Kriget mot smogen. Nedtonad urbanisering. Testmarknad Kina

Transkript

1 # Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Kriget mot smogen Foto: REUTERS/Chin Dily/TT Kins premiärminister Li Keqing hr proklmert krig mot luftföroreningrn. Kolkrftverk får stäng och bilr som släpper ut olämplig vgser sk blnd nnt bort från gtorn. Smtidigt brotts utländsk företg med tt fler och fler utländsk nyckelpersoner drr sig för tt flytt till Kin. För svensk företg inom luftrening finns dock ffärschnser och med exempel från vår egen bekämpning v luftföroreningr besökte nyligen en delegtion med miljöteknikföretg Peking och Shnghi. Sidn 10 och 22 Nedtond urbnisering Testmrknd Kin World Trde Center, Klrbergsvidukten 70, B4 Box 240, Stockholm Telefon Fx info@sctc.se Kins ledre hr en mbitiös pln för urbniseringen, den färdriktning som klls historiens störst folkvndring och berör hundrtls miljoner människor. Men plnen är inte fullt så mbitiös som ledrn tidigre visert och målsättningrn hr tonts ned. En del experter vrnr för hur stdsplneringen de senste årtionden skpt problem för frmtiden. KinNytt nlyserr urbniseringen. Sidn 6 Efter tt h tränt en miljon kineser i prker, gymnstikslr, prkeringsgrge, på fotbollsrenor och hustk plnerr nu Linus Holmsäter tt t sitt Heyrobics ut på den globl mrknden. Plnen är tt bli störst i världen med sitt motionskoncept. KinNytt hr träfft Linus Holmsäter i Peking där hn hr sin bs i dg. Sidn 12 Foto: Agnet Engqvist

2 Innehåll 2/2014 Hjälp oss hjälp er! KINANYTT ISSN Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Ekonomisk förening Ansvrig utgivre: Elisbet Söderström Tel: Fx: E-post: Utgivningsveck 17 Ledre Hjälp oss hjälp er! 3 Ny medlemmr 4 Sttistik 5 Anlys Urbnisering med hög mbitonsnivå 6 Frihndelsvtl EU Kin hägrr 9 Svensk luftrening intresserr kineser 10 Heyrobics vill bli störst i världen 12 SEB-strteg: geopolitisk slitningr störst hotet 15 Lrs Ellström vndrde 500 mil genom Kin 16 Flun Gong i ny skepnd 18 Kin oros v utvecklingen i Ukrin 19 Uppskjuten Kin-seglts 21 Krönik Skrp retorik i kriget mot luftföroreningrn 22 Medrbetre i dett nummer Agnet Engqvist hr rbett i Kin under hel reformperioden sedn börjn v 1980-tlet. Hon hr träfft de llr först entreprenörern och ktieägrn men också dgens mångmiljonärer. Görn Leijonhufvud hr rbett med Kin sedn 1966 då hn kom rkt in i utbrottet v kultur revolutionen. Hn hr vrit sttionerd i lndet i 30 år, mest tiden som korrespondent för Dgens Nyheter. John Myrsten hr som utlndsredktör och skribent i Svensk Dgbldet bevkt Kins och övrig Östsiens ekonomisk utveckling sedn börjn v tlet. Utgivningspln KinNytt 2014 Utgivning: KinNytt distribuers med 5 6 nummer per år, fördeld över tre nummer på våren och två tre nummer under hösten Annonsprislist 2014: 4-färg 1/1 sid SEK 1/2 sid SEK 1/4 sid SEK sv/v 1/1 sid SEK 1/2 sid SEK 1/4 sid SEK INFORMATION: För informtion om bilgor, priser och teknisk förutsättningr smt bokning v nnonsutrymme i kommnde nummer kontkt Elisbet Söderström på info@sctc.se eller telefon Med reservtion för eventuell ändringr. Annonsprisern gäller för Medlemmr i SCTC erhåller 15% rbtt på ovn ngivn priser. Kin blir rikre, äldre och mer urbnisert. Kin blir mäktigre, mer självsäkert och stundtls kxigre, både ekonomiskt och geopolitiskt. Kin blir llt mindre beroende v och förtjust i utlänningr och utländsk företg, jämfört med när behovet v vår teknologi, vårt mngementkunnnde och vår mrknder vr mer påtgligt. Kin bygger sin egn vrumärken som i llt öknde tkt tr sig in på världens rnkinglistor över frmgångsrik företg. Kin blir lltmer interntionlisert och tillgodogör sig interntionell spelvillkor och lär sig tktiken. Kin hr också blivit mer komplext politiskt, också under det ny ledrskpet. Det är bsolut kritiskt för Sveriges frmtid tt vi förstår förändringrn, vd dess förändringr leder till både för Kin men också och frmför llt för svensk företg. Kin är idg den näst störst ekonomin i världen. Snrt kommer Kin tt vr den störst. MEN Kin erbjuder därför också mycket stor utmningr. Vår storföretg hr ing problem tt hnter dess utmningr. Jg tlr om de ny tillväxtföretgen. Sveriges frmtid storföretg, vår små- och medelstor företg, SME-företg. Som vi hr rpportert tidigre iblnd nnt KinNytt så driver Sweden-Chin Trde Council sedn snrt ett år tillbk ett rbete med tt skp konkret spelplner för svensk SME-företg. Gruppens huvuduppgift sk vr tt t frm ett system för tt optimer frmför llt de svensk SME-företgens möjligheter tt skp konkret och bättre ffärer med och i Kin. Just nu rbetr gruppen med tt t frm väl genomtänkt, smordnde och pketerde koncept/ lösningr. Gruppen hr initilt identifiert någr exempel som nu måste utveckls. Helst bör den utvecklingen ske i direkt smrbete med någr lämplig medlemsföretg. Jg ber er tt kontkt vår generlsekreterre Elisbet Söderström för en dilog om hur vi skulle kunn rbet tillsmmns för tt stödj er i denn utveckling. Kin är intressert v olik lösningr och ffärs modeller/system som utvecklts v svensk tillväxtföretg. Mång gånger är dock dess lösningr, modeller/system så högteknologisk, komplex och mångfcetterde tt det blir svårsålt särskilt som SME-företgens begränsde kritisk mss iblnd uppftts som en risk hos potentiell köpre i Kin. Alltså måste mn övertyg och skp trygghet genom tt förenkl de teknisk och kommersiell budskpen utn tt förlor i tydlighet och kontext. Det måste dessutom finns relevnt och professionellt smmnställd dokumenttion som förklrr konkurrensfördelrn med de svensk lösningrn och produktern/systemen, iblnd reltivt mot vd konkurrentern erbjuder. Om företgen utvecklr sin dokumenttion upp till den nivå som vi erfrenhetsmässigt vet tt ndr länder ligger på så hr vi äntligen dokumenttion v sådn kliber (inklusive teknisk specifiktioner och ndr vetenskplig eller i övrigt relevnt dt, llt inom rmen för vd företgen v konkurrens- och sekretesskäl nser sig kunn del med sig v) tt den kn ligg till grund för konkurrenskrftig jämförelser i efterhnd hos de kinesisk representnter som fttr de vgörnde kommersiell besluten. Dett är kritiskt för tt vi sk kunn skp konkret ffärer eftersom beslutspersonern inte lltid är desmm som dem mn träffr i smbnd med officiell delegtionsresor. Det hndlr i grunden om tt lämn efter sig något som också i efterhnd (och på kinesisk!!) gör det möjligt för kinesern tt övertygs om konkurrensfördelen hos svensk produkter och tjänster. Tydlig pketering v olik erbjudnden är en prioriterd fråg som företgen själv måste lägg mer fokus på. Det skns helt enkelt pket och sk vi kunn rbet frm en spelpln så måste den innehåll även dett kritisk element. De lösningr som Sverige visr upp vid delegtionsbesök från Kin, till exempel Hmmrby sjöstd finns inte dokumenterde idg. Det finns fler exempel. Arbetsgruppens näst uppgift är lltså tt verk för tt de som driver projekten respektive vrit tillskyndre v dem snrst ser till tt projekten blir dokumenterde gentemot en kinesisk beställre. Först då kommer de svensk företgen tt kunn lev upp till kinesisk kunders förväntningr. Först då kommer vi tt kunn erbjud vår svensk ministrr det stöd och det mteril de behöver i sitt främjnde v svensk företgs konkret ffärer. l e d r e Thoms Lgerqvist ordfornde@sctc.se 3

