Hårdare vindar inför partimötet

Transkript

1 # Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Foto: JASON LEE/Reuters/TT Hårdre vindr inför prtimötet Xi Jinpings först år vid mkten hr vrit mer händelserikt än tio år under de föregående ledren. Den ny ledningen lddr upp inför ett vgörnde prtimöte i november. Censuren skärps och utrymmet för vviknde åsikter minskr. Görn Leijonhufvud nlyserr Xi Jinping och den kinesisk drömmen som presidenten lnsert om ökt välstånd och en strkre globl mktställning. Sidn 8 World Trde Center, Klrbergsvidukten 70, B4 Box 240, Stockholm Telefon Fx info@sctc.se Bistrre klimt för företgen Det kommer fler och fler rpporter om ett hårdnnde klimt för utländsk företg i Kin. KinNytt hr tgit temperturen genom tt fråg tre erfr svensk ffärsmän i Kin om ders syn på skärpt villkor och konkurrens. Sidn 14 Kin kn inte välj längre Kin kn inte längre välj melln reformer eller tillväxt mnr EU-företgens hndelskmmre i Kin i en ny rpport. Ekonomin måste omstrukturers, liberlisers och interntionlisers för tt trygg fortstt tillväxt. KinNytt hr tittt närmre i rpporten. Sidn 16

2 Innehåll 4/2013 Ledre Hndsken är kstd - Vkn Sverige! 3 Hndsken är kstd Vkn Sverige! KINANYTT ISSN Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Ekonomisk förening Ansvrig utgivre: Elisbet Söderström Tel: Fx: E-post: info@sctc.se Utgivningsveck 41 Ny medlemmr 4 Anlys Xi Jinping följer i Mos fotspår 6 Jn-Ove Wldner på frimärke i Kin 8 Nyheter från Kin ur svenskt perspektiv 8 Kindgen i Almedlen 10 Behöver Sverige vkn? 11 Hårdre företgsklimt i Kin 14 EU-hndelskmmren efterlyser reformer i Kin 16 Hemligheten ligger i noggrnnheten 18 På spning eftermorgondgens tillväxt 20 Krönik Sk vi lär oss kinesisk eller bättre engelsk? 22 Sttistik 23 Kin stsr på infrsturkturprojekt 23 Christie s hopps på Kins rik 23 Ny regler för uppehållstillstånd upprör 23 Svensk företg får kinesisk vlut - ett genombrott 24 Medrbetre i dett nummer Agnet Engqvist hr rbett i Kin under hel reformperioden sedn börjn v 1980-tlet. Hon hr träfft de llr först entreprenörern och ktieägrn men också dgens mångmiljonärer. Görn Leijonhufvud hr rbett med Kin sedn 1966 då hn kom rkt in i utbrottet v kultur revolutionen. Hn hr vrit sttionerd i lndet i 30 år, mest tiden som korrespondent för Dgens Nyheter. Görn Leijonhufvud bloggr om Kin på John Myrsten hr som utlndsredktör och skribent i Svensk Dgbldet bevkt Kins och övrig Östsiens ekonomisk utveckling sedn börjn v tlet. Utgivningspln KinNytt 2013 Utgivning: KinNytt distribuers med 5 6 nummer per år, fördeld över tre nummer på våren och två tre nummer under hösten Annonsprislist 2013: 4-färg 1/1 sid SEK 1/2 sid SEK 1/4 sid SEK sv/v 1/1 sid SEK 1/2 sid SEK 1/4 sid SEK INFORMATION: För informtion om bilgor, priser och teknisk förutsättningr smt bokning v nnonsutrymme i kommnde nummer kontkt Elisbet Söderström på info@sctc.se eller telefon Med reservtion för eventuell ändringr. Annonsprisern gäller för Medlemmr i SCTC erhåller 15% rbtt på ovn ngivn priser. Så vr det dgs igen. Efter en underbr sommr är det full frt på SCTC:s verksmhet. Inte för tt den låg nere under sommren, snrre tvärtom, utn för tt vi nu med full krft driver vårt förändringsrbete vidre blnd nnt med delr v sommrens ktiviteter som grund. En v dess ktiviteter vr Kindgen i Alme - dlen den 1 juli 2013 där SCTC vr en v medrrngörern. Det blev ett mycket lyckt rrn ge mng som ni kn läs mer om i Kristin Sndklefs rpport i dett nummer v KinNytt. I rpporten refererr hon till den ppell som jg frmförde där jg uppmnde svensk politiker tt vkn upp och förstå tt Sverige måste h en tydlig Kinstrtegi som kn stödj frmför llt vår tillväxtbolg i ders strävnden tt lycks i Kin. Appellen hittr ni i sin helhet på sidn 11. Den hndske som jg kstde plockdes glädjnde nog omedelbrt upp v blnd nnt TCO och Sveriges Ingenjörer som hde det vslutnde psset på Kindgen. I slutet v sommren hde vi sedn det först mötet i den grupp som nu konstituert sig för tt driv processen. Gruppen består v representnter för utrikesdeprtementet, näringsdeprtementet, TCO, Sveriges Ingenjörer, Almeg, Est Cpitl, Trck II, Envc, Börje Ljunggren, Asi Perspectives smt SCTC:s presidium. Två ytterligre representnter kommer tt bjuds in till näst möte men sedn blir det stopp eftersom gruppens frmgång kommer tt bygg på tt den är hnterbr i formtet smt kn skp en förtroendefull och konstruktiv gruppdynmik byggd på öppenhet i både sinne och hndling. Det hndlr INTE(!) om tt skp ännu ett meningslöst dokument utn tt t frm en hnd - lingspln för hur de mindre och medelstor tillväxt - företgen i Sverige sk få ökde och konkret ffärsmöjligheter i utbytet melln Sverige och Kin. Gruppen kunde vid det först mötet snbbt konstter tt den skulle rbet med tt förbättr förutsättningrn för och upplägget med till exempel delegtionsresor, inte minst när det gäller målsättning, omfttning och representtion så som brnscher, fckförbund, politisk uppbckning och så vidre, smt förberedelse och efternlys, llt för tt ök snnolikheten för konkret resultt i ffärsutbytet. En nnn del v rbetet blir tt t frm en hndfst spelpln kring vilken politik och näringsliv, läs tillväxtföretgen, skulle kunn smls och som bsert på tillväxtföretgens konkret behov och förutsättningr skulle ge politikern vägledning kring vilk frågor som är väsentlig för näringslivet och som därför sk drivs vid olik politikerbesök eller ndr officiell utbyten melln Sverige och Kin. Ett väsentligt moment i rbetet, och därför den först hemläxn till gruppens medlemmr, blir tt gör en relevnt behovsinventering. Genom olik knler sk vi inled dilog med tillväxtföretgen om de konkret utmningr mn nser sig möt och där således ett stöd måste skps. I bäst fll kn dett rbete resulter i så konkret plner tt mn också kn inled en dilog med relevnt kinesisk myndigheter för tt nå den ytterst målsättningen, nämligen bilterlt stöd för dess företgs ffärsutbyte med Kin. SCTC hr vrit i kontkt med olik ndr orgnistioner än dem som för närvrnde är representerde i gruppen. När vi beskrivit projektet och dess syften visr ders rektioner tt vi tycks vr på rätt väg och tt vi tr inititiv som uppftts inte br som viktig för tillväxtföretgen utn också hr trovärdighet eftersom de drivs v näringslivets ktörer för tt tillgodose konkret behov. Näst möte äger rum om någr veckor, där hemläxn lägger grunden för de fortstt diskussionern. Vi återkommer med rpport. Sist men inte minst pågår det i en nnn, mindre, grupp ett rbete med SCTC:s vrumärke. Arbetet bygger på en genomgång v vår målgrupper och dess målgruppers åsikter om SCTC. Åsiktern är ju grundde på det vi levererr och kommunicerr till er och hur relevnt ni nser tt det är för er. Det i sin tur innebär tt värdet v vrumärket bygger på både förnuft och känsl, det vill säg den rtionell kvliteten och den emotionell kvliteten. Inte minst den senre är viktig eftersom det är den som vädjr till känsln inför vrumärket. Projektet sk förhoppningsvis vr klrt innn årsskiftet och vi sk se till tt ni får en lägesrpport i näst nummer v KinNytt. Må väl Thoms Lgerqvist ordfornde@sctc.se l e d r e 3

3 FRÅN SWEDEN-CHINA TRADE COUNCILS KANSLI Ny Medlemmr Sweden-Chin Trde Council hälsr följnde ny medlemmr välkomn i nätverket och så här presenterr de ny medlemmrn sig: DNB är Norges störst bnk med bred interntionell närvro. Inom sektorern energi, shipping och fiske hr koncernen en globlt lednde kompetens och i Norden är vi en lednde ktör inom bnk och finns. Vi hr verkt i Sverige sedn 1995 och är på denn mrknd en nischbnk med fokus på Corporte Bnking, Investment Bnking, kpitlförvltning och bilfinnsiering. Då vår nordisk kunder växer globlt i llt snbbre tkt ser vi det som väldigt värdefullt tt h närvro i blnd nnt Kin, där Mts Wermelin är Senior vice president i Shnghi. Genom lång lokl erfrenhet hjälper vi vår kunder med råd om hur mn gör ffärer i Kin smt hur de kn underlätt dglig bnkärenden. Groth & Groth AB är ett konsultföretg som erbjuder tjänster kring orgnistions- och verksmhetsutveckling smt nvändning v informtionsteknik. Kundern finns främst inom offentlig och ideell sektor, i Sverige, Norden och Europ. Bolget hr särskild kompetens inom områden utbildning, forskning, innovtioner och entreprenörskp, e-lärnde, e-häls och e-förvltning. Vi genomför förstudier, omvärldsnlyser, tr frm beslutsunderlg, gör uppföljningr och utvärderingr. Vi kn gå in i en orgnistion och funger som expert, projektledre, fcilittor etc. Groth & Groth AB Sigynvägen Djursholm Tel: om-groth-groth-b PrtnerTech utvecklr och tillverkr vncerde produkter i prtnerskp med lednde B2B företg. Genom vår beprövde erfrenhet och hög kvlitet kn vi erbjud vår kunder konkurrenskrftig lösningr genom hel tillverkningsprocessen, från produktutveckling till produktion, logistik och eftermrkndstjänster. Vårt globl erbjudnde omfttr enheter i Europ, Nordmerik och Asien. I Kin erbjuder vår högteknologisk enhet i Donggun, ny möjligheter för vår kunder på den sitisk mrknden. PrtnerTech AB Box 223, Mlmö Besöksdress: Skeppsbron 3 Tel: Kontktperson: Leif Thorwldsson, VD och koncernchef leif.thorwldsson@ prtnertech.se Svor Medi AB är ett medieföretg som rbetr inom besöksnäringen. Vi skpr kommuniktion melln nnonsörer och köpstrk turister smt ffärsresenärer. Svor Medi erbjuder