ERASMUS MUNDUS

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN ERASMUS MUNDUS Prgramguide avsedd för framtida sökande ch bidragsmttagare Lägg märke till att denna prgramguide ska läsas tillsammans med relevanta årliga inbjudan att lämna förslag ch riktlinjerna för inbjudan att lämna förslag avseende insats 2 sm innehåller detaljerad infrmatin m de särskilda förfarandena för att söka bidrag. Obs! Endast den engelska versinen av prgramguiden för Erasmus Mundus är rättsligt bindande. Övriga språkversiner tillhandahålls endast i infrmatinssyfte. 26/04/2010 1/89

2 1 INLEDNING PROGRAMGUIDENS BAKGRUND OCH SYFTE PROGRAMMÅL PROGRAMMETS STRUKTUR OCH BUDGET HUR DELTAR DEN SOM ÄR EN EUROPEISK () HÖGRE UTBILDNINGSANSTALT () EN HÖGRE UTBILDNINGSANSTALT I ETT TREDJELAND () EN ENSKILD INDIVID EN FORSKNINGSORGANISATION EN ORGANISATION SOM ÄR VERKSAM INOM HÖGRE UTBILDNING DEFINITIONER OCH ORDLISTA GEMENSAMMA GRUNDVILLKOR SOM GÄLLER ALLA INSATSER FÖRFARANDEN FÖR ANSÖKAN OCH URVAL UTESLUTNINGSKRITERIER URVALSKRITERIER EKONOMISKA VILLKOR KONTRAKTSVILLKOR INSATS 1A - ERASMUS MUNDUS-MASTERKURSER (EMMC) INLEDNING EMMC KRITERIER FÖR BIDRAGSBERÄTTIGANDE BIDRAGSBERÄTTIGADE DELTAGARE OCH KONSORTIER BIDRAGSBERÄTTIGANDE VERKSAMHETER EMMC KRITERIER FÖR BIDRAGSBEVILJANDE EMMC EKONOMISKA VILLKOR EMMC KONTRAKTSVILLKOR EMMC URVALSFÖRFARANDE OCH PRELIMINÄR TIDTABELL VILLKOR FÖR ANVÄNDNING AV BETECKNINGEN ERASMUS MUNDUS INSATS 1B: ERASMUS MUNDUS GEMENSAMMA DOKTORANDPROGRAM (EMJD) INLEDNING EMJD - KRITERIER FÖR BIDRAGSBERÄTTIGANDE BIDRAGSBERÄTTIGADE DELTAGARE OCH KONSORTIER BIDRAGSBERÄTTIGANDE VERKSAMHETER... 38

3 5.3 EMJD KRITERIER FÖR BIDRAGSBEVILJANDE EMJD EKONOMISKA VILLKOR EMJD KONTRAKTSVILLKOR EMJD URVALSFÖRFARANDE OCH PRELIMINÄR TIDTABELL INSATS 2: ERASMUS MUNDUS-PARTNERSKAP EMA2 DELINSATS 1: PARTNERSKAP MED LÄNDER SOM OMFATTAS AV INSTRUMENTEN ENPI, DCI, EUF OCH IPA TEMAOMRÅDEN FÖR STUDIER SAMT BEHOV I REGION/LAND KRITERIER FÖR BIDRAGSBERÄTTIGANDE a BIDRAGSBERÄTTIGADE DELTAGARE OCH SAMMANSÄTTNING AV PARTNERSKAP b BIDRAGSBERÄTTIGANDE VERKSAMHETER TILLDELNINGSKRITERIER EMA2 DELINSATS 2: PARTNERSKAP MED LÄNDER OCH TERRITORIER SOM OMFATTAS AV INSTRUMENTET FÖR SAMARBETE MED INDUSTRILÄNDER (ICI) TEMAOMRÅDEN FÖR STUDIER SAMT BEHOV I REGION/LAND KRITERIER FÖR BIDRAGSBERÄTTIGANDE a BIDRAGSBERÄTTIGADE DELTAGARE OCH KONSORTIETS SAMMANSÄTTNING b BIDRAGSBERÄTTIGANDE VERKSAMHETER TILLDELNINGSKRITERIER EKONOMISKA VILLKOR AVTALSVILLKOR URVALSFÖRFARANDE OCH PRELIMINÄR TIDSPLAN INSATS 3: PROJEKT FÖR ATT FRÄMJA ERASMUS MUNDUS INLEDNING KRITERIER FÖR BIDRAGSBERÄTTIGANDE BIDRAGSBERÄTTIGADE DELTAGARE BIDRAGSBERÄTTIGANDE VERKSAMHETER URVALSKRITERIER...81 EKONOMISK KAPACITET KRITERIER FÖR BEVILJANDE EKONOMISKA VILLKOR KONTRAKTSVILLKOR URVALSFÖRFARANDE OCH PRELIMINÄR TIDTABELL BILAGOR FÖRTECKNING ÖVER NATIONELLA STRUKTURER FÖR ERASMUS MUNDUS FÖRTECKNING ÖVER EU:S DELEGATIONER...88

4 8.3 ANVÄNDBARA INTERNETLÄNKAR OCH DOKUMENT...88

5 1 INLEDNING 1.1 PROGRAMGUIDENS BAKGRUND OCH SYFTE Erasmus Mundus är ett prgram för samarbete ch rörlighet inm högre utbildning vars syfte är att höja den högre utbildningens kvalitet i Eurpa, främja Eurpeiska uninens rykte i hela världen sm ett centrum för utbildning av högsta kvalitet, utveckla den interkulturella förståelsen genm samarbete med tredjeländer samt bidra till utvecklingen av den högre utbildningen i tredjeländer. Erasmus Mundus är ett svar på de utmaningar sm glbaliseringen innebär för den högre utbildningen i Eurpa i dag, särskilt på behvet av att anpassa utbildningssystemen efter de krav kunskapssamhället ställer, att göra den eurpeiska högre utbildningen attraktivare ch mer synlig över hela världen ch att stimulera mvandlingsprcessen för att harmnisera examenssystemen inm Eurpa. Dessa teman är centrala för de natinella refrmer av den högre utbildningen sm nu pågår i medlemsstaterna. Dessutm är Erasmus Mundus ett viktigt verktyg för att främja den interkulturella dialgen mellan Eurpeiska uninen ch resten av världen. Prgrammet frtsätter ch har utökats från de verksamheter sm ingick i den första prgrammgången ( ) till att innefatta Erasmus Mundus externa samarbete, sm lanserades 2006 sm ett kmplement till det ursprungliga prgrammet. Beslutet m att genmföra den andra mgången av Erasmus Mundus-prgrammet antgs av Eurpaparlamentet ch rådet den 16 december 2008 (beslut nr 1298/2008/EG) ( 1 ). Prgrammet mfattar periden ch har en sammanlagd budget på 470 miljner eur för insatserna 1 ch 3 ch en preliminär budget på 460 miljner eur för insats 2. Kmmissinen har anförtrtt genmförandet av Erasmus Mundus-prgrammet åt genmföranderganet för utbildning, audivisuella medier ch kultur (nedan kallat genmföranderganet ). Detta innebär att genmföranderganet ansvarar för prgramförvaltningen, bland annat utarbetande av inbjudningar att lämna förslag, urval av prjekt ch ingående av prjektöverenskmmelser, har hand m den eknmiska förvaltningen, övervakar prjekten (granskning av halvtids- ch slutrapprter), ansvarar för kntakterna med bidragsmttagarna ch gör kntrller på plats av prjekten. Detta sker under överinseende av generaldirektratet för utbildning ch kultur (GD EAC) vad gäller insatserna 1 ch 3, under överinseende av Byrån för samarbete EurpeAid (GD Aidc) vad gäller EMA2-Delinsats 1, ch under överinseende av GD RELEX vad gäller EMA2-Delinsats 2. Genmföranderganet ansvarar vidare för genmförandet av mer än 15 gemenskapsfinansierade prgram ch insatser inm utbildning, aktivt medbrgarskap, ungdm, audivisuella medier ch kultur. Denna prgramguide gäller hela prgramtiden ch är avsedd sm ett stöd för alla sm är intresserade av att genmföra gemensamma samarbetsåtgärder eller få individuella stipendier inm Erasmus Mundusprgrammet ( ). Guiden kan hjälpa de berörda att förstå målen ch de lika prgraminsatserna, vilken typ av verksamheter sm kan stödjas (eller inte) samt under vilka betingelser stöd kan ges ch hur beviljade bidrag kan användas. Trts att prgramguiden enligt van gäller för hela prgramperiden ska framtida sökande läsa den tillsammans med de särskilda inbjudningar att lämna förslag de planerar att delta i. Inbjudan att lämna förslag kmmer att ffentliggöras i enlighet med de verksamheter sm kmmissinen planerar i sitt årliga ( 1 ) EUT L 340, , s /89