3 FRÅN SWEDEN-CHINA TRADE COUNCILS KANSLI Ny Medlemmr Sweden-Chin Trde Council hälsr följnde ny medlemmr välkomn i nätverket och så här presenterr de ny medlemmrn sig: Centigo är ett konsultbolg som hjälper lednde företg genom kritisk förändringsprojekt. Vårt sätt tt se på vd som kännetecknr frmgångsrik företg, och hur mn skpr dem, kllr vi Business Wellness. Vi rbetr i ett flertl brnscher där vi hjälper vår kunder tt lnd ffärskritisk projekt, bevkr trender och försöker förutse hur dess kommer tt påverk företg långsiktigt. Vår kontor ligger i Stockholm, Mlmö, Bnglore och Shnghi. I Kin hr vi sen 2011 ett joint venture med SXL Group, Kins först studentkonsultföretg. Vi inspirerr och leder människor för tt skp välmående och spänstig företg. Business Wellness. Our mission. Centigo AB Vsgtn 7, Stockholm Tel: JohnWller, Mnging Prtner, Centigo Kristin Liljefors, Prtner Centigo Kontktpersoner: Chin desk Stockholm: Kristin Liljefors, Prtner kristin.liljefors@centigo.se Shnghi office: JohnWller, Mnging Prtner john.wller@centigo.se ProcentFörlget ger ut böcker som bidrr till bättre resultt. Under 2013 gv vi ut boken Kinesisk turister vd vill de h? Fkt, tips och lyckde exempel. Som titeln ntyder beskriver boken behoven hos världens störst målgrupp inom besöksnäringen sedn Förutom tt berätt vd som är nnorlund med kinesisk turister (eller konsumenter) jämfört med ndr ntionliteter förklrs vrför. Det ges också en hel del konkret tips om hur mn kn npss sig för tt möte behoven och även informtion om vd ndr länder och destintioner gör för tt t vr på en v de störst ffärsmöjlighetern världen någonsin stått inför. Boken kommer under 2014 tt även ges ut på engelsk. ProcentFörlget Storgtn 46 B Herrljung Tel: Kontktperson: Ingemr Fredriksson ingemr@procentforlget.se Viking Line Skndinvien AB är rederiets försäljningsbolg på de skndinvisk och interntionell mrkndern. Viking Lines omsättning år 2013 vr 550 MEUR och bolget trnsporterde 6,5 miljoner pssgerre. Viking Line representers i Kin sedn år 2002 v ett loklt prtnerbolg. Vår kinesisk kunder reser med oss för tt upplev skärgården smt fcilitetern ombord på vår frtyg med shopping, mt och underhållning med mer. Viking Lines miljöenggemng genom blnd nnt investering i det ny nturgsdrivn (LNG) frtyget, M/S Viking Grce, hr väckt stort intresse. Viking Line erbjuder även utmärkt konferensmöjligheter till den kinesisk mrknden: fler vgångr vrje dg året runt. Viking Line Skndinvien AB Hästholmsvägen 28, Box Nck Tel: Mobil: Kontktpersoner: Tpni Kuhnen, Sles nd Mrketing Mnger Interntionl tpni.kuhnen@vikingline.com Ingemr Fredriksson ProcentFörlget Tpni Kuhnnen, Viking Line Kin exklusive Hongkong Sttistik jnuri februri 2014 BNP ökde med 7,7 procent under helåret 2013 och industriproduktionen ökde med 8,6 procent för årets först två månder. De förverkligde utländsk direktinvesteringrn ökde med 16,1 procent. Exporten minskde med 1,6 procent (exporten uppgick totlt till 321,2, miljrder USD) och importen ökde med 10 procent (importen uppgick till ett värde v 312,3 miljrder USD). Den sist december 2013 vr vlutreserven 3 821,3 miljrder USD. (Käll: HKTDC) 2013 Jn Feb 2014 Mjor Economic Indictors Vlue Growth (%) Vlue Growth (%) Are (sq km, mn) Popultion (mn) 1, ,360.7 Gross Domestic Product (RMB bn) 56, Urbn Per Cpit Disposble Income (RMB) 26, Rurl Per Cpit Disposble Income (RMB) 8, Fixed Assets Investment 2 (RMB bn) 43, , Added-Vlue of Industril Output 3 (RMB bn) Consumer Goods Retil Sles (RMB bn) 23, , Consumer Price Index Exports (US$ bn) 2, Imports (US$ bn) 1, Trde Surplus (US$ bn) Utilised Foreign Direct Investment (US$ bn) Foreign Currency Reserves (US$ bn) 3, Note: 1 Rel growth 2 Urbn investments in fixed ssets 3 All stte-owned nd other types of enterprises with nnul sles over RMB 20 million 4 Jn 2014 Sources: The Ntionl Bureu of Sttistics, Ministry of Commerce, nd Generl Administrtion of Customs. Din guide till en lyckd företgsres Lotus Trvel hr mer än 20 års erfrenhet v tt skräddrsy företgsresor till Kin. Med egn kontor i Stockholm, Peking och Shnghi hr vi både gedigen kunskp om svensk företgs behov och lokl expertis på plts som kn leverer mot högt ställd förväntningr. Vårt välutvecklde kontktnät möjliggör både studiebesök, föreläsningr och ffärsmöten med relevnt företg. Med ett stort kunnnde, utmärkt service och lokl expertis gör vi resn till en upplevelse, men också till en god investering för företget. Kontkt oss gärn för ett skräddrsytt förslg för just ditt företg GROUPS@LOTUSTRAVEL.SE S T A T i S T I K 4 5

4 A n l y s Nytt dokument om urbniseringen Hög mbitionsnivå men ledrn tvekr Kins ledre hr släppt en mbitiös pln för urbnisering, en färdriktning för vd som klls historiens störst folkvndring, som berör hundrtls miljoner människor. Fst plnen är inte fullt så mbitiös som ledrn tidigre visert. Efter stor tnkemöd, dispyter och kompromisser i högst ledningen blev målsättningrn något nedtonde. En del experter vrnr också för hur stdsplneringen de senste årtionden skpt problem för frmtiden. Ytterligre en kompliktion är risken för tt dgens fstighetsmrknd sk brist som en bubbl. ANALYS v Görn Leijonhufvud, gorn@lionhed.se Regimen försöker på llvr t befälet över den spontn urbnisering som ändå pågår. För ett år sedn tlde ledrn om tt 70 procent v befolkningen sk bo i städern Nu sätter de ribbn försiktigtvis på 60 procent till 2020 upp från dgens 54 procent. Det omfttnde dokumentet på 30 kpitel är mycket konkret i stor stycken och går in på llt från byggstndrd, miljövård, medborgrns trygghet i vrdgen och ders tillgång till internet. Stor investeringr Urbnisering är modernisering, en oundviklig förutsättning för smhällelig