utveckling v ny produkter, grfisk design, tryckeriproduktion och distribution. Svor Medi står bkom ett stort ntl publiktioner i smrbete med fler v Stockholms bäst hotell och ndr viktig ktörer inom besöksnäringen. Blnd vår produkter ingår destintionsmgsin på kinesisk och rysk smt den prisbelönt hotellboken Svor Stockholm. Svor Medi AB Besöksdress: Nybrokjen Stockholm Tel: Stefn Ossmyr Kontktperson: Stefn Ossmyr, vd stefn.ossmyr@svormedi.se Vr kommun är en lndsbygdskommun med ett strkt närings- och föreningsliv. Inom kommunen ryms över företg, fler v dem världsomspännnde. Här finns en strk entreprenörsnd. Kommunen hr en trdition v tt rbet långsiktigt och vidg vyern. Vi fokuserr på kompetens, kultur och interntionlisering i vår strävn tt ständigt utveckls och hr sedn 2006 ett tätt smrbete med en kommun i Kin. Långsiktigt är vsikten tt det regionl näringslivet sk gynns v kommunens kontkter. Vr kommun Stor Torget Vr Tel: Helen Torsell Kontktperson: Helen Torsell Interntionell smordnre helen.torsell@vr.se ANNONS DNB Bnk ASA, filil Sverige Stockholm Besöksdress; Kungsgtn 18 Tel: John Groth Kontktperson: John Groth john.groth@gogb.se Leif Thorwldsson Peter H. Crlsson Kontktperson: Peter H. Crlsson Hed of DNB Northern Europe peter.h.crlsson@dnb.se Svensk bnktjänster i Kin Vi känner oss hemm på den kinesisk mrknden och vill tt du sk känn likdnt. Det är en stor och snbbväxnde mrknd. Det innebär tt llt fler skndinvisk företg efterfrågr bnklösningr som, finnsiering i inhemsk och utländsk vlut, trde finnce och hntering v vlutrisker i Kin. Vi hjälper dig och du kn dr nytt v vår tjugoårig erfrenhet v bnkverksmhet i Kin. Om du hr möjlighet får du gärn besök oss i Shnghi, där vi hr hft kontor sedn Swedbnk Shnghi Citigroup Tower 601, 33 Huyunshiqio Rd. Shnghi, Chin

4 Den kinesisk revolutionens ledre Mo Zedong åberops oft v nye presidenten Xi JInping. Bilden visr Mo Zedong när hn hälsr mssorn vid ett jättemöte i Peking under kulturrevolutionen Foto: Bettmn/CORBIS/TT A n l y s Prtimöte sätter tonen för politik och ekonomi Xi Jinping följer i Mos fotspår Kins ny ledning lddr upp inför ett vgörnde prtimöte i november. Censuren skärps igen och utrymmet för vviknde åsikter minskr. Xi Jinpings först år vid mkten hr vrit mer händelserikt än tio år under de föregående ledrn. ANALYS v Görn Leijonhufvud, gorn@lionhed.se Görn Leijonhufvud bloggr om Kin på Xi Jinping hr lnsert den kinesisk drömmen om ökt välstånd och en strkre globl mktställning som sin främst förkunnelse. Hn hr inlett en klppjkt mot dem som hn tycker utmnr kommunistprtiets mktinnehv med inlägg på internet under förevändning tt komm åt ryktesspridre. Hn hr drgit igång en kmpnj mot korruptionen. Inte minst hr hn sett till tt stök undn rättegången mot sin främste utmnre Bo Xili i god tid före höstens prtimöte. Domen på livstids fängelse för korruption, tgnde v mutor och mktmissbruk vr hårdre än väntt. Bo Xili kn h provocert frm en hård dom med sitt energisk försvr i rättsslen. Xi Jinping tog över som ledre för det styrnde kommunistprtiet i november i fjol och blev lndets president i mrs i år. Hn är också överbefälhvre. Som följeslgre och premiärminister hr hn fått Li Keqing, en mn med både juridisk och ekonomisk exmen. Det är frmför llt hn som håller i den ekonomisk politiken och hn verkr gör det med gnsk strm tyglr. Spänd väntn Det prtimöte i november, som ll väntr på med spänning, är det som brukr sätt tonen för en nytillträdd ledre. Det mönstret ser ut såhär: Prtikongressen hålls på hösten vrt femte år. Den väljer en ny centrlkommitté på cirk 300 medlemmr. Den ny centrlkommittén håller direkt ett först, gnsk formellt möte ett plenum. Det vr det som hände i november i fjol. Näst möte för centrlkommittén brukr hålls i februri eller i börjn v mrs året därpå. Då hndlr det om tt stämm v inför ntionell folkkongressen, som kn klls Kins prlment och som möts i mrs vrje år. Det är först vid centrlkommitténs tredje plenum, vnligtvis i oktober eller november, efter cirk ett år, som de stor besluten för perioden brukr klubbs. De ny ledrn hr då hunnit bli vrm i klädern och kn börj sätt sin prägel på politiken. Ett berömt plenum Ett känt exempel på det är elfte centrlkommitténs tredje plenum i december Det vr då Deng Xioping hde konsolidert sin mkt och kunde lnser de ekonomisk reformern och öppningen utåt grunden för 30 år v snbb tillväxt. Signlern hittills från Xi Jinping och Li Keqing är inte entydig och iblnd till och med motstridig. Men mycket tyder på tt Kin i Xi Jinping fått en ledre som i sin retorik och tktik gärn nvänder metoder och ideologisk citt från den forne ledren Mo Zedong ( ) fst utn dennes storhetsvnsinne eller grymhet. Dett är ju ironiskt eftersom den utmnövrerde Bo Xili uppfttdes som något v en moist och fortfrnde hr nhängre i den moistisk vänstern. Nu kn det se ut som om Xi Jinping hr övertgit Bo Xilis tktik. Under sin tid som prtichef i Chongqing prövde Bo Xili en del metoder från Mo på 1960-tlet. Hn byggde också upp sin populritet hos de lite äldre genom tt nylnser de gml röd sångern från Mos tid. Mo fortfrnde gångbr Att Mo Zedong fortfrnde kn vr gångbr hänger ihop med en viss nostlgi för den tiden, då kinesern vr mer jämlik på gott och ont ll vr ungefär lik fttig och livet kunde te sig mindre komplicert. Mo är också en sorts ikon för prtiet trots llt lidnde hn förorskt. Bilden v honom hr börjt få överjordisk proportioner. Xi Jinping hr drgit igång en korrigeringsrörelse inom kommunistprtiet mot korruption och slöseri. Den påminner om vd Mo gjorde redn Presidenten begränsr smtidigt debtten om demokrti, rättssmhälle och konstitutionellt styre. Och lägger till en dos ntionlism. De skribenter, som tidigre lnserde Bo Xili som kommunistprtiets räddre är tillbk efter en tid i krntän. De får sprid smm mer eller mindre moistisk budskp i tidningrn som tidigre, trots tt mediern nu kontrollers v Xi Jinping. Den fristående kommenttorn Chng Ping gv mång exempel på dett i en rtikel i South Chin Morning Post den 20 ugusti. Två prinsr i mktkmp Xi Jinping och Bo Xili är båd född in i kommunistprtiets ledning, så kllde prinsr. Ders fäder hde hög poster. De hr hft smm inriktning, och även Xi Jinpings fmilj hr under årens lopp smlt på sig en egen förmögenhet tck vre sin ställning. Men Bo Xili hde otur, hns fru fälldes för ett mord på en brittisk ffärskontkt. Knske hde hn dock redn beseglt sitt öde med sin lltmer upptrppde kmpnj för tt utmn Xi Jinping om högst mkten. Och eftersom nästn ll hög prtifunktionärer hr utnyttjt sin ställning för tt vinn personlig ekonomisk fördelr, gick det tt hitt sådn förseelser även från Bo Xili så tt hn kunde åtls. Den mktkmpen skpde den störst krisen i kommunistprtiets ledning sedn orolighetern Vi kn fortfrnde se efterdyningrn. En när llierd till Bo Xili, förre säkerhetschefen Zhou Yongkng, som intill nyligen vr en v Kins mäktigste män, är nu föremål för en utredning om korruption. Hns fmilj hr misstänkt stor rikedomr. Xi Jinping vet tt människor är trött på korruptionen och går till ngrepp på bred front mot mutvälde och ndr ekonomisk oegentligheter. Mång kdrer på mellnnivå och lägre nivå hr gripits. Smtidigt är vnlig medborgre nästn lik trött på kmpnjer mot korruptionen som de är trött på själv korruptionen, eftersom kmpnjern brukr rinn ut i snden. Cynisk kommentrer är vnlig. Berömd jurist rresterd Men menr Xi Jinping llvr den här gången? Frågn måste ställs sedn polisen i juli grep den respekterde juridikprofessorn Xu Zhiyong och förde bort honom till okänd plts. Vrför grep polisen Xu Zhiyong? Anledningen vr tt hn sänt ett öppet brev till regeringen där hn begärde tt tio ktivister skulle släpps. Aktivistern hde i en öppen demonstrtion krävt tt ll sttsnställd tjänstemn sk deklrer sin finnsiell tillgångr offentligt. Xu Zhiyong är en v inititivtgrn till medborgrrörelsen Gong Meng, som pläderr för ett öppet och konstitutionellt styre. Rörelsen Fortsättning på sidn 8 6 7

