategorer anställda på sjukhuset. ÖVERSJUKSKÖTERSKETJÄNSTER TEXT BEATRICE OLSSON DUSE I dagsläget fnns det crka 30 stycken översjuksköterskor anställda på Sahlgrenska unverstetssjukhuset. För bl nomnerad tll en överprofesson behöver ett antal krterer uppfyllas: doktorsexamen nom ett vårdvetenskaplgt eller medcnskt ämnesområde, sex års arbete nom professonen, pedagogsk högskoleutbldnng, samt att man är klnskt verksam femto procent av tden. Mara Alenusson, HR-drektör på Sahlgrenska unverstetssjukhuset. Karrärväg och lönepåslag Genom den nya karrärvägen, som kommer högt upp vår regonala kompetensmodell för Västra Götalandsregonen, kan v erbjuda dsputerade sjuksköterskor en karrärväg en klnsk kontext. V är mycket nöjda med ATT SJUKSKÖTERSKOR FÅR möjlghet att göra karrär är vktgt då v vll behålla våra dsputerade sjuksköterskor den patentnära vården att v fått tll ett lönepåslag om kronor som är lka för alla överprofessoner. Att sjuksköterskor får möjlghet att göra karrär är vktgt då v vll behålla våra dsputerade sjuksköterskor den patentnära vården. Syftet med översjukskötersketjänsterna är att den vetenskaplga forsknngen ska komma verksamheten och därmed patenten tllgodo, säger Mara Alenusson, HRdrektör på Sahlgrenska unverstetssjukhuset. Forsknng och klnk Lotta Johansson, vårdenhetschef och översjuksköterska på AnOpIva, som arbetat nom klnken sedan 1993, håller med om att översjuksköterskan blr som en brygga mellan lärosätet och klnken. Gapet mellan forsknng och klnsk verksamhet mnskas när man vardagen kan fånga upp kollegornas déer tll omvårdnadsförbättrngar. Med hjälp av ens egen kunskap som dsputerad kan man hjälpa tll att systematskt drva verksamhetsutvecklngsprojekt genom forsknng eller som förbättrngsarbeten. Drva egna forsknngsprojekt Tjänsten som översjuksköterska ger en vss status som kan vara tll hjälp för att proflera omvårdnadens betydelse vårdkedjan. Tjänstetteln kan också öka chanserna att få forsknngsmedel tll studer nom omvårdnad. När antalet översjuksköterskor växer verksamheten kan v dela på ansvar och tllsammans stötta nya kollegor samt hjälpa dem att själva drva egna forsknngsprojekt. V har också ett nätverk för dsputerade överprofessoner, säger Lotta Johansson. En utvecklng av översjuksköterskor klnskt verksamhetsnära arbete skulle vara att nföra strukturerade omvårdnadsronder. Något som fnns bland annat Lund. Det ska löna sg att göra karrär, och den nya översjukskötersketjänsten är en väg. Det är rolgt att få vara med om detta, avslutar Lotta Johansson. Lotta Johansson, vårdenhetschef och översjuksköterska på AnOpIva på Sahlgrenska unverstetssjukhuset. Erfarna sjuksköterskor lvsvktga nom sjukvården Vlka konsekvenser kan det få om fast anställda sjuksköterskor med lång erfarenhet saknas nom sjukvården? Svaren från sjuksköterskorna är entydga patentsäkerheten hotas. ERFARENHETENS BETYDELSE TEXT MARIANNE SJÖBERG Ett slumpmässgt urval av sjuksköterskor Sverge fck frågan Vlka konsekvenser kan det få om det saknas fast anställda sjuksköterskor eller specalstsjuksköterskor med lång erfarenhet på en sjukvårdsenhet? Stor oro för patentsäkerheten Patentsäkerheten nämns så gott som alla svar undersöknngen. Erfarenhet gör att man kan agera snabbare om en patent exempelvs blr sämre. Om det bara fnns oerfaren personal på en enhet kan det få svåra konsekvenser för patenternas säkerhet. Det måste kännas tryggt för patenter på alla sjukvårdsenheter, och nyckeln tll det är erfaren och kunng personal. Man menar också att utan erfaren fast anställd personal är det rsk för att rutner nte följs vlket även det får negatva effekter för patenterna. De som arbetar på en avdelnng utan erfaren personal får en mycket mer stressande stuaton vlket kan medföra att de slutar och arbetsplatsen blr mndre attraktv. Studer vsar även att när det fnns tllräcklgt med sjuksköterskor ökar patentsäkerheten. Konsekvenser Patenter skadas eller värsta fall dör. Jag har sett det flera gånger och det var avgörande för mtt beslut att lämna landstnget. Jag var rädd för att lämna arbetsplatsen när passet var slut då kollegorna som var kvar nte hade tllräcklg erfarenhet. Andra konsekvenser som nämns är felmedcnerng, man känner nte gen symtom, svårt att ta beslut om man är osäker. Det kan gå så långt att patenter dör, vlket enlgt några redan sker dag. Man menar också att fast anställd personal som har erfarenhet drver en avdelnng och värnar om den och dess patenter. Med erfarenhet ser man också förbättrngspotentaler. Mentorer och föreblder Erfarna sjuksköterskor måste fnnas för att yngre och nyutexamnerade ska få den handlednng de behöver. Arbetsmljön blr dessutom mndre stressande om det alltd fnns någon att rådfråga när man är osäker. Avsaknad av erfarna sjuksköterskor gör också att man tappar mycket kompetens som är nödvändg nom vården. Nyutbldade sjuksköterskor är dålgt förberedda för stt yrke. Stöttnng från erfarna sjuksköterskor är ett måste för att få kvaltet vården. Så mycket av kompetensen som erfarna sjuksköterskor samlar på sg går nte att läsa sg tll, och krävs på varje arbetsplats för att lotsa n nya kollegor tryggt och säkert för alla parter. KONSEKVENSER Konsekvenser om det saknas fast anställda sjuksköterskor med erfarenhet: 1. Patentsäkerheten hotas 2. Personal slutar 3. Sämre vård 4. Rutner försvnner 5. Nya har ngen att rådfråga 6. Sämre arbetsmljö 7. Utvecklngsarbetet stannar av 8. Kompetens går förlorad nom sjukvården

11 VI MÅR BRA NÄR VI UTVECKLAS. Vården är ett kunskapsntensvt område under ständg utvecklng, och v ska självklart utvecklas med den. Därför drver Vårdförbundet en modell för akademsk specalsttjänstgörng (AST) där specalstutbldnngen sker nom ramen för en anställnng och studerna ntegreras med jobbet. Tack vare vårt kraftfulla påverkansarbete har de flesta rksdagsparter frågan på sn agenda och flera arbetsgvare har redan nfört modellen. Ju fler v är desto mer kan v påverka. När v mår bra mår alla bättre. Bl medlem Vårdförbundet! vardforbundet.se SMS:A MEDLEM TILL SÅ RINGER VI UPP DIG

12 12 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober 2018 Sjukvårdens organsaton undermnerar professonsetken Anna Forsberg, sjuksköterska, professor vårdvetenskap och styrelseledamot Svensk sjuksköterskeförenng. anser att nyckelfaktorn för att så många sjuksköterskor lämnat yrket på senare år är de begränsade möjlgheterna att följa yrkets professonsetska kod, vlket genererar uppgvenhet, samvetsstress och förtvvlan. PROFESSIONSETIK TEXT ANNIKA WIHLBORG Sjuksköterskans professonsetk handlar om hur v ska möta patenterna, som självklart förväntar sg att sjuksköterskan ska hjälpa dem när de söker vård och alltd ha deras bästa för ögonen. I dagsläget är vården organserad för att avvsa patenter snarare än att erbjuda dem omvårdnad. Den etska koden säger också att sjuksköterskan ska vara beredd att erbjuda omvårdnad så länge det behövs, men dagens sjukvård nnebär ofta tdsbegränsade besök och att varje sjuksköterska ansvarar för många patenter, vlket gör det svårt att följa den etska koden, säger Anna Forsberg. Kontnuerlg fortbldnng krävs Ytterlgare en vktg etsk kod är att sjuksköterskan behöver vara kompetent. Anna Forsberg anser att svenska sjuksköterskors kompetens överlag är I DAGSLÄGET ÄR vården organserad för att avvsa snarare än att erbjuda patenter omvårdnad god, men landstngen tar nte tllräcklgt ansvar för sjuksköterskors kontnuerlga fortbldnng och handlednng. Autonom och en möjlghet att verklgen få göra det man vet är bäst för patenten är andra avgörande delar av sjuksköterskors etska kod. För att en sjuksköterska ska kunna hjälpa en patent på ett trovärdgt sätt krävs en vårdrelaton med en patent som är vllg att delta behandlngen. Det är basen för vår yrkesutövnng. I dagens vårdstruktur saknas ofta den kontnutet som krävs för att kunna etablera en vårdrelaton med patenten, vlket raserar sjuksköterskans yrkesutövnng och professonella förtroende, säger Anna Forsberg. Annan organsaton krävs För att sjuksköterskor ska kunna bedrva en omvårdnad som lgger lnje med deras professonsetska rktlnjer krävs, enlgt Anna Forsberg, att sjukvårdens grundstruktur förändras så sjuksköterskor kan arbeta vårdrelatoner och med kontnutet. Man behöver tllvarata den gedgna vårdvetenskaplga kompetens som fnns och nte enbart organsera sjukvården utfrån medcnsk vetenskap. Landstngen bör avkrävas ansvar för sjuksköterskors fortbldnng och bl bättre på att tllvarata sjuksköterskors kompetens. Om sjukvården organseras på ett Anna Forsberg, sjuksköterska, professor vårdvetenskap och styrelseledamot Svensk Sjuksköterskeförenng. Foto: Tomas Södergren sätt som nte ständgt kollderar med sjuksköterskors etska kod kommer färre sjuksköterskor på skt att vlja lämna yrket, säger Anna Forsberg. Poltska ledamöter bör ha sjukvårdskompetens 93 procent av sjuksköterskorna anser att det bör ställas krav på relevant sjukvårdskompetens hos poltskt tllsatta ledamöter hälsooch sjukvårdsnämnderna. SJUKVÅRDSKOMPETENS TEXT ANNIKA WIHLBORG Undersöknngsresultatet är allra högsta grad relevant. Många sjuksköterskor betraktar det nog som ett vktgt ställnngstagande att kräva relevant kompetens, synnerhet eftersom de själva erfart konsekvenserna av den brstande kompetens som ofta råder bland de poltskt tllsatta beslutsfattarna, säger Anna Forsberg, sjuksköterska, professor vårdvetenskap vd Lunds unverstet och styrelseledamot Svensk sjuksköterskeförenng. Komplextet kräver kompetens Hon anser att hälso- och sjukvårdens komplextet kräver kompetens, lksom att en god förståelse för mänsklgt beteende och männskors behov borde vara oblgatorska hos samtlga poltska ledamöter. Om ledamöterna skulle ha relevant sjukvårdskompetens skulle fler beslut grundas på en förståelse för hur sjukvården fungerar och hur männskors behov vd möten med vården ser ut. Det skulle sn tur nnebära en avgörande skllnad för sjuksköterskors arbetsstuaton, säger Anna Forsberg. BÖR DET FINNAS KRAV PÅ RELEVANT KOMPETENS? Bör det fnnas krav på relevant sjukvårdskompetens hos poltskt tllsatta ledamöter landstngens och regonernas hälso- och sjukvårdsnämnder? Ja Nej 7% 93% Stpendum avseende vla och rekreaton Stpendet kan sökas av Sverge legtmerade sjuksköterskor samt studerande som genomgår sjuksköterskeutbldnng och som på grund av hälsoskäl är behov av vla och rekreaton för att bbehålla eller återvnna hälsa och arbetsförmåga. Stpendet är avsett för vla och rekreaton och kan nte utgå tll studer, tll personlga levnadsomkostnader eller användas tll annan person än den sökande. Sjuksköterskor som uppnått pensonsålder (67 år) kan nte erhålla stpendet. Ssta ansöknngsdagar är årlgen 31 oktober, 1 februar och 1 maj. Skcka ansökan tll: Stftelsen Dagmar och Axel Bldts donaton, Svenska Röda Korset, Ekonomenheten, Box 17563, Stockholm Ansökan görs på särskld blankett som hämtas på Röda Korsets hemsda Där fnns även mer nformaton om krterer för ansökan. För mer nformaton, kontakta stpendeansvarg va växel eller stpender@redcross.se Välkommen med dn ansökan!

13 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober Nya verksamhetsmodellen prorterar omvårdnaden Nya karolnska står på plats. Att genomföra en omorgansaton samtdgt som nybyggnaton och flytt av sjukhusets verksamheter sker är en styrkeprövnng nödvändg för att åstadkomma ett nytt sätt att styra, planera och leda vården och omvårdnaden mot framtden. STÄRKER OMVÅRDNADEN TEXT BEATRICE OLSSON DUSE Den nya verksamhetsmodellen möjlggör en naturlg sammanlänknng av sjukhusets verksamheter genom uppdelnngen av verksamheterna patent- respektve funktonsområden. Patenten ges ökat nflytande och beslutsvägarna blr kortare. Samarbetet med Karolnska nsttutet har också förtydlgats. Framtdens Karrär Sjuksköterska har ntervjuat Pa Brasch Wester, omvårdnadsansvarg för Tema barn och kvnnor på Karolnska unverstetssjukhuset. Omvårdnadsfrågorna prorteras Den nya organsatonen bdrar absolut tll nya karrärvägar för sjuksköterskor, såväl grundutbldade som specalstutbldade. De nya befattnngarna är omvårdnadsansvarg, vårdenhetschef och omvårdnadschef. Gamla karrärvägar, tll exempel särsklt ansvarsområde som en del av sn DEN NYA ORGANISATIO- NEN bdrar absolut tll nya karrärvägar för sjuksköterskor tjänst för nternutbldnng, dokumentatonsutvecklng eller hygenombud har nte försvunnt. Också den nygamla karrärvägen form av unverstetssjuksköterska fnns kvar en möjlghet för den som är dsputerad. För den som ännu nte dsputerat, men som har en magster fnns steget bträdande unverstetssjuksköterska kvar. De nya befattnngarna och ansvarsområdena gör att omvårdnadsfrågorna prorteras och synlggörs, säger Pa Brasch Wester. Pa Brasch Wester, omvårdnadsansvarg för Tema barn och kvnnor på Karolnska unverstetssjukhuset. Omvårdnadsansvarg Omvårdnadsfrågorna kommer upp på agendan och drvs av en person med mandat att utveckla just de frågorna nom ett specfkt vårdområde. Att vara omvårdnadsansvarg är en befattnng som återfnns som en röd tråd genom hela organsatonen på flera nvåer. Skllnaden den nya organsatonen är att den som är omvårdnadsansvarg stter med lednngsgruppen. Tllsammans med övrga lednngsgruppen är man med och fattar beslut och påverkar vården och omvårdnaden patenterna får. I den nya organsatonsmodellen får de med omvårdnadsansvar en naturlg samarbetsyta där de gemensamt kan drva omvårdnadsfrågor neråt, uppåt och dagonalt organsatonen. Den nya rollen som omvårdnadsansvarg har stor potental. Befattnngen nnebär ett stort stöd tll omvårdnadsoch vårdenhetscheferna på de olka nvåerna och medför att omvårdnadsfrågor utvecklas och mplementeras med bättre genomslagskraft än förr. Omvårdnaden den nya verksamhetsmodellen har fått stärkt fokus och nu är det upp tll oss att göra något bra av det, avslutar Pa Brasch Wester. Hej! Jag heter Fredrk. Jag är sjuksköterska och arbetar för Te Crea Care. Jag behöver fler arbetskamrater! V på Te Crea Care letar ständgt efter engagerade sjuksköterskor och söker Dg som arbetar efter våra kärnord Mod, Kompetens, Engagemang och Hjärta. Te Crea Care är bolaget för Dg som vll arbeta för en stark aktör med ett stort urval av varerande uppdrag hela Sverge både nom den prvata och offentlga sektorn. Välkommen tll Dn nästa arbetsgvare! Kontaktuppgfter: anna@tecreacare.com Tel: , Följ oss och se våra aktuella tjänster:

14 14 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober 2018 Arbete på mndre ort attraktvt 8 av 10 sjuksköterskor kan tänka sg att arbeta på en mndre ort. Arbetet glesbygd öppnar bland annat upp för en självständg och utvecklande yrkesroll med många olka typer av patenter. Foto: Chrster Svensson / Ragunda Kommun ARBETA PÅ MINDRE ORT TEXT ANNIKA WIHLBORG Det är glädjande och postvt överraskande att så många som 79 procent av sjuksköterskorna kan tänka sg att arbeta på en mndre ort. Allt fler har upptäckt att arbete på mndre ort ofta ger en högre lvskvaltet form av små avstånd tll jobbet, lägre levnadsomkostnader och närhet tll naturen, säger Lotten Albertsson, som vart sjuksköterska tjugofem år, varav de senaste fem åren som dstrktssköterska på Stuguns Hälsocentral Jämtland. JAG MÖTER VERKLIGEN en stor bredd, från akuta sjukdomsfall tll förebyggande hälsoarbete Goda möjlgheter att påverka Som dstrktsköterska på en lten hälsocentral ngår hon en lten och sammansvetsad arbetsgrupp med korta beslutsvägar. Hon får möta många olka patenter, från barn tll äldre och utvecklas därmed ständgt professonellt. I en mndre organsaton på en lten ort får man som sjuksköterska ofta ett stort mandat för självständga beslut arbetet med patenterna, vlket jag uppskattar. Jag möter verklgen en stor bredd, från akuta sjukdomsfall tll förebyggande hälsoarbete. Ytterlgare en fördel är att personalomsättnngen ofta är lägre på mndre orter och att man som sjuksköterska ofta har goda möjlghet att påverka organsaton och arbetssätt, säger Lotten Albertsson. Bra arbetsmljö och del av team Hög lön, rmlg arbetsbelastnng, bra arbetstder, bra arbetsmljö och bra team är de vktgaste faktorerna för att få fler sjuksköterskor att söka sg tll mndre orter. Vsst är en bra lön vktgt, men jag tycker personlgen att bra arbetsmljö, att vara en del av ett sammansvetsat team, en rmlg arbetsbelastnng och närhet tll arbetsplatsen är vktgare. Eftersom levnadsomkostnaderna ofta är lägre på mndre orter har man gånger råd att gå ner arbetstd. Tll exempel arbetar jag själv 80 procent, säger Lotten Albertsson. Hon uppskattar även den nära och långsktga kontakten med patenterna. Även om v har stora fysska avstånd glesbygden så känns det på många sätt som att v kommer närmare patenterna än på en större ort, nte mnst eftersom v använder oss mycket av dgtala verktyg. Som ett exempel gör vdeomontorerng hemmet det möjlgt för kronskt sjuka patenter att själva rapportera n blodsockervärden, säger Lotten Albertsson. KAN DU TÄNKA DIG ATT ARBETA PÅ EN MINDRE ORT? Skulle du som sjuksköterska kunna tänka dg att arbeta på en mndre ort Sverge? (< crka nvånare) Ja Nej 21% VAD ÖKAR INTRESSET ATT ARBETA PÅ EN MINDRE ORT? 79% Vlka faktorer anser du ökar ntresset att arbeta på en mndre ort? Ange gärna flera % 61% 59% 58% 56% 52% 51% 51% 50% 45% 42% 41% Lotten Albertsson, dstrktssköterska på Stuguns Hälsocentral Jämtland % 33% 33% 31% 30% 27% % 1 Hög lön 2 Rmlg arbetsbelastnng/bemannng 3 Bra schemaläggnng/arbetstder 4 Bra arbetsmljö 5 Bra team/arbetskamrater 6 Bra balans mellan jobb och frtd 7 Arbetsplats nära hemmet 8 Möjlghet att påverka dn arbetsstuaton 9 Ett bra ledarskap/arbetslednng 10 Möjlghet tll kompetensutvecklng och vdareutbldnng 11 Låg personalomsättnng 12 Td tll reflekton/återhämtnng 13 Bra ntrodukton för nyanställda 14 En nära vård, närmare patenterna 15 Bra karrär- och utvecklngsmöjlgheter 16 Närhet tll natur/frtdsaktvteter 17 Delta verksamhetsutvecklngen 18 Avancerad sjukvård lokalt på mndre sjukhus eller vårdcentraler 19 Övrgt

15 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober Med utrymme för karrärdrömmar Inspratonspodden Sjuksköterskesnack vll vsa vlken bredd yrket har och lyfta fram sjuksköterskor med olka nrktnngar. Under utbldnngen tar man bara upp sjukhus och vårdcentraler. Att man kan jobba på en oljergg eller med ambulansflyg fanns nte mn tankevärld, säger Johanna Bjerkert. INSPIRATIONSPODD TEXT ADRIANNA PAVLICA Andréa Berg och Johanna Bjerkert, som båda jobbar på Kalmars sjukhus på akuten respektve strålbehandlngen, har länge velat göra något tllsammans nom ramen för sn professon, och olka sjuksköterskegrupper på Facebook framträdde ett behov av att veta mer om olka arbetsplatser. Folk frågade ofta om det är någon tll exempel kommunsjuksköterska gruppen som kunde berätta om en vanlg arbetsdag, då tänkte v att v letar upp sjuksköterskor som vll berätta om stt jobb, säger Johanna Bjerkert. Enormt brett yrke Httlls har poddlyssnarna bland annat fått möta sjuksköterskor som jobbar en psykatrambulans, på brännskadecentrum och nom asyl- och flyktnghälsovård. Man nser att sjuksköterskeyrket är enormt brett. Du kan jobba prvat, på sjukhus, utomlands, nom mltären, det fnns hur mycket som helst. Det fnns så många nspratörer där ute på avdelnngarna, säger Andréa Berg. Johanna Bjerkert tycker att det under utbldnngen pratas för lte om möjlga karrärvägar. Det ges nte utrymme åt folks drömmar, trots att hela världen står öppen. Och när det råder brst på kunskap om vad man kan jobba med är det nte konstgt att det är svårt att nsprera folk att bl sjuksköterskor. Lyssnare hör av sg Med podden vll de vara en motpol tll den negatva blden av yrket som ges meda. V pratar aldrg om lön, v gnäller nte, det fnns så mycket mer postvt än negatvt med sjuksköterskeyrket och det är vad v vll lyfta. För trots att det är tufft stannar de flesta av oss Systrarna och sjuksköterskorna Johanna Bjerkert och Andréa Berg poddar om yrkets bredd. kvar eftersom v älskar våra jobb, säger Andréa Berg. Många lyssnare mejlar tll dem. Det kan vara studenter som hör av sg och tycker att det är skönt att DET FINNS SÅ mycket mer postvt än negatvt med sjuksköterskeyrket genom podden få bekräftat att de har valt rätt, men det är även folk som vll tll yrket. V har tll exempel fått mejl med frågor om fall det går att skola om sg tll sjuksköterska trots att man är 50 och jobbar en annan bransch, så v blr lte syokonsulenter, säger Johanna Bjerkert. Tre personer har hört av sg och berättat att de bytt jobb tack vare podden. De har lyssnat på podden och fått nspraton tll vad det är de vll jobba med. Folk blr peppade att göra en förändrng, säger Andréa Berg. Podden har httlls kommt ut med 44 avsntt. Och v behöver dg! Som sjuksköterska vet du vad god omvårdnad nnebär och betyder. Omvårdnad är vårt ansvarsområde och det är vår kompetens som avgör omvårdnadens kvaltet. Tyvärr saknar många av vårdens beslutsfattare den kunskapen. Och eftersom de nte vet vad omvårdnad är tror de att sjuksköterskan kan bytas ut mot andra yrkesgrupper. Brsten på kunskap resulterar fler vårddagar, högre kostnader och sämre patentsäkerhet. Det är hög td att ta debatten om sjuksköterskans betydelse för kvaltet och säker vård. Bl medlem Svensk sjuksköterskeförenng! Läs mer på swenurse.se. För 432 kronor om året är du med och påverkar dn professons framtd. Ta del av våra budskap och sprd ordet! Läs mer på omvårdnad.se. Tllsammans kan v göra svensk sjukvård lte frskare. Svensk sjuksköterskeförenng är en deell professonsförenng som företräder kunskapsområdet omvårdnad och främjar forsknng, etk, utbldnng och kvaltet nom vård och omsorg. Förenngen bldades 1910 och har dag crka medlemmar.

