Framtidens Karriär Sjuksköterska

Transkript

1 Framtdens Karrär Sjuksköterska Få kan arbeta enlghet med omvårdnadsprncperna Inkludera chefssjuksköterskor på alla lednngsnvåer Brsten på vårdplatser får allvarlga konsekvenser Endast 8 procent kan arbeta fullt ut enlghet med omvårdnadsprncperna och den etska koden för sjuksköterskor. Det här är förödande för den goda och säkra vården, säger Vårdförbundets ordförande Sneva Rbero. 90 procent anser att det bör fnnas 5 en chefssjuksköterska lednngsgruppen på varje sjukhus. Susanne Gustavsson, chefssjuksköterska på Skaraborgs sjukhus anser att omvårdnadsperspektvet måste nkluderas lednngen Det råder nte brst på vårdplatser, utan brst på sjuksköterskor. Antalet vårdplatser kan ökas med bra arbetsförhållanden, kompetensutvecklng och bra löner. Dagens stuaton får mycket allvarlga konsekvenser för patenterna. Vårdskador Psykatr Attraktva arbetsgvare Bemannngsföretagen Sexuella trakasserer Smärtsjukvård Första lnjens chef Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2018

2 SVENSK SJUKVÅRD BEHÖVER OMVÅRDNAD BLI EN DEL AV VÅRDENS VIKTIGASTE FRÅGA! Som sjuksköterska vet du vad god omvårdnad nnebär och betyder. Det är vårt ansvarsområde och vår utgångspunkt. Tyvärr saknar många av vårdens beslutsfattare den kunskapen. Och eftersom de nte vet vad omvårdnad är, känner de heller nte tll vlken funkton v sjuksköterskor fyller. Brsten på kunskap resulterar fler vårddagar, högre kostnader och sämre patentsäkerhet. Det vll v råda bot på. Inför, under och efter valet 2018 ska v påverka vårdens makthavare att ta bättre beslut. Beslut som grundar sg på rätt kunskap. I tdnngar och på nätet, semnarer och debatter, va poltkerträffar och personlga möten runt om landet kommer v att lyfta vårdens vktgaste fråga. Och v vll att du är med! På omvårdnad.se kan du redan nu ta del av våra krav och förslag. Inom kort fyller v på med materal som du kan dela vdare. En kommunkatonsnsats på ntatv av Svensk sjuksköterskeförenng för att lyfta omvårdnadens betydelse för kvaltet och patentsäkerhet svensk hälso- och sjukvård. Patenten först tllsammans skapar v den bästa vården VÄLKOMMEN SOM SJUKSKÖTERSKA TILL FUNKTION AKUT HUDDINGE Inom Funkton Akut vårdar v patenter med akuta tllstånd från alla olka specalteter. För att kunna ge våra patenter en vård med hög kvaltet så behöver du som sjuksköterska ha rätt förutsättnngar för att få hop lvspusslet och känna dg trygg dn yrkesroll. Därför erbjuder v: Olka arbetstdsmodeller som t.ex. möjlghet att arbeta reducerad arbetstd (32:20) med heltdslön. En möjlghet att påverka dn personlga utvecklng genom tydlga karrärvägar. T.ex. tjänstestruktur för Omvårdnadsspecalst och Bträdande unverstetssjuksköterska och möjlghet tll specalstutbldnng nom akutsjukvård. För dn personlga kompetensutvecklng har du möjlghet tll rotatonstjänst, det vll säga arbeta några veckor taget nom våra olka enheter. V söker dg som har ett genunt ntresse av akutsjukvård som tllsammans med oss nom Funkton Akut vll utveckla den akuta vården för och med patenten. Inom vår funkton fnns möjlghet att arbeta på akutmottagnng och på våra akutvårdsavdelnngar: KAVA, MAVA, MIMA, AVA och AKVA. För att du som sjuksköterska ska få en nblck patenternas resa genom vården, för att öka vårt samarbete och dn kompetens så arbetar v över enhetsgränser. Tycker du det låter ntressant då är v arbetsplatsen för dg! För närmare nformaton kontakta: AVA: Omvårdnadschef Sophe Lallét, tel: , sophe.lallet@sll.se Akutmottagnngen & AKVA: Omvårdnadschef Eml Andersson, tel: , eml.j.andersson@sll.se KAVA: Omvårdnadschef Johanna Helge, tel: , johanna.helge@sll.se MAVA & MIMA: Omvårdnadschef Chrsta Olovsson, tel: , chrsta.olovsson@sll.se Annonserna fnns på: Välkommen med dn ansökan! Läs mer och ansök på

3 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Sjuksköterska Etska koden och omvårdnadsprncperna för sjuksköterskor 8 procent av sjuksköterskorna kan arbeta fullt ut enlghet med omvårdnadsprncperna och den etska koden för sjuksköterskor. 31 procent anser att de nte kan följa rktlnjerna så mycket eller nte alls. Konsekvenserna är, enlgt Sneva Rbero, att fler patenter nte upplever sg få det bemötande de förtjänar. Och orsakerna: stress och hög arbetsbelastnng. 90 procent av sjuksköterskorna anser att det bör fnnas en chefssjuksköterska lednngsgruppen på varje sjukhus. Omvårdnadsperspektvet måste nkluderas när sjukhuslednngen fattar avgörande beslut. Brst på vårdplatser har länge vart omdskuterat. Sjuksköterskor menar att det nte råder brst på vårdplatser, utan brst på sjuksköterskor och specalstsjuksköterskor, vlket socalmnster Annka Strandhäll håller med om. Antalet vårdplatser kan med andra ord ökas med bra arbetsförhållanden, kompetensutvecklng och bra löner. Dagens stuaton får mycket allvarlga konsekvenser för patenterna. Att hälso- och sjukvården måste bl mer attraktv som arbetsgvare är av största vkt, för att attrahera och behålla kvalfcerad personal. Enlgt sjuksköteskorana är bra lön, bra ledarskap, bra arbetstder, möjlghet tll kompetensutvecklng och en god arbetsmljö de vktgaste faktorerna för en attraktv arbetsgvare. Det fnns många problem nom hälso- och sjukvården, men det fnns också många möjlgheter, och en majortet av sjuksköterskorna ser postvt på stt yrke. Hör gärna av er tll oss med förslag på artklar att skrva om, förslag på sjuksköterskor att ntervjua eller andra frågor som berör hälso- och sjukvårdens framtd eller ert yrke. Trevlg läsnng! Framtdens Karrär Sjuksköterska 4 Få kan arbeta enlghet med omvårdnadsprncperna 5 Inkludera chefssjuksköterskor på alla lednngsnvåer 6 Brst på kompetens ökar rsken för vårdskador 8 Omvårdnadens roll sjukvården behöver stärkas 9 Mångfald av karrärmöjlgheter nom psykatrn 10 Brsten på vårdplatser får allvarlga konsekvenser Bra lön och ledarskap gör arbetsgvaren attraktv 14 Annka Strandhäll om vårdplatsbrstens konsekvenser 15 Intern bemannngsverksamhet trygghet för beställare 16 Mest postvt ntryck av Unverstetssjukhuset Lnköpng 17 Följ ramavtal vd bemannngsuppdrag 17 Rekommenderade bemannngsföretag 18 Nolltolerans mot sexuella trakasserer 19 Omväxlande som dstrktssköterska fjällmljö 19 Smärtlndrng centralt för fullgod rehablterng E-hälsotjänster förenklar det daglga arbetet anställda för första lnjens chef Presenterade företag och organsatoner 23 NU-sjukvården 23 Funkton Akut, Karolnska Solna 24 Danderyds opererande klnker 25 Funkton Akut, Karolnska Huddnge 26 Tema Cancer, Karolnska 27 Landstnget Sörmland 28 Dedcare Nurse 29 Sjukvårdens larmcentral VGR 30 Regon Gävleborg 31 Psykatrn, Regon Västernorrland 32 Ortoped- och ryggklnken, Lnköpng 33 LäkarLeasng 34 Medcnklnken, Vrnnevsjukhuset 35 Kardologska klnken Lnköpng 36 Resursteamet, Skånes unverstetssjukhus 37 Regon Kronoberg 37 Krurg-, kvnno- och barncentrum, Kronoberg 38 Hallands sjukhus 39 Tema Neuro, Karolnska 39 Agla 40 Medcncentrum, Norrlands unverstetssjukhus 41 Operaton, Sunderby sjukhus, Norrbotten 41 Ofela Vård 42 Rättspsykatrskt centrum, Skåne 42 Te Crea Care 43 Psykatrn växer Dalarna 44 Medcnklnken, Södra Älvsborgs sjukhus 44 Addus Care 45 Anestesklnken, Blekngesjukhuset 45 Centrc Care 46 SOS Alarm 47 Hälsosamma matvanor, Lvsmedelsverket 47 Anycare Framtdens Karrär Sjuksköterska är producerad av NextMeda. Tdnngen fnns även på: SKRIBENTER Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Carn Brnk, Håkan Edvardsson, Mats Fahlgren, Crstna Lefland, Eva Nordn, Maranne Sjöberg, Annka Whlborg FOTOGRAFER Ramona Bach, Patrk Bergenstav, EdelPhoto, Ulf Ekström, Lasse Hejdenberg, Thomas Henrksson, Gonzalo Irgoyen, Carolne Jacobsen, Lars Jansson, Peter Jgerström, Sebastan LaMotte, Magnus Lejhall, Lnus Lndgren, Patrk Lndqvst, Patrk Lndström, Jan Nordén, Pa Nordlander, Pär Olert, Perre Pocs, Tobas Rygert, Andreas Svensson, Pernlla Wahlman, Martna Wärenfeldt, Vveka Österman OMSLAGSFOTO Gonzalo Irgoyen, Tobas Rygert GRAFISK FORM Stellan Stål TRYCK BOLD Prntng/DNEX Tryckeret ANNONSFÖRSÄLJNING NextMeda Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: , E-post: nfo@nextmeda.se FÖR MER INFORMATION OM FRAMTIDENS KARRIÄR SJUKSKÖTERSKA, VAR VÄNLIG KONTAKTA: Nklas Engman, E-post: nklas.engman@nextmeda.se, Telefon , Mobl LÄS MER PÅ V söker sjuksköterskor Börja dn karrär hos oss! Kom och jobba hos oss V söker dg som har erfarenhet, specalstutbldnng eller är nyutexamnerad tll våra sjukhus och vårdcentraler. Kontakta Catrn Dagander, Rekryterngsspecalst, , catrneleonora.dagander@dll.se Sofa Andersson, HR-chef Karsudden, , sofa.a.andersson@dll.se Välkommen att utveckla och utvecklas hos en av Sörmlands största arbetsgvare. Tllsammans skapar v Sverges frskaste län. V gör aktva val vd exponerng och rekryterngsstöd och undanber oss därför drektkontakt av bemannngs- och rekryterngsföretag. Läs mer på Följ oss gärna på Facebook

4 4 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2018 Få kan arbeta enlghet med omvårdnadsprncperna Endast 8 procent av sjuksköterskorna kan arbeta fullt ut enlghet med omvårdnadsprncperna och den etska koden för sjuksköterskor. Omvårdnadsprncperna och etk fyller en vktg funkton för att sjuksköterskor ska trvas med stt arbete och stanna kvar yrket. Sneva Rbero, ordförande Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett OMVÅRDNAD OCH ETIK TEXT ANNIKA WIHLBORG Undersöknngsresultatet är bedrövlgt, nte bara att endast 8 procent kan arbeta fullt ut enlghet med omvårdnadsprncperna och den etska koden utan också att 31 procent anger att de nte kan följa rktlnjerna så mycket eller nte alls. Det här är förödande för den goda och säkra vården. Sjuksköterskeyrket är nära förknppat med just etk. Att nte få utöva den tllräcklg utsträcknng leder tll sjukskrvnngar, hög personalomsättnng och att allt fler sjuksköterskor överväger att lämna yrket, säger Vårdförbundets ordförande Sneva Rbero. Etk strategsk kärnfråga Andra konsekvenser av att så få sjuksköterskor kan arbeta enlghet med etska rktlnjer och omvårdnadsprncperna är, enlgt Sneva Rbero, att DET ÄR HÖG td att samtlga sjukhus nkluderar omvårdnadsexperts sna lednngsgrupper fler patenter nte upplever sg få det bemötande de förtjänar. Det beror sn tur på sjuksköterskornas stress och höga arbetsbelastnng. Sneva Rbero är övertygad om att etk kommer att utvecklas tll en av sjukvårdens framtda strategskt vktga kärnfrågor, nte mnst eftersom sjuksköterskor så gott som daglgen ställs nför etska dlemman sn yrkesutövnng. De vktgaste åtgärderna för att vända statstken är att öka sjuksköterskebemannngen där det behövs, en god arbetsmljö, rmlga arbetstder och tllgång tll kompetensutvecklng. Det är också vktgt att arbetsgvare skapar förutsättnngar och utrymme för en etsk dalog på arbetsplatsen, både sjuksköterskor emellan och över professonsgränserna. Td för möten kollegor emellan ger även utrymme för etsk reflekton, säger Sneva Rbero. Chefssjuksköterskor självklara 9 av 10 sjuksköterskor anser att det bör fnnas en motsvarghet tll chefsläkare form av en chefssjuksköterska lednngsgruppen på varje sjukhus. Chefssjuksköterskor lednngsgruppen var vanlgt när jag nledde mn karrär på åttotalet. Sedan dess har chefssjuksköterskornas representaton sjukhuslednngarna successvt avtagt. De har ratonalserats bort när det medcnska paradgmet fck större betydelse än omvårdnadskompetensen, säger Sneva Rbero. Hon hänvsar tll statstk från WHO, som säger att omvårdnad står för 90 procent av all sjukvård som ges Sverge och övrga världen. Det är ett starkt argument för omvårdnadsperspektvets betydelse på högsta lednngsnvå. Om v ska utveckla den jämlka och personcentrerade vården krävs representaton från chefssjuksköterskor sjukhusens lednng. Det är hög td att samtlga sjukhus nkluderar omvårdnadsexperts sna lednngsgrupper, det är dags att ta gen de förlorade år då det saknats chefssjuksköterskor lednngen på många sjukhus, säger Sneva Rbero. KAN DU ARBETA I ENLIGHET MED OMVÅRDNADSPRINCIPERNA? I vlken utsträcknng kan du som sjuksköterska arbeta enlghet med omvårdnadsprncperna och den etska koden för sjuksköterskor? Fullt ut Ganska mycket Inte så mycket Inte alls 3% 8% 28% 61% BÖR DET FINNAS EN CHEFSSJUKSKÖTERSKA I LEDNINGSGRUPPEN? Bör det fnnas en motsvarghet tll chefsläkare form av en chefssjuksköterska lednngsgruppen på varje sjukhus? Ja Nej 10% Framtdens Karrär Sjuksköterska genomförde en undersöknng mot ett slumpmässgt urval av sjuksköterskor Sverge den februar %

5 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Inkludera chefssjuksköterskor på alla lednngsnvåer 90 procent av sjuksköterskorna anser att det bör fnnas en chefssjuksköterska lednngsgruppen på varje sjukhus. Det är vktgt att omvårdnadsperspektvet nkluderas när sjukhuslednngen fattar avgörande beslut, säger Susanne Gustavsson, chefssjuksköterska på Skaraborgs sjukhus. CHEFSSJUKSKÖTERSKOR I LEDNINGEN TEXT ANNIKA WIHLBORG Med tanke på vlken central funkton omvårdnaden fyller sjukhusvården och att merparten av medarbetarna på ett sjukhus ägnar sg åt omvårdnad så är det nte förvånande att 90 procent av sjuksköterskorna anser att det bör fnnas en chefssjuksköterska sjukhusens lednngsgrupper, säger Susanne Gustavsson, chefssjuksköterska på Skaraborgs Sjukhus. I aprl 2018 byter hon tjänst tll kvaltetschef på samma sjukhus. SJUKHUS SOM HAR omvårdnadskompetens på samtlga nvåer organsatonen har lättare att rekrytera och behålla sna sjuksköterskor Susanne Gustavsson, som även är utbldad barnmorska och har dsputerat på patentnvolverng utvecklngsarbete, har vart chefssjuksköterska sedan 2011, med omvårdnadsfrågor och patentsäkerhetsfrågor som stt prmära fokus. Det är vktgt att omvårdnadsperspektvet nkluderas när sjukhus- lednngen fattar avgörande beslut. Chefssjuksköterskans omvårdnadskompetens är ett betydelsefullt komplement tll det medcnska perspektvet, säger Susanne Gustavsson. Utvecklngen håller på att vända Även om det dagsläget saknas chefssjuksköterskor lednngssammanhang på många sjukhus så upplever jag att utvecklngen håller på att vända. En faktor som kan ha bdragt tll att fler sjukhuslednngar ser värdet att nkludera en chefssjuksköterska är de studer som genomförts nom ramen för Magnetmodellen. De vsar att sjukhus som har omvårdnadskompetens på samtlga nvåer organsatonen har lättare att rekrytera och behålla sna sjuksköterskor. Många av de vanlgaste vårdskadorna återfnns nom omvårdnadsområdet, exempelvs fallskador, trycksår och undernärng, säger Susanne Gustavsson. Jämlk med chefsläkarrollen Hon rekommenderar fler sjukhus att nkludera chefssjuksköterskor lednngssammanhang på alla nvåer. Susanne Gustavsson anser att chefssjuksköterskan även fyller en vktg funkton som patenternas företrädare omvårdnadsperspektvet lednngssammanhang och tllägger att chefssjuksköterskans roll bör vara jämlk med chefsläkarrollen på sjukhus. Susanne Gustavsson, chefssjuksköterska på Skaraborgs Sjukhus. Foto: Johan Främst / Skaraborgs Sjukhus En prestgelös och nära samverkan mellan chefsläkare och chefssjuksköterska på lednngsnvå gör att professonerna lär av varandra och lättare kan få ett helhetsperspektv på patentens vård. Exempel på frågor som läkare och sjuksköterskor kan hantera tllsammans på lednngsnvå är utvecklngen av personcentrerad vård och vårddokumentaton. Av tradton skrver läkaren sna antecknngar en del av journalen, medan sjuksköterskan använder en annan. Det medför en rsk att professonerna går mste om vktg patentnformaton om man nte läser varandras antecknngar, säger Susanne Gustavsson. BÖR DET FINNAS EN CHEFSSJUKSKÖTERSKA I LEDNINGSGRUPPEN? Bör det fnnas en motsvarghet tll chefsläkare form av en chefssjuksköterska lednngsgruppen på varje sjukhus? Ja Nej 10% 90% Krstna Rodn, Dstrktssköterska Krstna skrattar på jobbet varje dag! Som sjuksköterska och dstrktssköterska Regon Västernorrland får du jobba med hela männskan genom hela lvet. I vår regon fnns en rk varaton av små och stora hälsocentraler såväl stadsmljö som på landet. Hos oss har du stora möjlgheter att utvecklas dtt yrke - och som person. Krstna Rodn är dstrktssköterska på Hälsocentralen Höga kusten och för henne är den nära och personlga relatonen tll patenterna det allra bästa med jobbet. Men kollegorna är också en vktg del trvseln. - Välkommen tll oss om du gllar att skratta, äta delkata bakverk och vll jobba med ambtös och kunng personal, säger Krstna Rodn. Kom och jobba med oss! Glla oss på Facebook! jobbochmedarbetareregonvasternorrland Läs mer och ansök på

6 6 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2018 Brst på kompetens ökar rsken för vårdskador Socalstyrelsen har på regerngens uppdrag genomfört en kartläggnng, nulägesbeskrvnng och analys av hur brster kompetensförsörjnng och bemannng påverker rsken för vårdskador hälso- och sjukvården. Rapporten vsar på ett samband mellan otllräcklg bemannng och kompetens och ökad rsk för vårdskador. Carna Skoglund, sjuksköterska, sakkunng patentsäkerhet. RISKER FÖR VÅRDSKADOR TEXT ANNIKA WIHLBORG Vår undersöknng, som fokuserar på akutsjukvård och förlossnngsvård och omfattar yrkeskategorerna läkare, sjuksköterska och barnmorska, har genomförts form av vetenskaplg ltteraturöverskt, djupntervjuer med patentsäkerhetsexperter och professonsföreträdare, fokusgruppsntervjuer med vårdpersonal och enkäter tll verksamhetschefer. Respondenterna beskrver att brst på kompetens påtaglgt ökar rsken för vårdskador. Underbemannng beskrvs snarare som ett arbetsmljöproblem, som är lättare att kompensera för än brstande kompetens, säger Carna Skoglund, sjuksköterska, sakkunng patentsäkerhet och projektledare för Socalstyrelsens rapport Kompetensförsörjnng och patentsäkerhet Hur brster bemannng och kompetens påverkar patentsäkerheten, som presenterades den 28 februar Kompetens = patentsäkerhet När det gäller kompetens och rsken för vårdskador är det mer kopplat tll erfarenhet än den formella utbldnngen. Flera respondenter anser att ensklda medarbetare med otllräcklg kompetens nte nödvändgtvs behöver nnebära någon rsk för patentsäkerheten om det fnns tllräcklg kompetens hos de andra vårdteamet. Otllräcklg kompetens kan exempelvs handla om att det fnns många nyutexamnerade och oerfarna sjuksköterskor på en vårdavdelnng eller att personalomsättnngen är hög, vlket nnebär att många medarbetare nte har någon längre erfarenhet från just den arbetsplatsen. Rapporten vsar samband mellan högre bemannng av sjuksköterskor och läkare ger en lägre dödlghet och färre vårdskador. Den rskfaktor som anses ha störst nverkan på patentsäkerheten är brster kommunkatonen mellan patent, vårdpersonal och anhörga. Ökad arbetsbelastnng medför ökad stress och EXEMPEL PÅ SITUATIO- NER där brst på kompetens och bemannng har påverkat patentsäkerheten är förlossnngsvården stress ökar rsken för msstag. Förutsättnngarna för god kommunkaton försämras avsevärt vd utlokalserng, hög personalomsättnng och sämre personalkontnutet och, nte mnst, vd hög arbetsbelastnng, säger Carna Skoglund. Brstande bemannng påverkar Enlgt rapporten är lndrga vårdskador betydlgt vanlgare än allvarlgare skador. Brstande personalkontnutet, hög arbetsbelastnng och brstande handlednng påverkar sn tur rsken för att lndrga vårdskador ska uppstå akutsjukvården. Exempel på stuatoner där brst på kompetens och bemannng har påverkat patentsäkerheten är förlossnngsvården. När barnmorskan nte kunnat vara närvarande under hela förlossnngen kan den födande kvnnan uppleva otrygghet, vlket leder tll fler samtalspatenter som behöver hjälp att bearbeta sn förlossnngsupplevelse. Ett annat exempel är hämtat från en akutmottagnng där man nte upptäckte en fraktur hos en patent eftersom patenten undersöktes av en olegtmerad läkare som saknade tllräcklgt stöd från legtmerade kollegor, säger Carna Skoglund. Hög personalomsättnng rsk 59 procent av sjuksköterskorna anser nte att personalomsättnngen är på en rmlg nvå deras organsaton. ÄR PERSONALOMSÄTTNINGEN PÅ EN RIMLIG NIVÅ? Är personalomsättnngen på en rmlg nvå nom dn organsaton? Ja Nej 41% 59% KAN AVDELNINGAR UTAN SJUKSKÖTERSKOR GE PATIENTSÄKER VÅRD? Kan sjukvårdsavdelnngar bemannande utan sjuksköterskor ge en patentsäker vård? Ja Nej 4% 96% Hög personalomsättnng nnebär förstås brster personalkontnuteten, med fler oerfarna medarbetare som behöver ntrodukton och handlednng. Även sjuksköterskor med lång yrkeserfarenhet kan ju vara oerfarna när de kommer tll nya arbetsgvare med nya rutner och arbetssätt. Hög personalomsättnng påverkar patentsäkerheten, säger Carna Skoglund. Avdelnngar utan sjuksköterskor 96 procent av sjuksköterskorna anser nte att sjukvårdsavdelnngar bemannade utan sjuksköterskor kan ge en patentsäker vård. Att drva en vårdavdelnng helt utan sjuksköterskor kan medföra patentsäkerhetsrsker eftersom det då saknas rätt kompetens för att göra omvårdnadsbedömnngar och sätta n förebyggande åtgärder. I sjuksköterskans kompetensområde ngår ju även läkemedelshanterng, där kan det också uppstå en ökad rsk på en avdelnng utan sjuksköterskor, avslutar Carna Skoglund. STÄRKA PATIENTSÄKERHETEN Åtgärder för att stärka patentsäkerheten Att ntegrera patentsäkerhetsarbetet med arbetsmljöarbetet. Att vårdgvarna får ett ökat stöd stt systematska patentsäkerhetsarbete från exempelvs Socalstyrelsen. Natonella forum för patentsäkerhet som bland annat Socalstyrelsen kan arrangera. Relevanta mått och ndkatorer på exempelvs lndrga vårdskador. Det underlättar bland annat vårdgvarnas egenkontroll av patentsäkerheten, och uppföljnng av nterventoner.

7 VI MÅR BRA NÄR VI UTVECKLAS. Vården är ett kunskapsntensvt område under ständg utvecklng, och v ska självklart utvecklas med den. Därför drver Vårdförbundet en modell för akademsk specalsttjänstgörng (AST) där specalstutbldnngen sker nom ramen för en anställnng och studerna ntegreras med jobbet. Tack vare vårt kraftfulla påverkansarbete har de flesta rksdagsparter frågan på sn agenda och flera arbetsgvare har redan nfört modellen. Ju fler v är desto mer kan v påverka. När v mår bra mår alla bättre. Bl medlem Vårdförbundet! vardforbundet.se SMS:A MEDLEM TILL SÅ RINGER VI UPP DIG

8 8 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2018 Omvårdnadens roll sjukvården behöver stärkas Omvårdnadens och sjuksköterskans betydelse för en kvaltatv och patentsäker vård lyfts nte fram tllräcklg utsträcknng. Det anser Svensk Sjuksköterskeförenng, som drver kampanjen Svensk sjukvård behöver omvårdnad. Am Hommel, ordförande Svensk Sjuksköterskeförenng. Foto: Tomas Södergren OMVÅRDNADENS BETYDELSE TEXT ANNIKA WIHLBORG Målgruppen är såväl poltker som allmänhet och sjukvårdspersonal och huvudsyftet är att belysa omvårdnadens nyckelroll för en trygg och säker hälsooch sjukvård. Svensk sjukvård behöver ett långsktgt helhetsperspektv som lever upp tll vårdens självklara syfte, att rädda lv, att jobba preventvt för god hälsa och att vårda de som drabbats av ohälsa. Därför behövs chefer med omvårdnadskunskap på alla nvåer. Behöver uppmärksammas mer På senare td har omvårdnadens roll nte uppmärksammats tllräcklgt. VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA FÖR ATT STÄRKA OMVÅRDNADENS ROLL: Vktgaste åtgärderna för att stärka omvårdnadens roll hälso- och sjukvården: Öka poltkernas förståelse för och kunskap om vad omvårdnad nnebär och dess betydelse för patentsäkerhet och kvaltet sjukvården. Att nte dela upp omvårdnadsuppgfterna på flera olka kompetenser. Ett uppgftscentrerat arbetssätt kan påverka patentsäkerheten. Sjuksköterskor ska fnnas med teamet som utför omvårdnadsuppgfter; personal som saknar omvårdnadskompetens bör nte arbeta patentnära. Chefer med sjuksköterskekompetens behövs på alla nvåer hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor med mandat bör fnnas på samtlga beslutsnvåer hälso- och sjukvården, även när man skrver natonella rktlnjer, bedömer forsknngsmedel eller dskuterar kunskapsbaserad vård. Somlga sjukhus har exempelvs ntroducerat sjuksköterskelösa avdelnngar som efter en td tvngats stänga. Andra tllämpar en flosof som nnebär att sjuksköterskor ska arbeta på toppen av sn kompetens, vlket nnebär att kollegor som saknar omvårdnadskompetens utför några av de uppgfter som sjuksköterskor tdgare ansvarat för, säger Am Hommel, ordförande Svensk Sjuksköterskeförenng. Stolta ambassadörer Kampanjens kanske allra vktgaste målgrupp är poltker och tjänstemän, ALLTFÖR MÅNGA BESLUTS- FATTARE saknar rätt kunskap om omvårdnad och har då nte rätt förutsättnngar att fatta beslut men man hoppas även kunna nformera allmänheten, exempelvs om vkten av att sjuksköterskor har ansvar för omvårdnaden. Även sjuksköterskor är en vktg målgrupp. Sjuksköterskor som daglgen arbetar med att ge omvårdnad är förstås omvårdnadens mest betydelsefulla ambassadörer. V vll att fler sjuksköterskor är stolta över sn kompetens och nformerar om vlken skllnad en god omvårdnad kan ha för patentsäkerhet och kvaltet. Forsknng vsar exempelvs att fler sjuksköterskor med hög kompetens resulterar färre vårddagar, lägre dödlghet och lägre kostnader, säger Am Hommel. Beslutsfattare saknar kunskap Ett grundproblem är, enlgt Am Hommel, att alltför många beslutsfattare nom svensk hälso- och sjukvård saknar rätt kunskap om omvårdnad. Därmed har de nte heller rätt förutsättnngar att ta beslut som främjar vårdkvaltet och patentsäkerhet och tror bland att sjuksköterskors arbetsuppgfter lka gärna kan utföras av en undersköterska eller läkare. V vll därför öka kunskapen om vad omvårdnad nnebär och vlken betydelse det har för patentsäkerheten. Det kan förhoppnngsvs hjälpa beslutsfattarna att fatta beslut som gynnar patentsäkerheten, säger hon. Hur kan psykatrn bl mer attraktv? 27 procent av sjuksköterskorna kan tänka sg att arbeta nom psykatrn. Rchard Brodd, psykatrsjuksköterska och huvudhandledare på Psykatr Affektva på Sahlgrenska Unverstetssjukhuset, berättar vad de psykatrska verksamheterna kan göra för att bl mer attraktva. PSYKIATRINS ATTRAKTIVITET Lönen måste lgga på en konkurrenskraftg nvå som motsvarar det ansvar och de arbetsuppgfter som en sjuksköterska nom psykatrn har. Förutom det ska arbetsmljön vara utformad så att det fnns förutsättnngar att kunna utföra sna arbetsuppgfter och att arbetsplatsen är trygg, säger Rchard Brodd. Karrärutvecklngsmöjlgheter Verksamheten måste ha en tydlg och konkret plan för vlka karrärutvecklngsmöjlgheter som fnns och vad arbetsgvaren erbjuder form av utbldnng och utvecklng. Det måste också fnnas möjlgheter att själv vara med och påverka planen vd anställnngens början och hur den ska utformas. Det ska också fnnas en tydlg kopplng tll lönen. En annan vktg faktor är ledarskapet, hur sjuksköterskorna får det stöd och den lednng som krävs för de utmanngar som man ställs nför, säger Rchard Brodd. Osäkerhet om psykatr Jag tror att många sjuksköterskor känner sg otrygga nför psykatr, om de själva nte har erfarenhet av det, och att det är därför bara 27 procent kan Rchard Brodd, psykatrsjuksköterska. tänka sg att arbeta nom psykatrn. På samma sätt tror jag det fnns en osäkerhet hos sjuksköterskor allmänhet om rättspsykatr och beroendepsykatr, avslutar Rchard Brodd.