frmsteg, slår plnen fst. Den tlr om stor sttlig investeringr i vägr, järnvägr, tunnelbnor, sjukhus, skolor och bostäder. Vrje std med över invånre sk knyts smmn i ett nät v järnvägr och motorvägr. Vrje std med över invånre sk nsluts till snbbtågsnätet. Ledrn ser urbniseringen som en viktig fktor för tt minsk ekonomins beroende v export och investeringr, så tt tillväxten i stället kommer från öknde inhemsk konsumtion. Det är en omställning som de prtt om i någr år men som hr gått trögt. Nu är den enkl tnken tt människor som bor i städer tenderr tt konsumer mer än människor på lndet. Den mest omtlde frågn hr vrit hur långt kommunistprtiet och regeringen kn vr beredd tt gå för tt mjuk upp det strikt systemet för bostdsregistrering som skiljer på stdsbor och lndsortsbor. De besked vi får där visr hur svårt regimen hr tt ge upp dett kontrollinstrument. Utn rättigheter I dg bor som sgt 54 procent v ll kineser i städern. Men br 36 procent v dem är registrerde som stdsbor med de rättigheter som det innebär: frmför llt sjukvård, skolgång för brnen, tillgång till bättre bostäder, smt en högre grnterd minimilön. Skillnden melln de båd siffrorn motsvrr 250 miljoner människor som uppehåller sig i städern på sämre villkor. De gör det därför tt de skulle lev ännu sämre om de vr kvr ute i byrn, där jordrn inte räcker till för ett drägligt liv för ll. Mång v dess miljoner så kllde migrntrbetre kn h levt tio år eller mer i smm std. De får hitt bostäder i det äldre beståndet och på så sätt uppstår så kllde urbn byr eller kåkstäder som myndighetern iblnd försöker rser, men som ndr gånger får stå kvr v rädsl för tt nnrs skp socil oro. Premiärministern Li Keqing säger tt det finns tiotls miljoner migrntrbetre i sådn bostäder. Redn i år nslår regeringen miljrder yun för tt förbättr förhållnden i kåkstädern. Närmre fem miljoner hushåll får del v dett i först vändn. Plnen för urbnisering förutser tt 100 miljoner migrntrbetre från lndsbygden sk få full rättigheter som stdsbor. Det är ett stort steg, den först uppluckringen v ett system som funnits sedn mitten v 1950-tlet. Smtidigt innebär beskedet tt fortfrnde lämns 150 miljoner v dem som i dg bor i städern utnför välfärdssystemet. Kolossl värdeökning Strukturen på dgens städer gör det inte helt enkelt tt väx smidigt och t hnd om ännu fler människor. Sedn de ekonomisk reformern sköt frt kring 1980, och särskilt sedn privtiseringen v bostädern inleddes under ndr hälften v smm årtionde, hr fstighetsmrknden växt lvinrtt. Från 1988 hr värdet på bostds- Urbnisering Plnen för Kins urbnisering släpptes v kommunistprtiets centrlkommitté och sttsrådet (regeringen) gemensmt den 16 mrs i år. målet är tt 60 procent v invånrn sk bo i städer i industriländern ligger denn ndel kring 80 procent, i utvecklingsländern kring 60 procent. Fortsättning på sidn 8 f k t 6 7

5 Frihndelsvtl med EU börjr hägr för Kin Fler hndelstvister löst EU och Kin hr löst fler v sin hndelstvister och tlr nu om möjlighetern tt i frmtiden inled förhndlingr om ett bilterlt frihndelsvtl. Men först måste ett investeringsvtl med Kin bli klrt, betonr EU. Industriprker, som här i förgrunden, får generöst med mrk, medn det är trångt för bostäder. Det krånglr till urbniseringen AV JOHAN MYRSTEN, john.myrsten.stockholm@gmil.com Fortsättning från sidn 7 mrknden stigit snbbt från en mycket låg nivå till cirk miljrder USA-dollr, det är över tre gånger dgens kinesisk BNP. Städern i Kin går i princip med underskott. En stor del v skttern måste leverers till centrl regeringen och de flest städer får mindre pengr tillbk än vd de skickt in, när regeringen är klr med det ntionell fördelningsrbetet. Räddningsplnkn är tt sälj, hyr ut eller belån mrken. Byggentreprenörer, oft privtiserde vknoppningr från kommunl bolg, betlr för tt få tillgång till mrken och kunn bygg bostäder. För tt ttrher industrier är städerns strtegi tt nlägg stor utvecklingszoner som gör tt städern expnderr ut över lndsbygden. Där lockr mn med låg mrkhyr och hopps tt industriern i näst led sk ge upphov till serviceindustri som städern kn besktt. Ont om mrk för bostäder Denn politik leder till tt tillgången till mrk för bostäder är reltivt liten i förhållnde till industrimrken, som kn utgör 50 procent i mång städer, jämfört med procent i större europeisk städer. Dessutom står mrken oft outnyttjd eftersom zonern inte blivit de frmgångsprojekt som de lokl ledrn hoppts på. Det är en v de fktorer som driver upp prisern på bostäder förutom tt industrizonern är dålig miljöpolitik. Om de speciell zonern kunde omforms till bostdsområden, skulle tillgången på billigre lägenheter kunn ök. Likså om byrn i städerns utknter fick rätt tt bygg bostäder som de kunde sälj eller hyr ut till stdsbor. Men i dgsläget möts sådn förslg oft med invändningen tt det kn påskynd en krsch på bostdsmrknden. Byggbolgen och fstighetsbolgen och de kommunl förvltningrn lånr ll sedn länge till sin respektive projekt. Dörren står lltid öppen för dem hos de lokl bnkern som i prktiken sitter i knät på prtiet. Ingen vet riktigt hur mång nödlidnde lån som döljer sig på denn kreditmrknd och hur situtionen kn löss upp. Mång stdsplnerre säger tt Kin behöver en skttereform som ger städern större inkomster från det lokl näringslivet. En nyhet är tt städern sk få rätt tt ge ut obligtioner för tt bekost sin investeringr. Smtidigt skulle städern behöv juster blnsen melln bostäder och industrin i utnyttjndet v mrken. Bönderns mrk En nnn viktig reform för tt underlätt för böndern tt lämn byrn vore tt ge dem rätt tt köp och sälj jordbruksmrken. I dg är mrken fortfrnde i princip i llmän ägo, fst böndern hr nyttjnderätt som oftst sträcker sig över 30 år. Det vr en v de reformer som viserdes vid kommunistprtiets möte i hösts, det vill säg centrlkommitténs så kllde tredje plenum. Men på den punkten finns inte så mycket ny informtion nu. Där pågår fortstt diskussioner. En stor utmning för den fortstt urbniseringen blir tt försök se till ndr värden än den ekonomisk tillväxten, inte minst tt styr om utvecklingen i hållbr bnor. Förhållndet till kulturrvet i städern får en gnsk styvmoderlig behndling i urbniseringsplnen. Den nämner visserligen tt kulturell trditioner sk bevrs, men risken är tt sådn hedersbegrepp glöms bort när moderniseringen betons så strkt. Då kn länken till det förflutn lätt försvinn som vi hr sett. Som det är i dg följer ll städer Pekings modell och bygger ringväg efter ringväg med