16 16 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober 2018 Höj lönerna för erfarna och specalstsjuksköterskor Sjuksköterskeyrkets lönenvåer speglar nte dess ansvar, svårghetsgrad och utbldnngslängd. För att hndra flykten från yrket krävs att hela yrkeskåren, särsklt specalstsjuksköterskor och sjuksköterskor med lång yrkeserfarenhet, värderas högre. LÖNENIVÅER TEXT ANNIKA WIHLBORG En nyutexamnerad sjuksköterska har en ngångslön på genomsntt kronor, medan en sjuksköterska utan specalstutbldnng med to års yrkeserfarenhet har en medellön på kronor. Medellönen för specalstsjuksköterskor med fem års yrkeserfarenhet ERFARNA specalstsjuksköterskor bör ha en medellön på mnst kronor som specalst lgger på kronor. Det framgår av Framtdens Karrär Sjuksköterskas undersöknng. Ingångslönerna för nyutexamnerade sjuksköterskor har ökat något på senare år, men kronor är alltför lågt, synnerhet för sjuksköterskor som arbetar skft och har obekväma arbetstder. Ingångslönen bör stället lgga på mnst kronor, säger Annele Söderberg, förhandlngschef på Vårdförbundet. Erfarenhet måste löna sg Hon anser även att genomsnttslönen för grundutbldade sjuksköterskor med to års yrkeserfarenhet är underkant och anser att lönenvån stället bör hamna på mnst kronor. Även om lönenvåerna för samtlga sjuksköterskegrupper överlag är för låga så är genomsnttslönen för specalstsjuksköterskor med fem års erfarenhet allra mest oroande. Om de har fem års specalsterfarenhet har de ju förmodlgen även hunnt arbeta som grundutbldade sjuksköterskor några år nnan dess, vlket gör den samlade erfarenheten längre. Många den här gruppen har säkerlgen mellan to och femton års yrkeserfarenhet och bör ha en medellön på mnst kronor, säger Annele Söderberg. Stärk hela yrkets status Att många lämnar yrket är, enlgt Annele Söderberg, den yttersta konsekvensen av att erfarenhet och specalstkompetens nte värderas tllräcklgt högt. Erfarna sjuksköterskor och specalster lämnar de tyngre verksamheterna och söker sg stället tll mndre krävande verksamheter. Nyckeln tll att vända stuatonen är att lyfta hela sjuksköterskeyrkets status och att nlednngsvs höja lönenvåerna för specalstgrupperna. Man bör också prortera att höja medellönen för erfarna sjuksköterskor, annars rskerar somlga verksamheter att dräneras på just dessa yrkesgrupper, säger Annele Söderberg. Löneöknng för specalster Höjda löner för specalstsjuksköterskor blr en tydlg fngervsnng tll grundutbldade sjuksköterskor att en specalstutbldnng faktskt lönar sg. En löneöknng kan även mnska personalomsättnngen och mnska problematken med långa operatonsköer och stängda vårdplatser. Relatvt nya sjuksköterskor behöver också få tydlga exempel på att yrkeserfarenhet faktskt lönar sg, även lönekuvertet, säger Annele Söderberg. VAD ÄR LÖNEN FÖR EN SJUKSKÖTERSKA MED 10 ÅRS ERFARENHET? På vlken nvå lgger månadslönen på dn arbetsplats för en sjuksköterska (ej specalstutbldad sjuksköterska) med crka 10 års yrkeserfarenhet som sjuksköterska? kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Vet ej 0% 0% 0% 1% 1% 2% 2% 9% Annele Söderberg, förhandlngschef på Vårdförbundet Den genomsnttlga månadslönen lgger på crka kr enlgt undersöknngen. 15% 16% 22% 32% Foto: Ulf Huett VAD ÄR INGÅNGSLÖNEN FÖR EN NYUTEXAMINERAD SJUKSKÖTERSKA? På vlken nvå lgger ngångslönen per månad för en nyutexamnerad sjuksköterska på dn arbetsplats? VAD ÄR LÖNEN FÖR EN SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA MED 5 ÅRS ERFARENHET? På vlken nvå lgger månadslönen på dn arbetsplats för en specalstutbldad sjuksköterska med ca 5 års yrkeserfarenhet som specalstsjuksköterska eller motsvarande? kr 1% kr 0% kr 5% kr 0% kr 40% kr 1% kr 16% kr 7% kr 6% kr 11% kr 2% kr 19% kr 0% kr 16% kr 0% kr 8% kr 0% kr 2% kr 0% kr 0% kr 0% kr 0% Vet ej 30% Vet ej 36% Den genomsnttlga ngångslönen lgger på crka kr enlgt undersöknngen Den genomsnttlga månadslönen lgger på crka kr enlgt undersöknngen.

17 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober Prmärvården ska vara första lnjens sjukvård Prmärvård ska utgöra hälso- och sjukvårdens bas och vara första lnjens vård. För att ha en realstsk möjlghet att svara upp tll det uppdraget behöver den kompetens- och resursförsörjas. De största utmanngarna för framtdens prmärvård är, enlgt Anna Nergårdh, arbetsmljö, bemannng och kompetensförsörjnng. NÄRA VÅRD TEXT ANNIKA WIHLBORG Dagens hälso- och sjukvårdssystem är första hand utformat för att hantera kortvarga och akuta sjukdomstllstånd. Systemet behöver bl bättre på att hantera långvarga och kronska sjukdomar. Förebyggande nsatser och ökad samverkan med andra samhällssektorer behövs, lksom en ökad tvärprofessonell samverkan mellan exempelvs sjuksköterskor och läkare, säger Anna Nergårdh. Hon är specalstläkare kardolog och nternmedcn, och leder nu regerngsutrednngen God och nära vård En prmärvårdsreform, som ska lämna stt slutbetänkande mars Framtdens patenter förväntar sg en hälso- och sjukvård som hänger hop, där olka enheter kommuncerar med varandra. Det nnebär förändrade arbetssätt för alla som arbetar nom vården. I dagsläget får ensklda Anna Nergårdh, specalstläkare kardolog och nternmedcn som nu leder regerngsutrednngen God och nära vård En prmärvårdsreform. Foto: Anders G Warne medarbetare ofta lösa stuatoner som nte hanterats på en strukturell nvå, som att htta platser för patenter som sökt sg akutsjukvården trots att de egentlgen skulle få bättre hjälp på en annan vårdnvå. Prmärvården är OMFÖRDELA KOMPETENS tll prmärvården, fler specalstläkare och specalstsjuksköterskor, nte mnst dstrktssköterskor, behövs grund och botten attraktv för läkare och sjuksköterskor, men många lämnar den eftersom de upplever arbetsstuatonen som ohållbar, säger Anna Nergårdh. Omstrukturerng krävs Regerngsutrednngens vktgaste uppdrag är att föreslå en omstrukturerng av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet, som httlls fokuserat mycket på sjukhusvård. Anna Nergårdh påpekar att det här rör sg om en nternatonell förändrngsprocess. WHO är en av de aktörer som lyfter fram den nära vårdens betydelse, vlket kräver ett ökat fokus på prmärvården som den första lnjens vård. Eftersom svensk sjukvård består av en komplex organsaton med myndgheter och tjugoen landstng och regoner nnehåller delbetänkandet förslag som vänder sg tll såväl statlga som regonala och kommunala aktörer. Omfördela kompetens Det handlar om att omfördela och tllgänglggöra kompetens prmärvården, som bland annat behöver fler specalstläkare och specalstsjuksköterskor, nte mnst dstrktssköterskor. Samtdgt behöver samverkan mellan vårdformerna stärkas, vlket nnebär att specalsterna nte nödvändgtvs behöver befnna sg fysskt prmärvården, säger Anna Nergårdh. De som beslutar om prmärvården bör ta tll sg samtlga eller åtmnstone VIKTIGA FÖRSLAG Vktga förslag från utrednngens senaste delbetänkande: Förändrng av hälso- och sjukvårdslagen. Det ska framgå hälso- och sjukvårdslagen att prmärvården svarar för medcnsk bedömnng och behandlng, förebyggande arbete, omvårdnad och rehablterng som nte kräver andra medcnska eller särsklda teknska resurser eller annan kompetens. Förtydlgad möjlghet tll fast läkarkontakt. Utrednngen föreslår att patentens möjlghet att få tllgång tll och välja en fast läkarkontakt prmärvården förtydlgas. Detta är avgörande för befolknngens fortsatta förtroende för prmärvården. Effektvare admnstraton. Det kan fnnas anlednng att se över förutsättnngarna för en mer professonsneutral reglerng på förordnngsnvå. Verksamhetschefer nom vården bör se tll att det fnns tydlga rktlnjer om ntygshanterng. En journalantecknng sgneras av den som är ansvarg för uppgften, om det nte är obehövlgt eller fnns något synnerlgt hnder. merparten av våra förändrngsförslag för att transformatonen tll framtdens prmärvård ska bl framgångsrk. För att möjlggöra en långsktg och hållbar förändrng räcker det nte att ta tll sg lösryckta delar av utrednngens förslag. Det är också avgörande att låta förändrngsprocessen ta td samt att nvolvera prmärvårdens professoner den. Mn förhoppnng är att delbetänkandets förslag ska dskuteras fltgt bland hälso- och sjukvårdens medarbetare, nte mnst eftersom prmärvårdens framtd verklgen är ett ämne som engagerar många och berör hela samhället, säger Anna Nergårdh. Sjuksköterska välkommen tll oss! Vll du bl en del av Nya Kungälvs sjukhus det växande akutsjukhuset med ett varerande sjukdomspanorama som präglas av nära samarbete och korta beslutsvägar? V har ett personcentrerat arbetssätt där patenten sätts fokus och medarbetarna ges en utvecklande och trvsam arbetsmljö. Sjukhuset befnner sg ett spännande utvecklngs- och expansonsläge där om- och tllbyggnad pågår för att möta framtdens vårdbehov. Vårt mål är att ge högsta kvaltet det medcnska omhändertagandet. Fakta: Områdesansvar för ca nvånare Ca anställda Ca 200 vårdplatser Vll du veta mer? Kontakta någon av våra HR-specalster! Tel: (vxl) E-post: kungalvs.sjukhus@vgregon.se

18 18 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober 2018 Självständg och kunna fungera team Utöver rätt kompetens och erfarenhet är förmågan att kunna arbeta självständgt, fatta egna beslut och samtdgt fungera team avgörande för en bemannngssjuksköterska. BEMANNINGSSJUKSKÖTERSKA TEXT ANNIKA WIHLBORG Sjuksköterskor från bemannngsföretag bör anltas vd behov, oavsett om det är planerat eller akut, säger Eva Domanders, sjuksköterska, ordförande branschorgansatonen Kompetensföretagen och vd på bemannngsföretaget Klara. Relevant kompetens och erfarenhet är det särklass vktgaste krteret för att anlta en sjuksköterska från ett bemannngsföretag. På andra- och tredjeplats hamnade att kunna arbeta självständgt och att kunna samarbeta team. Ge det llla extra Utöver rätt kompetens är förmågan att både kunna arbeta självständgt, fatta egna beslut och samtdgt fungera team avgörande för en bemannngssjuksköterska. Ytterlgare en vktg egenskap är att verklgen kunna ge det där llla extra och vara beredd att kavla upp ärmarna när det behövs, säger Eva Domanders. En oroväckande tendens är att allt fler sjuksköterskor attraheras av bemannngsföretag utan kollektvavtal som erbjuder en hög grundlön. Jag vll därför uppmana sjuksköterskor att tänka långsktgt genom att välja ett auktorserat bemannngsföretag som har kollektvavtal med Vårdförbundet, säger Eva Domanders. Eva Domanders, ordförande för Kompetensföretagen. Då ska bemannngsföretag anltas 68 procent anser att bemannngsföretag ska kunna anltas av sjukvården. Bemannngsföretag ska främst anltas vd semestertder, sjukfrånvaro, arbetstoppar och för att hålla vårdplatser öppna. Kompetens och erfarenhet vktgast Relevant kompetens och erfarenhet är det absolut vktgaste krteret för att anlta en bemannngssjuksköterska. Sedan följer att kunna arbeta självständgt och samarbeta ett team. NÄR SKA BEMANNINGSSJUKSKÖTERSKOR ANLITAS? I vlka av följande sammanhang anser du att sjuksköterskor från bemannngs- och konsultföretag ska anltas av hälso- och sjukvården? Ange gärna flera % KRITERIER FÖR ATT ANLITA EN BEMANNINGSSJUKSKÖTERSKA Vlka anser du är de vktgaste krtererna för att anlta en sjuksköterska från ett bemannngs- och konsultföretag? Ange gärna flera % 35 32% % 28% 27% 23% % 47% 20 18% % 30 29% % 14% 5% 12% Vd semestertder 2 Vd sjukfrånvaro 3 Vd arbetstoppar 4 För att kunna hålla vårdplatser öppna 5 För att täcka vakanser 6 För att kunna hantera det daglga patentflödet och uppfylla vårdgarantn 7 För en få en vss specalstkompetens 8 Sjuksköterskor från bemannngsoch konsultföretag ska aldrg anltas 1 Relevant kompetens och erfarenhet hos sjuksköterskan 2 Att sjuksköterskan kan arbeta självständgt 3 Att kunna samarbeta ett team 4 Att sjuksköterskan har bra referenser 5 Att bemannngsföretaget är auktorserat 6 Att få snabb leverans av sjuksköterskan 7 Tmprset 8 Vet ej 6 av 10 kan tänka sg att arbeta nom akutsjukvården 60% av sjuksköterskorna svarade att de kan tänka sg att arbeta nom akutsjukvården, enlgt Framtdens Karrär Sjuksköterskas undersöknng september Arbetsmljön ganska bra 5 av 10 sjuksköterskor anser att arbetsmljön är ganska bra på sn arbetsplats. 14% tycker att den är mycket bra, men 34% menar att den nte är så bra eller nte alls bra. HUR ÄR ARBETSMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS? KAN DU TÄNKA DIG ATT ARBETA INOM AKUTSJUKVÅRDEN? Mycket bra 14% Skulle du kunna tänka dg att arbeta nom akutsjukvården? Ja 60% Ganska bra Inte så bra Inte alls bra 7% 27% 52% Nej 40%

19 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober Rekommenderade bemannngsföretag VILKA BEMANNINGSFÖRETAG SKULLE DU REKOMMENDERA? Vlka av följande bemannngsbolag skulle du rekommendera tll hälso- och sjukvården om en sjuksköterskevakans behöver fyllas? Ange gärna flera. NursePartner 11,5% Vlka bemannngsföretag rekommenderar sjuksköterskorna för att fylla en sjuksköterskevakans? De klart mest rekommenderade bemannngsföretagen är Dedcare Nurse och NursePartner. Högt upp kommer även Centrc Care, Bonlva, LäkarLeasng, Adecco, Klara, Läkarjouren, Zest Care och Pelmatc. Dedcare Nurse Bonlva Läkarjouren LäkarLeasng Adecco Centrc Care Te Crea Care Agla 2% 2% 4% 3,5% 3,5% 3,5% 3% 8,5% Klara (f.d. Rent a Nurse) 2% Helsebemannng 2% VILKA BEMANNINGSFÖRETAG SKULLE DU REKOMMENDERA? Vlka av följande bemannngsbolag skulle du rekommendera tll hälso- och sjukvården om en sjuksköterskevakans behöver fyllas? Ange gärna flera Svar från slumpmässgt urval av sjuksköterskor som arbetar nom landstngsdrven sjukvård. NursePartner Dedcare Nurse Centrc Care LäkarLeasng Adecco Klara (f.d. Rent a Nurse) Läkarjouren Bonlva Zest Care Agla Medcura Helsebemannng Pelmatc Te Crea Care Sverek FrstMed Randstad Ofela Vård Collgo Vårdkompetens Vårdlänken Mx Medcare Svensk vårdsupport Agto Ambo Helse Doca Anycare Medfnd Inget av dessa 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 0,5% 0,5% 4,5% 4,5% 4% 4% 3,5% 3,5% 2,5% 2,5% 2% 2% 2% 2% 10% 10,5% 70,5% VILKA BEMANNINGSFÖRETAG SKULLE DU REKOMMENDERA? Vlka av följande bemannngsbolag skulle du rekommendera tll hälso- och sjukvården om en sjuksköterskevakans behöver fyllas? Ange gärna flera. Dedcare Nurse NursePartner Centrc Care Zest Care Pelmatc LäkarLeasng Klara (f.d. Rent a Nurse) Adecco Läkarjouren Bonlva Randstad Medcura Te Crea Care Ofela Vård Agla Mx Medcare Helsebemannng Sverek Collgo Vårdkompetens 3% 3% 3% 3% 3% 3% 3% 3% 4,5% 4,5% 4,5% 6% 7,5% 7,5% 9% 9% 10,5% 12% 13,5% Svar från slumpmässgt urval av alla sjuksköterskor Svar från slumpmässgt urval av sjuksköterskor som arbetar nom kommunal sjukvård. God omvårdnad för alla sjuk sköterskans etska utmanng Förlängt anmälnngsdatum tll 2 november Sjuksköterskedagarna erbjuder det senaste nom omvårdnad och etk. Två heldagar om hur sjuksköterskor bdrar tll god omvårdnad för alla. Td och plats: november 2018, Cty Conference Centre, Folkets Hus, Stockholm Program, abstrakt, anmälan och nformaton: Konferensavgfter Medlem* Icke medlem Studentmedlem** Posterutställare kr kr kr kr *Medlem Svensk sjuksköterskeförenng **Studerande grundutbldnng och medlem Svensk sjuksköterskeförenng.

20 20 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober 2018 Mobl dokumentaton underlättar arbetet Karlstad Ett moblt sätt att dokumentera har effektvserat och förändrat arbetsstuatonen på onkologen och njurmedcnska avdelnngen vd Centralsjukhuset Karlstad. Det mobla t-stödet för vårdavdelnngsarbete Cosmc Nova har testats med framgång två år och ska nu ntroduceras på hela landstnget. Lena Lndeman, sjuksköterska och projektledare för satsnngen på moblt t-stöd på Centralsjukhuset Karlstad. E-HÄLSOUTVECKLING TEXT ANNIKA WIHLBORG V valde att ntroducera Cosmc Nova eftersom v såg ett behov av att underlätta journalförngen, kommunkatonen mellan medarbetare och att nyttja dgtala verktyg för att öka patentsäkerheten, säger Lena Lndeman, sjuksköterska och projektledare för satsnngen på moblt t-stöd på Centralsjukhuset Karlstad. Våren 2016 ntroducerades Cosmc Nova på två sjukhusavdelnngar. Även om den teknska plattformen är densamma krävs avdelnngsspecfka anpassnngar tllämpnngen. Sjuksköterskor och övrg vårdpersonal nvolverades därför på ett tdgt stadum för att skapa rutner för hur systemet kan användas på bästa sätt utfrån hur rutnerna ser ut på avdelnngarna. Att-göra-lsta för varje patent Alla medarbetare har numera en egen läsplatta som de har med sg under hela arbetspasset. Va den kan de planera aktvteter utfrån patentens vårdbehov. Eftersom all patentnformaton fnns tllgänglg för samtlga medarbetare kan de snabbt svara på frågor eller uppdatera sg om patentens aktuella hälsostatus. Systemet genererar också en att-göralsta för varje patent, vlket gör att sjuksköterskorna snabbt kommer n arbetet när de börjar stt arbetspass, säger Lena Lndeman. Några fördelar med Nova är att sjuksköterskorna kan göra noterngar journalen på plats nne hos patenten. Många uppskattar också att de har tllgång tll nformaton om samtlga patenter, vlket gör att de även kan överblcka kollegornas arbetsbörda och hjälpa dem när det behövs. Attgöra-lstorna bdrar dessutom tll ett transparent och standardserat arbetssätt som stärker patentsäkerheten och strukturerar arbetsdagen. Samlad nformaton spar td När v gjort uppföljnngar av vad vårdpersonalen tycker om att använda Nova anger många att systemet spar td, nte mnst eftersom de slpper lägga SYSTEMET SPAR TID, nte mnst eftersom de slpper lägga td på att leta upp nformaton eftersom allt fnns samlat läsplattorna td på att leta upp nformaton eftersom allt fnns samlat läsplattorna. Det leder slutänden förhoppnngsvs tll att sjuksköterskorna kan ägna mer td åt patentnära arbete, säger Lena Lndeman. Den största fördelen med att använda Nova är att nget längre glöms bort. Tdgare noterade v det som behövde göras med varje patent på en papperslapp; nu fnns nformatonen samlad dgtalt och lättöverskådlgt för alla. Det underlättar nte mnst nformatonsöverförngen tll nästa skft. Nu kan jag även svara på frågor från patenter som egentlgen nte är mna. RÅD FÖR ATT LYCKAS MED DIGITALA SATSNINGAR Att ntroducera systemet har gått över förväntan. Jag var en av de sjuksköterskor som var nvolverade arbetet med att utveckla hur Nova skulle användas på just vår avdelnng, säger Ida Johansson, sjuksköterska på njurmedcnska avdelnngen på Centralsjukhuset Karlstad. Lena Lndemans råd för att lyckas med dgtala satsnngar vården: Stöd från lednngen är vktgt. En lednng som stöttar och verklgen är med på tåget är en förutsättnng för att lyckas med dgtala satsnngar. Det är också vktgt att projektgruppen är närvarande ute på avdelnngarna under uppstartsperoden, samt att man låter mplementerngen ske stegvs. Var tydlg när n ntroducerar nya arbetssätt. Dgtala verktyg nnebär så mycket mer än bara teknk. Ofta kräver det nya arbetssätt, vlket kan ta td att nföra. Det är vktgt att bestämma sg för när n ska börja jobba enlgt det nya arbetssättet så det verklgen omfattar samtlga medarbetare. Framtdens Karrär Sjuksköterska Vänlgen hör av er tll oss om n nte önskar få denna tdnng, delta våra undersöknngar eller på annat sätt nformeras om nnehållet. Premera sjuksköterskors Sjuksköterskornas råd tll Omvårdnad hoppas över erfarenhet mer den nya rksdagen på grund av tdsbrst Alla sjuksköterskor, oavsett om man är erfaren eller ny yrket, behöver kunna luta sg mot erfarna kollegor. Brst på erfarna sjuksköterskor har negatv nverkan på patentsäkerheten och patenters överlevnad, säger Sneva Rbero, Vårdförbundet. Högre löner, bättre arbetsmljö, dräglga arbetstder, mer personal, mnshöver det fnnas sjuksköterskor som För att höja omvårdnadens status bekad admnstraton, kortnng av vårdköerna har både mandat och ansvar för omvårdnaden på samtlga lednngsnvåer hela och lka vård över hela landet. Det är några av de beslut som sjuksköterskorna anser att sjukvården, säger Am Hommel, Svensk sjuksköterskeförenng. den nya rksdagen ska fatta Avancerad specalstsjuksköterska Barnsjukvården Ortoped Arbeta på mndre ort Nära vård E-hälsa Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober 2018 Mala tll GDPR@nextmeda.se för att avregstrera er. Ange att det gäller tdnngen Framtdens Karrär Sjuksköterska.