9 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Mångfald av karrärmöjlgheter nom psykatrn 27 procent av sjuksköterskorna kan tänka sg att arbeta nom psykatrn. Vuxenpsykatrn och barn- och ungdomspsykatrn är de populäraste områdena. PSYKIATRI TEXT ANNIKA WIHLBORG Det vore förstås önskvärt att fler sjuksköterskor kan tänka sg att arbeta nom psykatrn. Det är tyvärr ett område som fortfarande har lägre status än många andra sjukvården, trots att atttyderna tll psyksk ohälsa börjar förändras, säger Hanna Tuvesson, specalstsjuksköterska psykatr, styrelseledamot Psykatrska Rksförenngen för sjuksköterskor och ansvarg för specalstsjuksköterskeprogrammet psykatr på Lnnéunverstetet. Många fördjupnngsmöjlgheter Man utvecklas mycket, både professonellt och personlgen, av att arbeta nom Hanna Tuvesson, specalstsjuksköterska psykatr. psykatrn. Det är omväxlande och menngsfullt, man får ofta mycket td med varje patent och kan följa dem över td. Det fnns många områden att fördjupa sg nom och samarbetsklmatet är ofta mycket bra, säger Hanna Tuvesson. Att relatvt få sjuksköterskor kan tänka sg att arbeta nom rättspsykatrn och beroendepsykatrn beror förmodlgen på att få kommer kontakt med dessa verksamheter samband med sjuksköterskeutbldnngen. Hon ser gärna ett större fokus på psyksk ohälsa grundutbldnngen och att VFU nom psykatr ngår som en oblgatorsk del. Många typer av verksamheter Flera faktorer tyder på att den psykska ohälsan samhället tyvärr nte kommer att mnska framöver. Det nnebär att efterfrågan på specalstsjuksköterskor psykatr kommer att vara fortsatt hög. Som specalstsjuksköterska psykatr kan man arbeta många olka typer av verksamheter: kommunal psykatrsk vård, behandlngshem, öppenvård och slutenvård. Det är vktgt att tydlggöra rollen och ansvarsområdena för specalstsjuksköterskor psykatr, säger Hanna Tuvesson. SKULLE DU KUNNA TÄNKA DIG ATT ARBETA INOM PSYKIATRIN? Ja Nej 27% 73% INOM VILKA OMRÅDEN INOM PSYKIATRI VILL DU ARBETA? Inom vlka områden nom psykatr skulle du kunna tänka dg att arbeta? Ange gärna flera. Allmänpsykatr/ vuxenpsykatr Barn- och ungdomspsykatr Beroendepsykatr Rättspsykatr 28% 40% 51% 71% Nu är v Klara! Den 6 mars samlades v och våra systerföretag under namnet Klara. Klara därför att v bdrar tll att klara den svenska välfärden. Inom Klara är v experter på flexbltet för dg som själv vll styra dtt arbetslv. Vll du bl en av oss? Besök oss på vår nya webbplats klarakompetens.se och gör en ntresseanmälan så kontaktar v dg. Klara v hjälper välfärden med personalförsörjnng. I vårt nätverk fnns läkare, sjuksköterskor, psykologer, soconomer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och logopeder.

10 10 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2018 Brsten på vårdplatser ger allvarlga konsekvenser Sjuksköterskor menar att det nte råder brst på vårdplatser, utan brst på sjuksköterskor. Antalet vårdplatser kan med andra ord ökas med bra arbetsförhållanden, kompetensutvecklng och bra löner. Dagens stuaton får mycket allvarlga konsekvenser för patenterna. VÅRDPLATSBRISTEN TEXT MARIANNE SJÖBERG Sjuksköterskorna fck Framtdens Karrär Sjuksköterskas undersöknng frågan Det råder brst på vårdplatser nom svensk sjukvård. Kan du ge exempel på konsekvenser av brsten på vårdplatser? Här redovsas deras svar. Sjuksköterskorna anser nte att det är en brst på vårdplatser utan på sjuksköterskor och specalstsjuksköterskor. Patentsäkerheten rskeras Majorteten av de tllfrågade menar att patentsäkerheten försämras. Här pekar man på att alltför många patenter skckas hem för tdgt utan att få den vård de behöver. Konsekvensen blr att de kommer tllbaka nom några dagar med onödgt ldande och otrygghet som följd. Det kan värsta fall leda tll döden på grund av försenad vård. Patentsäkerheten påverkas också av att sjukvården måste prortera patenter hårdare. Många allvarlgt sjuka nekas nläggnng tll följd av platsbrsten. Integrtet och sekretess försvnner då en patent vårdas en korrdor på akuten. Platsbrsten medför stor medcnsk hälsorsk som har orsakat dödsfall då patenten åker jojo mellan sjukhus och hem. Några menar dock att brsten på vårdplatser drver på utvecklngen av andra arbetssätt som hemsjukvård och kortare vårdtder. Långa väntetder Här anger man att långa väntetder för vård, operatoner och vårdplats ger sämre vård och kan vålla vårdskador, exempelvs fallolyckor, trycksår och ökad nfektonsrsk. Man menar att alltför många får lgga kvar på akuten där man nte kan ha samma uppskt över den ensklda patenten som på en vårdavdelnng. Långa väntetder på akuten nnebär att patenten lgger på PATIENTER FÅR VÄNTA på lvsavgörande behandlng flera tmmar mer än vad som egentlgen är okej hårda brtsar och får nga rktga mål mat. Patenter får vänta på lvsavgörande behandlng flera tmmar mer än vad som egentlgen är okej, det har skett flera gånger på vårt sjukhus. Överbeläggnng får många konsekvenser: brster hygen, msstag görs av stressad personal, patenter får lgga dagrum, korrdor, toa. Ormlg arbetsbörda Många anser att platsbrsten och överbeläggnngar ger en ohållbar arbetsstuaton för personalen. Följderna blr sjukskrvnng, utbrändhet och uppsägnngar på grund av arbetsbelastnngen; sjuksköterskorna flyr vårdavdelnngar och sjukhusen. Det blr en rundgång: överbeläggnng ger sämre arbetsmljö, personalflykt och ännu färre vårdplatser. Många anser att de har dålgt samvete när de nte orkar ställa upp och jobba dubbelt. Några menar också att det blr färre sökande tll sjuksköterskeutbldnngen då det fnns rädslor för jobbet och dess tuffa utmanngar. Patenter hamnar fel Alltför ofta hamnar patenter på fel vårdavdelnng eller blr kvar fast denne skulle behöva byta. Konsekvensen blr att de nte får rätt vård, eftersom kompetensen för patentens sjukdom nte fnns på den avdelnngen. Vården blr nte lka kvalfcerad och de rondas sst. Exempel ges på patent med underbensfraktur som vårdas på onkologavdelnng, eller en 87-årg njursjuk, dalysbehövande person som lgger på en barnavdelnng. Detta kan leda tll mycket allvarlga följder för patenten menar man. Brsten ger högre kostnader Det blr högre kostnader för landstngen på grund av platsbrsten. Man menar att patenter som skckas hem för tdgt kommer tllbaka för att behandlas gen, och är ofta sämre skck än tdgare. Transporter och förflyttnngar medför också högre kostnader. Poltker ställer enorma krav utan förankrng verklgheten, de saknar kunskap och ntresse att fördjupa sg vad v slter med varje dag. Det borde hela samhället få veta. KONSEKVENSER Konsekvenser av brsten på vårdplatser: 1. Patentsäkerheten försämras 2. Långa väntetder och överbeläggnng 3. Ormlg arbetsbörda för personalen 4. Patenter hamnar på fel avdelnng 5. Högre kostnader för landstngen V söker sjuksköterskor tll vård och omsorg Inom vård- och omsorgsförvaltnngen Enköpngs kommun arbetar v enlgt det salutogena förhållnngssättet och för att ta tllvara de styrkor personer fortfarande har och stärka dem. För att stärka den kommunala sjuksköterskan sn yrkesroll har v tllsammans arbetat fram en ny metod för utvecklng nom olka kompetensområden. V förutsätter att du är kompetent, vetgrg och vll medverka tll att de du möter får en så hög lvskvaltet som möjlgt. Vlka goda déer vll du vara med och förverklga? Läs mer på enkopng.se/ledgajobb

11 När man arbetar med att hjälpa männskor förtjänar man att göra det på goda vllkor! Sverges största bemannngsföretag för läkare och sjuksköterskor Medan du tar hand om patenterna så tar v hand om dg! Kontakta oss på eller besök oss på Du kan även SMS:a SSK tll så hör v av oss tll dg!

12 12 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2018 Bra lön och ledarskap vktgast Bra lön, ledarskap, arbetstder, god arbetsmljö och möjlghet tll kompetensutvecklng. Det är de fem mest avgörande faktorerna för en arbetsgvares attraktvtet nom hälso- och sjukvården enlgt de sjuksköterskorna. ATTRAKTIVA ARBETSGIVARE TEXT ANNIKA WIHLBORG De faktorer som rankas högst undersöknngen känns nte som någon överrasknng. Lönen är självklart en brännhet fråga, men ett kompetent LÖNEN ÄR SJÄLVKLART en brännhet fråga, men ett kompetent ledarskap är lka vktgt för många ledarskap är lka vktgt för många; dagsläget styrs mycket nom vården uppfrån och ner. Rmlga arbetstder så våra medlemmar kan ha ett lv utanför jobbet är också en betydelsefull fråga, synnerhet för sjuksköterskor som arbetar treskft, säger Janí Stjernström, avdelnngsordförande Vårdförbundet Västmanland och ledamot Vårdförbundets förbundsstyrelse. Arbetsglädje vktg En faktor som nte nämns undersöknngen men som många sjuksköterskor prorterar är arbetsglädjen. Arbetsglädjen är helt avgörande för att kunna leverera utsatta och komplexa vårdstuatoner som präglas av etska utmanngar. För att kunna känna arbetsglädje krävs en arbetsmljö som Johanna Holmström, specalstsjuksköterska ntensvvård på Västmanlands sjukhus Västerås. Janí Stjernström, avdelnngsordförande Vårdförbundet Västmanland. ger td för gemenskap och bekräftelse. Stress motverkar arbetsglädje, så här spelar även rätt bemannng en stor roll, säger Janí Stjernström. Hon betraktar en god lvslöneutvecklng, hälsosam vårdmljö och en lednng som utgår från en personcentrerad vård snarare än stuprörstänk som tre av de mest avgörande faktorerna för en attraktv arbetsmljö. För att sjuksköterskor ska kunna leverera högkvaltatv omvårdnad krävs att de själva är frska och mår bra, annars genererar sjukvårdens arbetsgvare sna egna patenter. Sjukskrvnngar bland sjuksköterskor ökar hela landet. Arbetsgvare bör betrakta arbetet med att ständgt bl attraktvare som en vktg framtdsnvesterng, säger Janí Stjernström. Vettgt heltdsmått Undersöknngsresultatet överensstämmer med de faktorer jag och mna kollegor anser väger tyngst för en arbetsgvares attraktvtet. För oss som arbetar treskft är ett vettgt heltdsmått som är lägre än 38,25 tmmar veckan väsentlgt för att v ska orka arbeta heltd. Arbetsbelastnng NÄR MÅNGA SJUKSKÖ- TERSKOR säger upp sg förlorar de mycket värdefull kompetens som det tar td att återfå är generellt sett en fråga som v rankar högt, säger Johanna Holmström, specalstsjuksköterska ntensvvård. Hon är sjuksköterska sedan 2008 och arbetar sedan 2011 på ntensvvårdsavdelnngen på Västmanlands sjukhus Västerås. Löneutvecklng är förstås också vktg. På Johanna Holmströms klnk har många specalstsjuksköterskor med mellan tre och to års yrkeserfarenhet sagt upp sg tll följd av att de nte er- Usk legtmerat yrke? 46 procent av sjuksköterskorna anser att undersköterska ska bl ett legtmerat yrke. Kommunal har drvt frågan om legtmaton för undersköterskor flera år, men det fnns även krtska röster mot legtmaton. Bland annat har Socalstyrelsen avslagt förslaget. Vad tycker du? Ska vårdbträden nföras? 56 procent av sjuksköterskorna anser att vårdbträden ska nföras gen. Vssa anser att vårdbträden ska nföras för enklare uppgfter för att avlasta mer kvalfcerade yrkesgrupper. Krtker menar att sjukvården är alldeles för kvalfcerad och att vårdbträden nte har tllräcklg kompetens. Vad anser du? BÖR UNDERSKÖTERSKA BLI ETT LEGITIMERAT YRKE? BÖR VÅRDBITRÄDEN INFÖRAS I SVENSK SJUKVÅRD? Ja 46% Ja 56% Nej 54% Nej 44%

13 74% 72% 68% Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Erfarenhet ska löna sg Hon betonar vkten av att de sjuksköterskor som väljer att stanna och utvecklas på ett arbetsställe ska belönas för det form av en attraktv löneutför attraktv arbetsgvare VAD KÄNNETECKNAR EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE? Vlka av följande faktorer kännetecknar en attraktv arbetsgvare nom hälso- och sjukvården? Ange gärna flera % 80 84% 82% 81% 81% 80% 79% 60 64% 64% 60% 40 45% 38% 20 25% Gudrun Berggren, HRchef för Skånes unverstetssjukvård. bjuds någon attraktv löneutvecklng, vlket gör att erfarenhet och kompetens nte lönar sg. Dyrare att rekrytera Att vara en attraktv arbetsgvare bör vara en nyckelfråga för alla sjukvårdsarbetsgvare. När många sjuksköterskor säger upp sg förlorar de mycket värdefull kompetens som det tar td att återfå. Det är dessutom dyrare att rekrytera och lära upp nya medarbetare eller att förlta sg på bemannngssjuksköterskor än att nvestera att behålla befntlga medarbetare, säger Johanna Holmström. En faktor som spelar stor roll är att den högsta lednngen verklgen lyssnar på oss. Om den högsta sjukhuslednngen skulle komma tll vår avdelnng för att träffa oss sjuksköterskor, öka sn förståelse för vår verklghet och våra förutsättnngar och lyssna på våra önskemål så skulle det betyda mycket, säger Johanna Holmström. Jag känner gen resultatet från andra undersöknngar, det är välkända faktorer som många sjuksköterskor brukar ranka högt. Rätt förutsättnngar från början med en bra ntrodukton som ger trygghet yrkesrollen samt att TRYGGHET I YRKESROL- LEN samt att man känner sg rätt värderad av sn arbetsgvare är några av de vktgaste faktorerna man känner sg rätt värderad av sn arbetsgvare är några av de vktgaste faktorerna, säger Gudrun Berggren, HRchef för Skånes unverstetssjukvård Bra lön/löneutvecklng 2 Bra ledarskap/arbetslednng 3 Bra schemaläggnng/arbetstder 4 Möjlgheter tll kompetensutvecklng/ vdareutbldnng 5 Bra arbetsmljö 6 Bra team/arbetskamrater 7 Rmlg arbetsbelastnng 8 Rmlg bemannng vecklng relaton tll ökad kompetens och ökat ansvar. I dagsläget lägger många chefer mycket resurser på att rekrytera nya medarbetare eftersom personalomsättnngen är hög och många sjuksköterskor byter jobb. För att bryta denna negatva spral behöver v fokusera mer på att behålla befntlga medarbetare och stället lägga mer td på exempelvs omvårdnadsutvecklng, säger Gudrun Berggren. Närvarande chefer Att ge första lnjens chefer goda förutsättnngar att vara synlga för medarbetarna och närvarande vardagen är 6% 9 Möjlghet att påverka dn arbetsstuaton 10 Td tll reflekton/återhämtnng 11 Bra utvecklngsmöjlgheter 12 En trygg och säker arbetsplats 13 Mer td för patenterna 14 Låg personalomsättnng 15 Inte behöva arbeta övertd 16 Möjlghet att arbeta med forsknng 17 Annat en åtgärd, som enlgt Gudrun Berggren kan öka arbetsgvares attraktvtet. Även om lön alltd är en aktuell fråga så betraktar hon även arbetsgemenskap och möjlghet tll kompetensutvecklng som lka vktga attraktvtetsfaktorer. För unverstetssjukhusens del handlar utmanngen även om att attrahera rätt medarbetare för att kunna fullfölja stt uppdrag nom högspecalserad vård, forsknng och utbldnng. Unverstetssjukvården behöver bl bättre på att marknadsföra sg som stora arbetsgvare med många utvecklngsvägar för sjuksköterskor, säger Gudrun Berggren. Inför att den nya lagstftnngen GDPR börjar gälla den 28 maj 2018, ber v att n kontaktar oss om n nte önskar få denna tdnng, delta våra undersöknngar eller på annat sätt nformeras om nnehållet. Mala tll GDPR@nextmeda.se för att avregstrera er. Ange att det gäller tdnngen Framtdens Karrär Sjuksköterska.

14 14 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2018 Annka Strandhäll, socalmnster med ansvar för hälso- och sjukvården. Foto: Krstan Pohl/Regerngskanslet Vårdplatsbrsten får allvarlga konsekvenser Sjuksköterskorna har angvt vlka konsekvenser vårdplatsbrsten får för patenter och personal nom hälso- och sjukvården. Här svarar Annka Strandhäll, socalmnster med ansvar för hälso- och sjukvården på sjuksköterskornas synpunkter. VÅRDPLATSBRISTENS KONSEKVENSER VILKA ÄR DINA KOMMENTARER tll vårdplatsbrstens konsekvenser? KLARAR VI INTE kompetensförsörjnngen så kommer v aldrg att klara att ge medborgarna den vård de förväntar sg Jag känner gen vad sjuksköterskorna svarat från andra rapporter jag tagt del av. V ser tydlgt att brst på vårdplatser på flera sätt bdrar tll en sämre vård. Det är en vktg anlednng tll att v väljer att prortera stora nvesterngar välfärden, och nte mnst sjukvården. V gör mångmljardsatsnngar på vården just nu. Stora delar av de satsnngarna fokuserar just på personalen vården och er arbetsmljö och vllkor. Sjuksköterskor kommer aldrg att få bättre arbetsmljö genom en kömljard som bara fokuserar på mätbara volymer av producerad vård, och nte på hur personalen har det. Jag tror på förbättrngar arbetsmljö, fler kollegor och fler specalster, nte att tvngas sprnga fortare. ENLIGT SJUKSKÖTERSKORNA FÅR patenter vänta på lvsavgörande behandlngar och tll och med dör förtd. Hur allvarlgt problem anser du att brsten på vårdplatser är? Det är ett allvarlgt problem. Inspektonen för vård och omsorg, IVO, kom ju också nylgen med en rapport som vsade på de patentsäkerhetsproblem som problem med bemannng och kompetensförsörjnng nnebär. Klarar v nte kompetensförsörjnngen så kommer v aldrg att klara att ge medborgarna den vård de förväntar sg utan för långa väntetder. ENLIGT SJUKSKÖTERSKORNA BEROR brster på vårdplatser främst på brst på sjuksköterskor och specalstsjuksköterskor. Håller du med dem om det? Det är defntvt en av de vktgaste orsakerna. Skulle jag nämna en tll så är det att det på många vårdplatser lgger patenter som egentlgen nte behöver mer sjukhusvård, utan skulle behöva komma hem tll ett kommunalt omsorgsboende eller hem med stöd av hemtjänst och hemsjukvård. Det här är något som bara måste fungera bättre framåt. V har precs fått en ny lag på plats där v ställer krav på samverkan mellan kommuner och landstng för att säkerställa att utskrvnngen fungerar bättre så att nte mnst äldre får rätt vård på rätt plats. Jag hoppas att det ska bdra tll att lösa vårdplatsbrsten. Dessutom behöver v utblda fler sjuksköterskor, men framförallt ge bra möjlgheter tll vdareutbldnng tll specalst. Här gör v stora satsnngar. VILKA KONKRETA FÖRSLAG har regerngen lagt och kommer att lägga för att färre patenter ska få lda och sjukvårdspersonalen få en bättre arbetsstuaton? V gör nu hstorskt stora satsnngar på hälso- och sjukvården, som totalt år uppgår tll ungefär 13 mljarder kronor. 5,5 mljarder är nya för V fokuserar nu just på att få fler anställda och skapa bättre arbetsmljö, vllkor och förutsättnngar för personalen att göra stt jobb. V har för år öronmärkt 300 mljoner kronor per år för studelön eller utbldnngsanställnngar för sjuksköterskor som läser tll specalstsjuksköterskor, så att man nte ska behöva ta studelån för att bl specalst och förlora nkomst. Sen måste man ju dock komma håg att det är landstngen och regonerna som drver svensk sjukvård, och också står för den absoluta största delen av fnanserngen. Så även om v från regerngen ska göra allt v kan för att hjälpa tll, måste stora delar av arbetet göras av landstngspoltkerna. KONSEKVENSER Konsekvenser av vårdplatsbrsten enlgt sjuksköterskorna: 1. Patentsäkerheten försämras, patenter skckas hem för tdgt eller nekas nläggnng. 2. Långa väntetder och överbeläggnng, patenter blr kvar på akuten. 3. Ormlg arbetsbörda för personalen, som gör att personal slutar. 4. Patenter hamnar på fel avdelnng och får nte rätt vård. 5. Högre kostnader för landstngen genom att patenter nte vårdas klart och kommer tllbaka samt onödga transporter.

15 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Intern bemannngsverksamhet trygghet för beställare Genom att anlta den nterna bemannngsverksamheten på sjukhuset kan uppdragsgvaren säkerställa att sjuksköterskan har erfarenhet av sjukhusets rutner och arbetssätt. Intern bemannng kan även erbjuda sjuksköterskor som arbetat vd de olka enheterna flera gånger tdgare. INTERN BEMANNING TEXT ANNIKA WIHLBORG Fördelarna för sjuksköterskor med att arbeta vd nterna bemannngsorgansatoner på ett stort sjukhus är många. En ntern bemannngsverksamhet kan erbjuda en trygg tllsvdareanställnng. Sjuksköterskor som arbetar va nterna bemannngsenheter har även större möjlgheter att ta del av nterna utvecklngsmöjlgheter och kompetensutvecklng, säger Johanna Ramstedt, sektonschef för Bemannngscentrum på Karolnska unverstetssjukhuset. Kompetensen kvar på sjukhuset Hon har vart sjuksköterska sedan 1995 och arbetade på olka sjukhus Stockholmsregonen, huvudsak va externa bemannngsföretag, nnan hon började på Karolnskas Bemannngscentrum 2004, där hon är sektonschef sedan EN INTERN BEMANNINGS- VERKSAMHET kan erbjuda en trygg tllsvdareanställnng En av de främsta fördelarna för sjukhusverksamheten med att anlta en ntern bemannngsverksamhet är att det är mer kostnadseffektvt och att kompetensen fnns kvar på sjukhuset. Med en ntern bemannngsverksamhet har sjukhuset även goda möjlgheter att styra bemannngssjuksköterskorna tll den avdelnng där behovet är som störst, eller där man kan se den största Johanna Ramstedt, sektonschef för Bemannngscentrum på Karolnska unverstetssjukhuset. effekten på antal öppna vårdplatser säger Johanna Ramstedt. Hög lägstanvå Fördelarna med att anlta ett nternt bemannngsbolag är att sjuksköterskorna har kunskap om arbetssätt och rutner, vlket gör att arbetet flyter på bra. Lägstanvån är hög bland de sjuksköterskor som kommer från nterna bemannngsbolag eftersom de ofta återkommer tll samma uppdragsgvare, säger Eva Berggren Josefsson, områdeschef på Ortopeden på Skåne unverstetssjukvård. Eva Berggren Josefsson har arbetat som sjuksköterska sedan början av åttotalet och är även utbldad barnsjuksköterska. Sedan 1990 har hon haft chefspostoner och sedan 2010 är hon områdeschef på Ortopeden. En fördel med att anlta nterna bemannngsbolag är, enlgt Eva Berggren Josefsson, möjlgheten att etablera ett långsktgt samarbete som även nkluderar kompetensutvecklngsnsatser. Prova olka verksamheter För sjuksköterskorna är den starka tllhörgheten tll sjukhuset en fördel med att jobba på ett nternt bemannngsbolag. För sjuksköterskor som vll prova på olka verksamheter nom sjukhuset är steget ofta mndre tll att börja jobba på ett nternt än på ett externt bemannngsbolag. Det ger dem värdefull erfarenhet, attraktv kompetens och en unk nblck sjukhusets olka verksamheter, säger hon. Patenten först tllsammans skapar v den bästa vården SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA VÄLKOMMEN ATT SÖKA SOM OMVÅRDNADSSPECIALIST! Foto: Anders Norderman Funkton Akut sjösätter nu en ny tjänst syfte att öka patentsäkerheten och förbättra vårdkvaltén omvårdnadsarbetet vår verksamhet. Vll du vara med på vår förändrngsresa? Denna nya tjänsteform nnebär att leda det patentnära omvårdnadsarbetet utfrån patenternas och verksamhetens behov av patentsäker vård. Förutom det klnska arbetet ngår det att aktvt följa aktuell forsknng och utvecklng nom professonsområdet och att samarbeta med övrga kollegor för att säkerställa en personcentrerad och säker vård enlgt best practce för den ensklde patenten. V söker dg som brnner för att utveckla omvårdnadskvaltén nom vården och som på eget ntatv håller dg uppdaterad och öppen för ny kunskap. Du har fallenhet för att entusasmera kollegor utmanngar och arbetar kreatvt och lösnngsorenterat vårt förbättrngsarbete med att bedrva en god vård. Du är trygg dg själv och har en kommunkatv, pedagogsk ådra och hög samarbetsförmåga. Om du dessutom kan kan bdra tll vår postva stämnng samt har kraft och energ att se möjlgheter stället för hnder med patenten fokus då är du varmt välkommen att söka tjänsten. V söker dg som är legtmerad Sjuksköterska och har examen från Specalstsjuksköterskeprogram Akutsjukvård 60 Hp eller annan relevant specalstsjuksköterskeexamen. För att läsa mer om tjänsten och nformaton om kontaktpersoner kan du se vår annons på Välkommen med dn ansökan! Läs mer och ansök på

16 16 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2018 Mest postvt ntryck av Lnköpngs och Norrlands unverstetssjukhus Unverstetssjukhuset Lnköpng, Norrlands unverstetssjukhus och Akademska sjukhuset Uppsala är de unverstetssjukhus som flest sjuksköterskor har ett postvt ntryck av enlgt Framtdens Karrär Sjuksköterskas undersöknng. Dtte Pehrsson Lndell, specalstläkare gynekolog och förlossnngsvård samt vårddrektör på Unverstetssjukhuset Lnköpng. Foto: Per Groth UNIVETSITETSSJUKHUSEN TEXT ANNIKA WIHLBORG Samtdgt har 44 procent av sjuksköterskorna ngen postv bld av något unverstetssjukhus. Det är självklart rolgt att Lnköpngs unverstetssjukhus toppar lstan men det vore önskvärt att fler än 19 procent av sjuksköterskorna har ett postvt ntryck av vår verksamhet. En förklarng tll att just Unverstetssjukhuset Lnköpng och Norrlands unverstetssjukhus rankas högst kan möjlgen vara att de två sjukhusen toppat Dagens Medcns rankng över kvaltet sjukvården, säger Dtte Pehrsson Lndell, specalstläkare gynekolog och förlossnngsvård samt vårddrektör på Unverstetssjukhuset Lnköpng. SOM UNIVERSITETSSJUK- HUS HAR v ett stort, omfattande och komplext uppdrag och v bedrver vård den absoluta frontlnjen Att 44 procent av sjuksköterskorna nte har ett postvt ntryck av något unverstetssjukhus kan, enlgt Dtte Pehrsson Lndell, möjlgen bero på att unverstetssjukhusen nte är tllräcklgt bra på att kommuncera de fna utvecklngs- och karrärmöjlgheter de kan erbjuda sjuksköterskor. Vård den absoluta frontlnjen Som unverstetssjukhus har v ett stort, omfattande och komplext uppdrag och v bedrver vård den absoluta frontlnjen. V kan erbjuda spännande, utmanande och vktga jobb för sjuksköterskor, men de budskapen når nte alltd fram. Det faktum att unverstetssjukhusen ofta uppmärksammas meda kan också bdra tll att relatvt många sjuksköterskor nte har ett postvt ntryck av verksamheten. Det kan fnnas en bld av att det stundtals kan vara tufft och stressgt att arbeta på ett unverstetssjukhus, men den stuatonen delar v egentlgen med andra typer av sjukhus, säger hon. För att vara attraktva bland sjuksköterskor bör unverstetssjukhus sträva efter att hålla en genomgående hög vårdkvaltet. Att bdra tll en god vård med hög kvaltet ger stolthet och arbetstllfredsställelse. Sträva efter god arbetsmljö Det är också vktgt att unverstetssjukhusen strävar efter en god arbetsmljö. Det kan gälla allt från att sjuksköterskor får fokusera på rätt arbetsuppgfter tll ledarskapsfrågor, schemaläggnngsfrågor och möjlgheter tll kompetensutvecklng. I Lnköpng har v nsprerats av Magnetmodellen som Svensk Sjuksköterskeförenng har lyft fram. V arbetar med en VILKA UNIVERSITETSSJUKHUS HAR DU POSITIVT INTRYCK AV? Vlka unverstetssjukhus har du postvt ntryck av? Ange gärna flera. Unv.sjukhuset Lnköpng Norrlands unv.sjukhus Akademska sjukhuset Sahlgrenska unv.sjukhuset Unv.sjukhuset Örebro Karolnska unv.sjukhuset Skånes unv.sjukhus Inget av dessa ännu tydlgare kompetensutvecklngsstege, erbjuder betald vdareutbldnng och goda möjlgheter att bedrva forsknng. Nya sjuksköterskor erbjuds ett ntroduktonsår och v har Elsa-sjuksköterskor, en modell som lknar den AT-tjänstgörng som läkarna har, säger Dtte Pehrsson Lndell. 8% 9% 10% 12% 14% 16% 19% %