5 Bngkok Beijing Chongqing Delhi hnoi* hong kong ngoy osk seoul shnghi singpore Tokyo Xi n* Fortsättning från sidn 7 hr redn tio år på ncken. Men presidenten hr regert på sådn ktioner genom tt strt en särskild offensiv mot konstitutionlism. Den som försöker hävd olik rättigheter med hänvisning till Kins förfttning ligger i riskzonen. Det är inte br Xu Zhiyong blnd rättighetsivrrn som hr rresterts. När en mn som Xu Zhiyong fängsls, lltså en mn som egentligen kunde vr en viktig medrbetre i kmpen mot mutvälde och frosseri, då måste vi fråg oss hur seriös presidenten egentligen är när hn tcklr frågn. Men det är just när någon med potentil tt sml ett folkligt missnöje och övergå till konkret hndling som kommunistprtiets pnikreflexer slår till. Prtiet tolererr i dg en debtt på internet om mång ämnen, men det är frligt tt gå vidre och orgniser människor till en ktion i den fysisk verkligheten. Sju ämnen tbu Det är snnerligen inte br korruptionen som Xi Jinping försöker slå ner på. Ett prtidokument säger tt ledre och prtimedlemmr måste se upp med sju hot mot den gällnde ideologin. Blnd dess hot nämns uppfttningen tt mänsklig rättigheter är universell, lltså lik i ll länder. Andr tbufrågor är oberoende rättsväsende, pressfrihet och frivillig orgnistioner i civilsmhället. Allt dett är ämnen som inte får diskuters i skoln eller på universiteten. Prtiets misstg i det förflutn är också tbu. En rresteringsvåg sveper över lndet riktd mot ktivister som försökt t upp sådn ämnen på internet. Xi Jinping hr beordrt prtiet tt t mkten över socil medier. Klimtet för mediern, inklusive nätet, är bistrre än på länge. Smtidigt hr en del skribenter börjt rikt försiktig kritik mot Xi Jinping för hns hård nypor. Än så länge nvänder dess kritiker historisk förebilder för tt ngrip presidenten indirekt. Mycket v ngreppen mot de sju tbuämnen är en oblyg flirt med den moistisk vänstern för tt konsolider prtiets mkt. Fortstt ekonomisk reformer Medn dett pågår på den politisk renn, fortsätter regimen med de ekonomisk reformern i smm riktning som tidigre. Besluten på tredje plenumet vänts hndl om tt ök den inhemsk konsumtionens roll som motor, i stället för tt lit till export och investeringr. Det kn också bli större friheter för entreprenörer och för små och medelstor privtföretg, smt fortstt vregleringr för börser och bnker. Någr fler stimulnspket är inte tt vänt trots tt ekonomin hckt en längre tid. Premiärminister Li Keqing är mycket striktre än sin företrädre Wen Jibo och hr mycket större fokus på de finnsiell riskern med en överstimulns. Med ll dess bollr i luften är intresset för prtimötet i november ovnligt stort. 81 FligHtS A week to AsIA Fly the fster, shorter route vi convenient Helsinki Airport to 13 mjor destintions in Asi. Introducing Xi n, our 5 th destintion in Chin, in June See our dily prices nd book your flights t finnir.com J-O stärker sitt vrumärke i Kin Nyheter från Kin ur ett svenskt perspektiv Jn-Ove Wldner hr, som först västerlänning, blivit frimärke i Kin och blir nu också drglok för svensk företg som vill etbler sig i lndet. Det evigt grön trädet, Chng Qing Shu, som pingislegendren kllls i Kin är fortfrnde oerhört populär i lndet, en populritet som utmynnt i ett frimärkssmrbete melln svensk Posten och Chin Post. Smtidigt lnserr Jn-Ove Wldner ett nytt ffärsprojekt i Kin, kinesisk webbportlen Chng Qing Shu The Potentil of Legend där svensk företg erbjuds tt komm in på den kinesisk mrknden med hjälp v legendrens nmn och vrumärke. Världens Folkrikste Lnd, se, är en ideellt driven nättidning, som hr som mål tt leverer de viktigste nyhetern från Kin, från ett svenskt perspektiv, för svensk läsre. Utöver dglig nyhetsrpportering vill sjten gå in på djupet och nlyser de händelser och förlopp mn bevkr. Bkom sjten finns blnd nnt Björn Djurberg som rbetr som journlist i Kin, blnd nnt som stringer för TV4, Puck Engmn, Linus Fredriksson och Jokim Eriksson. Vi strtde Världens Folkrikste Lnd för tt fyll vd vi nser vr ett tomrum inom svensk press. Det skns en kontinuerlig rpportering om Kin i svenskt medielndskp och det skns en levnde debtt. Vår önskn är tt dett projekt sk kunn väx och bli en viktig del i det svensk nyhetsflödet om Kin, skriver 80-tlistern bkom projektet på sjten. 8 *sesonl route

6 Sweden-Chin Trde Council, lmedlen 2013 Thoms Lgerqvist utmnde de svensk politikern i Almedlen med en ppell om tt Sverige måste h en Kinstrtegi. Uppropet är i sig inte en kritik mot de främjndeinstser som görs utn mot politikerns vsknd v en Kinstrtegi. Appellen hr lett till tt en konstruktiv dilog drgit igång i en mindre referensgrupp i SCTC:s regi. Här följer Thoms Lgerqvists ppell i sin helhet. Kindgen i Almedlen fyllde uln i Visby Högskol den 1 juli i år. Foto: Mrie Clire Mxwell Kindgen i Almedlen Svenskrn behöver lär sig mer om Kin, tyckte kommuniktionskonsultern Anit Krtz och Ulf Mårtensson och drog ihop en stor Kindg i Almedlen i somrs med en mängd Kinkunnig personer som tlre. Trots konkurrens med runt 3000 seminrier lyckdes rrngörern fyll uln i Visby Högskol hel måndgen. Som ren kurios kn noters tt Flungong, som genom sin tidning Epoch Times hde visert tt de skulle håll Kinseminrier smtidigt, uppenbrligen kände v konkurrensen och ställde helt sonik in sin seminrier och kom på Kindgen istället. AV KRISTINA SANDKLEF, kristin.sndklef@estcpitl.se Vd vhndldes då under denn Kindg? Undertecknd inledningstlde om vikten v tt vi förstår Kin när lndet blir en llt viktigre ktör, ekonomiskt med sin mrknd, politiskt som interntionell ktör och kulturellt med vårt öknde utbyte med Kin. Därefter drog seminriet i gång på llvr med mbssdör Börje Ljunggren som tlde om Xi Jinping, den kinesisk drömmen och ll utmningr hn står inför smtidigt som Xi Jinping vill stärk Kin militärt och politiskt. Toms Lrsson från Kiros Future och Jerker Hellström från FOI diskuterde mikrobloggrn, en viktig krft i det frmväxnde civil smhället, och konstterde tt även om självcensuren är strk så är det lite coolt tt vr rebell på nätet. Mlin Oud från Trck II tlde om det frmväxnde civilsmhället där frmför llt kvinno- och miljöorgnistioner gått i bräschen. För dess hr det vrit viktigt tt h en svärmor i prtiet så tt de kunnt rbet mer fritt. Därefter diskuterdes korruptionen i Kin, och journlisten Ol Wong konstterde tt ll som sitter på en budget är mottglig för korruption, medn Börje Ljunggren nämnde tt rättsmedvetndet trots llt ökt i Kin. En nnn svår fråg som vhndldes vr miljöproblemen i Kin där Ulf Andresson från Tillväxtnlys mende tt det stor missnöjet med miljön hos den urbn medelklssen är det som driver prtiet tt ger idg. En intressnt vinkling på dgen vr när Od Fiskum, drmtiker och sinolog, och Si Hn, intendent på Östsitisk muséet, tillsmmns med Toms Lrsson diskuterde Kins kulturliv och soft power. Kin vill ju bli en kulturell stormkt, men originliteten är liten i det offi ciell kultur-kin, där skådespelre hellre vill jobb inom reklm och TV för tt tjän pengr och studentern på konstskolor är där för tt de inte kom in på hndelshögskolor. Däremot finns det mycket kulturkpitl i undergroundrörelsen och Toms Lrsson utnämnde Si Hn till Kins soft power mbssdör då Si Hn låg bkom utställningen Secret Love på Östsitisk museet, om HBTQ konst i Kin och hr bidrgit mer till Kins soft power än vd Konfuciusinstituten gjort. Kins ekonomisk frmtid vhndldes när Christer Ljungwll och Kls Eklund drbbde smmn i en het diskussion om ll utmningr, medn Mlin Oud berättde om hur kinesisk företg hr svårt tt npss sig till utländsk för hållnden när de investerr utomlnds och tt teknokrter hr svårt med tvåvägskommuniktion. Thoms Lgerqvist utmnde de svensk politikern med en ppell, se sidn 11, om tt Sverige måste h en Kinstrtegi för tt ök vår ffärsmöjligheter melln Kin och Sverige, något som idg utmynnt i tt SCTC nu hr en mindre referensgrupp där dett diskuters, se sidn 3. Även representnter från Almeg, Sveriges Ingenjörer och TCO vr med och prtde om sin erfrenheter v Kin, och de utmningr de möter från Kin. Behöver Sverige vkn? Självklrt en retorisk fråg om den skulle ställs till det svensk näringslivets representnter. För de större exportföretgen utgör verksmheten i Kin redn en betydnde del v den globl ffärsvolymen. De behöver inte väcks. De runt företg som exporterr till Kin eller de cirk 800 företg som etblert sig i Kin behöver inte heller väcks. Men det är en utomordentligt relevnt fråg om den ställs till svensk politiker ovsett på vilken nivå de befinner sig och vr de än är i Sveriges vlång lnd. Kin är idg den näst störst ekonomin i världen. Snrt kommer Kin tt vr den störst. MEN Kin erbjuder också mycket stor utmningr. Vår storföretg hr ing problem tt hnter dess utmningr. Jg tlr om de ny tillväxtföretgen. Sveriges frmtid storföretg De främst utmningrn är: 1. Teknologiöverföring i skenet v det dålig skydd v immteriell rättigheter som Kin erbjuder i prktiken; 2. Bristnde kunskp om mrkndens behov vilket blnd nnt påverkr negtivt både produktutveckling och värdeerbjudnden. 3. Svårigheten tt sprid verksmheten bortom den ort där mn initilt etblert verksmheten. I ndr länder smrbetr regering och näringsliv kring dess utmningr. God exempel är Tysklnd, Frnkrike och Englnd. Det är ett smrbete under tydlig gendor där ll strävr efter tt utveckl de komprtiv fördelr som företgen kn erbjud och som tgits frm i smråd och med ntionens övergripnde intressen för ögonen. Där går näringsliv och politik hnd i hnd. Där hr politiker insikten om hur de kn hjälp till. Där finns viljn tt gör instser och företgens värde för ntionens tillväxt är synligt för ll. Där blir det resultt! Men i Sverige finns det inget orgnisert smrbete melln regering och näringsliv. Det finns inte ens en Kinstrtegi. Regeringen, både den förr och den nuvrnde, hr nöjt sig med tt betrkt Kin br som en del v Asien och därför br som en del v en Asienstrtegi. Det duger inte! Denn strtegi tillkom redn 1999 under eminent förfttrskp v Börje Ljunggren. Den hr genomgått två publicerde uppföljningr, 2002 och Uppföljningr som i grunden inte ändrt på någonting. Sedn dess hr ingenting hänt. Den ny llinsregeringen hr inte ens bemödt sig med en ny version. Av llt tt döm inte ens i tnken. Och så mycket som hänt i Kin sedn dess. Sveriges Asienstrtegi är på totlt 164 sidor, inräknt ett ntl bilgor, däriblnd Lndvsnitten som nlyserr förhållnden i smtlig de 23 (!) länder som omftts v strtegidokumentet. Kin begåvs med 4 sidor i Lndvsnittet. 4 sidor som sknr ll relevns idg. Ing färsk nlyser, ing slutstser. Det säger en hel del om den svensk regeringens ointresse för och felktig bild v Kins strtegisk betydelse för Sveriges fortstt tillväxt och vår kommersiell frmtid. 1. Sveriges frmgångr i Kin är helt och hållet de svensk företgens förtjänst. 2. Sveriges regering hr br en mycket liten del i dess frmgångr, både den nuvrnde och de tidigre. Istället hr de flest svensk politiker hukt sig i bänkrn så snrt Kin kommit på tl. 3. De svensk företgen fortsätter tt stå helt ensmm i kmpen mot de ny konkurrensförutsättningr som Kins tillväxt leder till inte minst som resulttet v kinesisk utlndsinvesteringr. 4. De stor företgen klrr sig nog trots det bristfällig stödet. Det är inte dem det hndlr om. De hr ll utvecklt egn strtegier. De hr den kritisk mssn i ll viktig vseenden. De hr uthålligheten och långsiktigheten. 5. Det hndlr istället om den fjärde svensk investeringsvågen till Kin, företg med nischprodukter och spets- Fortsättning på sidn