21 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober Sjuksköterska extrem glesbygd Lena Krok är samordnngssjuksköterska vd Glesbygdsmedcnskt centrum Storuman. I en fjällvärld utan vägar ställs akutsjukvården nför stora prövnngar och Lena Krok arbetar därför med att lära männskor att hjälpa sg själva och varandra. EXTREM GLESBYGD Krok är även doktorand ett forsknngsprogram med namnet Dö bra som är kopplat tll vård lvets slutskede. Jag har ett folkhälsoperspektv, alla ska dö men det ska nte vara på ett dålgt sätt utan man ska kunna få en fn td lvets slut. Små saker gör skllnad I forsknngsprojektet är även andra yrkesgrupper nvolverade, bland annat desgners, och v samarbetar med tll exempel etnologer, koreografer och TEXT ADRIANNA PAVLICA I Västerbotten arbetar Lena Krok och hennes kolleger med att utblda nvånare nom konceptet AXG, akutsjukvård extrem glesbygd. V har framför allt utbldat folk samebyarna men även folk sameförenngar, länsstyrelsens fältpersonal, polser och nyckelpersoner som bor glesbefolkade områden. Det är en modferad varant av ABCDE-metoden och det har vart väldgt uppskattat. Lena Krok ser att arbetssättet har sprdnngsmöjlghet tll andra som verkar glesbefolkade områden, tll exempel skogsnärngen. Lena Krok, samordnngssjuksköterska som arbetar glesbygden med en rad olka projekt. V har tll och med väckt ntresse utomlands, på Grönland och Indonesen, säger hon. Kunna mycket om lte Tdgare arbetade Lena Krok som dstrktssköterska många år. Att arbeta just glesbygd är det många som avskräcks från helt onödan, anser hon. Under mn klnska td vlle jag vara mentor åt någon som vll arbeta glesbygd, men jag fck faktskt aldrg napp. Det fnns bland en föreställnng om att det är tråkgt att jobba glesbygden, men den prmärvård v har här är fantastskt fnt utvecklad och tar hand om så mycket. Man måste kunna lte om mycket stället för mycket om lte, det är det som är så rolgt. Utöver stt arbete som samordnngssjuksköterska drver Lena Krok och hennes famlj också renskötsel. Lena I EXTREM GLESBYGD måste man kunna lte om mycket arkeologer. På Dö bra-café kan äldre drcka kaffe och skrva av sg, och en specalrtad kortlek kan hjälpa männskor att rangordna vad som är vktgt för dem slutskedet. V arbetar för ett hälsobefrämjande sätt att prata om vård lvets slut, för v ser att många är ganska lla förberedda på slutet och den ssta tden. Det är vktgt att få vara männska ända fram tll slutet, och det är ofta små saker som kan bdra med något postvt. Utblda dg tll specalstsjuksköterska! Uppsala unverstet erbjuder flera specalserade nrktnngar med start varje hösttermn. Du fördjupar dna kunskaper som sjuksköterska och lär dg att: självständgt ansvara för patentens omvårdnad nom sluten och öppen vård delta utvecklng av hälso- och sjukvård samverkan med andra professoner leda utvecklngen av evdensbaserad vård. Inrktnngar vd Uppsala unverstet Akutsjukvård Ambulanssjukvård Anestessjukvård Dabetesvård Dstrktssköterska Hälso- och sjukvård för barn och ungdom Intensvvård Krurgsk vård Onkologsk vård Operatonssjukvård Psykatrsk vård Campus Gotland: Dstrktssköterska NYTT! Ansök redan 15 februar Programmet ges på både hel- och halvfart och delvs webbaserat.

22 22 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober 2018 Behandlngssjuksköterskor mnskar väntetden på akuten På akutmottagnngen vd Lnköpngs unverstetssjukhus har man valt att låta sjuksköterskor som vll utvecklas arbeta som behandlngssjuksköterskor. De tar emot patenter med lättare skador som nte behöver en läkarbedömnng. Behandlngssjuksköterskorna arbetar självständgt och avlastar läkarna. Monca Magnusson, behandlngssjuksköterska på Akutklnken på Unverstetssjukhuset Lnköpng. BEHANDLINGSSJUKSKÖTERSKOR TEXT ANNIKA WIHLBORG Våra behandlngssjuksköterskor har en egen mottagnng som funnts projektform sedan 2013 och blev permanentad Konceptet är hämtat från Danmark, där man haft behandlngssjuksköterskor många år, säger Monca Magnusson, behandlngssjuksköterska på Akutklnken på Unverstetssjukhuset Lnköpng. Hon är sjuksköterska sedan 1977, har specalstutbldnngar nom anestes, ntensvvård och akutsjukvård och har arbetat nom akutsjukvården sedan Behandlar egna patenter Tll behandlngssjuksköterskornas arbetsuppgfter hör att bedöma och behandla patenter, exempelvs genom att suturera, bedöva, vaccnera och lägga om sår eller hantera enklare frakturer. V har tydlga rktlnjer och PM för vlka uppgfter behandlngssjuksköterskorna har möjlghet att hantera självständgt och vlka uppgfter som kräver samverkan och stöd av främst lednngsläkaren, säger Monca Magnusson. En stor fördel med att ha bemannngssjuksköterskor är att de mnskar väntetden för patenter med enklare skador på akuten eftersom de självständgt kan bedöma och behandla dessa patenter. Det gör att läkarna kan fokusera på svårt sjuka och mer komplcerade patentfall. JAG KAN ABSOLUT rekommendera andra akutverksamheter att öppna en mottagnng med behandlngssjuksköterskor Utfrån sjuksköterskans perspektv är möjlgheten att arbeta som behandlngssjuksköterska en ntressant utvecklngsväg. För att arbeta som behandlngssjuksköterska bör man, enlgt Monca Magnusson, ha erfarenhet av och ntresse för akutsjukvård. En specalstutbldnng akutsjukvård är en fördel, men nget krav. Stort ntresse från andra sjukhus V har haft den här mottagnngen några år och ser möjlgheten att framöver även kunna ta emot patenter med andra typer av skador eller besöksorsaker. V har sedan starten behandlat crka patenter per år, säger Monca Magnusson. Intresset för att nrätta mottagnngar med behandlngssjuksköterskor är stort. I slutet av mars startade v den andra utbldnngen för externa sjuksköterskor som vll utblda sg tll behandlngssjuksköterskor och ta efter vårt koncept. Då efterfrågan vart stor på fler utbldnngstllfällen är det trolgt att v fortsätter med fler tll vntern. Jag kan absolut rekommendera andra akutverksamheter att öppna en mottagnng med behandlngssjuksköterskor. Det här är en modell som gynnar både sjuksköterskor, läkare och patenter. Det är bra att ge behandlngssjuksköterskorna ett relatvt avgränsat ansvarsområde tll en början, för att därefter utöka med fler typer av patenter efterhand, säger Monca Magnusson. Njurmedcn bredd nom ett smalt område Vll man som sjuksköterska ha bredd nom ett smalt område är njursjukvård ett ntressant val. Området rymmer många spetskompetenser och utvecklngsmöjlgheter. NJURMEDICIN TEXT BEATRICE OLSSON DUSE Alla grundutbldade sjuksköterskor kan arbeta nom njursjukvård. Är man nte rädd av sg och vågar prova nya saker är hemodalys ett bra val. Man får en lång och gedgen nskolnng. Man kan även arbeta nom mottagnngsverksamhetens alla delar samt nom dagvården. Njursvktskoordnator, forsknngssjuksköterska eller särskld omvårdnadskompetens nom njurtransplantaton och njurdonaton är exempel på sjuksköterskefunktoner nom njurmedcn med spetskompetens, säger Jenne Weln-Berger, vårdenhetschef på öppenvården njurmedcn, Karolnska unverstetssjukhuset. Njurmedcnsk utbldnng Möjlgheter tll utvecklng och kompetensöknng fnns nom hela det njurmedcnska området. En av de stegvsa DET ÄR PATIENTEN som ska stärkas och bl expert på sn sjukdom delarna utvecklngen är kopplad tll utbldnng och omfattar bland annat njurmedcnsk grund- och fortsättnngskurs. Kurserna arrangeras av Karolnska Jenne Weln-Berger och Mara Ageborg. unverstetssjukhuset tllsammans med njurmedcn på Danderyds sjukhus. Ett verktyg som nu nförs nte bara nom njursjukvården utan nom hela Stockholms läns landstng är kompetensmodellen. Kompetensmodellen vsar var sjuksköterskan befnner sg och på erfarenheten som sjuksköterskan behöver ha för att behärska ett vsst arbetsområde. Det kan handla om nya arbetsuppgfter eller utbldnngar på högskolenvå för att öka kunskapsnvån, säger Jenne Weln-Berger. Självdalys Mara Ageborg är omvårdnadschef på Kungsholmsdalysen som arbetar med självdalys. Förutom erfarenheten behöver man vara trygg sn roll och omvårdnadsarbetet samt ntresserad av att utblda patenten. Det är patenten som ska stärkas och bl expert på sn sjukdom och hälsa samt behandlngen av den. Tllsamman med njursvktskoordnatorn och den behandlande läkaren väljer patenten vlken typ av dalyssjukvård som passar bäst. Valet av dalysform speglar ofta patentens egenvårdsförmåga och ålder, säger Mara Ageborg.

23 Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober Kompletterngsutbldnng gav sjuksköterskejobb åt Adanech Sjuksköterskor med examen från ett land utanför EU kan gå en ettårg kompletterngsutbldnng för att få en svensk sjuksköterskelegtmaton. För Adanech Getahun krävdes tre år av svenskstuder, undersköterskejobb och kompletterngsutbldnng nnan hon äntlgen nådde stt mål: en svensk legtmaton. UTLÄNDSK EXAMEN TEXT ANNIKA WIHLBORG Jag kom tll Sverge eftersom mn man studerade på unverstetet Umeå. Jag hade jobbat som sjuksköterska ett år Etopen, akutsjukvården och på en medcnsk avdelnng. När jag kom tll Sverge började jag läsa svenska på SFI. Jag praktserade samtdgt som undersköterska på ett äldreboende för att stärka mna svenskkunskaper, säger Adanech Getahun. Adanech Getahun, sjuksköterska Huddnge. Att få n en fot den svenska sjukvården var spännande och lärorkt på många sätt. Adanech Getahun fck bland annat en bld av hur sjukvården är organserad och hur man arbetar med rutner och dokumentaton. Samlat mycket erfarenhet När v flyttade tll Stockholm jobbade jag som undersköterska på ett äldreboende och på Stockholms sjukhem parallellt med svenskstuderna. Jag hade verklgen stor nytta av all erfarenhet jag samlade på mg arbetet som undersköterska, det bdrog tll att jag kände mg trygg mn roll när det väl KOMPLETTERINGSUTBILD- NINGEN VAR JÄTTEBRA, den bestod av en genomtänkt blandnng av teor och praktk var dags att börja arbeta som sjuksköterska, säger Adanech Getahun. När hon var klar med SFI-studerna kände hon sg redo att söka tll kompletterngsutbldnngen för sjuksköterskor med utländsk examen på Karolnska nsttutet. Målet var självklart att få en svensk sjuksköterskelegtmaton och att kunna börja arbeta som sjuksköterska gen. Tllsvdareanställd sedan ett år Under kompletterngsutbldnngen praktserade jag bland annat på neurologen på Karolnska Huddnge. Jag trvdes väldgt bra och erbjöds jobb där när jag var klar med utbldnngen. Jag praktserade även på ett äldreboende Huddnge. Det tog ett par år nnan jag kunde börja praktsera sjuksköterske yrket Sverge, men sedan drygt ett år tllbaka är jag tllsvdareanställd på ett korttdsboende Huddnge, säger Adanech Getahun. En avgörande skllnad mellan att arbeta som sjuksköterska Etopen och Sverge är att man Sverge arbetar mer kompetensöverskrdande team. I Etopen arbetar sjuksköterskor och läkare betydlgt mer enlgt stuprörsmodellen. Specalstsjuksköterska Kompletterngsutbldnngen var jättebra, den bestod av en genomtänkt blandnng av teor och praktk. Mtt råd tll andra sjuksköterskor med utländsk examen är att vara målfokuserad och att både läsa svenska och samla på dg så mycket erfarenhet som möjlgt som undersköterska. Det har du verklgen nytta av om du senare söker dg tll kompletterngsutbldnngen. Mtt nästa mål är att utblda mg tll specalstsjuksköterska onkolog, säger Adanech Getahun. En galen psykatr Chrster Johansson är psykatrsjuksköterska och arbetar som chef den psykatrska öppenvården Uddevalla. I hans fjärde bok, Chefen är galen, börjar chefen för en psykatrsk mottagnng ge patenterna pengar tll resor och önskedrömmar. PSYKIATRIN SOM FIKTION TEXT ADRIANNA PAVLICA Psykatrchefen Chrster Johanssons bok leker med tanken på en annan sorts psykatr och drar på eget bevåg gång experment: han bokar semesterresor tll patenterna, ger dem pengar tll rolga aktvteter och agerar dejtngförmedlare. Jag kände mg som vårdens Robn Hood. säger den fktve chefen, som går allt längre över gränsen. Han börjar tll exempel prova psykosmedcner för att förbättra sn förståelse och bjuder hem patenter på fest. Det hela slutar förstås katastrof. Skulle jag göra de här sakerna hade jag blvt av med jobbet drekt. Chrster Johansson är psykatrsjuksköterska och arbetar som chef nom psykatrn. Han skrver just nu på sn femte bok. Jag har jobbat med det här över 30 år och det är klart att man då och då blr TANKEN MED BOKEN är att ge en bld av hur man som chef kan uppleva sn vardag, och sedan låta karaktären gå för långt frustrerad över olka strukturer och kulturer som gör att v bland håller på med metoder och organsaton snarare än fokuserar på mötet med patenterna. Tanken med boken är att ge en bld av hur man som chef kan uppleva sn vardag, och sedan låta karaktären gå för långt, spränga gränserna rejält, säger Chrster Johansson. Hejar på patenterna Men alla déer boken är nte tagna ur luften. Att psykatrpatenter ska dela med sg av sna erfarenheter och utblda personalen är något som enlgt Chrster Johansson pågår, lksom att hans mottagnng anställt en så kallad peer support, en före detta patent. Han kan komplettera vårdpersonalen genom att vara ett kamratstöd tll patenterna, påverka våra atttyder och bdra tll ett förbättrat vårdklmat. Så det går att göra nya och bra saker, men tyvärr är det ofta det negatva nom psykatrn som får sprdnng. Engagemanget patenterna är starkt, både hos den fktve chefen och hos Chrster Johansson. Han pratar om dem med stor värme. Jag träffar en del av patenterna på stan eller när jag åker och handlar, då hejar v på varandra och småsnackar bland om något. De här männskorna lever ju bland oss och bland är det grannen som mår dålgt, bland någon annan. Psykatrsjuksköterskor trvs Chrster Johansson beklagar att alldeles för få unga söker sg tll ett arbete nom psykatrn. Mn bld är att psykatrsjuksköterskor nom öppenvården runtom landet trvs bra. Det är ett yrke där man får ganska mycket utbldnng och jobbar nom team, men samtdgt självständgt och varerat. Det är helt klart ett framtdsyrke.

24 24 NextMeda Teknk och omvårdnad kombnaton Enköpng På Verksamhetsområde Radolog vd Lasarettet Enköpng är det nära mellan professonerna och stämnngen är famljär och öppen. Arbetet är högteknologskt och mycket varerande, vlket skapar en gvande och ntressant arbetsmljö för verksamhetens sjuksköterskor. Ylva Nyberg och Johanna Stengård är två av de röntgensjuksköterskor som har httat sn plats på Verksamhetsområde Radolog Enköpng. Båda stortrvs med stt arbete och framhäver den nära och postva relatonen tll kollegorna som en avgörande faktor. V stöttar varandra vått och torrt, på ett sätt som man nte rktgt kan på en större enhet. Professonerna arbetar sda vd sda och alla hjälps åt v är samma team. Inte nog med att det gör det lättare att fråga om hjälp och bolla déer, utan det är också väldgt lärorkt, berättar Ylva. Får lära sg nya kompetenser Verksamhetsområdets storlek medför en omväxlande och utmanande arbetsmljö, där sjuksköterskorna har möjlgheten att rotera mellan olka modalteter och lära sg nya kompetenser. Ylva Nyberg och Johanna Stengård, röntgensjuksköterskor på Verksamhetsområde Radolog Enköpng. Ingen dag är den andra lk vad som helst kan hända och tempot är ofta högt, så man har aldrg tråkgt. Dessutom fnns en uppmuntrande atttyd hos lednng och chefer krng förändrngsoch förbättrngsåtgärder, som också omfattar sådant som fortbldnng och utvecklng, säger Johanna. Ny teknk och omvårdnad Såväl Johanna som Ylva betonar att det vktgaste dock sker mötet med patenterna och den spännande utmanng som det nnebär. Det gäller att vara en männskokännare och vsa mycket empat för att kunna skapa förtroende hos patenten och verklgen htta rätt mötet, oavsett om det sker akut, som drop-n eller efter boknng. Det är verklgen rolgt att träffa så mycket härlga patenter varje dag, men eftersom våra möten ofta blr ganska korta får v ge lte extra för att känna n patenterna och hjälpa dem att känna sg trygga. Samtdgt är det helt centralt för eventuell fortsatt behandlng att framställa högkvaltatva röntgenblder, så vårt arbete blr en slags kombnaton av avancerad teknk och omvårdnad. V Foto: Per Groth Lasarettet Enköpng har crka 540 medarbetare och goda kommunkatoner tll Stockholm, Uppsala och Västerås. V arbetar för mångfald och jämställdhet och hela sjukhuset är HBTQ-certferat. Verksamheten drvs nära samarbete med Akademska sjukhuset, Prmärvården samt Håbo och Enköpngs kommuner. Inom lasarettet fnns gynekolog, krurg, urolog, ortoped, röntgen, nternmedcn, ntensvvård, sjukhusansluten hemsjukvård samt en akutmottagnng som är öppen dygnet runt. Lasarettet ger även klnsk utbldnng för blvande läkare, sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Vll du veta mer om oss och våra ledga tjänster? Rng våra HR-konsulter: Karn Lnd: Stna Bergman: lasarettetenkopng får alltså ta oss an lte av varje, vlket är både utvecklande och rolgt, avslutar de. Deras främsta verktyg är örat Som sjuksköterska på SOS Alarm stter du händelsernas centrum. Det första samtalet vd en nödstuaton kommer tll 112. Korta telefonmöten och snabba beslut är en del av vardagen, lkaså utmanngen att använda örat som enda kompass för att förstå den hjälpsökandes behov. Är det akut? Behövs en ambulans? Händer något bakgrunden som den som rnger nte kan eller vågar uttrycka? Hos SOS Alarm fnns omkrng 35 sjuksköterskor som tar emot nödsamtal med vårdbehov från hela landet. Samtalen varerar, alla är nte akuta men lnan är och måste vara öppen för alla. Jasmnka Marcus har jobbat åtta år vd SOS-centralen Stockholm och har en bakgrund som sjuksköterska nom sjukvården. Jag trvs jättebra! Den ena dagen är nte den andra lk. Ibland är det samtal på lv och död och du måste glla snabba puckar. Vssa dagar är tuffa, men mna kollegor fnns alltd här och stöttar. Det fnns en enorm kamratskap oss emellan, säger Jasmnka. Att vara sjuksköterska på SOS Alarm nnebär en stor utmanng. Det handlar om akutsjukvård utan att träffa patenten. Utöver en bred bakgrund nom sjukvården behöver du ha erfarenhet och personlg mognad. Du ska vara trygg och stabl och kunna hantera männskor krsstuatoner. Från den ena sekunden tll den andra kan läget förändras, därför måste du vara på tå samtalen. Du ska vara empatsk och professonell samtdgt som du tar ansvar och samverkar med andra aktörer. För rätt person kan det vara ett av det mest gvande arbeten som fnns. Jag gllar de korta mötena, att man hjälper tll här och nu. Den största utmanngen är att förstå vad som sägs och nte sägs. Jag har bara mna öron att lta tll nga andra verktyg och det kan vara oerhört svårt bland, säger Jasmnka. Veronca Svanström är gruppchef och pendlar varje dag från Norrköpng Veronca Svanström och Jasmnka Marcus tll Stockholm. Hon har aldrg ångrat att hon lämnade landstnget och den tradtonella vården. I trafkrummet, dt samtalen kommer, är hon första lnjechef. Som gruppledare är hennes roll att ta hand om sna medarbetare så att de kan göra stt jobb på bästa sätt. V har ett samhällsansvar utöver det vanlga och gör stor nytta för den hjälpsökande. Innovaton, teknk och samverkan är under uppbyggnad och det är mycket som händer nom företaget. Den resan vll jag vara med på, säger Veronca. Fakta SOS Alarm SOS Alarm skapar ett tryggare Sverge för alla genom att dygnet runt larma ut hjälpresurser när olyckan är framme. Att arbeta hos oss är ntressant, vktgt och utmanande. Mer nformaton om våra ledga tjänster fnns på Foto: Evelna Cartbon