17 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Följ ramavtal vd bemannngsuppdrag När hälso- och sjukvården anltar bemannngsföretag för att fylla sjuksköterskevakanser fnns det flera saker att beakta. Ett gott samarbete främjar hälso- och sjukvården. jobbat och med framgång, säger Eva Domanders. En god samverkan mellan båda parter främjar hälso- och sjukvården, och att använda auktorserade bemannngsföretag med kollektvavtal lkaså. BEMANNINGSUPPDRAG Eva Domanders, ordförande Bemannngsföretagen. Först och främst är det vktgt att följa ngångna ramavtal när hälso- och sjukvården anltar bemannngsföretag för sjuksköterskor. Idag köps det alltför mycket bemannngstjänster utanför ramavtal och det blr mycket dyrare för sjukvården. I ramavtalet har vllkor och förhållanden reglerats mellan parterna och oftast vad som förväntas av båda parter, säger Eva Domanders, ordförande Bemannngsföretagen. Om man har vakanser är det även vktgt att god td planera tllsammans med sna avtalade leverantörer hur man som verksamhet vll fylla luckorna. En god och tät dalog öppnar för bättre leverans och förståelse. Kompetensbrst och vakanser Bemannngsföretag ska främst anl- tas vd kompetensbrst, sjukfrånvaro, utbldnngsvakanser och för att kapa arbetstoppar. Det är väldgt sunt att ha en del av sn verksamhet med flexbel bemannng. Så har ndustrn alltd DET ÄR VÄLDIGT sunt att ha en del av sn verksamhet med flexbel bemannng Jag hoppas att hälso- och sjukvården ser oss som en långsktg lösnng och ett bra alternatv där man annars skulle vara utan personal, säger Eva Domanders. Strategsk HR-partner Jag tror också att v behöver komma tll en nvå där v blr en strategsk HRpartner tll landstng och kommuner. V jobbar förutom med uthyrnng även med rekryterng och omställnng, så v bdrar som ett smörjmedel för en hel kompetenskedja, avslutar Eva Domanders. Sjuksköterskorna rekommenderar V bad sjuksköterskorna ange vlka bemannngsföretag de skulle rekommendera tll hälso- och sjukvården om en sjuksköterskevakans behöver fyllas. NursePartner, Dedcare Nurse, LäkarLeasng och Rent a Nurse (numera Klara) var de bemannngsföretag som flest rekommenderade. VILKA BEMANNINGSFÖRETAG SKULLE DU REKOMMENDERA? Vlka av följande bemannngsföretag skulle du rekommendera tll hälso- och sjukvården om en sjuksköterskevakans behöver fyllas? Ange gärna flera. NursePartner Dedcare Nurse LäkarLeasng Rent a Nurse (numera Klara) Centrc Care Ofela Vård Adecco Bonlva Pelmatc Läkarjouren Medcura Agto Anycare Zest Care Helsebemannng Sverek Ambo Helse 3% 2,5% 2,5% 2% 2% 1,5% 1,5% 1,5% 1% 1% 0,5% 0,5% 0,5% 4,5% % 6% 8% Dedcare och Rent a Nurse Dedcare Nurse, Rent a Nurse (numera Klara), Adecco och Nurse Partner är de mest välkända bemannngsföretagen för sjuksköterskor. VILKA BEMANNINGSFÖRETAG KÄNNER DU TILL VÄL? Vlka av följande bemannngsföretag för sjuksköterskor känner du tll väl? Dedcare Nurse Rent a Nurse (numera Klara) Adecco Nurse Partner Centrc Care Medcura LäkarLeasng Ofela Vård Zest Care Läkarjouren Helsebemannng FrstMed Agto Anycare Agla Pelmatc Randstad Te Crea Care Vårdlänken Bonlva Mx Medcare Sverek Ambo Helse Svensk vårdsupport Inget av dessa 11% 11% 8% 8% 6% 6% 5% 5% 5% 5% 4% 4% 4% 4% 2% 2% 1% 17% 17% 16% 28% 37% 34% 41% 40%

18 18 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2018 Nolltolerans mot sexuella trakasserer mot sjuksköterskor Fyra av to kvnnlga sjuksköterskor har utsatts för sexuella trakasserer eller sexuella övergrepp sn yrkesutövnng. Samtdgt anser 82 procent av sjuksköterskorna att atttyderna mot kvnnor hälso- och sjukvården nte har förbättrats sedan metoo-uppropen startade hösten SEXUELLA TRAKASSERIER TEXT ANNIKA WIHLBORG Det är nedslående att 40 procent av sjuksköterskorna har blvt utsatta för sexuella trakasserer eller sexuella övergrepp. V måste alltd ha en nolltolerans mot detta och kraftga sgnaler som markerar att nga former av sexuella trakasserer är acceptabla. Det här är en komplex fråga eftersom det är ett samhällsproblem, vlket nnebär att man nte kan peka fnger åt någon specfk. V har alla ett gemensamt ansvar arbetet med att färre sjuksköterskor ska utsättas för sexuella trakasserer, säger Johan Larson, vce ordförande Vårdförbundet. Arbeta långsktgt och konsekvent Han är självklart postv tll hur metoouppropen bdragt tll att belysa förekomsten av sexuella trakasserer mot sjuksköterskor, men tllägger att det nte räcker med en enskld kampanj för att få bukt med trakassererna. Det här är en fråga som man behöver arbeta långsktgt och konsekvent med; sjukvården bör aldrg sluta arbeta för att förebygga och hantera sexuella trakasserer. Undersöknngsresultatet vsar att v nte lyckats få tll det jämställda samhälle som många påstår att v har. Nu gäller det att v tar vara och bygger vdare på de goda krafter som metoo-uppropen genererade, säger Johan Larson. Måste markera nolltolerans För att komma tllrätta med problemet anser han att sjukvårdens chefer tydlgt behöver markera att det är nolltolerans som gäller och kommuncera att det blr kännbara konsekvenser för medarbetare som exempelvs utsätter sna kollegor för sexuella trakasserer. HAR ATTITYDERNA MOT KVINNOR FÖRBÄTTRATS EFTER METOO? Har du märkt att atttyderna mot kvnnor nom hälso- och sjukvården har förbättrats efter att metoo-uppropen startade? DET FÅR INTE fnnas några ursäkter eller omständgheter som på något sätt gör sexuella trakasserer acceptabla Det får nte fnnas några ursäkter eller omständgheter som på något sätt gör sexuella trakasserer acceptabla. Varje arbetsplats behöver ha en systematsk åtgärdsplan för hur sexuella trakasserer ska förebyggas och hanteras, säger Johan Larson. Vktgt med cvlkurage En vktg pusselbt för att komma tllrätta med problemet är, enlgt Johan Larson, att skapa ett arbetsplatsklmat där sjuksköterskor vågar berätta och anmäla om de utsätts för sexuella trakasserer. Som enskld sjuksköterska kan du ställa krav på att dn arbetsgvare har en strukturerad plan för att förebygga och hantera sexuella trakasserer. Se också tll att det fnns en facklg förtroendevald på dn arbetsplats, det brukar underlätta hanterngen av den här typen Foto: Ulf Huett Johan Larson, vce ordförande Vårdförbundet. av frågor. Både chef och medarbetare har ett ansvar att vara lyhörda och uppmärksamma den här typen av händelser och att vsa cvlkurage när det väl nträffar, säger Johan Larson. Ja 18% Nej 82% HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUELLA TRAKASSERIER ELLER ÖVERGREPP? Från Framtdens Karrär Sjuksköterskas undersöknng februar Har du som sjuksköterska blvt utsatt för sexuella trakasserer eller övergrepp dtt yrke som sjuksköterska? EXEMPEL FRÅN DRABBADE KVINNLIGA SJUKSKÖTERSKOR Exempel från drabbade kvnnlga sjuksköterskor Framtdens Karrär Sjuksköterska undersöknng den november kvnnlga sjuksköterskor svarade på undersöknngen. Ja, sexuellt trakasser Ja, sexuellt övergrepp Nej 37% 5% 60% Ctat sjuksköterska 1: En överläkare smekte mg över rumpan, patenter har både tagt på bröst, rumpa och andra kroppsdelar. Kommentarer från anhörga. Kommentarer från läkare om utseende. Ctat sjuksköterska 2: Blev erbjuden att ha sex med överläkaren på en avdelnng där jag hade praktk, när jag pluggade tll sjuksköterska utbyte mot detta skulle jag få ett rktgt fnt omdöme. Ctat sjuksköterska 3: Var på arbetsntervju och fck jobbet! Men fck sedan höra att chefen suttt och sagt att han anställt en rktg lten bakelse. Jag kände mg väldgt lla tll mods och tänkte fck jag jobbet för att du ser mg som en lten bakelse och nte på grund av mna erfarenheter, referenser och ambtoner? Även fått mottaga många sexuella skämt från manlga kollegor. Typ man ser dna ögon att du är kåt. Ctat sjuksköterska 4: Tafsad på bröst och kön. Ctat sjuksköterska 5: Tafsad på, sexuellt kränkande ord, erbjuden sex eller önskan från patent att få sex. Ctat sjuksköterska 6: Patent har onanerat synlgt och bett mg hjälpa tll. Blvt tagen på rumpan och brösten. Blvt kallad olämplga saker. 40% av de kvnnlga sjuksköterskorna har blvt utsatta för antngen sexuella trakasserer eller sexuella övergrepp. Drygt 2% har blvt utsatta för både och, därför blr totalsumman över 100%. JAG BLEV UTSATT AV EN... Kollega/anställd Chef eller överordnad kollega/anställd Patent Anhörg tll en patent 14% 26% 33% Från Framtdens Karrär Sjuksköterskas undersöknng november %

19 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Omväxlande som dstrktssköterska fjällmljö I den llla byn Storsjö Härjedalen jobbar Gertrud Abramsson som dstrktsköterska. Som dstrktssköterska glesbygds- och fjällmljö har hon ett självständgt och omväxlande arbete som nkluderar allt från att göra hembesök hos kronskt sjuka patenter tll att ge omvårdnad tll skadade turster. DISTRIKTSSKÖTERSKA I GLESBYGDEN TEXT ANNIKA WIHLBORG Jag bor och jobbar Storsjö, som är vackert belägen en genun fjällmljö. Byn har ntto nvånare året runt. Ht kommer även många turster för fske, skdåknng, skoteråknng och fjällvandrng, säger Gertrud Abramsson, som tog sjuksköterskeexamen 1991 och utbldade sg tll narkossköterska Sedan 2015 arbetar hon Storsjö. Hemsjukvård och prmärvård Som dstrktssköterska ett glesbygdsområde är hon anställd av Bergs kommun, men utför även prmärvårdstjänster åt Regon Jämtland Härjedalen eftersom hennes tjänst kombnerar hemsjukvård med prmärvård på dstrktssköterskemottagnngen. Jag arbetar ensam, men samverkar mycket med mna kollegor kommunen och regonen. Varannan vecka kommer en läkare ht och tar emot patenter. Jag fungerar som en flal tll hälsocentralen Myrvken, som lgger no ml från Storsjö. En vanlg arbetsdag kontaktar jag först hemtjänstpersonalen för att höra om de behöver omvårdnadsstöd. Därefter tar jag emot patenter på dstrktssköterskemottagnngen. På eftermddagarna ägnar jag mg ofta åt hemsjukvård, säger Gertrud Abramsson. Frtt och omväxlande Lksom många andra glesbygdsområden är många av Gertrud Abramssons patenter äldre. Flera av dem är kronskt sjuka eller multsjuka. På den öppna mottagnngen tar hon också emot turster som exempelvs råkat ut för en skoterolycka eller en olyckshändelse samband med skdåknng eller fske. Det jag uppskattar mest med mtt jobb är att det är frtt, omväxlande och självständgt. Även om jag trvdes med att jobba som narkossköterska på sjukhus så kändes det efter ett tag nstängt att vara på en operatonsavdelnng hela dagen. För att trvas som dstrktssköterska glesbygdsmljö så är det bra om man har relatvt lång yrkeserfarenhet så man kan arbeta självständgt och ta emot många olka typer av patenter, säger Gertrud Abramsson. Vrtuell vård vktg glesbygden Hon tycker att sjukvården glesbygden fungerar bra, åtmnstone Regon Jämtland Härjedalen. Det beror tll stor del på att regonen kommt långt med utvecklngen av vrtuell vård. På dstrktssköterskemottagnngen Storsjö kan Gertrud Abramssons patenter träffa en Gertrud Abramsson, dstrktsköterska Storsjö Härjedalen, tllsammans med dstrktsläkare Johan Färnkvst. psykolog eller läkare va vdeolänk och på hälsocentralen Funäsdalen fnns ett vrtuellt akutrum där patenter kan träffa en läkare på dstans. Som dstrktssköterska glesbygd är det vktgt att ha ett bra nätverk och stöd av kollegor kommunen och regonen, vlket jag verklgen har. För mg betyder det också mycket att få arbeta och bo fjällmljö, säger Gertrud Abramsson. Smärtlndrng är centralt för fullgod rehablterng De senaste decennerna har svensk sjukvård tagt jätteklv framåt nom smärtlndrng. Såväl forsknng som kunskaper har ökat, vlket har skapat bättre möjlgheter att skräddarsy smärtbehandlngar, men än fnns det mycket kvar att göra. SMÄRTSJUKVÅRD TEXT SANDRA AHLQVIST Det handlar tll syvende och sst om sättet att tänka här. Smärta exsterar en fysologsk och psykologsk kontext, där v behöver ha mycket nformaton om patenten för att kunna rkta och ndvdanpassa behandlngen. Vlka faktorer påverkar egentlgen smärtupplevelsen och vad kan v göra åt dem? Det ställer krav på oss som arbetar nom vården, säger Leena Jyll, smärtsjuksköterska och dsputerad nom smärtområdet på peroperatv medcn och ntensvvård, högspecalserad smärta, Karolnska unverstetssjukhuset. Mnskar onödgt ldande Leena har kompetensutbldat sg nom smärtområdet sedan tdgt 1990-tal och under stt nledande arbete med barn på uppvak nsåg hon att det fanns ett stort, onödgt ldande. Barnen fck begränsat med smärtlndrng efter krurg och genom ytterlgare gransknng förstod Leena att det hela berodde på okunskap. Jag fck söka nformaton nternatonellt och besökte barnsmärtenheter bland annat Boston och London. Att helt elmnera smärta efter krurg är ATT HELT ELIMINERA smärta efter krurg är nte realstskt, men det är angeläget att mnska onödgt ldande nte realstskt, men det är angeläget att mnska onödgt ldande. Idag vet v att patenter som upplever svår smärta samband med krurg löper ökad rsk för persstant post operatve pan, något som skapar problem vd rehablterngen. Dessutom orsakar smärta stress och rädsla, vlket påverkar bland annat läknngsförloppet och funktonalteten. Ingående kunskap vktgt 1994 var Leena ledande etablerngen av en postoperatv barnsmärtenhet på Astrd Lndgrens barnsjukhus, en enhet som fnns än dag. Den var ett av flera vktga framsteg nom området, men hon framhåller att patenter dag ofta Leena Jyll, smärtsjuksköterska på Karolnska unverstetssjukhuset. har komplexare samsjuklghet och svårare smärttllstånd, något som ställer högre krav på vårdens kompetens. V behöver bl duktgare på att hantera och stödja patenterna för att skapa bättre funkton och lvskvaltet. Det kräver ökad kunskap; lycklgtvs går forsknngen stadgt framåt och allt fler sjuksköterskor skaffar sg nskt de utvärderngsverktyg som fnns och avancerade smärtlndrngsmetoder. Det är otrolgt vktgt för att v ska hamna rätt med patenterna, avslutar hon.

20 20 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2018 E-hälsotjänster förenklar det daglga arbetet 43 procent av sjuksköterskorna anser att deras arbetsgvare nte lgger långt framme nom e-hälsa och dgtalserng. En av de största utmanngarna för landstngssjukvårdens e-hälsoutvecklng är att öka nteroperablteten mellan systemen så sjukvårdspersonalen kan få tllgång tll samtlga tllgänglga e-hälsotjänster va ett kärnsystem. EHÄLSOUTVECKLING TEXT ANNIKA WIHLBORG är dock postvt att 37 procent av sjuksköterskorna anser att deras arbetsgvare lgger ganska eller mycket långt framme med e-hälsoutvecklngen, säger Madelene Marklund, som är sjuksköterska grunden och portföljansvarg på Inera, som koordnerar och utvecklar dgtala tjänster samverkan med landstng, regoner och kommuner. DET SKA KÄNNAS enkelt och smdgt att använda e-hälsotjänster, de ska underlätta det daglga arbetet Hur långt sjuksköterskor anser att deras arbetsgvare kommt med e- hälsoutvecklngen beror tll stor del på vlken utsträcknng de kommer kontakt med dgtala lösnngar stt daglga arbete. Det kan vara en förklarng tll att 43 procent av sjuksköterskorna anser att deras abetsgvare nte lgger långt framme med e-hälsoarbetet. Det Madelene Marklund, sjuksköterska och portföljansvarg på Inera. Integrera e-hälsa verksamheten De vktgaste utvecklngsområdena just nu fnns nom områdena standardserng, regelverk och begreppsanvändnng. Det ska kännas enkelt och smdgt att använda e-hälsotjänster; de ska underlätta det daglga arbetet snarare än att kännas som en tdskrävande pålaga. En nyckel tll hög användarvänlghet är att vårdgvare kan utbyta nformaton över system- och organsatonsgränserna på ett smdgt sätt, säger Madelene Marklund. Regerngens vson är att Sverge år 2025 ska vara bäst världen på att tllvarata dgtalserngens och e-hälsans möjlgheter. Ett område där arbete återstår är, enlgt Madelene Marklund, att ntegrera e-hälsolösnngarna verksamheten och att, om nödvändgt, förändra rutner och arbetssätt så sjukvårdspersonal och patenter får ut största möjlga nytta av tjänsterna. Modernare system spar mycket td Hon anser att de patenter som vll ska kunna använda e-tjänster som gör HUR LÅNGT FRAMME LIGGER DIN ARBETSGIVARE INOM EHÄLSA? Hur långt framme lgger dn arbetsgvare (nom hälso- och sjukvården) nom ehälsa och dgtalserng? Mycket långt framme Ganska långt framme Inte så långt framme Inte alls långt framme Vet ej 5% det möjlgt att boka läkartd, se provsvar och genomföra andra enklare ärenden va nätet. Det gör att sjuksköterskor och övrg sjukvårdspersonal sparar td som de stället kan ägna åt patenter som behöver lte extra hjälp och stöd. Många landstng och regoner byter just nu ut sna journalsystem. Det tar mycket resurser anspråk, men modernare system med bättre funktonaltet spar mycket td och underlättar det daglga arbetet framöver. Den myndghetsövergrpande samverkan som just nu pågår mellan bland annat Socalstyrelsen, ehälsomyndgheten, SKL och Inera skapar förutsättnngar för ett samlat grepp om landstngens och den övrga sjukvårdens e-hälsoutvecklng, säger Madelene Marklund. 15% 20% 28% 32% God omvårdnad för alla sjuk sköterskans etska utmanng Sjuksköterskedagarna erbjuder det senaste nom omvårdnad och etk. Två heldagar om hur sjuksköterskor bdrar tll god omvårdnad för alla. Td och plats: november 2018, Cty Conference Centre, Folkets Hus, Stockholm Program, abstrakt, anmälan och nformaton: Konferensavgfter Medlem*, tdg anmälan (9 aprl 22 jun) Medlem*, normalprs (23 jun 12 oktober) Icke medlem (9 aprl 12 oktober) Studentmedlem* (9 aprl 12 oktober) Posterutställare (9 aprl 12 oktober) *Medlem Svensk sjuksköterskeförenng kr kr kr kr kr

21 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Kombnerar sjuksköterskearbetet med systemutvecklng Sjuksköterskan Elsabeth Lejroth, som har ett särsklt ntresse för t, har sedan 2007 kombnerat stt arbete hemsjukvården med att vara systemadmnstratör för Arvka kommuns t-system för sjukvården. MOBILA LÖSNINGAR TEXT ANNIKA WIHLBORG Jag tog sjuksköterskeexamen 1994 och arbetar sedan 2004 med hemsjukvård Arvka kommun. Jag har alltd vart ntresserad av t-lösnngar. När kommunen skulle upphandla ett nytt verksamhetssystem för hälso- och sjukvård var jag delaktg upphandlngen, nförandet och utbldnngen av mna kollegor. Sedan dess har jag jobbat deltd som systemadmnstratör vd sdan av sjuksköterskearbetet, säger Elsabeth Lejroth, sjuksköterska och system admnstratör Arvka kommun. I hennes uppgfter ngår bland annat att utveckla systemet och att delta mplementatonen av e-hälsolösnngar. Mobl dokumentaton Arvka kommun har flera år testat mobla e-hälsolösnngar som underlättar sjukvårdspersonalens arbete. En sådan lösnng är mobl dokumentaton, som gör det möjlgt för sjuksköterskor hemsjukvården att få tllgång tll patentdata och dokumentera en EN VIKTIG FÖRUTSÄTT- NING för att lyckas med e-hälsolösnngar kommunen är att ha stöd från högsta lednngen redan från start surfplatta eller bärbar dator ute på fältet. Det spar mycket td vardagen och stärker patentsäkerheten, nte mnst när v arbetar jourtd och kommer tll patenter som v nte känner så väl. Då kan v snabbt plocka fram dokumentaton som gör vården säkrare och bättre. Kommunen genomför även ett test av dgtala läkemedelsautomater, vlket stärker patentens självständghet och gör det möjlgt för sjuksköterskor att lägga sna resurser där de behövs som mest, säger Elsabeth Lejroth. Stöd från högsta lednngen Ytterlgare en e-hälsosatsnng som är på gång är dgtal sgnerng av läkemedel. Istället för att genomföra läkemedelssgnerngar en pärm ska kommunens vårdpersonal framtden kunna sgnera va sn mobltelefon. Mtt råd tll andra kommuner är att våga prova er fram med olka e-hälso lösnngar. Räkna med att bland stöta på motgångar, men ge för den sakens skull nte upp. Låt varje medarbetare få testa om de föredrar att använda sg av en mobltelefon, dator eller surfplatta, det vktga är att de börjar använda teknken stt daglga arbete. En vktg förutsättnng för att lyckas med e-hälsolösnngar kommunen är att ha stöd från högsta lednngen redan från start. Se också tll att ge Elsabeth Lejroth, sjuksköterska och systemadmnstratör Arvka kommun. utrymme för de eldsjälar som på olka sätt vll engagera sg och vara delaktga kommunens e-hälsoutvecklng, säger Elsabeth Lejroth. Kompletterade sn sjuksköterskeutbldnng från Iran Fardeh Shekouh arbetade som sjuksköterska två år Iran nnan hon kom tll Sverge. Efter en ettårg kompletterngsutbldnng på Sahlgrenska akademn fck Fardeh svensk sjuksköterskeexamen och arbete den kommunala omsorgen Göteborgs stad. UTLÄNDSK SJUKSKÖTERSKEEXAMEN TEXT ANNIKA WIHLBORG Jag jobbade på en akutavdelnng och en medcnavdelnng Iran nnan jag kom tll Sverge och hamnade Sundsvall. Jag fck praktk som undersköterska på en vårdcentral och läste samtdgt svenska på dstans. Jag stannade kvar på vårdcentralen två år. Det stärkte mna svenskkunskaper och gav mg nskter om hur den svenska sjukvården fungerar, säger Fardeh Shekouh. Fardeh Shekouh har läst den ettårga kompletterngsutbldnngen som resulterar en svensk sjuksköterskelegtmaton. En kollega på vårdcentralen tpsade henne om den ettårga kompletterngsutbldnngen som resulterar en svensk sjuksköterskelegtmaton och vänder sg tll sjuksköterskor med sjuksköterskeexamen från ett land utanför EU. Fardeh Shekouh sökte utbldnngen på Sahlgrenska akademn Göteborg och flyttade dt när hon blev antagen. Kombnerar teor med praktk Jag började utbldnngen hösten 2016 och fck mn svenska sjuksköterskelegtmaton sommaren Jag fck jobb som omvårdnadsansvarg sjuksköterska på ett korttdsboende Göteborgs stad. Arbetsgvare betraktar mn sjukvårdserfarenhet från ett annat land som en tllgång, jag har ju med mg erfarenheter av hur det är att jobba en helt annan vårdkultur, säger Fardeh Shekouh. Den ettårga kompletterngsutbldnngen kombnerar teor med tre peroder verksamhetsförlagd utbldnng prmärvården, slutenvården och den kommunala omsorgen. Det var ntressant att samla på mg erfarenheter av olka sjukvårdsverksamheter. Efter att ha vart borta från yrket drygt fyra år kändes det jättebra att återgen få arbeta som sjuksköterska. När jag gck utbldnngen hade jag stor nytta av mna år som undersköterska på en vårdcentral, det hjälpte mg att klara av utbldnngen på ett bra sätt, säger Fardeh Shekouh. Erfarenhet från annat land Som sjuksköterska Iran hade Fardeh Shekouh ofta en stressgare vardag än Sverge. Möjlgheterna att påverka verksamheten var betydlgt mndre än Sverge och handlednng och ntrodukton är nte lka vanlgt. Mn erfarenhet från Iran kombnaton med kompletterngsutbldnngen gör att jag känner mg trygg och lättare kan hantera akuta stuatoner som uppstår på mtt nuvarande jobb. Mna råd tll andra sjuksköterskor med en utländsk examen är att börja praktsera eller arbeta som undersköterska, det ger värdefull erfarenhet som rustar dg för kompletterngsutbldnngen och gör det lättare att få en svensk sjuksköterskeexamen, säger Fardeh Shekouh.

22 22 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars anställda för första lnjens chef Sjuksköterskor från hela landet fck frågan hur många anställda som är lämplgt för en första lnjens chef nom hälsooch sjukvården att ha under sg. Majorteten angav anställda. Robert Green, HRstrateg på Västra Götalandsregonen berättar om deras nförande av färre anställda per första lnjens chef. FÖRSTA LINJENS CHEF TEXT MARIANNE SJÖBERG Beslutet Västra Götalandsregonen baseras på Insttutet för stressmedcns rapporter från projektet Chef Offentlg sektor som syftade tll att utveckla kunskap om sambanden mellan organsatorska förutsättnngar för chefskap och verksamhetens arbetsmljö och prestatoner kommunala förvaltnngar tog regondrektör Ann-Sof Lodn beslut om ett normtal på anställda för en första lnjens chef regonen. Forsknngen vsade att färre anställda per chef gav högre trvsel, mndre sjukfrånvaro och mndre nyrekryterng. Det nnebär att mplementerngen kan ske nom befntlga ekonomska ramar. I Västra Götalandsregonen fnns anställda och drygt chefer. Olka verksamheter kräver olka antal anställda per chef, beroende på om de anställda har lknande eller dfferenterade arbetsuppgfter, var gruppen fnns geografskt och personalomsättnng. Bättre kommunkaton V tttar på chefers förutsättnngar. Förändrngar kan sen genomföras genom att man delar grupper mellan flera chefer, nrättar ett nytt chefsled och nför delat/gemensamt ledarskap. Det vktga är att man httar en modell som passar för varje verksamhet. Robert Green, HR-strateg. Foto: Västra Götalandsregonen Inom sjukvården är det nte ovanlgt med 150 anställda eller fler på en chef. Inom dessa grupper blr förändrngen mest tydlg, framförallt vad gäller kommunkaton och teamwork. I en personalgrupp på maxmalt 35 blr alla synlga och kan gemensamt arbeta mot bättre resultat, säger Robert. Chefen har td för sn personal Beslutet om mndre antal anställda för varje första lnjens chef mottogs oer- HUR MÅNGA ANSTÄLLDA SKA EN CHEF MAXIMALT SKA HA UNDER SIG? Hur många anställda anser du att en första lnjens chef nom sjukvården maxmalt ska ha under sg? 15 anställda 20 anställda 25 anställda 30 anställda 35 anställda 40 anställda 45 anställda 50 anställda Vet ej 1% 2% 3% 7% hört postvt enlgt Robert. Cheferna tycker att det har blvt en klar förbättrng, och personalen upplever en chef som har td för sn personalgrupp. Det är dock vktgt att poängtera att chefer som får en mndre personalgrupp att hantera nte ska lägga mer td på eget arbete utan tden ska gagna personalen. Andra regoner och landstng landet har hört av sg tll oss för att höra hur v genomför denna förändrng, vlket är väldgt postvt, avslutar Robert. 10% 14% 18% 20% % Stpendum avseende vla och rekreaton Inför att den nya lagstftnngen GDPR börjar gälla den 28 maj 2018, ber v att n kontaktar oss om n nte önskar få denna tdnng, delta våra undersöknngar eller på annat sätt nformeras om nnehållet. Mala tll GDPR@nextmeda.se för att avregstrera er. Ange att det gäller tdnngen Framtdens Karrär Sjuksköterska. Stpendet kan sökas av Sverge legtmerade sjuksköterskor samt studerande som genomgår sjuksköterskeutbldnng och som på grund av hälsoskäl är behov av vla och rekreaton för att bbehålla eller återvnna hälsa och arbetsförmåga. Stpendet är avsett för vla och rekreaton och kan nte utgå tll studer eller tll personlga levnadsomkostnader. Det kan nte heller användas tll annan person än den sökande. Ssta ansöknngsdagar är årlgen 1 februar, 1 maj och 23 oktober. Skcka ansökan tll: Stftelsen Dagmar och Axel Bldts donaton, Svenska Röda Korset, Ekonomenheten, Box 17563, Stockholm Ansökan görs på särskld blankett som hämtas på Röda Korsets hemsda Där fnns även mer nformaton om krterer för ansökan. För mer nformaton, kontakta stpendeansvarg va växel eller stpender@redcross.se Välkommen med dn ansökan!

