Framtidens Karriär Grundskollärare

Transkript

1 Framtdens Karrär Grundskollärare Tdga nsatser och dalog med varje skola gör skllnad Ständg kartläggnng för dalog mellan 4 kommunens skollednng och rektorerna, som också fångar upp nnan det gått för långt ett lyckat exempel från en kommuns sjundeklass. Och lärarnas svar på hur kvalteten grundskolan kan höjas. Bra lön och gott ledarskap topp undersöknng I en attraktv kommun kan alla medarbetare en skola, oavsett uppgft, se 15 sn egen arbetsnsats ett större perspektv. Både över grundskoleförvaltnngen och hela kommunen. Men varje skola ska också ha sn egen tydlga denttet och prägel. Grundskollärarna ger nya rksdagen råd om beslut Mer resurser tll både barn och lärare, 15 rktlnjer för antal elever per klass, lkvärdg skola med staten som huvudman och enklare betygskrterer. Det är några av de beslut som grundskollärarna anser att den nya rksdagen ska fatta. Dgtala läromedel Guldäpplet Frskolor Elevhälsa Plotskolor Specalpedagogk Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2019

2 Allt börjar med bra lärare V är startskottet för forskarens resa mot att lösa cancerns gåta. V skapar grogrunden för entreprenören bakom nästa stora klmatnnovaton. V är en förutsättnng för demokratn. V är lärare, skolledare och lärarstudenter som tllsammans skapar framtden. V tllsammans har svaren på vad som behöver hända läraryrket och hela Skolsverge. V samlar hela lärarprofessonen det största förbundet, för v vet att det är tllsammans som v får bäst förutsättnngar att skapa framtdens skola. Läs mer om vårt arbete för att ena och utveckla den svenska skolan på lararforbundet.se/alltborjar

3 Framtdens Karrär Grundskollärare februar Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Grundskollärare Varje klass och skola har en egen resa att göra Att kunna tllhandahålla tdga nsatser, tdgare nsatser för elever med svårgheter, behörga lärare samt mer resurser tll verksamheten är några av grundskolans främsta utmanngar. Det vsar Framtdens Karrär Grundskollärares senaste undersöknng där 500 lärare svarat på vad de anser utmärker en attraktv arbetsgvare. Tdga nsatser skolan är ett område som Tyresö, en av Sverges bästa skolkommuner, satsat en hel del resurser på under senare år. Förutom ett gemensamt system för uppföljnng lyfter skolchefen fram en nära dalog mellan skola och kommunhus som ännu en vktg grundsten arbetet. Kvaltetshöjande åtgärder är en annan aktuell fråga. Sofa Henderup Larsson, utbldnngschef för grund- och grundsärskolan Trelleborgs kommun, ser kvaltetsarbetet skolan som själva navet för att htta en tydlg struktur, utvecklng och rktnng framåt. En framgångsfaktor, enlgt Joakm Östlng, grundskolechef Huddnge, är att alla medarbetare en skola, oavsett uppgft, ska kunna se sn egen arbetsnsats ett större perspektv. Varje klass och skola har en egen resa att göra. En vktg uppgft för alla skolchefer är därför att koppla samman dessa resor tll vad grundskoleförvaltnngen vll uppnå och även tll kommunens övergrpande mål. Läs mer om detta och mycket mer, nne tdnngen. Välkommen tll ett nytt nummer av Framtdens Karrär Grundskollärare! 4 Tdga nsatser och dalog gör skllnad Fånga upp nnan det gått för långt. Och lärarnas svar på hur kvalteten grundskolan kan höjas. 4 Lärarlyftet II bör permanentas och tllgänglggöras för fler 5 To skolorgansatoner har blvt en Göteborg Målet är en lkvärdg skola. 6 Expertresurs för alla svenska skolor Specalpedagogska skolmyndgheten ger stöd på alla nvåer. 6 Dgtala övnngar underlättar spanskan 9 Kvaltetsarbete är navet en förändrng Vktgare våga försöka än göra rätt hela tden. 9 Danska skolor långt framme med dgtala läromedel Sverge har t-nfrastrukturen. Nu krävs den pedagogska påbyggnaden. 10 I Södertälje är undervsnngens kvaltet fokus 10 Guldäpplet för dgtalserng Ledarskap och engagemang ngjuter mod lärarna. 11 Rankngen är vktg för skolans utvecklng Får gång samtal om styrkor och förbättrngar hela landet. 12 Många lärare kan tänka sg att arbeta på mndre ort Skolan fyller här en ännu mer central funkton samhället. 12 Plotskolor utvecklar framtdens läromedel Testa och få hjälp med dgtala läromedel först av alla. 14 Frskolor och kommunala skolor nget motsatsförhållande Skolan kräver mycket resurser och här kan frskolorna spela en vktg roll. 14 Framgångsrk elevhälsa kräver samverkan och uppföljnng 15 Undersöknng: Bra lön och gott ledarskap topp 15 Grundskollärarnas råd tll nya rksdagen Resurser tll barn med särsklda behov och klass-storlek toppar undersöknngen. Löner och staten som huvudman kommer också på tal. Presenterade skolor, företag och kommuner 18 Statens mederåd 19 Göteborgs stad 20 Huddnge kommun 21 Södertälje kommun 22 Täby Frskola 22 Mora kommun 23 Kunskapsskolan 24 Tyresö kommun 25 Skövde kommun 25 Salems kommun 26 Upplands-Bro kommun 26 Vmmerby kommun 27 Gävle kommun 28 Båstads kommun 29 Sandvkens kommun 29 Trelleborgs kommun 30 Luleå kommun 30 Malmö stad 31 Clockwork Skolbemannng Framtdens Karrär Grundskollärare är producerad av NextMeda. Tdnngen fnns även på: SKRIBENTER Sandra Ahlqvst, Jeanette Bergenstav, Anette Bodnger Larsson, Mats Fahlgren, Crstna Lefland, Maranne Sjöberg, Annka Whlborg FOTOGRAFER Patrk Bergenstav, Emma Engström, Gonzalo Irgoyen, Sara Lansgren, Staffan Larsson, Kmmo Lundahl, Johan Marklund, Danel Nestor, Mette Ottosson, Ulrch Schulte, Pernlla Wahlman, Vveka Österman GRAFISK FORM Stellan Stål OMSLAGSFOTO Johan Marklund TRYCK BOLD Prntng/DNEX Tryckeret ANNONSFÖRSÄLJNING NextMeda Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: , E-post: nfo@nextmeda.se FÖR MER INFORMATION OM FRAMTIDENS KARRIÄR GRUNDSKOLLÄRARE, VAR VÄNLIG KONTAKTA: NextMeda, Tel: E-post: nfo@nextmeda.se LÄS MER PÅ Upptäck natur och samhälle med Geoskolan! Utveckla elevernas dgtala kompetens med utgångspunkt geograf sk nformaton. Här får du som lärare tllgång tll ett kostnadsfrtt undervsnngsstöd som kan användas de fl esta ämnen. Geoskolan ger dg lektonsförslag och en kartapplkaton med data från fl era myndgheter.

4 4 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2019 Tdga nsatser och dalog gör skllnad Behörga lärare, tdgare nsatser för elever med svårgheter samt mer resurser tll verksamheten. Det är vad lärarna själva anser vara vktgast för att höja kvalteten grundskolan enlgt en ny undersöknng från Framtdens Karrär Grundskollärare. KVALITETEN I GRUNDSKOLAN TEXT ANETTE BODINGER LARSSON Tdga nsatser skolan är ett område där Tyresö, en av Sverges bästa skolkommuner, gjort en hel del. V har ett tydlgt och gemensamt system för hur v kan följa upp och kvaltetssäkra elevernas kunskapsutvecklng där lärarna bedömer eleverna fyra gånger per läsår. Syftet är att skapa en kartläggnng på skolnvå så att rektorerna ser hur det ser ut på just deras skola, både vad gäller klasser och ämnen, säger Johan Ahlkvst, skolchef för grundskolan Tyresö. Resultatet av sammanställnngen lgger sedan tll grund för daloger mellan kommunens skollednng och rektorerna på varje skola, även det vd fyra olka tllfällen per år. Det gäller att ha koll på elevernas resultat men för oss är det dalogen med varje skola Johan Ahlkvst, skolchef för grundskolan Tyresö. som är den vktga, eftersom det är här v får fram en analys och kan prortera nsatser. Fångar upp och åtgärdar Han berättar om ett konkret exempel där en resultatsammanställnng vsade att nästan samtlga elever en av kommunens sjundeklasser hade alldeles för låga kunskaper engelska. Det ledde tll stärkta nsatser klassen men även tll att skolan, varfrån merparten av eleverna kom, kontaktades. Tack vare resultatsammanställnngen kunde v fånga upp och åtgärda stuatonen nnan det gått för långt. Johan Ahlkvst påpekar att om skolans eget arbete nte skulle leda tll önskad resultatförbättrng, fnns alltd hjälp att tllgå. VAD ÄR VIKTIGAST FÖR ATT HÖJA KVALITETEN I GRUNDSKOLAN? Vlka faktorer är vktgast för att höja kvalteten grundskolan? (Ange gärna flera) % 67% Tdgare nsatser för elever med svårgheter 2 Lugn och ro klassrummet, bättre arbetsklmat 3 Mer td för undervsnng 4 Behörga lärare 5 Mndre klasser 64% 60% 60% 59% 51% 6 Mer resurser tll verksamheten 7 Bättre arbetsmljö 8 Kollegalt lärande 9 Förstatlgande av skolan 10 Möjlghet tll kompetensutvecklng 11 Förbättrad och lättolkad läroplan 12 Annat 41% 41% 38% 34% 6% Ingen skola ska känna sg ensam sn problematk. Om skolan nte httar lösnngarna själv ska man söka hjälp på huvudmannanvå, fastslår Johan Ahlkvst. Lärarlyftet II bör permanentas och tllgänglggöras för fler Lärarlyftet II, som ger lärare en möjlghet att skaffa sg behörghet fler ämnen, är en statlg satsnng som fått krtk, nte mnst för de ekonomska vllkoren för de lärare som deltar. Lärarnas Rksförbund tycker dock att Lärarlyftet är en välbehövlg och genomtänkt satsnng som bör permanentas. LÄRARLYFTET II TEXT ANNIKA WIHLBORG Lärarlyftets andra omgång, som pågår nu, rktar sg tll anställda lärare med lärarexamen som undervsar ett ämne de saknar behörghet för. Tanken är att Lärarlyftet II ska bdra tll att fler legtmerade lärare blr behörga för den undervsnng de faktskt bedrver. Lärarlyftet är en etablerad och välkänd satsnng som bör permanentas för att kunna erbjuda lärare en långsktg och strukturerad fortbldnngssatsnng för ökad behörghet. Förutsättnngarna för att delta Lärarlyftets andra omgång skljer sg dock från det första Lärarlyftet då lärare som studerade på deltd kunde behålla åtto procent av sn lön. Nu kan arbetsgvaren stället söka statsbdrag hos Skolverket för att stödja lärarens medverkan lärarlyftet, säger Lärarnas Rksförbunds förbundsordförande Åsa Fahlén. Fortbldnng på betald arbetstd De förändrade ekonomska förutsättnngarna kombnaton med den Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas Rksförbund. Foto: Rkard Westman DEN HÄR FORTBILD- NINGEN bör äga rum på betald arbetstd, precs som hos många arbetsgvare den prvata sektorn generella lärarbrsten gör att många huvudmän nte vll släppa sna lärare och låta dem fortblda sg va Lärarlyftet II, även om det skulle ske på 25 eller 50 procent. För den ensklda läraren nnebär att delta Lärarlyftet II ofta ett nkomstbortfall. V anser stället att den här fortbldnngen bör äga rum på betald arbetstd, precs som hos många arbetsgvare den prvata sektorn. Lärare ska nte behöva förlora pengar på att genomgå fortbldnng, säger Åsa Fahlén. Statlg satsnng behövs Hon anser nte att det behövs någon ytterlgare utrednng för att permanenta Lärarlyftet II; det fnns tllräcklgt med beprövad erfarenhet och utrednngsunderlag. Man bör nu snarare kombnera det bästa från Lärarlyftets första och andra omgång. Att Lärarlyftet II är en statlg satsnng tyder på att det fnns ett ökat behov av ett statlgt ansvar för skolan. I dagsläget avgörs lärares möjlgheter att delta Lärarlyftet II mångt och mycket av vlken kommun de råkar arbeta, snarare än hur det verklga behovet av behörga lärare olka ämnen ser ut. Det är bara staten som kan klva n och garantera att samtlga lärare erbjuds lkvärdga möjlgheter tll strukturerad fortbldnng, säger Åsa Fahlén.

5 Framtdens Karrär Grundskollärare februar To skolorgansatoner har blvt en Göteborg Göteborg ska få en lkvärdg grundskola, det är målet för den nya organsatonen från 1 jul fjol. Bengt Randén leder stadens centrala grundskoleförvaltnng som tagt över från de to stadsdelarna. LIKVÄRDIG SKOLA TEXT MATS FAHLGREN Det fnns en bred poltsk enghet bakom omorgansatonen, som baserades på en gedgen skolutrednng. Den kombnatonen ger oss goda förutsättnngar att drva en postv utvecklng, säger Bengt Randén, grundskolechef Göteborgs stad. Foto: Jula Sjöberg En totalt omöjlg fråga att svara på, ändå måste det vara en självklar målsättnng, säger Bengt Randén. Han påpekar att många faktorer lgger utanför hans påverkan: det fra VAD VI KAN göra är att se tll att v har bra skolor överallt. Och grunden handlar det om duktga lärare och duktga rektorer Nu fördelar v pengarna lka över staden, utfrån en enda resursfördelnngsmodell, stället för som tdgare to olka. Så redan nu behandlar v eleverna mer lkvärdgt, säger Bengt Randén. Han är förskolelärare grunden och har tdgare vart utbldnngschef på Göteborgsregonens kommunalförbund (GR) och skolchef Partlle kommun. Nu basar han för den nya förvaltnngen och dess 150 skolor, elever, medarbetare och en budget på 7,4 mljarder kronor. En nyordnng är att Bengt Randén träffar alla de 180 rektorerna en gång månaden. V kallar det Rektorsverkstad, där v har fokus på lednng av lärandet, både för rektorer och lärare. V jobbar konkret tllsammans, nte bara lyssnar på föreläsnngar, säger Bengt Randén. Nästa år nrättar Göteborg också en egen Rektorsakadem, för kompetensutvecklng olka steg. I början har v mycket fokus på rektorerna, eftersom de spelar så stor roll för en skolas utvecklng, särsklt skolor som har de största utmanngarna. Men gvetvs ska alla medarbetare få kompetensutvecklng. Självklar målsättnng Göteborg är en kraftgt segregerad stad, med mycket stora skllnader studeresultat mellan de to stadsdelarna. När kan målet en lkvärdg skola vara uppnått? skolvalet, hur staden utvecklas byggandet och mycket annat. Vad v kan göra är att se tll att v har bra skolor överallt. Och grunden handlar det om duktga lärare och duktga rektorer. Precs som rkspoltken har Göteborgs stad ett knepgt poltskt läge och det är ännu oklart hur stora resurser skolan får budgeten för 2019, men Bengt Randén är säker på att det blr en öknng. V har ett bra läge nför 2019, med satsnngar nte mnsknngar! Ny som FOTO: JOHNÉR lärare? Då är Lärarnas Rksförbund förbundet för dg! V är det nära förbundet som fnns för dg när och där du behöver oss. Hos oss får du tps och råd när du ska söka jobb, när du vll ha lönestatstk, när du behöver hjälp med anställnngsavtal och mycket annat. Mssa nte heller alla de andra lönsamma förmåner och rabatter du får som medlem: LR.se/medlemsförmåner Och det bästa av allt, det kostar dg bara 100 kronor under hela dtt första år från examen. Är du nte medlem, bl det! LR.se/blmedlem

