Utvärdering ERUF

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering ERUF"

Erika Ek
för 5 år sedan
Visningar:

1 Syftet med utvärderingr är tt förättr kvliteten på progrmmens utformning oh genomförnde smt tt edöm ders effektivitet oh verkn. CPR 54(1) Utvärdering ERUF Regl 25 pril 2018 Emelie Johnsson, Uppföljning oh Utvärdering, Tillväxtverket

2 Fser Amitiöst utvärderingsrete som redn gett resultt Fs 1: Kvlifierde edömningr yggd på temtisk expertis Fs 2: + tidig resultt (Preliminär resultt VT 2018/ Slutlig HT 2018) Fs 3: + kort effekt

3 Temtisk utvärderingr v ERUF Avslutde Pågående Avvktnde Kommnde Genomförndeutvärderingen Impt v löpnde lärnde utvärdering TM1 Forskning oh innovtion TM2 Digitlisering smt projekt Kikstrt TM2 Brednd TM3 Ökd konkurrenskrft Finnsiell instrument Hållr stdsutvekling Smverkn TM4 Koldioxidsnål ekonomi (koordinering med Klimtsynk) TM7 Hållr trnsporter (vvktr effektutvärdering) Effektutvärderingr Professor Örjn Sölvell (Hndelshögskoln) genomför nlys v effekten v medverkn för 6200 deltgnde företg jämfört med en kontrollgrupp

4 Temtisk utvärderingr Gemensmm frågeställningr Bidrr de enskild progrmmen på ett ändmålsenligt sätt till tt uppfyll de särskild målen under respektive investeringsprioritering i respektive progrm? Även oförutsedd resultt sk fångs upp. Hr de enskild progrmmen förmåg tt på ett ändmålsenligt sätt idr till önskd förändring v ngivn resulttindiktorer? Hur skulle progrmmens idrg till förändring v ngivn resulttindiktorer kunn mäts kvntittivt? Hänsyn till progrmmens omfttning i förhållnde till BNP i ktuellt progrmområde sk ts där så är lämpligt. På vilket sätt oh i vilken utsträkning integrerr progrmmen de horisontell kriteriern för ättre miljö, jämställdhet smt likehndling oh ike-diskriminering? Bidrr progrmmen till gränsöverskridnde smrete oh genomförndet v EU:s strtegi för Östersjöregionen? I vilken utsträkning idrr progrmmen till de prioriteringr oh smhällsutmningr som identifiers i den ntionell strtegin för hållr regionl tillväxt oh ttrktionskrft ?

5 TM3 Ök konkurrenskrften i små- oh medelstor företg 80 v 82 projekt som vsluts under 2017 eller 2018 hr livit intervjude. Informtion gällnde projektens förändringsteori, implementering, omvärld oh kortsiktig resultt smmnställs oh kvlitetssäkrs för närvrnde.

6 Teoretisk rm för instsen oh dess implementering Är den underliggnde förändringsteorin på progrmoh projektnivå relevnt? Resultt: Är det möjligt tt oserver resultt på kort sikt? Snnolik effekter: Hr progrmmen smmntget förmåg tt led till önskde resultt oh effekter? Mål smt omfttning oh vl v instser för Temtiskt Mål 3: Med målet tt skp ökd konkurrenskrft hos små oh medelstor företg växnde oh innovtiv företg i Sverige med förmåg tt t sig ut på en interntionell mrknd stss 2,8 miljrder SEK i form v idrg, nnt ekonomiskt stöd, smt ndr typer v stöd Litterturöversikt Anlys v progrmmens oh projektens teoretisk grund i reltion till teori, forskning oh empiri Implementering: Bevisr insmlde dt tt ktivitetern i förändringsteorin implementers enligt pln med hög kvlitet? Kvlittiv nlys: Vilk resultt nser de som plnert, genomfört oh mottget instser tt instsern hr givit? Kvntittiv nlys: Vilk resultt tyks instsern ge? Hur hr det gått för dess företg i förhållnde till liknnde företg som inte vrit föremål för en insts? Omvärldsnlys: Finns det lterntiv förklringr oh omvärldsfktorer som okså kn förklr ökd konkurrenskrft i små oh medelstor företg? Effektnlys: Mot kgrund v teoretisk rm oh oserverde resultt - är det troligt tt instser inom temtiskt mål 3 kommer tt idr till önskde förändringr på lång sikt? Vilken typ v instser tyks funger ättre respektive sämre? Finns lärdomr kring denn typ v instser oh hur de lämpligen ör implementers i frmtiden?