ful trfikkruseller och bror. Köpglleriorn breder ut sig och det blir också en lltmer homogeniserd och globliserd rkitektur, frånsett enstk vild utropstecken. När president Xi Jinping besökte Bryssel sist mrs i år mynnde smtlen ut i en deklrtion där EU och Kin gemensmt uttrycker sin vilj tt tänk sig bredre mbitioner i ett långsiktigt perspektiv, inklusive ett djupt och omfttnde frihndelsvtl när förhållnden är de rätt. Formuleringrn är grderde och invecklde men togs ändå emot med intresse, särskilt i Peking där ett frihndelsvtl med EU länge vrit ett långsiktigt mål. Frågn hr splittrt EU där mång vrit skeptisk till tt ge frire spelrum åt kinesisk exportörer. Det gäller inte minst någr v ländern i södr Europ. Investeringsvtlet måste ge resultt Efter Xi Jinpings möte med EU-kommissionens ordförnde José Mnuel Brroso och ministerrådets ordförnde Hermn vn Rompuy sde en tlesperson tt EU är med på tt rbet vidre mot ett frihndelsvtl med Kin på medellång sikt. Men först måste förhndlingrn om ett investeringsvtl ge resultt, frmhöll denn EUföreträdre. Mycket återstår lltså innn det ens kn bli fråg om inlednde förhndlingr om ett frihndelsvtl melln de två världsmktern vrs hndelsutbyte på tio år hr fördubblts till över en miljrd euro per dg. Att Xi ändå fick med sig ett positivt uttlnde i frihndelsfrågn kn ses som ännu ett tecken på en förbättrd reltion melln de två prtern som löst fler v sin hndelstvister sedn sommren i fjol. I juli 2013 undveks ett hndelskrig sedn EU och Kin ents om minimipriser för kinesisk solpneler. Därmed släppte Bryssel sitt hot tt inför strfftullr, trots tt kommissionen höll fst vid sin syn tt Kin ger sttligt stöd till sin solkrftsindustri i strid med världshndelns regler. I september vskffde Kin den momsbefrielse som gynnt viss inhemskt tillverkde regionl flygpln, vilket EU sett som en diskriminering mot importerde flygpln. I november inledde Kin och EU sin förhndlingr om ett investeringsvtl i syfte tt ge europeisk företg bättre skydd för investeringr och ökt mrkndstillträde i Kin. Förhndlingrn hr br börjt, men nu kopplr lltså Bryssel ett lyckt investeringsvtl till utsiktern för Kin tt på sikt få i gång smtl om ett frihndelsvtl med EU. I december vskffde Kin momsregler som enligt EU missgynnde utländsk speditörer och rederier. I mrs i år träffdes ett vtl som löste tvisten om Kins import v europeisk viner. Smm månd släppte EU sin ntidumpningsundersökning v kinesisk tillverkre v telekomutrustning, men kommissionen fortsätter tt grnsk om dess producenter gynns v stten på ett sätt som snedvrider konkurrensen. Fler hinder kvr för EU-företg Trots ll dess frmsteg finns ändå fler hinder kvr för EU-företgs tillträde till mrknden i Kin. Det skrev kommissionen i mrs i sin årlig rpport till Europeisk rådet om hinder för EUföretgens hndel och investeringr i olik länder. Rpporten pekr ut fyr sådn hinder i Kin: (1) politiken som gynnr inhemsk innovtion, (2) krv på loklt innehåll, (3) informtionssäkerhetshinder, inklusive ändring v föreskriftern om kommersiell kryptering, smt (4) lgstiftningen om kosmetik. 8 9

6 Den svensk företgsdelegtionen till Kin nyligen möttes v stort intresse för frmförllt kopplingen melln mätningskunnnde och industriell ppliktioner. Foto: IMT Svensk luftrening intresserr kineser Medn Kin trppr upp kmpen mot sin svår luftföroreningr vädrr svensk luftreningsföretg ffärschnser. Ett stort intresse mötte den delegtion som nyligen besökte Peking och Shnghi, berättr regeringens smordnre för interntionellt miljötekniksmrbete Mts Denninger. AV JOHAN MYRSTEN, john.myrsten.stockholm@gmil.com Lrmrpportern fortsätter tt strömm ut från den dålig luftens Kin där premiärminister Li Keqing proklmert krig mot smogen, blnd nnt genom tt stäng kolkrftverk och få bort bilr som släpper ut mycket olämplig vgser. Problemen drbbr inte br otlig kineser utn även utländsk företg och ders nställd. I mrs publicerde till exempel Ameriknsk hndelskmmren i Peking en ny enkät där 48 procent v 365 svrnde företg i norr Kin uppgv tt luftföroreningrn vskräcker nyckelpersoner från tt tjänstgör i Kin. För fyr år sedn vr ndelen företg som ngv smm problem 19 procent. En hel del fmiljer till utländsk personl flyttr hem eller vists så litet som möjligt i Kin och ndr kortr sin tid i lndet. Föroreningrn är ett ständigt smtlsämne som även får mång turister tt tvek inför besök i Kin. På en del håll erbjuds nu ren luft på flsk till resenärer, enligt rpporter som nturligtvis skpt rubriker. Luftproblemen åkte högt upp på den politisk dgordningen i börjn v 2013 då mätsklorn för luftkvlitetsindex inte längre räckte till, vre sig i Peking eller Shnghi. Situtionen under 2014 hr knppst blivit bättre vrför ll frågor om instser för tt mät, nlyser och åtgärd luftkvliteten fortfrnde hr högst prioritet, säger Mts Denninger som är regeringens smordnre för svensk-kinesiskt miljötekniksmrbete. Lägets llvr intygs v ministerrådet Anders Wollter på svensk mbssden i Peking: Luften hr vrit enormt dålig även denn vinter under utdrgn perioder, vittnr hn. Anders Wollter leder mbssdens centrum för miljöteknik (Centec) och enligt honom är det lldeles för tidigt tt dr slutstsen tt de lokl luftvårdnde åtgärdern ännu hr gett resultt. Vritionern kn lik gärn bero på ndr fktorer. Dels bidrr kringliggnde provinser i reltivt stor omfttning, dels är forskningsläget oklrt beträffnde sekundär effekter v luftföroreningrn, och dels beror det helt enkelt på vädret och vindriktningen, säger Anders Wollter. Åtgärder mot problemen vidts inte br loklt. I Kins centrl ledning förbereds nu ändringr i lndets miljöskyddslg. Miljön sk sätts före ekonomin och miljöministeriet sk få mer mkt tt ingrip mot förorennde tillverkre, enligt nyhetsbyrån Reuters. Lgändringrn är inte klr än, men de vänts bli klubbde senre i år. Bkgrunden är lltså en kritisk skärpning v luftproblemen. Det är ett riktigt drm, smmnfttr Mts Denninger. Själv får hn den gml ökänd smogen i London och Ruhrområdet i tnkrn när föroreningrn i Pekings luft diskuters. Men det som sker i Kin är i en nnn skl än hur det vr i London eller Tysklnd för någr årtionden sedn, konstterr hn. Ingen vändning till det bättre Någon genomgripnde vändning till det bättre kn inte Mts Denninger se än. Men hn noterr tt intresset för tt lös utsläppsproblemen hr stärkts. Den dålig luften är i topp på de politisk gendorn och tyngden hr ökt i prtiledningens gernde för tt bekämp problemen. I mrs ledde Mts Denninger en