6 6 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2019 Expertresurs för samtlga svenska skolor Specalpedagogska skolmyndgheten, SPSM, arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktonsförmåga ska få förutsättnngar att nå målen för sn utbldnng. SPSM:s experts fungerar som ett vktgt komplement och stöd tll skolornas specalpedagogska verksamhet. SPECIALPEDAGOGIK TEXT ANNIKA WIHLBORG VÅRT STÖD FINNS både på kommunnvå, skolnvå och ndvdnvå Fredrk Malmberg, generaldrektör på Specalpedagogska skolmyndgheten. Foto: Olle Melkerhed SPSM är en specalpedagogsk resurs för samtlga skolor Sverge. V erbjuder specalpedagogskt stöd, undervsnng specalskolor, tllgänglga läromedel och statsbdrag. Vårt stöd fnns både på kommunnvå, skolnvå och ndvdnvå, säger Fredrk Malmberg, generaldrektör på Specalpedagogska skolmyndgheten. På Specalpedagogska skolmyndgheten samlas experts krng undervsnng för ndvder med exempelvs hörselnedsättnng, dövblndhet eller andra specfka funktonsnedsättnngar. Stöd erbjuds även på organsatorsk nvå, nte mnst för skolor som behöver stöttnng arbetet med att skapa en fungerande struktur för stt specalpedagogska arbete. Satsar på stöd för elever med språkstörnngar Varje år har v drygt uppdrag från skolor och verksamheter runt om Sverge som handlar om stöd och rådgvnng krng specalpedagogska frågor. Det är ett tecken på att vår experts verklgen är efterfrågad. Jag vll gärna uppmana fler skolor att kontakta oss och använda oss som ett bollplank stt förebyggande specalpedagogska arbete, säger Fredrk Malmberg. Det senaste året har SPSM fokuserat lte extra på att erbjuda stöd för elever med språkstörnngar. Förebyggande och reaktvt arbete med nrktnng mot skolfrånvaro kopplat tll psyksk ohälsa är ytterlgare ett område där man lägger lte extra resurser för tllfället. V är redan dagsläget lättllgänglga, nte mnst va vår tjänst Fråga en rådgvare, dt skolor kan rnga för att få råd och tps. Eftersom vår ambton är att nå ut tll fler skolor som verklgen är stort behov av vårt stöd satsar v nu på att bl ännu mer lättllgänglga, bland annat genom att stärka det lokala arbetet byggd på analyser av våra tjugo lokalkontor runtom landet om vlket stöd skol-sverge behöver. I vår planerar v även att arrangera skolchefsdaloger tllsammans med Skolverket och Skolnspektonen för att kartlägga hur behovet av vårt stöd ser ut olka län, säger Fredrk Malmberg. Dgtala övnngar underlättar spanskan Färre böcker att hålla reda på, bättre koll på elevernas utvecklng och snabbare återkopplng. Det fnns många fördelar med dgtala läromedel. På Vktor Rydbergs skola Vasastan testas nu dgtala övnngsböcker spanska. DIGITALA LÄROMEDEL TEXT CRISTINA LEIFLAND Krstn Tossavanen, lärare spanska och musk på Vktor Rydbergs skola Vasastan. Det var under en lärarkväll hos Sanoma Utbldnng som Krstn Tossavanen, lärare spanska och musk på Vktor Rydbergs skola Vasastan, och en kollega upptäckte det nya dgtala läromedlet spanska, Qué ben!. Det var då helt nytt och Vktor Rydbergs skola Vasastan är sedan termnsstarten höstas testskola för övnngs boken. Efter en termns erfarenheter konstaterar Krstn att dgtala läromedel har många fördelar jämfört med de tradtonella fysska övnngsböckerna. Krstn tycker att Qué ben! är mycket användarvänlgt och har en utmärkt lärarhandlednng. Största fördelen är kanske att man som lärare har mycket bättre överskt över de ensklda elevernas utvecklng och snabbare kan fånga FOKUS ÄR PÅ förmågorna som v jobbar med och uppgfterna är nära kopplade tll läroplanen, vlket är en trygghet för oss lärare upp dem som halkat efter eller har andra svårgheter, menar hon. Jag ser tydlgt hur varje enskld elev jobbar och kan ge snabb återkopplng. Fokus är på förmågorna som v jobbar med och uppgfterna är nära kopplade tll läroplanen, vlket är en trygghet för oss lärare. Både elever och lärare sparar också td genom att många uppgfter är självrättande. Tllgänglgt överallt En stor fördel för eleverna är att de slpper att komma håg de fysska böckerna. Många tycker att det är väldgt skönt. Qué ben! fnns tllgänglgt överallt och då är det mycket större chans att alla gör sna läxor och andra övnngar, säger Krstn Tossavanen. Hon vll också lyfta fram den bredare kunskap om hur man använder en dator som dgtala läromedel ger. Många tror att datorkunskap är en medfödd förmåga hos dagens ungdomar. Men deras färdgheter är ofta ganska begränsade tll spel och socala meder. Genom dgtala läromedel lär de sg att skapa dokument, mejla, navgera och htta ny kunskap. Samt nte mnst att vara källkrtska. Allt detta är ovärderlgt deras fortsatta studer och yrkeslv.

7 Lka fast olka Hos Lber får du lka påltlgt nnehåll oavsett vlken förpacknng du väljer. V förädlar déer, forsknng och kunskap tll läromedel av högsta kvaltet, både tryckt och dgtalt format. Testa Lber Dgtal på lber.se/lberdgtal kundservce.lber@lber.se Tel ÅK 4-9

8 Tycker du också att alla ska nå målen med sn utbldnng? Det är så häftgt att se elevernas utvecklng och glädjen att lära sg. Krstna Lndholm, lärare på specalskola Lljedal Communcaton AB Specalpedagogska skolmyndgheten erbjuder menngsfulla, ntressanta och utvecklande arbetsuppgfter en stmulerande mljö. Hos oss får du arbeta för allas lka värde en organsaton där delaktghet och engagerade medarbetare värderas högt. Våra arbetsplatser är tllgänglghetsanpassade med bland annat tllgång tll hörselslngor, tolk och synanpassnng. V tycker det är vktgt att ha medarbetare som mår bra och satsar därför mycket på frskvård och kompetensutvecklng. utredare, elevassstenter, rektorer, psykologer och andra experter har samma vktga uppdrag och mål: V jobbar för att alla förskolan, skolan och vuxenutbldnng ska få möjlghet att utvecklas och nå målen för sn utbldnng oavsett funktonsförmåga. Vll du bdra tll Sverges största kunskapsbank nom specalpedagogk? På fnns mer nformaton om vad v erbjuder. Myndgheten har tolvhundra medarbetare och verksamhet över hela landet. Specalpedagoger, lärare, Telefon Texttelefon

9 Framtdens Karrär Grundskollärare februar Kvaltetsarbete är navet en förändrng Kvaltetsarbete är vktgt för en skola, det är själva navet för att htta en tydlg struktur, utvecklng och rktnng framåt, säger Sofa Henderup Larsson, utbldnngschef för grund- och grundsärskolan Trelleborgs kommun. KVALITETSARBETE TEXT ANETTE BODINGER LARSSON Sofa Henderup Larsson är förhållandevs ny på posten som utbldnngschef för grund- och grundsärskolan Trelleborg. Hon kommer närmast från en tjänst som rektor på Södervångskolan Vellnge där hon förra året utsågs tll Årets Yrkesperson av kommunens Rotaryklubbar. Utmärkelsen fck hon för att ha stmulerat elever, lärare och annan skolpersonal så att skolan gjorde den mest framgångsrka kvaltetsförbättrngen landet bland alla de skolor som granskats av det externa företaget Q-steps. Nu är sktet nställt på att ta skolorna Trelleborgs kommun på en lknande kvaltetsresa. VI MÅSTE SKAPA kulturer där det är vktgare att våga göra saker och försöka än att göra rätt hela tden Det grundläggande arbetet är detsamma, oavsett om det handlar om en skola eller många. Mycket handlar om att kartlägga rätt saker, fokusera på ett område taget och utveckla det så att arbete som görs åstadkommer förändrng hela organsatonen, säger Sofa Henderup Larsson. Uthållghet Här gäller det dock att ha tålamod, för att förändra verksamheter tar td. Forsknng vsar att förändrngar genomsntt tar sju tll åtta år nnan de är mplementerade fullt ut. Därför är det vktgt att nte byta nrktnng för ofta, utan ägna ett antal år att lägga all kraft och utvecklng på det område som valts ut. Hon påpekar att väntan på förändrng kan kännas lång, men de första åren processen är gengäld de mest spännande. Det är ju då man verklgen stter tllsammans, kartlägger nuläget och dskuterar olka strateger. När v vågar ttta på var v faktskt befnner oss, vad v behöver och vlken kompetensutvecklng som behövs, det är då v kan åstadkomma förändrng på rktgt. Att ändra en sak taget och sedan se effekterna gör att arbetet blr allt rolgare med tden. Tre grundpelare för ett lyckat kvaltetsarbete är enlgt Sofa Henderup Larsson organsaton, delaktghet och systematk. Vktgt är att planera, genomföra och följa upp tllsammans. Lkaså att det får lov att vara en mnuseffekt bland. V måste skapa kulturer där det är vktgare att våga göra saker Sofa Henderup Larsson, utbldnngschef för grund- och grundsärskolan Trelleborg. och försöka än att göra rätt hela tden. Om avstämnngar vsar att den valda vägen nte är den rätta går det alltd att göra ett omtag och htta en rktnng som bättre överensstämmer med målblden. Danska skolor långt fram användnngen av dgtala läromedel Den svenska skolan lgger långt framme när det gäller nvesterngar dgtal teknk. Men för användnng av dgtala läromedel undervsnngen ser blden lte annorlunda ut. I Danmark har man där kommt betydlgt längre. DIGITALISERING I DANMARK TEXT ANETTE BODINGER LARSSON EduLab har levererat dgtal matematk tll grundskolor Danmark sedan Sedan en td tllbaka fnns deras verktyg, Matematkportalen, även tllgänglg för svenska skolor. Utgångspunkten har från första början vart att göra matematkmateralet lättllgänglgt för både lärare och elever. Vår grundflosof är att verktyget ska ge frhet tll att dfferentera undervsnngen och göra läraren ännu bättre på stt arbete. En stor fördel är att systemet är adaptvt, så att varje elev utmanas på sn nvå, samtdgt som kunskaperna fördjupas och breddas. Det gör att varje elev kan lyckas med matematk, säger företagets grundare, Kasper Holst Hansen. Han berättar att nköpsfördelnngen mellan dgtala och analoga läromedel tll den danska skolan numera är 50/50 en följd av den danska statens kraftfulla nvesterng dgtala läromedel. Kasper Holst Hansen, grundare av EduLab. Under satsades 500 mljoner danska kronor på t, varav merparten gck tll dgtala lärverktyg. En satsnng som mottagts väl, nte mnst av eleverna som använder Matematkportalen. Under förra läsåret besvarades 300 mljoner matematska uppgfter vår portal. Det motsvarar to uppgfter sekunden, dygnet runt, året om. Då ska man veta att crka 50 procent är frvllga uppgfter som alltså nte har getts av läraren utan som eleverna tagt tu med helt frvllgt. Lknande utvecklng Det goda mottagandet, menar Kasper Holst Hansen, hänger hop med att eleverna fnner nöje att arbeta med verktyget och att uppgfterna kan lösas va både mobl och dator. Eleverna har bokstavlgen matematkuppgfterna fckan och kan arbeta med dem stort sett var och när som helst. Men Matematkportalen står nte för sg själv utan ska ngå lärarens plan för undervsnng. En stor fördel är att lärarna kan ägna mer td åt den ensklda eleven. De behöver nte lägga td på att htta en nvå på sn undervsnng som ska passa hela gruppen samtdgt. Om fem år är han övertygad om att de dgtala läromedlen vunnt mark även Sverge. Den dgtala t-nvesterngen form av nfrastruktur och hårdvara är redan avklarad. Nu hoppas jag att fler svenska skollednngar nser teknkens möjlgheter och vågar prova dgtala läroverktyg på allvar, avslutar Kasper Holst Hansen.

10 10 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2019 I Södertälje är undervsnngens kvaltet fokus Monca Sonde, utbldnngsdrektör Södertälje, har ett tydlgt uppdrag att stärka kvalteten utbldnngen och förbättra elevernas resultat. Arbetet är ständgt pågående och framgångsrkt. V arbetar hårt, systematskt, strukturerat och forsknngsbaserat med tydlgt fokus på kvaltet undervsnngen. LEDARSKAP TEXT CRISTINA LEIFLAND Monca Sonde har ansvar för kommunens samtlga förskolor, grundskolor, grundsärskolor, gymnaser och vuxenutbldnng. Det är ett stort uppdrag, men uppgften är glasklar. Det fnns en stark samsyn mellan poltker, tjänstemän och skolan. Allt v gör ska syfta tll att stärka undervsnngen, säger hon. I kommunen fnns 19 grundskolor och fyra grundsärskolor med totalt crka elever. Under de senaste åtta åren har elevernas resultat kontnuerlgt förbättrats och det fnns flera faktorer som lgger bakom framgångarna. Det handlar om att stärka och utveckla rektorers ledarskap och att de verklgen har fokus på stt pedagogska uppdrag. De ska vara nära undervsnngen, så att de kan se och stötta sna VI KAN PRATA hjäl oss om förbättrngar och nya metoder, men de är bara ntressanta om de leder tll konkreta, förbättrade arbetssätt lärare och säkra hur det går. En annan framgångsfaktor är att utveckla ett kollegalt lärande, både för lärare och för skolledare. Där är bland annat utvecklngslärarna en central del. Monca Sonde, utbldnngsdrektör Södertälje. Foto: Ulrch Schulte V har åtta särsklt skcklga, centralt anställda utvecklngslärare, som har rktade uppdrag och som samarbetar med olka skolor och jobbar drekt undervsnngen tllsammans med de ordnare lärarna. Det är en gedgen, praktknära kompetensutvecklng och det är vktgt att den är konkret, berättar Monca Sonde. Konkreta arbetssätt Regelbundna kompetensutvecklngsdagar för alla lärare grundskolan är ett annat nslag. Här, lksom med annat Södertäljes modell, är tonvkten på konkreta arbetssätt, som kan omsättas den daglga undervsnngen och som hänger hop med skolornas nterna utvecklngsarbete. Det gäller allt v gör det ska nte stanna vd en massa ord. V kan prata hjäl oss om förbättrngar och nya metoder, men de är bara ntressanta om de leder tll konkreta, förbättrade arbetssätt. Uppföljnngar och utvärderngar blr helt centrala nslag allt förändrngsarbete, säger hon. Uppföljnng nnebär att v letar efter spår och bevs på att v är på rätt väg och att det syns undervsnngen hos eleverna. Detta är något som verklgen särskljer Södertälje. Ett konkret exempel är att lärare flmar sn undervsnng och analyserar materalet tllsammans med kollegor. Lkvärdghet Södertälje är en av Sverges mest mångkulturella kommuner och Monca Sonde har en tydlg målsättnng kommunen ska bl Svergeledande när det gäller att utveckla undervsnngen så att famljebakgrunden har mnskad betydelse. Att ge lärare stöd bedömnngen av elevernas kunskaper är oerhört vktgt för att v ska få en lkvärdg skola. Därför arbetar v med sambedömnng mellan skolor. Dgtala lärverktyg kan vara bra men bara när undervsnng och lärande gynnas; dgtalserng är nte ett mål sg. Det är lka vktgt att medvetet kunna välja bort dgtala verktyg vssa moment, som att aktvt välja dem. Skolan Sverge står nför många utmanngar. Monca Sonde framhåller att genom att ta tll sg forsknng om framgångsfaktorer och att fokusera, prortera och konkretsera arbetet kan man göra skllnad för varje elev. Det är fantastskt att få vara en del av kraften kommunen. Jag är stolt varje dag, men bland också förtvvlad. Det fnns fortfarande mycket som behöver förbättras. Men den dagen man nte längre är engagerad och bekymrad är det väl dags att sluta. Det främjar skolans dgtalserng Varje år delas Guldäpplet ut, ett lärarstpendum som belyser lärares engagemang för och arbete med dgtalserng. Amele Wahlström, rektor på Rudsskolan Karlstad, tlldelades årets prs för att hon som rektor vsat prov på ledarskap som krävs för att lyckas det dgtalserngsarbete som skolan står nför. GULDÄPPLET TEXT ANNIKA WIHLBORG En av mna främsta framgångsfaktorer att leda dgtalserngsarbetet är att verklgen våga satsa, långsktgt och konsekvent. När vår skola nvolverades ett dgtalserngsprojekt som nterats av flera prvata företag bestämde v oss för att verklgen göra en gemensam och långsktg kraftsamlng. Som rektor är det vktgt att våga staka ut rktnngen, vsa att dgtalserngsarbetet är vktgt och vara tydlg med att kontnuerlgt kommuncera den övergrpande vsonen, säger Amele Wahlström. Goda exempel främjar lärande Att lyfta fram goda exempel bland lärarna och därgenom främja kollegalt lärande när det gäller dgtalserng är ytterlgare en framgångsfaktor för Amele Wahlström. Det är vktgt att uppmärksamma och tllvarata all den dgtala kompetens som fnns bland lärarna genom att skapa en kultur där lärarna ges möjlghet att föra vdare sna dgtala erfarenheter tll varandra. Jag tror också Amele Wahlström. mycket på att ngjuta mod lärarna genom att uppmuntra dem att våga prova sg fram med olka dgtala verktyg. Vktgast av allt är förmodlgen mtt genuna engagemang för dgtalserngen av skolan. Jag brnner verklgen för det här, vlket förhoppnngsvs har smttat av sg på lärarna, säger hon.