6 arbetsprgram ch kmmer att innehålla ytterligare infrmatin m såväl planerade budgetanslag sm andra relevanta uppgifter ch/eller dkument sm gäller särskilt för infrdran. Alla frmulär eller dkument sm behövs för att ansöka m finansiering finns på prgrammets webbsidr. 1.2 PROGRAMMÅL Prgrammets syfte är att främja den högre utbildningen i Eurpa, bidra till att förbättra ch öka studenternas karriärmöjligheter samt främja förståelsen mellan kulturer genm samarbete med tredjeländer i enlighet med EU:s yttre plitik för att bidra till en hållbar utveckling av tredjeländernas högre utbildning. Prgrammets särskilda mål är att främja strukturerat samarbete mellan högre utbildningsanstalter ch att främja ett högkvalitativt utbud inm den högre utbildningen med ett verkligt eurpeiskt mervärde, sm är attraktivt både i Eurpeiska uninen ch utanför dess gränser, med målet att skapa spetskmpetenscentrum, bidra till ett ömsesidigt berikande av samhällen genm att hjälpa kvinnr ch män att förvärva kvalifikatiner, i syfte att erhålla lämpliga färdigheter, särskilt vad gäller arbetsmarknaden, ch bli vidsynta ch internatinellt erfarna, genm främjande av rörlighet för såväl tredjeländernas mest begåvade studenter ch akademiker, så att de kan erhålla kvalifikatiner ch/eller erfarenhet i Eurpeiska uninen, sm för de mest begåvade eurpeiska studenterna ch akademikerna till tredjeländer, bidra till utvecklingen av de högre utbildningsanstalternas mänskliga resurser ch kapacitet till internatinellt samarbete i tredjeländerna genm ökad rörlighet mellan Eurpeiska uninen ch tredjeländerna, förbättra tillgången till ch öka synligheten för den eurpeiska högre utbildningen i världen ch stärka dess attraktinskraft för medbrgare i tredjeländer ch för uninsmedbrgare. Kmmissinen ska se till att ingen grupp av tredjelandsmedbrgare eller EU-medbrgare utesluts eller missgynnas. 1.3 PROGRAMMETS STRUKTUR OCH BUDGET Erasmus Mundus-prgrammet innefattar tre insatser: Insats 1: Gemensamma Erasmus Mundus-prgram på masternivå (insats 1A) ch dktrandnivå (insats 1B) ch beviljande av individuella stipendier för att delta i dessa prgram. Insats 2: Erasmus Mundus-partnerskap. Insats 3: Främjande av eurpeisk högre utbildning. Insats 1: Gemensamma Erasmus Mundus-prgram (inklusive stipendier) Insats 1 ger: Stöd till gemensamma masterkurser (insats 1A) ch dktrandprgram (insats 1B) av hög kvalitet sm erbjuds av ett knsrtium sm består av högre utbildningsanstalter i Eurpa ch eventuellt i tredjeländer. Andra typer av rganisatiner sm berörs av innehållet i ch utfallen av det gemensamma prgrammet kan delta i knsrtiet. 5

7 Stipendier för eurpeiska ch utmeurpeiska studenter/dktrander sm följer Erasmus Mundusmasterkurser ch -dktrandprgram. Krttidsstipendier för lärare ch frskare från Eurpa ch från tredjeländer för frsknings- eller undervisningsuppdrag sm ingår i de gemensamma masterprgrammen. Insatsen är avsedd att främja samarbete mellan högre utbildningsanstalter ch akademisk persnal i Eurpa ch tredjeländer för att därigenm skapa spetskmpetenscentrum ch tillhandahålla högutbildad arbetskraft. De gemensamma prgrammen måste innebära rörlighet mellan de institutiner sm ingår i knsrtiet ch leda till erkända gemensamma, dubbla eller multipla examina för framgångsrika studenter/dktrander. Den preliminära budgetfördelningen ch antalet planerade resultat för de lika verksamheter sm mfattas av insats 1 under periden är följande ( 2 ): Förväntat antal resultat fram till 2013 Beräknad sammanlagd budget (miljner eur) Gemensamma prgram Erasmus Mundus-masterkurser (EMMC) Erasmus Mundus gemensamma dktrandprgram (EMJD) 35 6 Summa för gemensamma prgram Individuella stipendier Kategri A-stipendier för masterstudenter ( 3 ) Kategri B-stipendier för masterstudenter Kategri A-stipendier för dktrander Kategri B-stipendier för dktrander Stipendier för utmeurpeiska studenter på masterprgram Stipendier för eurpeiska studenter på masterprgram Summa stipendier Ttal preliminär budget 454 Insats 2 Erasmus Mundus-partnerskap (tidigare Erasmus Mundus externa samarbete). Syftet med Erasmus Mundus-partnerskap är att främja ett institutinellt samarbete ch rörlighet mellan högre utbildningsanstalter i Eurpa ch tredjeländer. Denna insats är en vidareutveckling av det tidigare gemenskapsprgrammet för Erasmus Mundus externa samarbete ( ) med större gegrafisk spridning, utökad räckvidd ch differentierade mål. ( 2 ) Denna fördelning tillhandahålls endast sm infrmatin ch kan variera under prgramtiden. ( 3 ) Se definitinen av kategrierna A ch B i avsnitt ch avsnitt nedan. 6