delegtion med svensk miljöteknikföretg ( Swedish Air Pollution Control Delegtion to Chin ) som höll välbesökt seminrier både i Peking och i Shnghi. Företgen vr nöjd. Kinesern också. Mång kontkter togs, smmnfttr hn. Vid seminriern beskrevs Sveriges egen bekämpning v luftföroreningr, särskilt det som skett genom åren i Stockholm, med exempelvis utvecklingen v fjärrvärme, byggndet v Hmmrby sjöstd, och så vidre. Två grupper v svensk företg och institut deltog. Den en bestod v specilister på mätning och övervkning: forskningsinstitutet IVL, nlysföretget Opsis, mätningsföretget Senseir smt sttlig SMHI:s kommersiell gren som säljer nlyser kring klimt och väderförhållnden. Den ndr gruppen vr leverntörer v industriell ppliktioner för rening v industriluft, rökgsrenre, filter, effektivre energiproduktion, m m. Där ingick företg som Absolent, Blueir, Elpnneteknik, Environmentl Air of Sweden, Munters, Nedermn smt 3nine. Intresset vr extremt strkt när vi berättde om den res Sverige hr gjort för tt få renre luft. Vi betonde tt det fktiskt är möjligt tt få ned luftföroreningrn. Det är viktigt tt kinesern inser vd som går tt gör fst ders problem är v en ldrig skådd mgnitud. Kin hr ju också stor resurser tt t i bruk, berättr Mts Denninger. Det finns en strk politisk vilj tt t itu med föroreningrn. Men det förutsätter tt nsvrig myndigheter håller i processen och miljökrven hel vägen. Det kn vr lätt tt träff vtl men det är mycket som måste följs upp, fortsätter hn. Tuff konkurrens För de svensk bolgen är konkurrensen med ndr länders luftrenings- och miljöteknikföretg nturligtvis tuff, medger hn. Men de företg som deltog i delegtionsresn ser positivt på sin möjligheter, och efterfrågn är stor. Ett exempel är Blueir som nu hr en levernstid på fler månder för sin luftrenre, enligt Mts Denninger. Det som gjorde det svensk företgsklustret litet extr intressnt vr kopplingen melln mätningskunnnde och industriell ppliktioner, frmhåller hn. Här finns en extremt br koppling, för kinesern hr dåligt förtroende för sin egn mätningr. För tt gör rätt instser måste du h ett tydligt och trovärdigt mätunderlg, säger Mts Denninger. Hn noterr också tt Peking kommit längre än Shnghi i konkret och skrp åtgärder mot luftföroreningrn, med en hndlingspln som blnd nnt innehåller böter och onmäld inspektioner. Shnghi är br på mätningr men hr inte vidtgit lik skrp åtgärder som Peking. Mts Denninger, regeringens smordnre för miljötekniksmrbete, menr tt luftproblemen i Kin är ett riktigt drm i en nnn skl än hur det vr i London eller Tysklnd för någr årtionden sedn

7 Med Kin som testmrknd LINUS HOLMSÄTER, vd:n med de skär shortens, värmer upp någr tusen deltgre i Ximen i smbnd med ett event. Fyr gånger hr Pekings sportbyrå kllt in svensken tt led gymppss på stor torget vid Himmelsk fridens port mitt i Peking, folkrepublikens själv hjärt. Det hndlr om uppvärmning inför Pekings mrton och långdistnslopp kineser deltr vrje gång, Och snrt är det dgs igen. Foto: Heyrobics 12 Vill bli störst i världen med sitt sätt tt gymp Hn hr tränt en miljon kineser i prker, gymnstikslr, prkeringsgrge, på fotbollsrenor och hustk, och dessutom inför långlopp. Efter snrt tre år med Peking som bs plnerr Linus Holmsäter tt t sitt motionskoncept globlt. I sommr besöker hn storstäder runt om i världen för tt se vr hn sk slå sig ner härnäst. Blir det Hongkong, Brcelon eller New York? Av Agnet Engqvist, gnet@engqvist.cn Vi söker nu en lokl entreprenör som tr över verksmheten i Kin, säger Linus Holmsäter, grundre och vd v motionsformen Heyrobics som i dg letr finnsiärer för tt börj den globl expnsionen. Det är möjligt tt den just i Kin kommer tt fortsätt mer ideellt. Själv hr hn inte tjänt ett rött öre på projektet utn levt på ett stipendium och på bespringr. Hn konstterr: Jg tror tt vi är Sveriges mest känd hälsoföretg i Kin. Vi hr en orgnistion som växer hel tiden, säger hn när vi träffs på hns fvoritkfé i Ti Koo Li, en ungdomlig del v Peking. På kféet är hn oft. Det är socilt, där träffr vi vår målgrupp, säger Linus Holmsäter. Hn rekommenderr ställets milkshke med nns, så vi beställer det. Hn kommer just från en intervju med kinesisk sttstelevisionens sportknl och är på väg till fredgskvällens intensivträning för hugde Pekingbor. Jg hr blivit en loklkändis, förklrr den blonde svensken som själv mrkndsför sig som vd:n med de skär shortsen och sin verksmhet med det engelsk mottot Swet like Swede. Fyr gånger hr kineser deltgit vrje gång i hns gymppss på stor torget vid Himmelsk fridens port mitt i Peking, folkrepublikens själv hjärt. Det är när deltgrn i Pekings mrton och långdistnslopp sk värms upp. Pekings sportbyrå hr då kllt in den unge svensken tt vr den store motionsledren. Och snrt är det dgs igen. Hittills hr hn hft gymppss i 15 stor kinesisk städer och hn börjr räkn upp dem som hn närmst kommer på: Hongkong, Shnghi, Knton, Xin, Shenzhen, Chengdu, Qingdo, Xin, Tinjin, Dlin... Förr året kom kineser till ett två gånger tio minuters uppvärmningspss inför ett mrton i Ximen. När det är fler tiotusen deltgre blir det oftst ett pss på sju-tolv minuter och mest enklre rörelser för rmr och överkropp i vrje fll ju närmre strten v loppet det är. Linus Holmsäter är son till grundren v Friskis och Svettis i Sverige, John Holmsäter, som i dg kllr sig hälso- och livsstilsfilosof. Hn är en stor inspirtionskäll, säger sonen som hr ändrt och vidreutvecklt sin ppps produkt och träningsform. Och Heyrobics nvänder till exempel ldrig gym utn befintlig lokler. Det kn vr skolor eller ute på stn, i prker, på hustk. Sättet tt kommunicer och mrkndsför sig är helt eget. Och Linus Holmsäter lägger gärn till tt motionen dessutom sk ge deltgrn ett leende. Under de snrt tre år som hn byggt upp sin motionsform hr betoningen blivit lltmer på det socil. Mjoriteten v vår deltgre kommer tillsmmns med minst en beknt. Hn ser frmför sig hur deltgrn i frmtiden bokr sin gymptid som mn i dg bokr bord på en resturng och bjuder in bäst vännern tt följ med. Vi vill gör motionen så socilt tillgänglig och Mång tror tt gym och häls är synonymt. Vi vill erbjud ett lterntiv till det. kul som möjligt, inte som vnlig gym, säger hn och går så långt som tt säg tt gym är socilt. Mång tror tt gym och häls är synonymt. Vi vill erbjud ett lterntiv till det. 60 procent v de som köper gymkort går mindre än en gång i månden. Det är så gymen helst tjänr pengr. När ny deltgre kommer för tt trän möts de v