11 Framtdens Karrär Grundskollärare februar Rankngen är vktg för skolans utvecklng Lärarförbundet utser sedan sjutton år tllbaka Sverges bästa skolkommun. Rankngen sätter fokus på kommunernas vktga roll som huvudmän för skolan. ÅRETS SKOLKOMMUN 2018 TEXT ANNIKA WIHLBORG Vår rankng har under många år bdragt tll att få gång lokala samtal krng styrkor och förbättrngsåtgärder kommuner runtom landet. Lärares förutsättnngar är centrala för elevernas BÄSTA SKOLKOMMUN sätter ljuset på vad som behöver göras för att skapa en skola med hög kvaltet kunskapsutvecklng och de kommuner som arbetar medvetet med att säkra rätt förutsättnngar lyckas också Bästa skolkommun, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. Bästa skolkommun rankar nte ensklda skolor eller lärare. Istället rankas hur kommuner har satsat på sn skola, och vad de får ut utfrån 13 olka krterer. Bland annat mäts andel utbldade lärare, lärartäthet, genomsnttlgt mertvärde årskurs no, andelen elever som är godkända alla ämnen årskurs no samt resurser tll undervsnngen. Drver på satsnngar Bästa skolkommun sätter ljuset på vad som behöver göras för att skapa en skola med hög kvaltet som är lkvärdg för alla elever. Det som kännetecknar de kommuner som lyckas är att de har en gemensam målsättnng, en plan för vad som krävs för att nå dt och en konstruktv dalog om nödvändga åtgärder, säger Johanna Jaara Åstrand. Sverges bästa skolkommun är den största och bredaste rankngen stt Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: Lärarförbundet slag. Bästa skolkommun är nte bara ett verktyg för att vsa hur mycket landets 290 kommuner väljer att satsa på skolan det är också ett verktyg för att synlggöra nödvändga åtgärder. Det vktgaste är att man som kommun har koll på sn egen utvecklng och en dé om vad man vll med sn skola. Idag står tyvärr lärarbrsten vägen för varje elevs rätt att undervsas av utbldade, behörga lärare. För att fler ska vlja bl och förbl lärare behöver Sverge attraktva lärararbetsgvare som värnar om och värderar sn lärarkår överallt, säger Johanna Jaara Åstrand. BÄSTA SKOLKOMMUN 2018 Plats Kommun Poäng Vellnge Orust Vadstena Båstad Torsby Borgholm Ödeshög Pteå Karlsborg Kalmar Jag vll göra alla barn bättre på matematk. Se hur på Matematkportalen.se Matematkportalen drvs av Gleerups Kasper Holst Hansen, CEO EduLab. Foto: Egon Gade

12 12 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2019 Många lärare kan tänka sg att arbeta på mndre ort 87 procent av grundskollärarna kan tänka sg att arbeta på en mndre ort. Bra lön, rmlg arbetsbelastnng, bra arbetskamrater och en bra arbetsmljö är de vktgaste faktorerna som kan öka ntresset för att arbeta på en mndre ort. Det framgår av Framtdens Karrär Grundskollärares undersöknng bland ett slumpmässgt urval av lärare runtom Sverge. ARBETA PÅ MINDRE ORT TEXT ANNIKA WIHLBORG Det är verklgen glädjande och tll vss del även överraskande att så många grundskollärare kan tänka sg att arbeta på en mndre ort. Samtdgt avspeglas nte undersöknngsresultatet vår kommun eftersom det för vår del snarare blvt svårare att rekrytera lärare tll små skolor på våra mndre orter, säger Pa Ehrnlund Bengtsson, verksamhetschef för grundskola på Barn- och utbldnngsförvaltnngen Vmmerby kommun. Att bra lön, rmlg arbetsbelastnng, bra arbetskamrater och en bra arbetsmljö rankades högst vad gäller faktorer som kan öka lärarnas ntresse för att arbeta på en mndre ort är, enlgt KAN DU TÄNKA DIG ATT ARBETA PÅ EN MINDRE ORT? Ja Nej 12% 88% Pa Ehrnlund Bengtsson, nte särsklt förvånande. Det är nog faktorer som är vktga för de allra flesta grundskollärare, oavsett om de arbetar på en mndre, medelstor eller stor ort. En av de främsta EN AV DE främsta fördelarna med att jobba på en mndre ort är att man har en nära samverkan med sna kollegor fördelarna med att jobba på en mndre ort är att man har en nära samverkan med sna kollegor. Antalet medarbetare är allmänhet färre på skolor på mndre orter, vlket gör det naturlgt med ett nära samarbete och att man som lärare hjälper tll där det behövs som mest, säger Pa Ehrnlund Bengtsson. Arbeta nära skollednngen Ytterlgare en fördel med att arbeta på en mndre ort är, enlgt Pa Ehrnlund Bengtsson, att man som lärare ofta har goda möjlgheter att påverka verksam- Pa Ehrnlund Bengtsson, verksamhetschef för grundskola på Barn- och utbldnngsförvaltnngen Vmmerby kommun. heten, att man är nära skollednngen och att man verkar på en ort där skolan fyller en central funkton och där det många gånger fnns aktva föräldraförenngar. På de allra mnsta skolorna får lärarna ofta undervsa på flera nvåer samtdgt, vlket förstås ställer höga krav på dem. Samtdgt har lärare på mndre orter ofta goda möjlgheter att själva utforma sn egen undervsnng. Närheten tll naturen som ofta kan användas som klassrum uppskattas nog också av många lärare, säger Pa Ehrnlund Bengtsson. Plotskolor utvecklar framtdens läromedel Som plotskola har skolor möjlghet att vara med och utveckla och påverka utformnngen av framtdens läromedel. En av de skolor som valt att vara plotskola och testar ett nytt dgtalt läromedel för högstadets matematkundervsnng är Stenbackaskolan Asarum Karlshamns kommun. DIGITALA LÄROMEDEL Anette Persson, förstelärare matematk och NO på Stenbacka skolan. Både hon och eleverna ser flera fördelar med att använda ett dgtalt läromedel matematk. Va det dgtala läromedlet kan eleverna få ett helt annat stöd än när de enbart använder fysska läroböcker. Erbjuder mer stöd Eleverna har tllgång tll flmer, teorblock och ledtrådar som ger dem stöd. De får snabb feedback när de jobbar med uppgfter och jag kan snabbt överblcka hur det går för dem eftersom Anette Persson, förstelärare matematk och NO på Stenbacka skolan Asarum Karlshamns kommun. TEXT ANNIKA WIHLBORG Vårt samarbete med Lber nleddes när jag såg en annons Lärartdnngen där de efterlyste plotskolor som vlle vara med och utveckla ett nytt dgtalt läromedel för matematk. V har använt matematkboken XYZ vår undervsnng flera år och såg nu möjlgheten att vara en av fem skolor Sverge som fck vara med och tycka tll om utvecklngen av boken dgtalt format, säger JAG KAN ABSOLUT rekommendera andra skolor att bl plotskolor och på så sätt delta utvecklngen av nya läromedel uppgfterna blr antngen gröna, gula eller röda beroende på om de klarat av att lösa dem eller nte. Det gör sn tur att jag sparar td som jag stället kan lägga på de elever som behöver mer stöd. Eleverna uppskattar också att de alltd har tllgång tll sn dgtala mattebok, bland annat va moblen, och att de kan få hjälp av en mattelärare även när jag nte är där, säger Anette Persson. Det dgtala läromedelsstödet nnebär att även elever som nte kan få hjälp med matteläxan av sna föräldrar hemma kan få stöd och hjälp när det behövs som mest. Jag kan absolut rekommendera andra skolor att bl plotskolor och på så sätt delta utvecklngen av nya läro medel. Det är verklgen gvande att vara plotskola, eleverna känner att de gör en vktg nsats, kan påverka och att deras synpunkter räknas. V har en jättebra dalog med Lber, som är lyhörda för våra tankar och synpunkter. Jag tycker att läromedel bör utvecklas samverkan mellan lärare, elever och läromedelsutvecklare. V betraktar ju saker och tng från olka perspektv, säger Anette Persson.

13 Därför valde v Malmö! Fråga en som vet! ANGELICA ORTEGA, klasslärare Stapelbäddsskolan JENNY ESBJÖRNSDOTTER KARLSSON, förstelärare Rosengårdsskolan Malmö stad satsar på sna anställda. V har möjlghet att studera och utvecklas nom yrket. Det är en arbetsgvare som vågar tänka nytt man ser nte hnder utan möjlgheter. Vad gör du på dtt jobb? Jag är klasslärare årskurs 1 och undervsar de flesta ämnen. Jag är även med en grupp på skolan som arbetar med skolans åtaganden. Utöver detta är jag ansvarg för att leda elevrådet. Vad gör läraryrket så rolgt? Att ngen dag är den andra lk. Utbytet med elever och kollegor är något som jag tror är unkt. Jag får möjlghet att se elevernas utvecklng samtdgt som jag som lärare utvecklas hela tden. Jag får se glädjen elevernas ögon när de upptäcker att de lärt sg någontng nytt eller har fått förståelse för något som tdgare var främmande. Vlka utmanngar möter du dtt jobb? Att få tden tll att räcka tll ensklda elever varje dag. Det kan även vara en utmanng att ndvdanpassa undervsnngen, där är det mycket vktgt med kollegorna då man tllsammans kan komma fram tll vad som skulle funka för eleverna. Vad skulle du säga tll lärare som funderar på att söka jobb nom Malmö stads grundskolor? Gör det, våga satsa! Du kommer nte att ångra dg! Läraryrket är bland tufft men ett underbart yrke. Vll du ha en trygg och säker arbetsgvare så satsa på Malmö stad. Att börja på Rosengårdsskolan är det bästa jag gjort. Drvet, engagemanget och den kollegala samarbetsvljan över gränser är fantastsk. Vad gör du på dtt jobb? Jag är förstelärare och ngår just nu ett arbetslag som undervsar elever årskurs 3. Tllsammans med mna förstelärarkollegor håller jag bland annat kompetensutvecklng som ska leda tll högre måluppfyllelse på vår skola. Vad gör läraryrket så rolgt? Det är nsprerande att få göra skllnad för den ensklde eleven och att skapa en lkvärdg skola för alla. Det också en förmån att få utvecklas det daglga arbetet med elever och kollegor. Vlka utmanngar möter du dtt jobb? Vårt samhälle dag speglas av en fantastsk mångfald och så gör även våra klassrum runt om landet. Som lärare möter jag ndvder med olka behov och jag måste anpassa mn undervsnng så att den passar alla. Det är skolan som ska anpassa sg efter eleverna och nte tvärtom, det är en stor utmanng. Vad är det bästa med Rosengårdsskolan? V är ett starkt kollegum som brnner för våra elever och vår undervsnng. Alla våra elever har ett annat modersmål än svenska. Det ställer höga krav på oss pedagoger och v behöver utveckla vår undervsnng för att möta dessa behov då alla elever ska nå samma kunskapskrav. Tllsammans bestter v på Rosengårdsskolan en stor kompetens. Vår postva anda drver oss framåt att utveckla våra elever så långt det bara går. Var med och skapa varje elevs bästa skola tllsammans med 5650 kollegor Malmö stads grundskolor. Hos oss får du ett unkt pedagogskt stöd, flera möjlgheter tll karrärutvecklng och en konkurrenskraftg lön. Få svar på dna frågor och se alla ledga tjänster på malmo.se/fragaensomvet

14 14 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2019 Frskolor och kommunala skolor nget motsatsförhållande V vll komma bort från frågan om ägandeform och stället arbeta tllsammans med kommunala skolor och huvudmän krng skolutvecklng. V kan dela med oss av vår syn på utbldnng och en högkvaltatv skola, där v möter varje enskld elev, säger Fredrk Lndgren, vd för Kunskapsskolan. FRISKOLOR TEXT ANETTE BODINGER LARSSON Fredrk Lndgren, vd för Kunskapsskolan. Frskolor och kommunala skolor är nget motsatsförhållande. Det säger Fredrk Lndgren, som tycker att det är hög td att lägga den deologska debatten om huvudmannaskap åt sdan för att stället börja samverka på allvar och hjälpa varandra, skolorna emellan, så att svensk skola hela tden utvecklas. Fler och fler ser fördelarna med samverkan. Kunskapsskolan verkar redan flera olka sammanhang som tll exempel forsknngssamarbeten nom STLS och Ifous, där både frstående och kommunala huvudmän deltar, säger Fredrk Lndgren, som förutom vd för Kunskapsskolan även är styrelseledamot Frskolornas Rksförbund. Vktg roll Han påpekar att många kommuner står nför en stor demografsk utmanng att skapa fler utbldnngsplatser. Det kräver mycket resurser och här kan frskolorna spela en vktg roll. Dels för att kunna erbjuda kommunnvånarna en mångfald av kvaltatva skolor, dels för att bära en del av nvesterngsbördan med att skapa fler skolplatser. En aktuell utmanng för frskolorna, precs som för de kommunala skolorna, är lärarbrsten. Ett sätt att komma tllrätta med problemet är att hela tden se över och utveckla lärarnas arbetsmljö. Hos oss har v tll exempel förenklat planerngen och efterarbetet, mnskat admnstratonen och utvecklat elevhälsan. Men det är också vktgt att skapa karrärvägar, bra kollegalt samarbete och möjlgheter tll kompetensutvecklng för att våra medarbetare ska trvas och känna att de går framåt. Framtdens skola ser Fredrk Lndgren som en mångfald av nrktnngar. Indvdanpassad utbldnng är nyckeln tll framgång. Det är så man kan möta varje elev och få eleven att bl motverad att nå längre sn kunskapsnhämtnng. Jag tror att detta kommer att bl enklare tack vare dgtalserngen som ger oss möjlgheter att anpassa undervsnngen. Han påpekar även vkten av att ha noggranna rutner för regelbunden uppföljnng av eleverna och deras utvecklng. Täta och stöttande samtal krng lärandet skapar värdefulla relatoner som gagnar både lärare och elever. V ska skapa en god skola för alla, oavsett vem som är huvudman, säger Fredrk Lndgren. Framgångsrk elevhälsa kräver samverkan och kvaltetsuppföljnng En välfungerande elevhälsa är en vktg stödfunkton och en förutsättnng för att kunna skapa en lärmljö där både elever och skolpersonal kan trvas och må bra. Elevhälsa är en resurs som fnns där för att stötta såväl pedagoger som elever med främjande och förebyggande arbete på organsatons-, grupp- och ndvdnvå. ELEVHÄLSA TEXT ANNIKA WIHLBORG Alla på skolan har ett gemensamt uppdrag att bdra tll att skapa mljöer som främjar elevernas lärande, utvecklng och hälsa. Elevhälsa är en vktg stödfunkton för såväl elever som pedagoger och övrg skolpersonal. Elevhälsans professoner har en värdefull spetskompetens och har samtdgt ett brett främjande och förebyggande uppdrag på organsatons-, grupp- och ndvdnvå, säger Catharna Högström, chef för elevhälsa Sandvkens kommun. ELEVHÄLSA ÄR EN vktg stödfunkton för såväl elever som pedagoger och övrg skolpersonal Hon påmnner om att elevhälsan även bör fungera som en stödfunkton för skollednngen, exempelvs samband med beslutsfattande som kräver expertkompetens från skolpsykologer och skolsköterskor. Underlättar prorterng En utmanng elevhälsoarbetet är att tydlggöra uppdraget och att arbeta med det främjande och förebyggande arbetet på organsatons-, grupp- och ndvdnvå. Ytterlgare en utmanng är, enlgt Catharna Högström, att ntroducera ett systematskt kvaltetsarbete för att kunna följa upp de nsatser som genomförs. Eftersom elevhälsans uppdrag är så brett fnns det många fördelar med att tydlggöra vårt vktgaste uppdrag. Det gör det tll exempel lättare att prortera rätt och veta vad v ska fokusera på. En långsktg strategsk planerng för det främjande och förebyggande arbetet kan också underlätta. Det är också vktgt att elevhälsans utgångspunkt är det salutogena perspektvet, alltså att man utgår från frskfaktorer när man planerar elevhälsoarbetet och resonerar krng elevers lärande och hälsa. Det ngår även elevhälsans roll att hålla sg uppdaterad om de senaste forsknngsresultaten, säger Catharna Högström. Utvärdera på kommunnvå Hon betonar att mer resurser tll elevhälsan nte per automatk nnebär att arbetet blr mer effektvt. Mnst lka vktgt är att analysera arbetssätten för att komma fram tll om man får den effekt man har tänkt sg. En avgörande framgångsfaktor för elevhälsa är att htta en fungerande Catharna Högström, chef för elevhälsa Sandvkens kommun. samverkan nom elevhälsoteamet, annars är det lätt hänt att varje professon verkar stt eget stuprör. Jag tycker också att man med jämna mellanrum behöver lyfta blcken och utvärdera elevhälsoarbetet på kommunnvå och analysera skllnader och lkheter med det man ser på skolnvå, säger Catharna Högström.