8 Insats 2 är indelad i två delinsatser: EMA2-Delinsats 1: Partnerskap med länder sm mfattas av instrumenten ENPI, DCI, EUF ch IPA ( 4 ) (det tidigare externa samarbetet). EMA2 Delinsats 2: Partnerskap med länder ch territrier sm mfattas av instrumentet för samarbete med industriländer (ICI) ( 5 ). Insats 2 ger: Stöd för inrättande av samarbetspartnerskap mellan eurpeiska högre utbildningsanstalter ch utvalda högre utbildningsanstalter i tredjeländer/territrier med syfte att rganisera ch genmföra strukturerade individuella arrangemang för rörlighet mellan eurpeiska ch utmeurpeiska partner. Stipendier av varierande längd berende på de pririteringar sm definieras för berörda tredjeländer/territrier, studiernas nivå eller de särskilda arrangemang sm har överenskmmits inm partnerskapet för persner från Eurpa ( 6 ) ch för persner från tredjeländer/territrier (studenter, akademiker, frskare ch yrkesverksamma). I likhet med insats 1 handlar målen för insats 2 m spetskmpetens. EMA2-Delinsats 1 har dessutm särskilda utvecklingsrelaterade mål. Till skillnad från insatserna 1 ch 3, sm finansieras genm den gemenskapsbudget sm har avsatts för utbildningsåtgärder inm EU, finansieras verksamheter inm insats 2 genm lika finansiella instrument sm finns att tillgå inm EU:s externa verksamheter (dvs. det eurpeiska grannskaps- ch partnerskapsinstrumentet, instrumentet för stöd inför anslutningen, instrumentet för utvecklingsbistånd, Eurpeiska utvecklingsfnden ch instrumentet för samarbete med industriländer) ( 7 ). På grund av den mångfald av plitiska mål sm mfattas av dessa finansiella instrument, men ckså på grund av skilda behv ch pririteringar hs de berörda tredjeländerna, kan genmförandebestämmelserna för insats 2 variera avsevärt mellan lika år ch mellan lika partnerländer. Därför begränsas kapitlet m insats 2 i denna prgramguide till gemensamma ch stabila aspekter av insats 2 för prgrammets fem år. Närmare infrmatin m berörda tredjeländer ch de särskilda samarbetsregler sm gäller för dessa kmmer att ges i samband med den årliga inbjudan att lämna förslag för insats 2. En preliminär ttalsumma på 460 miljner eur har föreslagits för finansiering av prjekt inm ramen för insats 2. Denna budget ska ge utrymme för urval av cirka 100 samarbetspartnerskap vars finansiering kmmer att inrymmas i budgetarna för respektive utrikesplitiska instrument. ( 4 ) ENPI Eurpeiskt grannskaps- ch partnerskapsinstrument DCI Finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete IPA Instrument för stöd inför anslutningen EUF Eurpeiska utvecklingsfnden (EUF) är det främsta instrumentet för gemenskapsstöd till utvecklingssamarbete i enlighet med Ctnuavtalet: partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien ch Stillahavsmrådet, å ena sidan, ch Eurpeiska gemenskapen ch dess medlemsstater, å andra sidan. ( 5 ) För mer infrmatin m ICI, se ( 6 ) Möjligheten att bevilja eurpéer stipendier berr på vilket finansiellt instrument sm används för att finansiera samarbetsverksamheterna med det berörda tredjelandet. Sökande bör knsultera dne årliga inbjudan att lämna förslag för närmare infrmatin m insats 2-samarbete med enskilda tredjeländer. ( 7 ) För mer infrmatin m dessa instrument, se 7

9 Insats 3 Prjekt för främjande av Erasmus Mundus Insats 3 ger stöd till transnatinella initiativ, studier, prjekt, evenemang ch andra verksamheter sm syftar till att på glbal nivå göra den eurpeiska högre utbildningen mer attraktiv, höja dess prfil, förbättra dess image ch synlighet ch göra den mer tillgänglig. Verksamheterna inm insats 3 gäller den internatinella dimensinen av den högre utbildningens alla aspekter, till exempel främjande, tillgänglighet, kvalitetssäkring, erkännande av studiemeriter, erkännande av eurpeiska kvalifikatiner utanför Eurpa ch ömsesidigt erkännande mellan Eurpa ch tredjeländer av kvalifikatiner, utarbetande av kursplaner, rörlighet, tjänstekvalitet m.m. Verksamheterna kan inbegripa främjande av Erasmus Mundus-prgrammet ch dess resultat ch kan genmföras av blandade nätverk av eurpeiska ch tredjelandsrganisatiner sm är verksamma inm högre utbildning. Verksamheterna inm insats 3 kan ske i lika frmer (knferenser, seminarier, wrkshpar, undersökningar, analyser, piltprjekt, priser, internatinella nätverk, framställning av material för publicering, utveckling av infrmatins- ch kmmunikatinsverktyg samt tekniska verktyg) ch äga rum var sm helst i världen. Verksamheterna inm insats 3 ska syfta till att skapa kpplingar mellan högre utbildning ch frskning, ch mellan högre utbildning ch den privata sektrn, i eurpeiska länder ch tredjeländer ch tillvarata ptentiella synergieffekter närhelst detta är möjligt. Insats 3-budgeten för hela prgramtiden uppgår till 16 miljner eur ch ska räcka till finansiering av mkring 50 prjekt. 1.4 HUR DELTAR DEN SOM ÄR EN EUROPEISK (8) HÖGRE UTBILDNINGSANSTALT (9) Eurpeiska högre utbildningsanstalter kan lämna in följande: En insats 1-ansökan sm föreslår ett gemensamt prgram på master- eller dktrandnivå utvecklat i samarbete med partneruniversitet från Eurpa ch, i tillämpliga fall, från tredjeländer. Om ert förslag väljs kmmer finansiering från Erasmus Mundus att beviljas för fem år i följd (med förnyelse av prgrammet efter 2013) för att bidra till kstnaderna för genmförande ch förvaltning av det gemensamma prgrammet, erbjuda stipendier för studenter/dktrander från Eurpa ch från tredjeländer sm deltar i det gemensamma prgrammet, erbjuda krtvariga stipendier för frskare från Eurpa ch från tredjeländer för att undervisa ch frska inm ramen för det gemensamma prgrammet. En insats 2-ansökan sm presenterar ett strukturerat samarbetspartnerskap inriktat på specifika utmeurpeiska länder/reginer ch består av högre utbildningsanstalter i de berörda mrådena i Eurpa ch i tredjeländer, med målet att erbjuda heltäckande stipendier ch krttidsstipendier för studenter, akademiker, frskare ch yrkesverksamma från tredjeländerna ch, i den mån detta får beviljas, från berörda eurpeiska länder. En insats 3-ansökan sm presenteras av företrädare för ett partnerskap/nätverk av högre utbildningsanstalter/rganisatiner sm är aktiva inm högre utbildning i Eurpa ch i tredjeländer, ( 8 ) Se kapitel 2 för en definitin av en eurpeisk institutin. 8