volontärer och ett High five, som presenters som det svensk sättet tt häls. Fst kinesern inte vet något om gympträning så är de orädd, berättr Linus Holmsäter. Rent llmänt konstterr hn tt kinesisk tjejer inte vill bli trött och tt killrn också är extremt otrände. Medn intensiv träningspss är populärst i Sverige är det tvärtom i Kin. Det gäller tt hitt ett sätt de tycker om. Kinesern älskr tt gå ut och ät och umgås på resturng. Vi nämner ldrig viktminskning. Det sk vr kul och socilt. Men vi hr hft deltgre som tppt mer än 60 kilo. Vårt budskp är tt du sk må br och inte uppfyll någon nnns idel. När Linus Holmsäter kom till Kin 2009 för tt jobb på svensk konsultbolget BrinHert upptäckte hn tt det inte fnns någr rolig träningsmöjligheter. Till slut ställdes hn inför vlet tt vr kvr på bolget eller strt eget. Som den entreprenör hn är vlde hn tt ge Heyrobics hel sin tid. Vr det en dröm du hde? Jg hr lltid hft två stor hobbies: tt strt projekt och tt syssl med träning och häls. Att lycks kombiner de här båd stor intressen, det trodde jg knppt skulle gå. KVÄLLSPASS UTOMHUS på ett hustk i Snlitun i Peking. Heyrobics försöker t så lite betlt som möjligt och hr ing medlemskp. Foto:Len Runer 13 Linus Holmsäter, Ålder: 29 år. Bor: I hyreslägenhet när Choyngprken i Peking, i Sverige vid Hgprken i Stockholm. Fmilj: Flickvännen Josefin Bennet Fredriksson, jurist, mrketing mnger på Center for Child Rights nd Corporte Socil Responsibility (CCR CSR) i Peking. Studier: Mstersexmen i mrketing nd mngement 2009 efter fyr år vid Uppsl universitet inklusive kurser vid Stockholms universitet och Hong Kong Polytechnic University. Krriär: Grundre v Entrepreneurs Acdemy, bsert vid Uppsl universitet, Business development mnger på konsultbolget BrinHert i Peking, hjälpte nordeuropeisk företg in på Kinmrknden, Strtde Heyrobics i Peking 2011, strtde Heyrunning i Peking Stipendium: Anders Wlls entreprenörsstipendium 2012 på kronor för tt kunn utveckl sin träningsform Heyrobics i Kin. Erfrenhet v Kin: De först två åren i Kin lärde jg mig trditionell, kinesisk business, det vill säg lång middgr med nk, strksprit och kroke - ett ständigt reltionsbyggnde som ldrig tog slut. Under min senste två år hr jg försökt få kineser tt rör på sig. Det betyder extremt mång kvällr och helger i kort shorts inför hundrtls, iblnd tusentls, ung Pekingbor och ndr kineser. Och betydligt mindre strksprit. Kinesisk språket: Jg leder träningspss och enklre inspirtionsföreläsningr på kinesisk. Men är inte vss på tt läs och skriv, kn 200 tecken. Hobbies: Läs, res, volontärrbete, löpning (svensk mästre 2013 på 100 km, siktr på VM i år). Läser just nu: Extremt mycket, sedn jg skffde en läspltt: Böcker, rtiklr och längre dokument. Mycket v det jg läser är rtiklr från Longform.org, det vill säg utvld rtiklr från tidningr som New Yorker, Finncil Times, Boston Globe med fler. I övrigt, 4-Hour Work Week v Tim Ferriss. Fortsättning på sidn 14 Foto: Agnet Engqvist

8 f k t Fortsättning från sidn 13 Fvoritresturng i Peking: Sichunresturngen bredvid April Gourmet i Xingfucun. Ders mpo doufu är Pekings bäst rätt, tycker jg. Fvoritplts i Peking: Lill prken Honglingjin söder om Choyngprken, där tränr åringr på morgnrn och där går det tt se ett koncentrt v de kinesisk träningsformern. E-post: linus.holmster@heyrobics. com Heyrobics Interntionl, Kinregistrert konsultbolg med tillstånd tt bedriv event och träning. Ägre är en kinesisk privtperson som äger ndr företg inom event och utbildning i Peking men som vill vr nonym. Grundre, vd och kretiv ledre v verksmheten är Linus Holmsäter, åker även runt i Kin och mrkndsför Heyrobics. Företget omstte 2013 runt en miljon yun, ungefär lik mycket i kronor. Ingen vinst, llt återinvesters i företget. Vi försöker få så mång som möjligt tt motioner vrje veck. Att de betlr är inte det viktig just nu. Anställd: I dg är de tre, en kines och två utlänningr inklusive Linus Holmsäter. Snrt nställs ytterligre en person, förmodligen en kines. Äger utrustning: Musiknläggningr, högtlre, yogmttor med mer finns i nio inomhuslokler i Peking smt i fem förråd när de pltser de tränr på utomhus. Utbildningen är vgiftsfri för volontärern, det vill säg gympledre och så kllde mbssdörer som hjälper till med förberedelser, mrkndsföring och tt välkomn deltgre. För tt trän med Heyrobics behövs ing vikter. Deltgrn tränr i en cirkel med en instruktör i mitten och vi gör enkl, effektiv och kul rörelser och går från sttion till sttion och tränr olik kroppsdelr. Linus Holmsäter hr också strtt Heyrunning, det vill säg träning med löpning i stor grupper, men det finns också mellnformer melln Heyrobics och Heyrunning. Vi hr två typer v gymppss, dels de som är grtis, så kllde pop up pss som meddels 24 timmr före med sms, e-post eller nnt sätt vi socil medier, till personer i Peking, det är personer som deltgit i minst ett pss det senste året. Dessutom finns det just nu 30 schemlgd pss där deltgrn betlr cirk 30 kronor för de flest v dem. Heyrobics försöker t så lite betlt som möjligt och hr ing medlemskp. Linus Holmsäter kllr Peking för den kinesisk testmrknden för Heyrobics. Vi hr testt hur vi sk tjän pengr. Särskilt i Kin får det inte bli för dyrt, då når vi inte dem som behöver motionen bäst. Hn tlr om tt de nu står inför ett vägskäl. Det är viktigt tt h ett ideellt enggemng men smtidigt gör långsiktig ffärsvvägnden så tt verksmheten kn h en kommersiell grund, säger hn. Nu vet vi hur vi gör träning socil. Det är det som till stor del gör den unik och uthållig. Linus Holmsäter säger tt hn brinner för tt människor verkligen tränr. Men är det inte ett misslycknde tt ni ännu inte tjänt någr pengr i Kin? Nej, vi hr byggt ett enormt positivt och kul vrumärke, det är strkre än någonsin. Vi vet vd som triggr folk tt börj trän. Vd är du stoltst över tt h åstdkommit hittills? Vi hr gjort en hälsoinsts, vrit med och ändrt synen på träning hos ung Pekingbor, förutom tt den hr ändrt mångs liv. I dg hr vi 70 volontärer, 40 kineser och 30 västerlänningr, som hjälper till. För mång är det först gången i ders liv som de tr nsvr utnför jobbet. Det hr betytt mycket både för dem och omgivningen, säger Linus Holmsäter. Hn säger också tt kinesern som tränr inte br märkt en fysisk effekt utn också en mentl sådn. I åldersktegorin år hr mjoriteten ldrig tränt tidigre. Vd hr vrit svårt? Att hitt målgruppen tog ett tg. Medelklssen i Kin är ett fluffigt begrepp. Det hr också