25 NextMeda 25 Dynamskt och omväxlande på krurgen Västerås Starka team med drvande enhetschefer, fokus på fortbldnng, förbättrngsarbete och arbetsmljö samt ett engagerat arbetssätt, där patenterna står fokus. På krurgen Västerås väntar ett spännande och omväxlande arbete, där du som är sjuksköterska kan utvecklas en stöttande och dynamsk mljö. Krurgklnken Västerås drver ett kraftfullt förändrngsarbete och sjuksköterskans roll är central. Ökad patentsäkerhet och delaktghet, med mnskat antal avvkelser är en vktg del; Satsnngar på en förbättrad arbetsmljö, med daglga dskussoner för att öka trvseln och mnska rsker arbetsmljön är en annan. Och nte mnst fnns en stark betonng på kompetensutvecklng, med bland annat möjlghet att läsa tll specalstsjuksköterska på betald arbetstd. Klnken har tack vare det fått fler specalstsjuksköterskor, och nu står ett par sjuksköterskor startgroparna för att bl avancerade specalstsjuksköterskor krurg, så kallade nurse practtoners. Från vänster: Tna Gustafsson, Reyna Nevado, Lnda Öhman, Gustaf Andersson, Erca Aquno och Sofa Andersson på Krurgklnken Västerås. Gedgen ntrodukton Som ny sjuksköterska på krurgen Västerås får man hela tolv veckors ntrodukton för att på ett tryggt sätt växa n sn yrkesroll. Introduktonen sker ständg dalog med den nyanställda och det fnns möjlghet att auskultera vd exempelvs IVA eller operaton för att få en djupare förståelse för flödena och helheten. Det är väldgt uppskattat, berättar enhetscheferna Gustav Andersson, Erca Aquno och Tna Gustafsson. De betonar att krurg är ett av de mest spännande och ntressanta områdena att arbeta nom: V har alla möjlga sorters dagnoser och patenter. Det fnns en enorm bredd och varaton. Dessutom är det en specaltet där den teknska utvecklngen går snabbt, vlket är väldgt rolgt och kompetensutvecklande. Som sjuksköterska lär man sg nytt hela tden och utvecklas snabbt sn professonella roll. På krurgen Västerås jobbar man sammansvetsade och väletablerade tvärprofessonella team och det fnns en stor vlja att tllvarata varje enskld Foto: Per Groth Krurgklnken Västerås är stark utvecklng, med stort fokus på sjuksköterskans roll. Klnken har tre vårdavdelnngar, med en blandnng av akuta och elektva patenter: avdelnng 6 för bland annat kolorektala och akuta buksjukdomar, avdelnng 7 för traumapatenter och avdelnng 8 för övre gastro. Samtlga avdelnngar arbetar aktvt med kompetensutvecklng och jobbar för ökad patentsäkerhet och patentdelaktghet. medarbetares synpunkter, önskemål och kompetens. Tll exempel kan man som sjuksköterska arbeta med undervsnng och handlednng, patentsäkerhet, som avvkelsesamordnare eller pcc-lnesköterska, berättar Gustaf, Erca och Tna. Här fnns väldgt många olka utvecklngsmöjlgheter och stöttande och kompetenta team, som värnar om medarbetarna och får dem att växa. NextMeda Utvecklande mljö med spännande verksamhet lockar sjuksköterskor Stmulerande arbetsuppgfter, utvecklande mljö och trevlga kollegor. Tre tunga skäl för att jobba på hjärtavdelnng 46 vd Sunderby sjukhus utanför Luleå. Trots 40 år yrket går det nte en dag utan att jag lär mg något nytt, säger Åsa Persson, sjuksköterska. Åsa Persson, specalstsjuksköterska både anestes och ntensvvård, har lång Hjärtavdelnng 46, Sunderby sjukhus, erbjuder en trevlg arbetsplats med stora utvecklngsmöjlgheter och stmulerande arbetsuppgfter. Här fnns 19 vårdplatser och patenter med olka hjärtsjukdomar, men v bedrver även planerad verksamhet. V har ett nära samarbete med avdelnng 47 (HIA), 48S och fyslab som även de ngår kompetenscentrum hjärtsjukvård. Regon Norrbotten Luleå erfaret av yrket. Under sn 40 år långa karrär har hon delat sn td mellan arbete på hjärtntensv och IVA, men för sex år sedan växlade hon n på ett nytt spår. Jag vlle arbeta på en vårdavdelnng nnan det var dags att gå penson och sökte mg därför tll hjärtavdelnng 46, ett val jag nte ångrat. Här kan jag följa patenterna på ett helt annat sätt än nom ntensvvården. En som också är nöjd med stt val är kollegan Johanna Berglund som blev färdg sjuksköterska jun år. Jag gjorde slutpraktk här och mnns att jag nte var överförtjust när jag fck besked om placerngen. Det lät tråkgt och hjärtsjukvård hade aldrg ntresserat mg. När jag väl kom ht blev jag postvt överraskad och upptäckte att kardolog är en väldgt spännande specaltet och att detta faktskt är mn grej! Utvecklande Att komma tll en hjärtavdelnng som nyfärdg sjuksköterska kan låta tufft, men erfarna och hjälpsamma kollegor kombnaton med en god ntrodukton har gett Johanna en trygg start yrket. Regon Norrbotten erbjuder nya sjuksköterskor ett klnskt basår som bland annat nnebär reflektoner grupp, mentorssamtal samt en del utbldnngar vd sdan av arbetet. Här fnns alltd någon att fråga tll råds, jag lär mg enormt mycket hela tden och utvecklngskurvan går stadgt uppåt vlket gjort att jag snabbt vuxt n mn roll. Åsa nckar nstämmande. Trots alla mna år yrket går det nte en dag utan att jag lär mg något nytt. Sammantagen fungerar verksamheten som ett hjärtcentrum. Här fnns både hjärtntensv, eftervårdsavdelnng samt ango- och dagverksamhet. Även om det är tre olka avdelnngar har v ett nära samarbete där läkarna tar sg Johanna Berglund, sjuksköterska och Åsa Persson, specalstsjuksköterska på hjärtavdelnng 46 vd Sunderby sjukhus. Foto: Vveka Österman td tll att nformera oss om nyheter och den senaste utvecklngen nom området. Åsa slår också ett slag för den grundkurs kardolog som erbjuds avdelnngens sjuksköterskor och sedan följs av en fördjupnng. Det är en fantastsk förmån som kommer att ge mer kunskap, och därmed också mer säkerhet och trygghet arbetet, något som gagnar både oss sjuksköterskor och våra patenter, fastslår Johanna.

26 26 NextMeda Stor satsnng på akuten Nyköpng Nu sker en kraftfull satsnng på att förstärka kompetensen på akutmottagnngen på Nyköpngs lasarett. Starkt fokus på utbldnng, kompetensutvecklng och förbättrngsarbete ger dg som är sjuksköterska nya karrärmöjlgheter en dynamsk och omväxlande mljö. Detta är ett led en rktad satsnng på akutsjukvården hela Sörmland. Akutsjukvården är nne en postv trend och som sjuksköterska på akutmottagnngen Nyköpng blr man en del av den här utvecklngen och kan ytterlgare förstärka och påverka den, berättar verksamhetschef Karn Svalgård. Utbldnng och kompetensutvecklng är centrala nslag satsnngen och exempelvs kan man läsa tll specalstsjuksköterska på betald arbetstd, på hel- eller halvfart. Det har Cecla Hjalmarsson, som blev färdg sjuksköterska för två år sedan, nappat på och hon har precs börjat läsa tll specalstsjuksköterska akutsjukvård. Jag kände drekt att jag hade hamnat rätt här och detta är en väldgt bra möjlghet att ytterlgare höja mn kompetens och bl ännu säkrare och tryggare mn yrkesroll, menar hon. Klnken tttar hela tden på möjlgheterna tll nya tjänster för sjuksköterskor och lyssnar på personalens synpunkter och déer. Det kan exempelvs handla om att ha utbldnngsansvar, jobba med verksamhetsutvecklng eller vara barnansvarg. Just nu har v fokus på barnomhändertagande och söker en sjuksköterska som kommer att ha särsklt ansvar vår utvecklng av omhändertagande av akuta barn, både på vår akutmottagnng Innocent Lemessov, ST-läkare, Åsa Björklund, enhetschef, Lnda Sharples, sjuksköterska, Cecla Hjalmarsson, sjuksköterska och Emele Lemessova, specalstsjuksköterska akutsjukvård. Foto: Mare Lnderholm och på våra nynrättade barnobservatonsplatser. V rekryterar även för att förstärka bemannngen av sjuksköterskor hela dygnet, berättar Karn. Förbättrngsarbete Det fnns även ett starkt fokus på utbldnng den daglga verksamheten, med föreläsnngar och övnngar olka teman och ämnen. Det kan gälla allt från katastrofmedcn tll yrsel, hjärtsvkt och dokumentaton. Eftersom akutvården spänner över alla patentkategorer sker utbldnng nära samarbete med andra klnker. Varje månad hålls också arbetsplatsträffar med samtlg personal, för att dskutera förbättrngsarbete och andra vktga frågor. Lnudden Nyköpng. Foto: Mare Lnderholm Just förbättrngsarbete löper som en röd tråd genom verksamheten. Det sker kontnuerlgt och strukturerat, bland annat genom dskussoner om aktuella patentfall varje morgon och veckovsa förbättrngsmöten, där alla medarbetare är delaktga och kan komma med förslag. Det fnns en stark drvkraft att skapa en bra och patentsäker arbetsmljö. V dskuterar oss fram tll förändrngar och förbättrngar och kör sedan testperoder för att se hur det fungerar. Alla är väldgt postva tll att htta nya arbetssätt och lära sg nytt, säger Emele Lemessova, specalstsjuksköterska akutsjukvård. Hon får medhåll av enhetschef Åsa Björklund. Forsknng vsar att framgångsrka arbetsplatser är de som vågar testa nytt och där medarbetarna är delaktga. Detta är något som v verklgen vll ta fasta på och förbättrngsarbete har blvt en helt naturlg och ntegrerad del av allt arbete på akutklnken, säger hon. Högt tak För nya sjuksköterskor har akutklnken på Nyköpngs lasarett ett ntroduktonsprogram, som sker dalog med den nya sjuksköterskan. Under ntroduktonsperoden har man en handledare och efter avslutad ntrodukton får man välja en mentor, som sedan fungerar som kontakt och bollplank under en längre perod. Det fungerar väldgt bra. Här är högt tak och det fnns så många man kan fråga om råd. V arbetar sammansvetsade, tvärprofessonella team och jag upplever att alla verklgen vll hjälpa ny personal att komma n yrkesrollen och trvas. V har dessutom ett specalstprogram för läkare akutmedcn här Nyköpng, vlket utmärker klnken, säger Lnda Sharples, som tdgare arbetade som undersköterska och är färdg sjuksköterska sedan fyra månader tllbaka. Alla fem vll betona att just akutsjukvård är en av de mest spännande och omväxlande specalteterna. Tll akuten kommer patenter alla åldrar och med ett brett spektrum av olka sjukdomar och skador. Här sker snabba tempoväxlngar och det fnns en ständg beredskap för omfattande olyckor och samhällskatastrofer. Det är enormt varerat med ständgt nya utmanngar, berättar Emele. Det är det rolgaste arbete jag har haft. Dessutom är Nyköpng en fantastskt fn stad, där det är väldgt lätt att trvas. Akutklnken på Nyköpngs lasarett är en dygnet-runt-mottagnng för allvarlga, akuta tllstånd för medcn-, krurg- och ortopedpatenter. Jourtd behandlas även barn samt ögon- och öronpatenter. Idag sker en stor rktad satsnng på akutverksamheten Landstnget Sörmland.

27 NextMeda 27 Kompetensförstärknng på Sahlgrenskas IVA-sekton Sahlgrenska Unverstetssjukhusets IVA erbjuder en stmulerande men också utmanande arbetsmljö. För att sjuksköterskorna ska känna sg trygga sna yrkesroller satsar man därför stort på kompetensförstärknng, på flera olka områden. Sjuksköterskan Jesper Englund är mtt sn vdareutbldnng tll specalstsjuksköterska med nrktnng mot ntensvvård. Han är en av de första som fått chansen att studera programmet på halvfart under två år och samtdgt jobba halvtd på Sahlgrenskas ntensvvårdsavdelnngar. Det jag lär mg teorn får jag möjlghet att praktsera drekt! Det första IVA på Sahlgrenskas Unverstetssjukhus ger högspecalserad vård tll en komplex patentgrupp. Som medarbetare, forskare och student erbjuds du den stora organsatonens rka valmöjlgheter, många ntressanta projekt med nrktnng mot framtdens sjukvård samt klnsk forsknng. CIVA och Postoperatva avdelnngen CIVA, Centrala ntensvvårdsavdelnngen, är en av Nordens största ntensvvårdsavdelnngar. V är regonens centrum för trauma och transplantaton. V tar emot svårt sjuka patenter som behöver avancerad behandlng och omvårdnad med noggrann övervaknng. På den postoperatva avdelnngen tar v emot patenter som genomgått en operaton. NIVA NIVA, Neurontensvvårdsavdelnngen, är en högspecalserad ntensvvårdsenhet. Här vårdas framför allt patenter med hjärnblödnngar och traumatska skallskador. Som IVA-sjuksköterska på NIVA ges du möjlghet att vara med och vårda hela Västra Götalandsregonens patenter som är behov av neurontensvvård. året var jag på postoperatva avdelnngen och nu är jag på CIVA. Jag fasas successvt n yrkesrollen och mn förhoppnng är jag ska kunna jobba ganska självständgt när jag är klar med studerna, förklarar Jesper som tdgare tjänstgjort på hjärtntensven och PCI-lab. Därför är det nyttgt för mg att få träffa de krurgska patenterna. Det fnns också td att lära mg all ny apparatur. Genom den långa upplärnngsperoden så slpper jag att känna mg stressad av att behöva lära mg allt nytt under några veckors ntrodukton. Anställd på CIVA under studetden Istället för att behålla anställnngen på sn hemklnk under utbldnngen så har Jesper redan fått anställnng på CIVA vlket skapar trygghet och kontnutet. När jag börjar jobba här så kommer jag redan att vara en del teamet. Och jag vet hur det fungerar på alla avdelnngar. Samtdgt har avdelnngen möjlghet att ndvdanpassa ntroduktonen. Ser de att jag behöver mer av något så kan de ordna det, konstaterar Jesper. Intensvsjuksköterskan Johan Gllberg, som arbetar på NIVA, har arbetat tllsammans med Jesper under utbldnngen. Han tycker att upplägget är bra: Att man fasas n alla rutner under studetden gör att man hnner smälta alla ntryck. På så vs är man ganska varm kläderna när det är dags att börja jobba. Rutner för barnpatenter Tll IVA-klnken kommer också rktgt unga patenter, både planerat och akut. Därför har sjuksköterskan Carna Malmqvst uppdrag att vdareutblda både avdelnngens sjuksköterskor och undersköterskor vad gäller hanterng och bemötande av barn. Jag ansvarar för att det fnns uppdaterade och heltäckande rutner krng hur v hanterar barnpatenter. Barn reagerar helt annorlunda än vuxna patenter vad gäller både crkulaton och andnng. Intubaton måste handhas på ett specellt vs och medcn ska alltd doseras efter vkt, för att nämna några exempel. Även vd vård resprator behöver rutnerna anpassas för de yngsta. Det fnns också mycket att tänka på bemötandet av barnens föräldrar. Undersköterskorna på IVA stärks Trots att det är stor skllnad på att jobba på IVA jämfört med en vanlg vårdavdelnng så har det nte funnts någon särskld vdareutbldnng för undersköterskor på IVA. Därför har man på Sahlgrenska utvecklat ett eget utbldnngsprogram för dem. Förutom 4, 5 dagars ntroduktonsutbldnng så har v också skapat ett modulprogram med to hela utbldnngsdagar som rullar på ett årshjul. Utbldnngen omfattar crkulaton, respraton, neurolog, nutrton, elmnaton, trauma, barn, postop, dokumentaton, hygen, patentsäkerhet samt etk och omvårdnad. Undersköterskorna uppskattar verklgen chansen tll kompetensutvecklng. De jobbar tätt hop med våra sjuksköterskor och detta stärker ju hela teamen, menar undersköterskan Mare Toresson, som håller en stor del av utbldnngarna. Höjnng av kompetens ger trygghet V har helt enkelt velat höja lägstanvån så att alla våra undersköterskor har en god gemensam grund att stå på, tllägger avdelnngslärare Lotta Börjesson. Hon berättar stolt att fortbldnngen för undersköterskor har utvecklats av AnOpIVA-personal på SU tllsammans med HR och nu blvt en regonal utbldnng nom AnOpIVA-området. Framöver kommer v att också ge de undersköterskor som jobbat länge hos oss chans tll fortbldnng. V har även årlga teknkgenomgångar, smulatorscenaron och föreläsnng för hela personalen. Vårt mål är att ständgt höja kompetensen. Det ger en ökad trygghet för både personal och patenter. På CIVA och NIVA arbetar ca 300 personer med verksamhet dygnet och året runt. V arbetar med länssjukvård och högspecalserad rkssjukvård. I fokus är en lättllgänglg och köfr vård med hög patentsäkerhet. Sahlgrenska Unverstetssjukhuset är en del av Västra Götalandsregonen. Kontakt: Intensvvårdssektonen Blå Stråket 5, plan 5 Sahlgrenska sjukhuset Göteborg Tel: Kompetensstärkande åtgärder på Sahlgrenskas IVA-sekton gör att stressen mnskar och hela personalen känner sg tryggare. Från vänster: Lotta Börjesson, Mare Toresson, Jesper Englund, Carna Malmqvst och Johan Gllberg. Foto: Patrk Bergenstav

28 28 NextMeda Mycket glädje och många skratt nom barnsjukvården Inom patentområde Högspecalserad barnkrurg och barnmedcn på Astrd Lndgrens barnsjukhus, Karolnska Unverstetssjukhuset, arbetar sjuksköterskorna med avancerad teknk och högspecalserad vård. Arbetet bedrvs en utvecklande, personaltät mljö där varje patent bemöts utfrån sna unka förutsättnngar och behov. Patentområdet är stort och omfattar tre vårdavdelnngar, flera dagvårdsavdelnngar och mottagnngar både Solna och Huddnge. Det rör sg om högspecalserad sjukvård, vlket bland mycket annat nkluderar krurgska ngrepp, avancerad medcnsk behandlng samtdgt som långa relatoner med patenterna och deras famljer skapas. Jag har arbetat på BUVA och BIVA, men sedan flera år tllbaka har jag landat här på barnkrurgen. V ansvarar bland annat för rkssjukvårdsuppdraget för barn med medfödda mag- och Patentområdet Högspecalserad barnkrurg och barnmedcn nom Tema barn och kvnnosjukvård, Astrd Lndgrens barnsjukhus, Karolnska Unverstetssjukhuset, är ett stort patentområde med flera vårdavdelnngar, dagvårdsavdelnngar och mottagnngar både Solna och Huddnge. I Huddnge fnns vår Barnregonvårdsavdelnng där v vårdar barn och ungdomar från stora delar av landet med sjukdomar njurar, mage, lever och blod. Här vårdas också barn efter transplantaton. I Solna nya sjukhusbyggnaden på plan 11 fnns vår barnkrurgska avdelnng med rkssjukvårdsuppdrag och några övervaknngsplatser. På plan 12 fnns vår barnonkologska avdelnng. Barnonkologen Solna är ett av landets sex barnonkologska centrum. Patentområdet är ensamutförare Stockholms län, Gotland och bland landet för flera av områdets patentgrupper. Karolnska Unverstetssjukhuset Huddnge Stockholm Karolnska Unverstetssjukhuset Solna Stockholm Tel: Kontakt: Annka Mc Carthy, vårdenhetschef E-post: annka.mccarthy@sll.se tarmmssbldnngar och hanterar all tumörkrurg. I mtt tycke är krurgn det absolut rolgaste, nte mnst för att det ger mg chansen att följa barnen under lång td och hnna skapa relatoner med både dem och föräldrarna, säger Chrstna Gsleskog, specalstsjuksköterska nom barn och ungdom. Hon berättar att hon har blvt kvar nom akutsjukvården betydlgt längre än hon hade trott, tll stor del på grund av det utmanande och gvande arbetet. Alla avdelnngar här sysslar med högspecalserad teknk och vård, så det fnns alltd något nytt att lära sg eller prova. Dessutom trvs jag bra personalgruppen. Får lära känna patenterna Chrstna får medhåll av kollegan Johanna Paulander, som har specalstutbldat sg nom barn och ungdom samt barnonkolog. Även nom detta specalstområde har sjuksköterskorna förmånen att få arbeta med de senaste rönen och teknkerna samt att få stötta barnen under resor som många gånger kan bl både långa och uttröttande för dem. Jag får lära känna patenterna och får chansen att vnna deras förtroende så att de känner sg trygga. Det är en avancerad vård med mycket olka läkemedel, bland annat cytostatka. Arbetet är omväxlande och nnefattar allt från pre- och postoperatv vård tll behandlngar, komplkatoner, smärthanterng, nutrton och psykosocalt stöd, förklarar hon. Den onkologska avdelnngen har stark uppbacknng av Barncancerfonden, som bland annat fnanserar den utbldnng nom barnonkolog som Johanna har gått. Förutom de satsnngar på fortbldnng som görs av själva avdelnngen är jag glad över att jag fck möjlgheten att fördjupa mg nom barnonkolog Barncancerfondens reg. Sedan uppmuntras v också att hålla oss à jour på andra vs, exempelvs genom konferenser och kurser, betonar Johanna. Jag har jobbat här 11 år och kan nte tänka mg att jobba någon annanstans. Kan påverka sn arbetsstuaton För sjuksköterskan Patrca Mathsson var det alltd en självklarhet att hon skulle arbeta med barn och hon kom drekt tll Barnregonvårdsavdelnngen Huddnge då hon tog examen för 2,5 år sedan. Nu står hon också begrepp att utblda sg tll specalstsjuksköterska nom barn och ungdom. Alla sjuksköterskor som är relatvt nyutexamnerade får gå ett klnskt basår när de börjar på Astrd Lndgrens barnsjukhus. Det omfattar 10 procent av den ordnare arbetstden under det första året och nkluderar såväl handlednng och föreläsnngar som praktska övnngar. Efter klnska basåret har man goda chanser att få fortsätta sn kompetensutvecklng genom högskolepoäng barnsjukvård. Överlag är atttyden tll fortbldnng oerhört postv och uppmuntrande, berättar Patrca, som förutom stt övrga arbete är med och utvecklar patentsäkerheten på sn avdelnng och nom patentområdet. Hon betonar att även om det bland kan vara mycket att göra så har sjuksköterskorna en hel del nflytande över såväl arbetsstuaton som schemaläggnng. V avgör helt själva vlken typ av skft v vll jobba tvåskft, treskft eller natt och det fnns nga krav på att jobba natt. Vlket gör att man kan anpassa stt schema utfrån sn lvsstl just där och då. Färre patenter mer td Såväl Patrca som Chrstna och Johanna är dock fullständgt överens om att det är nteraktonen med barnen och famljerna som gör deras jobb så specellt. Det är så oerhört mycket glädje och skratt med barn, även då de är sjuka. Det går nte att bara trampa n och påbörja behandlngen; stället gäller det att få både barn och föräldrar med på tåget. Det skapar en trygg stuaton där alla känner förtroende för processen. V har färre patenter per sjuksköterska än nom vuxensjukvården, så varje patent får ta den td den behöver. På många sätt skulle vården överlag vnna på att anamma lte av den här atttyden. Det får åtmnstone oss att stortrvas, avslutar de. Chrstna Gsleskog, specalstsjuksköterska nom barn och ungdom, Johanna Paulander, specalstsjuksköterska nom barn och ungdom samt barnonkolog och Patrca Mathsson, sjuksköterska. Foto: Thomas Henrkson