23 NextMeda 23 V vårdar hela männskan nte bara sjukdomen Inom psykatrn handlar det nte om apparatur och teknsk utrustnng. Här kan v göra stor skllnad för våra patenter bara genom att använda oss själva som verktyg, säger Vktora Skee, btr. verksamhetschef vd vuxenpsykatrska slutenvårdsklnken, NU-sjukvården. NU-sjukvården är en del av Västra Götalandsregonen och ett av Sverges större länssjukhus. Här fnns NÄL, Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan och Uddevalla Sjukhus med tllsammans medarbetare som varje dag arbetar för att ge god och säker specalstsjukvård. NU-sjukvården Tel: rekryterngsenheten.nu@vgregon.se Den vuxenpsykatrska slutenvården nom NU-sjukvården omfattar förutom allmänpsykatr även rättspsykatr. Ht kom Erka Gustafsson som relatvt nyutexamnerad sjuksköterska. Sedan dess har det gått tolv år, ett val hon nte har ångrat. Det som fått mg att stanna kvar är främst patenterna och kollegorna. Här vårdar v hela männskan, nte bara sjukdomen. De långa vårdtderna gör att v lär känna våra patenter och kommer dem nära vlket nnebär att v, tllsammans med de stora resurser som rättspsykatrn förfogar över, verklgen kan göra skllnad. Även Johan Lööf, sjuksköterska vd den psykatrska akutmottagnngen och beroendeenheten på NÄL, bestämde sg tdgt för att satsa på psykatrn. Jag examnerades för tolv år sedan och började mn yrkesbana på en strokeenhet. Men jag har alltd vart ntresserad av psykolog och sökte mg drygt ett år senare tll psykatrn. Vktora Skee, Johan Lööf och Erka Gustafsson vd vuxenpsykatrska slutenvårdsklnken, NU-sjukvården. Foto: Sebastan LaMotte Johan har arbetat på NÄL:s vuxenpsykatrska klnk sedan 2008 och har under den tden gjort några kortare avbrott för arbete Norge. Det som fått mg att hela tden återvända är att jag trvs med patentklentelet, kollegorna, den goda stämnngen och arbetsmljön. Verksamheten präglas av ett dynamskt teamarbete där alla medarbetare är lka vktga, oavsett uppgft. Här har jag yrkesmässgt httat hem. Goda utvecklngsmöjlgheter Erka lyfter fram de goda utvecklngsmöjlgheterna nom verksamheten. Jag började som vårdlagsansvarg sjuksköterska och är sedan fem år tllbaka ställföreträdande avdelnngschef. Under de gångna åren har jag även, med stöd från regonen, utbldat mg tll specalstsjuksköterska psykatr. Vktora flkar n att man nte behöver vara en erfaren sjuksköterska för att fnna sg tllrätta nom psykatrn. Tempot nom sjukvården är dag väldgt högt. Att komma ht som nyexamnerad kan ge en lugnare start och td att landa yrkesrollen. Just nu är förberedelserna för bygget av ett nytt psykatrhus på NÄL, som bland annat ska rymma all allmänpsykatr och planeras stå färdgt 2022, full gång. Rekryterngen har redan börjat. Har man ett ntresse för psykatr och vll jobba med stmulerande arbetsuppgfter tllsammans med trevlga kollegor en god arbetsmljö, då är det ht man ska söka sg, fastslår Vktora. NextMeda Ny tjänst för specalstsjuksköterskor på Funkton Akut Funkton Akut håller på att nföra en ny tjänst för specalstsjuksköterskor, företrädelsevs nom akutsjukvård. Tjänstens fokus lgger på både praktsk och evdensbaserad omvårdnad, med syfte att förbättra såväl patentsäkerheten som vårdkvalteten överlag. Lena Berg, Omvårdnadsansvarg för Funktonsområde Akut Solna. Foto: Gonzalo Irgoyen Inom Funkton Akut arbetar v för att vara ledande nom akutsjukvård och akut nternmedcn. Som medarbetare hos oss fnns det möjlghet att utvecklas nom bred akutsjukvård, vara del av arbetet med den första ntensvakuten Sverge samt ngå ett samarbete med länets nya närakuter. Funkton Akut på Karolnska Unverstetssjukhuset står under 2018 begrepp att nföra en unk ny tjänst, Omvårdnadsspecalst, med syftet att säkerställa att patenterna får en personcentrerad och patentsäker omvårdnad enlgt best practce. Tjänsten är en del en långsktg strateg nom Funkton Akut som heter Stärka omvårdnad och ett led den är att skapa karrärvägar för sjuksköterskor. Hstorskt sett har kompetensen hos specalstsjuksköterskor akutsjukvård nte använts på ett systematskt sätt. Det vll v ändra på och därför skapade v den nya tjänsten, berättar Lena Berg, Omvårdnadsansvarg för Funktonsområde Akut Solna. Unkt med omvårdnad som kärna Funktonen har utformat tre olka karrärvägar klnsk, akademsk och ledarskap. Rollen som Omvårdnadsspecalst faller under det klnska spåret och de specalstsjuksköterskor som fyller postonen kommer att arbeta patentnära. Grundförutsättnngarna för rollen utformades av Omvårdnadsansvarga och Vårdenhetschefer nom Funkton Akut, och presenterades sen för specalstsjuksköterskegruppen. Deras återkopplng på hur deras kompetens bäst används utfrån de gvna förutsättnngarna låg sen tll grund för uppdragsbeskrvnngen. Det är ett unkt grepp att systematskt använda specalstsjuksköterskans kompetens det daglga, patentnära omvårdnadsarbetet och v tror det kommer leda tll en mer personcentrerad och patentsäker vård. Dessutom kommer omvårdnadsspecalsterna att hålla sg à jour med aktuell forsknng för att mplementera och föra vdare evdensen tll verksamheten, betonar Lena. Funkton Akut Karolnska Unverstetssjukhuset Stockholm Tel: (Solna) (Huddnge) Med lärande centrum Lena är övertygad om att den nya tjänsten kommer att leda tll ett nytt helhetsfokus runt patenten, där även omvårdnad blr en självklar del. Genom att det patentnära arbetet dela med sg av sna kunskaper nom avancerad omvårdnad kommer hela verksamhetens genomsnttlga kunskapsbas att lyftas. V fokuserar på omvårdnaden och det är oerhört vktgt även för professonen stort. Det stärker kompetensen och skapar en mljö där lärande är centrum. Därför är det vktgt att de specalstsjuksköterskor som söker sg ht har ett pedagogskt ntresse och att de brnner för omvårdnad. Tllsammans bygger v en ny struktur nom Funkton Akut, avslutar hon.

24 24 NextMeda Vård trygga, säkra händer vd Danderyds opererande klnker På den krurgska avdelnngen vd Danderyds sjukhus får sjuksköterskorna lära sg något nytt varje dag. Att rkta n sg på krurgsk vård på ett akutsjukhus nnebär en fantastsk ntrodukton tll sjuksköterskeyrket och är både utvecklande, utmanande och spännande. Sjuksköterskan Joanna Kamph tog sn examen från Sofahemmet för två år sedan och sökte sg genast tll Danderyds sjukhus. En kort perod provade hon en annan nrktnng, men hon sökte sg snabbt tllbaka tll krurgklnken Danderyd. Jag älskar verklgen det krurgska arbetet, både det akuta och det elektva. Här får man arbeta såväl med omvårdnad som med det medcnska, så det är en utmärkt specalserng för nyutexamnerade sjuksköterskor. Eftersom jag arbetar både som sjuksköterska och som vårdsamordnare får jag nskt andra nstanser och professoner, vlket ger mg en bättre förståelse för olka gruppers förutsättnngar. Samarbete ger bred kunskap Joanna berättar att samarbetet nom krurgklnken på krurgen, urologen och ortopeden medför att den kunskap man får sg tll lvs är väldgt bred och omfattar allt från medcner och smärtlndrng tll antbotka, sondsättnng och dropp. Man stöter på något nytt varje dag. Dessutom lär man sg snabbt att hantera det höga tempot och det är en stor fördel oavsett vlken nrktnng man sedermera väljer. Överlag trvs jag väldgt bra här Danderyd v hjälps åt och stämnngen är väldgt lyhörd. Där får hon medhåll av kollegan Maln Rehn på urologen, som säger att Joanna Kamph, sjuksköterska på krurgklnken på Danderyds sjukhus. Foto: Gonzalo Irgoyen både förslag på förbättrngar och fortbldnngsntatv uppmuntras från lednngshåll. Samtdgt erbjuder sjukhuset en mängd alternatv för kompetensutvecklng redan från dag ett. Jag går just nu Danderyds nskolnngsår, vlket alla nya sjuksköterskor här får ta del av. Det omfattar ett flertal utbldnngsdagar och smulerngsdagar samtdgt som man får chansen att reflektera och dskutera krng stuatoner man stöter på och att träffa andra samma stuaton. Kurserna nnefattar allt från hygenrutner tll patentsäkerhet och ger verklgen en trygghet yrkesrollen. Dessutom blr v avlastade av såväl klnska farmaceuter som vårdsamordnare och det är en stor lättnad när man är kommer ny, konstaterar Maln, som är sjuksköterska på urologska avdelnngen. Omfattande kompetenssatsnngar Utöver nskolnngsåret fnns Clncum, sjukhusets utbldnngscentrum, där sjuksköterskorna kan träna på HLR, förflyttnng, sondsättnng och mycket mer. Dessutom anordnas regelbundna föreläsnngar, både specfkt för de olka avdelnngarna och allmänna dto som alla medarbetare kan dra nytta av. Ytterlgare ett exempel på utvecklngsmöjlgheter är de så kallade omvårdnadsluncherna, tematska föreläsnngssemnarer som ofta hålls under luncherna. Maln Rehn, sjuksköterska på urologen, Sofa Holmstrand, sjuksköterska på krurgska avdelnngen och Jessca Erksson, sjuksköterska på ortopeden. Foto: Gonzalo Irgoyen En av de sjuksköterskor som handleder nskolnngen är Jessca Erksson, sjuksköterska och klnsk omvårdnadsledare (KOL) på ortopeden. Som KOL har hon ansvar för att upprätthålla kompetens och vara en trygghet som skapar ett gott arbetsklmat mellan arbetskollegor. Rollen är problemlösnngsorenterad med fokus på förbättrngsarbete och att vara en förebld den klnska verksamheten. Jessca har själv gått flera kurser och utbldnngar, bland annat nom ledarskap och pedagogk, vlket har gett henne kunskaper som hon sedermera fört med sg tllbaka tll avdelnngen. Hon poängterar att det som erfaren sjuksköterska är vktgt att erbjuda stöd och hjälp, nte enbart för att skapa förutsättnngar för att lära av varandra utan för att ge patenterna bästa möjlga vård. V arbetar systematskt med parmedcn utfrån evdensbaserade mallar, alltså tvärprofessonella team, så att man alltd har stöd av varandra. Här på ortopeden har v tll exempel hjälp av en medcnläkare, vlket är en enorm resurs för oss. Dels blr det mer patentsäkert och dels kan v dra nytta av varandras perspektv och utbyta kunskap. Det är oerhört lärorkt och gör att v tllsammans skapar en personcentrerad vård, där patenten kan vara delaktg sn egen behandlngsprocess. Trygg personal trygga patenter Sofa Holmstrand, sjuksköterska på krurgska avdelnngen på klnken, nstämmer kollegornas kommentarer. Hon betonar att strävan efter att utvecklas och utmanas kombnaton med det starka fokuset på personcentrerad och patentsäker vård är något som präglar hela sjukhuset. Danderyds sjukhus har ett motto, som är: vård trygga, säkra händer. För mg betyder det första hand att patenterna ska vara trygga och säkra, men det förutsätter också att v som medarbetare känner samma sak. Introduktonsåret gör att man har en stadg plattform att utgå från, det fnns omfattande kompetens ute på avdelnngarna och personalen jobbar evdensbaserat. På så sätt blr det både tryggt och säkert för både personal och patenter. Det är en fantastsk känsla att vara en del av en sådan mljö, avslutar hon. Danderyds sjukhus är ett av de största akutsjukhusen Sverge. V bedrver unverstetssjukvård med utbldnng och forsknng krng våra vanlgaste folksjukdomar. Det vktgaste för oss som jobbar här är att våra patenter känner sg trygga och säkra och får bästa möjlga vård och behandlng. Det målet arbetar v mot varje dag tllsammans. Ortopedklnken och krurgoch urologklnken Danderyds Sjukhus AB Stockholm Vd frågor kontakta: Vårdchef, Krstna Olausson E-post: krstna.olausson@sll.se Tel:

25 NextMeda 25 Många utvecklngsmöjlgheter på Funkton Akut på Karolnska Huddnge På Funkton Akut på Karolnska Unverstetssjukhuset Huddnge fnns många möjlgheter för sjuksköterskor som vll skaffa sg en bred klnsk erfarenhet, tllgång tll en genomtänkt ntrodukton, mycket stöd det daglga arbetet och många utvecklngsvägar att välja mellan. På Funkton Akut vårdas patenter med många olka dagnoser, vlket ger många utvecklngsmöjlgheter. Här är en bra ntrodukton lka vktg som att kunna utvecklas på kort och lång skt. Jag gck sjuksköterskeutbldnngen Lund men bestämde mg för att flytta tll Stockholm efter examen eftersom jag vlle prova på att bo en större stad. Eftersom jag var nyfken på akutsjukvård, vlle skaffa mg en bred klnsk erfarenhet och rekommenderades av andra sjuksköterskor att kontakta Funkton Akut så sökte jag mg ht för ett år sedan, säger Josefn Grönlund, sjuksköterska på MAVA (medcnsk akutvårdsavdelnng). Hon kände sg varmt välkommen och mycket efterfrågad redan från start. Gemenskapen kollegor emellan är god och Josefn Grönlund upplever att hon verklgen får det stöd hon behöver som relatvt nyutexamnerad sjuksköterska. Det fnns alltd erfarna kollegor tllhands som jag kan fråga om jag känner mg osäker. Vljan att hjälpa och stötta varandra är stor, vlket bdrar tll den goda atmosfären på MAVA. Jag trvs jättebra, eftersom jag har förmånen att möta många olka typer av patenter lär jag mg mycket och utvecklas varje dag, säger hon. Perfekt första arbetsplats För Steve Moosberg, som är sjuksköterska på AVA (akutvårdsavdelnng med akuta tllstånd nom krurg, nfekton, ortoped), är Funkton Akut en dealsk första arbetsplats. Han är nyutexamnerad och har arbetat på AVA en dryg månad. Som nyutexamnerad sjuksköterska vll jag skaffa mg ett så brett erfarenhetsregster som möjlgt. På AVA avlastar v akutmottagnngen och tar emot patenter som skckas vdare tll specalstavdelnngar på sjukhuset eller skckas hem efter att ha vårdats hos oss. Eftersom v tar emot många olka typer av patenter för utrednng, dagnostserng och behandlng så får jag en värdefull bas att stå på genom att jobba här, säger Steve Moosberg. Steve Moosberg, som är sjuksköterska på AVA och Josefn Grönlund, sjuksköterska på MAVA. Foto: Gonzalo Irgoyen Han började jobba som undersköterska på AVA våren 2017 parallellt med sjuksköterskeutbldnngen. Steve Moosberg, som vll utforska många vårdnrktnngar nnan han bestämmer sg vad han vll fokusera på framtden, trvs jättebra på AVA. Att bl sjuksköterska är ett av mtt lvs bästa beslut, jag känner verklgen att yrket passar mg perfekt. Ett annat strategskt vktgt beslut för mn del var att börja jobba på AVA. Jag trvs med att jobba på en generell akutavdelnng som nte är specalserad på några specfka dagnoser, säger han. Utvecklande och stmulerande arbete Även Steve Moosberg upplever att han blvt väldgt väl mottagen som ny på Funkton Akut. Han har fått bra kontakt med sn handledare och känner att han får den td han behöver för att ntroduceras arbetet. En faktor som gör att jag trvs så bra med mtt jobb är att det ständgt händer något nytt. Eftersom flera akutavdelnngar hänger hop under Funkton Akut så uppmuntras v även tll arbetsrotaton. Jag kan exempelvs välja att jobba en perod på AVA eller KAVA (krurgsk akutvårdsavdelnng), säger Steve Moosberg. Vecka med td för återhämtnng På samtlga avdelnngar nom Funkton Akut har de sjuksköterskor som vll möjlghet att arbeta 32,2 tmmar per vecka med bbehållen lön. Både Josefn Grönlund och Steve Moosberg har valt att använda sg av den möjlgheten. Eftersom verksamheten är ntensv, med ett högt tempo är det jättebra att v får möjlghet tll en extra ledg dag för återhämtnng och vla varje vecka. Det gör att v kan vara pgga och alerta när På Funktonsområde Akut Huddnge bedrver v specalserad akutsjukvård, som en del av Karolnska Unverstetssjukhuset. Här vårdas patenter med många olka dagnoser som ger många utvecklngsmöjlgheter. Arbetet bedrvs tvärprofessonella team med exempelvs sjuksköterska, läkare, undersköterska och medcnsk sekreterare. Här är en bra ntrodukton lka vktg som att kunna utvecklas, både på kort och på lång skt. Sammanhållnngen är god och avdelnngarna har ett tllåtande arbetsklmat där alla hjälps åt. v kommer tll jobbet och orkar hålla skärpan under hela arbetspasset, säger Steve Moosberg. En bdragande faktor tll att jag trvs så bra på jobbet är att lednngen stöttar oss sjuksköterskor, de är verklgen måna om att v ska utvecklas och trvas och arbetar konsekvent för att skapa en stmulerande arbetsmljö. Det känns att lednngen verklgen tror på oss sjuksköterskor och uppmuntrar oss tll ständg utvecklng. Idag har jag exempelvs arbetat som lednngssjuksköterska för andra gången. Det är en bekräftelse på att cheferna tror på mn förmåga, säger Josefn Grönlund. Karolnska Unverstetssjukhuset Huddnge Stockholm Tel:

26 26 NextMeda Högspecalserad cancervård vd Karolnska Unverstetssjukhuset Tema Cancer är ett av de största av Karolnska Unverstetssjukhusets sju teman. Här arbetar multprofessonella och multdscplnära team med patentnära klnsk forsknngsoch utbldnngsverksamhet med patenten fokus. Emma Sporre arbetar som sjuksköterska nom patentområde Hematolog på Huddnge sjukhus sedan 2 år tllbaka. Hon blev ntresserad av cancervård, synnerhet hematolog, när hon VFUplacerades på avdelnngen under sn sjuksköterskeutbldnng. Jag blev väl bemött av kollegor och dåvarande chef, och förälskade mg patentgruppen. Alla fantastska patenter får mg att känna att jag gör något värdefullt och menngsfullt varje dag. Det är stora utmanngar och många känslor bland, men den tacksamhet man får från patenter och anhörga är obeskrvlg. Emma uppskattar att få bevttna framgång forsknng krng hematologska sjukdomar och relevanta behandlngar, men det som gör att hon trvs så bra är hennes fantastska kollegor. V är en otrolgt härlg grupp och det fnns ett mycket bra samarbete mellan vårdprofessonerna, så jag skulle defntvt rekommendera andra sjuksköterskor att söka sg tll cancervården på Karolnska. Det kanske upplevs som läskgt men det är både spännande och lärorkt. Bäst av allt är att v arbetar team så du är aldrg ensam! Tna Gustavell, unverstetssjuksköterska på Intermedärvårdsavdelnngen K44 och doktorand på Karolnska Insttutet. Ett område ständg förändrng Kollegan Tna Gustavell är sjuksköterska på Intermedärvårdsavdelnngen K44 Huddnge och doktorerar för närvarande nom omvårdnad. Hon framhäver Tema Cancer Huddnge som en attraktv arbetsplats, nte mnst för att temat bedrver unk, högspecalserad vård. Det är ett område som är ständg förändrng. Nya behandlngsmetoder utformas hela tden, vlket gör att man som sjuksköterska får vara med utvecklngen. Krurgsk cancervård ger verklgen chansen att jobba med omvårdnad av hela männskan, vlket nkluderar allt från symtomlndrng tll psykosocalt stöd. Efter examen arbetade hon nom akutvården och under ett drygt halvår som sjuksköterska Australen, men därefter kände Tna att hon vlle fördjupa sg. Hon ntresserades av högspecalserad vård och sökte sg tll ntermedärvården Huddnge, som tllhör patentområde Övre Buk. Jag har under mna 11 år här alltd haft möjlghet att vdareutveckla mg, och att jag nu går forskarutbldnng ses som något postvt av mna chefer. Jag har senaste åren haft en tydlg karrärväg framför mg, och när jag dsputerat vll jag kombnera klnskt arbete med Emma Sporre, sjuksköterska nom Hematolog. undervsnng och forsknng, berättar hon. En enorm kompetens och kapactet Onkologsjuksköterskan Mkael Dolve har sn bakgrund nom pallatv vård och hemsjukvård, men efter 15 år vlle han ha nya utmanngar och sökte sg därför tll brachyterapn på Radumhemmet Solna. Här fnns en enorm kompetens och kapactet och jag känner verklgen arbetsglädje det jag gör. När nu organsatonstänket har börjat skfta än mer mot teambaserad vård kan v dessutom arbeta gränsöverskrdande med tätare kommunkatoner och patenten centrum, vlket gör hela vårdförloppet smdgare. Mkael betonar att yrket mångt och mycket handlar om mod och kurage, oavsett vad man väljer för specalserng som sjuksköterska. Man måste våga möta patenter och anhörga och ge dem det stöd de behöver. Det förutsätter att man har en stabl plattform att stå på och det har Tema Cancer tagt fasta på. Här fnns en mängd möjlgheter tll att utvecklas och det är tydlgt vad som förväntas av mg. Uppmuntrar tll fortbldnng Han får medhåll av specalstsjuksköterskan nom onkolog, Annalena Engvall, som även hon arbetar vd Radumhemmet Solna. Sedan 2006 är hon verksam som kontaktsjuksköterska för patenter med huvud- och halscancer. V har ett öppet klmat där man uppmuntras att utvecklas och fortblda sg. För nya sjuksköterskor fnns ett nystartat ntroduktonsprogram och mentorer. Självklart stöttar v medarbetare också varandra v har ett utmärkt samarbete och respekterar varandras kompetenser, så det är ett väldgt bra klmat här. Annalena framhäver att man som kontaktsjuksköterska kan göra stor skllnad för patenten genom att tllhandahålla kontnutet och nformaton, och berättar att rollen är en ntressant balans mellan omvårdnad och klnsk kunskap. Jag får skapa längre relatoner tll patenterna och arbetar väldgt självständgt. Därmed kan jag söka och förmedla ny kunskap, både genom kompetensutvecklng och genom rent kunskapsutbyte; v har ett suveränt samarbete de tvärdscplnära och tvärprofessonella teamen runt patenterna, vlket ger en tydlg bld av hur v bör fortsätta framåt. Det gör att v både lär oss mycket av varandra och kan ndvdanpassa vården efter patentens behov på bästa sätt, avslutar hon. Annalena Engvall, specalstsjuksköterska nom onkolog. Foto: Thomas Henrkson Tema Cancer är ett av de största av Karolnska Unverstetssjukhusets sju teman. Här utreds, behandlas och vårdas patenter med någon form av malgn tumörsjukdom samt bengn hematolog, koagulatonssjukdom och urolog. Ett nära samarbete med Karolnska Insttutet gör att temat även kan bedrva omfattande patentnära klnsk forsknngs- och utbldnngsverksamhet. Tema Cancer bedrver sn verksamhet huvudsaklgen Huddnge och Solna, men har även verksamhet nom cancervården vd Danderyds sjukhus.

27 NextMeda 27 I Sörmland är både patenter och personal fokus Landstnget Sörmland har under en längre perod valt att utveckla sna avdelnngar för att förbättra vllkoren för både patenterna och de anställda. Nu satsar landstnget ytterlgare på att vdareutveckla såväl stt arbetssätt som vårdkvalteten. Vårdens snabba utvecklng nnebär både möjlgheter och utmanngar och det gäller för de svenska landstngen att hålla sg à jour med nya metoder och rön. I Landstnget Sörmland har man valt att möta utmanngarna med bästa tänkbara verktyg sna medarbetare. Bara under de senaste to åren har vårt arbetssätt förändrats väldgt mycket. Det har tllkommt nya behandlngsbara dagnoser och gränserna för vem som arbetar med vad har flyttats för att kunna möta det ökade patentflödet. Det är utvecklande och förutsätter att man hänger med sn fortbldnng och v lägger stor vkt vd kompetensutvecklng, berättar Carna Erlandson, som är vårdenhetschef på Ögonklnken Esklstuna. Carna har vart ögonsjuksköterska sedan 1986 och har arbetat vd Ögonklnken på Mälarsjukhuset sedan Sedan ett år är hon vårdenhetschef. Det är ett rolgt och tacksamt jobb som är ständg förändrng. För att möta behovet av utvecklng fnns såväl nterna som externa utbldnngar som hjälper oss att stärka vår kompetens, berättar hon. För de sjuksköterskor som är ntresserade av ögonsjukvård erbjuder v betalad vdareutbldnng. Bygger en vktg funkton Kollegan Mattas Godlund, enhetschef på sjukvårdens larmcentral, ger Carna stt medhåll och betonar att utvecklngssatsnngarna tar sna avstamp de olka enheternas unka behov. Tdgare drevs larmverksamheten av en extern aktör, men sedan november sköts den landstngets egen reg och 112-samtalen besvaras av sjuksköterskor. Det är en ganska unk verksamhet; v gör akuta medcnska bedömnngar över telefon, vlket nnebär snabba beslut och många patentmöten varje dag. Det är oerhört stmulerande, men ställer ganska specfka krav på medarbetarnas kompetens. Landstnget tog över prorterng av 112-samtal och drgerng av ambulanserna med önskan att förbättra och effektvsera arbetet. Även om syftet med larmcentralen är att höja kvalteten på bedömnngarna, har det redan medfört Åsa Andersson sjukhuskoordnator på Mälarsjukhuset där Resursenheten ngår, Mattas Godlund, enhetschef på sjukvårdens larmcentral och Carna Erlandson, vårdenhetschef på Ögonklnken Esklstuna. Foto: Perre Pocs en mnsknng av både antalet ambulansuppdrag och antalet Pro 1-uppdrag vlket ger en ökad ambulansberedskap för Sörmlands nvånare. Det är ntressant att vara med och bygga upp en så vktg funkton, och väldgt rolgt att se att v gör nytta. För att se tll att våra medarbetare bestter relevanta kunskaper erbjuder v utbldnngstllfällen halvårsvs, som exempelvs nkluderar HLR-repetton, samtalsmetodk, medcnskt beslutsstöd och mycket annat. Tllgodoser sjuksköterskornas krav Styrkan hos landstngets resursenhet lgger möjlgheten för sjuksköterskorna att se en uppsjö olka avdelnngar nom samma arbetsplats. Åsa Andersson, sjukhuskoordnator vd Resursenheten, betonar att det resulterar en bred kompetensbas och en varerad och spännande arbetsstuaton. Vår utvecklng beror lte på övrga avdelnngar, men det nnebär också att v får ta del av enormt många olka arbetssätt och stuatoner. Det skapar också möjlgheten för våra sjuksköterskor att verklgen få nskt var de trvs bäst och vad de vll fördjupa sg nom man får mångt och mycket ta ansvar för sn egen kompetensutvecklng och alla utformar en ndvduell kompetensplan samråd med sn chef. V försöker tllgodose allas krav, vare sg det gäller utbldnng, schemaläggnng eller möjlghet för återhämtnng. Förbättrad patentsäkerhet Alla tre är överens om att Landstnget Sörmlands satsnngar på medarbetarna har lett tll förbättrad patentsäkerhet, vlket tll syvende och sst är det absolut vktgaste. Sörmland ska bl Sverges frskaste län. För att komma dt behöver Landstnget Sörmland arbeta långsktgt och strategskt med att främja varje persons rätt tll god hälsa, kultur och utbldnng och för att förebygga sjukdom och ohälsa. Som nyexamnerad sjuksköterska får du personlg nskolnng och en mentor, och erbjuds ett särsklt ntroduktonsprogram. Landstnget Sörmland Tel vxl: E-post: landstnget.sormland@dll.se Följ oss gärna på facebook: Våra avdelnngar har olka förutsättnngar och olka utmanngar, men tack vare att landstnget har valt att så tydlgt fokusera på sjuksköterskornas vllkor och behov har v fått mycket bättre förutsättnngar för att ha patentsäkerhet och patent centrum. Landstnget äger hela vårdkedjan; v följer patenterna från samtal va ambulans tll sjukhus och kan därmed säkerställa att v har en personcentrerad vård, med rätt åtgärd rätt td. Det är det centrala, avslutar Åsa.