10 med målet att göra den eurpeiska högre utbildningen mer attraktiv ch underlätta samarbete med resten av världen EN HÖGRE UTBILDNINGSANSTALT I ETT TREDJELAND (10) Trts att tredjelands högre utbildningsanstalter kan delta sm aktiva medlemmar i knsrtiet/partnerskapet/nätverket i precis samma utsträckning sm eurpeiska kan de inte lämna in en bidragsansökan för hela knsrtiets/partnerskapets/nätverkets räkning. Sådana ansökningar måste lämnas av eurpeiska rganisatiner EN ENSKILD INDIVID Insatserna 1 ch 2 inm Erasmus Mundus ger finansiellt stöd till enskilda eurpéer ch tredjelandsmedbrgare för att de ska kunna studera, undervisa eller frska inm ramen för utvalda knsrtier eller partnerskap: Gemensamma prgram Partnerskap Eurpéer ch tredjelandsmedbrgare Insats 1A - EMMC Insats 1B - EMJD Insats 2: Delinsats 1 Insats 2: Delinsats 2 Kandidatstudenter X Masterstudenter X X X Dktrander X X X Pstdktrandfrskare X X Frskare X X X Administrativ persnal från högre utbildningsanstalter X X Följande bör nteras: Inm insats 2 kan typen av enskilda bidragsmttagare variera efter det berörda tredjelandets särskilda behv ch mål samt det finansiella instrument sm används för att finansiera rörligheten. Beviljande av individuella stipendier till eurpeiska frskare inm insats 1A är avhängigt av att en högre utbildningsanstalt i ett tredjeland deltar i det berörda knsrtiet. Definitinen av eurpéer ch tredjelandsmedbrgare varierar mellan insats 1 ch insats 2 (närmare infrmatin finns i respektive kapitel m insatserna 1A, 1B ch insats 2). Enskilda persner sm är intresserade av ett Erasmus Mundus-stipendium måste ansöka direkt till det utvalda insats 1-knsrtiet eller insats 2-partnerskapet ch genmgå ett urval genm ett knkurrensförfarande sm rganiseras av de berörda partnerna. Urvalet kmmer att göras enligt ett ( 9 ) I samband med insats 1B gemensamma dktrandprgram inkluderar begreppet högre utbildningsanstalt även dktrandsklr/graduate schls/frskarsklr ch frskningsrganisatiner sm erbjuder dktrandutbildning ch frskningsverksamhet, se definitinen i kapitel 2. ( 10 ) Se kapitel 2 för en definitin av tredjelandsinstitutin. 9

11 förfarande ch en uppsättning kriterier sm har utfrmats av knsrtiet/partnerskapet ch sm i förväg har gdkänts av genmföranderganet. Listr över befintliga knsrtier ch partnerskap finns på: EN FORSKNINGSORGANISATION Även m målen för Erasmus Mundus inte är att direkt stödja frskningsverksamheter i Eurpa är prgrammet öppet för alla ffentliga ch privata frskningsrganisatiner sm kan bidra till prgrammålen, främst när det gäller att höja den högre utbildningens kvalitet ch öka kmplementariteten mellan högre utbildning, frskning ch utveckling. Dessa rganisatiner kan ta del av alla prgrammets tre insatser men kan endast lämna in ch samrdna prjekt inm insats 1B (förutsatt att de har examinatinsrätt för dktrsexamen) ch insats EN ORGANISATION SOM ÄR VERKSAM INOM HÖGRE UTBILDNING Det mesta av verksamheten inm ramen för Erasmus Mundus är inriktad på högre utbildningsanstalter ch de individer sm är verksamma där, men prgrammet är öppet för alla rganisatiner sm är direkt eller indirekt verksamma inm mrådet högre utbildning. Det kan röra sig m ffentliga förvaltningsrgan, icke-statliga rgan, arbetsmarknadens parter, yrkesrganisatiner, handels- ch industrikammare, företag m.fl. Dessa rganisatiner kan delta sm partner eller asscierade medlemmar i alla prgrammets tre insatser ch lämna in ch samrdna prjekt inm insats 3. 10

12 2 DEFINITIONER OCH ORDLISTA Sökande (/samrdnande rganisatin): rganisatin sm lämnar in en bidragsansökan för ett knsrtium, partnerskap eller nätverk av deltagande rganisatiner. Den sökande/samrdnande rganisatinen företräder gruppen av deltagarrganisatiner i dess relatin med genmföranderganet. Om bidragsansökan väljs ut blir den sökande huvudbidragsmttagare (se definitinen av bidragsmttagare nedan) ch undertecknar bidragsöverenskmmelsen för deltagarrganisatinernas räkning. Asscierad medlem: en rganisatin sm kan bidra till att främja, genmföra, övervaka, utvärdera eller på ett hållbart sätt utveckla ett insats 1- eller insats 2-knsrtium/partnerskap kan betraktas sm en asscierad medlem. Detta gäller närmare bestämt scieknmiska partner (dvs. företag, ffentliga myndigheter eller rganisatiner, icke-vinstgivande rganisatiner etc.) ch i vissa fall högre utbildningsanstalter i tredjeländer ( 11 ). Asscierade medlemmar får till skillnad från partner (se definitinen nedan) inte ta del av bidraget. Kandidatstudent (student i den första cykeln): persn sm studerar vid en högre utbildningsanstalt för att erhålla en första högre examen. Bidragsmttagare ch medbidragsmttagare ( 12 ): den bidragsmttagare (kallas även huvudbidragsmttagare eller samrdnande rganisatin ) sm för knsrtiets/partnerskapets/nätverket av deltagande rganisatiners räkning har undertecknat en överenskmmelse med genmföranderganet. Bidragsmttagaren har det primära rättsliga ansvaret gentemt genmföranderganet för att avtalet följs ch ansvarar dessutm för den övergripande ch dagliga samrdningen ch genmförandet av prjektet inm partnerskapet, knsrtiet eller nätverket, ch för användningen av de gemenskapsmedel sm beviljats för prjektet. Endast inm ramen för en bidragsöverenskmmelse med flera bidragsmttagare kan en partner betraktas sm medbidragsmttagare ch inkludera sina utgifter i prjektets slutbudget. I alla övriga fall är endast de utgifter giltiga sm betalas av huvudbidragsmttagaren ch bkförs enligt de bkföringsprinciper sm gäller i det land där bidragsmttagaren har sitt säte. Samrdnare/samrdnande rganisatin: Samrdnaren är prjektledaren i den samrdnande rganisatinen. Han/hn är kntaktpersn för genmföranderganet i allt sm rör förvaltningen av knsrtiet, partnerskapet eller prjektet. Den samrdnande rganisatinen är den rganisatin sm ansvarar för den övergripande förvaltningen av prjektet inm partnerskapet, knsrtiet eller nätverket. Den samrdnande rganisatinen är nrmalt bidragsmttagare (eller huvudsaklig medbidragsmttagare) i avtalsrelaterade ch eknmiska förbindelser mellan knsrtiet, partnerskapet eller nätverket ch genmföranderganet (se van). C-tutelle : gemensam övervakning av dktrandstudier av två universitet från lika länder. Om studierna är framgångsrika erhåller dktrandkandidaten en dubbel eller multipel dktrsexamen från båda institutinerna. Tillägg till examensbevis: denna mdell för tillägg till examensbevis har utvecklats av Eurpeiska kmmissinen, Eurparådet ch Unesc/Cepes. Syftet med tillägget är att ge tillräckliga berende uppgifter för att förbättra den internatinella genmsynligheten ch ett rättmätigt akademiskt ch yrkesmässigt erkännande av kvalifikatiner (examensbevis, examina, intyg m.m.). Det är utfrmat för att ge en beskrivning av karaktären, nivån, sammanhanget, innehållet ch statusen för de aktuella studier sm ( 11 ) För mer infrmatin m hur högre utbildningsanstalter i tredjeländer kan delta sm asscierade medlemmar eller partner, se EACEA:s webbplats: 11