29 NextMeda 29 REMEO är en brygga mellan akutsjukvården och hemmet REMEO Stockholm är Sverges första klnk för avancerad andnngsvård och rehablterng en trygg och stödjande mljö. Klnkens särställnng medför unka arbetsuppgfter och utvecklngsmöjlgheter för engagerade sjuksköterskor. REMEO Stockholm erbjuder kvalfcerad vård och rehablterng tll patenter som behöver andnngshjälp. Här får patenten ett eget rum en lugn och hemlk mljö, nära naturen. Med hjälp av kvalfcerat andnngsstöd och skräddarsydd rehablterng börjar vägen tllbaka tll lvet för patenten redan första dagen. REMEO Stockholm ngår AGA Gas AB och är en del av Lnde Healthcare som drver REMEO-klnker 8 länder runt om världen. REMEO Stockholm Tel: E-post: remeo.stockholm@remeo.se REMEO:s verksamhet är en helt ny typ av vård, öppen för patenter från ntensvvårdsavdelnngar och vanlga vårdavdelnngar. Klnken är ett natonellt kompetenscentrum för andnngstränng och ntensvvårdsnära rehablterng. Med syftet att kunna öppna fler vårdplatser för fler patenter söker REMEO kontnuerlgt fler engagerade sjuksköterskor tll sn verksamhet. Patenter som utvecklar problem med exempelvs andnng, närngsupptag, njurfunkton eller lknande efter att ha vårdats på akutsjukhus behöver ofta högspecalserad, anpassad vård, som många gånger nte fnns att tllgå på ursprungsavdelnngen. Där utgör REMEO en brygga mellan akutvården och ett successvt och tryggt hemvändande, berättar Anna Cedborg, läkare nom anestes och ntensvvård, och sedan ett drygt år verksamhetschef för REMEO Stockholm. Vårdchefen Ttt Zare är neurospecalserad fysoterapeut och har arbetat på REMEO sedan starten för fem år sedan. Hon betonar att klnken har en unk kombnaton av högteknologsk utrustnng och en famljär stämnng med fokus på hälsa snarare än sjukdom. Vår avskt är att väcka ntresse och lust hos varje enskld patent och därför arbetar v mycket patentnära och långsktgt täta team här hamnar patentens rehablterngsmöjlgheter blckfånget, nte dagnosen. Målet är naturlgtvs att patenten ska kunna hantera sn egen hälsa även hemmet och att överlämnngen ska bl så trygg som möjlgt. Har gott om td för patenterna Sjuksköterskan Agneszka Kesy kom tll REMEO för crka två år sedan från den pallatva vården och hon trvs som fsken vattnet. Ttt Zare, vårdchef, Agneszka Kesy, sjuksköterska och Anna Cedborg, verksamhetschef för REMEO Stockholm. Jag uppskattar att kunna ägna mycket td och uppmärksamhet tll mna patenter, och värdesätter samtdgt de unka möjlgheter tll utvecklng som fnns. I nuläget etablerar v exempelvs utskrvnngssjuksköterskor, som specalserar sg på samverkan nom vårdkedjan för att säkerställa ett tryggt överlämnande. Samtdgt arbetar v med weanng-sjuksköterskor, som planerar, kartlägger och mäter parametrar krng urtränngsprocesser. Därutöver fnns utbldnngar där man får fördjupa sg nom respratorska dagnoser, och det är kompetens man nte kan få någon annanstans Sverge. Det är oerhört lärorkt och rolgt, avslutar hon. NextMeda Karrärmodell med sjuksköterskan centrum Vll du ha en tydlg karrärmodell och lönetrappa och arbeta med ett brett spektrum av patenter med komplexa dagnoser? Välkommen tll neurologska klnken vd Lnköpngs unverstetssjukhus, där du som är sjuksköterska får utvecklas och använda dn fulla kompetens. För att behålla erfarna sjuksköterskor och locka nya har neurologska klnken vd Lnköpngs unverstetssjukhus utarbetat en helt ny karrärmodell tre steg. I den tydlggörs lön och ansvarsområde för vart och ett av de tre stegen, från allmänsjuksköterska tll specalstsjuksköterska och slutlgen lednngssjuksköterska samt hur löneutvecklngen ser ut på vägen. Emma Murtola och Anna Karn Bråln tllhör båda den första kullen lednngssjuksköterskor. De blev våras färdga specalstsjuksköterskor, som de kunde utblda sg tll på betald arbetstd parallellt med stt klnska arbete. Tllsammans med klnklednngen utformar de nu lednngssjuksköterskornas roll och ansvar. De medverkar verksamhetsutvecklngen och har ett processansvar utfrån ett omvårdnadsperspektv. Att v har en så lyhörd klnklednng och att man verklgen satsar på sjuksköterskornas karrärvägar har vart avgörande för mg. Jag har så många kolleger på annat håll som upplever att de nte kan komma längre karrären, men här har man skapat en jättebra modell, säger Anna Karn. Stagnerar nte Hon får medhåll av Emma, som menar att detta är en tydlg sgnal tll yngre sjuksköterskor om att de kan fortsätta att utvecklas nom slutenvården och nte rskerar att stagnera sn karrär. Anna Karn Bråln, Martn Borgö och Emma Murtola på neurologska klnken. Foto: John Sandlund Det är en spännande td på neurologska klnken just nu, man lyssnar verklgen på sjuksköterskorna och v är med och påverkar sjuksköterskornas roll och möjlgheter, säger hon. Just att få jobba strategskt med verksamhetsutvecklng lockade Martn Borgö. Han är anestessjuksköterska botten men kommer senast från en anställnng som chef nom äldreomsorgen. I dagarna tllträder han en tjänst som lednngssjuksköterska på neurologska klnken. Detta är ett unkt uppdrag och en fantastsk möjlghet att få arbeta både klnskt och strategskt med vktga Neurologska klnken på Lnköpngs unverstetssjukhus är en regonklnk för Östergötland, Kalmar och Jönköpngsregonen. Här bedrvs såväl akut som allmänneurologsk vård, med utrednng och behandlng av vuxna patenter med sjukdomar och skador på det centrala, perfera och autonoma nervsystemet samt muskelsjukdomar. Klnken har utarbetat en ny karrär- och lönemodell tre steg för sjuksköterskor, från grundutbldad sjuksköterska tll specalstsjuksköterska och lednngssjuksköterska. framtdsfrågor. Det fnns en stark ambton att lyfta fram sjuksköterskor och utveckla deras roll och det ska bl väldgt rolgt att vara en del av det, säger han. Alla tre vll även lyfta fram neurolog som ett spännande arbetsfält. Det fnns en stor spännvdd av olka sjukdomar och vård både akut och planerad form. V jobbar starka team, med komplexa och ntressanta dagnoser. Arbetet är otrolgt omväxlande och gvande.

30 30 NextMeda Omvårdnaden får ta plats på Funkton Akut Huddnge Inom rollen som bträdande unverstetssjuksköterska arbetar sjuksköterskor på Funkton Akut Huddnge med att drva förbättrngsarbeten och samordna utbldnngsnsatser. Det är en utmanande och lärork poston, som sköts på halvtd vd sdan om det klnska arbetet. På Funkton Akut vd Karolnska Huddnge satsar lednngen kraftgt på utvecklngs- och förbättrngsarbete. De senaste åren har mycket förändrats, och för specalstsjuksköterskorna Mara Westn, Susanne Frodlund och Karn Sämskar Brandt, har förändrngarna medfört en mängd nya, ntressanta möjlgheter. En av dessa är de nylgen etablerade postonerna som bträdande unverstetssjuksköterska (BUS), nom vars ramar sjuksköterskorna dentferar, samordnar och anordnar förbättrngsåtgärder och utbldnngar för alla sjuksköterskor och undersköterskor nom Funktonen. Jag tog mn examen 2007 och kom drekt ht tll KAVA. Det var mtt första jobb och här har jag blvt kvar. Anlednngen tll att jag fortfarande trvs så bra är att jag ständgt har fått möjlgheten att lära mg nytt, På Funktonsområde Akut Huddnge bedrver v specalserad akutsjukvård, som en del av Karolnska Unverstetssjukhuset. Här vårdas patenter med många olka dagnoser som ger många utvecklngsmöjlgheter. Arbetet bedrvs tvärprofessonella team med exempelvs sjuksköterska, läkare, undersköterska och medcnsk sekreterare. Här är en bra ntrodukton lka vktg som att kunna utvecklas, både på kort och på lång skt. Sammanhållnngen är god och avdelnngarna har ett tllåtande arbetsklmat där alla hjälps åt. Karolnska Unverstetssjukhuset Huddnge Stockholm Tel: mara.westn@sll.se susanne.frodlund@sll.se Specalstsjuksköterskorna Susanne Frodlund, Mara Westn och Karn Sämskar Brandt på Funkton Akut Huddnge. Foto: Gonzalo Irgoyen att klättra och utvecklas. Det är en av anlednngarna tll att rollen som BUS är så spännande genom den får jag möjlghet att bdra tll utvecklngen nom funktonen, vlket kommer både oss sjuksköterskor och patenterna tll gagn, berättar Mara, som är specalstutbldad med magsterexamen nom akutsjukvård. Skräddarsyr förbättrngsåtgärder De bträdande unverstetssjuksköterskorna samarbetar över gränserna mellan både MAVA, AVA och KAVA på slutenvården. Målet är att kartlägga eventuella kunskapsgap för att skräddarsy förbättrngsåtgärder och utbldnngsnsatser efter avdelnngarnas förutsättnngar. De olka avdelnngarna arbetar dock nte på samma sätt, vlket ställer olka krav på vlka ntatv som drvs framåt. Funktonen strävar dock ständgt efter att våga förändras och vara nnovatv, betonar Karn, som är specalstutbldad tll IVA-sjuksköterska. Jag har provat lte olka arbetsplatser, men hela tden känt att jag har saknat något. Det har funnts ett sökande efter att få göra något mer, och tack vare BUS-tjänsten får jag det. Det känns jättekul att äntlgen kunna ta vara på all mn erfarenhet och det är väldgt postvt att funktonen satsar på oss sjuksköterskor. Förutom att det fnns olka karrär- och fortbldnngsvägar att gå, har atttyden tll omvårdnad förändrats något oerhört det fnns en tydlg samsyn krng att v har ett perspektv som är värdefullt för patenten. Utökat fokus på omvårdnad Att omvårdnad får ta mer plats på avdelnngarna är något som välkomnas av dem alla tre, men eftersom alla rutner ännu nte har utarbetats tll fullo är det fortfarande något av en utmanng. Vårt större fokus på omvårdnad är fortfarande ganska nytt, men det har redan fått stor effekt. V som sjuksköterskor har fått betydlgt större mandat att påverka och att föra fram omvårdnadsperspektvet. Vsst tar det td att genomdrva förändrngar och projekt men Funkton Akut satsar just nu stort nom området, vlket också har medfört en förändrad atttyd från andra professoner på avdelnngarna alla förstår att omvårdnaden är vktg och att v är en professon vår egen rätt, framhåller Susanne, som är både dstrktssjuksköterska och specalstutbldad med magsterexamen nom krurg. Trvs med utvecklng och förändrng Framöver sktar funktonens bträdande unverstetssjuksköterskor på att arbeta mer övergrpande och ta del av såväl varandras utmanngar som förbättrngar. I förlängnngen vårdar de samma patenter och syftet är att göra resan nom vården så sömlös som möjlgt. Inom kort kommer v att få en omvårdnadsansvarg som kommer att vara spndeln nätet och fungera som en kontaktyta mot lednngen. Det kommer att göra stor skllnad för flödet mellan öppen- och slutenvården och är något v ser fram emot. Det behövs dock ännu fler BUS:ar nom vården, så de som trvs med utvecklng och förändrng, nytänk och nnovaton bör verklgen söka sg ht. Våra déer och ntatv tas tllvara, så det fnns en otrolg chans att påverka och förbättra. Det ger en helt ny dmenson tll vårt arbete och det är verklgen rolgt, avslutar de.

31 NextMeda 31 Dn sjuksköterskelegtmaton tar dg vart du vll! Dedcare är ett av de tveklöst största bemannngsföretagen, med verksamhet över hela Sverge och Norge. Dedcare är mycket måna om sna sjuksköterskor, och om att erbjuda en stöttande arbetsplats med goda utvecklngsmöjlgheter, stor frhet och trygga vllkor. Konsultchefen Tobas Sundell kom drekt tll Dedcare efter utbldnngen tll personalvetare Lnköpng. Han började nom företaget som rekryterare men är sedan 2,5 år konsultchef. Det har vart en superspännande resa som nneburt en omfattande breddnng av mn kompetens och mn roll här på Dedcare. V verkar en växande bransch och fnner stolthet att vara den ledande aktören nom området, såväl nu som framöver. Inom Dedcare fnns en lång erfarenhet av bemannng och en förståelse för såväl kundernas som konsulternas förutsättnngar och behov. Det är centralt att alla ska kunna känna en trygghet att arbeta hos Dedcare och därför fnns täckande kollektvavtal, tjänstepenson, semesterersättnng och sjukpennng på plats. Dessutom har v ramavtal med de flesta svenska och norska kommuner och en mängd prvata aktörer båda länderna, så nte nog med att det är lätt att htta matchande uppdrag utan det fnns också fantastska möjlgheter tll att utmanas och våga testa nya saker och se nya platser. För de som vll kan man tll och med åka på en jobbsemester, där man accepterar uppdrag eller arbetspass på de platser där man vll semestra, för att på så vs kunna förlänga semestern och ta med sg famljen. Kort sagt kan man arbeta stort sett var man vll! Personlg kontakt med konsultchefen Företaget lägger stor vkt vd tllgänglghet, och konsulterna kan alltd få backnng från sn konsultchef, oavsett om det gäller sn arbetsstuaton eller att helt enkelt gå ut och äta lunch hop. Dedcare anordnar även konsultträffar och utbldnngstllfällen för att konsulterna ska få en chans att lära känna sna kollegor. Varje konsult har en personlg konsultchef hos Dedcare, och det är va kontakten med den som uppdragen förmedlas. V försöker lyssna, stötta och fnnas tll hands för att bolla déer, svara på frågor eller bara småprata. V är övertygade om att den nära kontakten är den största faktorn tll varför våra konsulter trvs så bra hos oss, och tll att de vågar utmana och bredda sg själva stt yrke, säger Tobas. Frhet och valmöjlgheter centrum för konsulter Eln Fredrksson och Kerm Ullman Önener utbldade sg samtdgt tll sjuksköterskor Örebro. Efter examen 2012 jobbade de på olka håll, men nu har de åter hamnat på samma plats som konsulter hos Dedcare. Det handlar mycket om den frhet och de valmöjlgheter man har som konsult. Det kan tyckas motsägelsefullt, men jag har större möjlgheter att påverka dag än jag hade förut. Här kan jag själv avgöra hur och var jag vll arbeta och jag lär mg oerhört mycket på varje enskld arbetsplats. Det är kunskaper som jag sedan för med mg tll nästa uppdrag, berättar Eln, som har rktat n sg på barnonkolog och barnkrurg. Hon har hunnt prova flera olka bemannngsföretag nnan hon äntlgen kom tll Dedcare. Hon får medhåll av Kerm, som kom n på sjuksköterskeyrket efter att ha gjort sn värnplkt som sjukvårdsgruppchef. Även han uppskattar chansen tll att utvecklas och lära sg nya saker. Jag gllar att få utvecklas snabbt, och jobbet som konsult är en perfekt plattform för att prova olka arbetsplatser och olka uppdrag. Det blr aldrg tråkgt och det är skönt att veta att det alltd fnns gott om uppdrag. Tll skllnad från Eln är det här mtt första konsultjobb, men jag vsste precs vart jag vlle Dedcares storlek och deras satsnngar på kollektvavtal och tjänstepenson gav ett oerhört proffsgt ntryck och upplägget har vart helt felfrtt sedan jag kom ht. Konceptet jobbsemester lockar Både Kerm och Eln är ntresserade av möjlgheterna att arbeta Norge eller ta jobbsemester, men ännu har de nte hunnt komma tll skott. Jag ser fram emot att få uppleva andra platser och städer, nte mnst eftersom man hela tden har Dedcare ryggen som stöttar och hjälper tll med det praktska. Jag skaffade mg en norsk sjuksköterskelegtmaton tdgt efter mn utbldnng, just av den anlednngen, säger Kerm. Ja, jobbsemester är rena drömmen och är verklgen en spännande möjlghet. Som bemannngskonsult behöver man vara lte trygg sg själv och ganska flexbel, men det är verklgen så väldgt rolgt och lärorkt. Jag tror dessutom att man växer mycket som person av att regelbundet byta mljö, kollegor och patentgrupper. Det är defntvt något jag skulle rekommendera andra, avslutar Eln. Tobas Sundell, konsultchef, Eln Fredrksson, sjuksköterska och Kerm Ullman Önener, sjuksköterska på Dedcare. Foto: Johan Marklund Dedcare AB är ett framgångsrkt bemannngsföretag vårdbranschen som startade sn verksamhet redan Företaget hyr ut och rekryterar läkare, sjuksköterskor och annan personal nom vården. Tjänsterna nkluderar allt från att förse prvata och offentlga vårdgvare med enstaka vkarer över dagen tll att bemanna hela avdelnngar, enheter eller operatonsteam. Dedcare erbjuder goda anställnngsvllkor, stora möjlgheter tll kompetensutvecklng och stor flexbltet. Idag bemannas vården både Sverge och Norge av Dedcare.