15 Framtdens Karrär Grundskollärare februar Bra lön och gott ledarskap topp Bra lön, bra ledarskap samt bra team och arbetskamrater hamnar topp Framtdens Karrär Grundskollärares senaste undersöknng där 500 lärare svarat på vad anser utmärker en attraktv arbetsgvare. ATTRAKTIVA ARBETSGIVARE TEXT ANETTE BODINGER LARSSON En framgångsfaktor för att vara en attraktv arbetsgvare, menar Joakm Östlng, grundskolechef Huddnge, är att alla medarbetare en skola, oavsett uppgft, ska kunna se sn egen arbetsnsats ett större perspektv. Varje klass och skola har en egen resa att göra. En av mna främsta uppgfter som skolchef är att Joakm Östlng, grundskolechef Huddnge. Foto: Gonzalo Irgoyen koppla hop dessa resor tll vad v vll uppnå på grundskoleförvaltnngen och kommunen stort. Ett steg den rktnngen är att Huddnge sedan en td tllbaka har kommunövergrpande förstelärare som koordnerar förstelärarnas uppdrag och fungerar som länkar mellan skola och kommunhus. Dessa tjänster har ntalt vart knutna tll ämnen. I nästa steg är vår tanke att koppla på förstelärare som är tydlgare knutna tll kommunens utvalda huvudområden för skolutvecklng. Tydlg denttet och prägel En fråga som grundskoleförvaltnngen Huddnge dryftat under en td är vad som ska vara lka för alla skolor och vad som kan varera. Här behöver v hjälpas åt och tllsammans med skollednngar och lärare komma fram tll vad som ska vara koncernövergrpande och vad som ska var möjlgt att anpassa efter varje skola och för varje lärare. Inom fem år hoppas jag att varje skola har sn egen tydlga denttet och prägel samtdgt som det fnns en gemensam tråd som löper genom hela utbldnngsresan Huddnge kommun. VILKA FAKTORER KÄNNETECKNAR EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE? Vlka av följande faktorer kännetecknar en attraktv arbetsgvare nom grundskolan? (Ange gärna flera.) % Bra ledarskap/uppbacknng från rektor 2 Bra lön 80% 79% 74% 3 Bra team/arbetskamrater 71% 4 Att kunna ägna sg mer åt undervsnng 5 Bra psyksk arbetsmljö 6 Möjlghet att påverka sn arbetsstuaton 7 Mndre klasser 64% 60% 58% 57% 56% 51% 37% 34% 30% 11% 8 Bra fyssk arbetsmljö 9 Mndre admnstraton 10 Förenklad dokumentaton 11 Möjlghet tll kompetensutvecklng 12 Motverade elever 13 Flexbel arbetstd 14 Bra karrär- och utvecklngsmöjlgheter 15 Oblgatorska möten Grundskollärarnas råd tll den nya rksdagen Mer resurser tll både barn och lärare, rktlnjer för antal elever per klass, lkvärdg skola med staten som huvudman och enklare betygskrterer. Det är några av de beslut som grundskollärarna anser att den nya rksdagen ska fatta. LÄRARNAS RÅD TILL RIKSDAGEN TEXT MARIANNE SJÖBERG Ett slumpmässgt urval av grundskollärare har svarat på frågan Vlka beslut angående grundskolan anser du att den nytllsatta rksdagen ska fatta? Här redovsas en sammanfattnng av svaren. Elever med särsklda behov Nästan hälften av de tllfrågade angav att mest resurser ska läggas på elever med särsklda behov och mndre klasser. Man menar att det måste fnnas alternatv för elever som nte fungerar vanlg klass och att elevantalet per lärare blr rmlgt. Resurser ska ges så att elever som behöver stöd ska få det av utbldade och professonella pedagoger under hela skoldagen. Det fnns en rsk att utan dessa resurser får v fler elever som blr hemmasttare då skolmljön är omöjlg för dem. Det ska fnnas rktlnjer för antal elever varje klass på de olka staderna. Högre lön för lärarna Lönerna för lojala lärare med behörghet som jobbat länge behöver lyftas ordentlgt. Lärarlönerna måste komma nvå med andra yrken samhället som har lka lång utbldnng. Förutom lönerna måste det också satsas på skolans arbetsmljö och nköp av rätt och passande utbldnngsmateral. Mer pengar tll skolan där framtdens medborgare utbldas. Många ser behörga lärare som känner sg nöjda med sn arbetsstuaton som en självklarhet. Man efterlyser fler vuxna skolan som är ntresserade av att arbeta med barn och ungdomar. Förslag ges på att anställa fler asssterande pedagoger. Man ska också ge möjlghet tll fler specalpedagoger. I svaren fnns många som vll ha en lkvärdg skola för alla, oberoende av var man bor landet. Man menar att skolan återgen ska ha staten som huvudman. Betyg och admnstraton Här anser man att betyg nte bör ges förrän årskurs 6 eller 8. Betygskrtererna ska göras enklare att förstå, både för lärare som ska göra bedömnngen och för elever så att de tydlgt har klart för sg vad som krävs för att uppnå de olka målen. Admnstratonen har ökat dramatskt och arbetsbördan känns omöjlg för många lärare. Ett tydlgt önskemål är att ge lärarna mer td tll föroch efterarbete av lektoner, td tll reflektoner, samtdgt som mycket av admnstratonen kan läggas på assstenter. Mycket onödg td läggs också på möten. Lta på att lärarna gör ett bra jobb och ge dem de rätta förutsättnngarna. Foto: Ingemar Edfalk/Sverges rksdag LÄRARNAS RÅD Råd tll rksdagen angående grundskolan 1. Resurser tll barn med särsklda behov 2. Rktlnjer för antal elever per klass 3. Högre lön tll lärare 4. Lkvärdg skola med staten som huvudman 5. Enklare betygskrterer 6. Admnstratv avlastnng 7. Fler vuxna skolan

16 *Sverges bästa arbetsgvare 2017! Zest Educaton rankas på tredje plats Unversums undersöknng Sverges Bästa Arbetsgvare Detta är unkt för att vara ett företag som bemannar skola, vård och omsorg. Sverges bästa arbetsgvare fyra år rad!*

17 Är du lärare och vll ha ett välbetalt, tryggt och frtt lv? V söker fler kvalfcerade, behörga lärare såväl som obehörga och erfarna vkarer nom alla ämnesområden. V bemannar allt från enstaka dagar tll hela läsår hela landet. Välkommen tll Zest Educaton! Hos oss är det en självklarhet att du som tar hand om andra också behöver någon som tar hand om dg. På Zest sätter v vår skolpersonal främsta rummet, ger dg lön värdg dtt yrke och har som ambton att du ska få lägga mer energ på pedagogk och undervsnng och mndre på admnstraton. Kort sagt ett frtt arbetslv med uppbacknng och uppskattnng av dna chefer. ZEST ERBJUDER Branschens bästa lön kr* Stor frhet att välja arbetsplats Fortbldnng efter dna behov Tydlg arbets-/uppdragsbeskrvnng Frskvårdsbdrag på 5000 kr/år Prvat sjukvårdsförsäkrng *Avser behörga lärare Regstrera dtt CV på zesteducaton.se och få det yrkeslv du vll ha! V har lärare och all övrg personal du behöver tll dn skola! Hos oss httar du drvna och skcklga lärare! Kvalfcerade, behörga lärare såväl som obehörga och mycket erfarna vkarer nom alla ämnesområden. V bemannar allt från enstaka dagar tll hela läsår hela landet. V har även personal nom elevhälsa såsom skolsköterskor, psykologer, kuratorer, specalpedagoger samt stude- och yrkesvägledare. Har du behov av ett helt elevhälsoteam skapar v ett efter dna behov och önskemål oavsett om du har behov en gång månaden eller flera dagar veckan. Läs mer om hur du hyr skolpersonal på vår hemsda! nfo@zesteducaton.se

18 18 NextMeda Statens mederåd stärker unga som medeanvändare Statens mederåd är en ung myndghet med ett vktgt uppdrag att stärka barn och unga som medvetna medeanvändare och skydda dem från skadlg medepåverkan. Myndgheten följer medeutvecklngen och utformar metodmateral och sprder nformaton för pedagoger och bblotekarer stt arbete med barn och unga. Statens mederåd tar fram materal och verktyg för pedagoger och bblotekarer rktat mot högstadum och gymnasum, men det används även på mellanstadet. Vartannat år gör v en kartläggnng där v tttar på barn och ungas medeanvändnng, 0-18 år, och vlken atttyd deras föräldrar har tll sna barns medeanvändnng. Bland annat ser v att det fnns skllnader mellan hur pojkar och flckor använder meder, men också att medeanvändnngen alltjämt går nedåt åldrarna. Därför är det vktgt att v har materal som är anpassat för det, konstaterar Helena Dal, verksamhetsansvarg för nformaton och väglednng på myndgheten. Myndgheten bldades 2011 och är därmed en relatvt ung myndghet, vars uppdrag blr allt mer angeläget och med den dgtala utvecklngen. Genom flera olka kanaler har v som målsättnng att öka mede- och nformatonskunngheten hos pedagoger och bblotekarer som arbetar med barn och unga. V får ofta förfrågnngar om materal från just dessa målgrupper. Myndgheten drver också kampanjen No Hate Speech Movement, där v arbetar förebyggande mot näthat relaterat tll sexsm, rassm och andra former av fentlghet. Bldanalys som metod Huvudspåret ett par projekt kopplat tll No Hate har vart att fokusera på blder som uttrycksmedel och bldanalys som metod. Detta har resulterat två stora metodmateral ett för att arbeta förebyggande mot propaganda och nformatonspåverkan och det andra för att arbeta för en ökad jämställdhet och förebygga sexsm. Materalet är kopplat tll kursplaner och rktas mot högstadet och gymnaset. Under 2019 kommer myndgheten även att lansera ett bldpedagogskt materal om blder som funkton relaterat tll Modern mytbldnng. Syftet är att ge unga verktygen för att kunna genomskåda och reflektera över blder och blders makt, att dentfera vlka åskter som representeras och vlka strukturer som förstärks. De mönster som upptäcks vsar på vlka normer v lever efter och ger en plattform för att arbeta mot ett mer jämställt samhälle. Vad gäller propaganda Helena Dal, verksamhetsansvarg Informaton och väglednng. Foto: Anna-Lena Ahlström Statens mederåd ska verka för att stärka barn och unga som medvetna medeanvändare och skydda dem från skadlg medepåverkan. Myndgheten ska följa medeutvecklngen när det gäller barn och unga, samt sprda nformaton och ge väglednng om barns och ungas medestuaton. statensmederad.se/nohate statensmederad.se/larommeder/mkformgdgtalutbldnng handlar det mycket om ren och skär nformatonspåverkan som utgår från en vss dramaturg och narratolog, bland hämtad från spelvärlden. MIK för mg Utöver No Hate har myndgheten lanserat ett stort mede- och nformatonskunnghetsmateral, MIK för mg, som är utformat som lektoner med ett omfattande antal övnngar, flmer och poddar som är relaterade tll demokrat, vnklade budskap och våra relatoner på nätet. Här fnns även lektoner om dold annonserng, reklam och upphovsrätt. Materalet är relaterat tll kurs- och läroplan, så att man som pedagog ska kunna knyta an tll olka ämnen och sätta dem en kontext. Ett annat delprojekt nom No Hate har vart att ta fram ett dskussonsunderlag för olka problem som unga kan råka ut för på nätet gällande jurdska aspekter vad som är laglgt respektve olaglgt. Detta fnns samlat 11 voddar flmatserade poddar om jurdk på nätet. V har ntervjuat Mårten Schultz, professor cvlrätt, och forskare och lärare vd Stockholms unverstet. Voddarna handlar om vad man har för rättgheter och skyldgheter på nätet och tar avstamp konkreta problem som elever kan stöta på, exempelvs falska nyheter, smygflmnng, mobbnng utanför skolan, kontokapnng och mycket mer. Det behövs en samsyn Myndgheten har även släppt elva snabbguder om olka socala meder, Dgtala meder på föräldrska, nom ramen för No Hate-uppdraget. Syftet med dessa är att föräldrar ska få lära sg mer om ungas dgtala vardag. Vår ngång när v gör materal är att stärka unga. Meder är närvarande dygnet runt, så det som händer nnanför skolan händer också utanför. Därför är det vktgt att v rustar även föräldrar, så att det fnns en samsyn både skolan och på hemmaplan. Tanken med detta materal är att det ska stärka skolan att även erbjuda materal för föräldrar. Föräldrar är betydelsefulla för att ge väglednng för de unga användandet av de olka plattformarna, avslutar Helena.

19 NextMeda 19 På resursstarka Önneredsskolan trvs lärarna Lv Lndahl och PM Svensson stortrvs med att jobba på Önneredsskolans högstadum Göteborg. Det är högt tak och här fnns mycket kompetens. Gemenskapen mellan kollegorna är så stark att v tll och med umgås på frtden. I ett av västra Göteborgs lugna vllakvarter med promenadavstånd tll havet, lgger Önneredsskolan. Lv Lndahl fck fast tjänst här Sedan dess har hon jobbat både som SO-lärare och specallärare, hon har jobbat med socalt utsatta elever och leder nu arbetet med elevhälsan. Att man har möjlghet att prova olka tjänster nom organsatonen är en stor fördel. Det är utvecklande och motverande. Högt tak och mycket kompetens PM Svensson är förstelärare och undervsar SO, svenska och svenska som andraspråk. Han har jobbat på skolan 20 år. Att jag trvs så bra beror tll stor del på alla härlga kollegor. Det är högt tak och det fnns mycket kompetens. V har väldgt rolgt tllsammans, säger han. Eftersom personalomsättnngen är låg har det bldats en stark grupp som förändras lagom takt. Att man jobbar både arbetslag och ämneslag gör det enkelt att utbyta nformaton och erfarenheter. Ämneslagen delar arbetsrum och arbetslagen har möte varje vecka. V lär av varandra hela tden! I skolan har man kommt överens om en struktur som alla lärare använder sg av. Det skapar en tydlghet för både elever och lärare. Varje lekton börjar och slutar på samma sätt. När eleverna kommer n klassrummet så står det på tavlan vlken td lektonen slutar, vad den ska handla om och vad syftet med lektonen är. Alla lärare gör lkadant. Det gör det också lättare att komma n rutnerna som ny pedagog. Man behöver nte uppfnna hjulet en gång tll. Samtdgt fnns det stora möjlgheter för flexbla lösnngar på skolan. Vår rektor är tllåtande och tar gärna tllvara alla goda déer som fnns hos personalen. Att hon ltar på oss lärare och låter oss göra det v är bra på, är oerhört vktgt för trvseln. Det är så ett bra lag skapas. Samtdgt har hon höga förväntnngar på oss, vlket gör att v lyfter oss, säger Lv Lndahl. talar olka språk och de bor på olka ställen. För mg som är SO-lärare är eleverna en fantastsk källa tll ny kunskap och olka perspektv. Personlgen tycker jag att jag har världens bästa jobb! Veckan före skolstart är det tradton att arbetslagen under några dagar planerar nför skolstarten samtdgt som man umgås och bygger starka lag. Lärarna umgås även på frtden. På onsdagar spelar de nnebandy och de anordnar temakvällar, om allt från Argentna tll Galapagos, på skolan. Ibland lagar de mat tllsammans hemkunskapssalen. Det är ett fantastskt gott gäng och det är lätt att komma n gemenskapen om man är ny. Så har det vart under alla våra år här. Trvseln stter väggarna. Bra lednng, tllåtande atmosfär och härlga kollegor gör att lärarna PM Svensson och Lv Lndahl stortrvs på Önneredsskolans högstadum Göteborg. Foto: Patrk Bergenstav Arbetslag med resurspersonal På Önneredsskolan har man valt ett eget sätt att jobba med elever behov av stöd. Våra nyanlända elever går nte förberedelseklasser. Istället går de vanlga klasser och har stöd på stt hemspråk av skolans anställda studehandledare. Man måste ju faktskt nte kunna svenska för att kunna lära sg matte, kem eller fysk, menar Lv Lndahl. Här fnns också en särskld studegrupp för elever med autsm. Även de hör tll vanlga klasser, men tack vare personaltätheten så fnns det stora möjlgheter tll flexbla lösnngar. Det fnns alltd möjlgheten att arbeta anpassade lokaler om någon elev behöver dra sg undan. Önneredsskolan är extremt resursstark! V har faktskt ett helt arbetslag med resurspersonal för att öka lkvärdgheten och stötta alla elever på skolan. På så vs har även lärare lätt att få stöd att möta elevers olka behov. Vår rektor har prorterat detta budgeten. Hon är specalpedagog botten och det märks. Trvseln stter väggarna PM Svensson, som är klassföreståndare, uppskattar att det fnns extra td avsatt för uppdraget samt att man är två mentorer varje klass. Han lyfter också fram eleverna som en anlednng att glädja sg över att gå tll jobbet. V har en härlg mx av elever. De kommer från olka socala grupper, de I Göteborgs grundskoleförvaltnng ngår 146 kommunala grundskolor och 41 frstående grundskolor där det går crka elever. Hela förvaltnngen har drygt medarbetare och chefer som gemensamt arbetar med att utveckla och förvalta verksamheten tll framtdens skola. På grundskoleförvaltnngen är v nnovatva gällande vår kultur, våra förhållnngssätt samt när det gäller styrnng och lednng, så att v kan stödja rektorerna på skolorna och skapa bra förutsättnngar för den pedagogska utvecklngen. Nu söker v dg som har ett stort engagemang för att tllsammans med andra medarbetare och chefer skapa en modern organsaton där v har fokus på att: öka kvalteten undervsnngen för att öka elevers lärande skapa tydlgare ansvar, styrnng och lednng för att öka elevers kunskapsresultat öka lkvärdghet mellan skolor för att alla elever ska få tllgång tll undervsnng av hög kvaltet samt kompensera för deras olka förutsättnngar. grundskoleforvaltnngen