7 Inlednde oservtioner: Stor kvlitetsskillnder oserverde melln projekten, frmförllt med vseende på koppling till förändringsteori oh strtegier för implementering Överlg tyks en stor ndel v projekten h svg möjligheter tt för över retssätt oh resultt från projektet till ordinrie orgnistion. Oft krävs ny projektmedel för tt fortsätt oh i fler fll tyks dett vr en strtegi. Risken för projektifiering v ordinrie verksmheter med EU-medel (jfr. EU:s dditionlitetsprinip!) är i viss fll påtglig. Brist på exitstrtegi i mång projekt.

8 Kvntittiv nlys Kvntittiv nlys v de företg som mottgit någon form v ehndling (dvs vrit föremål för stöd) från projekten är slutförd. 1 % Sveriges SMF hr fått stöd från TM3 (10% i Övre Norrlnd). C 2/3 v deltgnde SMF återfinns i sektorer där tillväxt i efintlig företg enligt teoriildningen kn förvänts ske. 1/3 edöms således ligg utnför måltvln. Företg som deltog i instser hde generellt en strkre omsättningsökning åren innn instsern örjde. Dett pekr på tt projekten lyks identifier företg som är i en tillväxtfs Det går dok ännu inte tt se signifiknt effekter på företgens produktivitet till följd v projektinstsern, vilket kn ero på tt sådn effekter uppstår med en viss fördröjning. Viktigt tt följ upp!

9 Omvärldsnlys oh fllstudier Omvärldsnlys; rnshspeifik nlyser smt interntionell utlikr Rådnde högkonjunktur är v stor etydelse för deltgnde företg; mång verksmheter går r Sverige förefller h kommit längre frm i utvärderingsretet v TM 3 jämfört med Dnmrk oh Österrike. Finlnd hr ett liknnde upplägg som Sverige för utvärdering v TM 3. Fllstudier v sju frmgångsrik projekt är påörjde Resultten är tänkt tt nvänds som god exempel gällnde ex. utformning v projekt i förhållnde till prolemkgrund oh syfte, integrering v horisontell kriterier, nydnnde retsmetoder.

10 Hållr stdsutvekling 5% v de smlde medlen ntionellt inom Regionlfonden öronmärks för instser inom hållr stdsutvekling. Progrmmen för Skåne-Blekinge, Västsverige oh Stokholm omftts. Inom rmen för dess tre progrmmen pågår ett 20-tl projekt kopplt till fler temtisk instsområden. Strkt fokus på näringslivsutvekling, med SMF som den i huvudsk utpekde målgruppen

Poliynlys oh utformning v nlysrmverk för utvärderingen Aretsproess för utvekling v nlysrmverket Grund FN:s glol mål Prioritering oh tillägg Poliyer på EU, ntionell, regionl oh

11 Poliynlys oh utformning v nlysrmverk för utvärderingen Aretsproess för utvekling v nlysrmverket Grund FN:s glol mål Prioritering oh tillägg Poliyer på EU, ntionell, regionl oh lokl nivå Övergripnde styrning Poliyer kopplde till hållrhet Preliminärt rmverk till referensgrupp Revidering Tydligre EU, oh regionlfondsfokus Färdigt rmverk till nlyser + mång fler

Anlysrmverk för hållr stdsutvekling Poliynlysen vr utgångspunkt för utformningen v nlysrmverket Vrje projekt hr nlyserts utifrån dokumenttion oh intervjuer med projektledre Resulttet v nlysen