32 32 NextMeda Professonssteget en spännande utvecklngsmöjlghet Uppsala Akademska sjukhuset Uppsala har startat projektet Professonssteget för sjuksköterskor med syftet att säkra kompetensförsörjnng avseende klnskt aktva sjuksköterskor och genom gedgen handlednng främja kunskapsutbyte mellan nya och erfarna sjuksköterskor. Programmet nnehåller fyra nya roller som handledare. Tanken och förhoppnngen är att erfarna, klnskt verksamma sjuksköterskor ska kunna vara med och bdra tll de nyutexamnerade sjuksköterskornas yrkesutvecklng på ett organserat sätt. Det skulle kunna ge nya stmulerande arbetsuppgfter, förståelse för varandras stuaton och en trygg ntrodukton yrket samtdgt som det även kommer patenterna tll gagn. Professonssteget för sjuksköterskor startades efter att Akademska sjukhuset ansökte om och fck anslag från regerngens Professonsmljarden för att skapa bättre förutsättnngar för nya sjuksköterskor. Programmet är utarbetat efter vetenskaplg evdens och har förankrats ntervjuer och workshoppar med personal både här på Akademska sjukhuset och ntervjuer på andra sjukhus regonen. I dessa ntervjuer stod det klart att det fanns ett behov av stöd hos nya och oerfarna sjuksköterskor, barnmorskor och specalstsjuksköterskor, samtdgt som de rutnerade sjuksköterskorna gärna vlle ha nya utmanngar och utvecklngsmöjlgheter, berättar Lena Nyholm, specalstsjuksköterska ntensvvård och projektledare för Professonssteget för sjuksköterskor. Tre handledartyper Efter att ha utformat projektplan och budget började Lena se över vlka verktyg som skulle kunna vara lämplga att nyttja programmet och efter utförlg forsknng landade beslutet på modellen Huvud-Hand-Hjärta, från Anna Forsbergs Omvårdnad på akademsk grund. Detta lade basen för tre olka handledartyper, med nrktnngarna klnk, reflekton och vetenskap. Detta är en värdefull satsnng nte nog med att det ger stöd för de sjuksköterskor som kommer nya tll sjukhuset utan det ger även möjlgheten för de som har arbetat länge att vara delaktga och sprda sna kunskaper. Humankaptalet är otrolgt vktgt här och jag är övertygad om att det framöver även kommer att leda tll tryggare personal Elsabet Åkerström, Emele Stenkvst, Vktor Ekström och Lena Nyholm på Akademska sjukhuset. Foto: Dan Pettersson / DP-Bld och bättre stämnng på arbetsplatsen. Mn roll är att skapa förutsättnngar för handlednng genom att avsätta td för och prortera uppdraget, säger Vktor Ekström, sjuksköterska och avdelnngschef på akutmottagnngen. Rätt förutsättnngar för handlednng En av de sjuksköterskor som tagt chansen att utblda sg tll handledare är Elsabet Åkerström; hon var en av de första av medarbetarna som gck n programmet och har redan hunnt vara handledare åt nyutexamnerade sjuksköterskan Emele Stenkvst. Jag har vart ntresserad av utbldnngsfrågor många år det är verklgen rolgt att handleda då man har rätt förutsättnngar, och det är något som sjukhuset verklgen har tagt fasta på. Nu fnns det en trygghet och ett lugn som jag uppskattar, och jag har fått se över mna egna rutner och kunskaper på ett väldgt lärorkt sätt, betonar Elsabet. Hon förklarar att varje handlednng utformas ndvduellt utfrån den ensklda sjuksköterskans behov och att den är förlagd efter den ordnare ntroduktonsperod som nya medarbetare får ta del av. Programmet omfattar alla som kommer nya och framförallt de som har avslutat sn utbldnng de senaste fyra åren. Det handlar alltså nte bara om att stötta ny personal utan också om att följa upp och fnnas som bollplank för de sjuksköterskor som hunnt vara här ett ltet tag. Mn förhoppnng är att det framöver kommer att etableras uppföljnngar på lte längre skt för att stämma av. Har blvt säkrare sn yrkesroll Emele själv berättar att det var skönt att kunna få förlängd nskolnng, vlket både nkluderade flera pass med erfarna sjuksköterskor och längre td på varje staton nom akutvårdsavdelnngen. Hon är övertygad om att en stabl plattform att utgå från är vktgt när man väl står på egna ben. Jag känner mg absolut säkrare mn yrkesroll och handlednngsperoden har fört med sg att jag oftare tar mg tden att stanna upp för att reflektera och dskutera med mna kollegor. I förlängnngen tror jag att det gör mg tll en bättre sjuksköterska, avslutar hon. På Akademska sjukhuset erbjuder v sjukvård och omvårdnad av högsta kvaltet med ett starkt engagemang. Här fnns en unk kunskap och den mest avancerade vården som fnns att tllgå. Varje år söker över männskor vård hos oss, vlket borgar för oerhört breda och omväxlande utmanngar med stora möjlgheter tll utvecklng. Akademska sjukhuset Uppsala Tel. vxl:

33 NextMeda 33 Omvårdnad högt på agendan vd funkton PMI Vd funkton Peroperatv medcn och ntensvvård (PMI) på Karolnska Unverstetssjukhuset Solna fnns många valmöjlgheter för sjuksköterskor. Här fnns en unk utbldnngsorgansaton, goda möjlgheter att göra karrär och forska och det satsas kraftgt på omvårdnadsutvecklng. Fyra av funktonens totalt sju omvårdnadsansvarga, Sandra Månsson, Anna Björne, Anna Falk och Jenny Persson, är alla specalstsjuksköterskor nom något av områdena anestes, ntensvvård eller operatonssjukvård. De har vart sjukhuset och funktonen trogna många år, nte mnst för de många karrärmöjlgheterna. Här fnns plats att växa och prova på nya roller. Det fnns tydlga karrärvägar genom användnng av kompetensstege, möjlgheten att specalsera sg, roller som bträdande unverstetssjuksköterskor/unverstetssjuksköterskor eller som v, omvårdnadsansvarga. Det är ett omväxlande och rolgt arbete dagarna går aldrg att förutsäga och det är en stor varaton, berättar Sandra Månsson och Anna Falk. Skapar omvårdnadsnätverk Sjukhuset har alla tänkbara specalteter och skapar möjlgheter för medarbetarna att kunna utföra unverstetssjukvårdens samtlga uppdrag: sjukvård, forsknng och utbldnng. Tempot är utmanande och bland högt, men stämnngen är stöttande och man hjälps åt. Alla fyra är överens om att man skapar en extra famlj utöver ens vanlga. V lär av varandra och kan på så sätt förbättra vården. I egenskap av peroperatvt omvårdnadsansvarga blr detta särsklt aktuellt eftersom v skapar nätverk med andra teman nom patentflödet, där v tllsammans kan utveckla omvårdnaden. Genom den här rollen kan v samarbeta på ett effektvare sätt, med att exempelvs etablera nya kvaltetsndkatorer och granska rutner eller Anna Björne, Jenny Persson, Anna Falk och Sandra Månsson är alla specalstsjuksköterskor på funkton Peroperatv medcn och ntensvvård. komplkatoner, konstaterar Jenny och Anna Björne. Som omvårdnadsansvarga deltar v lednngsråd för våra respektve funktonsområden, där v kan ha en drekt dalog med ansvarga chefer om omvårdnadsrelaterade frågor på ett strategskt plan. Omvårdnad en unk kompetens De är alla ense om att det är ett stort steg framåt att omvårdnaden äntlgen har hamnat på agendan på allvar, och att vården tll sst har nsett vlken avgörande betydelse den har för patentens hälsa, välbefnnande och tllfrsknande. Det är en unk kompetens som behöver utvecklas och drvas framåt Foto: Gonzalo Irgoyen Funkton Peroperatv medcn och ntensvvård (PMI) är Karolnska Unverstetssjukhusets samlade resurs för anestes, operaton, pre- och postoperatv vård och ntensvvård för vuxna. Genom högkvaltatv och nnovatv vård, starkt ntegrerad forsknng och nära samverkan med övrg verksamhet bdrar PMI med specalstkompetens och metoder för bästa behandlng av våra patenter. Karolnska Unverstetssjukhuset Stockholm Tel: E-post: magnus.flodberg@sll.se lz.rauhofer@sll.se ann-brtt.j.johansson@sll.se erka.tarnblom@sll.se och här har det blvt vår uppgft. V håller oss à jour med nya rön, utvärderar och kartlägger strategska förbättrngsåtgärder och hjälper tll med att coacha och nformera våra kollegor. Det är ett spännande och vktgt arbete, avslutar de. NextMeda Bl en del Pelmatcs team och förbättra vårdsverge Karlskronabaserade och famljeägda Pelmatc är ett auktorserat bemannngsföretag med verksamhet över hela Sverge. Företaget följer rådande kollektvavtal och är ISO-certferade, vlket gör dem tll ett tryggt val för sjuksköterskor som söker nya erfarenheter. My Erksson, som vart knuten tll företaget ett drygt år. Deras auktorserng och certferng kändes väldgt vktga för mg och det är skönt att kunna ha en öppen konversaton om vad som gäller. För mg nnebar anställnngen hos Pelmatc att jag fck tllbaka lusten att vara sjuksköterska. Foto: Jörgen Ragnarson Sjuksköterskan Anders Chrstensson började sn karrär hos Pelmatc för några år sedan efter en lång karrär nom akutsjukvården. Att arbeta som bemannngssjuksköterska har verklgen uppfyllt mna förväntnngar, även om det var lte tufft början det kändes som att jag började på nytt, men det har verklgen vart oerhört lärorkt. Dessutom uppskattar jag att få mer td med patenterna, berättar han. Har en öppen konversaton Anders betonar att Pelmatcs lagom stora organsaton och serösa hanterng av sjuksköterskornas vllkor spelade stor roll för att han accepterade deras erbjudande om att ansluta sg tll dem, och där får han medhåll av sjuksköterskan My Erksson, sjuksköterska hos Pelmatc. Vll förbättra den svenska vården Konsultchefen Mara Engdahl har arbetat hos Pelmatc dryga två år. Hon håller med sna konsulter om att det är den personlga kontakten som är det vktga, oavsett om det rör sg om konsulterna eller kunderna. Som konsultchef har hon hand om hela processen krng uppdragen, allt från att matcha konsulterna med uppdrag tll planerng av scheman, boende och resor. Det är mötet med männskor som gör att jag trvs så bra med mtt arbete jag får lära känna konsulterna och det är både rolgt och utmanande att htta rätt uppdrag tll rätt sjuksköterska. Pelmatc är ett famljeägt bolag, vars ledstjärna är att förbättra den svenska vården och där är våra sjuksköterskor bästa tänkbara ambassadörer, för de gör ett Pelmatc erbjuder uppdrag som sjuksköterska med omfattnng från heltd tll kortare nsatser. Våra kunder är både prvata och offentlga vårdgvare. Du kan arbeta som anställd konsult hos oss eller som underleverantör genom dtt eget bolag. Som anställd omfattas du av vårt försäkrngsskydd och v ordnar det praktska med resor och boende nför uppdraget. Oavsett vlken form du väljer får du konkurrenskraftg ersättnng och hög personlg servce genom oss. Pelmatc Sweden AB Tel: E-post: nfo@pelmatc.se Mara Engdahl, konsultchef och Anders Chrstensson, sjuksköterska hos Pelmatc. -V förbättrar vårdsverge fantastskt arbete. Därför är det vktgt för oss att vara lyhörda och göra det där llla extra för våra konsulter; v har tll exempel en rekryterngsbonus tll de konsulter som tpsar om nya sjuksköterskor. Alla som arbetar hos oss ska känna sg omhändertagna och trygga stt arbete. Det är så v gör arbetet ännu bättre.

34 34 NextMeda Var med och utveckla ortopedn Lund Vll du jobba en rktgt dynamsk mljö, där du kan bdra från grunden med att påverka verksamhetens utvecklng? På ortopedklnken på SUS Lund drvs dag ett stort och ambtöst förändrngsarbete för ökad patentsäkerhet och förbättrad arbetsmljö. Det är en omfattande förändrng som står för dörren på ortopedklnken och den har drvts fram av medarbetarna själva. Dagens två avdelnngar, där akuta och elektva patenter blandas, ska omvandlas helt. Målet är att elektva och akuta patenter ska separeras och vårdas var grupp för sg, så att resurserna används optmalt och patentsäkerheten ökar. Det fnns många fördelar med en sådan uppdelnng. De elektva patenterna är ofta frskare och mår bättre av att vara med andra patenter som nte har alltför allvarlga tllstånd. V tror att de får ett snabbare tllfrsknande en sådan mljö. Samtdgt får v bättre kontroll, övervaknng och rehablterng av de akuta patenterna när v har dem samlade. Det är en grupp som ofta är äldre och multsjuka, vlket betyder att de har andra behov av vård och omvårdnad, säger sjuksköterskan Madelene Karlsson. Tanken är att nrätta ett team för att ta hand om nya patenter omedelbar anslutnng tll operaton, ett team för de elektva patenterna postoperatvt samt tre team för de akuta patenterna postoperatvt. Ortopedklnken på Skånes unverstetssjukhus Lund har dag två vårdavdelnngar: avdelnng 11 och 12. Genom ett omfattande förändrngsarbete, som drvs av medarbetarna, ska dessa delas upp fem grupper, där elektva och akuta patenter delas upp. Ortopeden kan erbjuda spännande karrärmöjlgheter för sjuksköterskor som vll vara med och påverka klnkens utvecklng. Madelene Karlsson, John Harrysson och Martn Larsson, sjuksköterskor på ortopedklnken på SUS Lund. Foto: Freddy Bllqvst V menar att v på det här sättet nte bara får ökad patentsäkerhet, utan också en bättre arbetsmljö. Resurserna används mer effektvt, vlket mnskar stress, och v får mer kontnutet arbetsdagen. Teamen kommer att rotera mellan arbetsstatonerna, men exakt hur v lägger upp det hela får v pröva oss fram tll för att htta den bästa lösnngen, berättar John Harrysson, sjuksköterska. Ger tydlgare ntrodukton Ytterlgare en fördel är att ny personal och studenter får en mer strukturerad ntrodukton och undervsnng, med möjlghet att skaffa sg en fördjupad kunskap om de olka patentkategorerna. Det kan vara tufft att komma som ny sjuksköterska eller student tll en ortopedavdelnng. Det är väldgt mycket att lära sg och nu får v möjlghet att slussa n våra studenter och nya sjuksköterskor gradvs de olka teamen, så att de kan koncentrera sg på en sak taget. V är övertygade om att detta kommer att ge en mycket tydlgare bld av vårdprocesserna och underlätta nlärnngen, säger sjuksköterskan Martn Larsson. Förändrngsarbetet har stt ursprung studedagar och samtal med medarbetarna. Idag bedrvs arbetet av fyra multdscplnära arbetsgrupper och förhoppnngen är att förändrngarna gradvs kan börja sjösättas efter årsskftet. Madelene, Martn och John framhåller att det hela tden funnts en genun vlja från lednngens sda att låta personalens synpunkter forma och påverka den nya organsatonen. Allt förändrngsarbete sker nära dalog med personalen och det fnns en stor lyhördhet för våra åskter och önskemål. Det är en otrolgt spännande td att arbeta här eftersom v nu formar den framtda vården på ett avgörande sätt. Alla sjuksköterskor här på ortopeden har chans att vara med och bdra med déer och påverka utvecklngen, säger de. Många fördelar Lund Förutom möjlgheten att grunden påverka hur den ortopedska vården bedrvs har nya sjuksköterskor många andra fördelar på ortopedklnken Lund. Mnst sex veckors ntrodukton samt möjlghet att gå ett klnskt basår, med föreläsnngar och utbldnng, erbjuds alla nya sjuksköterskor. Dessutom har ortopeden ett eget kompetensutvecklngsprogram för nyanställda. En omvårdnadsledare på avdelnngen fnns också tllgänglg för att hjälpa nya medarbetare att bl trygga yrkesrollen. Alla tre vll lyfta fram ortoped som en spännande specaltet och särsklt klnken Lund, som har mycket högspecalserad vård. Det är väldgt omväxlande och eftersom v har många multsjuka får v en bred kompetens nom många områden. Det är också en väldgt postv vård den bemärkelsen att många patenter blr helt bra. Dessutom har v enormt kompetenta och duktga medarbetare här, så man utvecklas mycket sn professon och det är lätt att trvas.

35 NextMeda 35 Mentor två år på akuten Växjö Åtta veckors ntrodukton med två handledare. Och en egen mentor hela två år! Nyanställda sjuksköterskor på akuten Växjö får ett omfattande stöd för att känna sg säkra jobbet. V satsar mycket på ntrodukton, v vll göra våra nya medarbetare trygga sn yrkesroll, säger Mare Söderberg, utbldnngssjuksköterska på akutmottagnngen Växjö. Hon är specalstsjuksköterska nom akutsjukvård och har jobbat på akuten Växjö 17 år. Sedan 1 september 2018 arbetar hon klnskt på halvtd och med utbldnng och mentorskap den andra halvan, bland annat ett plotprojekt som ger alla nyanställda sjuksköterskor på akuten en egen mentor hela två års td. Klnskt tränngscentrum Mentorn checkar av att den nyanställde får ledgt för utbldnngar och andra aktvteter, att man får den kunskap man behöver, tll exempel extra utbldnng vssa moment på vårt KTC, klnskt tränngscentrum, säger Mare Söderberg. De vktga reflektonssamtalen är också något mentorn håller koll på. Valentn Mendoza, sjuksköterska och Mare Söderberg, utbldnngssjuksköterska på akutmottagnngen Växjö. Foto: Martna Wärenfeldt Man ska ju ha reflekterande samtal med både handledare och mentor, men det är ofta svårt dagens höga tempo. Då ska mentorn se tll att det verklgen blr av. Mentorn har även en vktg roll att stötta handledaren, berättar Mare Söderberg. Här fnns också en klnsk kompetenstrappa, en chans tll utvecklng karrären för dem som vll stanna kvar och arbeta på akuten. Som medarbetare nnebär det att det alltd fnns det en tydlg utvecklngsmöjlghet hos oss. Man står nte stll och stampar på samma ställe längre än man själv vll, för bland passar det ju lvet utan här händer det saker! Spännande arbetsmljö Den som jobbat några år kan utblda sg tll specalstsjuksköterska och sedan ytterlgare tll behandlngssjuksköterska, ett ntegrerat arbetssätt som v nför nu, nsprerade av Lnköpngsmodellen, berättar Mare Söderberg. Just chansen att utvecklas yrket var något som lockade Valentn Mendoza tll akuten Växjö. Han läste tll sjuksköterska vd Lnnéunverstet, gck ut januar Akuten lockade också med sn spännande arbetsmljö. Jag gllar när det går undan, när det händer mycket och man nte rktgt vet vad man får ta tu med under dagen, det är spännande! Akutmottagnngen Växjö behandlar akut sjuka nom specalteterna medcn, nfekton, krurg och ortoped. På kvällar, nätter och helger tar v även emot de som söker tll ögonklnken och öron-näsa-halsklnken. Krurgska och ortopedska åkommor hos barn omhändertas på akutmottagnngen medan medcnska sjukdomar omhändertas på barnakuten. Verksamhetschef: Carna Pettersson, tel: carna.pettersson@kronoberg.se Avdelnngschefer: Clas Hjertqvst, tel: Magdalena Gustafsson, tel: Valentn gck den åtta veckor långa ntroduktonen våren 2018 och gllade att ha två handledare. Då lär man känna varandra bra, jämfört med om man måste hoppa från handledare tll handledare. Ett bra recept! NextMeda Trvsamt och utvecklande Ljungby Ljungby lasarett är ett ltet sjukhus med fokus på utvecklng. Personaltätheten är hög och man jobbar ständgt med att uppdatera teknk och arbetsmetoder. Det gör att både personal och patenter trvs. Frda Svensson har tjänstgjort som IVAsjuksköterska på Ljungby lasarett 1,5 år. Jag vlle prova att jobba med akut verksamhet och det ångrar jag nte. Det är jättensprerande och jag lär mg något nytt varje dag! Frda ser många fördelar med ett mndre sjukhus, både för patenter och för personal. Att man känner de flesta underlättar samarbetet. Alla ställer upp för varandra. Samtdgt går det fort att flytta patenterna mellan avdelnngarna. Anestesklnken är en länsgemensam klnk med verksamhet både Ljungby och Växjö. Verksamheten består av operatonsenhet, ntensvvård, postoperatv vård och två sterlteknska enheter. Klnken har crka 330 medarbetare. Anestesklnken har crka 9-12 betalda specalstutbldnngsplatser per läsår. Anestesklnken Ljungby lasarett Tel: Nära samarbete Operatonssköterskan Mara Larsson, som jobbat på Ljungby lasarett 23 år, nstämmer: Det llla sjukhusets fördel är ju det nära samarbetet mellan avdelnngarna. Beslutsvägarna är kortare vlket gynnar patenten när snabba beslut ska fattas. Som personal känner man sg mer delaktg. Mara och Frda tycker att det är postvt med en arbetsplats där man ständgt strävar efter att utvecklas och förbättras. Det kan handla om att uppdatera teknsk utrustnng eller hur man jobbar med trycksår, sederng eller att förkorta vårdtderna för protespatenter. Varaton bdrar tll trvseln Att Mara trvs så bra beror också på att hennes arbetsuppgfter är så varerande. Frda Svensson, IVA-sjuksköterska och Mara Larsson, operatonssköterska på Ljungby lasarett. Foto: Lasse Ahln Det är en stor förmån att få vara med vd så många olka typer av ngrepp. V har både akut och planerad verksamhet. Jag kan komma tll jobbet en dag och ha tre ledoperatoner nplanerade men stället blr det en akut bukoperaton. Vdareutbldnng uppmuntras och Mara har fått chansen att fördjupa sg ortoped. Nu är hon sektonsledare för just ortopedn. Ljungby lasarett är en famljär arbetsplats som aldrg stagnerar, vlket är utvecklande för oss personalen. Numera erbjuds dalys även på IVA Ljungby och v planerar för ett dgtalt övervaknngssystem, PDMS. V ser också fram emot den nya operatonsavdelnngen som ska stå färdg nom några år. Att man jobbar med årsarbetstd och har nattndex på 1,4 är ytterlgare ett plus, anser sköterskorna. Var och en får lägga stt önskeschema och sedan planeras arbetstderna efter det, så långt det är möjlgt. Det fungerar väldgt bra!