7 Sweden-Chin Trde Council, lmedlen 2013 Sweden-Chin Trde Council, lmedlen 2013 Fortsättning från sidn 11 kompetens. Företg som sitter på kunskp som kn erbjud Kin lösningr på viss v de plnmål som stts upp i den 12:e femårsplnen. Men, till skillnd mot de större svensk exportföretgen så är de ny tillväxtföretgen fortfrnde br små- och mellnstor 6. För dess Sveriges tillväxtföretg blir utmningrn stundtls oöverkomlig. Mång väljer därför bort Kin från den omedelbr tillväxtstrtegin, trots tt de i och för sig i mång fll besitter den typ v produkter och tjänster som skulle kunn vr nyttig för Kins fortstt ekonomisk utveckling och som därför skulle vr välkomn. 7. Att den svensk regeringen inte ntgit en särskild Kinstrtegi ntyder tt politikern sknr insikt om hur Kin kommer tt påverk även Sverige och de ekonomisk förutsättningrn för svensk företg. De förstår inte, eller, ännu värre, bryr sig inte om vd som i grunden står på spel, nämligen rbetstillfällen och inkomster i Sverige. 8. Det är dessutom och dessvärre ett tydligt bevis på tt den nuvrnde svensk regeringen inte ser värdet och sknr intresset v tt förstå de ny konkurrensförutsättningrn som Kin erbjuder. Hde insikten och viljn funnits så hde regeringen, som i ndr industriländer, kunnt medverk till tt finn vägr genom dett ny lndskp. 9. Andr länder som gjort dett hr vrit mycket frmgångsrik. Det finns ing skäl till vrför inte Sverige skulle kunn få smm frmgångr. Pär Nuder smmnfttde i en rtikel i Dgens Industri, DI WEEKEND #16, den 13 mj 2013, hur hn nsåg tt den nuvrnde politisk utvecklingen, en utveckling som hn mende hde lett till en svgre frmtidstro i Sverige, skulle kunn vänds. Svret, i ll sin enkelhet, vr tt det krävs ett gott politiskt ledrskp. Dett god politisk ledrskp smmnfttde hn så här: Jg förstår hur du hr det (Empti) Jg tror jg vet vrför (Anlys) Du borde inte h det så (Värdering) Så här borde det vr istället (Vision) Så här gör vi för tt komm dit (Åtgärd) Om jg tillåts trvester på denn smmnfttning så skulle jg vilj formuler grundern för en svensk Kinstrtegi primärt fokuserd för tt ge stöd till vår svensk tillväxtföretg, på följnde sätt: Vi förstår vilk utmningr som ni står inför i ert Kinperspektiv (Förståelse byggd på Kunskp och relevnt Anlys) Ni borde inte lämns ensmm tt hnter dess utmningr eftersom er tillväxt och interntionlisering är viktig för Sverige i stort och Sveriges frmtid (Värdering byggd på Insikt) Så här borde vi kunn möt utmningrn tillsmmns (Vision/ Strtegi) Så här gör vi för tt nå dess mål (Åtgärd och Åtgnde) Kunskpen och Förståelsen skns idg. Det hämmr den nödvändig Anlysen. Svensk politiker inser inte hur viktigt Kin är för Sveriges frmtid och för de svensk företgen därför tt politikern generellt sett sknr den kunskp och erfrenhet som är grunden för en sådn insikt. Denn brist förvärrs och förstärks dessutom när politikern inte heller är beredd tt lyssn till dem som hr denn Kunskp och Förståelse, till exempel Sweden-Chin Trde council och dess medlemmr. Eller, vilket är ännu värre, så bryr de sig inte. Ministrr reser till Kin på löpnde bnd. Sälln hr de i förväg inhämtt synpunkter från tillväxtföretgen om vilk de viktig och relevnt frågorn är för just dess företg. Inte ens när vi från Sweden-Chin Trde Councils sid erbjuder denn typ v briefings ccepterr och utnyttjr politikern den befintlig kunskpen och erfrenheten. Alltså gerr de utn insikt och erfrenhet. Alltså hr de inte förutsättningr tt gör en relevnt Anlys. Alltså inser de därför inte heller hur viktig frågn är och kommer tt vr i frmtiden för de svensk tillväxtföretgen och för Sverige. Redn rbetet med tt formuler en Kinstrtegi skulle väck så mycket insikter hos politikern tt plneringen i sig skulle skp en bättre förståelse för svensk tillväxtföretgs villkor i Kinsmmnhng. Ett fokusert strtegiskt tnkerbete skulle knske till och med hjälp Regeringen tt förstå tt, och jg citerr Riksrevisionens grnskning och slutstser från den 19 juni i år Sttlig instser för tt främj företgs export sk vr npssde till företgens behov. Riksrevisionens grnskning visr tt företgen tycker det är svårt tt hitt rätt blnd instsern och tt de inte lltid är nöjd med hur de genomförs. Regeringen bör styr verksmheten på ett mer smordnt sätt så tt instsern kn få bättre effekt. Men så länge det inte finns någon Insikt så kn de inte gör någon Värdering och då blir det ing Åtgärder och ing Åtgnden. Thoms Lgerqvist utmnde de svensk politikern i Almedlen i år med en ppell för tt Sverige måste h en Kinstrtegi. Frågn om en Kinsttegi är en fråg för ntionell smling. Foto: Mrie Clire Mxwell. BEHÖVER DU EN SPECIAL IPST? Du hr de vss idéern. Vi vet hur du kn omvndl dem till ffärsmöjligheter. Som lednde specilister inom immterilrätt, hjälper vi dig tckl ll utmningr. Stor som små. VAKNA SVERIGE!! Annrs blir vi både överkörd och omkörd och vår näst genertion blir den först i Sveriges histori som inte får det bättre än sin föräldrr, för tt inte tl om vd situtionen blir för genertionen efter den. MEN! Dett sgt! Frågn är för viktig för Sveriges frmtid för tt överlåts till en regering som kllr näringslivet ett särintresse. Frågn om en svensk Kinstrtegi måste därför behndls över ll block- och prtigränser. Frågn om en Kinstrtegi är en fråg för ntionell smling!! HANDSKEN ÄR KASTAD!! Vem blir först tt plock upp den? Ring mig. Eller ring Sweden-Chin Trde Council. ANNONS 12 13

8 Brittisk läkemedelsföretget GlxoSmith Kline nklgdes i somrs v kinesisk polis för tt h betlt miljrdbelopp för tt bekost utlndsresor för läkre och tjänstemän i Kin. Foto: Reuters/TT Hårdre företgsklimt i Kin: Fler brnscher kommer grnsks Rpportern duggr tätt om ny problem för utländsk företg i Kin. Senst är det blnd nnt läkemedelsindustrin och mejeribrnschen som grnskts v de kinesisk myndighetern med böter och i viss fll rresteringr som följd. Av Agnet Engqvist, gnet@engqvist.cn Betyder dett tt frmtiden blir hårdre för utländsk bolg i en kärvre ekonomisk miljö? KinNytt hr frågt tre erfrn svensk ffärsmän i Kin. De håller med om tt villkoren och konkurrensen skärps och tt fler brnscher hmnr under luppen. Först en bkgrund. Sex utländsk företg som tillverkr mjölkpulver bötfälldes nyligen för en priskrtell. De hr nu tvingts sänk sin priser. Blnd läkemedelsföretgen hr brittisk GlxoSmithKline fått mest problem. Polisen nklgr företget för tt h betlt miljrdbelopp för tt bekost utlndsresor för läkre och tjänstemän. Glxos konsulter Peter Humphrey, brittisk medborgre, och hns fru Yu Yingzeng, meriknsk medborgre, sitter rresterde sedn den 16 ugusti. Händelsen hr chockt mång i läkemedelsbrnschen och skrämt även ndr konsulter. Pret sk h skfft informtion på ett otillåtet sätt. Hundrtls inhemsk konsulter hr gripits v smm skäl, enligt kinesisk medier. Det gör tt det hr blivit mycket svårre tt gör riskbedömningr på kinesisk företg. Andr utländsk bolg som är föremål för närgångn grnskningr är Volkswgen och Apple. Smtidigt hr regeringen lite motsägelsefullt tlt om tt förenkl procedurern för utländsk investerre. Enklre regler sk tests i utvld områden. Yo Jin, tlesmn för hndelsministeriet, sde nyligen: De minskde vinstern för utländsk bolg i Kin beror på förändringr i den ekonomisk miljön och på ökd konkurrenskrft hos de inhemsk bolgen. Mts Hrborn är nybliven vice ordförnde i Europeisk hndelskmmren och dessutom chef för Scnis strtegibolg i Kin. Hn tycker dock inte tt det entydigt hr blivit svårre för utländsk företg. Hn ser det som tt myndighetern slår ner på korruption och monopolistisk tendenser hos både utländsk och inhemsk företg. Men i börjn fick de utländsk bolgen större uppmärksmhet i de kinesisk medierns rpportering. Det påverkde den utländsk pressen också. Nu är det mer blns i bevkningen, enligt Mts Hrborn. Smtidigt knske de kinesisk propgndstrtegern tänker tt om de går hårt åt utländsk företg, så hr det en ännu strkre vskräcknde effekt på kinesisk företg. Mts Hrborn säger tt Europeisk hndelskmmren välkomnr tt kinesisk myndigheter tr krfttg för tt ök den sund konkurrensen och se till tt lgr och regler följs. Europeisk företg i Kin följer högst prxis. Ju sundre mrknd och bättre lglydnd, desto bättre förutsättningr för europeisk företg tt gör ffärer i Kin. Hn tror tt den skärpt övervkningen v bolgen hänger ihop med tt tillväxten sktt in. De kinesisk ledrn vet tt fortstt tillväxt är intimt förknippd med omfttnde reformer inom industrin, bnkväsendet och ekonomin i