vrit ETT SKUTT på tket, en dg då luften vr klrre i Peking. Här håller Linus Holmsäter en del v sin gymppss. Foto:Heyrobics Luftföroreningrn gör det svårt tt plner, viss perioder måste pssen ställs in. svårt tt utbild deltgrn. De flest kineser kn inget om träning: vd hr mn på sig, hur rör mn sig? Och så är det svårt tt hitt kineser som hr förutsättningr tt bli ledre. Det llr jobbigste tycker Linus Holmssäter är tt mång v Kins prker försvunnit eller håller på tt krymps och tt skolorn oftst är stängd för utomstående smtidigt som ndr lokler är dyr. Och så luftföroreningrn som gör det svårt tt plner, viss perioder måste pssen ställs in. Vd säger myndighetern? De gillr oss. Vi hr br reltioner. Vi är helt opolitisk. Vi hr ing egn lokler. Och hr ldrig problem med korruption. Hr ni ing som kopierr er? Jo, i ndr städer. Men vi ser det mer som en komplimng än ett hot. Desto fler som rör sig desto bättre. Vd säger du till en svensk entreprenör som vill förverklig sin dröm i Kin? Strt inte på distns med jättestor plner och stor investeringr, utn åk till Kin och lär dig förstå vem som är din kund och hur din mrknd fungerr, men lär dig också förstå det politisk systemet. Gör därefter upp plnern och bestäm hur, vr och i vilk delr v mrknden du sk invester, säger Linus Holmsäter vrs stor dröm är tt bli störst i världen med sitt sätt tt gymp. SEB-strtegen Sen Yokot: Geopolitisk slitningr oror mer än finnskrscher Spänningrn med grnnländern är en större risk än tt Kin snrt drbbs v en finnskris, nser SEB:s sienstrteg Sen Yokot. Hn räknr med lugnre finnsmrknder resten v Hästens år men ser fktorer som bromsr Kins tillväxt på längre sikt. AV JOHAN MYRSTEN, john.myrsten.stockholm@gmil.com Det är inte troligt tt Kin drbbs v en stor finnsiell smäll på kort sikt, trots tt husprisern stigit så mycket och vlutmrkndern vrit orolig. Den bedömningen gv Sen Yokot, chef för ffärsbnken SEB:s sienstrtegi, vid ett frmträdnde hos Sweden-Chin Trde Council i Stockholm i mrs. Enligt Sen Yokot kommer inte den turbulens som präglde finnsmrkndern i börjn v året tt fortsätt. Vr inte orolig, smmnfttde hn. För Kin hänger ing större hot över exporten och den försvgning som noterts i inköpschefsindex är förmodligen övergående, enligt Sen Yokot. Det som kn oro är en inbromsning i den inhemsk efterfrågn, till exempel på fstighetsmrknden och i byggndet. Riskern med utlåningen i skuggbnksektorn är inte så stor som det kn verk i interntionell finnstidningr, förklrde hn. Definitionen v skuggbnklån är mycket bredre i Kin än i ndr länder och omfttr i princip llt utom typisk bnklån. Oron gäller i prktiken främst de finnsbolg som står för 7 procent v nyutlåningen, enligt Sen Yokot. Smtidigt hr Kin ett så stort sprnde tt skugglånen inte är ett problem på kort sikt, även om någr krscher nu hr inträfft. Myndigheterns strtegi verkr vr tt bygg upp ny lgr och system innn någon omfttnde utslgning släpps igenom, noterde hn. Men även om det inte blir någon kris i år finns risker på längre sikt med tillgången på billig krediter när Kin sk tckl sin oundviklig strukturförändringr, enligt Sen Yokot. När lndets enorm utbyggnd v vägr och nnn infrstruktur nått sin kulmen minskr en viktig tillväxtstimulns smtidigt som underhållskostndern stiger. Då gäller det tt minsk olönsm överkpcitet och nvänd pengrn på rätt sätt, enligt hns nlys. Sen Yokot kommenterde också vlutmrknden. Den senste tidens förstärkning v renminbin är enligt honom helt klrt beordrd v Kins myndigheter i syfte tt träng ut spekultiv inflöden v het pengr. Men eftersom Kin därmed riskerr tt bli nklgt v USA för vlutmnipultion är denn RMB-förstärkning br tillfällig. Smtidigt kvrstår dilemmt tt het pengr fortsätter tt locks in så länge fstighetsprisern stiger i Kin, tillde hn. Mer oronde än finnsmrkndern är dock de geopolitisk motsättningrn melln Kin och dess grnnr, frmhöll Sen Yokot som noterde tre fktorer vid sidn v den förvärrde reltionen melln Jpn och Kin: 1) USA:s militär omringr Kin, så det är inte konstigt tt Kin rustr upp. Men det ökr spänningrn. 2) Det finns mindre fisk kvr i hven så fiskeflottorn måste längre ut och då möts de oftre. Det ökr också risken för konflikter. 3) Mönstren v llinser blnd länder i regionen är mer komplicerde än förr. Vietnm och Mynmr är exempelvis mer USA-vänlig nu medn Rysslnd blivit mer Kinvänligt. Även dett gör läget mer spänt. Ett föredöme är reltionen Tiwn-Kin. De är ense om tt de är oense. Därför prtr de inte om suveränitet utn om ekonomi, sde Sen Yokot som uppenbrligen skulle vilj se fler länder tillämp en liknnde strtegi. Sen Yokot Ekonomen Sen Yokot är uppvuxen i Jpn och universitetsutbildd i USA. Hn vr vlutstrteg för den schweizisk finnsjätten UBS i Singpore när hn 2012 värvdes v SEB. Hn är chef för den svensk ffärsbnkens strtegi i Asien, med bs i Singpore

9 Lrs Ellström, Ålder: 71 år. Studier: Fil. Knd., Stockholms universitet 1967; Studier i kinesisk och sinologi, Stockholms universitet ; Studier i kinesisk, Chinese University of Hong Kong och Nnyng University, Singpore, ; Doktorndstudier i sinologi, Stockholms universitet, ; Studier i kinesisk littertur, Fudn University, Shnghi, y. Krriär: Kulturttché, Sveriges mbssd i Peking, ; Representnt för Hndelsbnken i Peking, ; Mrkndsnsvrig för Kin och ndr länder i Ostsien på Hndelsbnken, ; Projektnsvrig för Världsbnken i stöd projekt för bnksektorn i Vietnm 1993; Projektnsvrig för SwedeCorp (SIDA) i projekt för företgsutveckling i Vietnm, ; Mrkndsnsvrig för Kin och ndr länder i Ostsien på Swedbnk, ; Projektchef för bnksektorn i EU-projekt för utveckling v den kinesisk finnssektorn, ; Konsult med bs i Peking, ; Senior rådgivre för Kinfrågor, Groth & Co (immterilrätt och ptent), Erfrenhet v Kin: Omfttnde som student, diplomt, bnkmn, konsult smt som fri vndrre. Kinesisk språket: Flytnde i tl och skrift. Hobbies: Simm, men mer livsnödvändighet än hobby. Läser just nu: Ptrick J. Gery, The Myth of Ntions The Medievl Origins of Europe. Fvoritresturng i Kin: Chongqing Lo Tngguo vid Jingzhikou i Peking. Fvoritplts i Kin: Vrje plts där jg kn träff kineser som är det de är. E-post: lrs.ellstrom@gmil.com 16 Välkänd bnkmn och konsult går hel vägen till Kshgr: Efter 500 mil genom Kin ser hn väldig bekymmer Nyfikenheten på vd som finns bortom Kins jättestäder och lusten tt träff vnlig människor fick Lrs Ellström tt ensm vndr på lndsvägr i 140 dgr. Nu kommer hns bok på 700 sidor om vndringen från Peking till Kshgr, en