13 bedrevs ch slutfördes av den individ sm namnges på det riginaldkument till vilket tillägget bifgas. Det får inte innehålla några värdemdömen, ekvivalenspåståenden eller antydningar m erkännande ( Spridning: en planerad prcess för att tillhandahålla infrmatin m kvalitet, relevans ch effektivitet för resultat från prgram ch insatser till de viktigaste aktörerna. Spridning sker när resultaten från prgram ch insatser blir tillgängliga. Dktrand (student i den tredje cykeln): en frskare i början av sin frskarkarriär, vilken räknas från ch med den dag då han eller hn erhåller den examen sm frmellt berättigar till att delta i ett dktrandprgram. Dktrandöverenskmmelse: en överenskmmelse sm undertecknas av knsrtiet ch den dktrandkandidat sm skrivs in på ett gemensamt dktrandprgram. Överenskmmelsen anger uttryckligen de akademiska, frskningsmässiga, eknmiska ch administrativa mdaliteter sm är knutna till dktrandkandidatens deltagande i prgrammet ch, i tillämpliga fall, tilldelning ch användning av stipendiet. Dktrandprgram (tredje cykeln): ett frskningsinriktat prgram för studier ch frskning inm högre utbildning sm följer efter en högre examen ch sm leder till en dktrsexamen från en högre utbildningsanstalt eller, i de medlemsstater där detta överensstämmer med natinell lagstiftning ch praxis, från en frskningsrganisatin. Dktrandskla: en rganisatin för frskning ch undervisning sm samlar ch samrdnar flera frskarteam inm ett sammanhängande frskningsprjekt ch rganiserar eller erbjuder undervisning för dktrander ch förbereder dem för deras yrkesbana. Dubbel eller multipel examen: två eller fler natinella examensbevis sm utfärdas av två eller fler högre utbildningsanstalter ch sm erkänns fficiellt i de länder där de anstalter sm utfärdar examensbevisen är belägna. Omgång av en gemensam masterkurs/ett gemensamt dktrandprgram: en mgång av ett EMMC eller EMJD mtsvarar hela den gemensamma kursen/det gemensamma prgrammet, från det att studenterna/dktranderna skrivs in till det att de får sin master- eller dktrsexamen. Alla enskilda EMMC ch EMJD sm väljs ut mfattas av ett partnerskapsramavtal (se 4.5 eller 5.5) sm mfattar fem på varandra följande mgångar av den gemensamma kursen/det gemensamma prgrammet. Varje mgång startar i början av läsåret ch slutar ett, två, tre eller fyra år senare berende på längden på den gemensamma kursen/det gemensamma prgrammet. Euraxess: en prtal med värdefull infrmatin m bedrivande av frskning ch rekrytering av frskare. För mer infrmatin, gå till Det eurpeiska systemet för överföring ch ackumulering av studiemeriter (ECTS): ett studentcentrerat system sm bygger på den arbetsbörda sm åläggs studenten för att nå målen för ett prgram. Målen anges företrädesvis sm studieresultat samt kmpetens sm ska förvärvas. För mer infrmatin, gå till EMJD-överenskmmelse/samförståndsavtal: överenskmmelse m Erasmus Mundusdktrandprgram sm ska undertecknas av alla knsrtiets partner (ch, i tillämpliga fall, av asscierade partner) med utförliga akademiska, frskningsmässiga, administrativa ch eknmiska regler ch förfaranden för dktrandprgrammet sm överensstämmer med de regler ch krav sm anges i Erasmus Mundus-prgrammet. ( 12 ) Villkren rörande medbidragsmttagare gäller insats 3-prjekt. 12

14 EMMC-överenskmmelse/samförståndsavtal: överenskmmelse m Erasmus Mundusmasterprgram sm ska undertecknas av alla knsrtiets partner (ch, i tillämpliga fall, av asscierade partner) i vilket dktrandprgrammet beskrivs utförligt med akademiska, frskningsmässiga, administrativa ch eknmiska regler ch förfaranden enligt de regler ch krav sm anges i Erasmus Mundus-prgrammet. Erasmus Mundus natinella strukturer: dessa strukturer är kntakt- ch infrmatinspunkter sm utses av de deltagande eurpeiska länderna. Kntakt- ch infrmatinspunkterna infrmerar allmänheten m prgrammet, erbjuder stöd ch råd till ptentiella sökande ch befintliga deltagare ch ger återkppling m genmförandet av prgrammet till kmmissinen ch genmföranderganet. De kan erbjuda användbar infrmatin m detaljerna i de natinella utbildningssystemen, visumkrav, överföring av studiemeriter ch andra verktyg. De rådfrågas m erkännandet av utbildningsbevis, institutiners rätt till stöd ch andra viktiga inslag i prgrammet. Se förteckningen över Erasmus Mundus natinella strukturer i kapitel 8. Företag: alla enheter sm bedriver näringsverksamhet inm ffentlig ch privat sektr, avsett strlek, assciatinsfrm eller bransch, inklusive den sciala eknmin. Eurpeiska ramen för kvalifikatiner (EQF): EQF fungerar sm ett översättningsverktyg sm gör natinella kvalifikatiner lättare att ta del av i hela Eurpa, främjar arbetstagares ch studenters rörlighet mellan länder ch underlättar livslångt lärande. Mer infrmatin finns på: Eurpeiskt land: ett land sm är medlemsstat eller sm deltar i prgrammet i enlighet med artikel 9 i beslutet m prgrammet (dvs. EFTA-länderna, kandidatländer sm mfattas av en föranslutningsstrategi, länderna på västra Balkan ch Schweiz, förutsatt att det finns ett gällande avtal m deltagande i EM-prgrammet den dag urvalsbeslutet fattas). Eurpé: en persn sm är medbrgare i eller bsatt i någn av medlemsstaterna eller i någt av de länder sm deltar i prgrammet enligt artikel 9 i beslutet m prgrammet. Eurpeisk institutin: en institutin sm är belägen i någn av medlemsstaterna eller i någt av de länder sm deltar i prgrammet enligt artikel 9 i beslutet m prgrammet. Granskningskmmitté: den kmmitté sm ansvarar för utfrmningen av det urvalsförslag sm blir föremål för det slutliga beslutet m bidrag. Kmmitténs sammansättning kan variera mellan insatserna, men minst tre persner måste ingå sm företräder två lika rganisatriska enheter utan någn hierarkisk kppling mellan sig. För Erasmus Mundus består kmmittén av företrädare för genmföranderganet ch berörda avdelningar inm Eurpeiska kmmissinen. För insats 1 bistås granskningskmmittén av en urvalsnämnd sm är sammansatt av ledande persner från de eurpeiska akademiska institutinerna sm föreslås av medlemsstaterna ch väljs av kmmissinen. Utnyttjande av resultat utgörs av integratin ch mångfaldigande. Integratin är det planerade förfarandet för överföring av framgångsrika resultat från prgram ch insatser till lämpliga beslutsfattare i reglerade lkala, reginala, natinella ch eurpeiska system. Mångfaldigande är det planerade förfarandet för att övertyga enskilda slutanvändare m att anta ch/eller tillämpa resultaten från prgram ch insatser. Högre utbildning: alla typer av studiekurser eller studieprgram, utbildning eller frskarutbildning på pstgymnasial nivå sm av den natinella behöriga myndigheten i ett deltagande land erkänns tillhöra dess system för högre utbildning. Högre utbildningsanstalt: en inrättning sm erbjuder högre utbildning ch sm av den natinella behöriga myndigheten i ett deltagande land erkänns tillhöra systemet för högre utbildning. För insats 1B 13