stort, säger Mts Hrborn. Hn nämner ett område där det hr blivit svårre för utländsk företg, nämligen tt reglern för visum och uppehållstillstånd hr blivit tuffre. Mrtin Pei är Asienchef på stålbolget SSAB och är sttionerd i Shnghi. Hn säger tt det är tuffre för de utländsk företgen. Konkurrensen från de lokl företgen ökr. Det tror hn frmför llt hänger ihop med den överkpcitet som Pekings jättelik stimulnspket 2009 skpde. I princip går ll kinesisk stålbolg med förlust, vilket tvingr mång tt uppgrder produktmixen, så vi ser en ökd konkurrens som kommer tt håll i sig. På kundsidn hr de kinesisk bolgen i nläggningsbrnschen förväntt sig ny stimulnsåtgärder från regeringen. Därför hr de producert mot lger. Men regeringen strmr åt v rädsl för en finnskris, så när stödåtgärdern uteblir tvings företgen dr ner ordentligt på inköpen. I det läget hr SSAB ktivt utvecklt kundbsen till fler brnscher, som kunnt uppgrder från enklre stål till SSABs nischprodukter. Därmed undviker vi konkurrensen från lokl spelre. Vi hr vrit frmgångsrik med dett rbete i Kin, säger Mrtin Pei. Hn tr tillverkningen v bilr och lstbilr som exempel. Krven ökr på tt nvänd mer högkvlittivt stål, till exempel för säkerhetskomponenter. Där är vi (SSAB) redn etblerde, säger Mrtin Pei. Det gör honom optimistisk inför frmtiden efter ett pr svår år. Hn håller med om tt det kn se ut som om myndighetern slår till hårdre mot korruption där utländsk företg är inblndde. Hn tror tt fler brnscher kommer tt skärskåds. Lrs-Åke Severin är grundre och vd för säkerhetskonsultbolget PSU i Kin och ordförnde för Svensk hndelskmmren i Peking. Hn hr rbett i lndet i över sju år. Hn säger såhär om ktionern mot viss utländsk företg: Rent llmänt tror jg tt myndighetern fokuserr på tt vis medborgrn tt mn gerr. De väljer då gärn utländsk bolg. Det är givetvis mer tcksmt opinionsmässigt tt lyft frm oegentligheter hos dem. Myndighetern hr börjt med läkemedelsbolgen men fortsätter säkert in i ndr områden. Lrs-Åke Severin understryker tt de kinesisk utredrn nvänder efterlevnden v regelverket som rgument när de grnskr bolgen. I kinesisk medier säger de tydligt tt de börjr med utländsk bolg inom läkemedelssektorn, men kommer tt fortsätt med kinesisk bolg. Ju sundre mrknd och bättre lglydnd, desto bättre förutsättningr för europeisk företg tt gör ffärer i Kin. TRE AFFÄRSMÄN med lång erfrenhet v Kin kommenterr det skärpt läget. Uppifrån och ner: Lrs-Åke Severin, Mrtin Pei och Mts Hrborn. Foto: Agnet Engqvist Foto: SSAB Foto: Agnet Engqvist 14 15

9 EU-hndelskmmren efterlyser reformer i Kin: All företg bör behndls lik Kin kn inte längre välj melln reformer eller tillväxt. Nu måste ekonomin omstrukturers, liberlisers och interntionlisers för tt trygg fortstt tillväxt. Det mnr EU-företgens hndelskmmre i Kin i en ny rpport. AV JOHAN MYRSTEN, john.myrsten.stockholm@gmil.com Det finns tre huvudbudskp i årets stor vitbok med över 800 rekommendtioner från de europeisk företgens hndelskmmre i Kin: Mrkndskrftern behöver få frire spelrum men också en effektivre och mer oberoende reglering. Teknologisk utveckling måste stimulers genom en öppnre, mindre ntionlistisk, mindre toppstyrd och mer systemtisk innovtionspolitik. Kinesisk företg behöver interntionlisers, Kin bör tillämp globl normer och mrkndshindren för utländsk investerre måste minsks. Årets positionsrpport från Europen Chmber of Commerce in Chin väger ett och ett hlvt kilo, men dess verklig tyngd är mycket större än så. Vitboken brukr studers nog på kinesisk myndigheter och ministerier, berättde EUhndelskmmrens vice ordförnde Mts Hrborn när hn presenterde rpporten vid ett frukostmöte hos Sweden-Chin Trde Council i Stockholm. Mång v EU-företgens rekommendtioner liknr dessutom slutstsern i den stor frmtidsstudien Chin 2030, som togs frm v Världsbnken i smrbete med den reforminriktde Li Keqing innn hn vncerde till posten som premiärminister. Utgångspunkten är ekonomisk reformer nödvändig för tt Kin sk kunn upprätthåll sin tillväxt. Därför efterlyser hndelskmmren en ny blns melln mrkndskrftern och stten. Å en sidn behöver regeringen dr ned sin roll genom tt liberliser finnssystemet och räntemrknden, reformer industripolitiken och minsk sttsföretgens privilegier. Å ndr sidn behöver regeringen stärk sin roll genom tt gör övervkningen och regleringen v näringslivet mer trnsprent och oberoende. Regeringen måste inse tt den inte kn vr domre och spelre på smm gång. Den måste bli strkre som domre, men vstå från tt smtidigt vr spelre, kommenterr Mts Hrborn. Enligt honom finns mång hinder för tt komm in på mrknden i Kin, men sedn är övervkningen svg, till exempel när det gäller miljökrv. Hndelskmmrens slutsts är tt den kinesisk stten inte längre kn lloker resurser effektivt. Bnkern behöver kunn ger frire, medn industripolitiken måste bli mindre protektionistisk och inte försök driv frm ntionell mästre i olik brnscher. Kin hr överkpcitet i en rd brnscher, med solpneltillverkrn och vindkrftföretgen som två uppmärksmmde exempel. Sttsägd företg kn enligt rpporten spel en viktig roll genom tt få frm smhällsviktig vror och tjänster till överkomlig priser. Men i lltför mång fll hr sttsägd företg privilegier och monopol som gör ekonomin ineffektiv och missgynnr utländsk såväl som kinesisk företg. Kin behöver definier vilk sektorer där sttsägd företg kn behövs. Allt nnt bör utsätts för konkurrens, nser hndelskmmren som noterr tt Li Keqing hr sgt tt sttsägd och privt företg bör behndls lik. Men tt lev upp till reformkrven är inte lätt och de sttsägd företgens frmtid är en vid svårre fråg tt hnter i Kin än i Sverige, tillägger Mts Hrborn. Hndelskmmrens ndr stor tem är tt politiken för teknisk utveckling behöver förändrs. I dg är den så toppstyrd och smtidigt osystemtisk tt det stör mrkndern och hindrr skpndet v ett innovtivt smhälle. Dessutom drr sig utländsk företg för tt överför sin mest vncerde teknologi. De ntio- nlistisk krven hr blnd nnt bromst utvecklingen v elbilr i Kin, enligt hndelskmmren. Följden är tt Kin hr svårt tt häng med i den interntionell utvecklingen, nser hndelskmmren som vill se en mindre ntionlistisk hållning till stndrder, innovtioner och sttsunderstöd. Industrier behöver större flexibilitet tt välj teknologier. Regeringen bör sätt målen och lämn innovtionern till näringslivet, mnr vitboken. Angeläget är också tt få en mer systemtisk stndrdisering. Det visr blnd nnt den bristnde energieffektiviteten i mång nybyggd hus och stdsdelr, vilket leder till onödigt stor kolförbrukning, enligt Mts Hrborn. Det tredje stor temt är Kins globl roll. Hndelskmmren välkomnr lndets återkomst på världsscenen men nser tt Kin behöver ök öppenheten för utländsk investeringr, integrer interntionell normer i sin egen politik, engger sig mer i globl stndrdiseringsorgn, och vis ett större ledrskp i globl förhndlingr om exempelvis hndel och investeringsvillkor. Kin kommer inte tt ses som en jämlik och rättvis prtner förrän det skpr smm tillträde till sin mrknder som kinesisk företg får ute i världen, betonr rpporten All företg bör behndls lik, ovsett ntionlitet. Vår investerre bär ingen Hndelskmmren uttrycker ing åsikter om det politisk systemet. Däremot hr vi uttryckt strk åsikter om regeringens roll för tt skp tydlig spelregler i ekonomin och tydliggör sin egen roll i ekonomin, flgg. Vi är också kineser, smmnfttr Mts Hrborn. Hn välkomnr tt fler kinesisk företg tr sig ut i världen, blnd nnt för tt de då vill mer jämspelt regler även hemm. Vi är inte rädd för kinesisk företg. Vi är inte rädd för konkurrens. Vi vill h kinesisk företg som är strk på egn meriter. Men smtidigt måste företgen och medlemsländern i EU håll ihop bättre än nu gentemot Kin, konstterr Mts Hrborn. säger Mts Hrborn, vice ordförnde för Europen Chmber of Commerce in Chin. EU:s export v vror till Kin hr ökt mer än importen på senre år, och därmed hr EU:s stor underskott i den hndeln minskt. Hndeln med tjänster hr ökt i båd riktningr, och här är det Kin som hr ett underskott. Käll: Europen Chmber of Commerce in Chin, Position Pper 2013 EU-hndelskmmren i Kin Europen Chmber of Commerce in Chin bilddes år 2000 och hr nu mer än medlemsföretg från EU-ländern. Vrje år smlr hndelskmmren sin nlyser och rekommendtioner i en omfttnde och systemtisk genomgång, ett Position Pper. Årets drygt 400-sidig rpport hr förberetts i ett hlvår v en mängd rbetsgrupper och bygger på ett 40-tl underrpporter. Ordförnde för hndelskmmren är itlienren Dvide Cucino. Mts Hrborn, chef för Scnis strtegisk kontor i Kin, hr en v de fem vice ordförndepostern. f k t 16 17