28 28 NextMeda Det fnns alltd något nytt att lära sg hos Dedcare Dedcare är en ansedd bemannngsaktör med omfattande resurser och stor tllgång tll uppdrag. För de sjuksköterskor som vll ha möjlgheten att utvecklas och bredda sna kunskaper är det kollektvanslutna bemannngsföretaget det självklara valet. Dedcare är ett av de största bemannngsföretagen för sjuksköterskor och därtll ett av de äldsta Sverge. Med en sådan erfarenhet och kompetens följer en mognad och en trygghet, både för konsulterna och för kunderna. Konsultchefen Petra har arbetat för Dedcare knappt ett år och rollen passar henne som hand handske. Jag har bakgrund nom servce och HR och här får jag både personalansvaret och kontakten med männskor. Jag har tdgare erfarenhet nom bemannngsbranschen, men Dedcare är det företag jag fck störst tllt för. Det fnns gott om resurser för konsulterna att utvecklas och kollektvavtalen ger en påltlghet som nte alltd matchas nom branschen. Dessutom kan v erbjuda en uppsjö olka uppdrag över hela landet, tack vare heltäckande ramavtal. Förtroende för konsulterna Dedcare har sna konsulter centrum och ser tll att lära känna varje sjuksköterska som ansluter sg tll dem. I kombnaton med sna goda kontakter med Mare, barnsjuksköterska hos Dedcare. Foto: Gonzalo Irgoyen Petra, konsultchef och Kerstn, sjuksköterska hos Dedcare. Foto: Thomas Henrkson kommuner och avdelnngar ute hos vårdgvarna gör detta att de alltd kan placera rätt person på rätt plats. Eftersom v känner varandra så väl nnebär det att v kan anförtro våra konsulter även med uppdrag där de har mycket att lära. Naturlgtvs får de själva välja när, hur och med vad de vll arbeta, så ngen behöver känna sg ute på djupt vatten. V välkomnar alla, oavsett nrktnng, men just nu har v särsklt behov av sjuksköterskor nom IVA och OP. Korta kommunkatonsvägar Sjuksköterskan Kerstn är specalserad nom medcn och krurg. Hon var något av en ponjär nom bemannngsbranschen då hon tdgt 2000-tal anslöt sg tll ett av de allra första konsultföretagen. Idag är hon 68 år och har arbetat som konsultsjuksköterska över ett decennum. Jag brukade komma och gå nom vården, mycket på grund av att jag tll sst blev rastlös och kände att jag saknade utmanngar. Då jag började arbeta som konsult ändrades det här har jag stor frhet och känner mg alltd stmulerad och utmanad. Jag kan gå n och göra det uppdrag som jag står för och jag är nte bara ett anställnngsnummer. Jag är Kerstn! Det är tll stor del tack vare Dedcares platta organsaton och korta kommunkatonsvägar det är aldrg några problem att bara lyfta luren och prata med sn konsultchef. Det är skönt att veta att jag alltd har det stödet ryggen och det ger mg också tryggheten att säga från om något nte känns rätt. Kerstn berättar att en stor anlednng tll att hon blvt kvar hos just Dedcare är den postva feedback hon får när hon har gjort ett bra arbete, vlket också har lett tll en större arbetsglädje. Om det går en dag då jag nte skrattar på jobbet, då är något fel. Jag tror att det hör tll Dedcares företagskultur, det är ett gvande och tagande. Sedan beror det naturlgtvs på hur nyfken och flexbel man är själv; för mg handlar det om att ständgt få uppleva något jag aldrg har upplevt förut. Nya, trevlga kollegor En av Kerstns kollegor, barnsjuksköterskan Mare har å sn sda bara arbetat för Dedcare sedan förra året, men hon har nte ångrat stt beslut att bl konsult en sekund. Hon har jobbat på BVC många år och känner sg trygg med yrket, men vlle prova något nytt och få större nflytande över sn arbetsstuaton. Jag flyttade tll Stockholm början av hösten och började hos Dedcare oktober. Det är verklgen postvt att ha en så stor frhet med sn td jag väljer själv när jag vll jobba och nte, och det är spännande och lärorkt att arbeta på olka arbetsplatser och träffa nya kollegor. Att arbeta som konsult är en möjlghet att prova uppdrag som lgger utanför mn specalserng. Hon hörde talas om Dedcare från en kollega och efter att ha kollat upp företaget och dess vllkor tog hon kontakt. Dedcare har utmärkta vllkor, en bra lön och semesterersättnng. Dessutom är de väldgt lätta att ta kontakt med, både va mejl och va telefon. En annan aspekt jag tycker mycket om är möjlgheten att gå olka utbldnngar va företaget; Dedcare erbjuder föreläsnngar, kurser som exempelvs HLR och även after work då och då, vlket är en möjlghet att träffa kollegor nom företaget. Det fnns alltd något nytt att lära sg, avslutar hon. Dedcare AB är ett framgångsrkt bemannngsföretag vårdbranschen som startade sn verksamhet redan Företaget hyr ut och rekryterar läkare, sjuksköterskor och annan personal nom vården. Tjänsterna nkluderar allt från att förse prvata och offentlga vårdgvare med enstaka vkarer över dagen tll att bemanna hela avdelnngar, enheter eller operatonsteam. Dedcare erbjuder goda anställnngsvllkor, stora möjlgheter tll kompetensutvecklng och stor flexbltet. Idag bemannas vården både Sverge och Norge av Dedcare.

29 NextMeda 29 VGR:s nya larmcentral: Flyttar första lnjens vård närmare patenten Högst kompetens fronten. Den 1 maj 2018 startar Sjukvårdens larmcentral VGR på allvar. Här ska sjuksköterskor, undersköterskor och läkare arbeta hop med att bedöma och prortera vårdsamtal va 112. Ett jobb på lv och död. V ska ha högsta kompetens första lnjen, för att drekt htta rätt resurser och rätt vårdnvå för varje vårdsökande, säger Mats Khlgren, verksamhetschef för larmcentralen. Här är spännvdden enorm; från ett samtal om hemsjukvård Dalsland kan du kastas n ett larm om ett terrordåd. V hanterar alla patentkategorer. Vår personal ska kunna hantera allt från födsel tll död. Och v ska slussa alla rätt. Idag är köerna på akutmottagnngarna ofta onödgt långa, tll följd av att vårdsökande nte vet vart de ska vända sg. Styr rätt från början Man ska nte behöva komma tll en akutmottagnng om behovet nte fnns. Nu flyttar v den bedömnngen längre ut vårdkedjan, så att v redan 112-samtalet kan fördela och styra rätt, säger Mats Khlgren. Han berättar om forsknngsstuder som vsar hur vktgt det är med rätt beslut början av vårdkedjan. Det är avgörande, eftersom tröskeln är hög för att bryta mot de första besluten och bedömnngarna. Om de är fel, blr det ruskgt svårt att ställa tll rätta senare. Larmcentralen fnns Göteborgs huvudbrandstaton på Gårda, samarbete med SOS Alarm som ska fortsätta drgera ut resurserna: crka 85 dagambulanser, egen helkopter, läkarbl och -båt, sngle responders och bedömnngsblar. Per Örnnge, överläkare, Johanna Törnqvst, enhetschef, Mats Khlgren, verksamhetschef och Sofe Nordkvst, sjuksköterska. I maj 2018 blr det skarpt läge för Sjukvårdens larmcentral VGR Göteborg. Foto: Patrk Bergenstav Idag är paletten otrolgt bred, både vårdutbudet och ambulanssjukvården, säger Mats Khlgren. Vktgt med smarta frågor I den nya larmcentralen ska ett 40-tal erfarna sjuksköterskor tllsammans med undersköterskor och läkare prortera de vårdsökande och samverka med en rad aktörer: 1177, prmärvården, sjukhusens akutmottagnngar, räddnngstjänst, pols och sjöräddnng samt många kommuners hemsjukvård. Jobbet som prorterngsansvarg sjuksköterska är som att stta trage på akuten utan att ha patenten framför sg. V får kompensera för att v nte kan se eller känna genom att ställa smarta frågor, säger enhetschef Johanna Törnqvst. Sedan ska man ha koll på fem skärmar med olka nformaton, kunna geografn hyfsat bra och kunna skrva samtdgt som man pratar telefon det är också en konst! Chans tll rotatonsjobb Sjuksköterskorna larmcentralen får möjlghet tll rotatonstjänstgörng med andra arbetsplatser VGR:s sjukvård. V är nte klara ännu, men ska försöka htta en modell som är maxmalt attraktv för både den anställde och för arbetsplatsen, säger överläkare Per Örnnge. Han är medcnskt ansvarg för verksamheten, dess rktlnjer och uppföljnng och söker nu läkare som ska bstå sjuksköterskorna bedömnngarna. Att läkare tjänstgör larmcentraler är vanlgt utomlands, men Sverge än så länge bara Göteborg och Stockholm. Per Örnnge säger att trage per telefon är ett de mest krävande jobb man kan utföra sjukvården. Råd som kan rädda lv Det gäller att htta personlgheter som är komfortabla med att göra svåra bedömnngar utan att ha patenten framför sg och som har mental beredskap för att hantera en lång rad osäkerhetsmoment. Klarar man det, är detta ett fantastskt spännande jobb, där man på ett avgörande sätt kan påverka hur det ska gå för den hjälpsökande. Det handlar nte bara om att skcka ut rätt hjälp, man kan också få ge råd som kan avgöra om person ska överleva eller nte, säger Per Örnnge. I förutsättnngarna för jobbet ngår en ntroduktonsutbldnng på sex veckor, bland annat för att lära sg teknken, och ett nytt medcnskt beslutsstöd (MBS), gemensamt för de landstng som drver larmcentraler och som ska användas av både sjuksköterskor och läkare. Unk organsaton för helkoptern Sjuksköterskan Sofe Nordkvst arbetar som HEMS-koordnator (Helcopter Emergency Medcal Servce) för VGR:s helkopter, en för Sverge unk organsaton. Hon kallas bland helkopterns femte besättnngsmedlem efter de två ploterna, en läkare och en sjuksköterska. Mnst sex HEMS-koordnatorer ska fnnas den nya larmcentralen. V dentferar vlka larm helkoptern ska åka på, genom medlyssnng eller genom att rnga upp den som larmat för att få mer nformaton, säger Sofe Nordkvst. Sedan är v med som en förlängd arm under hela larmet; öppnar platser på sjukhus, håller kontakt med ambulanser och har koll på landnngsplatser och -tder. Sjukvårdens larmcentral VGR är Västra Götalandsregonens enhet för lggande sjuktransporter och för mottagnng av medcnska nödsamtal va 112. I samtalet ntervjuas den hjälpsökande av sjukvårdspersonal för att göra en bedömnng av hur v på bästa sätt kan hjälpa tll. Hjälpen kan bestå av att en ambulans eller annan enhet skckas ut, men vssa fall kan den nrngande hänvsas tll annan vårdgvare eller få andra råd. Sedan hösten 2017 har v successvt tagt över delar av SOS Alarms uppdrag som helkopterdrgerng och ambulansbeställnng. 1 maj tar v över även bedömnng och prorterng av 112-samtalen. Årlgen utförs ca ambulansuppdrag och ca lggande sjuktransporter för regonens närmare 1,7 mljoner nvånare och övrga besökare. Sjukvårdens larmcentral VGR är en del av Närhälsan, den offentlga prmärvården Västra Götalandsregonen. Larmcentralen arbetar för närvarande med fyra prorterngsnvåer, men v håller på att utveckla en ytterlgare förfnad uppdelnng. Pro 1: Mycket brådskande ambulansuppdrag, där patenten bedöms ha akuta lvshotande symtom. Pro 2: Brådskande ambulansuppdrag, där patenten bedöms ha akuta men ej lvshotande symtom. Pro 3: Ej brådskande ambulansuppdrag, där rmlg väntetd ej bedöms påverka patentens medcnska tllstånd. Pro 4: Patent som behöver transporteras lggande, men utan vårdbehov under transporten. Sjukvårdens larmcentral VGR Svangatan 4, Göteborg Kontaktperson: Mats Khlgren Telefon:

30 30 NextMeda I Gävleborg blr studenterna en del av vårdteamet Regon Gävleborg har under det senaste året satsat stort på att expandera och utveckla ntroduktoner för nya sjuksköterskor. Resultaten har vart över förväntan och skapat en tryggare stuaton för både handledare och nya medarbetare. På Gävle sjukhus psykosavdelnng har det skett stora förändrngar under hösten och vntern. Fyra sjuksköterskor tog ntatv tll att utveckla ett handlednngsprogram för studenter, och satsnngen har redan väckt mycket uppmärksamhet och ntresse hos övrga VUP och BUP nom regonen. V var allhop ganska färska från skolan och vlle utforma ett materal som omfattade allt det v önskade att v hade fått ta del av när v var studenter. Målet var att ge nya sjuksköterskor en bra start nom psykosvården, med ett tydlgt upplägg och nyttg nformaton, så v samlades och jämförde våra erfarenheter av handlednng för att komma fram tll vad som skulle vara det bästa för framtden, berättar en av sjuksköterskorna, Martna Ekström. Tllsammans utvecklade de ett program, uppbyggt veckovs, med en checklsta som klarlade vad studenterna skulle få med sg efter sn praktk. Praktsk nformaton och annat matnyttgt materal samlades ett nformatonsblad, som även nkluderar ett välkomstbrev med presentatoner av alla handledare. Nu är v 4 sjuksköterskor som delar på arbetet med handlednngen. Det gör att studenterna får chansen att bekanta sg med fyra olka arbetssätt som alla står på samma grund; på så vs kan de lättare htta stt eget fotfäste. Själva får Lna Hökdahl, sjuksköterska och Carola Andersson, sjuksköterska och utbldnngsledare. Foto: Pernlla Wahlman v en mer heltäckande bld av studenten, vlket har vart ett ovärderlgt stöd när v gemensamt dskuterar halvtds- och slutbedömnngar, berättar sjuksköterskan Gabrella Hllman. Flexbel atttyd tll teamarbete Handlednngsprogrammet är nne på sn andra termn och redan nu har postva utvärderngar hunnt strömma n. Många studenter lyfter fördelen med att just få se olka arbetssätt och betonar att det ger en trygghet att komma tll en avdelnng med tydlg planerng och en utstakad struktur. Här blr studenterna en del av vårdteamet. Det spelar ngen roll om man är sjuksköterska, undersköterska, läkare eller något annat, utan v arbetar tllsammans mot samma mål för att uppnå bästa möjlga vård. Stöttar man varandra orkar man ge extra fokus tll patenterna och avdelnngens flexbla atttyd tll teamarbete gör att v hjälps åt med att utveckla och förbättra avdelnngen, oavsett uppgft. I många fall är det erfarenheten som spelar roll, nte professonen, understryker de båda. Evdensbaserad yrkesntrodukton Efter förra årets beslut om professonsmljarden från regerngen har Regon Gävleborg även satsat kraftgt på att utöka ntroduktonen för nya sjuksköterskor genom en så kallad yrkesntrodukton, ett komplement tll den sedvanlga ntroduktonen för nya arbetare. Carola Andersson, sjuksköterska och utbldnngsledare, berättar att ntatvet har sn bas natonella forsknngsstuder och att fokus är att ge nyutbldade sjuksköterskor ökade förutsättnngar att växa n sn yrkesroll. V tog avstamp den exsterande ntroduktonen och utvecklade och förbättrade den. De ntroduktoner som fnns på enheterna blr fortsatt kvar medan den nya yrkesntroduktonen fungerar som ett komplement, där man kan repetera de klnska metodövnngarna, göra relevanta studebesök och få grupphandlednng av företagshälsovården. Det ger verklgen spets åt medarbetarna och förmedlar att det är okej att vara ny och att ta td på sg. Ovärderlgt med repetton Sjuksköterskan Lna Hökdahl är en av de som påbörjade ntroduktonen under hösten. Hon ger bfall tll Carolas beskrvnng och säger att repettonen gav henne en chans att känna sg hemma regonens arbetssätt. Det var ovärderlgt att få repetera mycket av det v hade gjort på utbldnngen, fast på regonens vs. Handlednngen har vart ett enormt stöd och det är v själva som styr nnehållet, så att det är relevant för utmanngar v stöter på arbetet. Det ger nya nfallsvnklar som v sedan kan ta med oss tllbaka tll våra arbetsgrupper och chefer. Studebesöken har också vart värdefulla, då de har lagt grunden tll nätverk över hela sjukhuset, vlket sn tur har skapat kortare kommunkatonsvägar. I slutänden har det gjort att jag känner mg tryggare och att jag hade det lättare att komma n mn arbetsroll, och det vnner alla på, avslutar hon. Sjuksköterskorna Mara Nkander, Martna Ekström och Gabrella Hllman. Foto: Pernlla Wahlman Det fnns ett stort engagemang nom hälso- och sjukvården Regon Gävleborg att drva utvecklng, att arbeta samverkan med patenten. Det fnns mycket kunskap och erfarenhet som kan bdra tll utvecklngen och tll att nå vår gemensamma målbld: Vårt gemensamma ansvar för vår gemensamma patent. Regon Gävleborg Regonkontoret Gävle Tel vxl: E-post: rg@regongavleborg.se

31 NextMeda 31 V vårdar hela männskan, nte bara sjukdomen Inom psykatrn fnns td att se och vårda hela männskan, nte bara sjukdomen. Jag trvs med att arbeta personcentrerat, se det frska och stärka det varje patent, säger Sandra Hoffman, sjuksköterska vd Psykatrska öppenvårdsmottagnngen Kramfors. Sandra Hoffman blev färdg sjuksköterska jun 2016 och började efter sn examen att arbeta på en öppen mottagnng nom den psykatrska specalstvården Kramfors. Jag har alltd vart ntresserad av psykatr, men vsste nte rktgt hur det skulle vara att jobba nom området. Praktken termn 6 nfrade alla förväntnngar. Jag trvdes jättebra och kände att det här är något som passar mg. När jag blev erbjuden en tjänst på mottagnngen var valet lätt. Det som Sandra menar är en av de stora behållnngarna med arbetet nom psykatrn är att det fnns td tll att se hela männskan. Jag har vsserlgen bara praktserat nom den somatska vården men den stora skllnaden är att här fnns det td och möjlghet att verklgen fnnas där för patenterna och lyssna, hjälpa och stötta när det behövs, och nte bara när det är som mest akut. Det nära teamarbetet är en vktg trvselfaktor som bdrar både tll kollegal utvecklng och god arbetsmljö. Jag har lärt mg hur mycket som helst under dessa snart två år. Här fnns erfarna kollegor som gudat mg n jobbet på ett fantastskt bra sätt. Sandra Hoffman, sjuksköterska nom den psykatrska specalstvården Kramfors. Foto: Pär Olert Carna Ldberg och Eln Grundberg, psykatrsjuksköterskor vd Sundsvalls sjukhus. Foto: Pär Olert För framtden planerar Sandra att utblda sg psykatrsjuksköterska. Jag har sökt specalstutbldnngen tll hösten. Efter det planerar jag att komma tllbaka tll mottagnngen och axla större ansvar takt med att kunskap och erfarenhet växer. På frågan om Sandra kan rekommendera andra nyfärdga sjuksköterskor att söka sg tll psykatrn blr svaret ett tveklöst ja! Vll man arbeta med personcentrerad vård, se det frska och stärka det varje patent så är det här ett jättebra ställe. Ingen dag är den andra lk och man lär sg ständgt nya saker. Här fnns stora utvecklngsmöjlgheter för den som vll. Helhetssyn Eln Grundberg har lknande erfarenheter. Jag tog sjuksköterskeexamen 2007 och började mn yrkesbana med att arbeta nom den somatska vården. Det var lärorkt men jag saknande helhetssynen och samtalen med patenterna. Därför sökte jag mg tll psykatrn, ett val jag nte ångrat. Sedan dess har det gått sju år och Eln arbetar dag på avdelnng 52 b vd Sundsvalls sjukhus, en affektv slutenvårdsavdelnng för patenter över 45 år. V jobbar med männskor där alla är unka på stt sätt och där v nte kan utgå från någon förväg bestämd mall. Det är en utmanng som gör det spännande och rolgt att gå tll jobbet varje dag. Carna Ldberg, psykatrsjuksköterska på affektv mottagnng B vd Sundsvalls sjukhus, nckar nstämmande. Patenterna som kommer tll oss är ofta väldgt sjuka. Att följa dem och vara en trygghet genom teraperna och längs vägen mot bättrng, för att sedan se när det vänder, är oerhört gvande. Ständg utvecklng Carna har arbetat nom psykvården sedan En vktg anlednng tll att hon stannat kvar alla år är dels helhetssynen på patenternas omvårdnad, dels de stora utvecklngsmöjlgheter som Regon Västernorrland erbjuder nom området. Här fnns många olka karrärvägar och möjlgheter att förkovra sg. Under de gångna åren har jag bland annat arbetat som enhetschef, specalstutbldat mg tll psykatrsjuksköterska och gått KBT-utbldnng steg 1. Just nu läser jag steg två utbldnngen som är förlagd tll Uppsala. Även Eln har under de gångna åren utbldat sg tll psykatrsjuksköterska. Också här på avdelnngen fnns möjlghet att gå olka nternutbldnngar, det är alltd något på gång och det fnns alltd projekt som man kan engagera sg. Jag har tll exempel ett uppdrag som skyddsombud vlket genererar en del andra uppgfter utöver arbetet på avdelnngen. Både Eln och Carna kan varmt rekommendera sna arbetsplatser tll andra sjuksköterskor, även nyfärdga. V är väldgt måna om att man som nyutexamnerad sjuksköterska ska känna sg välkommen, omhändertagen och trygg med att arbeta hos oss. Verksamheten har en relatvt lång ntroduktonsperod som anpassas efter varje ndvds kunskap och erfarenheter. Det utgör nget hnder att vara ny yrket eftersom du aldrg är ensam, här jobbar v tllsammans, fastslår Eln. Som sjuksköterska nom vuxenpsykatrn Regon Västernorrland arbetar du nom ett yrke där du gör skllnad för patenterna både akuta stuatoner och vd kronska och långvarga psykska problem. Du hjälper patenterna att gå vdare och htta strateger för att hantera sn vardag samhället, där målet är ökad lvskvaltet och ett självständgt och nnehållsrkt lv. Psykatrsk vård bedrvs både sluten och öppenvård. Regon Västernorrland Storgatan Härnösand Tel:

32 32 NextMeda Lnköpng satsar på preventva förbättrngsåtgärder Ortoped- och ryggklnken på Unverstetssjukhuset Lnköpng, Regon Östergötland är en arbetsplats med komplexa utmanngar. Detta, kombnaton med tydlga förbättrngssatsnngar gällande återhämtnng och patentsäkerhet, skapar en stmulerande och ntressant arbetsmljö. På ortopedska klnken Lnköpng fnns en tydlg nrktnng mot förbättrngsarbete och utvecklng. Lksom på andra håll regonen har klnken ntroducerat den vsuella metoden Gröna korset för att skapa ett arbetssätt för förbättrngsarbete gällande rskbedömnngar som nkluderar både patenter och medarbetare. Metoden skapades ursprunglgen för att dentfera och kartlägga rsker lnjeprodukton nom ndustrn, men har sedan dess adapterats för vårdens behov. Idag är modellen ett krav från regonen och ortopedska klnken är en av de första som har ntegrerat den sn verksamhet. Arbetet är nte helt klart utan det är en kontnuerlg utvecklng för att kunna nyttja dess fördelar på lämplgast sätt. Det är en arbetsmetod som förbättrar Ortoped- och ryggklnken på Unverstetssjukhuset Lnköpng ansvarar för ortopedsk specalstvård vlket nnebär att dagnostsera, behandla och vårda patenter med akuta och kronska problem rörelseapparaten. Den vanlgaste åkomman som behandlas är akuta frakturer (benbrott). De mest förekommande frakturerna är höft-, fotleds- och handledsfrakturer. Ryggklnken ansvarar för planerad och akut ryggkrurg bröst och ländrygg nom Regon Östergötland. Utbldnng är en ntegrerad del verksamheten med KUA klnsk undervsnngsenhet på avdelnng 31, med studenter nom alla professoner och även utbytesstudenter. Regon Östergötland Lnköpng Tel vxl: E-post: Sjuksköterskorna Eln Fors, Lna Gustavsson, Krstn Eklnd och Lse-Lotte Marmsjö. Foto: Lasse Hejdenberg den nterprofessonella bedömnngen, som lyfter och synlggör rsker vårdteamet och för patenten. Arbetssättet är utformat för att göra patenterna mer delaktga sn vård, berättar sjuksköterskan Lse-Lotte Marmsjö. Lse-Lotte är en erfaren sjuksköterska på ortopedavdelnngen som dessutom är mentor för nyanställda sjuksköterskor och delaktg sektonen för övre extremteter. Kollegan Krstn Eklnd, som just nu studerar tll specalstsjuksköterska nom krurgsk vård och är ansvarg för ryggpatenter, håller med Lse-Lotte. Det är ett preventvt arbete som är närvarande alla dskussoner v har, vlket också gör det tll ett lärotllfälle. Httlls har det medfört kortare vårdtder, tydlg skllnad statstken vad gäller vårdskador och stmulerat tll ständga förbättrngsförslag. Målet är att detta ska leda tll en arbetskultur där rskbedömnngar alltd är en naturlg del som stter ryggraden och sker på rutn. Schemaändrng för återhämtnng Förbättrngssatsnngarna omfattar även konkreta åtgärder för medarbetarna, bland annat en omfattande förändrng schemaläggnngen som ökar möjlgheterna tll återhämtnng. Sjuksköterskorna Lna Gustavsson och Eln Fors betonar att den nya schemaläggnngen redan har fått mycket postv respons. V har tdgare arbetat med tradtonella scheman där man bland går drekt från kväll tll dag, men forsknngen vsar att man nte är lka alert dagarna efter kvällspass. Det tar på krafterna och det är också sådant som har påverkat patentsäkerheten. Baserat på de vetenskaplga studer som fnns gällande detta lade arbetsgruppen fram en önskan om att ändra schemat och de fck gensvar hos lednngen, säger Lna, som är facklg förtroendevald. Lna är även handledare på den klnska undervsnngsavdelnngen KUA, och schemaläggare. Eln, sjuksköterska, HLR-ansvarg och KUA-handledare på 70 procent, berättar att hon redan nnan den övergrpande förändrngen hade haft en dalog med sn chef om behovet av att varva ner och att hon då fått möjlghet att planera stt schema för större återhämtnng. Jag känner betydlgt större ork sedan schemaändrngen och tycker att det är ett utmärkt ntatv att låta alla sjuksköterskor få det här utrymmet stt schema. Det var också väldgt skönt att få den responsen av mn chef det är lyhört och högt tak och alla förslag beaktas. På så vs märks det verklgen att v arbetar team runt patenterna, där alla professoner för en dalog för att åstadkomma en så bra vård som möjlgt. Detta skapar en bra arbetsmljö. Omväxlande arbetsstuaton Alla fyra betonar att de ändrade förutsättnngarna är av ntresse för många av de sjuksköterskor som söker sg tll regonen, men poängterar att det första hand är arbetsklmatet och de ntressanta uppgfterna som gör ortopedska klnken tll en attraktv arbetsplats. V arbetar nära varandra och får lära oss väldgt mycket, så det fnns stora möjlgheter att utvecklas. Det är nte bara ortopedska åkommor v hanterar, utan v möts ofta av multsjuka patenter och har ett växlande tempo med oerhört varerande uppgfter, nklusve både akutvård och elektva procedurer, pre- och postop vård, smärtlndrng vd komplexa tllstånd, nfektoner och satellter från andra avdelnngar. Det är väldgt brett och v har förmånen att ha rktgt bra chefer, dessutom, avslutar de.