36 36 NextMeda Detta är världens bästa jobb Ambulanssjukvården och akutmottagnngen Västerås har nte bara själva akutvården som gemensam nämnare. Båda verksamheterna präglas också av en stark kollegal gemenskap där arbetet sg är ständgt utmanande och utvecklande, både yrkesmässgt och personlgt. Emele Wrttler och Andreas Ekendahl, ambulanssjuksköterskor Västerås. Foto: Per Groth Emele Wrttler blev färdg sjuksköterska 2014, och efter ett par år ute vården började hon arbeta som ambulanssjuksköterska Västerås. Som ny verksamheten gavs Emele en gedgen ntrodukton. Under nära ett års td ska man beta av allt från körutbldnngar tll specfka medcnska kurser nom bland annat trauma och sjukvårdslednng. Jag slussades n arbetet stegvs vlket gav en trygg och säker start. Den största skllnaden mot att arbeta på en vårdavdelnng menar Emele är att få ägna sg åt patent taget. På sjukhuset har du ansvar för betydlgt fler, men ambulansen skapas en närmare patentrelaton även om mötet är kort. Hon får medhåll av kollegan Andreas Ekendahl. Han har med sna 17 år som ambulanssjuksköterska Västerås lång erfarenhet av yrket. Att jag stannat kvar alla år är för att detta är världens bästa jobb. Förutom kamratskapen och den utvecklande arbetsmljön har v också ett luftgt schema som v lägger själva. Jag tycker tll exempel om att resa och kan arbeta ntensvt peroder för att sedan vara ledg en längre td utan att ta ut semester. Mg passar det utmärkt. Stresstålghet Emele flkar n att arbetstderna vsserlgen kan vara obekväma bland, men att det betalar sg längre ledghet. Jag har svårt att se mg själv gå tllbaka tll sjukhuset; här styr du vården själv på ett helt annat sätt än nom sjukhusvården, och jag trvs med det har jag upptäckt. På frågan om de kan rekommendera sn arbetsplats tll andra sjuksköterskor blr svaret ett unsont ja! Ulrca Larsson och Krstoffer Öbom på akutmottagnngen Västerås. Foto: Pa Nordlander, BldN Man ska vara stresstålg för att trvas, men det gäller ju för sjuksköterskor generellt. Det vktgaste vårt yrke är att tycka om att jobba med männskor, gör man det så har man ett förhållnngssätt som passar n vården allmänhet och på ambulansen synnerhet, säger Andreas. Att vara ambulanssjuksköterska handlar om betydlgt mer än att kunna köra bl fort. V arbetar med problemlösnng och sjukvård männskors vardag, det är ett fantastskt rolgt jobb, fastslår Emele. Akutmottagnngen När Andreas och Emele kommer tll sjukhuset med ambulansen är de stort sett klara med stt jobb. Patenten lämnas över tll akuten där andra kollegor tar över vården. Här återfnns bland annat Ulrca Larsson som har lång erfarenhet av sjuksköterskeyrket. De senaste tolv åren har hon arbetat på akutmottagnngen Västerås. Jag trvs med att arbeta med olka sorters patenter och specalteter. För mg har det nneburt att jag fått en väldgt bred kompetens som sjuksköterska. Krstoffer Öbom tog sn examen för två år sedan har arbetat på akuten sedan vntras. Jobbet är precs som jag trodde nnan, otrolgt stmulerande med betydlgt mer varaton än på en vårdavdelnng, Ulrca kan kraft av erfarenhet bekräfta att det stämmer. Förutom att du hela tden lär dg nya saker genom jobbet som sådant är våra chefer bra på att tllhandahålla fortbldnng nom olka områden. På frågan om man kan vara nyfärdg sjuksköterska och börja på akuten blr svaret det beror på. Det handlar mycket om tdgare erfarenhet och personlga egenskaper. V har traneesjuksköterskor som kommer drekt från skolan och som verkar glla det höga tempo som råder. Som ny sjuksköterska slussas man gradvs n verksamheten. Krstoffer nckar nstämmande och säger att han bestämt sg för att stanna nom akutvården. Det är otrolgt lärorkt. Vll man få en bred kunskap och bl duktg på en rad olka moment som tllhör en sjuksköterskas vardag så är det här defntvt rätt plats! Ambulanssjukvården Västmanland ngår, tllsammans med akutmottagnngen Västerås, akutklnken. I Västmanland utgår ambulanserna från fyra orter: Fagersta, Köpng, Sala och Västerås. Akutmottagnngen Västerås är en av landets största akutmottagnngar och tar emot patenter från hela Västmanland. V tar emot krurg-, ortoped-, medcn-, nfekton- och barnpatenter och på jourtd tar v även emot gyn-, ögonoch öronpatenter. Här fnns också en traumaenhet som tar emot traumafall dygnet runt. I akutklnken kan v även erbjuda rotatonstjänst mellan akutmottagnngen och ambulanssjukvården. Regon Västmanland Regonhuset Västerås

37 NextMeda 37 Avdelnng 27 Lnköpng utmanande sjukvård forsknngens framkant Öron-, näs- och halsavdelnngen vd Lnköpngs unverstetssjukhus är en verksamhet med stora vsoner och höga ambtoner. Ett exempel är kompetensstegar för alla medarbetare. Drver man framåt ska man också komma framåt, säger Mats Guldstrand, vårdenhetschef. Matlda Tolln, nyblven specalstsjuksköterska nom krurgsk vård, kom tll avdelnng 27 för åtta år sedan. Matlda Tolln och Mats Guldstrand på Öron-, näsoch halsavdelnngen. Foto: Patrk Ekenblom Jag gjorde mn slutpraktk här och tyckte att det var en väldgt trevlg och lagom stor avdelnng med en spännande specaltet. När jag fck erbjudande om att stanna kvar var valet lätt. Med fact hand vet Matlda också att valet var rätt. Under de två senaste åren har hon delat sn td mellan studer tll specalstsjuksköterska och arbete på avdelnngen. Tanken är nu att jag ska gå över tll att fungera som en klnsk resurs, stärka upp vården och arbeta mer med verksamhetsutvecklng. Utbldnngstjänsten har fnanserats av klnken. V ser det som vktgt dels för att öka kompetensen verksamheten, dels för att kunna erbjuda våra sjuksköterskor en karrärmöjlghet. Vktgt är också att avdelnngen har erfarna sjuksköterskor med hög kompetens som kan fungera som mentorer och ge trygghet tll dem som är nya yrket, säger Mats Guldstrand. Känner stolthet Själv har han ett långt förflutet med arbete nom ntensvvården. Steget ht var nte långt. Att arbeta nom ÖNH på ett unverstetssjukhus ställer enorma krav på personalen, därför är även kraven på kompetensutvecklng höga. Avdelnngen är tll exempel den första enheten nom regonen där hela personalgruppen utbldats samtdgt proact, som handlar om hur bedömnng och åtgärder av akut sjuk patent ska handläggas enlgt A tll E. Hos oss kan medarbetarna agera vd akuta stuatoner och gör det också. Som chef blr man väldgt stolt, deras nsatser har räddat många patenter. Verksamhetens ambtoner för framtden är höga. Här fnns bland annat långt gångna planer på att skapa en separat nnovatonsenhet där tanken är att drva vård som nte är påverkad av den kultur som råder dag. Idén bygger på att tänka nytt krng alltfrån scheman tll professoner, teknk och IT. Här ska bedrvas rktg vård, med rktga patenter. Den nnovatva vården ska handledas av våra erfarna specalstsjuksköterskor vlket ger dem möjlghet att utvecklas ytterlgare sna yrkesroller. Om man vll jobba med utmanande sjukvård forsknngens framkant då är avdelnng 27 rätt ställe att vara på, fastslår Mats Guldstrand. Avdelnng 27 har 14 vårdplatser och bedrver högspecalserad krurgsk och onkologsk omvårdnad nom öron-, näs- och halsområdet. V arbetar aktvt med utvecklngsarbete och förbättrngsarbete. Stort fokus lgger även på kompetensutvecklng. Under kvällar, nätter och helger fnns en jourmottagnng på vårdavdelnngen som tar emot akuta patenter från hela länet. Regon Östergötland Lnköpng Tel: NextMeda Falck fortsätter att vara bäst Falck Ambulans är Sverges största ambulansaktör och början av nästa år blr de störst även Stockholm. De starka framstegen är något som kännetecknar det globala företaget, vars sjuksköterskor har en uppsjö utvecklngsvägar såväl på hemmaplan som nternatonellt. Matlda Axelsson har arbetat hos Falck Ambulans 11 år, men för ett år sedan tog hon steget över tll att bl enhetschef med vårdutvecklande ansvar. Ambulanssjukvården är ett enormt rolgt område. Varatonen är stor och man får hjälpa männskor från alla tänkbara bakgrunder. Något som är unkt för ambulanssjukvården är dessutom att man oftast bara har en patent åt gången. Falck har verksamhet 35 länder på alla kontnenter. Genom ett nytt avtal som träder kraft Stockholm första februar 2019 blr Falck störst Stockholmsområdet och ska då utöka med 100 nya medarbetare. V är bäst, och det tänker v fortsätta att vara. Det förutsätter att v fortsätter att fokusera på vårdutvecklng, avvkelsehanterng och fortbldnng. Framöver kommer v även att utöka vår Anders Bruce och Matlda Axelsson trvs bra hos Falck ambulans. Foto: Johan Marklund globala samverkan, för att ge medarbetarna fler möjlgheter att exempelvs hosptera utomlands. De som föredrar att stanna Sverge kan göra som jag och axla en lednngsposton det har vart en jätteutvecklng, säger Matlda. Är väldgt tllmötesgående Ambulanssjuksköterskan Anders Bruce har lång erfarenhet nom vården. Då han flyttade tll Stockholm 2009 var han redan anställd hos Falck, så övergången blev smdg. Jag trvs väldgt bra. Det är nära tll cheferna, man har trevlga kollegor och det är en trygg arbetsplats med gott om resurser ryggen. Utvecklngen Stockholm kommer dessutom att bl en stor förbättrng, såväl avtalsmässgt som schemamässgt. Sedan är det postvt att v har så goda möjlgheter tll fortbldnng. Anders arbetar nuläget enbart dagskft för famljens skull. Han betonar att det var en lättnad att kunna anpassa sna arbetstder efter stt år som pappaledg. Den personlga kontakt som fnns med bemannngsplanerare ökar flexblteten schemateknska frågor. Falck är väldgt tllmötesgående och det märks att företaget bryr sg, bland annat på vår kamratstödsorgansaton med debrefngfunkton och avlastnngssamtal. Den är aktv dygnet runt och erbjuder stöd för alla medarbetare. Det är en stor anlednng tll att jag är kvar, avslutar han. I Stockholm bedrver Falck Ambulans ambulanssjukvård på entreprenad åt Stockholms läns landstng, vd statonerna Skärholmen, Huddnge, Botkyrka, Södertälje, Tyresö, Handen, Västerhannge och Nynäshamn. 31/ utökar Falck med statonerna Värmdö, Nacka, Farsta och Hägersten Stockholm. Falck Ambulans bedrver även ambul ansverksamhet Östergötland, Väster botten och på Gotland. Falck Ambulans vson är att med hög kompetens och hög medcnsk kvaltet vara ledande nom svensk ambulanssjukvård. Falck Sverge Falck Ambulans växer Stockholm, ntresserad? Ta kontakt med HR- & rekryterngskoordnator för Stockholm: Elham Assgar, tel: E-post: elham.assgar@se.falck.com

38 38 NextMeda Stor varaton och nära samarbete över yrkesgränserna Foto: Mare Brkl Patentområde medcn Regon Jämtland Härjedalen präglas av en varm stämnng mellan medarbetarna och ett nära samarbete över professonsgränserna. Det är ett område med högt tempo, spännande utmanngar och mycket gvande patentmöten. Sjuksköterskan Lala Göransdotter har arbetat på avdelnngen för lungmedcn Medcnklnken Östersund ombesörjer gastroenterolog, nefrolog, kardolog nklusve HIA, hematolog samt endokrnolog/dabetes. Lungspecalsterna har en egen sekton med mottagnng och avdelnng. Medcnklnken håller på att utveckla nrktnngen och proflen mot akutmedcn. Tel. vxl: nom patentområde medcn fyra år. Det som lockade henne tll avdelnngen var synnerhet den stora varatonen. Det fnns så många olka nrktnngar att välja mellan, allt från cytostatka och syrgas tll resprator och pallatv medcn. Det är en ntressant blandnng av patenter, där man både får lära känna männskor över td och får nya, spännande utmanngar. Kollegan och sjuksköterskan Felx Tverfjell har arbetat på hjärtavdelnngen sedan han tog sn examen för drygt sex månader sedan. Han ger Lala stt medhåll och poängterar också att den medcnteknska mljön bdrar tll en utvecklande arbetsstuaton. Hela patentområdet nyttjar avancerad teknk och kombnaton med ett starkt fokus på omvårdnad får v ta oss an lte av varje. Det bästa är dock att se hur svårt sjuka patenter snabbt kommer på bättrngsvägen. Det kan bland bl högt tempo, men det trvs jag med, säger han. Postv atttyd tll fortbldnng Under Felx första td på avdelnngen genomgck han ett omfattande nskolnngsprogram, nom vlket han tlldelades en handledare som han fck följa under flera veckor. Introduktonens längd beror på vlken avdelnng man arbetar på, men oavsett var man är kan man vd behov be att få den förlängd. Det var en stor trygghet för mg. Ja, atttyden från lednngshåll gentemot fortbldnng och utvecklng är generellt postv och den mån det är görbart fnns tllgång tll avdelnngsföreläsnngar och möjlghet att åka på relevanta konferenser, bekräftar Lala. Har patenten fokus Båda två berättar att de trvs väldgt bra på sna respektve avdelnngar, nte mnst på grund av det nära samarbetet mellan de olka yrkeskategorerna. Alla hjälps åt och alla professoner är värdefulla, så sammanhållnngen är Felx Tverfjell, sjuksköterska på hjärtavdelnngen och Lala Göransdotter sjuksköterska på avdelnngen för lungmedcn. suverän. Dessutom har v en väldgt aktv personalförenng för de som är sugna på att engagera sg. Det ger en trevlg stämnng och borgar för ett bra resultat, där patenten är fokus, avslutar de. NextMeda Gedgen ntrodukton på Neonatal-IVA Lnköpng Neonatal-IVA vd H.K.H. Kronprnsessan Vctoras barnoch ungdomssjukhus Lnköpng erbjuder en uppsjö av olka utvecklngsmöjlgheter. Förutom ett gedget ntroduktonsprogram och ett omfattande mentorsprogram är arbetsmljön på avdelnngen oerhört mångsdg och lärork. Knna Normell har vart sjuksköterska 28 år, och 18 av dem har hon spenderat på Neonatal-IVA Lnköpng. Hon berättar att den avgörande faktorn för att hon är kvar än dag är den stora bredden på arbetet. Det fnns så oerhört många olka vägar att gå de som vll kan fördjupa sg nom ntensvvården, medan andra kanske föredrar att nrkta sg på famljevården eller den neonatala hemsjukvården, vlket är mtt stora ntresse. V hjälper barnen att tryggt slussas ut från avdelnngen för att stället vårdas den ssta tden hemmet, med stöd från oss sjuksköterskor. Det blr mycket eget arbete och stora möjlgheter att vdareutvecklas, säger Knna, som har specalstutbldat sg nom bland annat NIDCAP, neonatolog och ntensvvård. Prestgelös stämnng Knna får medhåll från kollegan Smon Danelsson, som tdgare har arbetat som barnsjuksköterska bland annat England och Göteborg. Nu har Neonatal-IVA utökat sn verksamhet med två ntensvvårdsplatser och behöver därför rekrytera fler medarbetare. Det är en spännande arbetsplats med en stabl och trygg arbetsgrupp som bedrver högspecalserad ntensvvård kombnaton med famljevård, där barnen samvårdas med sna föräldrar. Välkommen att höra av dg. Frda Carlzon, rekryterngsansvarg Tel: frda.el.karlsson@regonostergotland.se Jag kom ht august förra året och upplevde att den 12 veckor långa ntroduktonen var gedgen och gav en bra plattform att stå på. Två av dessa veckor ägnades åt teor och kombnaton med de två mentorer som tlldelades kände jag att många frågetecken rätades ut. Inte mnst var det skönt att kunna bolla déer, dela erfarenheter och resonera krng sådant som uppstod vardagen. Dessutom är stämnngen här trevlg och prestgelös, något jag tycker är postvt, säger han. Lna Gedda, Smon Danelsson och Knna Normell på Neonatal-IVA Lnköpng. Foto: John Sandlund Uppmuntrar fortbldnng För ntensvvårdssjuksköterskan Lna Gedda har arbetet på avdelnngen nneburt en snabb utvecklngskurva och möjlgheten att ta sg an nya, spännande uppgfter. Oavsett vad man nrktar sg på är det hela tden famljen och barnet som är fokus och jag lär mg något nytt varje dag. Avdelnngen uppmuntrar dessutom fortbldnng; när jag specalstutbldade mg nom ntensvvård fck jag tll exempel göra det va en utbldnngstjänst. Dessutom är jag med vårt neonatala transportteam, och det är en ntressant och utmanande varaton arbetet. Det har verklgen vart utvecklande, avslutar hon.

39 NextMeda 39 Stor varaton för Krmnalvårdens sjuksköterskor Sjuksköterskans roll nom Krmnalvården är mångsdg, ntressant och oerhört gvande. Klenternas vtt sklda bakgrunder och förutsättnngar nnebär en bred blandnng av psykatr och somatsk vård, där fokus är att stötta klenterna på vägen tll en bättre tllvaro. Mrjana Arsenov -Stan, samordnade sjuksköterska på häktet Sollentuna. Foto: Johan Marklund Mare Jönsson har vart sjuksköterska 30 år. Under sn karrär har hon hunnt med att arbeta på kvnnoklnk, på sjukvårdsrådgvnng och som chef, men det är nom Krmnalvården som hon trvs bäst. Sedan fyra år arbetar hon på häktet Kronoberg som samordnande sjuksköterska. Kronoberg har ett natonellt omvårdnadsuppdrag, vlket är unkt. Uppdraget nnebär att alla häktade patenter som har ett somatskt omvårdnadsbehov kommer tll oss. Majorteten av vårt arbete kretsar alltså runt fysska åkommor, men vssa av våra klenter har levt hårda lv och kan vara behov av både psykatr och mssbruksvård. Man vet aldrg vem man kommer att möta under dagen och den blandnngen är mtt tycke det absolut bästa med mtt jobb, säger hon. Mare berättar mycket postvt om sn roll på Kronobergshäktet. När hon kom tll Krmnalvården första gången överraskades hon över hur brett hennes arbetsområde var, men det tog nte lång td nnan hon hade hunnt kapp. Inom Krmnalvården behöver man vara beredd på att behandla allt från mjäll och fotsvamp tll sucdbedömnngar. Jag lärde mg massor på plats och fck därutöver ntroduktonsutbldnngar nom bland annat krmnalvårdsmedcn och sucdolog, så jag kände mg snabbt väl rustad för att ta hand om patenterna. Dessutom är det väldgt trevlgt att bemötas med så stor respekt för sna kunskaper. Marelle Rådetorp, sjuksköterska på anstalten Kolmården. Foto: Fredrk Schlyter Utmanande och varerande På anstalten Kolmården arbetar sjuksköterskan Marelle Rådetorp. Hon har jobbat nom Krmnalvården sedan 2000 och stormtrvs fortfarande. Lksom Mare lyfter hon bredden sn yrkesroll, och betonar även den stora mångfalden hos männskorna hon möter. Det var en stor omställnng att komma tll Krmnalvården. Många av klenterna har sltt ut sna kroppar tdgt, vlket nnebär att de drabbas av sjukdomar och problem som andra männskor först stöter på högre ålder. Det medför en både utmanande och väldgt varerande arbetsstuaton där man ofta får chansen att följa sna patenter under lång td. Marelle lägger stort fokus på frskvård stt arbete. Hon berättar att det fnns ett nära samarbete med en frskvårdsgrupp för att hjälpa klenterna genomgå ett förändrngsarbete, något som kräver engagemang från klenterna själva. Att få lära känna personerna bakom mssbruket och hjälpa dem att hamna på rätt köl nnan de kommer ut är verklgen gvande. Man behöver vara ganska självgående och ha sknn på näsan, men det är mnst lka vktgt att vara nkännande och empatsk. Jag får se så mycket postva förändrngar mtt arbete och på så vs har jag det verklgen kanonbra. Har alltd känt sg trygg På frågan om hon någonsn har känt sg otrygg stt arbete svarar Marelle ett bestämt nej, och där får hon medhåll av både Mare Jönsson och kollegan Mrjana Arsenovć-Stanć, som arbetar på häktet Sollentuna. Krmnalvården är en av de tryggaste arbetsplatser jag har haft! understryker Mrjana, som arbetat som sjuksköterska drygt 15 år och nom Krmnalvården crka åtta. Inom den ordnare vården vet man aldrg vad man kan förvänta sg, men här är alla klenter säkerhetsbedömda och vsterade. V har alltd larm och om en person upplevs som labl har man krmnalvårdare som stöd. Under all mn td här har jag dock aldrg behövt använda mtt larm, utan de allra flesta är både tacksamma och glada för att träffa oss. Arbetar nära krmnalvårdarna Lksom Mare har Mrjana ansvar som samordnngssjuksköterska nom sn regon. Hon berättar att det som överraskade henne när hon kom n Krmnalvården var hur mycket hon fungerade som en vårdcentral för klenterna på häkte och anstalt. Förutom en ntal hälsoundersöknng och bedömnng av varje nyntagen, bokar klenterna td precs som på en vanlg mottagnng. Det som framförallt skljer sg är att man behöver ta hänsyn tll den jurdska sdan av klenternas stuaton, Mare Jönsson, samordnande sjuksköterska på häktet Kronoberg. men även att man arbetar så nära en annan yrkesgrupp krmnalvårdarna. I mtt tycke är det dock bara postvt; det ger oss sjuksköterskor möjlgheten att utblda våra kollegor och ge dem vktg kompetens nom vård och omsorg. Det är utmanande och rolgt och man får så mycket tllbaka. I förlängnngen bdrar alla dessa faktorer tll att skapa en fascnerande arbetsstuaton, där man blr glad över att gå tll jobbet, avslutar hon. Som sjuksköterska nom Krmnalvården kommer du att bedöma och behandla patenter, med stort eget ansvar. Du ska vara empatsk, kunna sätta gränser och vara en trygg person. Sjuksköterskor nom Krmnalvården arbetar oftast dagtd måndag tll fredag. Som statlg nsttuton erbjuder Krmnalvården ndvduell lönesättnng, brett utbldnngsutbud, mycket förmånlg ersättnng och dto semestervllkor, flexbla arbetstdslösnngar samt mycket mer. Tel. vxl: E-post: HK.HR@krmnalvarden.se Läs mer på

40 40 NextMeda V på Regon Halland satsar på våra specalstsjuksköterskor! I Regon Halland kan sjuksköterskor specalstutblda sg regonens reg, genom att söka en utbldnngsanställnng där de kan vdareutblda sg med bbehållen lön. Annca Wallerstedt är en av de sjuksköterskor som tog chansen att söka när tjänsten etablerades våras. Annca Wallerstedt arbetar på 50% och studerar på 50% med bbehållen lön. Foto: Andreas Svensson Redan då Annca gck sn grundutbldnng tll sjuksköterska sommarjobbade hon nom psykatrn, och det har hon fortsatt med sedan hon tog sn sjuksköterskeexamen Jag fck sommaranställnng nom vuxenpsykatrn Varberg och fastnade helt. Efter examen har jag provat flera olka nrktnngar nom psykatrn, men det är nom barnpsykatrn Halmstad jag känner att jag har landat på rktgt. Här fnns stora möjlgheter tll vdareutbldnng och det var avgörande för mg när jag sökte mn tjänst. Annca arbetar nu på 50% och studerar på 50% med bbehållen lön. Hon trvs väldgt bra med stt arbete, nte mnst på grund av att hon har mycket eget ansvar och kan arbeta självständgt. Men nnan hon påbörjade sn utbldnng upplevde hon att hon saknade vssa verktyg för att ha en komplett verktygslåda. Jag ser fram emot att kunna applcera mn teoretska kunskap på mn arbetsplats. Inte nog med att det ger mg större nskt patenternas förutsättnngar och behov, utan det hjälper mg också att bl tryggare mn yrkesroll därför är jag väldgt glad över att jag sökte utbldnngsanställnngen, betonar hon. 1. Vad fck dg att specalstutblda dg nom dn specaltet? 2. Vad är det rolgaste dtt arbete som specalstsjuksköterska? 3. Vad är vktga egenskaper att bestta som specalstsjuksköterska? Foto: Andreas Svensson Foto: Regon Halland Foto: Andreas Svensson Regon Halland tror på kraften våra medarbetare! Här fnns många valmöjlgheter där v som arbetsgvare stöder dg dn utvecklng. Hos oss har du möjlghet att få en utbldnngsanställnng, d.v.s. att med bbehållen lön läsa vdare tll specalstsjuksköterska eller barnmorska. Läs mer om oss! Gå n på vår hemsda klcka på Jobba Regon Halland, sedan Sjuksköterska? Jobba hos oss! och läs mer om hur det är att arbeta som sjuksköterska nom Regon Halland. Följ Hallands sjukhus vlogg! Sök på Hallands sjukhus vlogg på Youtube; där möter du Josefn, sjuksköterska på barnakuten, och hennes kollegor vd sjukhusen Halland. Du får tll exempel veta mer om hur det är att jobba här och följa med bakom kulsserna våra olka verksamheter. Scanna QRkoden för att se våra tjänster som specalstsjuksköterska: Nann Erlng Hasselqvst specalstsjuksköterska IVA 1. Jag jobbade på akuten 2003 när jag blev tllfrågad om jag vlle läsa vdare nom IVA. Jag hade tänkt nrkta mg på narkos, men mn chef uppmuntrade mg och påpekade att jag kunde läsa narkosutbldnngen senare. IVA var dock så rolgt att jag blev kvar här! 2006 utbldade jag mg även tll barnsjuksköterska, främst då v även vårdar svårt sjuka barn. 2. För mg är det att v har hand om hela patenten, från topp tll tå. Vården av patenterna här är så komplex och allt hör hop v arbetar alltså nom en väldgt bred specalserng. Sedan är det väldgt ntressant att få ta del av all forsknng nom området. 3. Man behöver ha en vss stresstålghet och förmågan att planera nför vad som kan hända. V arbetar ofta ganska självständgt, så det gäller att man har förmåga att hålla koll på en mängd olka parametrar och faktorer, så lte av ett kontrollfreak bör man också vara. Eva Röjgren specalstsjuksköterska operaton 1. Mn pappa blev sjuk och jag kände att det fanns en del att förbättra hur v blev bemötta, så jag pluggade tll sjuksköterska. Under den tden nsåg jag att jag föredrog att fokusera på en patent taget och då jag var klar vdareutbldade jag mg drekt tll operatonssjuksköterska. Det har jag aldrg ångrat det är ntressant, rolgt och väldgt varerande. Kort sagt, det är världens bästa arbete. 2. Ingen dag är den andra lk. Även om det är samma operaton är patenterna olka; det händer mycket och det blr en hel del spännande problemlösnng. 3. Du behöver kunna jobba bra team eftersom du jobbar nära både läkare, narkossköterskor och undersköterskor. En fördel är om du är stresstålg då en operaton snabbt kan ändras tll en akut stuaton. Patenterna är ofta nervösa så det är vktgt att känna av stämnngen och värna om deras ntegrtet med ett professonellt förhållnngssätt. Anna Allsson specalstsjuksköterska anestes 1. Jag tllbrngade en dag på operaton när jag gck mn grundutbldnng Vänersborg och blev så fascnerad och mponerad av hur skcklga narkossjuksköterskorna var. Operatonsvärlden tlltalade mg och jag bestämde att det var nom anestes jag vlle vdareutblda mg. 2. Det rolgaste är att dagen kan nnehålla det mesta! Ena dagen kanske jag åker på transport med en krtskt sjuk patent eller går på traumalarm och andra dagen söver jag patenter varerande åldrar nom olka specalteter. Detta gör jobbet både utmanande och spännande. Det är självständgt, oerhört flexbelt och verklgen rolgt. 3. Man vnner på att ha en bred kompetens, men framförallt tror jag att det gäller att vara genunt ntresserad av männskor. Därutöver tror jag att det är vktgt att vara en lugn person med stor empat, som kan möta patenterna utfrån deras förutsättnngar.