10 Foto: Agnet Engqvist Evert Grhn om sin 30 år med Kin-ffärer: Hemligheten ligger i noggrnnheten Evert Grhn, Ålder: 68 år. Bor: I vill i Hlmstd. Hr även ett hus i Hu Hin i Thilnd sedn sju år tillbk. Evert Grhn är hllänningen som profilerr sig med påståendet tt hn får frm reklmprylr snbbre från Kin än från Norrlnd. Smtidigt vill hn vrn ndr företg för kinesisk lurendrejre. De som försöker lur en blir llt fräckre. Det gäller tt hel tiden vr på sin vkt. Fmilj: Smbon In Wolff, sjukgymnst, smt dottern Cecili Grhn Nyd, mrkndschef i MEC Gruppen efter 18 år i reklmbrnschen. Studier: Gått teknisk linjen på Hlmstds gml läroverk smt i livets universitet. Krriär: i Stockholm på större, interntionell företg blnd nnt Svensk Gulf, bensinsttionsvdelningen återvände till Hlmstd för tt utveckl småföretg strtde eget, reklmproduktbolget KEBACK, först bolget som i dg växt till fem inom MEC Gruppen. Övrigt: Honorärkonsul för Lituen i Hllnd. Aktiv inom Rotry i Hlmstd, tidigre president. Ordförnde för Hllnds mtkdemi, delr blnd nnt ut priser för bäst skolresturng och seniorresturng i Hllnd. Strtde 1991 PWA, Promotion Wholesles Assocition, en grossistorgnistion i Sverige där medlemsföretgen i dg omsätter 1,3 miljrder kronor. Grundde Svensk slipskdemin för 20 år sedn och vr ordförnde i 12 år. Erfrenhet v Kin: Gjort ffärer med Kin i snrt 30 år. Strtde med beställningr från Tiwn. Kopplr v med på fritiden: Golf, sportbilr och motorbåt. Hobbies: Som entreprenör är rbetet min hobby, ett sätt tt lev. Det ger mängder v upplevelser för morgondgen. Läser just nu: Grönköpings veckobld. Riksdg och deprtement och resturngtidningen RS. Fvoritresturng i Kin: Ingen speciell men lokl resturnger är fvoriter för tt upplev kulturen och befolkningen. Fvoritplts i Kin: Hongkong hr lltid vrit fvoriten, men utöver dett hr det vrit Peking där du finner mängder v kulturhistori. E-post: evert.grhn@mecgruppen.se Av Agnet Engqvist, gnet@engqvist.cn I snrt 30 år hr Evert Grhn, grundre och vd för MEC Gruppen i Hlmstd, gjort ffärer med Kin. Hn börjde i liten skl med ett grossistbolg som i dg växt till fem. De sysslr frmför llt med produkter till företgs profilreklm och mrkndsföring. Jg hr vrit med om det mest under åren med Kin, blivit blåst på pengr och levernser, säger Evert Grhn. Senst blev hns mejlkorrespondens med en kinesisk tillverkre i södr Kin kpd. I sist stund upptäckte MEC Gruppens ekonomivdelning tt det vr något konstigt med tt pengrn plötsligt skulle betls ut i London och tt kontonumret vr ändrt. J, och det finns proffs som ser ut tt h seriös hemsidor, men som egentligen br är ute efter tt få utländsk företg tt betl för dyr bnkettmiddgr. Evert Grhns fem bolg i Hlmstd speciliserr sig på logistiklösningr och snbb levernser från Kin. Hörnstenrn är kontoret i Fuzhou, som hr kontkt med ett hundrtl fbriker i södr Kin, smt ett eget mgsin i frizonen Shenzhen intill Hongkong. Trnsportern från mgsinet till flygpltsen i Hongkong svrr gruppen själv för numer. De stor speditionsföretgen klrr inte vår krv. Därför gör vi det själv, säger Evert Grhn när vi träffs på huvudkontoret i Söndrums industriområde utnför Hlmstd. Vi sätter en är i tt h kortst möjlig levernstider. Om en kund, lltså återförsäljre beställer nyckelbnd v mig i dg, fredg, så hr hn dem näst fredg, säger hn. Det är snbbre än vd Hprnd kn erbjud. Trnsportern melln Hprnd och Hlmstd går lndvägen och tr tre dgr. Kinesern hr blivit tuffre tillbk. Å ndr sidn är det knppt något lnd i världen som kn få frm reklmprylr så effektivt. 100 ton reklmprylr per år Så här kn kunderns beställningr se ut: bllonger, kffemuggr, 50 USB-minnen eller 1,2 miljoner kmpnjknppr till Höyre i smbnd med vlet i Norge nyligen. Vrje reklmföremål väger br något eller någr grm. Men gruppen i Hlmstd skickr över 100 ton reklmprylr från Kin per år till Europ. Det är ungefär som 20 stor elefnter. Och llt skicks med flyg från Hongkong. Mest populärt i dg är så kllt logobnd som bärs runt hlsen med en nmnbrick på. De nvänds till exempel vid konferenser. Intresset för slipsr hr däremot vtgit de senste åren. Kin vinner i snbbhet och kunskp KinNytt ber Evert Grhn jämför Kin med Vietnm och Bngldesh, två länder där det kn vr billigre. Det primär för oss är tt kunn producer snbbt och tt de som tillverkr hr kunskpern. Väger du in dett och logistiken då vinner Kin. Vi jobbr hel tiden med vår tider, säger hn. Hemligheten tt få beställningrn tt funger är tt vr noggrnn, enligt Evert Grhn. Vi är övertydlig. Vi skickr också ett perfekt originl. Och vi kräver fotoprover tillbk från fbrikern. Om mn beställer hänglås, så är det lätt tt det just blir hänglås utn nyckel. Du får det du beställer. De fem nställd på gruppens kontor i Fuzhou är ll kineser och kvinnor. De hr bättre uthållighet. Klrr de inte vår krv brukr de säg upp sig frivilligt, säger Evert Grhn. Själv besöker hn oftst Kin två gånger om året. Hn är ingen nhängre v svensk chefer i Kin. Det hjälper inte och är ingen grnti för tt det sk funger tt h en svensk chef på plts. Hn berättr gärn om en svensk beknt i Hongkong som vrit där i 24 år och som säger tt hn inte klrr v tt förhndl med kineser. I stället skickr hn sin kinesisk sekreterre, som tillik är hns fru, tt gör jobbet. Genom hennes humör och temperment får svensken ner prisern med tre fem procent vrje gång. Själv hr Evert Grhn och hns medrbetre testt vilket som är bäst när de gjort sin beställningr i Kin tt h en svensk eller kinesisk mejldress. Det vr mycket bättre svrsfrekvens och lägre priser när vår mejldress vr svensk, säger Evert Grhn. Lågkonjunkturen i världen hr gjort tt profilreklm hr tppt de senste åren, men Evert Grhn ser en ljusning näst år. Smtidigt hr den globl finnskrisen hft en viktig effekt i Kin. Före krisen vr kinesern på väg tt klättr på väggrn. Avkylningen gjorde tt de lugnde ner sig. Det vr vd mrknden behövde. Det hde kunnt gå över styr nnrs. Evert Grhn tycker tt utvecklingen i Kin gått från tt beställren fick ett bugnde tck, tck, tck till tt hn eller hon i dg får vr gld över tt få köp. De ny fbrikern drivs v ung killr som vill bli större. De hr helt ndr värderingr. De ser ing gränser. De är fräckre. I stället för tt h nställd som kräver högre löner investerr de i mskiner. För tt lock personl bygger de elegnt lunchesturnger till fbriken och serverr bättre mt. Kinesern hr blivit tuffre tillbk. Å ndr sidn är det knppt något lnd i världen som kn få frm reklmprylr så effektivt. Evert Grhn tycker tt inget är sig likt från strten för snrt 30 år sedn. Det är som från drgkärr till limousin. KinNytt ber honom ge sin tre bäst råd till den som vill gör Kinffärer. Jg hr br ett råd - lär dig ffärskulturen och hur folk lever och hr det. Du behöver inte symptiser med lndets politik. Och åk inte hem på fredgen utn stnn tills ffären är klr. ETTUSEN olik reklmslipsr hänger bkom Evert Grhn på bilden och fyrtusen till finns i kontorets förråd. Men i dg är det så kllde logo-bnd, kffemuggr och USB-minnen som gäller. MEC Gruppen I dg ingår fem svensk dotterbolg: Kebck AB - speciltillverkde kmpnjvror. Axel & Morin AB - elektronisk reklmprodukter. Xpo System AB- skyltr och displyer. keller Reflex AB - reflexer och säkerhetsprodukter. nordic Signum AB - present- och profilprodukter. smtlig hr sin tillverkning i Kin. Anställd: 38 vrv 28 i Sverige på huvudkontoret i Söndrum industriområde utnför Hlmstd. Därifrån smordns logistik, import, export smt dministrtion och mrkndsföring. I Fuzhou, provinshuvudstden i Fujin, finns fem kineser nställd. Egn kontor i Lituen, Polen, Tjeckien och Ungern med smmntget fem nställd. Avtl med återförsäljrkontor i Finlnd, Dnmrk och Slovenien. Årsomsättning: I Sverige 60 miljoner kronor (prognos 2013), något lägre än förr året. Vinst: Cirk 5 procent. Vinsten nvänds för tt invester i ny mrknder. f k t Foto: Agnet Engqvist 18 19

11 Ås Andre utveklr svensk kontktnätet i Kin: På spning efter morgondgens tillväxt Ås Andre, Ålder: 47 år. Bor: I en lägenhet när Choyngprken i Peking. Den ligger melln tredje och fjärde ringvägen, en kvrt från mbssden med elcykel. Fmilj: Mken Mgnus, mrkndschef och vice vd på Seibu Giken DST, svenskt, Jpnägt företg som säljer vfuktre, pendlr melln huset i Soln och fmiljen i Peking. Dottern Clr, 15 år, och sonen Folke, 12 år, bor i Peking och går på brittisk skoln. Studier: Civilekonomexmen vid Stockholms universitet Krriär: Inom UD sedn 1987, mest i Stockholm, blnd nnt vid hndelspolitisk enheten , Afrikenheten , enheten för multilterlt utvecklingssmrbete Utomlnds blnd nnt ett hlvårs vikrit vid svensk mbssden i Dr es Slm 2008, kortre inhopp på ndr utlndsmyndigheter smt även som ntionell expert vid EU-kommissionen i Bryssel Ambssdråd i Peking sedn jnuri 2012 med uppdrg tt utveckl kontktern med storstäder och provinser utnför Peking och Shnghi. Kopplr v med på fritiden: Ridning, tennis och iblnd utflykter eller resturngbesök. Hobbies: Förutom sportktivitetern så är jg med i Rotry Club of Beijing som styrelsemedlem med nsvr för klubbens smhällsprojekt. Vi stöder till exempel skolgång för studiemotiverde men mindre privilegierde brn, och kvinnor med psykisk problem. Läser just nu: Mest kinesisk, och iblnd lite fcklittertur om blnd nnt Kin. Fvoritresturng i Peking: Hr hittt någr väldigt enkl lokl resturnger i Peking där mn äter väldigt gott för nästn ingenting. Men det bäst är tt det finns så mycket br mt från ll världens hörn i Peking. Fvoritplts i Kin: Peking med omnejd inklusive muren hr så mycket tt erbjud besökren jämfört med ndr storstäder kultur, histori, ntur, mt och nöjen, shopping, sport. E-post: s.ndre@gov.se Hon flyger och fr som en skottspole över det stor lndet. Ås Andre är mbssdråd i Peking med det ny uppdrget tt utveckl kontktern med storstäder och provinser utnför Peking och Shnghi. Av Agnet Engqvist, gnet@engqvist.cn Jg studerr det Kin som vi på mbssden och i Sverige vet lite mindre om. Smtidigt vet vi tt det är just där en stor del v morgondgens tillväxt och ffärsmöjligheter