12 Anlysrmverk för hållr stdsutvekling Poliynlysen vr utgångspunkt för utformningen v nlysrmverket Vrje projekt hr nlyserts utifrån dokumenttion oh intervjuer med projektledre Resulttet v nlysen smmnftts i orisdigrm (se figur) som på ett överskådligt sätt illustrerr ett projekts eller ett progrms mål-/fokusområden inom hållr stdsutvekling Grön färg illustrerr tt projektet i stor utsträkning strävr mot den typen v mål, röd visr tt den typen v mål inte förekommer

13 Portföljnlys: Stokholm Strkt fokus på näringslivsutvekling generellt i ll tre progrm, med SMF som den i huvudsk utpekde målgruppen Stokholm totl Särskilt tydlig näringslivs- /innovtionsprägel i Stokholmsprojekten där smtlig ortsett från Grön ostd hr en strkt vgränsd sådn profilering Tre v projekten sk smmntget idr till en utvekld life sienesektor med utvekld vård oh omsorg, smt speifikt äldrevård Förekommer i stor utsträkning Förekommer Förekommer inte Osäkert

14 Portföljnlys: Västsverige Väst totlt Projekten i Västsverige prägls v en redre nsts, där syfte oh mål inriktr sig på sektorsövergripnde smverkn oh utvekling v proesser kring stdsutvekling, i komintion med en näringslivsfrämjnde nsts. Undntget är det mer utpräglde företgrprojektet One stop future shop Förekommer i stor utsträkning Förekommer Förekommer inte Osäkert

15 Portföljnlys: Skåne-Blekinge Skåne-Blekinge totl Skåne-Blekingeprojekten hr även de generellt ett fokus på näringslivsutvekling oh tillväxtfrågor, men med tydlig inkludering v sysselsättningsfrämjnde instser/medorgrperspektiv företgnde som väg till sysselsättning oh från retslöshet/utnförskp Mlmö innovtionsren fokuserr på sektorsövergripnde smverkn oh effektivisering v proesser kring stdsutvekling Förekommer i stor utsträkning Förekommer Förekommer inte Osäkert

16 Smverkn Smverkn som ett resulttskpnde idrg Ök kunskpen om Regionlfondens påverkn på måluppfyllelsen inom smmnhållningspolitiken oh den ntionell regionl tillväxtpolitiken

17 Uppdrgets genomförnde

18 Smverkn Smverkn som ett resulttskpnde idrg Komintioner v smverknsstrukturer (vem som smverkr med vem) oh smverknsformer (hur smverkn i prktiken går till) skpr förutsättningr för olik typer v effekter v själv smverkn. Den övergripnde smverknslogiken inneär olik komintioner v smverknsstrukturer oh -former. Tre typer v smverknsstrukturer är smverkn: melln smhällsnivåer (t.ex. loklt, regionlt, ntionellt oh interntionellt) över territorier (t.ex. melln två eller fler kommuner, regioner eller länder) melln sektorer (t.ex. inom/melln myndigheter, privt eller offentlig sektor) Tre typer v strukturerde former/ proesser är i: delning v informtion, kunskp oh erfrenheter delning v målgrupper projektens opertionell genomförnde. Ger mervärden som är knutn till projektets konkret resultt smt mervärden knutn till olik långsiktig strukturell effekter.

19 En övergripnde smverknslogik för regionlfonden

20 Tk från oss! Görn Brulin Ingel Whlgren Emelie Johnsson Bo Snderg Ev Hgsten Sr Winnfors

Relevanta dokument

Hållbar stadsutveckling i Regionalfonden

Hållbar stadsutveckling i Regionalfonden Hållr stdsutvekling i Regionlfonden Utvärderingsrpport Kontigo AB Hållr stdsutvekling i Regionlfonden Utvärderingsrpport Rpport 0269 Deemer 2018 ISBN: 978-91-88601-91-9 Kontigo AB/WSP Förfttre: Thoms Westererg