15 det gemensamma dktrandprgrammet innefattar begreppet högre utbildningsanstalt även dktrandsklr/graduate schls/frskarsklr ch frskningsrganisatiner, förutsatt att de erbjuder frskarutbildning ch frskningsverksamhet samt har examensrätt för dktrsexamen sm är erkänd av natinella myndigheter i det berörda landet. Persnal inm högre utbildning: persner sm genm sin tjänst är direkt invlverade i utbildningsch/eller förvaltningsprcessen inm högre utbildning. Gemensam examen: ett enda examensbevis sm utfärdas av minst två högre utbildningsanstalter sm erbjuder ett integrerat prgram ch erkänns fficiellt i de länder där de anstalter sm utfärdar examensbevisen är belägna. I enlighet med beslutet m Erasmus Mundus-prgrammet gäller att prgram sm leder till gemensam examen ska främjas. Marie Curie-nätverket för grundutbildning: ett prgram sm finansieras av Eurpeiska kmmissinen med målet att förbättra möjligheterna under den tidiga fasen av frskningskarriären inm både den ffentliga ch den privata sektrn för att därigenm göra en frskningskarriär mer lckande för unga. Mer infrmatin finns på: Masterprgram (andra cykeln): ett prgram för högre utbildning inm andra cykeln sm följer efter en första examen eller likvärdig utbildningsnivå ch sm leder till ett masterdiplm från en högre utbildningsanstalt. Masterstudent (student i den andra cykeln): en persn sm är inskriven i ett prgram för högre utbildning i den andra cykeln ch sm redan har erhållit en första högre examen eller sm har en mtsvarande utbildningsnivå sm erkänns enligt natinell lagstiftning ch praxis. Rörlighet: att fysiskt flytta till ett annat land för studier, arbetslivserfarenhet, frskning, annan utbildning, undervisning eller frskningsverksamhet eller relaterad administrativ verksamhet, i förekmmande fall kmpletterad med förberedande undervisning i värdlandets språk. Partner: en rganisatin sm uppfyller de insatsspecifika kriterierna för bidragsberättigande ch är en fullvärdig medlem av ett knsrtium, partnerskap eller prjektnätverk. En partner får till skillnad från en asscierad medlem (se definitinen van) ta del av gemenskapsbidraget ch i nära samarbete med bidragsmttagaren spela en väsentlig rll i förvaltningen ch genmförandet av samarbetet. Pstdktrandprgram: studier eller frskning vid en högre utbildningsanstalt eller frskningsrganisatin sm har inrättats i enlighet med natinell lagstiftning ch praxis ch sm följer efter en dktrsexamen. Främjande ch medvetandehöjande: används huvudsakligen i samband med att infrmatin m befintliga prgram ch insatser ffentliggörs med angivande av syften, mål ch verksamheter samt tillgången till finansiering för givna ändamål. Pstdktrandfrskare: en erfaren frskare sm har dktrsexamen eller mtsvarigheten till minst tre års frskningserfarenhet på heltid, inklusive tiden för frskarutbildning vid en frskningsrganisatin sm inrättats i enlighet med natinell lagstiftning ch praxis, efter att ha erhållit den examen sm frmellt berättigar till dktrandstudier vid en högre utbildningsanstalt. Akademiker: en persn med utmrdentliga akademiska ch/eller yrkesrelaterade erfarenheter sm föreläser eller frskar vid en högre utbildningsanstalt eller en frskningsrganisatin sm inrättats i enlighet med natinell lagstiftning ch praxis. Studentöverenskmmelse: en överenskmmelse sm undertecknas av knsrtiet ch den student sm skrivs in i ett gemensamt masterprgram. Överenskmmelsen anger uttryckligen de akademiska, 14

16 eknmiska ch administrativa mdaliteter sm är knutna till studentens deltagande i det gemensamma prgrammet ch, i tillämpliga fall, tilldelning ch användning av stipendiet. Tredjeland: ett land sm inte är medlemsstat i Eurpeiska uninen eller deltar i prgrammet enligt artikel 9 i beslutet m prgrammet. Tredjelandsmedbrgare: en persn sm inte är vare sig medbrgare i eller bsatt i någn av medlemsstaterna eller i någt av de länder sm deltar i prgrammet enligt artikel 9 i beslutet m prgrammet. Tredjelandsinstitutin: en institutin sm inte är belägen i någn av medlemsstaterna eller i någt av de länder sm deltar i prgrammet enligt artikel 9 i beslutet m prgrammet. De länder sm deltar i prgrammet för livslångt lärande 13 betraktas inte sm tredjeländer vid genmförandet av insats 2. ( 13 ) EUT L 327, , s

17 3 GEMENSAMMA GRUNDVILLKOR SOM GÄLLER ALLA INSATSER Följande avsnitt gäller för alla de tre insatser sm mfattas av prgramguiden. Det förfarande ch de kriterier sm beskrivs i avsnittet måste därför respekteras av alla sökande ch deltagare, berende av vilken insats deras ansökan faller under eller vilken insats de deltar i. Förfarandet ch kriterierna kmpletteras av särskilda grundvillkr sm gäller för enskilda insatser ch sm beskrivs närmare i mtsvarande kapitel i prgramguiden. Bidragsansökningar väljs ut enligt fyra lika typer av kriterier: bidragsberättigande, uteslutning, urval ch beviljande. De uteslutningskriterier sm beskrivs i avsnitt 3.2 är desamma för alla Erasmus Mundus-insatser, men övriga kriterier varierar mellan insatserna ch beskrivs närmare i relevanta avsnitt av prgramguiden. 3.1 FÖRFARANDEN FÖR ANSÖKAN OCH URVAL a) De sökande uppmanas att lämna in sina förslag i enlighet med de kriterier för bidragsberättigande, urval ch beviljande sm är relevanta för den Erasmus Mundus-insats deras ansökan gäller. b) Det måste finnas en samrdnande/ansökande rganisatin sm lämnar in ansökan för knsrtiets/partnerskapets/nätverket av deltagarrganisatiners räkning. c) Den samrdnande/ansökande rganisatinen blir kntaktpunkt för förslaget med avseende på kmmunikatinen med genmföranderganet. Om förslaget väljs kmmer denna rganisatin att ha rättsliga åtaganden gentemt genmföranderganet ch kmmer att vara fficiell företrädare för knsrtiet/partnerskapet/nätverket. d) Förslagen måste skickas till genmföranderganet på den adress sm anges i ansökningsfrmuläret ( 14 ). e) Sista ansökningsdag kan variera mellan insatserna. Den anges i relevant ansökningsfrmulär ch i förslagsinfrdran. f) Bidragsansökningar måste avfattas på någt av de fficiella EU-språken med användning av det frmulär sm är särskilt avsett för detta ändamål. g) Endast ansökningar sm lämnas senast den sista ansökningsdagen ch i enlighet med de krav sm anges i frmuläret gdtas. h) Inga ändringar av förslaget kan göras efter det att ansökan har lämnats in. Om vissa aspekter behöver klargöras kan den sökande dck kntaktas för detta ändamål. i) Under urvalsförfarandet kan ingen infrmatin lämnas m resultatet för enskilda ansökningar. j) Inm 15 arbetsdagar får de sökande en bekräftelse från genmföranderganet på att ansökan har mttagits. k) Endast ansökningar sm inte uppfyller någt av de allmänna uteslutningskriterierna (se 3.1 van) ch sm uppfyller de insatsspecifika kriterierna för urval ch bidragsberättigande kmmer att behandlas. Om en ansökan inte bedöms berättiga till bidrag kmmer den sökande att meddelas brevledes m skälen till bedömningen. l) Prjekten kmmer att väljas ut i enlighet med den budget sm finns avsatt för den berörda insatsen ch kvaliteten på de inlämnade förslagen. m) Alla sökande kmmer att infrmeras skriftligen m resultaten av urvalet. ( 14 ) När det gäller e-ansökningar beskrivs de särskilda förfarandena i respektive elektrniska frmulär. 16