finns. Det ingår i hennes uppdrg tt på olik pltser se om det finns förutsättningr för svensk lösningr inom de områden som Sverige prioriterr i hndelsfrämjndet. Det hndlr främst om häls/ life science, miljöteknik och hållbr trnsporter. Ås Andre drog igång i jnuri Tjänsten erstte den tidigre bemnningen i Knton. Det betyder tt hon också hr ett fortstt nsvr tt odl kontktern med södr Kin, och särskilt då med provinsen Gungdong. Min nlyser sk ligg till grund för beslut om vr frmtid främjrstsningr kn och bör görs. Det sk vr en bred mrkndsnlys, där både politisk och mrkndsmässig förutsättningr ingår, förklrr mbssdrådet. När hon hr besökt en plts lägger hon ut sin nlys på mbssdens hemsid. Det hr redn blivit en nsenlig smling. (Se särskild rut på sidn 21.) Hon försöker väg smmn mrkndens storlek, vstånd till exempel till Peking, trnsport och kommuniktioner, struktur på industrin, öppenhet och interntionlisering. Hon tr också red på om det finns kvlificerd och högutbildd rbetskrft, universitet och forskning. Även politisk prioriteringr och stsningr, smrbetsklimt och miljö kommer in i bilden. Anlysern på hemsidn är främst knlen till de svensk företgen. Häls, miljöteknik och trnsporter fokusområden för smrbete i Wuhn KinNytt presenterr här ett kortre smmndrg v Ås Andres reserpport från Wuhn i pril i år. Rpporten finns publicerd i sin helhet på mbssdens hemsidn, se särskild rut på sidn 21. Av elisbet söderström, elisbet.soderstrom@sctc.se Wuhn är huvudort för centrlregeringens stsning på utvecklingen v centrl Kin. Provinshuvudstden är ett nv för trnsporter i regionen - med ett strtegiskt läge vid Yngtze-floden, melln Shnghi och Chongqing, och i skärningspunkten för dussintlet järnvägr, motorvägr och flyglinjer. Wuhn är också ett viktigt centrum för hndel, utbildning och tung industri. Möten med företrädre för provinsens hälsobyrå bekräftde tt det finns god smrbetsmöjligheter på hälso-/life science området. De välkomnde en rod show med svensk experter och företg på området till Wuhn senre i år. På sikt kn fler smrbetsmöjligheter öppns också inom exempelvis miljöteknik och hållbr trnsporter, inte minst tck vre de god reltioner som byggts upp genom vänortssmrbetet melln Borlänge och Wuhn respektive Dlrn och Hubei. Sveriges officiell kontkter med Wuhn och Hubeiprovinsen hr tidigre främst utgjorts v vänortssmrbeten smt enstk instser på miljö teknikområdet. Borlänge och Wuhn påbörjde smrbetet redn år 2000, men först 2007 underteckndes en mer övergripnde vsiktsförklring melln de båd kommunern, som därmed blev vänorter. De får blnd nnt informtion och länkr till rpportern vi mbssdens nyhetsbrev Sweden in Chin - Trde nd Promotion, säger Ås Andre som frmhåller tt hon också smverkr med främjrktörer som Business Sweden och Svensk hndelskmmren i Kin. Hon försöker också håll kontkten med de kommuner och regioner i Sverige som är mest ktiv i Kin - och nu med Sweden-Chin Trde Council. Minst lik viktigt som tt skriv nlysern är tt jg knyter kontkter med regionl beslutsfttre, institutioner och företg ute i provinsern och tt jg sk kunn del med mig v dess kontkter. Resorn och möten med intressnt människor är roligst, tycker Ås Andre. Smtidigt kn resorn iblnd vr jobbig, med försende flyg och bristnde informtion, språkförbistring och nnt. Hon säger tt fler än vd hon hde förväntt sig blnd hennes ny kontkter i Kin känner till Sverige och hr en mycket positiv bild v både lndet och företgen. Mång visr intresse för svensk lösningr och för smverkn med Sverige, säger Ås Andre. Systerstdssmrbetet hr sedn 2009 fått ytterligre skjuts genom tt regionern, Dlrn och Hubeiprovinsen, också hr inlett ett smrbete inom blnd nnt kultur och musik, turism, utbildning, miljöteknik, hndel och ekonomi. På miljöteknikområdet hr mbssdens miljöteknikcenter, CENTEC, enggerts i vänortssmrbetets rbete med till exempel företgsmtchningr och UD hr finnsiert en studie med inriktning på biogsnläggningr för fordonsbränsle. Enligt svensk hndelskmmrens register finns tio svensk företg i provinsen, vrv ått i Wuhn, inklusive ABB, AstrZenec och Ericsson. Men fler företg, däriblnd Ike, är nu på väg tt etbler verksmhet i Wuhn. Volvokoncernens köp i börjn v året v 45 procent i det Wuhnbserde storföretget Dongfengs nybildde dotterbolg för tung och medeltung lstbilr, Dongfeng Commercil Vehicles, innebär också närmre bnd till provinsen. Wuhn är huvudstd för Hubeiprovinsen i centrl Kin. Det geogrfisk läget vid Yngtzefloden, melln Chongqing och Shnghi och i skärningspunkten för 14 motorleder och 8 ntionell järnvägslinjer, ger stden en konkurrenskrftig position för trnsport och hndel. Trditionellt är det ett industriellt center, med fokus på tillverkning och fordon, som nu inrikts llt mer på högteknologi. Den kdemisk nivån är hög och plcerr Wuhn, vid sidn om Peking och Shnghi, som lndets tredje kdemisk center. Det finns cirk 80 institutioner för högre utbildning i stden, däriblnd Wuhn University, som brukr hmn högt även interntionell rngordningr. Med viss mått plcerr sig Wuhn högst i lndet, till exempel när det gäller totlt ntl studenter, som överskrider en miljon. Dlrns representtionskontor i Wuhn är, enligt mbssdens uppgifter, det tredje svensk regionl representtionskontoret i Kin, utöver Smålnd i Shnghi och Gävle i Zhuhi. I viss fll hr vänortern vlt tt smverk med privt företg för tt sätt upp sådn kontor, vilket skpt oklrhet vem som representers. Representtionskontoren innebär i vrje fll ny smverknsmöjligheter - med mervärde för såväl vänortssmrbeten som för mbssdens bredre främjnderbete. ÄVEN PÅ PROVINSNIVÅ möter jg ett stort intresse för smrbete med Sverige, säger Ås Andre, mbssdråd i Peking. Här tillsmmns med Liu Xin, biträdnde generldirektör för Sichuns hndelsdeprtement som också svrr för bilden. Reserpporter v Ås Andre På svensk mbssdens hemsid finns följnde reserpporter med de senste nämnd först: hrbin chengdu wuhn dlin Qingdo chngsh chongqing Xi n shenyng Jinn chongqing chengdu gungdong shenyng com/sv-se/ambssder/peking/ Aktuellt/Rpporter/ Klustren Sveriges komprtiv fördelr Att Sverige och Wuhn bör kunn hitt smrbetsmöjligheter frmkommer vid en snbb genomgång v Exportrådets (nu Business Sweden) översiktsnlys 2011 v ett ntl kinesisk storstäder. Där vgvs följnde sektoruppdelning för Wuhn: Electronics 14,9 % Steel 13,8 % Equipment mnufcturing 15,3 % Automotive17,8 % Food nd Tobcco1,7 % f k t Energy nd Environment 10,7 % Petro-chemicl 6,1 % Light Industry 4,6 % Construction mteril 3,0 % Phrmcy 1,9 % Others 0,3 % 20 21

12 k r ö n i k Sk vi lär oss kinesisk eller bättre engelsk? Kin exklusive Hongkong Sttistik jnuri ugusti 2013 BNP ökde med 7,6 procent under perioden jnuri till ugusti och industriproduktionen ökde med 9,5 procent. De förverkligde utländsk direktinvesteringrn ökde med 7,1 procent. Exporten ökde med 9,2 procent (exporten uppgick totlt till 1 429,3 miljrder USD) och importen ökde med 7,3 procent (importen uppgick till ett värde v 1 275,1 USD). Den sist juni 2013 vr vlutreserven miljrder USD. (Käll: HKTDC) 2012 Jn Aug 2013 Mjor Economic Indictors Vlue Growth (%) Vlue Growth (%) S T A T i S T I K Are (sq km, mn) Popultion (mn) 1, ,354.0 Gross Domestic Product (RMB bn) 51, , Urbn Per Cpit Disposble Income (RMB) 26, , Rurl Per Cpit Disposble Income (RMB) 7, , Fixed Assets Investment 2 (RMB bn) 36, , Added-Vlue of Industril Output 3 (RMB bn) Consumer Goods Retil Sles (RMB bn) 21, , Consumer Price Index Exports (US$ bn) 2, , Imports (US$ bn) 1, , Trde Surplus (US$ bn) Utilised Foreign Direct Investment (US$ bn) Foreign Currency Reserves (US$ bn) 3, , v Agnet Engqvist, gnet@engqvist.cn Björn Borgs mentor och tränre, Lennrt Bergelin, hr lämnt efter sig fler historier där hns iblnd bristfällig men lltid kretiv engelsk ger upphov till muntr skrtt. Som den här till exempel: Borg och Bergelin får motorstopp på den frnsk lndsbygden. Bergelin rusr in på först bondgård och frågr: Do you hve wht we in Sweden cll skiftnyckel? Jg kommer tt tänk på den historien när en v de stor morgontidningrn i Sverige upplät en helsid till en svensk professor, som för närvrnde jobbr i Shnghi. Erik Ringmr, professor i interntionell politik, tycker tt vi svenskr borde lägg ner mer tid och krft på tt lär oss bättre engelsk än tt studer kinesisk. (DN Debtt 12 juli.) Professorn mende blnd nnt tt det är onödigt tt vi i väst lär oss det svår språket kinesisk, eftersom fler och fler kineser lär sig br engelsk. Men det stämmer inte riktigt. Inte heller behöver Sverige så mång specilister på Kin och kinesisk språket, tyckte Ringmr. Skämt i semestertider? Vr det här seriöst eller hlvt ett skämt i semestertider? Hns rgument ledde till fler inlägg så inlägget togs på llvr. I ll fll skulle det vr bättre om svensk gymnsieelever ägnr tiden åt tt fördjup sig i engelsk, vr hns budskp. Och det är klrt. Dr till exempel ut kökslådorn eller öppn husets verktygslåd och test dig själv. Hur mång v köksredskpen och verktygen kn du det engelsk ordet för? Häromdgen träffde jg en svensk ffärsmn som mende tt det är jättebr tt lär sig kinesisk. Själv kunde hn inte språket. Hns poäng vr tt kn mn kinesisk, så sk mn bsolut inte tl om det för de kineser som mn gör ffärer med. Det är då mn verkligen får fördelr vid förhndlingrn. Kins tidigre mbssdör