33 NextMeda 33 LäkarLeasng låter dg bestämma! En vktg framgångsfaktor för LäkarLeasng, som dag är Sverges största vårdbemannngsföretag, har vart att de lägger stor vkt vd att lära känna sna konsulter för att kunna skräddarsy stt erbjudande efter varje konsults behov och önskemål. Att förbättra vllkoren för Sverges sjukvårdspersonal har vart en av LäkarLeasngs främsta ambtoner sedan starten Deras bemannngsansvarga ägnar mycket td åt att skaffa sg en djupare förståelse för vad varje sjuksköterska vll få ut av ett samarbete, vlket sn tur även skapar en mer gvande arbetsrelaton. Det vktga är att ta hänsyn tll de unka önskemålen hos varje person för att htta rätt uppdrag och ett passande upplägg. V vll ge våra medarbetare större kontroll över sn arbetsstuaton och därför har v valt att tllämpa flexbla vllkor snarare än kollektvavtal, då v upplevt att det senare kan vara begränsande för konsulten. Många upplever det som en stor trygghet och ger det som anlednng tll att de arbetar med oss under många år. Det är v väldgt glada och stolta över, betonar VD Nclas Wåhln. Värdesätter ndvden Han får medhåll av bemannngsansvarge Davd Maocch, som förutom flexblteten även betonar att företagets lyhördhet har spelat stor roll för dess utvecklng. LäkarLeasng startades 2005 för att bemöta det växande behovet av konsultläkare nom den svenska sjukvården. Under 2011 utökades verksamheten tll att även nnefatta sjuksköterskebemannng. Idag är företaget marknadsledande nom vårdbemannng Sverge. LäkarLeasng samarbetar med vårdgvare nom både offentlg och prvat sektor runt om hela landet och kan erbjuda alla typer av uppdrag, allt från enstaka pass tll helårsuppdrag. LäkarLeasng Sverge AB S:t Göransgatan 57, 6tr Stockholm Tel: E-post: kontakt@lakarleasng.se Galna Volkova, Nclas Wåhln, Lnda Westerlund och Davd Maocch. Foto: Johan Marklund V lyssnar på våra konsulter och värdesätter deras tankar, känslor och åskter, både postva och negatva. Många som har lämnat andra bemannngsbolag bakom sg säger att de märker stor skllnad vårt sätt att kommuncera och att de känner sg som mer än bara en anställd hos oss, vlket brukar vara mycket uppskattat. Ett bra sätt att utvecklas Många sjuksköterskekonsulter söker sg tll bemannngsbranschen för att kunna utvecklas sn yrkesroll och LäkarLeasngs omfattande verksamhet är ett effektvt sätt att göra just det. Företaget tllhandahåller uppdrag av alla typer hela Sverge, vlket nnebär att många konsulter upptäcker nya ntressen och arbetsnrktnngar genom att prova varerande uppdrag va LäkarLeasng. V har ramavtal med de flesta landstng, ett stort nätverk och nära kontakter med vårdgvare nom både offentlg och prvat sektor. Det gör att v alltd lgger steget före planerngen och anser att allt går att lösa, säger Nclas. Skräddarsydda avtal Två av de konsulter som Davd ansvarar för är Galna Volkova och Lnda Westerlund, som båda har arbetat för LäkarLeasng snart två år. Jag är en flexbel och dynamsk person med mycket energ, så en fast anställnng passade nte rktgt mg. När jag kom tll LäkarLeasng behövde jag nte kompromssa med någontng utan v skräddarsydde ett avtal helt efter mna önskemål, berättar Galna, som är full av beröm för sn handläggare. Hon berättar att hon har utvecklats väldgt mycket sedan hon började arbeta med LäkarLeasng och att hon har kunnat skaffa sg unka erfarenheter som hon förmodlgen aldrg hade kunnat få som fast anställd. Som konsultsjuksköterska hos LäkarLeasng har jag möjlgheten att arbeta olka regoner och länder på de vllkor och tder som passar mg bäst. Exempelvs kunde jag förra året arbeta på ett av Norges största och mest moderna sjukhus där jag fck skaffa mg kunskaper nom oerhört avancerad utrustnng och erfara nytänkande arbetssätt. Bättre arbetsvllkor För Lnda var det huvudsak arbetsklmatet och de brstande arbetsvllkoren som gjorde att hon sökte sg bort från sn fasta anställnng på landstnget och tll LäkarLeasng. Deras arbetstder och vllkor kändes nte rätt för mg utan jag vlle ha chansen att styra mtt arbete och mn frtd själv. Självfallet har jag en flexbel nställnng även nu, men möjlgheten att planera gör stor skllnad. Vsst är ersättnngen bättre, men det var ändå arbetsvllkoren som fällde avgörandet för mg. Dessutom fck jag väldgt bra kontakt med Davd och därför kändes det självklart att välja LäkarLeasng, säger hon. Lnda rekommenderar andra sjuksköterskor att våga prova lvet som konsultsjuksköterska hos LäkarLeasng. Man bör känna sg säker sn arbetsroll nnan man söker sg tll vårdbemannngsbranschen, men för mg har Vll du veta mer om möjlgheterna som fnns representerade hos LäkarLeasng? Besök oss på eller SMS:a SSK tll så kontaktar v dg! det blvt en betydlgt mer gvande arbetsstuaton än den jag hade nnan. Som konsultsjuksköterska hos LäkarLeasng har man helt enkelt möjlgheten att ta för sg lte mer av arbetslvet, synnerhet eftersom man kan samla på sg så bred kompetens. Det är en flexbel men också trygg arbetsform och för mg passar det jättebra, avslutar hon.

34 34 NextMeda Lär dg nytt varje dag på Strokeenheten på Vrnnevsjukhuset Vll du jobba med en bred patentgrupp, starka team där du som sjuksköterska har alla möjlgheter att utvecklas såväl professonellt som prvat? Välkommen tll Strokeenheten på Medcnklnken, Vrnnevsjukhuset! V har en väldgt stor spännvdd av olka tllstånd hos våra patenter och jag lär mg nya saker varje dag. Jag kom ht som nyutexamnerad och kan nte tänka mg ett bättre ställe att börja på som sjuksköterska eftersom det är så omväxlande och utvecklande att arbeta med just den här patentgruppen, berättar Anna Berggren, som först kom kontakt med Strokeenheten, Medcnklnken avdelnng 1, när hon gjorde praktk under sn sjuksköterskeutbldnng. Hon trvdes och när hon fck erbjudande om tjänst när hon blev färdg med studerna 2007 nappade hon drekt. Hon får medhåll av sn kollega Nclas Skoogenäs som kom tll strokeenheten 2001 av en slump. Jag hade en kurskamrat som rekommenderade mg att söka mg ht och jag har trvts så bra att jag blvt kvar. Under de här åren har jag nte bara utvecklats enormt som sjuksköterska, utan också sett hur strokevården har utvecklats. Det har skett fantastska framsteg den medcnska behandlngen, omvårdnaden och rehablterngen av strokepatenter. Idag är det en väldgt avancerad vård, där prognosen för våra patenter är så mycket bättre, vlket är väldgt rolgt och gvande, säger han. Det är också ett självständgt arbete, nte mnst när man som jag jobbar som nattsjuksköterska. Eftersom v stöter på så många olka tllstånd och behov får v verklgen tänka och agera självständgt och utnyttja vår fulla kompetens. Delaktghet Även tllförordnade vårdenhetschefen Amra Hadzabdc började på Medcnklnken avdelnng 1 som ny sjuksköterska. Hon hade en tjänst där hon fck pröva på olka avdelnngar och när hon kom tll Strokeenheten kände hon drekt att hon vlle stanna. Precs som för Anna och Nclas så är det varatonen och att man lär sg så mycket här som gjorde att jag vlle bl kvar. V har ju allt från akut vård tll rehablterng och som sjuksköterska får man verklgen vara med att drva och utveckla vården. Man är med processen och lär sg så mycket om omvårdnad. Det är en fantastsk avdelnng att börja stt arbetslv på; man jobbar starka multkompetenta team och blr verklgen säker sn yrkesroll, säger Amra. Just att man har möjlghet att vara delaktg såväl vårdens som avdelnngens utvecklng är något som alla tre vll lyfta fram. Det fnns en lyhördhet från chefer och lednng för medarbetarnas förslag och déer för att förbättra vården. V har ett väldgt öppet förändrngsklmat där man lyssnar på medarbetarna. Som sjuksköterska känner man sg sedd och v är många som är drvande att utveckla avdelnngen tll det bästa. Det gäller generellt för hela medcnklnken, säger Nclas. Kompetensutvecklng Det fnns ett starkt fokus på kompetensutvecklng och utbldnng och alla sjuksköterskor på Strokeenheten får en ettårg strokekompetensutbldnng. Målet är också att alla ska gå en kurs Akut neurosjukvård och utöver det fnns en rad nterna utbldnngar. Den som vll läsa vdare tll specalstsjuksköterska har möjlghet att göra detta under betald arbetstd. Strokeenheten har ett särsklt fokus på nyutexamnerade sjuksköterskor så att de ska känna sg trygga sn yrkesroll. Som oerfaren sjuksköterska slussas man n arbetet under ntroduktonsveckorna, då man tllsammans med sn handledare får lära sg rutner, neurologska bedömnngar, behandlngar och undersöknngar. Man har en erfaren sjuksköterska som mentor och v får mycket postv feedback för hur v tar hand om nyanställda. Regon Östergötland arrangerar också ett ntroduktonsprogram för nya sjuksköterskor, med utbldnng och möjlghet att träffa kollegor på andra klnker, berättar Amra. Anna, Nclas och Amra menar att Vrnnevsjukhuset är en framåttänkande arbetsplats där det är lätt att trvas. Det är väldgt välfungerande och man letar alltd nya arbetssätt för att förbättra och utveckla vården. Det är också precs lagom stort, så att man kan lära känna varandra, utbyta erfarenheter och nspreras stt arbete. Anna Berggren, Nclas Skoogenäs och tllförordnade vårdenhetschefen Amra Hadzabdc på Strokeenheten på Medcnklnken, Vrnnevsjukhuset. Foto: 2 Fotografer, Norrköpng Medcnklnken på Vrnnevsjukhuset har två avdelnngar med vardera 21 vårdplatser. Medcnavdelnng 1 har 21 vårdplatser för strokepatenter och patenter med endokrna sjukdomar och ett nära samarbete med Strokemottagnngen, dt man som sjuksköterska har möjlghet att rotera. Medcnavdelnng 3 omfattar lungsjukdomar, mag-tarmsjukdomar, njurmedcn och hematolog. Båda avdelnngarna har ett pågående förnyelsearbete och erbjuder spännande karrärmöjlgheter för såväl nyutexamnerade som erfarna sjuksköterskor.

35 NextMeda 35 Klnken med hjärta för hjärtat Kardologska klnken Lnköpng har hjärtat fokus, både ur medcnsk synvnkel och som ledstjärna verksamheten. Ett utvecklande teamarbete, hög professonalsm och ett tllåtande frågeklmat är vktga komponenter som bdrar tll verksamhetens erkänt höga trvsel. Medarbetarna på kardologska klnken arbetar tvärprofessonella team, värnar om varandra och har en stöttande och välkomnande kultur. Foto: Peter Jgerström På kardologska klnken arbetar medarbetarna för hjärtat med hjärtat. Devsen understryker verksamhetens värdegrund där medarbetarna arbetar tvärprofessonella team, värnar om varandra och har en stöttande och välkomnande kultur. Anta Petersson, sjuksköterska och vårdenhetschef på kardologmottagnngen kan räkna n 32 år som anställd på klnken. Kardologen har alltd präglats av mycket forsknng och utvecklng vlket spller över på oss medarbetare. Under de gångna åren har jag byggt på mn kunskap både genom att arbeta på olka enheter och skolbänken. Förutom många specalstkurser nom området hjärtsjukvård har jag gått en ledarskapsutbldnng som ledde fram tll en chefspost. Sjuksköterskemottagnngar Verksamheten nom klnken kan närmast beskrvas som ett smörgåsbord för sjuksköterskor som är ntresserade av kardolog. Här utreds alla typer av hjärtsjukdomar där de största grupperna är schemsk hjärtsjukdom, hjärtsvkt, klaffel och rytmrubbnngar. Kardologska klnken på Unverstetssjukhuset Lnköpng ngår Hjärt- och medcncentrum (HMC). V bedrver hälso- och sjukvård nom området hjärtkärlsjukdomar hos vuxna alla åldrar och erbjuder högspecalserad vård tll Jönköpng, Kalmar och Östergötland samt har rksspecaltetvård. V har en stor kardologsk verksamhet bestående av flera enheter: Hjärtntensvavdelnng (HIA), elektv vårdavdelnng, kardologsk akutvårdsavdelnng, kärlkrurgsk avdelnng, Seldngerenheten samt mottagnng. Regon Östergötland Lnköpng Tel: Klnken har vårdtllfällen per år och ungefär mottagnngsbesök, varav crka är sjuksköterskebaserade, berättar Magnus Janzon, överläkare och verksamhetschef. Han påpekar att många polklnska besök tas om hand av cke-läkare. V har olka mottagnngar där sköterskespecalster nrktade på bland annat hjärtpreventon efter hjärtnfarkt, pacemaker och förmaksflmmer drver och ansvarar för verksamheten. Inom klnken fnns även Seldngerenheten som är samlngsnamn för åtta operatonssalar där hjärtngrepp tas om hand. Här gör v tll exempel ballongvdgnngar av kranskärl, lägger n pacemakers och abladerar förmaksflmmer, berättar Lars Karlsson, överläkare och bträdande verksamhetschef. Trygg start Erka Forsséll, sjuksköterska, började på klnken för drygt två år sedan. Idag arbetar hon på avdelnng 7 och 8 som är hjärtmedcnska vårdavdelnngar. Jag fck en trygg start som började med ett ntroduktonsår där det även ngck ett mentorprogram. Sammantaget gav det mg en väldgt bra grund för det fortsatta arbetet. En stor fördel är att v arbetar team och alltd har en läkare tll hands. Man är aldrg ensam. Vctor Nordström, sjuksköterska, som arbetat på klnken snart åtta år, nckar nstämmande. Eftersom det är en stor klnk ger verksamheten också mängder av möjlgheter att utvecklas olka roller och funktoner. Jag började på en vårdavdelnng och gck sedan vdare tll hjärtntensven. Det arbetet varvar jag dag med tjänstgörng på Seldngerenheten där jag arbetar med kranskärlsröntgen. Också Mare Kennemyr-Ekström, hjärtsjuksköterska på hjärtntensven, framhåller de stora utvecklngsmöjlgheterna. Under mna elva år verksamheten har jag bland annat gått en vdareutbldnng som resulterat ett uppdrag som kvaltets- och utvecklngsansvarg på avdelnngen. Forsknng och utvecklng Kardologen är med sna sju professorer, sju docenter och 32 dsputerade medarbetare, som nte enbart är läkare, en forsknngsntensv klnk. Här fnns också jämförelsevs ovanlgt många forskande sjuksköterskor. Anna Strömberg, sjuksköterska på hjärtsvktsmottagnngen och professor omvårdnad vd Lnköpngs unverstet, är ett exempel. Jag tvekade lte nnan jag bestämde mg för att dsputera eftersom jag nte vlle lämna patentarbetet. Men klnklednngen stöttade mg och sydde hop en delad tjänst som nnebär att jag dag delar mn arbetstd mellan unverstet och klnskt arbete. Flera av mna forskande kollegor har haft samma önskan och även de har fått möjlghet tll delad anställnng. På klnken bedrvs kontnuerlgt studer parallellt med arbetet vlket gör att det fnns stora utvecklngsmöjlgheter för forsknngsntresserade medarbetare. V flyttar hela tden fram våra postoner, hos oss kan man byta jobb och utvecklas utan att behöva lämna klnken. Det är en stor styrka och en vktg anlednng tll att så många av våra medarbetare väljer att stanna rktgt länge verksamheten, fastslår Ann Rmås, sjuksköterska och vårdenhetschef.

36 36 NextMeda Resursteamet utvecklande arbetsplats med nbyggt lärande Att rotera mellan olka verksamheter ger ständgt nya utmanngar och kunskaper plus att du blr varmt välkomnad överallt, det är ett fantastskt jobb, säger Annette Frej, sjuksköterska på Resursteamet Malmö/ Lund, Skånes unverstetssjukhus egen enhet för korttdsbemannng. Resursteamet Malmö/Lund hyr ut sjuksköterskor, undersköterskor, medcnska sekreterare och ntermschefer tll Skånes unverstetssjukvårds samtlga verksamheter. Verksamheten som hyr ut sna medarbetare per tmme är ntäktsfnanserad verksamhet, dock nte vnstdrvande. Tanken är att v ska gå plus mnus noll. De gångna åren har vsat att det är ekonomskt mer hållbart att sjukhuset har ett eget resursteam. Det gynnar verksamheten även på andra sätt. Våra medarbetare behöver tll exempel ngen startsträcka, har god lokalkännedom och är kända anskten på sjukhuset, säger Helen Hansson, områdeschef för Område bemannng Malmö/Lund. V-känsla Lz Osberg är en av teamets crka 30 sjuksköterskor. När hon började som resurssjuksköterska för fyra år sedan hade hon med sg en lång yrkeserfarenhet från både prvat och offentlg vård. Jag blev färdg sjuksköterska 1988 och har bland annat arbetat nom den Lz Osberg, sjuksköterska, Annette Frej, sjuksköterska och Helen Hansson, områdes chef för Område bemannng Malmö/Lund. Foto: Jan Nordén externa bemannngsbranschen. En stor skllnad är den starka v-känsla som råder bland oss Resursteamet. Det är alltd lka trevlgt att träffa sna kamrater och kollegor ute vården. V gör ett fantastskt jobb tllsammans. I praktken byter Lz arbetsplats upp tll fem gånger på en vecka, något som skulle få många att bl lätt nervösa. Jag gllar att komma tll ett nytt ställe hela tden, det är ju det som är själva tjusnngen med jobbet. Helen Hansson nckar nstämmande. När v söker folk tll Resursteamet letar v nte efter någon med en vss kompetens, förutom själva grundkraven. Det v letar efter är en ndvd som Foto: Jan Nordén passar n gruppen och det här sättet att jobba. Uppskattade Annette Frej är nne på stt trettonde år som sjuksköterska nom Resursteamet. Även hon har lång erfarenhet av vårdyrket. Jag började som undersköterska början av 1980-talet, läste så smånngom vdare och blev färdg sjuksköterska för 17 år sedan. Det var en kollega som tpsade om jobbet på Resursteamet, men jag var skeptsk. Tll slut gck jag på en ntervju och det sa mer eller mndre klck! Jag lämnade den avdelnng jag, med några få undantag, arbetat på stort sett hela mtt yrkeslv. Något som vsade sg vara helt rätt. Jag tyckte om kollegorna teamet, blev väl omhändertagen och enormt välkomnad. Den känslan har jag kvar än dag. En stor anlednng tll att hon blvt kvar verksamheten under alla år är också den ständga kompetensutvecklngen. Jag lär mg något nytt varje dag, kan dag mycket om mycket och känner mg oerhört uppskattad av både patenter och verksamhet. Många tror kanske att v resurssjuksköterskor nte har någon arbetsgemenskap, men det har v verklgen. En annan fördel, menar Annette, är att arbeta nom många olka verksamheter. Jag har tll exempel upptäckt ortopedn som jag tyckte verkade vara en lte trst specaltet nnan jag provat på. Nu har jag en helt annan uppfattnng och trvs oerhört bra med de arbetsuppgfter som fnns där. Både Annette och Lz kan varmt rekommendera andra sjuksköterskor att söka sg tll Resursteamet. Det gäller att vara säker på sg själv och sn yrkesroll. Man kan nte ha för stort kontrollbehov. Här handlar det om att gå n för att göra stt bästa på varje plats för att sedan släppa det och gå vdare, säger Lz. Helen påpekar att det krävs en del erfarenhet för att man ska trvas med att ständgt byta avdelnng och klnk. Att vara helt ny är nte att rekommendera. Men v funderar på att börja ta n nyutexamnerade, men då form av traneeprojekt med lte längre placerngar, detta är dock än så länge på planerngsstadet. Skånes unverstetssjukhus omfattar sjukhusverksamheterna Lund och Malmö och är landets tredje största sjukhus. SUS erbjuder prmärvård, länssjukvård och högspecalserad vård, samtdgt som v utbldar och bedrver avancerad forsknng nära samarbete med unverstet och högskolor. V arbetar med respekt för männskan och strävar alltd mot att vara bland de bästa. Resursteamet Skånes unverstetssjukhus Malmö Tel:

37 NextMeda 37 Stora satsnngar på sjuksköterskor Utbldnngstjänster med full lön, OB-bonus och bättre arbetstder för dg som roterar. I Regon Kronoberg satsar man på sna sjuksköterskor. Våra medarbetare ska ha en rktgt bra och utvecklande arbetsmljö. Det går hand hand med en god och patentsäker vård. Det säger Pontus Juhln, HR-chef för hälso- och sjukvården Regon Kronoberg. Satsnngarna är ett led att skapa förutsättnngar för att sjuksköterskor ska trvas och vlja stanna kvar Regon Kronoberg. För dg som är grundutbldad nnebär det att det fnns möjlghet att söka utbldnngstjänst, där du med full grundlön kan läsa vdare tll specalstsjuksköterska. Jobbar du på ett roterande schema räknas en Pontus Juhln, HR-chef för hälso- och sjukvården Regon Kronoberg. tmme som 1,4 vd nattpass, så att du har bättre möjlgheter tll återhämtnng. För alla gäller att OB höjs med 60 procent, form av en bonus som betalas ut lagom tll jul- och sommarledgheterna. Mkael Thorén är specalstsjuksköterska på akutmottagnngen på Centrallasarettet Växjö, där han har arbetat sju år. Han lyfter fram att det också sker andra vktga satsnngar på sjuksköterskornas arbetsmljö. Bland annat har man på akutmottagnngen nfört transportörer och servcevärdar, som avlastar, något han hoppas ska sprda sg tll hela sjukhuset. Jag ser att jag har mer och mer td att fokusera på omvårdnad och andra rena sjuksköterskeuppgfter. V har starka team, där rätt personer gör rätt saker och man tar vara på kompetensen. Det är mycket postvt, säger han. Lång ntrodukton Kollegan Jessca Hll, som arbetar på lungmedcn på samma sjukhus, blev färdg sjuksköterska för två år sedan. Hon börjar nu bl klar med det tvåårga utbldnngsprogrammet som alla nyutexamnerade sjuksköterskor erbjuds. Det nnefattar bland annat utbldnngsdagar och mentorer. Varje enskld arbetsplats har också egna ntroduktonsprogram. Som ny sjuksköterska får man en väldgt bra och bred ntrodukton, där man får td tll reflekton, både med sn handledare och med andra, nya kollegor. V har fått utbldnng nom en rad vktga områden, som pallatv vård, samtalsteknk och annat. Det gör att man känner sg mycket tryggare och bättre rustad för jobbet, säger hon. De stora satsnngarna på sjuksköterskor Regon Kronoberg nnebär att man på skt hoppas bl oberoende av hyrpersonal, berättar Pontus. V är övertygade om att v genom att skapa en rktgt attraktv arbetsmljö kan locka ht ännu fler duktga sjuksköterskor. Här kan man växa och utvecklas. I Regon Kronoberg fnns två akutsjukhus: Ljungby lasarett och Centrallasarettet Växjö. Sjukhuset Växjö har även en barnakut. Här arbetar crka av regonens totalt medarbetare. Tllsammans arbetar v för att nå vsonen Ett gott lv ett lvskraftgt län. Det sker en rad satsnngar för att skapa en attraktv arbetsmljö för sjuksköterskor, där tre vktga nslag är utbldnngsplatser för att läsa tll specalstsjuksköterska Mkael Thorén och Jessca Hll på Centrallasarettet Växjö. Foto: Martna Wärenfeldt med bbehållen grundlön, höjnng av OB-tllägget med 60 procent samt 1,4 koeffcent vd nattpass för personal med roterande arbetstd. NextMeda Utvecklas och trvs på kvnnoklnken eller geratrken Regon Kronoberg Vll du ha ett arbete där du som är sjuksköterska eller barnmorska verklgen kan göra skllnad och jobba nära team där dn kunskap och kompetens tas tllvara och uppskattas? Välkommen tll akutgeratrken och kvnnoklnken Regon Kronoberg, som erbjuder spännande karrärvägar och arbetsuppgfter! Inom akutgeratrken får jag verklgen använda mn kompetens och jobba med en komplex dagnosbld och helhetsperspektv. Våra patenter är ofta sköra och multsjuka och jag känner att jag gör skllnad för både dem och deras anhörga. Jag brnner för det här arbetet, berättar Stna Bergkvst, som är sjuksköterska på akutgeratrken på Centrallasarettet Växjö. Stna blev färdg sjuksköterska 2013 och planerar att så smånngom utblda sg tll specalstsjuksköterska nom vård av äldre. Då har hon möjlghet tll en utbldnngstjänst nom regonen och att läsa vdare med full lön. V har även ett utbud av andra utbldnngsmöjlgheter på akutgeratrken, med allt från föreläsnngar tll kurser, säger hon. Valmöjlgheter som barnmorska Två andra som också brnner för sna jobb är barnmorskorna Anna Wästergård och Carta Sturesson, båda med mångårga karrärer nom Regon Kronoberg. Anna har arbetat på BB-förlossnngen Växjö 27 år. Det är ett fantastskt jobb som jag aldrg tröttnar på. Jag får vara delaktg vad som ofta är den största händelsen en kvnnas lv och ngen dag är den andra lk. Det är otrolgt stmulerande, säger hon. Carta blev färdg barnmorska 2005 och efter flera år på förlossnngen arbetar hon nu öppenvården på en barnmorskemottagnng. Som barnmorska har man så många olka valmöjlgheter. Det är ett väldgt brett område och v följer kvnnorna genom lvets alla skeden. Jag trvs enormt bra, säger hon. Carta och Anna talar varmt om barnmorskans yrkesroll. Barnmorskan har ett Carta Sturesson, Stna Bergkvst och Anna Wästergård trvs på akutgeratrken och kvnnoklnken Regon Kronoberg. stort ansvar och möjlgheter tll självständga beslut genom hela kvnnans normala gravdtet, förlossnng och eftervård. Carta, Anna och Stna framhåller att både akutgeratrken och kvnnoklnken har starka, kompetenta team och strukturerade ntroduktonsprogram och mentorer för nyutbldade sjuksköterskor och barnmorskor. Dessutom är det lätt att trvas såväl Växjö som på Centrallasarettet: Både staden och sjukhuset är precs lagom stora. Här fnns det mesta, samtdgt som det är ltet nog för att man Foto: Martna Wärenfeldt I Regon Kronoberg fnns två akutsjukhus: Ljungby lasarett och Centrallasarettet Växjö. Sjukhuset Växjö har även en barnakut. Krurg-, kvnno- och barncentrum Regon Kronoberg är ett av sex centrum som omfattar alla opererande specalteter samt anestes, öron, hud, barn- och kvnnosjukvård. Här arbetar crka av regonens totalt medarbetare. Tllsammans arbetar v för att nå vsonen Ett gott lv ett lvskraftgt län. Krurg-, kvnno- och barncentrum Regon Kronoberg Nygatan Växjö Tel: lätt ska lära känna varandra och känna sg hemma.

38 38 NextMeda Trygga sjuksköterskor med många valmöjlgheter Basåret har gett mg en tryggare start yrket där nte mnst erfarenhetsutbytet med andra nyfärdga kollegor betytt mycket. Det säger Josefn Karlström, sjuksköterska på Hallands sjukhus där nyutexamnerade sjuksköterskor börjar sn anställnng med ett basår. Inom Hallands sjukhus erbjuds alla nyutbldade sjuksköterskor ett basår som ger dem en trygg och bred ntrodukton samt extra stöd under deras första år yrket. För Josefn Karlström, som gck drekt från gymnaset tll sjuksköterskeutbldnngen och blev färdg jun 2017, har basåret nfrat förväntnngarna. Jag jobbar som vlken sjuksköterska som helst men har en yrkescoach som jag kan ställa frågor tll längs vägen och även träffar ensklt en gång månaden. Schemalagda utbldnngs- och reflektonstllfällen, studebesök samt reflekton grupp är andra aktvteter som ngår basåret. Josefn, som dag arbetar på barnakuten vd Halmstads sjukhus, säger att möjlgheten att kunna reflektera över arbetet tllsammans med andra nyfärdga sjuksköterskor betytt mycket. Även om jag har hjälpsamma kollegor som jag kan fråga om vad som helst kan det bland vara tufft att vara ny på jobbet. Under reflektonsstunderna träffar jag andra nya sjuksköterskor som kanske upplever samma sak, vlket kan vara skönt att veta. Ger beredskap Eva Lev, ansvarg för handlednng och reflekton nom basåret, nckar nstämmande. Även om hon blev färdg sjuksköterska redan 1982 och har arbetat nom vården hela stt lv har hon nte glömt stt första år yrket. På den tden fanns ngen ntrodukton att tala om, vlket v verklgen hade behövt. Men det är ett helt annat tempo dag och jag är verklgen mponerad av våra nyutbldade sjuksköterskor. Förutom uppdraget nom basåret arbetar Eva med handlednng och reflekton för olka personalgrupper nom regonen. Jag har också kvar mn tjänst på dalysmottagnngen och jobbar klnskt någon dag veckan vlket är berkande då jag får nsyn mna adepters vardag och vet vad de pratar om. Förhoppnngen är att basåret och dess nnehåll ska ge våra nya sjuksköterskor en bättre beredskap för sna kommande, och förhoppnngsvs långa, yrkeslv nom vården. Vår önskan är att få behålla dem regonen och en god ntrodukton är ett vktgt led det arbetet. Ledarkarrär Sarah Emanuelsson började läsa tll sjuksköterska relatvt sent lvet. Sn examen tog hon samma år som det var dags att fra fyrtoårsdagen. Sedan dess har det gått to nnehållsrka år. Jag började på en traneetjänst, en slags föregångare tll dagens basår. Efter en td fck jag, som aldrg funderat på en chefskarrär, erbjudande om att bl tf. avdelnngschef på en krurgavdelnng. Det var mn chef som tyckte att jag hade ledaregenskaper och var bra på att motvera andra. Med det, och ett erbjudande om att delta programmet Morgondagens ledare, ryggen tackade jag ja. Sarah är dag verksamhetschef för urologklnken Regon Halland. Josefn Karlström, sjuksköterska på Hallands sjukhus och Eva Lev, ansvarg för handlednng och reflekton nom basåret. Foto: Andreas Svensson Cecle Syberg, sjuksköterska och Sarah Emanuelsson, verksamhetschef för urologklnken Regon Halland. Foto: Tobas Rygert Att jag slog n på ledarspåret kan jag tacka mna lyhörda chefer för. Specalst Även Cecle Syberg har utvecklats yrkesmässgt under sn td som sjuksköterska nom regonen. Istället för en ledarkarrär har hon rktat n sg på specalstspåret. Jag tog mn examen 2012 och började drekt som traneesjuksköterska nom psykatrn. För två år sedan fck jag möjlghet att, med stöd från regonen, påbörja mn specalstutbldnng. Jag har läst på halvfart vlket har gynnat både studer och arbete. Fortlöpande kompetensutvecklng menar Cecle är en del av det ansvar som kommer med att vara sjuksköterska. Men det känns bra att ha regonen ryggen och att arbetsgvaren är lyhörd för våra och patenternas behov. I slutänden är det ju deras bästa som det hela handlar om. Både Cecle och Sarah upplever att Regon Halland satsar på sn personal och vnnlägger sg om att utveckla olka delar av sna medarbetares förmågor. Det fnns en rad olka karrärmöjlgheter för den som är ntresserad av det, säger Sarah som även vll passa på att slå ett slag för basåret. Att ta väl hand om oss sjuksköterskor när v är början av vår klnska karrär är otrolgt vktgt, det lägger grunden för en lång td framöver. Om man känner sg självständg och säker sn roll blr man en bättre rustad sjuksköterska, det är jag helt övertygad om. Regon Halland tror på kraften våra medarbetare! Här fnns många valmöjlgheter där v som arbetsgvare stöder dg dn utvecklng! På Hallands sjukhus påbörjar du som nyutbldad sjuksköterska dn anställnng med ett basår. Det nnebär extra stöd under dtt första år och en trygg och bred ntrodukton. Vll du läsa vdare tll specalstsjuksköterska eller barnmorska fnns det möjlghet att göra detta med bbehållen lön under studerna. Har du ledarambtoner fnns programmet Morgondagens ledare, ett nternt ledarprogram för dentferng av potentella chefer. Läs mer om oss! Gå n på vår hemsda klcka på Jobba Regon Halland, sedan Sjuksköterska? Jobba hos oss! och läs mer om hur det är att arbeta som sjuksköterska nom Regon Halland. Följ Hallands sjukhus vlogg! Sök på Hallands sjukhus vlogg på Youtube. Där möter du Josefn, sjuksköterska på barnakuten, och hennes kollegor vd sjukhusen Halland. Du får tll exempel veta mer om hur det är att jobba här och följa med bakom kulsserna våra olka verksamheter. Mala så tar v kontakt med dg! Är du ntresserad av en personlg kontakt, skcka gärna ett mal tll rekryterng@regonhalland.se så tar v kontakt med dg!