41 41 NextMeda Stortrvs som fastanställd bemannngssjuksköterska Pontus Bojå arbetar som fastanställd sjuksköterska på bemannngsföretaget Centrc Care. Fördelarna är många, menar han, och pekar på tryggheten med garantlön kombnaton med flexblteten och frheten samt generösa vllkor för kompetensutvecklng. Tll vardags är Pontus uthyrd tll en krurgavdelnng Västsverge. Han stortrvs på det llla sjukhuset där han har arbetat sedan Jag känner mg uppskattad. En vanlg mssuppfattnngar är att man som bemannngssjuksköterska ger upp sn trygghet och tvngas flytta runt och jobba på orter långt hemfrån. Men så behöver det nte alls vara. Valfrheten och flexblteten är stor. För snart fem år sedan började han arbeta på Centrc Care. De första åren valde han att vara behovsanställd och kunde välja hur mycket han vlle arbeta kortare eller längre peroder. I mn lvsstuaton då passade det mg bra. Men sedan årsskftet har jag valt att vara fast anställd, säger Pontus. Han ser flera vnster med det. Den konkurrenskraftga lönen och bra förmåner är förstås vktga skäl, Elsabeth Jonsson, konsultchef och Pontus Bojå, sjuksköterska på Centrc Care. Centrc Care har bemannat hälsooch sjukvården sedan år 2000 och är ett av Skandnavens ledande bemannngsföretag med kontor Göteborg, Stockholm, Malmö och Oslo. Centrc Care är ett auktorserat bemannngsföretag som är medlem Almega, Kompetensföretagen. V har tecknande kollektvavtal för alla yrkesgrupper. Med ett stort antal ramavtal över hela Sverge och Norge kan v erbjuda uppdrag året om, oavsett om du önskar jobb som fastanställd eller behovsanställd bemannngssjuksköterska. Foto: Emmy Jonsson men nte de vktgaste. Jag uppskattar framförallt tryggheten. Jag har en anställnng med garantlön som är knuten tll ett kollektvavtal, med allt vad det nnebär, tll exempel trygga pensonsvllkor. Och jag behåller ändå frheten vd planerng av ledghet och semester. God kontakt med arbetsgvaren Nya arbetsplatser nnebär också nya rutner och dokumentatonssystem, men det är nget Pontus upplevt som ett problem. Som ny på ett ställe får man möjlghet att gå bredvd och lära sg det man nte kan och det är en trygghet. Pontus lyfter även den nära kontakten med sn konsultchef på Centrc Care som en vktg trvselfaktor. Mn arbetsgvare bryr sg verklgen och jag pratar med mn konsultchef mnst en gång veckan för att stämma av läget. Centrc Care har ramavtal med många landstng, kommuner, prvata vårdgvare och statlga myndgheter, vlket nnebär en stor valmöjlghet för medarbetarna. V försöker anpassa våra uppdrag. Vssa vll vara behovsanställda, andra vll ha en fast anställnng, men ändå kunna arbeta deltd. V har exempelvs ensamstående föräldrar som vll arbeta mndre vssa veckor och då justerar v arbetstden efter det, säger Elsabeth Jonsson, konsultchef på Centrc Care. Tel: E-post: nfo.care.se@centrc.eu centrccare.eu Företaget satsar även stort på kompetensutvecklng, frskvårdsbdrag, personalsammankomster och möjlgheten tll mentorskap. De flesta som börjar hos oss blr kvar. Jag ser det som ett tecken på att våra medarbetare verklgen trvs och känner sg sedda. NextMeda V ska bl bäst landet på att ta hand om nya sjuksköterskor Börja hos oss, sedan hjälper v dg vdare om du vll. Det säger Pernlla Bjerng, avdelnngschef nom Ortopedska klnken Örebro, där fokus lgger på att ge nya sjuksköterskor en rktgt bra start karrären utan förväntnngar på att de ska stanna för evgt. ta steg sna karrärer, antngen nom vår egen verksamhet eller någon annanstans, säger Pernlla Bjerng. Vår största verksamhet på 37:an är akut ortoped, men v har även vss elektv verksamhet med rygg- och fotbesvär som specaltet. Klnken är en länsklnk och fnns förutom Örebro även på sjukhusen Karlskoga och Lndesberg. Verksamheten har en gemensam vson om att bl bäst Sverge på att ta hand om nya sjuksköterskor, och arbetar aktvt för att skapa karrärmöjlgheter för den som vll utvecklas nom ortoped. Klnken erbjuder tll exempel tjänst som klnsk kvaltetssjuksköterska och möjlghet att läsa tll specalstsjuksköterska nom krurgsk vård. Världen ser nte ut som för 15 år sedan; dagens sjuksköterskegeneraton vll vdare, en verklghet v måste förhålla oss tll. V strävar efter att vara en klnk tden och fokuserar på att ge nya sjuksköterskor en bra grund som de har stor nytta av den dag de vll ta näs- Jonna Törnqvst är en av klnkens nya sjuksköterskor. Hon tog examen jun förra året och började drekt på avdelnng 37. Jag gjorde praktk här och trvdes bra både med specalteten och kollegorna. Därför sökte jag en av de traneetjänster som klnken erbjuder. Traneetjänsten löpte över ett år med huvudsaklg placerng på avdelnngen. Programmet gav fördjupad kunskap de olka områden som ortopedn nnefattar och omfattade bland annat fem veckors hospterng på operaton. Jag är jättenöjd med upplägget och känner att jag lärt mg enormt mycket. Förutom traneetjänsten har Jonna även deltagt det ntroduktonsår som Regon Örebro län erbjuder alla nya sjuksköterskor. Jag är verklgen nöjd med mtt första år, nte mnst för att det fnns så många olka möjlgheter att utvecklas. Pernlla Bjerng är chef på avdelnng 37, en av tre enheter nom Ortopedska klnken Regon Örebro län. Ortopedska klnken är en klnk som fnns på tre olka platser länet: Unverstetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lndesbergs lasarett. Genom att samla kompetenser och kunskaper olka sektoner skapar v möjlghet att vara bäst på det v gör! Detta nnebär att v kan ge en god och säker vård av hög kvaltet. Regon Örebro län Box Örebro Tel: Traneeplatser Pernlla Bjerng och Jonna Törnqvst på Ortopedska klnken Regon Örebro län. Foto: Rchard Ström Det allra bästa är att klnken har väldgt bra personal, det är alltd kul att gå tll jobbet. Pernlla berättar att klnken även har ett nära samarbete med geratrker krng multsjuka äldre patenter. Ortopederna opererar men sedan tar geratrkerna över vården. För våra sjuksköterskor nnebär det att de kan utvecklas yrkesmässgt både nom medcn och krurg. Vår verksamhet erbjuder stora möjlgheter för sjuksköterskor som vll ha en bra start yrket.

42 42 NextMeda Många möjlgheter för sjuksköterskor nom rättspsykatrn Skåne Jag hade aldrg arbetat nom psykatrn och vsste nte rktgt vad som väntade. Men faktum är att jag stortrvs, sammanhållnngen är fantastsk, säger sjuksköterskan Anna Löf som efter 18 år nom åldrngsvården sökte sg tll Rättspsykatrskt centrum Trelleborg. Vårt nya rättspsykatrska centrum Trelleborg är en anläggnng för specalserad rättspsykatrsk vård, forsknng och utbldnng. På Rättspsykatrskt centrum Trelleborg bedrvs heldygnsvård som kompletteras med öppenvårdsmottagnngar Malmö, Helsngborg och Hässleholm. Hos oss arbetar ungefär 140 personer, här bedrvs även utbldnng och forsknng kopplad tll olka vårdutbldnngar regonen. Eva Andersson, Charlotte Skutta och Anna Löf på Rättspsykatrskt centrum Trelleborg. Foto: Ramona Bach Rättspsykatrn Regon Skåne erbjuder spännande karrärmöjlgheter för sjuksköterskor. Verksamheten präglas av ett nära samarbete sammansvetsade, kompetenta team en förtroendefull och trygg mljö. Charlotte Skutta började på Rättspsykatrskt centrum våras. Jag kommer närmast från en tjänst nom företagshälsovården och har nte ångrat en sekund att jag vågade ta steget. Det är kul att vara en del av ett bra team. Som ny verksamheten fck Charlotte en gedgen ntrodukton. Jag fck gå bredvd början och gck bland annat en TERMA-utbldnng med fokus på hur man terapeutskt bemöter aggressvtet och oro. Våra patenter är dömda tll vård men säkerheten är hög och jag känner mg alltd trygg på jobbet, sammanhållnngen är en vktg del av den känslan. Eva Andersson nckar nstämmande. Hon är psykatrsjuksköterska med lång erfarenhet av yrket. Faktum är att jag gck penson förra året men kommt tllbaka på deltd. Förutom arbetet den daglga vården på ntaget har jag numera även ett kvaltetsuppdrag verksamheten. Nya lokaler En stor fördel med att arbeta nom rättspsykatrn är att vården generellt sett har goda resurser. Lokalerna Trelleborg är nybyggda och väl anpassade för den verksamhet som bedrvs. Anna Löf framhåller dock kollegorna som den största och vktgaste faktorn bakom arbetstrvseln. Här fnns både trevlga arbetskamrater och en utvecklande mljö. Man vet aldrg vad nästa dag har att erbjuda. Främsta tjusnngen med jobbet, säger Eva, är förstås att se patenterna bl bättre. Eftersom v arbetar på ntaget, avdelnng 1, träffar v nte patenterna så länge, men på andra enheter kan personalen följa dem under lång td, se när det vänder och vara med ända fram tlls de är redo att gå vdare sna lv och slussas ut öppenvården. Oavsett avdelnng är det ett stmulerande och mycket gvande arbete. NextMeda Doca arbetsgvare som genunt bryr sg Doca erbjuder bemannng och rekryterng nom vård och omsorg tll landstng och prvata vårdgvare. Hela vår process styrs av våra värderngar: Servce, Personlgt engagemang och Kvaltet. För oss på Doca handlar det om att sjukvårdspersonalen får fortsätta arbeta med det de älskar. V strävar efter att sjukvården ska vara en attraktv arbetsplats och att fler ska vlja utblda sg Doca Bemannng är ett heltäckande bemannngsföretag nom vården. V levererar högkvaltatva sjukvårdstjänster nom alla specalstområden. Våra medarbetare vll och kan utveckla vården. Vårt mål är att välja de bästa medarbetarna, bl det ledande bemannngsföretaget och den mest attraktva arbetsgvaren för sjuksköterskor, läkare och tandläkare. Doca Bemannng Arenavägen 55, 7tr Johanneshov nfo@doca.se tll sjuksköterskor. Sverge behöver få kortare vårdköer och en bättre arbetsmljö. För att nå dt behöver v ha personal som känner sg sedda, uppskattade och levererar hög kvaltet. Precs som v ställer höga krav på dg som sjuksköterska, förväntar v oss att du ställer lka höga krav på oss som arbetsgvare. V utgår alltd från dna behov som sjuksköterska, gör det llla extra och strävar varje dag efter att utvecklas och förbättras. Arbetsgvare som genunt bryr sg För Veronca var det stor skllnad när hon bytte från ett annat bemannngsföretag tll Doca. Jag arbetade för ett annat bemannngsföretag tdgare, men när jag började på Doca 2016 kände jag att jag httade rätt! Det är verklgen stor skllnad och jag känner mg klart mer uppskattad. Det är underbart att ha en arbetsgvare som genunt bryr sg om en Veronca, sjuksköterska på Doca. och ser tll att man trvs, alltd är tllgänglg och gör det llla extra, vlket är en stor skllnad från anställnngar hos landstngen. Arbeta med det hon älskar Uppdragen som konsultsjuksköterska hos Doca nnebär att Veronca kan bdra och stötta den befntlga verksamheten när det fnns ett behov. Och att hon får fortsätta arbeta med det hon älskar. Från första gången som jag kom kontakt med Doca var de väldgt hjälpsamma och lyssnade tll mna behov. De tog genast fram förslag på uppdrag som passade perfekt utfrån mna önskemål. Jag är väldgt nöjd både med kontakten som jag har med Doca och mn konsultchef. Hon är fantastskt duktg och gör allt för att jag ska känna mg uppskattad! Jag anger när jag vll arbeta och hur. Allt annat löser Doca. Kvaltet och engagemang Doca har under de åren som gått gjort sg känd som en trygg och engagerad arbetsgvare. Josephne Forsell som arbetat på företaget länge och dag ansvarar för bemannngen av sjuksköterskor menar att det är en vktg förklarng tll att allt fler sjuksköterskor väljer att arbeta för Doca. Kvaltet är oerhört vktgt. För oss är det avgörande att bemanna med hög kvaltet och kompetens.

43 NextMeda 43 Lärande arbetsklmat skapar trvsel och ständg utvecklng Många tror att onkologsk omvårdnad enbart handlar om pallatv vård, men vårt arbete handlar tll stor del om akutsjukvård, säger Inger Axelsson, enhetschef på avdelnng 87 vd Skånes unverstetssjukhus Lund där man behandlar patenter med olka typer av onkologska dagnoser. Verksamhetsområde hematolog, onkolog och strålnngsfysk vd Skånes unverstetssjukhus är en stor verksamhet som är uppdelad mndre enheter utfrån dagnoser. Som sjuksköterska är man anställd på en enhet, men v har mycket samarbete mellan avdelnngarna, gör saker tllsammans och har bland annat gemensamma omvårdnadsdagar, berättar Inger Axelsson. Verksamheten präglas ett lärande arbetsklmat där kompetensutvecklng är en central punkt genom både externa och nterna utbldnngssatsnngar. Pernlla Elmström kom tll avdelnng 87 som nyfärdg sjuksköterska för sex år sedan. Jag fck en bra ntrodukton där jag den första tden fck gå bredvd en erfaren kollega och stegvs slussades n arbetet. Faktum är att jag känt mg hemma från dag ett, nte mnst med patentgruppen. Onkolog nnebär att man har kontakt med så många olka delar av patentens vård, både medcnteknskt Foto: Carolne L Jacobsen Pernlla Elmström, sjuksköterska, Karoln Llja, sjuksköterska och Therese von Moos Grant, enhetschef på avdelnng 4. Foto: Carolne L Jacobsen och psykosocalt. Här får jag vårda hela patenten tllsammans med bra kollegor vlket gör arbetet väldgt rolgt. Hematolog Therese von Moos Grant är enhetschef på avdelnng 4 Lund som är en hematologsk avdelnng. Verksamheten består av två vårdavdelnngar med tllhörande öppenvård nklusve stamcellstransplantatonsmottagnng Lund samt en öppenvårdsenhet Malmö. V behandlar patenter med olka former av blodsjukdomar där den största gruppen är leukemer alla skeden och behandlngsfasen kan sträcka sg över flera år. V utför även stamcellstransplantatoner på bland annat leukempatenter. Själv kom hon tll avdelnngen 2010 som nyutexamnerad sjuksköterska och kan se tllbaka på en stadg utvecklng. Verksamheten har ett stort fokus på utbldnng. Förutom att v har veckovsa föreläsnngar om olka dagnoser eller behandlngar har v ett samarbete mellan onkolog och hematolog utformat en regonövergrpande Klnsk Fördjupnngsutbldnng cancervård för våra sjuksköterskor. Här ger v personalen en möjlghet att utöka sn kunskap krng onkolog och hematolog och även dagnoser. Ständgt lärande Även Karoln Llja, sjuksköterska som började på hematologen för tre år sedan lyfter fram den ständga utvecklngen som en vktg faktor tll den stora trvseln på avdelnngen. Jag har också läst den klnska fördjupnngen och har under senaste året arbetat som drftsansvarg sjuksköterska med uppgft att planera och koordnera avdelnngens resurser på bästa sätt. Idag arbetar Karoln på avdelnngens klnska forsknngsenhet som studekoordnator. Det är samma patenter och samma dagnoser men helt nya arbetsuppgfter. Här fnns så många möjlgheter och det går nte att bl fullärd vlket gör att jobbet bara blr mer och mer ntressant för varje dag som går. Här lär man sg verklgen att älska hematolog. Inflytande Att tllhandahålla goda utvecklngsmöjlgheter är en medveten strateg från lednngens sda. V har nsett att det är vägen att gå. Om v vll behålla våra medarbetare måste v möjlggöra för utbldnngar, projekt och konferenser nte bara Sverge utan även utomlands. Våra sjuksköterskor vll lära sg mer och det försöker v tllgodose på olka sätt, säger Inger Axelsson. Pernlla Elmström påpekar att möjlgheten att påverka sn egen arbetsstuaton är en vktg del av trvseln. Jag upplever att v medarbetare blr lyssnade tll och har nflytande på verksamheten oavsett yrkesroll. Karoln nckar nstämmande och påpekar att lednngen även är noga med att fånga upp svåra stuatoner. V jobbar med cancerdagnoser så det kan vara tunga saker att hantera, men här fnns nplanerad td för reflekton och återhämtnng så att v medarbetare ska få det stöd v behöver. Jag kan verklgen rekommendera vår verksamhet tll andra sjuksköterskor. Här gör v skllnad varje dag. Verksamhetsområde (VO) hematolog, onkolog och strålnngsfysk svarar för all cke-krurgsk cancersjukvård och forsknngsbaserad utvecklng södra sjukvårdsregonen. V har ett lärande arbetsklmat där kompetensutvecklng är en central punkt både genom externa och nterna utbldnngssatsnngar. Följ oss på Instagram: onkologen_sus hematologen3och4 Inger Axelsson, enhetschef på avdelnng 87 vd Skånes unverstetssjukhus Lund. Kontakta gärna oss för möjlgheten att hosptera, se vår verksamhet och träffa personalen som kan bl dna kollegor framtden! Du är varmt välkommen! Onkologen avd. 86, Susan Nlsson, tel: Onkologen avd. 87, Inger Axelsson, tel: Hematologen avd. 3, Albana Skender, tel: Hematologen avd. 4, Therese von Moos Grant, tel:

44 Adresskälla: NextMeda. Avs: Brng Ctymal, Box 90108, Stockholm. Returadress: BOLD Prntng, Esbogatan 11, Ksta B-porto Porto betalt Välkommen att skapa Sverges frskaste län tllsammans med oss Är du nyutexamnerad, har erfarenhet eller är specalstutbldad sjuksköterska? V satsar både på dg som är erfaren och dg som är nyutexamnerad sjuksköterska. I Landstnget Sörmland arbetar v aktvt med karrärutvecklng. Det nnebär bland annat att: V har flera olka utbldnngsprogram som erbjuds kontnuerlgt tll våra anställda. V har gjort rktade lönesatsnngar för sjuksköterskor och även höjt OB nattetd. Vll du specalstutblda dg? Hos oss har du möjlghet att få studeförmån under dn utbldnng och när du är färdg specalstsjuksköterska har du en gven plats hos oss. För dg som är erfaren fnns det möjlghet att arbeta som vårdledare. Som vård ledare är du en senor stödkompetens tll nya sköterskor på enheten. Sugen på att forska? V har goda vllkor för dg som är ntresserad av att bedrva forsknng. Är du nyutexamnerad sjuksköterska ntroduceras du utfrån ett program som är framtaget för att du lättare ska komma n och känna dg trygg och säker dn nya yrkesroll. Varmt välkommen tll oss Landstnget Sörmland! VILL DU VETA MER? Välkommen att kontakta oss redan dag. Catrn Dagander rekryterngsspecalst, HR-staben, , catrneleonora.dagander@dll.se Sofa Andersson HR-chef, Karsuddens sjukhus Katrneholm, , sofa.a.andersson@dll.se Följ oss på facebook.com/lstsormlandjobbahososs Från den 1 januar 2019 heter v Regon Sörmland.