i Sverige, Chen Mingming, s till mig tt hn vr gld över intresset för kinesisk språket i Sverige. Men när hn hörde tt till och med svensk dgisbrn i viss fll sk få lär sig kinesisk, blev hn orolig tt de kunde tpp intresset på vägen. Språkkunskper kommer lltid till pss Iblnd får den svensk som lärt sig fyr, fem v de vnligste orden på kinesisk mer bifll från kineser hn eller hon möter än den som kn språket hlvbr. Det blir lite som nu senst när USA:s president Brck Obm börjde sin presskonferens i Stockholm med tt säg Hej och ll såg gld och uppskttnde ut. All hr nytt v tt lär sig ndr länders språk och kultur. Mitt råd är tt fördjup dig i något du är särskilt rod v när det gäller Kin. Det kommer lltid till pss. Själv studerde jg blnd nnt kinesisk strologi och en gång när jg intervjude en kinesisk ffärsmn förstod jg v hns födelsedt tt hn vr född i pns tecken. Hn sken upp och så s jg tt jg läst tt där det finns en p hittr mn lltid fler. Då blev hn ännu gldre. Det visde sig fktiskt tt hns ffärskompnjon i företget vr en tolv år äldre kinesisk dm lltså också en p! Nu låg jg mycket br till när jg vist tt jg hde dett intresse. Hn vr sedn mycket hjälpsm tt sätt mig i kontkt med sin vänner när jg behövde intervju fler företgre. Note: 1 Rel growth 2 Urbn investments in fixed ssets 3 All stte-owned nd other types of enterprises with nnul sles over RMB 5 million 4 Jn Jul As of end-june 2012 Sources: The Ntionl Bureu of Sttistics, Ministry of Commerce, nd Generl Administrtion of Customs. Kin stsr på infrstrukturprojekt Kin hr under hösten strtt ett ntl lndsomfttnde större infrstrukturprojekt för tt få frt på tillväxten. Det hndlr om en ny järnväg melln Nnjing, 25 mil väster om Shnghi och Hngzhou, 20 mil sydväst om Shnghi. Ått tunnelbneprojekt i storstäder i centrl Kin plners och Peking sk få en ny flygplts. Christie s hopps på Kins rik Det brittisk uktionshuset Christie s höll nyligen sin först egn konstuktion i Kin med en mix v västerländsk och kinesisk konst. Vid uktionen som hölls i Shnghi bjöds verk v Andy Wrhol, Pblo Picsso, Alexnder Clder och Ed Rusch ut till försäljning. För Christies lockr en välbärgd publik v konsthndlre i Kin. Auktionen beräkndes inbring 146 miljoner kronor. Ytterligre ett jätteprojekt som redn inletts är bron melln Hongkong, Zhuhi och Mco i södr Kin. Brobygget beräkns kost cirk 60 miljrder kronor och bron sk stå klr Restiden melln Hongkong och Mco med bil kommer t 45 minuter. Ny regler för uppehållstillstånd upprör Utländsk ffärskvinnor och ffärsmän bostt i Kin är upprörd över de ny regler som gör det möjligt för myndighetern tt dröj upp till 15 dgr med tt förny ett uppehållstillstånd. Under tiden måste personen som nsöker om förnyt uppehållstillstånd lämn ifrån sig sitt pss vilket gör tt det blir omöjligt tt res under den tid det tr tt förny tillståndet. Som utlänning i Kin behöver mn psset både för inrikes och utrikes resor. Enligt South Chin Morning Post hr ntlet klgomål strömmt in sedn den ny regeln infördes den 1 juli. Uppehållstillståndet måste förnys en gång per år

13 M e d l e m s - p e r s p e k t i v Mirim Brtt, SEK berättde om exportfinnsiering och finnsiering i renminbi för SCTC:s medlemmr den 3 september. Foto: Edvrd Unsgrd f k t Svensk Exportkredit (SEK) Sedn SEK grunddes 1962 hr företgets roll vrit tt stärk den svensk exportnäringen genom finnsieringslösningr. Som mrkndskompletternde ktör skpr SEK trygghet i både god och dålig tider. I huvudsk fullgör SEK sitt uppdrg genom tt bistå med slutkundfinnsiering, då SEK ger krediter till svensk exportföretgs kunder, och genom direktfinnsiering, det vill säg utlåning direkt till exportföretgen. Den totl nyutlåningen under 2012 uppgick till 56,2 miljrder kronor. Hemsid: Svensk exportföretg får kinesisk vlut - ett genombrott REFERAT Av Kim Rydeheim, SEK, kim.rydeheim@sek.se Svensk Exportkredit (SEK) är ett sttligt företg med uppdrg tt på kommersiell grunder säkerställ tillgång till finnsiell lösningr för svensk exportnäring. Den här rtikeln är ett refert från en Sweden-Chin Trde Council presenttion som ägde rum i SEK:s lokler den 3 september. Temt vr Exportfinnsiering och finnsiering i Renminbi- den kinesisk vlutn. De som berättde om SEK vr Kerstin Gedung och Ev Ohlsson från utlåningssidn och Mirim Brtt från upplåningen. Crl Engelberth som rbetr på SEK:s kontor i Singpore, vr även på plts. SEK hr som först interntionell finnsiell institution lyckts lån upp Renminbi utnför fstlnds-kin (i Hongkong) för vidreutlåning till ett svenskt företg med verksmhet i Kin. Trnsktionen vr en milstolpe i finnsieringen v svensk exportföretg. Det innebär tt företg frmöver får tillgång till mer konkurrenskrftig finnsiering i Renminbi än vd de tidigre hr hft. Svensk företg är i Kin för tt stnn och SEK:s erfrenhet är tt de därför också vill tt en del v finnsieringen är långfristig och i lokl vlut, för tt bättre kunn mtch åtgnden. Genom tt kunn erbjud långfristig finnsiering får företg frmöver tillgång till mer konkurrenskrftig finnsiering i Renminbi än vd de tidigre hr hft, säger John Sverdrup som rbetr med SEK:s utlåning. Svensk exportföretg hr länge efterfrågt kostndseffektiv långfristig finnsiering i lokl vlut i Kin för tt minsk den ränte- och vlutrisk som ders växnde kinesisk verksmhet innebär. I börjn v 90-tlet finnsierdes stor volymer v svensk-kinesisk hndel med Exportkrediter. SEK finnsierde ett stort ntl v dess ffärer under rmvtl med Bnk of Chin. Exportkreditnämnden (EKN) grnterde huvuddelen v risken och svensk ffärsbnker rrngerde ffärern. Därefter hr nästn ll finnsiering v export och projekt skett v kinesisk bnker loklt i Kin. Vi på SEK börjr se en förändring och återigen ökr intresset för exportkrediter, säger Kerstin Gedung, chef för slutkundsfinnsiering på SEK. Vi för ett ntl konkret ffärsdiskussioner med vår exportörer och även med kinesisk bnker. En stor fördel för exportören med en exportkredit är tt den säkerställer betlning från köpren i Kin vid leverns smtidigt som köpren kn återbetl lånet över ett ntl år. Sweden-Chin Trde Council från A till Ö Affärsidé Sweden-Chin Trde Council sk underlätt medlemmrns strtegivl, ök ders kunskper om Kin, skp och underlätt ffärskontkter smt ktivt bidr till erfrenhetsutbyte medlemmrn emelln. Då och nu Sweden-Chin Trde Council bilddes 1980 v Svensk Hndelskmmrförbundet, Sveriges Exportråd, Sveriges Grossistförbund och Sveriges Industriförbund. Vid denn tid blev two-wy trde viktigre för Kin och lndet behövde ök sin export för tt kunn förverklig importplnern. Målsättningen då vr tt Kin skulle vr en modern industrintion år För tt Sverige skulle kunn hävd sig i konkurrensen på den kinesisk mrknden nsågs en ökd gemensm stsning nödvändig. Bildndet v Sweden-Chin Trde Council gv svensk företg som ville sts på Kin bättre förutsättningr. Sedn 1996 är Sweden-Chin Trde Council en fristående ekonomisk förening med inriktning på ffärsskpnde, kunskpshöjnde och nätverksbyggnde verksmhet. Finnsiering Medlemsverksmheten finnsiers med årsvgifter. Informtion om årsvgifter lämns v Elisbet Söderström (se Kontktperson). Exportrådet ersätter Sweden-Chin Trde Council för viss exportfrämjnde informtion. Kontktperson Elisbet Söderström, vd Tel , fx , e-post info@sctc.se Kunskpsbnken Utnyttj ndrs kunskp och erfrenhet och undvik ndrs misstg. Medlemsföretgen i Sweden-Chin Trde Council besitter tillsmmns en enorm erfrenhet v och kunskp om ffärer med och i Kin. Något som finns tillgängligt för ll medlemsföretg. Medlemmr Sweden-Chin Trde Council är ett nätverk med drygt 200 medlemsföretg. Mjoriteten ägnr sig åt exportffärer, ett växnde ntl är importörer och ett femtiotl tjänsteföretg. Medlemsservice INFORMATION. Den informtion du som medlem i Sweden-Chin Trde Council får del v är kontkt skpnde, kunskpshöjnde och ffärsskpnde. NYHETSBREV. Du får nyhetsbrevet, en rik, ktuell käll till kunskp, sex gånger per år. RÅD&SVAR. Som medlem kn du fråg om och omkring kinhndel. Vår kunskpsbnk står öppen för dig. AFFÄRSKONTAKTFÖRMEDLING. Bl genom träffr med kinesisk VIP-delegtioner. REMISSFUNKTION. Sweden-Chin Trde Council fungerr som remissinstns för kinrelterde hndels- och investeringsfrågor. SEMINARIER. Regelbundn seminrier och symposier breddr och fördjupr kunskpern. FRUKOSTMÖTEN. En tidseffektiv mötesform som kompletterr seminriern. HEMSIDAN. hr en medlems-log in som ger dig tillgång till värdefull informtion, bl medlemsregister med kontktpersoner. Smrbeten i Sverige och Kin Smrbete är en förutsättning för ll nätverk. Sweden-Chin Trde Council hr ett mycket gott smrbete med företg, myndigheter och orgnistioner i Sverige och Kin. Huvudsklig smrbetsprtner i Sverige är Exportrådet, Kinrådet, Svensk Hndel, Näringsdeprtementet, Utrikes deprtementet och Kins mbssd. I Kin hr nätverket smrbetsvtl med bl Kntons stds regering smt Chin Interntionl Trust & Investment Group och Chin Shipbuilding Trding Co., Ltd i Peking. Styrelse Sweden Chin Trde Councils styrelse består v 20 led möter från olik svensk medlemsföretg smt myndigheter. Den ktuell styrelsen redoviss på Övrig informtion Det finns mer tt berätt om Sweden Chin Trde Councils verksmhet. Och du hr säkert fler specifik frågor som du vill ställ. Välkommen tt hör v dig till Elisbet Söderström på tel Eller e-post, info@sctc.se. 24