39 NextMeda 39 Sjuksköterskor stannar på Tema Neuro! På nybldade Tema Neuro, med verksamhet Huddnge och Solna, fnns sjuksköterskorna som stannat kvar! Stämnngen är lyhörd och arbetet både spännande och lärorkt. Tema Neuro har huvudansvaret för neurologsk sjukvård Stockholm och för neurokrurg även Gotland, och är ensamutövare av neurokrurg, ryggmärgsskadevård, trombektomer vd stroke och strålknvskrurg. Tema Neuro samlar tretton patentflöden nom neurologn med framstående forsknng, utbldnng och nnovaton. Karolnska unverstetssjukhuset Huddnge Stockholm Tel. vxl: Karolnska unverstetssjukhuset Solna Stockholm Tel. vxl: Inom Tema Neuro, som tdgare var två tradtonella klnker, den neurologska och den neurokrurgska, fnns numera tre patentområden: neurovaskulära sjukdomar, sjukdomar nervsystemet och neurokrurg. Många av medarbetarna har vart sn avdelnng trogen många år och lär sg fortfarande något nytt varje dag. Att arbeta på Tema Neuro är spännande, lärorkt och menngsfullt då jag får vara delaktg högspecalserad stroke vård, omvårdnad vd komplexa sjukdomstllstånd och senaste forsknngen därom. Som ny sjuksköterska på strokeenheten kan man känna sg trygg att det alltd fnns erfaren personal att fråga om hjälp då v har en ntermedär enhet ntegrerad avdelnngen. Efter 17 år här älskar jag fortfarande mtt jobb och kan varmt rekommendera nya sjuksköterskor att söka tll Tema Neuro, berättar Louse Sjöberg, strokelednngssjuksköterska på avdelnng R15/R12. Avancerad sjukvård Margareta Norell har arbetat med neurokrurg sedan Hon säger att hon drekt kände att hon hade hamnat på rätt plats när hon som 20-årng anställdes som vårdbträde. Det som peppar mg är den stora kunskapsbank som fnns här och att jag fortfarande möter nya utmanngar varje dag. Neurokrurg är något av den mest avancerade sjukvård man kan stöta på som sjuksköterska och därför behöver v anamma en helhetssyn på patenterna. V lär oss om de flesta dagnoser som berör hjärna och ryggmärg kombnerat med de övrga sjukdomar en patent kan ha. Här fnns både snabba flöden och patenter v vårdar länge på avancerad nvå. Sverges främsta neurologer Hon får medhåll av Susanne Rosén som har jobbat på Karolnska sedan Hon är eftervårdskoordnator och sjuksköterska på avdelnng R84 som fnns på den del av Tema Neuro som är placerad Huddnge. Louse Sjöberg, strokelednngssjuksköterska och Margareta Norell, sjuksköterska på neurokrurgen. Sjuksköterskan Susanne Rosén, eftervårdskoordnator på avdelnng R84. V arbetar sda vd sda med Sverges främsta neurologer och det bedrvs mycket forsknng krng många av de svåra sjukdomar som v stöter på, så man blr aldrg fullärd. Dagarna präglas av spännande detektvarbete och tät samverkan med andra professoner, och v känns väldgt mycket som en famlj. Samma sak gäller lednngen; stämnngen är lyhörd och det fnns alltd något nytt att upptäcka, avslutar Susanne. Foto: Patrk Lndqvst NextMeda Det får duga duger nte för Agla Aldrg tumma på kvaltet, att vara personlga, ett outtömlgt drv och en ständg vlja att utvecklas samt väldgt strukturerat är vad som präglar verksamheten hos bemannngsföretaget Agla. Bara det bästa är gott nog för såväl konsulterna som för kunderna, och atttyden det får duga duger helt enkelt nte. På Agla tar man alltd ett steg tll. Alltd. Aglas nställnng stämmer tll 110 procent n på den person jag är. Jag vll alltd att patenterna ska känna sg nöjda och trygga efter ett möte med mg och då ger man det llla extra. Därför passar Agla mg som hand handske det är skönt att ha en arbetsgvare man är så överens med, understryker sjuksköterskan Veronca Danelsson, som har arbetat för Agla som bemannngssjuksköterska sedan Hon säger att förtroendet för Agla var avgörande för hennes val att söka sg dt och att Veronca Danelsson har arbetat för Agla sedan hennes konsultchef alltd har vart lyhörd och stöttande. För mg är frheten och flexblteten vktgast jag trvs med att lära mg saker och att bl utmanad men huvudanlednngen tll att jag lämnade landstngsvården var att det nte kändes som att mna nsatser värderades. Nu lägger jag upp mtt eget schema, arbetar mndre och tjänar trots det mer än förut. Dessutom har jag mer td för återhämtnng, betonar hon. Monca Hoffmann har arbetat för Agla sedan december. Rätt ställe för mg För Monca Hoffmann nnebär uppdragen som konsultsjuksköterska hos Agla ett utmärkt komplement tll hennes ordnare, säsongsbetonade jobb som sjuksköterska på oljeplattformar Norge. Hon berättar att hon nlednngsvs var lte orolg för att nte få några uppdrag, eftersom hon hade ganska bestämda åskter om vad som ntresserade henne. Jag anslöt mg tll Agla december och kände redan under ntervjun att det var rätt ställe för mg som hyrsjuksköterska. Mn konsultchef erbjöd bra alternatv trots att jag hade specfka vllkor och efter bara några månader har jag så pass många erbjudanden att jag tll och med har behövt tacka nej bland. Har lärt sg mycket Monca tycker att hon har hunnt lära sg en hel del trots den ännu korta perod hon har tagt uppdrag hos Agla och hon känner sg väl emottagen ute hos kunderna. Det är trevlgt att känna sg uppskattad det är tydlgt att kunderna ltar på att Agla uppfyller vad de lovar och den tllten omfattar även mg som bemannngssjuksjuksköterska. Det är ett kvtto på att företaget gör ett väldgt bra grundjobb nnan de parar hop konsulter och kunder, vlket är en trygghet för alla parter, avslutar hon. Agla är ett av Nordens största företag för vårdbemannng och omsorgsbemannng. Företaget är etablerat sedan många år och arbetar med läkarbemannng, sjuksköterskebemannng och soconombemannng. Aglas huvudkontor fnns Stockholm men verksamheten är rkstäckande både Sverge och Norge med lokalkontor Oslo och Malmö. Aglas arbetssätt genomsyras av personlgt bemötande och högsta tänkbara kvaltets- och servcegrad. Agla har alltd gott om spännande ledga jobb för sjuksköterskor. Kontakta Agla drekt för att se vlka ledga uppdrag som fnns som stafettsjuksköterska. Konsultcheferna har mångårg erfarenhet branschen och är experter på bemannng nom sjukvård och socaltjänst. Du är varmt välkommen tll ett besök något av våra kontor eller att ta kontakt med någon av våra konsultchefer. Agla Rosenlundsgatan Stockholm Tel: E-post: kontakt@agla.se

40 40 NextMeda Medcncentrum stmulerande arbetsplats med ständgt nya utmanngar Traneeprogrammet gav en trygg start och bred nblck olka avdelnngar och sjukdomstllstånd. Jag fastnade för MAVA, en stmulerande arbetsplats med fantastska kollegor där alla hjälps åt och stöttar varandra, säger Susanne Svensson, sjuksköterska, Medcncentrum Umeå. Susanne Svensson tog sn sjuksköterskeexamen januar och började drekt på Medcncentrums traneeprogram Umeå. Programmet omfattar 18 månader där traneerna roterar mellan lungmedcn-, njurmedcn- och medcnsk akutvårdsavdelnng, MAVA. Traneeåret har gjort mg säkrare som sjuksköterska. Jag är dag på MAVA och har stor nytta av den erfarenhet jag fck på de andra avdelnngarna, säger Susanne. Sara Erksson nckar nstämmande. Jag sökte mg tll MAVA drekt efter mn examen eftersom det är en så bred verksamhet med många olka typer av patenter. Sedan dess har det gått elva år. Att jag blvt kvar beror främst på att jag trvs enormt bra, det är ett väldgt spännande jobb där man ständgt lär sg nya saker. Mentorer För att nyexamnerade och nyanställda sjuksköterskor snabbare ska komma n yrket erbjuder klnken mentorskap. Jag är mentor och fungerar som bollplank tll två sjuksköterskor som utexamnerades somras. Förutom att det känns bra att kunna vägleda dem är det ett utvecklande uppdrag. För utbytet är ömsesdgt, som mentor du får också mycket tllbaka, säger Sara. Både Sara och Susanne kan varmt rekommendera sn arbetsplats tll andra sjuksköterskor. Man lär sg väldgt mycket på MAVA och att v arbetar med många olka sjukdomar är en spännande utmanng sg, säger Susanne. Vsst det är ett högt tempo, för det är ju trots allt ett akutntag, men gllar man det och lte fart så gllar man också MAVA, fastslår Sara. SPEVA Stna Ekholm och Emma Westergren arbetar nom Medcnsk specalstvårdsavdelnng SPEVA, som också är en del av Medcncentrum. Jag blev färdg sjuksköterska 2016 och arbetade mtt första halvår nom socalpsykatrn men sökte mg sedan tll SPEVA eftersom jag vlle jobba nom somatken, ha mer av omvårdnadsbten och se hela patenten. Ett val jag nte har ångrat, säger Emma. En postv upptäckt, menar hon, är det goda frågeklmat som råder på avdelnngen. Stna Ekholm och Emma Westergren, sjuksköterskor på SPEVA, Medcncentrum Umeå. Foto: EdelPhoto Det känns skönt att kunna fråga vad som helst utan att någon tttar snett, en jättebra avdelnng med god sammanhållnng där v medarbetare lär av varandra. Emma berättar vdare att avdelnngen erbjuder både admnstratvt stöd och annan servce som avlastar sjuksköterskorna. Här på Medcncentrum fnns tll exempel en receptonst som svarar på alla nkommande samtal och en utskrvnngssjuksköterska som tar hand om patenterna nför hemfärd. Det gör att v andra kan fokusera mer på själva vården. Sammantaget ger det en stor bredd som sjuksköterska och en väldgt bra grund att stå på. Ska man börja någonstans så är SPEVA en bra plattform. Ett bra betyg är också att många av de som gör sn praktk på SPEVA söker arbete på avdelnngen efter avslutad utbldnng. Det gäller både undersköterskor, sjuksköterskor och läkare vlket förstås är väldgt rolgt, fastslår Stna. Sara Erksson och Susanne Svensson, sjuksköterskor på MAVA, Medcn centrum Umeå. Foto: EdelPhoto Utvecklande Stna, som arbetat på klnken åtta år, delar numera arbetet på avdelnngen med uppdraget som utskrvnngssjuksköterska. Det hela började med att jag och en kollega drev ett projekt om att nföra utskrvnngssjuksköterskor på avdelnngen. Försöket föll väl ut och permanentades. Idag delar v på uppdraget som är ett bra komplement tll omvårdnadsarbetet ute på avdelnngen. Att Stna stannat kvar alla år menar hon främst beror på den breda medcnska verksamheten. Jag lärt mg enormt mycket här. V har ett brett spektrum av unga och gamla patenter nom en rad olka specalteter som tll exempel lungcancer, sjukdomar mage och tarm, leversjukdomar, njursjukdomar, hudsjukdomar, lstan kan bl hur lång som helst. Medcncentrum är en del av Norrlands unverstetssjukhus och har drygt 400 medarbetare. V ansvarar för specalstsjukvård på läns-, länsdels- och regonnvå nom akutmedcn, allergsjukdomar för vuxna, endokrnolog, lungmedcn, gastroenterolog/hepatolog och njurmedcn. Dessutom erbjuds specalstsjukvård för famljär amylodos. Hos oss pågår ett spännande utvecklngsarbete där v ska påverka och utveckla framtdens vård nom det nternmedcnska området. Medcncentrum Norrlands unverstetssjukhus Umeå Tel:

41 NextMeda 41 Inflytande och ansvar som operatonssjuksköterska på Sunderby sjukhus På operatonsavdelnngen på Sunderby sjukhus Luleå erbjuds traneeprogram, betald specalstutbldnng, önskescheman och en attraktv schemamodell för jourverksamhet. Här fnns även en utvecklande och omväxlande arbetsmljö med mycket eget ansvar samt ndvduell ntrodukton, handledare och mentorskap. På så sätt värnar man om den befntlga personalen med dess erfarenhet och kompetens, samt välkomnar nya medarbetare. Jag har arbetat på andra sjukhus tdgare, men eftersom jag är uppvuxen Sunderby sjukhus är en del av Regon Norrbotten, det är länssjukhus med specalstfunktoner men också närsjukhus för Luleå och Boden. Sjukhuset har anställda och 400 vårdplatser. På operatonsavdelnngen med crka 100 medarbetare bedrvs både akut och planerad verksamhet nom alla specalstområden utom thorax- och neurokrurg, crka operatoner varje år. Luleå flyttade jag tllbaks ht för fyra år sedan och började jobba på Sunderby sjukhus. Operatonsavdelnngen är en jättebra arbetsplats där v har många möjlgheter att utveckla oss nom vår professon och vll man fördjupa sg nom något specfkt område, tll exempel ortoped, så får v både nterna och externa utbldnngar nom området. Våra chefer är proaktva vad gäller vår kompetensutvecklng och månar verklgen om vårt välbefnnande. V arbetar mycket med eget ansvar, här kan jag göra mn röst hörd och påverka verksamheten stort och smått. Det är också rolgt att ha ett eget ansvarsområde som studenthandledare, säger Anna Andersson, operatonssjuksköterska och huvudhandledare för studenter. Utvecklande och stark teamkänsla Varje vecka hålls ett förbättrngsmöte där medarbetarna kan föreslå små och stora förbättrngar som noteras på en förbättrngstavla. Dessa genomförs oftast snarast och leder både tll ett ökat nflytande och en smdgare arbetsmljö. Man tröttnar aldrg på att jobba här eftersom v opererar så många olka typer av patenter. Om man gllar nya utmanngar och att ständgt utvecklas genom att jobba med en bred patentgrupp och den senaste operatonsteknken så fnns det goda förutsättnngar att trvas hos oss. V jobbar små team på fyra personer, vlket gör att man verklgen får en nära samverkan och stark teamkänsla, säger Anna Andersson. Anna Ledö, enhetschef, Mara Wallgren, operatonsplanerare och Anna Andersson, operatonssjuksköterska. Foto: Vveka Österman Förbättrngsprs från regonen Jag har arbetat här som operatonssjuksköterska sedan Sedan ett år tllbaka är jag operatonsplanerare, vlket nnebär att jag daglgen sätter hop operatonsprogram och säkerställer att arbetsflödet fungerar bra. Jag trvs jättebra. Här får jag arbeta självständgt, delta kontnuerlgt förbättrngsarbete och leda daglga pulsmöten, säger Mara Wallgren, operatonsplanerare. Klnken An/Op/Iva på Sunderby sjukhus fck 2017 Regon Norrbottens förbättrngsprs för stt arbete med daglg tvärprofessonell styrnng av operatonsverksamheten som verklgen tllvaratar medarbetarnas kompetens. NextMeda Allt fler sjuksköterskor söker sg tll Ofela Vård V är sedan lång td det naturlga förstahandsalternatvet för läkare. Nu sktar v på att genom Ofela Vård nå samma poston nom sjuksköterskebemannng, säger Mare Öhrstedt, vd för Skandnavsk Hälsovård Group. Skandnavsk Hälsovård är sedan många år tllbaka en av de större aktörerna nom läkarbemannng Skandnaven. Bolaget förvärvade Ofela Vård för sju år sedan och då Mare Öhrstedt och Mathas Johansson kom n verksamheten blev sktet nställt på att bl nummer ett även nom sjuksköterskebemannng. Ofela har gått från att vara en lten lokal aktör Göteborgsområdet tll att arbeta över hela landet. Det senaste året har Ofela tecknat ett stort antal nya avtal med både landstng, kommuner och prvata vårdgvare. Det gör att v nu erbjuder våra sjuksköterskor fler möjlgheter än någonsn tdgare, säger Mathas Johansson, Affärsområdeschef. Trygg arbetsgvare Ofela har under de gångna åren gjort sg känd som en trygg och serös arbetsgvare. Något som Mathas Johansson menar är en vktg förklarng tll att allt fler sjuksköterskor väljer att arbeta för bolaget. V är ett auktorserat bemannngsföretag som har kollektvavtal och betalar försäkrngar och tjänstepenson för våra anställda. Dessutom har både Mare Öhrstedt och jag själv en bakgrund nom sjuksköterskeyrket. V vet vad som krävs och ser tll att våra medarbetare har de förutsättnngar som måste tll för att de ska kunna göra ett bra jobb. Mathas Johansson, Affärsområdeschef och Mare Öhrstedt, vd för Skandnavsk Hälsovård Group. Ofela Vård startade 1999 med att hyra ut sjuksköterskor, undersköterskor och läkarsekreterare tll kommuner, landstng och den prvata sjukvården Göteborgsområdet. Våra kunder fnns både offentlg och prvat sektor, allt från den llla prvata mottagnngen tll de större klnkerna. Nu breddar v verksamheten och erbjuder uppdrag nom alla sjuksköterskespecalteter över hela landet. Ofela ngår Skandnavsk Hälsovård Group och har kontor Göteborg, Stockholm och Borlänge. Ofela Vård Vasagatan Göteborg Tel: Hög servcegrad och flexbltet är vktga grundpelare verksamheten. V är också måna om att vår personal ska utvecklas, både karrärmässgt och teoretskt. Därför har v regelbundna utbldnngsträffar och för en tät dalog med våra konsulter där v fångar upp alltfrån geografska preferenser tll önskemål om nrktnng på uppdragen, berättar Mathas Johansson. Inom fem år räknar Mare Öhrstedt med att Ofela är en av Sverges största arbetsgvare för sjuksköterskor nom bemannngsbranschen. Allt fler upptäcker fördelarna med vårt sätt ta hand om våra medarbetare. Ofela har fördubblat verksamheten sedan förra året och v sktar på att fortsätta växa den takten.

42 42 NextMeda Kontnutet och långsktghet rättspsykatrn Vll du följa patenterna över td, arbeta sammansvetsade team nya, ändamålsenlga lokaler och ha stora möjlgheter tll kompetensutvecklng? På Rättspsykatrskt centrum Trelleborg arbetar man med ett helhetsperspektv och stark värdegrund. Det är enormt postvt att kunna bygga förtroendefulla och nära relatoner med patenterna. Man får så mycket tllbaka när man jobbar långsktgt, med hela männskan som v gör här. Jag trvs väldgt bra, säger sjuksköterskan Johan Wderberg, som tdgare arbetade under många år nom akut- och ambulanssjukvården. Johan kände en längtan att arbeta på ett annat sätt och bytte tll rättspsykatrn Trelleborg för drygt två år sedan. Det har jag aldrg ångrat, säger han. Kollegan Susanne Vktorsson Lnd fastnade för rättspsykatr redan som student då hon gjorde sn praktk. Nu har hon arbetat nom rättspsykatrn Regon Skåne över 20 år. Det är så gvande att verklgen kunna göra skllnad och följa patenternas utvecklng och framsteg. Innan de kommer ht har de ofta levt utanförskap många år. De har komplexa dagnoser Ida Zetterqvst Hoel, Johan Wderberg och Susanne Vktorsson Lnd på Rättspsykatrskt centrum Trelleborg. och här får de den td de behöver tll återhämtnng och rehablterng. Kontnuteten man får nom rättspsykatrn är nog unk, säger hon. Nära sammanhållnng Rättspsykatrskt centrum, RPC, Trelleborg slog upp portarna för drygt två år sedan och höst öppnar en fjärde avdelnng. Nu har alla rutner börjat sätta sg och det fungerar väldgt bra. V har många behandlngsformer och aktvteter och potental att utveckla ännu fler patentnära verksamheter, säger psykatrsjuksköterskan Ida Zetterqvst Hoel, som är enhetschef för avdelnng 4. Hon lyfter fram de starka, multkompetenta teamen och nära sammanhållnngen som fnns på Rättspsykatrskt centrum Trelleborg. Här har alla sn tydlga roll och man jobbar ett sammanhang. Det är bara v huset och man lär verklgen känna varandra. Här fnns nga barrärer mellan avdelnngar eller professoner. Våra sjuksköterskor kommer från alla möjlga olka bakgrunder, vlket ger en bra mx, säger hon och betonar att de personlga egenskaperna är vktgare än var man jobbat tdgare. Foto: Ramona Bach Rättspsykatrskt centrum, RPC, Trelleborg öppnade hösten 2016 och är ett sjukhus för rättspsykatrsk heldygnsvård samt forsknng och utbldnng. Sjukhuset har dag 37 vårdplatser fördelade på tre avdelnngar och höst öppnar ytterlgare en vårdavdelnng med 14 platser. Medelvårdtden är 2,5 år. För sjuksköterskor med empat och genunt männskontresse, som vll arbeta långsktgt med omvårdnad och relatonsskapande fnns många spännande karrärmöjlgheter. E-post: da.zetterqvst-hoel@skane.se Ida, Susanne och Johan vll gärna krossa myten om att rättspsykatrska patenter skulle vara farlga eller att det ofta förkommer våld. Tvärtom är det en väldgt lugn och trygg mljö som vlar på en stark värdegrund. Här utvecklas man som sjuksköterska ett professonellt team som alltd ser männskan bakom brottet. NextMeda Ett frare lv med Te Crea Care Hos Te Crea Care får sjuksköterskor frheten att skapa det lv de vll ha. Det snabbt växande bemannngsföretaget söker kompetenta medarbetare som vll ha ett stmulerande arbetslv och stor flexbltet. Att kunna påverka och styra sna arbetstder har blvt en vktg och central del männskors lv dag. Där är bemannngsbranschen en lösnng som passar många. Som anställd ett bemannngsföretag kan man själv reglera hur mycket och när man vll arbeta, säger Anna Hedvall. Många ser det också som att man breddar sn kompetens och får erfarenhet av att arbeta nom olka områden samt även möjlghet att arbeta över hela Anna Rosberg och Anna Hedvall, grundare av Te Crea Care. Foto: Lars Jansson Sverge. Det är värdefull kunskap och kompetens som man tar med sg och på så sätt sprds den vdare tll andra organsatoner, säger Anna Rosberg. För landstng och kommuner, men också prvata vårdföretag, är det flexbelt att anlta bemannngsföretag som kan leverera kvaltet. V fungerar som ett komplement tll vården, säger Anna Rosberg. Vår utmanng lgger att htta rätt kompetens tll rätt verksamhet, samt att ständgt rekrytera konsulter för att vara så behjälplga och flexbla som ett bemannngsföretag ska vara gentemot sna kunder, fortsätter Anna Hedvall. Lockar de bästa medarbetarna Fem år har gått sedan Anna Hedvall och Anna Rosberg startade företaget. Med sn gemensamma bakgrund som Vll du tjäna kr månaden sommar? På vår hemsda, kan du läsa mer och anmäla ntresse. sjuksköterskor och chefer förstår de behoven hos medarbetare, patenter och arbetsgvare. Det är en starkt bdragande faktor tll företagets framgång. Kvaltet är oerhört vktgt. V lyckas locka duktga medarbetare som med mod och hjärta vll anta nya utmanngar, avslutar Anna Rosberg. Med mod och hjärta engagerar Te Crea Cares kompetenta medarbetare sg ständgt nya utmanngar och uppdrag. V på Te Crea Care arbetar alltd för att matcha dna önskemål. För oss är det väldgt vktgt att du trvs och v är därför lyhörda för dna behov, oavsett om det exempelvs gäller arbetstder, tjänst eller karrärmål. Tll oss kommer du som vll ha nya utmanngar och utvecklas karrären. Te Crea Care AB Tel: / E-post: anna@tecreacare.com Lena Leghammar är sjuksköterska på Te Crea Care. Tre snabba frågor tll Lena 1. Varför valde du att arbeta nom bemannng? Frheten att själv kunna styra över mn arbetstd och semester. Jag arbetar mndre men det blr ändå mer pengar lönekuvertet. 2. Vlka är fördelarna med att arbeta för Te Crea Care? Mn konsultchef är lyhörd för mna behov och svarar alltd snabbt. Jag har bra vllkor, god ersättnng och känner mg uppskattad. 3. Vad är det rolgaste med att arbeta på sjukhus? Det är spännande, lärorkt och nnebär varerande arbetsuppgfter. Jag tycker om närkontakten med patenter och anhörga. Jag känner mg uppskattad och behövd!