18 Sammanfattning av det förfarande sm används för att välja ut prjekt sm får bidrag genm Erasmus Mundus 1. Genmföranderganet registrerar ansökan ch bekräftar att den har kmmit fram. 2. Genmföranderganet kntrllerar att ansökningen berättigar till bidrag ch uppfyller urvalskriterierna. 3. En bedömning görs av internatinella akademiska experter på hög nivå sm är verksamma inm relevanta discipliner ch har erfarenhet av internatinella samarbetsprjekt inm högre utbildning. 4. Granskningskmmittén ( 15 ) möts för att rekmmendera förslag ch upprätta ett förslag till urvalsbeslut. 5. Parallellt med stegen 3 ch 4, ch i tillämpliga fall, i samråd med natinella strukturer ch/eller EG-delegatiner för frågr sm rör bidragsberättigande i samband med högre utbildningsanstalter. 6. Genmföranderganet bereder ett utkast till urvalsförslag med hänsyn till yttrandena från stegen 3, 4 ch 5 van. 7. Urvalsbeslutet antas av genmföranderganet ( 16 ). 8. Genmföranderganet infrmerar de sökande m urvalsbeslutet. Expertbedömningen skickas ut till alla sökande. Sista ansökningsdag Följande sista datum för ansökan anges endast upplysningsvis. Sökande uppmanas knsultera relevant förslagsinfrdran för att bekräfta sista ansökningsdatum. Insats Insats 1A Gemensamma masterkurser (EMMC) Insats 1B Gemensamma dktrandprgram (EMJD) Sista ansökningsdatum 30 april (inlämning av sammanfattningsfrmulär senast den 31 mars) Insats 2 Partnerskap Insats 3 Främja eurpeisk högre utbildning. 30 april 30 april 3.2 UTESLUTNINGSKRITERIER Sökande ch (med-)bidragsmttagare måste intyga att de inte befinner sig i någn av de situatiner sm beskrivs i artiklarna 93 ch 94 budgetförrdningen för Eurpeiska gemenskapernas allmänna budget ( 17 ) ch sm anges nedan. Sökande utesluts från deltagande i inbjudan att lämna förslag till Erasmus Mundus m de ( 15 ) För insats 1 utgörs granskningskmmittén av en urvalsnämnd sm är sammansatt av ledande persner från de eurpeiska akademiska institutinerna sm föreslås av medlemsstaterna ch utses av kmmissinen. ( 16 ) Parallellt, ch endast för insatserna 1 ch 3, överföring av urvalsförslaget från kmmissinen till prgramkmmittén ch till Eurpaparlamentet för infrmatin. ( 17 ) Rådets förrdning (EG, Euratm) nr 1525/2007 av den 17 december 2007 m ändring av förrdning nr 1605/2002 med budgetförrdning för Eurpeiska gemenskapernas allmänna budget (EUT L 390/2006 av den 30 december 2006); kmmissinens förrdning (EG, Euratm) nr 478/2007 av den 23 april 2007 m ändring av förrdning (EG, Euratm) nr 2342/2002 m genmförandebestämmelser för rådets förrdning (EG, Euratm) nr 1605/2002 med budgetförrdning för Eurpeiska gemenskapernas allmänna budget. 17

19 a) är i knkurs eller likvidatin, är föremål för tvångsförvaltning, har ingått ackrdsuppgörelse med brgenärer eller har avbrutit sin näringsverksamhet, eller är i en mtsvarande situatin till följd av någt liknande förfarande enligt natinella lagar ch andra författningar, b) har fällts för brtt mt yrkesetiken enligt lagakraftvunnen dm, c) har gjrt sig skyldiga till ett allvarligt fel i yrkesutövningen, såvida detta på någt sätt kan styrkas av den upphandlande myndigheten, d) inte har fullgjrt sina skyldigheter att betala scialförsäkringsavgifter eller skatt enligt lagstiftningen i det land där de är etablerade eller i det land där den upphandlande myndigheten finns, eller där kntraktet ska genmföras, e) i en lagakraftvunnen dm dömts för bedrägeri, krruptin, deltagande i kriminella rganisatiner eller någn annan verksamhet sm skadar gemenskapens finansiella intressen, f) i samband med ett annat upphandlingsförfarande eller ett förfarande för beviljande av bidrag sm finansieras genm gemenskapsbudgeten har knstaterats bryta mt de kntraktsenliga skyldigheterna på ett allvarligt sätt. Sökande, (med-)bidragsmttagare ch stipendiekandidater kan inte beviljas finansiellt stöd m de vid det datum då beslut m beviljande av bidrag fattas a) befinner sig i intresseknflikt, b) har lämnat felaktiga uppgifter till den upphandlande myndigheten i fråga m de krav sm måste uppfyllas för att få delta i förfarandet för beviljande av bidrag, eller inte har lämnat de uppgifter sm krävs. Enligt artiklarna i budgetförrdningen får administrativa ch eknmiska sanktiner tillämpas på bidragsmttagare sm har lämnat felaktiga uppgifter eller sm knstateras ha brutit mt de kntraktsenliga skyldigheterna på ett allvarligt sätt. För att respektera dessa bestämmelser ska sökande ch partner underteckna en förklaring på heder ch samvete m att de inte befinner sig i någn av de situatiner sm avses i artiklarna 93 ch 94 i budgetförrdningen. 3.3 URVALSKRITERIER TEKNISK KAPACITET Sökande ch (med-)bidragsmttagare måste ha den yrkesmässiga kmpetens ch de kvalifikatiner sm krävs för att slutföra det föreslagna prjektet. För att visa denna kmpetens måste den sökande inkludera meritförteckningar för de persner sm ansvarar för genmförandet ch förvaltningen av prjektet på var ch en av partnerinstitutinerna ( 18 ). I tillämpliga fall görs en bedömning av sökandens tekniska kapacitet mt bakgrund av de lika ansökningar sm har inkmmit från samma rganisatin/fakultet inm ramen för samma förslagsinfrdran. EKONOMISK KAPACITET Sökande ch (med-)bidragsmttagare måste ha stabila ch tillräckliga finansieringskällr för att kunna upprätthålla sin verksamhet under hela den perid under vilken insatsen genmförs. För att en bedömning av deras eknmiska kapacitet ska kunna göras måste de sökande antingen tillsammans med sin ansökan eller ( 18 ) Antal ch typ av meritförteckningar anges i det ansökningsfrmulär sm är bifgat den berörda förslagsinfrdran. 18