20 20 NextMeda Lär nytt och utvecklas Huddnge Vll du arbeta en kommun där kollegalt lärande och lkvärdghet är grundläggande och där man verklgen satsar på kompetensutvecklng, fortbldnng och starka nätverk? Välkommen tll grundskolan Huddnge. Här är läraren tydlgt fokus arbetet med att utveckla och förbättra skolan. Huddnge kommun har under flera år arbetat strukturerat och strategskt med att stärka lärarrollen och ge sna lärare förutsättnngar att utvecklas sn professon. Det fnns en stark tonvkt på att skapa fora för att lärare ska kunna träffas, lära av varandra och lära nytt. De många satsnngarna på lärarna är verklgen något som gör Huddnge kommun specell. Det fnns en stark vlja hos alla att utveckla skolan och att ge lärare de verktyg de behöver. V ser också hur det ger resultat ute på skolorna, säger Henrk Ek, lärare NO, matematk och teknk på Vstaskolan. Han får medhåll av Robert Nygren, lärare drott och hälsa på Kungsklppeskolan. Många som kommer utfrån blr väldgt postvt överraskade när de ser hur tydlgt v arbetar med de här frågorna. Det är ovanlgt att kommuner har en så genomtänkt plan och organsaton för detta. Trots att grundskolan Huddnge är en stor organsaton är den nte trög, här fnns både förändrngsvlja och kontnutet, säger han. Ämneslärare träffas Det fnns flera parallella satsnngar på lärarna Huddnge kommun. Henrk och Robert är båda kommunövergrpande förstelärare, KÖF, som spelar en vktg roll arbetet med att skapa en lkvärdg skola. Det fnns en eller två kommunövergrpande förstelärare varje ämne och dessa arbetar en dag veckan med utvecklngsfrågor nom stt ämne. De kommunövergrpande förstelärarna träffar samtlga lärare stt ämne på en gemensam konferens varje år, där man arbetar efter såväl gemensamma som ämnesspecfka teman. Det är ett väldgt bra sätt att nå ut tll samtlga lärare kommunen, så att alla får träffas och dskutera vktga frågor. Inte mnst för de lärare som är ensamma om stt ämne på sn skola är det enormt värdefullt att få ta del av andras tankar och lyfta fram hur man själv tänker. Det är sådant som skapar lkvärdghet, säger Robert. Inspratonsdag En annan satsnng är Huddnge Vsar, som är en årlgen återkommande nspratonsdag med workshops, föreläsnngar och dskussonsgrupper. Alla lärare deltar och de som vll kan även hålla workhops eller föreläsa. IKT, språkutvecklng och matematk är tre generella fokusområden, som genomsyrar evenemanget. Detta är ett otrolgt bra och uppskattat forum för att lära av varandra, bygga nätverk och själv kunna bdra med eget kunnande, déer och nspraton. Både Huddnge Vsar och den centrala KÖF-konferensen är verklgen handfasta exempel på hur Huddnge kommun prorterar kollegalt lärande, fortbldnng och kompetensutvecklng, säger Henrk. För den som är nyanställd fnns ett omfattande ntroduktonsprogram, med både gemensamma föreläsnngar och semnarer och specfka satsnngar om exempelvs ledarskap klassrummet, bedömnng, systematk och lärarmljön. Alla nyanställda lärare får delta programmet, oavsett om man nyutexamnerad eller har lång erfarenhet av att undervsa. De kommunövergrpande förstelärarna håller ntroduktonen. Programmet är ett vktgt led det centrala arbetet med att skapa lkvärdghet och kollegalt lärande, menar Henrk och Robert. Många olka möjlgheter Huddnge kommun utmärker sg nte bara genom sna många satsnngar på lärare. Den är också den näst största kommunen Stockholms län och här fnns en stor varaton. Huddnge har både små och stora grundskolor och en mängd olka typer av bostadsområden. För lärare fnns det ett brett spektrum av olka möjlgheter, framhåller Robert och Henrk. Det är en dynamsk kommun där det händer mycket och v arbetar hårt med att skapa lkvärdga förutsättnngar för alla elever kommunen. Tack vare vårt tydlga fokus på lärare får v den samsyn och de redskap som behövs för att förverklga det. Barn- och utbldnngsförvaltnngen Huddnge ansvarar för förskoleverksamhet (förskola, famljedaghem och öppen förskola), skolbarnomsorg (frtdshem och öppen frtdsverksamhet), grundskola, särskola, gymnaseskola och vuxenutbldnng. Huddnge kommun Barn- och utbldnngsförvaltnngen Huddnge Tel vxl: E-post: barn-utbldnng@huddnge.se Henrk Ek, lärare NO, matematk och teknk på Vstaskolan och Robert Nygren, lärare drott och hälsa på Kungsklppeskolan. Foto: Johan Marklund

21 NextMeda 21 Unk modell ger trygghet och kvaltet För lärarna Sara Issa och Ranja Shamoun var det självklart att välja att arbeta Södertälje där de vet att det fnns stora utvecklngsmöjlgheter. Här får de jobba fokuserat med kvaltet undervsnngen, med starkt kollegalt stöd och en mljö där de verklgen kan utvecklas och göra skllnad för eleverna. Sara, som har arbetat som lågstadelärare åtta år, arbetade efter sn examen ett år en annan kommun. Men hon kände starkt att hon vlle tll Södertälje och allra helst tll Fornbackaskolan där hon själv gck som barn och tonårng. På den tden var det en 1-9-skola, dag är skolan en mångkulturell f-6-grundskola och grundsärskola. Jag trvdes så bra som elev och har väldgt fna mnnen härfrån. Det är fantastskt att få komma tllbaka rollen som lärare. Här Södertälje får jag möjlghet att göra skllnad och påverka. Det gör att jag växer mn lärarroll, säger Sara, som är klasslärare årskurs tre. Ranja blev färdg lärare för snart 2 år sedan och har sedan dess arbetat kommunen. Idag är hon ämneslärare NO, matematk, och teknk årskurs sex på Blombackaskolan. Det är så rolgt, lärorkt och gvande att arbeta här, en väldgt stöttande kultur, med stor mångfald och enormt stark sammanhållnng nom och mellan skolor. Det är lätt att trvas och man utvecklas verklgen, säger hon. Kvaltet röd tråd Båda lyfter fram att det som utmärker skolan Södertälje är ett väldgt tydlgt fokus på kvaltet undervsnngen. Det löper som en röd tråd genom hela verksamheten och är handfast och konkret. Allt arbete syftar tll att stärka resultaten, som också har förbättrats kontnuerlgt under åtta år rad. Det ger trygghet och stabltet. En del av detta är en stark tonvkt på kollegalt lärande. Lärare hjälps åt och stöttar varandra och ett vktgt led är utvecklngslärare. Dessa observerar, flmar och deltar undervsnngen under ett antal månader på varje skola för att tllsammans med den ordnare personalen reflektera över vlka områden som kan förbättras. Utvecklngslärarna arbetar Ranja Shamoun, ämneslärare NO, matematk och teknk årskurs sex på Blombackaskolan och Sara Issa, klasslärare årskurs tre på Fornbackaskolan Södertälje. Foto: Ulrch Schulte roterande på de olka skolorna utfrån deras specfka behov. Sedan tar förstelärare och skollednng över handlednngen, så att man nte tappar ny kunskap och så att alla kan ta del av den. Utvecklngslärare är ett otrolgt bra stöd som verklgen hjälper oss professonen. V förväntas hålla hög kvaltet på våra lektoner och eftersom det fnns en tydlg lnje för vad man ska uppnå är det också ett vktgt verktyg för att skapa lkvärdghet mellan skolor. Det är en ovanlg modell som verklgen fungerar, menar Ranja. Rättnng av natonella prov Ett annat område där Södertälje lgger långt fram är sambedömnng av natonella prov. Alla lågstadelärare kommunen träffas för att gemensamt rätta de natonella proven som ges årskurs tre, och ngen rättar sna egna elevers. De prov som är svårbedömda läggs en särskld hög, så att man tllsammans kan gå genom dem mer djupgående. Det är en garant för en lkvärdg bedömnng. Dessutom är det väldgt nsprerande, kul och lärorkt och något som v alla ser fram emot. Inte mnst för nya lärare är det fantastskt värdefullt, berättar Sara. Kompetensutvecklngsdagar hålls regelbundet, både på de ensklda skolorna och gemensamt för hela kommunen, och är en vktg del av det kollegala lärandet. De är ordnade som workshops snarare än föreläsnngar, för att skapa så mycket delaktghet och gemenskap som möjlgt. Sara och Ranja vll också lyfta fram att det satsas mycket på ett gott ledarskap, något som gagnar alla skolan. Rektorer får stöd att prortera och lägga fokus på rätt saker. De är väldgt närvarande verksamheten på skolan och det är öppna dörrar. Alla är med och arbetar mot samma mål, vlket underlättar vårt jobb som lärare mycket, säger Sara. Sara och Ranja menar att Södertälje är en förebld när det gäller arbetet för en högkvaltatv, lkvärdg skola och att modellen är unk. Lärare kan känna sg väldgt ensamma och utsatta. Men med den modell v har skapas en väldgt stark gemenskap mellan alla oss som arbetar skolan, oavsett vlken roll man har. Det skapar lugn, trygghet och stabltet för såväl lärare som elever. Här behöver man aldrg byta jobb för att utvecklas som lärare. Södertälje har 19 kommunala grundskolor samt fyra grundsärskolor. Alla förskolor och skolor har en gemensam modell för det systematska kvaltetsarbetet, som utgår från aktuell forsknng om vlka faktorer som skapar framgångsrka skolor. För dg som är grundskollärare fnns många spännande karrärmöjlgheter en kommun där alla omfattas av en stark gemenskap och strävar mot samma mål.

22 22 NextMeda Få bästa starten som ny lärare med traneeprogram Mötet med arbetslvet efter lärarhögskolan kan vara tufft. Täby Frskola går bräschen för att ge nya lärare en bättre start, med ett traneeprogram som ger nyutexamnerade de verktyg de behöver för att lyckas. Det är en fantastsk ntrodukton tll yrket, som verklgen ger trygghet och kunskap. Natale Wahlström, ämneslärare. Det säger Natale Wahlström, ämneslärare samhällskunskap, relgonskunskap och geograf på högstadet. Natale fck reda på det då helt nya traneeprogrammet när hon för två år sedan gck ssta termnen på lärarutbldnngen Uppsala. Hon sökte och blev antagen hård konkurrens. Det har vart otrolgt lärorkt. Stödet man får av handledare och övrga på skolan och traneegruppen är ovärderlgt och gör att man känner sg så mycket säkrare sn yrkesroll. V får ta del av mer erfarna lärares kunskap och metoder olka stader och det har v stor nytta av. Det är ju skllnad att undervsa på lågstadet jämfört med gymnaset, och man lär sg mycket av varandra, säger hon. Under traneeprogrammet, som spänner över ett läsår, arbetar deltagarna 70 procent som lärare. Övrga tden ägnas åt bland annat auskultaton, ledarskapsutbldnng och att lära sg om de olka funktonerna skolan, exempelvs elevhälsan och styrelsearbete. Gruppen består av crka fem deltagare och man träffas varje vecka för att utbyta tankar och déer. Vnst för alla Täby Frskola är lte av en ponjär med stt traneeprogram, som på kort td fått många sökande. Rektor Karn Järleby menar att programmet är en stor vnst även för Täby Frskola. De sökande är högt motverade och brnner för skolutvecklng. Äldre, erfaren personal får nya mpulser och lär sg mycket av de unga. Det är också en vnst för samhället om v genom den här typen av program kan locka fler tll läraryrket och få dem att stanna, menar hon. Natale håller med. Den här typen av satsnngar behövs verklgen. Det fnns ofta ett glapp mellan lärarutbldnngen och arbetslvet, och traneeprogrammet ger td att kombnera teor med praktk. Det ska nte förväxlas med VFU, utan är en väldgt systematsk ntrodukton tll yrket med mycket eget ansvar. Nu har jag en jättebra bas och nätverk för mn fortsatta karrär. Jag har fått börja rätt och kan dag undervsa på det sätt som jag vll. Täby Frskola omfattar sex grundskolor, från förskoleklasser tll och med högstadet och har totalt crka 920 elever. I koncernen ngår även Almaskolan, Tbble Gymnasum & Stockholms Idrottsgymnasum, vlka tllsammans drver traneeprogrammet. Fokus är på kunskapsutvecklng, och eleverna följs noga genom hela skolgången. Traneeprogrammet rktas tll lärare med högst ett års yrkeserfarenhet. Nästa grupp startar august 2019 och ansöknngstden går ut den 31 mars. Läs mer på: Karn Järleby, rektor. NextMeda Möjlgheter och varaton Mora I Mora kommun pågår ett systematskt kvaltetsarbete, med syftet att kontnuerlgt skapa möjlgheter för framsteg för såväl lärare som elever. Resultatet är en utvecklande arbetsmljö med många ntressanta karrär- och utvecklngsmöjlgheter. Mora är platsen för aktva pedagoger som trvs med stt jobb och vll vara en del av att utveckla skolan. För Lna Stckå, förstelärare matematk, var det en avgörande aspekt när hon valde att gå tllbaka tll klassrummet från stt jobb som rektor. Här har jag förmånen att både ta del av klassrummets alla utmanngar och vara delaktg många utvecklngsfrågor. Mora har en stark vlja och tradton vad gäller att ständgt förbättras, och det tlltalar mg. Dessutom har kommunen etablerat många postva stödfunktoner, såsom dgtalserngsstöd, ämneslag och studepedagoger, som tagt över vssa krnguppgfter för lärarna, så man är aldrg ensam sn yrkesroll. Systematskt kvaltetsutvecklngsarbete Satsnngarna på utvecklng genomsyrar kommunens verksamhet och märks nte mnst på dess tydlga satsnng på fortbldnngsmöjlgheter. Förutom ett långtgående samarbete med högskolan Dalarna fnns även möjlgheter att vdareutblda sg på andra lärosäten, men det görs också stora nsatser på hemmaplan. Bland annat har kommunen tllsammans med högskolan Dalarna lanserat så kallad arbetsntegrerad lärarutbldnng, där studenter kan arbeta vd Moras skolor samtdgt som de utbldar sg tll lärare. V drver ett systematskt kvaltetsarbete som kommer alla parter tll Lna Stckå, förstelärare och Inga-Lena Spansk, skolchef. Foto: Sara Lansgren gagn. Stödet från Högskolan Dalarna har mynnat ut Noretmodellen, ett lektonsupplägg vars syfte är att genom tydlghet och tllgänglghet skapa studero och motvaton för alla elever, berättar skolchefen Inga-Lena Spansk. Det fnns plats Mora Arbetet bedrvs med avstamp kommunens värdegrund alla är olka, och lka bra. Frågar man Inga-Lena är mottot en fundamental förutsättnng för att kunna ta vara på alla de kompetenser och erfarenheter som fnns nom kommunen. Mora kommun har väl fungerande skolor med skcklga lärare, skolledare och elever. En anlednng tll de goda resultaten är en medveten satsnng på engagerad och kompetent personal, kompetensutvecklng och lärarlyftssatsnngar. Det kollegala lärandet är en av de genomgrpande nsatser som bldar en röd tråd från förskola tll högskola och ett av skälen tll den höga trvseln och det goda samarbetet. Mora kommun Tel: E-post: mora.kommun@mora.se Tll syvende och sst handlar satsnngarna Mora kommun om skolutvecklng. Oavsett om man vll jobba med stora frågor eller med små, fnns en plats för alla här Mora, avslutar hon.