43 NextMeda 43 Psykatrn växer Dalarna Den som söker sg tll psykatrn nom landstnget Dalarna nu kommer en mycket spännande td. V har exempelvs färska resurser som samordnare och nya forum för samverkan. Det mnskar köerna och ger mer td tll det v ska göra: hjälpa andra männskor att må bättre och få ett bra lv. När det lyckas är det värt alla tyngre dagar, säger Gunlla Månsson, sjuksköterska nom barn- och ungdomspsykatrn och vårdkoordnator. Gunlla Månsson, sjuksköterska nom barn- och ungdomspsykatrn och vårdkoordnator vd BUP Falun. Gunlla Månsson pratar utfrån en synnerlgen rk erfarenhet nom vård och omsorg Dalarna. Under sna 41 år yrket har hon bland annat jobbat nom IVA, medcn, krurg och ortoped. Som sjuksyster och olka chefspostoner. För 14 år sedan växlade jag över tll psykatrn och BUP här vd lasarettet Falun. Jag vlle göra något annat och det har jag fått göra. Man måste verklgen vara flexbel nför alla möten med de unga och deras anhörga. I vårt yrke får v ju möta allt från unga med anorexproblem tll utåtagerande, sucdala och de som faktskt behöver lugn och trygghet. Med sn erfarenhet kan Gunlla konstatera att just psykatrn Dalarna genomgått stora och postva förändrngar. Genom en bättre koordnerng av resurserna nom barn- och ungdomspsykatrn länet har köerna kapats och man klarar nu vårdgarantn. V är en klnk med fem öppenvårdsmottagnngar länet. Tll klnken hör även ett antal länsgemensamma enheter, exempelvs avdelnng 68 med heldygnsvård, en famljeterapenhet och en ätstörnngsenhet. V arbetar för att utbyta kunskap och erfarenhet mellan de olka enheterna, säger Gunlla som sedan tre år arbetar på BUP-mottagnngen vd Falu lasarett. Öppenhet nom slutenvården Åsa Hekelberg, specalstsjuksköterska nom psykatrn, jobbar vd Säters sjukhus på en sluten avdelnng sedan Hon träffar männskor akut behov av hjälp och kan, förutom av sna specalkunskaper, dra nytta av sna år som frsör. Man ska aldrg vara rädd för att testa något nytt som man är ntresserad av. Det mellanmänsklga samtalet och hur det påverkar oss har jag ofta funderat på. I en frsörstol kan det verklgen avhandlas tunga, djupt personlga ämnen och det gjorde mg nyfken på psykatrn, berättar Åsa Hekelberg. I yrkesrollen på en sluten avdelnng för vuxna måste Åsa och hennes kollegor kunna hantera att de träffar männskor bara en kortare td. Vlka krav ställer det på dem? V måste dels vara duktga på att skapa kontakt snabbt, dels på att verklgen fokusera på vad som är problemet just nu för personen som stter framför en. V kan nte vänta. Så v går genom vad som gjorde att han eller hon kom tll oss och hur det ska kunna undvkas framtden. Vad kan man faktskt ändra på? Här och nu. Tll sn hjälp har Åsa sna kollegor och chefer och rklga möjlgheter tll vdareutbldnng. Hon har på betald arbetstd studerat på högskolenvå, bland annat KBT och metoder för samtal med barn. Hon har också medverkat forsknngsprojekt nom KBT. Rent generellt har psykatrn ett verklgen oförtjänt dålgt rykte. Är man ntresserad av männskor och hur de mår, och vll göra något åt det, tycker jag att man ska ägna en karrär nom Sara-Mra Salmnen och Frda Lndholm jobbar nom öppenvårdspsykatrn Borlänge. Foto: Patrk Lndström psykatrn en tanke. Nu kan jag bara prata om hur det är Dalarna men här har jag mötts av så rka möjlgheter tll vägar vdare och nya kunskaper att jag aldrg tvvlat på att jag valt rätt yrkesbana och arbetsgvare, ntygar Åsa. Åsa Hekelberg, specalstsjuksköterska nom psykatrn vd Säters sjukhus. Bättre öppenvård Frda Lndholm och Sara-Mra Salmnen jobbar nom öppenvårdspsykatrn Borlänge. Båda är psykatrsjuksköterskor. Båda var nställda på att jobba nom psykatrn redan under utbldnngen. Sara-Mra utvecklar: Jag har ett stort ntresse för männskor och männskors beteende och kände drekt att jag hamnat helt rätt nom vuxenpsykatrn där jag möter alla typer av männskor med alla typer av problem, från unga vuxna tll äldre. Tll stor del blev det som jag trodde. Det som överraskar är hur tvärprofessonellt v arbetar. Det Sara-Mra syftar på är det arbetssätt med team runt varje patent som genomsyrar psykatrn Dalarna. Teamen skräddarsys för varje ndvd men kan nnehålla läkare, sjuksköterska, kurator, arbetsterapeut och psykoterapeut. Kort sagt ngår de männskor som är vktga för att ndvden ska må bättre. För mg, mn yrkesutövnng, är teamet väldgt vktgt. Tllsammans med kollegorna vårdlagen är det en stor resurs för mg och patenten, menar Sara-Mra. Kollegan Frda Lndholm, som också jobbar som koordnator, är nne på samma spår och betonar samarbetet med kollegorna som en källa tll kunskap, nya nfallsvnklar, nspraton och styrka. Det här jobbet är nte alltd enkelt, det är ngen hemlghet. Men dag vågar man prata om psyksk ohälsa mer än tdgare, och det underlättar vårt arbete. Personlgen får man verklgen utmana sg själv, sna styrkor och sna kunskaper daglgen. Genom att arbetsgvaren är så postv tll fortbldnng och justerngar av organsatonen fnns det möjlghet att forma stt arbetslv också, säger Frda och avslutar: V känner verklgen att v kan göra skllnad och påverka männskors lv en postv nrktnng. När det lyckas är det en känsla som är svår att beskrva. Den måste upplevas. BUP: Falun, Borlänge, Avesta, Ludvka och Mora. Vuxenpsyk (sluten vård): Falun och Säter. Mottagnngar: Falun, Borlänge, Ludvka, Avesta och Mora. Antal anställda: crka 800. Söker: bland annat läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer.

44 44 NextMeda En dag för utvecklng varje vecka Lksom på många andra håll Sverge hade Medcnklnken vd Södra Älvsborgs sjukhus hög personalomsättnng och många sjukskrvnngar, men genom en avsevärd satsnng på personlg utvecklng och återhämtnng för alla medarbetare har trenden vänt! Sjuksköterskorna Alexandra Frändeby och Sofe Svensson, här tllsammans med projektledaren Anna Angenete. Foto: Ulf Ekström Genom projektet Kompetensförsörjnng Akutplan, eller , som personalen kallar det, har Medcnklnken Borås både sänkt sjukfrånvaron och personalomsättnngen. Kortfattat går projektet ut på att alla sjuksköterskor och undersköterskor kan avsätta 10 procent för kompetensutvecklng och 10 procent för personlg utvecklng nklusve frskvård, varje vecka. Resterande 80 procent läggs på klnskt arbete. V har fått en fantastsk satsnng på det här från sjukhusets sda och målet är naturlgtvs att våra medarbetare ska trvas och må bra, samt ha chansen att orka med sna egna lv. Projektet sjösattes 4 september 2017 och det är naturlgtvs svårt att dra slutsatser så här tdgt, men bara på dessa korta månader syns en mycket postv trend v har anställt en mängd nya undersköterskor och flera sjuksköterskor, sjukskrvnngarna har mnskat och vårdkvalteten blr bara bättre. Det är en vnst för alla!, säger verksamhetsutvecklaren och projektledaren Anna Angenete. En arbetsstuaton att trvas För sjuksköterskorna Sofe Svensson och Alexandra Frändeby gör den avsatta tden stor skllnad, nte mnst eftersom en senor sjuksköterska agerar handledare och bstår personalen med att lägga upp arbetet och dentfera lämplga fördjupnngsområden. Stuatonen för sjuksköterskor är komplex nuläget och att ha en dag veckan då jag nte har klnskt arbete, utan stället kan fokusera på frskvård eller att ägna td åt förbättrngsarbete, är verklgen en lättnad. Det gör också att jag har mer energ övrga dagar, berättar Sofe. Hon får medhåll från Alexandra som, förutom möjlgheten tll återhämtnng och vla, betonar att skapar en arbetsstuaton hon verklgen trvs. Jag är sjuksköterska på en akutavdelnng för att jag trvs med snabba ryck och jag vll hela tden utblda mg och lära mg mer; får jag nte nya utmanngar klättrar jag snart på väggarna. Medcnklnken har ett stort och vktgt vårduppdrag på SÄS. Verksamheten har 490 medarbetare, en bred öppenvårdsverksamhet Borås och Skene samt sex slutenvårdsenheter Borås. Klnken är organserad tre sektoner: hematolog-, onkologoch lungsektonen, medcnsektonen och hjärtsektonen. Medcnsektonen nnefattar gastroenterolog, nefrolog, dabetolog och akut nvärtesmedcn. Medcnklnken har ett omfattande utbldnngsuppdrag och stora delar av läkarutbldnngen är förlagd tll SÄS. Klnkens medarbetare bedrver forsknng nom flera områden och det fnns en tydlg akademsk nrktnng nom verksamheten. Kontakt Karn Hedersterna, verksamhetschef Tel: E-post: karn.hedersterna@vgregon.se sas.vgregon.se Va projektet har jag någon som hela tden drver mg tll att utvecklas och bl bättre, betonar Alexandra. NextMeda De värnar om mn yrkesstolthet För två år sedan började Chrstna Stenvaller-Jönsson att arbeta som bemannngssjuksköterska på AddUs Care. Idag uppskattar hon den stora frheten att själv kunna välja arbetstder och uppdrag samt den nära kontakten med sn konsultchef. Petra Granlund, konsultchef och Chrstna Stenvaller-Jönsson, bemannngssjuksköterska på AddUs Care. Det var längtan efter en större frhet och varaton, kombnaton med att få använda sna kunskaper och sn kompetens på bästa sätt, som gjorde att hon valde att söka sg tll bemannngsföretaget AddUs Care. Jag kände drekt att det fanns en stor serostet och en ärlg vlja att lyssna på mg och värna om mn yrkesstolthet, säger Chrstna. Hon har en lång och gedgen erfarenhet av att arbeta som sjuksköterska nom cancervård, akutsjukvård och prmärvård. När hon började på Addus Care fck hon nära samarbete med sn konsultchef möjlghet att välja vlken omfattnng hon vlle arbeta och även var och när. De tog stor hänsyn tll mna önskemål, det var rena hmmelrket. Jag har valt att huvudsak arbeta som bemannngssjuksköterska nom prmärvården, även om jag skulle kunna välja att arbeta nom skolhälsa, på sjukhus eller kommunen. Med sn kunskap och långa erfarenhet är hon trygg sn yrkesroll och känner sg ofta uppskattad när hon åker ut på sna uppdrag. Jag återkommer ofta tll samma arbetsplatser och upplever verklgen att både kollegor och kunder värdesätter mn kompetens. Jag ser det som att jag kan bdra och stötta den befntlga verksamheten när det fnns ett behov. Och jag får fortsätta arbeta med det jag älskar. Långsktgt och hållbart Petra Granlund har även hon en lång erfarenhet av att arbeta som sjuksköterska. För crka två år sedan började hon som konsultchef på AddUs Care och ansvarar dag för bemannngen av sjuksköterskor Västra Götalandsregonen. Just för att v är ett mndre bemannngsföretag kan v ha en närmare kontakt med våra sjuksköterskor. Oavsett om de är garant- eller behovsanställda utgår v från när de vll arbeta, var de geografskt vll arbeta och om de vll arbeta nom prmärvård, sjukhus eller kommun. I större bemannngsföretag krävs regel att sjuksköterskor måste vara aktva för att få uppdrag. V jobbar mer långsktgt. Som konsultchef har v koll på tllgänglgheten och jobbar medvetet med att tllhandahålla uppdrag den utsträcknng som sjuksköterskan vll. V satsar även på fortbldnng av våra konsulter. Det tror v leder tll en högre kvaltet och bättre kontnutet för såväl sjuksköterska som vårdgvare, säger Petra. Addus Care V får det att klaffa! Tllräcklg små för att ge dg ett personlgt engagemang som leder tll uppdrag du gllar. V förser vården med personal nom prmärvård, sjukhus och kommun nom hela landet. AddUs Care bemannar med läkare, sjuksköterskor och soconomer. V är auktorserat bemannngsföretag och medlemmar Bemannngsföretagen. AddUs Care Götabergsgatan Göteborg Tel: E-post: nfo@addus.se Det fnns en stor efterfrågan på de konsulter som arbetar hos AddUs, menar hon. För oss är det helt avgörande att v kan bemanna med hög kvaltet och kompetens. Det är jättevktgt. Och våra sjuksköterskor är väldgt uppskattade av våra kunder.

45 NextMeda 45 Specalstsjuksköterskor utvecklas på Blekngesjukhusets IVA och THIVA På IVA, som är en del av Anestesklnken på Blekngesjukhuset, har specalstsjuksköterskor goda möjlgheter tll utvecklng och en hållbar karrär. Här satsar man på sjuksköterskors kompetensutvecklng, trvsel och hållbara arbetslv. Jag har arbetat på IVA sedan 1996 och är numera stf. avdelnngschef. Varatonen med att vårda männskor Anestesklnken bedrver verksamhet på sjukhusen Karlshamn och Karlskrona och har ca 260 medarbetare. I Karlshamn lgger tyngdpunkten på den elektva operatonsverksamheten med tllhörande preoperatv och postoperatv vård. I Karlskrona fnns den mer resurskrävande verksamheten, exempelvs all akut operatonsverksamhet och kvalfcerad ntensvvård dygnet runt. ltbleknge.se alla åldrar, olka vårdstuatoner och att kunna fokusera på och följa patenters resa är några faktorer som gör att jag trvs så bra här, säger Maln Björk, specalstsjuksköterska ntensvvård på IVA-klnken på Blekngesjukhuset. Här lär man verklgen känna sna arbetskamrater. Det känns självklart att stötta varandra när det behövs, exempelvs när v ställs nför etska dlemman eller vårdar krtskt sjuka patenter. Jag gllar att jobbet är teknkntensvt och att v får ta stort ansvar för vården. Anestesklnken ansvarar för sjukhusets hjärtstoppslarm, tryckkammarbehandlng och helkopterverksamhet för transport av svårt sjuka patenter samt räddnngsuppdrag tll havs. Klnken arbetar kontnuerlgt med kompetensutvecklng och därutöver erbjuder Landstnget Bleknge möjlghet tll betald akademsk specalstutbldnng form av utbldnngstjänster nom anestes, ntensvvård och operatonssjukvård. V på IVA har ndvduella ansvarsområden som Prsmadalys, HLR och trauma, där v ansvarar för att vdareutblda våra kollegor. V stöttar även sjukhuset med assstans vd MIG och traumalarm, säger Maln Björk. Avancerad thoraxkrurg Som specalstsjuksköterska på thoraxntensvvårdsavdelnngen THIVA, en del av Thoraxcentrum, fokuserar jag på postoperatv vård av patenter som nylgen genomgått hjärt- eller lungkrurg, säger Magnus Karlsson, specalstsjuksköterska ntensvvård som arbetat på THIVA på Blekngesjukhuset sedan Blekngesjukhusets THIVA är en unk avdelnng eftersom det är det enda cke unverstetssjukhus Sverge som bedrver avancerad thoraxkrurg. Här genomförs drygt 500 operatoner per år. Td för återhämtnng och vla Jag är nöjd med vår schemaläggnng. Här kan jag verklgen påverka mtt eget schema och har ordentlgt med td för Foto: Magnus Lejhall Magnus Karlsson, specalstsjuksköterska ntensvvård på THIVA och Maln Björk, specalstsjuksköterska ntensvvård på IVA-klnken på Blekngesjukhuset. återhämtnng och en menngsfull frtd. Det är sällan heller några problem att byta arbetspass med en kollega, säger Magnus Karlsson. NextMeda Fastanställd bemannngssjuksköterska hos Centrc Care Högre lön är vktgt, men allra vktgast är trygghet och flexbltet. Det har Centrc Care tagt fasta på stt nya erbjudande tll sjuksköterskor: Fast anställnng med möjlghet att styra arbetstderna. V har gjort marknadsundersöknngar som vsar att många sjuksköterskor tror att bemannng är något tllfällgt, en osäker anställnngsform, säger Anne Sjölund, konsultchef vd Centrc Care Göteborg. Så är det ju nte, det är en myt! V har självklart kollektvavtal med allt vad det nnebär och så många och långa uppdrag att en del av våra sjuksköterskor har jobbat heltd flera år. Penson och försäkrng Centrc Care erbjuder nu sjuksköterskorna en attraktv fastanställnng. Kollektvavtalet nnebär en trygghet med penson och försäkrngsskydd. I paketet ngår även kompetensutvecklng, personalsammankomster och möjlghet tll mentorskap. Tanken med vårt mentorskap är att våra senora konsulter kan ställa upp för dem som är lte nyare, det kan vara väldgt värdefullt, säger konsultchef Elsabeth Jonsson. Centrc Care erbjuder också ett frskvårdsbdrag på hela kr per år, som kan användas tll allt från yoga, gym och massage tll lftkort fjällen. Både Elsabeth och Anne är själva sjuksköterskor botten. Som konsultchefer på Centrc Care kan de nu erbjuda sjuksköterskor samma trygghet och förmåner som vd en tradtonell anställnng, kombnaton med alla de fördelar som kännetecknar en anställnng hos bemannngsföretag: högre lön, frheten att styra över stt schema och möjlgheten att jobba var och när man vll. Och för de flesta, en chans att bl sedd på ett nytt sätt. Den personlga kontakten är högt prorterad. Centrc Care har bemannat hälso- och sjukvården sedan år 2000 och är ett av Skandnavens ledande bemannngsföretag med kontor Göteborg, Stockholm, Malmö och Oslo. Centrc Care är ett auktorserat bemannngsföretag och medlem Almega, Bemannngsföretagen. V har tecknande kollektvavtal för alla yrkesgrupper. Med ett stort antal ramavtal över hela Sverge och Norge kan v erbjuda uppdrag året om oavsett om du önskar jobb som fastanställd eller behovsanställd bemannngssjuksköterska. Centrc Care Tel: E-post: nfo.care.se@centrc.eu centrccare.eu Starkt stöd ryggen Om jag får ett samtal från en sjuksköterska som nte blvt väl bemött på arbetsplatsen, då släpper jag allt och sätter mg blen drekt! Våra sjuksköterskor ska ha starkt stöd ryggen de få gånger något nte fungerar på arbetsplatsen, säger Anne Sjölund. Anne Sjölund och Elsabeth Jonsson jobbar som konsultchefer på Centrc Care Göteborg. De vll slå hål på myten att bemannngsbranschen nte har kollektvavtal. Foto: Patrk Bergenstav För den som vll ha total flexbltet att jobba så korta eller långa peroder man själv önskar, fnns fortfarande behovsanställnngen som ett alternatv. V ser tll våra anställdas önskemål. V lär känna våra konsulter och lyssnar tll deras behov. Det fnns något för alla, säger Elsabeth Jonsson.

46 46 NextMeda Som SOS-sjuksköterska kan jag hjälpa fler patenter och verklgen göra skllnad Eftersom jag nte träffar patenterna måste jag höra sådant jag egentlgen nte hör, och se saker jag nte kan se. Här får jag använda all mn erfarenhet och kompetens för att göra skllnad, ett fantastskt gvande jobb, säger Pollan Jämbrng, SOS-sjuksköterska Malmö. Efter sex år som sjuksköterska på ambulansen Skåne började Pollan Jämbrng känna att det var dags för nya utmanngar. När en kollega tpsade henne om jobbet som SOS-sjuksköterska bestämde hon sg för att testa. Sedan dess har det hänt en hel del. Sedan 2016 arbetar Pollan på SOS-centralen Malmö, ett val hon nte har ångrat. Jag trvs väldgt bra med kollegor, arbetstder och lön. Vsst, bland kan jag sakna att vara hands-on, men här hjälper jag fler patenter på ett pass och känner att jag verklgen gör skllnad. Som sjuksköterska på SOS Alarm har Pollan tll uppgft att stötta SOSoperatörerna bedömnngar, prorterngar och akut medcnsk rådgvnng. V sjuksköterskor ansvarar även för de så kallade vrtuella väntrummen. Där har v patenter som ska få en ambulans men väntar på besked om att den är på väg. V ser tll att de mår okej under tden och rnger upp regelbundet för att gör nya bedömnngar, etc. Pollan Jämbrng, SOS-sjuksköterska hos SOS Alarm Malmö. Foto: Carolne L Jacobsen På SOS Alarm arbetar crka medarbetare sprdda över hela landet. Tllsammans har v utarbetat en stark värdegrund som bygger på nlevelseförmåga, unk SOS-kompetens och förmåga att kunna fokusera. Som SOS-sjuksköterska är du en del av navet som skapar trygghet och säkerhet för alla som rnger nödnumret 112. Våra medarbetare utför fantastska nsatser under dygnets alla tmmar och v vll bl fler! SOS Alarm Tel: Förutom de elva sjuksköterskor som är anställda på SOS Alarm Malmö fnns ytterlgare 29 sjuksköterskekollegor på andra larmcentraler. Jag kan vara den enda sjuksköterskan på plats Malmö men jag är aldrg ensam. Det fnns ett ständgt pågående Skypemöte med de andra sjuksköterskorna tjänst, runt om landet. Det är kul att v arbetar tllsammans även om v nte träffar varandra rent fysskt. V klarar oss nte utan varandra; precs som sjukvården stort är detta ett teamarbete där alla behövs. Goda vllkor En stor fördel, menar Pollan, är arbetstderna. Sex veckors semester är ett annat plus. V arbetar treskft med stor möjlghet att påverka våra tder. Alla lägger önskescheman som tllmötesgås största möjlga mån och där nattarbete ger arbetstdsförkortnng. Det är nte heller något särsklt stressgt jobb. Även om det kan rnga mycket har v bara ett samtal taget. Jag gör mtt bästa varje samtal och när arbetspasset är över blr jag avlöst och går hem. Vll jag arbeta övertd så kan jag göra det, men jag måste nte. Verksamheten erbjuder stora utvecklngsmöjlgheter. Jag arbetar tll exempel som handledare för nyanställda sjuksköterskor. Och under den gångna hösten har jag bland annat vart på SOS-skolan Uppsala och utbldat nya SOS-operatörer. Här fnns en mängd olka projektgrupper för kvaltetsarbete och verksamhetsutvecklng som man kan engagera sg. Det är nget krav, men vll man så fnns det möjlgheter. Trygghet Som SOS-sjuksköterska är det vktgt att vara trygg sg själv och stt yrke. Ambulansarbete är en bra erfarenhet. Mg har det gett en bred kunskap om mycket. Det är vktgt att veta hur en sjuk person ter sg och kunna vsualsera det framför sg. Trygghet och erfarenhet behövs, så att komma ht som helt ny kan vara svårt. Alla nyanställda sjuksköterskor genomgår en grundutbldnng som delvs är förlagd tll SOS-skolan Uppsala. Utbldnngen anpassas beroende på tdgare erfarenheter, och alla får en ndvduell utvecklngsplan som uppdateras kontnuerlgt, berättar Pollan. Hon påpekar att det nte är något fysskt krävande jobb. På SOS-centralen är det erfarenhet och kunskap som står fokus vlket gör det tll ett perfekt jobb för sjuksköterskor som vart länge yrket. Här kan man hjälpa tll de mest akuta stuatoner och göra skllnad för patenter utan att behöva lyfta tungt. För att trvas som sjuksköterska på SOS Alarm gäller det att vara trygg sn yrkesroll och ha personlg mognad. För rätt person är det ett enormt rolgt och gvande arbete.

47 NextMeda 47 Vkten av att våga tala om matvanor Fördelarna med en hälsosam lvsstl är oräknelga, men det kan vara en känslg sak att dskutera med sna patenter. Vårdpersonal kan göra stor skllnad genom att prata mer om hälsa och matvanor, men det gäller att nformera sg om ämnet så att man känner sg trygg med att ta upp frågan. Enlgt WHO kan hjärt- och kärlsjukdomar förebyggas upp tll 80 procent av hälsosam mat, rökstopp och ett begränsat ntag av alkohol. Samtdgt skulle hela 30 procent av världens cancerfall kunna undvkas genom ökad fyssk aktvtet och normalvkt. Sedan 2011 har vården rktlnjer för att jobba med levnadsvanor och det fnns ett enormt ntresse från personalen. Detsten Inger Stevén, Lvsmedelsverket, berättar att många tycker det är svårt att prata om matvanor med patenterna: Det är en komplex fråga med många faktorer, därför behövs ganska bred ämneskunskap för att känna sg bekväm. En del tvvlar även på att Lvsmedelsverkets kostråd är evdensbaserade. Det är olycklgt det fnns en mycket bra grund för de råd v har. Informaton hos Lvsmedelsverket V har samlat en mängd nformaton på webbplatsen under rubrken Prata mat, rädda lv, bland annat flera utförlga faktaskrfter, föreläsnngar och en På uppdrag av regerngen har Lvsmedelsverket nformerat yrkesgrupper nom hälsooch sjukvården om hur de kan jobba med hälsosamma matvanor för att förebygga kronska sjukdomar. Lvsmedelsverket har faktaunderlag, evdensbaserade kostråd och verktyg för samtalet, och har samarbete med Socalstyrelsen utvecklat en webbutbldnng för vårdpersonal om samtal om mat. På Lvsmedelsverkets webbplats fnns särsklda sdor för vårdpersonal som vll prata mat och rädda lv. Lvsmedelsverket Tel: Inger Stevén, detst på Lvsmedelsverket och Sofa Trygg Lycke, specalstsjuksköterska nom barn och ungdom. webbutbldnng som tagts fram samarbete med Socalstyrelsen. Det fnns också patentmateral att ladda ner. Om alla nom vården hade den kunskap som fnns materalet tror jag att de skulle känna sg tryggare och att samtalet om matvanor skulle bl enklare och säkert ta ett jätteklv framåt, säger Inger. Små förändrngar kan göra stor skllnad Sofa Trygg Lycke är specalstsjuksköterska nom barn och ungdom på Akademskt prmärvårdscentrum Stockholms läns landstng och har lång erfarenhet nom lvsstl, kostrådgvnng och barnobestas. Hon bekräftar att det kan vara känslgt att föra ett samtal om mat, men betonar att det är oerhört vktgt att våga väcka frågan. Genom bra mat och rörelsevanor kan man både få bättre blodtryck, sänka blodfetterna och få bättre nsulnkänslghet. Brster det kunskaperna fnns utmärkta verktyg på Lvsmedelsverkets hemsda, som bygger på de nordska närngsrekommendatoner som v ska förmedla mötet med patenterna. Bästa sättet att börja är helt enkelt att be om lov att ta upp ämnet och att nte ha så bråttom. Små förändrngar kan göra stor skllnad på skt. I början av en förändrngsprocess är det många gånger lättare att lägga tll hälsosamma förändrngar, tll exempel att börja äta mer grönsaker, avslutar hon. Foto: Gonzalo Irgoyen NextMeda Anycare kvaltet framför kvanttet Västeråsbaserade Anycare är ett lte mndre och mycket personlgare bemannngsföretag som sätter kvaltet framför kvanttet. Anycare utmärker sg genom att erbjuda högre löner och bättre vllkor än andra aktörer, något som lockar många drvna sjuksköterskor. Anycares grundare, Kenneth Hopp, är själv sjuksköterska grunden. Redan tdgt under sn karrär nsåg han fördelarna med att arbeta som bemannngssjuksköterska och sökte sg därför tll Norge. När bemannngsbranschen började få fotfäste även Sverge tog han steget mot att starta stt eget företag. Som bemannngssjuksköterska har man helt andra möjlgheter att välja när och hur man vll arbeta. Förutom de ramar som gäller för respektve uppdrag är det alltså en väldgt flexbel arbetsstuaton som är tll sjuksköterskans förmån. V brukar säga att sjuksköterskor som mår bra och blr sedda och uppskattade också gör ett bättre jobb. Kenneth Hopp, före detta sjuksköterska och grundare av Anycare. Foto: Pa Nordlander Mycket konkurrenskraftg lön Denna flexbla nställnng går hand hand med det faktum att Anycare fokuserar på kvaltet snarare än kvanttet. Hellre än att vara en av de stora aktörerna har företaget valt att stället ge bättre vllkor, vlket nte mnst nkluderar en mycket konkurrenskraftg ersättnng. Eftersom v är ett mndre bemannngsföretag har v snabba beslutsvägar, smdga samarbeten och möjlgheten att se var och en av våra sjuksköterskor som ndvder. V har förvsso verksamhet hela Sverge med fokus på Mälardalen, men v ser oss snarare som ett komplement tll marknadens större aktörer. Därmed kan v erbjuda vllkor som är så förmånlga att våra sjuksköterskor faktskt nte behöver arbeta heltd. Anycare AB nrktar sg på uthyrnng av leg. sjuksköterskor och specalstsjuksköterskor tll offentlg sektor och prvata vårdgvare. Förutom yrkes- och ansvarsförsäkrngar har våra konsulter även tjänstepenson och ersättnng vd sjukdom. Hos oss lönar det sg att vara lojal och ta hand om sn egen hälsa, därför erbjuder v förmånlg lojaltetsbonus och frskvårdsbdrag tll kontnuerlgt arbetande konsulter. Anycare AB Tel: E-post: nfo@anycare.se Kan gå ner arbetstd Kenneth berättar att många väljer att gå över tll branschen just för att kunna gå ner arbetstd men ändå tjäna mer än vd en tradtonell anställnng. Andra föredrar att kunna koncentrera stt arbete tll ntensva peroder och sedan vara ledg längre för att exempelvs resa eller få mer td med barnen. Som bemannngssjuksköterska hos oss ger v dg alltså möjlgheten att helt avgöra vlka uppdrag du tar samt när och var. På så vs kan du anpassa dtt arbete efter lvet och nte tvärtom, avslutar Kenneth.

48 B-porto Porto betalt V söker sjuksköterskor som vll göra skllnad! Just nu är hälso- och sjukvården Regon Örebro län nne en spännande utvecklng där v tar stegen mot framtdens sjukvård. Här är du som sjuksköterska vktg för att utveckla vården utfrån patentens fokus. För oss betyder det att v vll göra vården ännu bättre. Varje dag. I stort och smått. I varje möte. Och att alla som vll vara med utvecklngen får goda förutsättnngar för det. V satsar på våra sjuksköterskor I Regon Örebro län erbjuder v dg som sjuksköterska en tllsvdareanställnng drekt. I början av dn anställnng får du som ny sjuksköterska också möjlghet att delta ett omfattande ntroduktonsprogram under ett år, som ger dg bra förutsättnngar att komma n dtt arbete och träffa nya sjuksköterskekollegor. Den dag du känner dg redo för vdareutbldnng kan v också erbjuda generösa förmåner. Adresskälla: NextMeda. Avs: Brng Ctymal, Box 90108, Stockholm Returadress: BOLD Prntng, Esbogatan 11, Ksta Du väljer bland alla möjlgheter I vår regon fnns en arbetsplats för alla önskemål. Välj stora unverstetssjukhuset för specalstkompetens och en nära kopplng tll unverstetet, välj något av våra mndre akutsjukhus länet för närheten mellan verksamheterna. Eller kanske du föredrar att arbeta med varaton och bredd nom prmärvård eller psykatr. Hos oss fnns alla möjlgheter! Steget n är bara en början på dn karrär, här kan du som sjuksköterska stanna och utvecklas. Hör av dg tll oss! V är alltd ntresserade av att komma kontakt med dg som vll arbeta hos oss. Hör gärna av dg tll våra rekryterare. Monca Johansson Unverstetssjukhuset Örebro Tel monca.johansson@regonorebrolan.se Karn Stenström Karlskoga lasarett Tel karn.stenstrom@regonorebrolan.se Carna Ekholm Psykatr Tel Carna.ekholm@regonorebrolan.se Anna Charler Lndesbergs lasarett Tel anna.charler@regonorebrolan.se Carna Karlsson-Andersson Prmärvård Tel carna.karlsson-andersson2@regonorebrolan.se