20 innan en överenskmmelse undertecknas (gällande förfarande anges i det ansökningsfrmulär sm är bifgat den berörda förslagsinfrdran) lämna en förklaring på heder ch samvete, ifylld ch vederbörligen undertecknad, där de intygar sin status sm juridisk persn ch att de har perativ ch eknmisk kapacitet att slutföra det föreslagna prjektet, frmuläret med bankuppgifter ( 19 ), ifyllt av den sökande rganisatinen ch intygat av banken (riginalunderskrifter krävs). Verifieringen av den eknmiska kapaciteten gäller inte för fysiska persner sm tar emt stipendier ch inte heller för ffentliga rgan eller internatinella rganisatiner. 3.4 EKONOMISKA VILLKOR Allmänna villkr för gemenskapsbidrag Sökande ch framtida bidragsmttagare ska vara medvetna m följande: Gemenskapsbidrag är avsedda sm incitament att genmföra prjekt sm inte skulle vara möjliga utan det eknmiska stödet från gemenskapen ch bygger på principen m medfinansiering. Bidragen kmpletterar den sökandes eget eknmiska bidrag ch/eller natinellt, reginalt eller privat stöd sm har erhållits från andra källr. För varje prjekt kan endast ett gemenskapsbidrag beviljas en enskild bidragsmttagare. Beviljande av bidrag ska vara föremål för principen m öppenhet ch likabehandling. Bidragen får inte vara kumulativa eller beviljas retraktivt. Ett bidrag kan dck beviljas för ett prjekt sm redan har inletts m den sökande kan visa att det fanns ett behv av att inleda prjektet innan avtalet undertecknades. I sådana fall får de bidragsberättigande utgifterna inte hänföra sig till tiden innan inlämning av bidragsansökan. Att en bidragsansökan gdkänns innebär inte någn garanti för ett eknmiskt bidrag sm mtsvarar det belpp sm har begärts av bidragsmttagaren. Det beviljade belppet får inte överstiga det begärda, men ett bidrag kan beviljas på ett belpp sm understiger det sm den sökande har begärt. Att ett bidrag beviljas innebär ingen grund för anspråk för efterföljande år. Gemenskapsbidraget får inte ha syftet eller effekten att innebära en vinst för bidragsmttagaren. Vinst definieras sm ett översktt av inkmster i förhållande till utgifter. Förutm när det föreslagna bidraget enbart bygger på klumpsummr, schablnbelpp eller enhetskstnader varvid regeln att bidrag inte får leda till vinst redan har iakttagits vid fastställande av de individuella belppen för klumpsumman, schablnbelppen ch enhetskstnaderna ska bidragsbelppet minskas med alla eventuella översktt sm framgår av den slutredvisning sm ingår i slutrapprten för prjektet. Det knt eller underknt sm anges av bidragsmttagaren måste göra det möjligt att identifiera de medel sm överförs av genmföranderganet. Om de medel sm utbetalas till detta knt ger upphv till ränta eller mtsvarande vinst i enlighet med lagstiftningen i det land där kntt finns ska denna vinst eller ränta återvinnas m den har uppkmmit från förhandsbetalningen. Utifrån en analys av förvaltning ch eknmiska risker (se avsnitt 3.2 van ch, för insats 3, prjektavsnitt 7.3.2) kan en extern revisin utförd av en gdkänd revisr krävas sm stöd för eventuell förhandsbetalning. ( 19 ) 19

21 3.5 KONTRAKTSVILLKOR Juridisk persn Ett avtal inm ramen för Erasmus Mundus kan endast föreslås under förutsättning att ett dkument gdtas sm gör det möjligt att fastställa bidragsmttagarens juridiska persn (ffentlig förvaltning, privat företag, icke-vinstdrivande rganisatin sv.). För detta ändamål måste bidragsmttagaren tillhandahålla följande dkument: Privata rganisatiner: Ett frmulär för eknmisk infrmatin, vederbörligen ifyllt ch undertecknat. Utdrag ur en fficiell tidning/ett blagsregister ch intyg m mmsplikt (m numret i blagsregistret är identiskt med mmsnumret, vilket är fallet i vissa länder, krävs bara ett av dessa dkument). Organ sm lyder under ffentlig rätt: Ett frmulär för eknmisk infrmatin, vederbörligen ifyllt ch undertecknat. En reslutin eller ett rättsligt beslut sm har fattats för det privata företaget, eller annat fficiellt dkument sm har upprättats för det rgan sm lyder under ffentlig rätt. Infrmatin m beviljade bidrag Bidrag sm beviljas under lppet av ett budgetår måste publiceras på gemenskapsinstitutinens webbplats under första halvåret efter slutet av det budgetår för vilket bidragen beviljades. Uppgifterna ska dessutm ffentliggöras i annat lämpligt medium, inklusive Eurpeiska uninens fficiella tidning. Med bidragsmttagarens medgivande (med hänsyn till huruvida uppgifterna är av en sådan natur att de kan äventyra säkerhet eller eknmiska intressen) ska genmföranderganet ffentliggöra Offentlighet - bidragsmttagarens namn ch adress, - bidragets ändamål, - beviljat bidragsbelpp ch finansieringsandel. Utöver de åtgärder sm föreskrivs för prjektets synlighet ch spridning ch utnyttjande av dess resultat (vilka är kriterier för beviljande av bidrag) föreligger en skyldighet till viss minsta ffentlighet för varje bidragsbeviljat prjekt. Bidragsmttagare måste tydligt redvisa EU-bidraget i all kmmunikatin ch i alla publikatiner, avsett frm ch medium, inklusive Internet, ch i samband med verksamheter för vilka bidraget används (för infrmatin m vilka lgtyper sm ska användas, se Om detta krav inte följs fullt ut kan bidragsmttagarens bidrag minskas. Sökande ska lägga märke till att möjligheten att hänvisa till Erasmus Mundus-prgrammet ch att använda relaterade beteckningar, t.ex. Erasmus Mundus-masterkurs (EMMC), Erasmus Mundus gemensamt dktrandprgram (EMJD), Erasmus Mundus-partnerskap eller Erasmus Mundus-prjekt, för att främja eller sprida infrmatin m verksamheter ch resultat endast gäller utvalda förslag. Erasmus Mundus-masterkurser sm har mttagit stöd för minst fem på varandra följande mgångar (/inskrivningar av studenter), men vars EU-stöd har avbrutits på grund av budgetåtstramningar eller därför att man har säkrat andra varaktiga finansieringskällr får frtsätta att använda beteckningen Erasmus Mundus i sin marknadsföring ch spridning av prjektresultat på de villkr sm anges i avsnitt 4.7 nedan. 20