23 NextMeda 23 Jag har en nära relaton med elever och kollegor Hon älskar stt jobb och uppskattar den nära relatonen hon har med eleverna. Det är så bra att det fnns td avsatt för ensklda samtal varje vecka, säger Albulena Mustafa, som arbetar som förstelärare matematk på Kunskapsskolan Tumba. Albulena Mustafa, förstelärare matematk på Kunskapsskolan Tumba. Albulena Mustafa, 32, vsste tdgt att hon vlle arbeta med männskor för åtta år sedan blev hon klar med sn lärarutbldnng. Jag vll hjälpa andra att lyckas och bdra tll att förebygga olka samhällsproblem. Det kan jag göra mtt jobb, säger hon. Efter två år som lärare på en skola hemstaden Marestad flyttade hon tll Stockholm och började på Kunskapsskolan Nacka. Därefter jobbade hon på en kommunal skola och dag är hon förstelärare och undervsar matematk årskurs 7 9 på Kunskapsskolan Tumba. Där är hon dessutom handledare för elever årskurs 7. Jag tyckte om att arbeta nom den kommunala skolan, men kände att jag vlle ha större möjlghet att anpassa undervsnngen. Kunskapsskolans pedagogk handlar om att utgå från varje ndvd. Här är jag mer fr att hjälpa alla på det sätt de behöver och det passar mg, säger hon. Sätt att bygga relatoner Albulena berättar att hon uppskattar de personlga handlednngssamtalen som fnns på schemat varje vecka. Det blr ett sätt att bygga relatoner, menar hon. Jag coachar eleverna och v går genom hur de ska jobba för att nå sna Stna Myrnger-Karlsson, pedagogk- och utvecklngschef på Kunskapsskolan. Foto: Fredrk Hjerlng mål. Men bland kommer v även n på andra saker. De vågar öppna sg och mötena blr äkta. Det är en helg td, där nget stressar på. Hon tror att man kommer långt som lärare genom bra relatoner med eleverna. Det är därför jag tycker om det här arbetssättet. Det är en styrka. Sedan är det bra att v börjar och avslutar varje dag med den elevgrupp v är ansvarga för, säger Albulena. Hur ser du på att du har ett tvådelat uppdrag och både arbetar som ämneslärare och handledare? Jag har aldrg tänkt på det. Även andra skolor har ju mentorer och för mg är det en självklar del av mtt yrke att ha en grupp som jag följer på djupet. Jag skulle nog sakna det om jag bara arbetade med mtt ämne. Albulena menar att hon har utvecklats mycket som lärare under sn td på Kunskapsskolan framför allt genom det kollegala utbytet. Genom att arbeta nära sna kollegor får man nya déer och tps. V stöttar varandra och man är aldrg ensam. Vktgt med bra relatoner Kunskapsskolan fck höga resultat höstens medarbetarenkät, bland annat när det gäller trvsel och arbetsbelastnng. Vad tycker du om Kunskapsskolan som arbetsplats? Lednngen strävar alltd efter att göra verksamheten bättre. Det är kul när man ser att de jobbar för att v ska trvas. Jag är väldgt nöjd med mn egen arbetsstuaton och känner mg fr mn lärarroll. Är du kreatv fnns det möjlghet att göra mycket. I höstas blev du framröstad tll årets eldsjäl av dna elever på lärargalan Stockholm. Hur var det? Jag var helt oförberedd och trodde att de sa fel namn när de ropade upp mg, men det kändes verklgen fnt och blev ett kvtto på att jag når fram. Har du några andra karrärdrömmar som lärare? För mg har det alltd handlat om eleverna. Jag älskar att undervsa. Men jag vet att det fnns utvecklngsmöjlgheter här, om man vll. Möjlghet att ta ett steg vdare Stna Myrnger-Karlsson är pedagogkoch utvecklngschef på Kunskapsskolan. Hon påpekar att lärare har olka mål med sna karrärer. V vll att våra lärare ska få möjlghet att ta ett steg vdare sn professon. Om du tll exempel är ntresserad av forsknng och utvecklng, kan du få möjlghet att delta olka projekt. Det kan handla om att utveckla dn undervsnngspraktk med metoder, teor och kollegala sammanhang, säger Stna. Precs som Albulena menar hon att de personlga handlednngssamtalen är en vktg pusselbt nom Kunskapsskolans pedagogk. Genom den personlga handlednngen bygger v relatoner med våra elever och hjälper dem att sätta mål och utveckla strateger för stt lärande. Vlka är fördelarna med en gemensam pedagogsk modell? Den samlar våra lärare runt samma mål och värderngsgrund. Jag tror att vår pedagogk skapar en naturlg delnngskultur eftersom v har mycket gemensamt. Våra lärare arbetar olka team, både lokalt på skolorna men också tllsammans kluster med andra skolor. Det blr enklare att hjälpa varandra när alla pratar samma språk och utgår från gemensamma metoder och arbetssätt. Det gör att v kan utvärdera och utveckla dem över td, säger Stna Myrnger-Karlsson. Kunskapsskolan Sverge drver grundskolor, gymnaser och vuxenutbldnng under namnen Kunskapsskolan, Kunskapsgymnaset och SkllEd. De första skolorna startades år Idag går drygt elever de 29 grundskolorna och 7 gymnaseskolorna. Företags- och vuxenutbldnngen startades år Kunskapsskolan ägs av grundaren Peje Emlsson med famlj. Vll du veta mer om Kunskapsskolan? Hör gärna av dg tll nfo@kunskapsskolan.se.

24 24 NextMeda Fördjupa dg och beforska läraryrket Tyresö I Tyresö har det hstorskt funnts ett starkt poltskt engagemang och en tllt tll medarbetarnas kompetenser och perspektv. Kommunen har ett centralt läge med stora möjlgheter tll kompetensutvecklng och samverkanssatsnngar. Målet är en skola för alla, oavsett förutsättnngar. Emedan det hstorskt har funnts ett starkt poltskt engagemang skolans utvecklng Tyresö har varje skola mandat att själva avgöra vlka förbättrngsåtgärder som är lämplga. Klmatet präglas av en stark tllt, där medarbetarnas egna analyser och tankar får ta plats, något som enlgt Monca Nyberg, rektor på Strandskolan Tyresö, är en stor framgångsfaktor. Det fnns ett stort förtroende för medarbetarna här Tyresö och v har frhet att själva avgöra vlka åtgärder som bör genomföras samt hur våra samverkanssatsnngar ska se ut. Det fnns tydlga målsättnngar och ramar, men hur v når tll målet vet v bäst själva. Eftersom v har så pass stort utrymme att anpassa arbetet efter våra egna behov har v också möjlgheten att planera långsktgt, vlket sg skapar en lugn och strukturerad mljö där alla vet vad de kan förvänta sg, säger hon. och evdensbaserat förhållnngssätt och nära samverkan med flera olka forskare. Det är både spännande och nsprerande och hjälper oss att utforma en organsaton där v ständgt kan ompröva och fördjupa oss våra yrkesroller. Att arbeta skolan är många gånger ganska komplext och därför är det centralt att man hela tden tänker framåt. Starkt poltskt engagemang Tyresö är en kommun lagom storlek med ett utmärkt läge, där det är lätt att samarbeta och htta synergeffekter. Det fnns avsevärda möjlgheter för lärarna att bdra tll förbättrngsarbetet såväl på lokal som på kommunal nvå. För Jonas Åkesson, rektor vd Kumla skola Trollbäcken, var det just möjlgheten att få arbeta med männskors utvecklng och samtdgt vara med och skapa framtden som lockade när han sökte sg tll Tyresö. Som redan nämnts fnns ett starkt poltskt engagemang för vår verksamhet samtdgt som det fnns en stor tllt tll rektorer och lärarkår. Det har medfört att det är korta beslutsvägar och att v har kunnat utveckla samarbetsformer som verklgen kommer enheterna tll nytta. Ett exempel är att v har gemensamma rutner nom många olka områden och att v verklgen kan lyfta det kollegala utbytet och lärandet. Målet är att nå alla elever Jonas vlle arbeta nom en större enhet med goda ekonomska förutsättnngar, för att få chansen att verklgen göra skllnad. Målet med alla satsnngar är tll syvende och sst att nå alla elever, oavsett förutsättnngar, och att skapa omständgheter som resulterar en bra närmljö. Vll v ha personal som verklgen tycker att det är rolgt att fördjupa sg sn professon och ser det som en styrka att jobba tllsammans, behöver v också etablera rätt vllkor för medarbetarna att utvecklas och trvas. Av just denna anlednng fnns en samordnad och väl genomtänkt kompetensutvecklng, ett tydlgt utformat rutnarbete för att underlätta vardagen och kontnuerlg samverkan krng såväl pedagogk som dgtalserng. Ett annat exempel är att man Tyresö utvecklar skolambassadörer för EU för att stärka demokratn och unga medborgares kunskap om EU. Både jag och Monca har hög procent behörga lärare och rekryterngen av ny kompetent personal går bra, trots att behovet av behörg personal fortsätter att öka nom det svenska skolväsendet. Personalen Tyresö är engagerad och det händer verklgen saker det är en kommun tllväxt som bara tänker bl bättre, avslutar Jonas och Monca. Evdensbaserat förhållnngssätt Monca är lärare grunden, men har vart skolledare hela 15 år. Hon sökte sg tll ledarrollen på grund av en vlja att påverka och drva skolförbättrngen. På Strandskolan har hon skapat ett vetenskaplgt förhållnngs- och arbetssätt organsatonen Förutom det aktva förbättrngsarbete som jag kan bedrva tllsammans med förstelärarna, har v ett forsknngs- Monca Nyberg, rektor på Strandskolan Tyresö och Jonas Åkesson, rektor vd Kumla skola Trollbäcken. Foto: Gonzalo Irgoyen En hög kvaltet förskola och skola nnebär att v skapar en förskola och skola för var och en. V ska ha en verksamhet där alla barn och elever är trygga, känner delaktghet och har förutsättnngar att nå sn fulla potental. I Tyresö vll v nå framgång genom ett nära pedagogskt ledarskap, en organsaton som stöder utvecklng och genom att arbeta med väl utvecklade system för planerng, uppföljnng, utvärderng och förbättrng. Det stora arbetet sker på varje förskola och skola. Tyresö kommun Tel: E-post: kommun@tyreso.se

25 NextMeda 25 Centrala förstelärare vktg länk mellan skola och stadshus I Skövde fnns sedan ett par år tllbaka centrala förstelärare. Deras uppgft är att fungera som en lärarlänk mellan skola och stadshus och vara spndlar nätet för kommunens förstelärare. För tre erfarna lärare blev den nya tjänsten ett nytt och spännande karrärsteg. Chrstna Stark, lärare NO på Vasaskolan, är en av Skövdes centrala förstelärare. Skövde är en kommun som satsar offensvt på utbldnng på alla nvåer. V erbjuder en god, kreatv, lärande och utvecklande förskole- och skolmljö för barn och ungdomar. V har ett bra utvecklngsklmat som skapar goda förutsättnngar för skolutvecklng. Skövde kommun Fredsgatan Skövde Tel: Mtt uppdrag är nrktat på dgtalserng och vår lärplattform, V-klass. Jag ser tjänsten som en spännande möjlghet att få arbeta med det jag tycker är ntressant och samtdgt vara med och stötta skolutvecklngen. Hon får medhåll av centrale försteläraren Andreas Olsson som undervsar matematk och NO på Stöpenskolan. Lärare har nte så många karrärvägar att välja mellan, om de nte vll bl skolledare. Detta är ett utmärkt sätt att få fördjupa sg undervsnngens aspekter och arbeta med skolutvecklng men ändå vara kvar pedagogken. Även Maln Lövberg, lärare F-6 på Tmmersdala skola, kan skrva central förstelärare på stt vstkort. Jag har vart lärare 27 år, ett stmulerande arbete som jag trvs väldgt bra med. Som central förstelärare kan mna erfarenheter komma tll nytta både utvecklngen av mn egen skola och ett större sammanhang. Kollegalt lärande Det kollegala lärandet är en av grundstenarna de centrala förstelärarnas uppdrag. En vktg uppgft är att skapa förutsättnngar för förstelärarna att sprda stt kunnande snsemellan. Många stter på värdefull tyst kompetens som nte delas automatskt. Fysska nätverksmöten gör det möjlgt att få loss även detta mer svåråtkomlga kunnande, säger Andreas. Chrstna nckar nstämmande. Det är själva mötet med kollegor, då frågor stöts och blöts gemensamt, som kunskapsdelnng och därmed också lärande sker. Vktgt är också att mötena är strukturerade och upplyftande, man ska känna sg påfylld efteråt! På frågan om de tre kollegorna kan rekommendera andra kommuner att anamma det centrala försteläraruppdraget blr svaret ett unsont ja! Jag kan verklgen rekommendera tjänsten som ett sätt att koordnera förstelärarnas arbete, sprda kunnande Chrstna Stark, lärare NO på Vasaskolan, Maln Lövberg, lärare F-6 på Tmmersdala skola och Andreas Olsson som undervsar matematk och NO på Stöpenskolan. Foto: Kmmo Lundahl mellan kollegor och länka förstelärarnas arbete tll skolchefen. Dessutom är det ett väldgt rolgt och stmulerande uppdrag, fastslår Maln. NextMeda Salem sktar på att bl Sverges bästa skolkommun Salem gjorde en raketklättrng på Lärarförbundets senaste skolrankng och lgger nu på 25:e plats bland landets 290 kommuner. Bakom framgångarna fnns en samsyn på vad som är bäst för eleven och ett utvecklngsarbete där all fortbldnng har fokus på elevernas lärande. Utvecklngsarbetet som bedrvts kommunen, och som pedagogerna utfört praktken, har verklgen gjort skllnad för resultaten, säger Anna Kltorp, rektor för Nytorpsskolan. Sofa Sjöberg, lågstadelärare på Nytorpsskolan, ser klättrngen på Lärarförbundets rankng som ett resultat av många års utvecklngsarbete. Mattelyftet och läslyftet är två utbldnngsgrenar som v haft löpande under flera år. För snart två år sedan kom också undervsnngslyftet vlket gett skolans utvecklng en stor skjuts framåt. Undervsnngslyftet är en kommunövergrpande tvåårg utbldnngssatsnng som görs samverkan med Stockholms unverstet och forskaren Ann S. Phlgren. Det övergrpande syftet är att utveckla undervsnngen mot en mer evdensbaserad praktk. Sofa Sjöberg, lågstadelärare och Anna Kltorp, rektor på Nytorpsskolan Salems kommun. Foto: Gonzalo Irgoyen Att regelbundet få dskutera pedagogk och metoder med lärare från den egna och andra skolor med såväl erfarna som nyutexamnerade pedagoger, har gett mycket ny och värdefull kunskap att ta med hem tll klassrummet, säger Sofa Sjöberg. Sktar på toppen Idag lgger Salem på en hedrande 25:e plats rankngen. Men målet är betydlgt högre än så. V ska bl Sverges bästa skolkommun har vår förvaltnngschef sagt, och det är nte omöjlgt. Salem är en lten kommun med stor mångfald, engagerade lärare, bra skolor och med närhet både tll storstad och lärosäten vlket ger stora förutsättnngar för att hamna topp, säger Anna Klstorp. Sofa Sjöberg nstämmer och påpekar att en vktg del av den strävan är att knyta grundskolan ännu närmare unverstet och högskola. Salems kommun är en modern förortskommun med fördelen av att vara en lten kommun samtdgt som det fnns goda kommunkatoner tll den närlggande storstaden. Här fnns sju grundskolor varav fyra kommunala och tre frstående. I kommunen fnns även Salemskolan som organserar grundsärskola och särskld undervsnngsgrupp. Barn- och utbldnngsförvaltnngen Tel: E-post: bou@salem.se utbldnng V som arbetar skolan har en betydelsefull roll att vara handledare för blvande kollegor. På samma sätt spelar studenterna en vktg roll för oss och skolans utvecklng. Jag hoppas att ännu fler lärare kommer att anta handledarutmanngen framöver, så att v hela tden får n ny kunskap och kan arbeta vdare på att utvecklas med elevernas bästa fokus.

26 26 NextMeda Spännande utmanngar snabbväxande kommun Upplands-Bro är Sverges snabbast växande kommun. Det nnebär spännande karrärmöjlgheter för lärare som vll arbeta en dynamsk mljö, där fokus lgger på att skapa goda vllkor för pedagoger och en rktgt bra och lkvärdg skola. Med en befolknngsöknng på fyra procent om året står Upplands-Bro nför stora skolsatsnngar de kommande åren. Dagens 10 grundskolor kommer att utökas med ytterlgare flera skolor under det närmaste årtondet och det pågår ett fokuserat arbete för att skapa goda förutsättnngar för såväl personal som elever. Ett högt prorterat område är att skapa lkvärdghet mellan skolorna. Kommunen har en blandnng av olka typer av bostadsområden och även ren landsbygd och det är vktgt att samtlga skolor håller hög och jämn kvaltet. Duktga lärare och rektorer är helt avgörande, säger Magnus Persson, som tllträdde som skolchef höstas. Han lyfter fram att det fnns en stark och nära samverkan mellan skolorna kommunen och även med lärarfacken. Magnus Persson, verksamhetschef skola Upplands-Bro kommun. Foto: Staffan Larsson Upplands-Bro har generellt bland de högsta lärarlönerna landet. Bra löner är vktga för att rekrytera och behålla lärare, men det räcker nte. V arbetar också mycket med att stärka rektorerna, eftersom det gagnar alla skolan. Att lgga den absoluta framkanten dgtalt är en annan vktg satsnng, som också ger möjlghet tll mer ndvdanpassad undervsnng, säger Magnus Persson. Lärarassstenter Upplands-Bro deltar ett projekt samarbete med Arbetsförmedlngen och Södertörns högskola. Under våren startar en lärarassstentutbldnng på ett år för att skapa praktkanttjänster för ett 30-tal lärarassstenter, som kan avlasta lärarna. Det ska utvärderas senare under året och Magnus Persson tror att det kan vara en del av lösnngen för att skapa en bra arbetsmljö. En väl fungerande, central elevhälsa och kostenhet är andra åtgärder för att ge skolledare och lärare optmala förutsättnngar att fokusera på det pedagogska arbetet. Under senare år har även samtlga skolor Upplands-Bro renoverats. Upplands-Bro har to grundskolor med mellan 120 och 550 elever. Skolorna är en blandnng F 3, F 6, 4 9 och 7 9 och lgger framför allt de två kommundelarna Kungsängen och Bro. Kommunen erbjuder goda karrärmöjlgheter en dynamsk mljö där skolan har hög prortet och många pågående satsnngar. V har haft en väldgt postv trend de senaste åren och ett systematskt kvaltetsarbete som gett resultat. Bland annat har betygen bland norna höjts kontnuerlgt. Mtt jobb är att förädla och förvalta det goda arbetet och skapa ett jämlkt och stablt klmat, så att lärare trvs. Det är en väldgt spännande och dynamsk kommun att arbeta. NextMeda Arbetet ger stor frhet att mprovsera Kreatvtet, flexbltet, korta beslutsvägar samt stora möjlgheter att påverka både verksamheten och den egna arbetsdagen. Det är ord som dyker upp när förstelärarna Maln Lnderson och Lotten Eklöf-Sandell beskrver hur det är att vara lärare på en lten skola Vmmerby kommun. Maln Lnderson är nne på stt 20:e år som lärare på Djursdala skola som just nu har 43 elever fördelade på tre klasser. Skolan är omgven av vacker natur där skolgården nbjuder tll många aktvteter. Här fnns även ett naturklassrum med vndskydd, eldstad, sttplatser och dass. I Vmmerby kommun fnns no kommunala grundskolor. Förskoleklass samt frtdshem fnns på skolorna. Vår ambton är att bl bäst det v gör för våra barn och ungdomars bästa. Vmmerby kommun Vmmerby Tel: Skolan är fantastsk både på ut- och nsdan. Att arbeta med åldersntegrerade klasser har förstås sna utmanngar men det ger också väldgt mycket tllbaka, nte mnst form av att eleverna lär av varandra. Såväl lärmljö som den socala mljön gynnas av det llla formatet. En lten skola mtt byn för med sg att alla känner alla, både barn och vuxna. Föräldrar blr nvolverade verksamheten på ett naturlgt sätt, säger Lotten Eklöf-Sandell, lärare en 4 6-klass på Tuna skola med totalt 40 elever. Även här fnns naturen bara om hörnet. Dynamk Lotten hade arbetat 14 år som lärare på större skolor nnan hon för fem år sedan bestämde sg för att söka tjänsten på Tuna skola. Ett beslut hon nte har ångrat. Beslutsvägarna är korta och man har stort nflytande över sn vardag med stor frhet att mprovsera. Även eleverna har stort mednflytande, deras déer kan snabbt omsättas praktsk handlng. Hon får medhåll av Maln som påpekar att lärarjobbet på en lten skola även nnebär en del utmanngar. V har ngen kurator, skolsköterska eller expedtonspersonal på plats daglgen, så händer det något får jag rnga efter någon som kommer nästa dag eller lösa det själv. Du tvngas vara både flexbel och kreatv, en problemlösare! Lotten Eklöf-Sandell och Maln Lnderson, förstelärare Vmmerby. Foto: Danel Nestor Både Maln och Lotten har försteläraruppdrag på sna respektve skolor. Förstelärartjänster är vktgt för små skolor. Det är vktgt att det syns att v drver vktga frågor på alla skolor, stora som små, säger Maln. På frågan om de kan rekommendera andra lärare att söka sg tll mndre skolor blr svaret ett unsont ja. Det blr en postv dynamk verksamheten eftersom skolan är så vktg för hela samhället. Ett fantastskt rolgt jobb, fastslår Lotten.

27 NextMeda 27 Tanja Hellgren, Tobas Wnterlv, Lotta Dotzauer-Pettersson och Anette Vestlund Gävle kommun. Foto: Pernlla Wahlman Målmedveten satsnng Gävle Stort fokus på lkvärdghet, kollegalt lärande och tydlghet utmärker grundskolan Gävle kommun. Här arbetar man handfast och målmedvetet för att stärka lärarrollen och höja elevernas resultat. I Gävle kommun pågår flera parallella satsnngar nom grundskolan. Syftet är att vända fallande resultat och att ge lärare de verktyg de behöver för att lyckas sn professon. Tonvkten lgger på att genomföra förändrngar som verklgen fungerar och där alla medarbetare är delaktga förändrngsprocessen. Det händer mycket nom grundskolan Gävle och v lärare ses som en vktg resurs för att utveckla skolan. Utvecklng och förändrng måste få ta td och rektorerna är nu mer måna om att v ska hnna befästa nya utvecklngsområden. Det har gett ett lugnare arbetsklmat och det märks att alla strävar åt samma håll, menar förstelärarna Anette Vestlund och Lotta Dotzauer-Pettersson. Kulturstude som utmanar Ett stort projekt som nterades början av hösttermnen är kulturstuden, som utarbetats samarbete med Högskolan Dalarna. Rektorer och bträdande rektorer från samtlga kommunala grundskolor ska under nnevarande läsår besktga varandras skolor, för att på så sätt skapa bättre förutsättnngar för kollegalt lärande och större lkvärdghet. Goda exempel lyfts fram, samtdgt som utvecklngsområden dentferas. Projektet är halvvägs genom, berättar Tobas Wnterlv, rektor för Lllhagen rektorsområde. V har stort fokus på att följa upp och dokumentera så att projektet verklgen leder tll utvecklng av verksamheten som en del ett systematskt kvaltetsarbete. V måste våga ställa frågan är det v gör bra, ger det verklgen önskat resultat? Tanja Hellgren, bträdande rektor Solängen rektorsområde, tycker att kulturstuden redan har gett resultat. Det har vart väldgt postvt. V har fått ett mer samstämmgt tänkande krng det systematska kvaltetsarbetet och många goda déer utfrån. Hon får medhåll av Lotta Dotzauer- Pettersson. På mn skola upplevde v verklgen att v fck uppmuntran och blev stärkta vår yrkesroll. Det är ett jättebra sätt att arbeta för att utveckla skolan tllsammans med alla medarbetare, säger hon. Ett annat sätt att stärka lärare professonen och skapa lkvärdghet är PUB, Planerng, undervsnng och bedömnng. Konceptet syftar tll att förtydlga förväntnngarna på eleverna genom att skolorna har en gemensam tolknng av styrdokument och kursplaner. Förstelärare har PUB, lksom andra sammanhang Gävle kommun, en vktg roll genom att leda mycket av arbetet. För ett år sedan gjorde kommunen en ngående översyn av förstelärarnas roll och förtydlgade och konkretserade den. Gävle är en kommun utvecklng. Det sker flera satsnngar nom grundskolan, med fokus på kvaltet och ett handfast utvecklngsarbete, där lärare har en central roll. Här fnns många spännande karrärmöjlgheter för dg som är lärare och som vll vara med och skapa en ännu bättre skola. Rolgt leda utvecklng Lotta och Anette är exempel på det. Anette är klasslärare årskurs tre och förstelärare på Stgslunds skola och hennes uppdrag är att leda arbetet STL, Skrva sg tll lärande. Lotta är ämneslärare matematk och specallärare på Hedesunda skola samt förstelärare med ansvar för planerng, genomförande och bedömnng samt arbete med resultatanalys. Under det här läsåret lgger fokus främst på bedömnng och analys. Uppdraget har blvt väldgt tydlgt. Det är ett systematskt och strukturerat sätt att arbeta på. Att få vara förstelärare och leda det här utvecklngsarbetet är väldgt ntressant, säger hon. Något annat som utmärker grundskolan Gävle är den så kallade Gävlemodellen. Det är en modell för trygghet och värdegrundsarbete skolan, med bland annat personalutbldnng, elevenkäter och uppföljnng, som samtlga skolor kommunen deltar. Varje termn får alla elever F-9-klasserna svara på en enkät om den upplevda tryggheten och eleverna görs delaktga det trygghetsskapande arbetet. Eleverna ska förstå syftet och vara delaktga handlngsplaner för trygghetsskapande. Modellen är en helt naturlg del av vardagen på skolorna och lärandet underlättas. Trygghet och kunskap hör hop, säger Tobas Wnterlv. Lärarna Lotta Dotzauer-Pettersson och Anette Vestlund tycker att det överhuvudtaget sker en stark postv utvecklng skolan Gävle. V har kommt långt och v lärare ses verklgen som en vktg resurs. Här värnar man om både elever och lärare och det är ett arbete som på skt ger resultat.

28 28 NextMeda Samverkan Båstad ger framgång Samverkan, korta beslutsvägar och kollegalt lärande präglar skolorna Båstad. Kommunen lgger topp bland Sverges skolkommuner och uppvsar lysande resultat gällande måluppfyllelse och gymnasebehörghet. Båstads kommun kan stoltsera bland landets bästa kommuner gällande lärartätheten och den höga andelen behörga lärare. Detta har lagt grunden tll en hög måluppfyllelse, vlken gjorde att Båstad hamnade på fjärde plats på Lärarförbundets rankng för bästa skolkommun Dessutom hamnade v på rankngplats 22 av 290 kommuner SKL:s Öppna jämförelser av grundskolan. V är naturlgtvs stolta över resultaten, men det nnebär nte att v är nöjda v arbetar kontnuerlgt med att bl ännu bättre, framhåller lågstadeläraren Karn Höjman, som har arbetat kommunen sedan Alla strävar mot samma mål Det fnns många anlednngar tll Båstads goda resultat, men grunden handlar det mångt och mycket om att alla medarbetare står samlade bakom uppdraget att vägleda och stmulera eleverna tll så stora framsteg som möjlgt utfrån sna ensklda förutsättnngar. Personalen här strävar mot samma mål. Oavsett yrkesroll och uppgft har v eleverna fokus och det genomsyrar Båstad som arbetsplats alla led, säger Susanne Kaczmarek, rektor för Östra Karups skola F 6. Hon har lång erfarenhet som lärare nom både grundskola, förskola och vuxenutbldnng. Susanne får medhåll av Marka Forsell, utvecklngsledare för Barn och skola Båstads kommun. Vårt uppdrag underlättas av att v har korta beslutsvägar och nära dalog med verksamheten v träffas regelbundet och det är en stor fördel som bdrar tll våra postva resultat, berättar Marka, som bland annat arbetar med utvecklng av processer och kvaltetssäkrng ett 0 19 års perspektv på central nvå. Karn Höjman, lågstadelärare, Marka Forsell, utvecklngsledare för Barn och skola, Andreas Persson, frtdspedagog och Susanne Kaczmarek, rektor för Östra Karups skola F 6. Foto: Mette Ottosson Omfattande kollegalt lärande Karn förklarar vdare att det Båstad ges stort utrymme tll det kollegala lärandet, bland annat genom flera olka nätverk för lärare och pedagoger. Syftet är att främja högre måluppfyllelse genom kunskapsutbyte och tllväxt mellan skolorna. Även bland eleverna understryker v värdet av samverkan, bland annat genom att använda kooperatvt lärande, ett arbetssätt där eleverna lär tllsammans genom tydlgt, strukturerat samarbete, berättar Karn. Frtdspedagogen Andreas Persson lyfter även han vkten av det nära samarbetet över professonsgränserna. Han berättar att medarbetarnas olka kompetenser tas tllvara och att det fnns en ständg strävan efter förbättrng och utvecklng. V stöttar där det fnns behov och arbetar ständgt med att dentfera förbättrngsmöjlgheter. Ett exempel är de planerade rastaktvteter som frtdsverksamheten ansvarar för; en från början småskalg satsnng som nu fått sprdnng hela Båstad. Rastaktvteter har gjort stor skllnad för stämnngen bland eleverna och bdrar tll att ngen hamnar utanför, förklarar Andreas. På andra skolor kommunen har man nterat pulsprojekt och andra rörelseaktvteter. Utvecklngen krng rastaktvteter speglar hur kommunen arbetar med förbättrngar stort. Utvecklngssatsnngar uppmuntras, ntatv från medarbetarna välkomnas och goda erfarenheter delas mellan de olka skolorna. Övrga skolor kan sedan tllägna sg det som passar deras förutsättnngar, vlket gör att andras erfarenheter kommer alla tll gagn, konstaterar Susanne. Nära tll forsknng och fortbldnng Då lärarna är kommunens vktgaste resurs, läggs mycket tyngd på utvecklngsarbete och kompetensutvecklng. Förutom det aktva kollegala lärandet, konferenser och nterna kurser samverkar Båstad med Regonalt utvecklngscentrum (RUC) på Högskolan Halmstad, Frends och Örebro unverstet. Tllsammans med forskare har Båstads skolor bland annat börjat ttta närmare på kopplngen mellan lärande och hälsa för att bättre kunna förena läraruppdraget med elevhälsouppdraget. Ett par exempel på arbetet är att kommunens lärare tar vara på närheten tll naturen undervsnngen och att skolbespsnngen satsar på närproducerat och vegetarska alternatv. V lgger startgroparna för att starkare koppla våra lärmljöer tll aktuell forsknng tllsammans med Akademn för hälsa och välfärd på Högskolan Halmstad. Det nkluderar bland annat rastaktvtets- och pulsprojekt ntatven är många och spännande. Kort sagt händer det mycket Båstad, avslutar Marka. Grundskolorna Båstads kommun är väl fördelade på vackra Bjärehalvön. Det fnns fyra F 6-skolor, en F 9-skola och en 7 9-skola. Skolorna har ett elevantal från crka 80 tll 470 elever. Båstad växer och större skolenheter planeras. Båstad lgger topp bland Sverges skolkommuner. Regelbundna elevenkäter vsar på hög trvsel. Båstad har från föregående år ökat andelen godkända elever och andelen elever som fullföljer gymnaset nom tre år. Barn och skola Tel. vxl: E-post: barnochskola@bastad.se

29 NextMeda 29 Vktgt att satsa på männskorna Bra ledarskap är en grundpelare för personalens välmående. Kunskapsförvaltnngen Sandvken var tdgt ute med den nskten, och även med praktsk handlng. Sedan 2003 fnns här en fast anställd personalutvecklare som lärare kan vända sg tll med både små och stora bekymmer. I Sandvkens kommun fnns en grundad syn på att det är vktgt med bra ledarskap. Det är sådant man lär sg och vet om rent teoretskt, men v har verklgen sett och förstått hur vktgt det är I Sandvkens kommun fnns 16 grundskolor, varav en är frstående skola. Grundskolans uppdrag är att skapa goda förutsättnngar för elevernas kunskapsmässga och socala utvecklng. Helena Harrysson, personalutvecklare på kunskapsförvaltnngen Sandvken. Foto: Emma Engström praktken. Förutom att kommunen satsar mycket på ledarskapsutbldnngar har v en skolorgansaton med bträdande rektorer. Syftet är dels att avlasta rektorerna, dels att det ska fnnas pedagogska ledare ute verksamheten, säger Helena Harrysson, personalutvecklare på kunskapsförvaltnngen Sandvken. Att förvaltnngen har heltdsanställd medarbetare som enbart har tll uppgft att vara tllgänglg för utvecklng av personal är ganska unkt. De flesta kommuner har en företagshälsovård som handhar dessa frågor. Men när läraren kommer dt är det ofta redan för sent, då mår personen redan dålgt. Mn främsta uppgft är att arbeta förebyggande, säger Helena Harrysson. En stor del av hennes uppdrag handlar om att coacha och handleda skolans personal, både ensklt och grupp. Det fnns väldgt lte td över för reflekton skolan; tempot för lärarna är högt och att verklgen bl lyssnad på är ovanlgt. Jag både lyssnar och kan förse dem med verktyg för att hantera olka stuatoner. Avlastar ledarna Det har gått 16 år sedan Helena Harrysson, som tdgare arbetat som rektor, knackade på förvaltnngschefens dörr och erbjöd sna tjänster som personalutvecklare. Förutom att jag fungerar som stöd och samtalspartner för lärarna nnebär mn tjänst även en avlastnng för skolledarna. Jag har fullt fokus på mna klenter under våra samtal, men när de går ut genom dörren behöver jag nte fortsätta bära deras bekymmer, som en chef ju måste göra. Det gör att jag kan jobba på ett annat sätt. En av de vktgaste delarna uppdraget som personalutvecklare är också att handleda och coacha, främst nyanställda, skolledare. Många fortsätter sn handlednng hos mg fast de nte längre kan räknas som nya just för att de som chefer behöver en stund som är tll bara för deras tankar. Syftet är detsamma som för övrg personal att förebygga. Om nte medarbetarna mår bra går det nte att komma någonstans med planer och verksamhetsmål. Det är därför det är så vktgt att satsa på männskorna, fastslår Helena Harrysson. NextMeda Inkluderande lärmljö skapar trygghet och postva resultat Trelleborgs kommun har sedan 2016 deltagt forsknngs- och utvecklngsprogrammet Ifous nkluderande lärmljöer. Syftet är att utveckla ett gemensamt förhållnngssätt som ska gagna alla elever. För Serresjöskolan har det nneburt en ny arbetsmetod: kooperatvt lärande. Att arbeta aktvt med nkluderande lärmljöer är en av strategerna för att Trelleborgs kommun ska nå sn vson om stolta barn, elever och studerande. Genom kompetensutvecklng och kollegalt lärande utvecklar kommunen ett gemensamt förhållnngssätt som gagnar alla elever. För Serresjöskolan kom frågan om de vlle delta Ifous-programmet helt rätt tden. V hade redan börjat fundera krng hur v skulle kunna förflytta alla elever kunskapsmässgt framåt. Inkluderng handlar ju om att göra lärmljön tllgänglg för samtlga, alltså både för de som behöver extra stöd och för de högpresterande, säger Anette Öhman, rektor. Efter en kartläggnng av verksamhetens nuläge och möjlgheter ledde dskussoner fram tll att skolan skulle nföra kooperatvt lärande som arbetsmetod. Resultaten har nte lått vänta på sg. Det har skett en stor postv förändrng vad gäller både trygghet och studero samtdgt som kunskapsresultat och elevernas sammanhållnng har förbättrats, säger Jeanette Landgren, lärare matematk 1-7 samt förstelärare. Många fördelar Lv Sandell, elev 4b, är mycket nöjd med det nya arbetssättet. När jag var yngre var jag nte jättebra på matematk. Men det förändrades när jag började förstå hur matte går tll och används. Idag stter v elever grupper om fyra och arbetar tllsammans för att lösa olka uppgfter. V hjälper varandra gruppen och får även egen stöttnng. En stor fördel med kooperatvt lärande är att alla elever kan arbeta tllsammans. Metoden fungerar även grupper med olka starka elever. Alla får en egen uppgft och om någon nte klarar den själv får han eller hon hjälp av gruppen. Alla är nkluderade arbetet vlket skapar engagemang och ökar aktvteten hos samtlga. I Jeanettes och Lvs klass är det 100 procent måluppfyllelse matematk, väldgt få kränknngsanmälnngar och hög trvsel, berättar Anette. Forsknngsprogrammet avslutas höst, men på Serresjöskolan fortsätter arbetet med att utveckla nkluderande lärmljöer. Kooperatvt lärande är en arbetsform som v vll att alla ska arbeta med, Serresjöskolan fortsätter arbetet med att utveckla nkluderande lärmljöer. Fr.v. Anette Öhman, rektor, Jeanette Landgren, lärare och Lv Sandell, elev. oavsett nvå. Jag tllsammans med lärarna, lärarna med eleverna, och eleverna med varandra, fastslår Anette. Arbetsformen används även rektorer emellan ett kollegalt lärande. Lv nckar nstämmande. Det är bra att arbeta och lära tllsammans eftersom alla är bra på olka saker. I grupperna stöttar v varandra.

30 30 NextMeda V vll hjälpa eleverna att förverklga sna drömmar Foto: Vveka Österman Jag vll att varje elev som lämnar verksamheten ska känna att alla dörrar står öppna. Att vår skola gett dem den framtdstro och grund de behöver för att de ska kunna förverklga sna egna drömmar, säger Maart Enbuske, skolchef Luleå. Under åren har Luleå kommun avsatt 31,5 mljoner kronor Skolpaketet, med fokus på att trygga kompetensförsörjnng på kort och lång skt. Satsnngen går nu n på stt tredje Luleå har länge placerat sg topp Lärarförbundets skolrankng av landets 290 kommuner. Antalet barn och elever, från förskola tll gymnaseskola uppgår tll crka , grundskolan har elever. Andelen behörga och legtmerade lärare är hög, drygt 90% jämfört med rkets crka 80%, men precs som övrga landet har kommunen behov av att år där mycket handlar om att utvärdera olka modeller som testats under de gångna åren. Nu ska v ttta närmare på hur v ska omsätta våra nya lärdomar det ordnare arbetet framöver. V hoppas att satsnngen kommer att medverka tll att v kan lgga på en fortsatt hög nvå när det kommer tll behörga lärare våra skolor. Tanken är ju att det ska bl något bestående av det bästa v har lärt oss under dessa tre år, säger Maart Enbuske, skolchef. Dgtalserng har vart ett av flera fokusområden. rekrytera fler lärare. Totalt har barn- och utbldnngsförvaltnngen crka anställda nom för-, grund- och gymnaseskola. Hela skolvärlden har vart på väg n en allt mer dokumentatonstyngd verksamhet. Vår ambton är att dgtalsera så mycket som möjlgt syfte att freda lärarna från admnstratvt krngarbete så att de kan fokusera mer på huvuduppdraget, barnens lärande. Högt ställda mål Luleå toppar Lärarförbundets ranknng när det kommer tll andelen behörga lärare skolorna. Maart Enbuskes förhoppnng är att satsnngarna som gjorts skolpaketet ska bära frukt form av bland annat fortsatt hög behörghet bland skolans anställda. Det är en vktg kvaltetsnyckel för att varje barn ska kunna komma så långt som möjlgt och uppnå sna mål. När eleverna lämnar verksamheten ska de känna att alla dörrar står öppna, att skolan gett dem en framtdstro och den grund de behöver för att förverklga sna drömmar. Att vara bäst landet när det kommer tll utbldade lärare är förstås mycket rolgt, säger hon, men påpekar Maart Enbuske, skolchef Luleå. samtdgt att det fortfarande fnns områden med förbättrngspotental. V fortsätter på den nslagna vägen med ett målmedvetet kvaltetsarbete. Inom fem år ska Luleå vara en av de bästa skolkommunerna Sverge, en dynamsk verksamhet där lärarna stannar kvar och eleverna når sna mål. NextMeda Tllsammans skapar v varje elevs bästa skola I Malmö har man tagt ett unkt helhetsgrepp om skolutvecklng med målet att helt och hållet leva upp tll läroplan och skollag. Arbetet görs tllsammans med alla medarbetare och är baserat på nternatonell och natonell forsknng om framgångsrka skolsystem. V arbetar systematskt tllsammans med alla medarbetare ett utvecklngsprojekt v kallar varje elevs bästa skola, berättar Maln Ullman, projektledare grundskoleförvaltnngen. För att kunna arbeta strukturerat och lkvärdgt har man tagt fram ett strategskt ramverk. Ramverket pekar ut en gemensam rktnng och ett långsktgt tllvägagångssätt för såväl medarbetare och skolor som förvaltnngen som helhet. V ltar på att professonen undersöker undervsnngen, följer elevens lärande och utvecklar det, säger Ingrd Sundström Stokbro, utbldnngschef grundskoleförvaltnngen. Förvaltnngen hjälper tll med struktur och system för ett undersökande förhållnngsätt och systematskt kvaltetsarbete. V prövar och lär tllsammans, men allt sker systematskt och på vetenskaplg grund och beprövad erfarenhet. Och anlednngen tll att v har system och ramar är att det nte ska hända ett klassrum eller för en elev utan det ska hända hos alla, flkar Maln n. Hur man sedan omsätter det handlng ute på skolorna är upp tll varje skolledare, arbetslag och lärare att bestämma, för själva genomförandet sker ju där. Elevens lärande ska stå fokus, det är vårt kärnuppdrag och det som alla ska ha för ögonen oavsett professon, säger Ingrd. Och för att du som lärare ska kunna få tll utvecklng dtt klassrum så är det du och dna kollegor som måste lära kollektvt och förbättra, men med ett gedget system ryggen som du kan luta dg mot. Lärare kan nte och Ingrd Sundström Stokbro, utbldnngschef och Maln Ullman, projektledare grundskoleförvaltnngen ska nte ensamma behöva ta ansvar för kvalteten skolan. Vetenskaplg grund är ledord Att arbeta utfrån vetenskaplg grund är något de båda betonar. Därför är arbetet med varje elevs bästa skola nte något som sker godtycklgt utan baseras på såväl natonell som nternatonell forsknng. I arbetet med varje elevs bästa skola följer dessutom två forskare arbetet med att mplementera strategerna och undersöker hur det tar sg uttryck på skolorna. Fokus är nte på ensklda lektoner, lärare eller stuatoner. V strävar mot ett framgångsrkt skolsystem. Lkvärdghet handlar om att alla elever har I Malmös drygt 76 kommunala grundskolor går crka elever. Inom grundskoleförvaltnngen arbetar medarbetare. Förvaltnngen satsar stort på det pedagogska stödet tll skolorna och samarbetar med forskare såväl nternatonellt som natonellt. I varje elevs bästa skola uppfylls skolförfattnngarnas krav, ntentoner och målsättnng helt och hållet. Fokus lgger nte på ensklda lektoner, lärare eller stuatoner. Strävan är mot ett framgångsrkt skolsystem nte ensklda framgångsrka skolor. Grundskoleförvaltnngen, Malmö stad E-post: grundskola@malmo.se Tel: malmo.se/grundskola rätt att nå målen, att all undervsnng ska hålla hög kvaltet och att varje elev ska få stöd utfrån sna behov och förutsättnngar. Och det är just det varje elevs bästa skola handlar om, avslutar Ingrd.

31 NextMeda 31 När man samarbetar med oss, får man vår kompetens på köpet! V på Clockwork vet att kanddat- och kompetensbrsten fortsätter att vara en stor utmanng för många skolor över hela landet. Därför har v sedan 2015 fungerat som en långsktg HR-partner för skolor framkant och det självklara valet för skolpersonal som vll ta nästa steg. V är mycket mer än ett tradtonellt bemannngsföretag, vår målsättnng är att stötta och utveckla den svenska skolan genom att bstå med kompetenta medarbetare på rätt plats vd rätt tllfälle. V har skolan vårt DNA säger Fred Hussen, ansvarg för skolbemannngen på Clockwork. Alla medarbetare kommer från skolans värld med lång erfarenhet från olka roller. Detta är en av de vktgaste framgångsfaktorerna för oss, fortsätter Fred, och gör att många huvudmän och koncerner väljer att nleda samarbete på strategsk nvå med Clockwork. Att alla medarbetare som på olka sätt tllgodoser skolornas kompetensbehov själva har en bakgrund som lärare, skolledare eller specalpedagoger är något som uppskattas. Det blr mer trovärdgt och tryggt när v pratar samma språk och delar många erfarenheter med våra samarbetsskolor. V kan skolans värld och vet vlka utmanngar som kan dyka upp när det gäller rekryterng av skolpersonal. Det gör att v kan ta på oss rollen Clla Edren och Fred Hussen på Clockwork. som skolledarens HR-stöd genom att hantera deras personalbehov. Det nnebär sn tur att skolledarna slpper lägga många tmmar på rekryterng och admnstratvt personalarbete och stället kan fokusera på att utveckla det pedagogska ledarskapet, tät dalog med oss. Hjälper männskor att ta steget tll utbldnng Som nyexamnerad lärare har man sällan problem att htta en arbetsplats, däremot att htta rätt arbetsplats. Att börja sn bana som lärarvkare va oss, där v erbjuder handlednng och stöd av erfarna och legtmerade lärare, samt möjlghet att få testa att arbeta på olka skolor, tror v är en väg n för många som nte ens tänkt tanken på läraryrket nnan, menar regonchef Clla Edren. V fnns nära, och v bryr oss på rktgt! För Clockwork är den lokala närvaron och det lokala nätverket helt avgörande. På varje ort där företaget har kontor arbetar lokala rekryterngsansvarga med ett brett kontaktnät regonens skolor. Närheten tll såväl kunden som den uthyrda personalen är en vktg framgångsfaktor för Clockwork. Det som gör att allt fler skolledare väljer oss som en långsktg kompetensförsörjnngspartner är bland annat att v har ett stort engagemang, vlket nnebär att v är noga med kvalteten och detaljerna varje ensklt uppdrag. Med tydlga strateger och hög servcegrad väljer fler och fler skolledare att nleda samarbete som håller över flera läsår. Detta är ett kvtto på att v behövs och att det v erbjuder verklgen gör skllnad, säger Fred Hussen. Hållbar och långsktg kompetensförsörjnngspartner att lta på Clockwork Skolbemannng & Rekryterng är ISO-certferade och kollektvavtalsanslutna. Det bdrar tll trygghet och stabltet, både för kunden och för de kanddater som förmedlas ut tll skolorna. V har valt en annan strateg, med långsktghet och kvaltet som våra vktgaste ledord. V rekryterar och bemannar för för uppdrag som genomsntt är en termn långa, men ofta är de betydlgt längre än så. Det är också vanlgt att skolan tar över våra kanddater. Stöd tll rektorer och arbetslag nternt och externt Alla de kvalfcerade tjänster som ngår vårt erbjudande, exempelvs hjälp med termnsplanerng, pedagogsk planerng, bedömnngshjälp och uthyrnng av skolledare, gör oss tll ett bollplank för många olka behov och stuatoner, säger Fred Hussen. Även chefer behöver bollplank Clockwork bstår med expertkompetens när skollednng, rektor, ensklda lärare eller olka arbetsgrupper behöver råd och stöd. Denna tjänst är utformad som ett kvalfcerat mentorskap som v kallar processtöd och rektorsstöd. V är väldgt stolta över tjänsten då v skapat den utfrån våra egna behov när v satt på rektorsstolen. Den skräddarsys efter varje ndvd och är väldgt effektv på kort td. Utöver bemannng och rekryterng hjälper Clockwork skolor över hela landet med elevhälsa. Arbetet leds av tdgare läraren, specalpedagogen samt skolledaren Clla Edren. V hjälper tll med verktygen som gör vardagen skolan lättare att hantera. Clockwork sätter hop ett team av specalpedagoger, kuratorer, studevägledare och annat stöd tll skolor, huvudmän och skolledare efter ett behov på just dn skola. V erbjuder bland annat handlednng, föreläsnngar och Workshops för skolpersonal krng åtgärdsprogram, pedagogska kartläggnngar, råd och stöd krng anpassnngar och särsklt stöd. I vssa fall bstår v med konkret stöd klass, med verktyg och beprövade metoder som ger resultat och fungerar. Observatoner och närvaro vd möten med föräldrar, samt screenng och kartläggnng av elever på grupp- och ndvdnvå är andra exempel där v kan hjälpa tll. V fnns även som stöd arbetet vd nedslag av skolnspektonen, och lknande. Där tycker jag v skljer oss från ett vanlgt skolbemannngsföretag. V är Clockwork! Avslutar Clla. Vad erbjuder Clockwork? Skolbemannng med fokus på duktga lärarvkarer Skolrekryterng med fokus på rekryterng av skolpersonal Elevhälsa med fokus på skräddar - sydda lösnngar utfrån specalpedagogska nsatser Skolledare, rekryterar och bemannar nterm-skolledare över hela landet. Hjälper skolledare och skolpersonal att ta nästa steg Erbjuder stöd, handlednng, bra lön från engagerade medarbetare som också är legtmerade lärare. I vår kanddatbank fnns lärare och skolledare och skolpersonal nom skolans alla nvåer, från förskola tll högskola samt personal nom elevhälsa, såsom skolsköterskor, specalpedagoger, kuratorer och stude- och yrkesvägledare. Kontakt: Tel: E-post: nfo@clwork.se

32 Adresskälla: NextMeda. Avs: BrngCtymal , Box 90108, Stockholm. Returadress: BOLD Prntng, Esbogatan 11, Ksta B-porto Porto betalt Dgtal färdghetstränng F 6. Bok + Bngel = eleverna tränar mer Det man bnglar blr man bra på! Varje lärare har stt sätt att undervsa. Precs som varje elev har stt sätt att lära. Med blended learnng väljer du dn egen mx av dgtala och tryckta läromedel och formar undervsnngen så att den passar just dg och dna elever.