nätt promend på 500 mil. Läsren får t del v v hns mång möten, ssocitioner, tnkr och kunskper. Lrs Ellström är välkänd i Kinkretsr och hr över 40 års kinesisk erfrenhet som student, diplomt, bnkmn och konsult. Av Agnet Engqvist, gnet@engqvist.cn Kin hr blivit både enklre och mer komplicert för mig, säger Lrs Ellström till KinNytt som också läst boken. Den kinesisk ekonomin växer, jovisst, men till vilket pris och hur länge? Utn demokrtisering lär det i vilket fll som helst inte bli något Folkhemmet Kin, slår hn fst. Annrs vill hn inte skriv läsrn på näsn. De får själv dr sin slutstser, nser hn. Men hn delr generöst med sig v vd hn lärt sig om Mittens rike och dess lång histori. På lndsbygdens vägr, långt från Pekings och Shnghis skyskrpor i gls, stål och betong, fick hn se sådnt som Kinbesökre eller utlänningr som rbetr i Kin sälln ser: ruckel, fttigdom, skit och djurkdver. Lrs Ellström menr tt Lubbe Nordströms bok om Lort-Sverige på 1930-tlet fktiskt är till stor hjälp för tt förstå dgens Kin. Energin vrmed den morgonpigg före dett bnkmnnen tr sig n sitt projekt imponerr inte br på de mång kineser hn träffr utmed vägen, utn även på läsren. Det spelr ingen roll tt de 140 dgrns vndring vr utspridd på över två och ett hlvt år. Nästn dgligen blir hn hylld som en hjälte och vågr först inte berätt hur mång mil hn egentligen tänker gå, oft blir det tre mil per dg med postlhästrns hjälp. Som ensm långnäs på vägrn fick hn oft stjärnsttus. Men hn blev också sedd som en trfikfr och mrsvrelse. Det som gjorde strkst intryck på honom vr tt de som hn mötte vr så vrdgligt mänskligt öppn och tillgänglig. Och hn beskriver sin möten med människorn från nordvästr Kins mång olik folkgrupper, lltså inte br från mjoritetsbefolkningen, det vill säg hn-kinesern som Lrs Ellström dristr sig tt kll hnner (se mrginlen). Hn ser de väldig socil omvälvningr som pågår i dgens Kin, hn kommer till vfolkningsbyr, men träffr också migrntern på ndr pltser. Hn upplever också hur till exempel kol och nturgs får orter tt blomstr som i Amerik för hundr år sedn. Men det är också en utveckling som orskr en miljöförstöring v monumentl proportioner.som den språkmännisk hn är blir hn irriterd när hn inte kn minoriteterns språk och lär sig snbbt rtighetsfrser. Smtidigt hr hn svårt tt håll sig för skrtt för en lokl dilekt som är full v ccenter uppåt, nästn i flsett. Hn nlyserr vrje ortsnmn och vslöjr bkomliggnde hemligheter, översätter myndigheterns propgnd och polisens efterlysningr. Och ju mer hn vndrde desto strkre blev lustn tt vndr vidre och oupphörligt sök svr på frågn vd som fnns bkom näst krök. Mötet med Djingis khns ättlingr, 30:e genertionen, är en v bokens höjdpunkter. I börjn gick hn br någr dgr åt gången och återvände därefter till sin lägenhet i Peking för tt smält intrycken och följ upp det hn sett, för tt sedn återvänd till den plts där hn senst gått. Men i slutet v vndringen vr hn ute fler veckor i sträck. Då och då stötte hn på grinig och rrognt myndighetspersoner som ville vis sin mkt. De vr gnsk ronde och visr tt på viss håll ser poliser och ndr på utlänningr med stor misstänksmhet, säger Lrs Ellström. Men mång poliser vr vänlig och erbjöd till och med skjuts. GENOM ATT HAN KOM TILL FOTS blev det mång fin vrdglig möten med människor. Lrs Ellström fick spontnt hör vd mång v dem tyckte och tänkte. Här är hn med en uighurisk fmilj som hn träffde vid en helig plts utnför Shnshn i Xinjing. Bilden som växte frm för mig under min vndring är tt det ser ordentligt bekymmersmt ut på mång olik fronter i lndet, säger Lrs Ellström. Hn nämner mktpprten som gör tt uigurern känner sig inte br som en minoritet utn också som ndr klssens medborgre i Xinjing. Den förljugn turistifieringen som hr lite med verkligheten tt gör. Hn nämner också bristen på respekt för den enskild människn och ärlig informtion. Lrs Ellström blir beklämd och förbnnd när hn ser hur den hnsk mktpprten ml sönder så kllde brbrisk kulturer som står i dess väg, och hur mn förvränger historien på museer och vid minnesmärken. Hn säger tt hn skrivit sin bok med eftertänksmhet och med syftet tt guid läsren genom den geogrfisk vndringen mot en, förhoppningsvis, mer relistisk syn på Kin som politiskt, kulturellt och historiskt fenomen tt KAZAKHSTAN KIRGISISTAN AFGHANISTAN PAKISTAN KASHGAR TADZJIKISTAN Mrlbexi Aksu Kuchr Korl X i n j i n g T k l M k n Qiemo Ürümqi Ruoqing Toksun Turpn Shnshn Lop Nur se lndet som det är och inte som propgndmkrn vill frmställ det. I dg ser hn Kin som ett gigntiskt mskineri som verkr för optimerd ekonomisk produktion och som till sin innerst ntur är expnsivt. Från någr mindre områden kring Gul floden hr den hnsk stten målmedvetet och tålmodigt utökt sin räckvidd, i dg med stor ytterområden som Xinjing, Tibet och en stor del v Mongoliet. När Lrs Ellström i november 2011 vndrde in i Kshgr i lndets nordvästr hörn, bestämde hn sig för tt sätt punkt för sitt liv i Kin. Det är svårt tt förklr i någr få ord men vndringen från Peking till Kshgr blev en slgs smmnfttning v mitt liv med Kin så här långt, säger hn. Om det inte vore för luftföroreningrn i Peking som verkligen är ruggig och föroreningrn i den politisk miljön hde jg nog kunnt överväg tt bli kvr, men som det nu är känns det lltmer kvävnde från ll håll. Hmi Liuyun Dunhung Guzhou (Anxi) Yumen Jiuqun Jiyugun Chijin Q i n g h i M O N G O L I E T Qingshui Zhngye Goti Linze Shndn Qinghi Hu (Koko Nor) I n r e M o n g o l i e t Gnsu Fengle Yongchng Wuwei Hung He (Gul floden Hongshui Tumenzhen Hungyngzhen Dingtn Zhongwei Gntng Yinchun Ynchi Wnglejing Fengjigou Huinpu Hongsipu Zhongning Ningxi 17 SÄG hnner, hnsk.. Lrs Ellström hr kommit på en språklig innovtion. Hn kllr människor v hn-folket, det vill säg Kins mjoritetsfolk till skillnd från de över 50-tlet minoritetsfolken som finns i lndet, för hnner (en hnn, fler hnn-er) och folket som sådnt för det hnsk folket. Som djektiv blir det till exempel det hnsk språket, hnsk littertur eller hnsk kultur. Ordet hn uttls med ett kort. i n n o v t i o n Lrs Ellströms bok: Vägen till Kshgr är utgiven på Fun förlg, Senre i år vänts den utkomm på engelsk: Rod to Kshgr. Hung He (Gul floden Chengling Erlin Butu Kekekgi Bulnghe Tongwngcheng Genom ått olik regioner Vndringen gick genom ått olik dministrtiv regioner: Pekings std, provinsern Hebei och Shnxi, den utonom regionen Inre Mongoliet, provinsen Shnxi, den utonom regionen Ningxi, provinsen Gnsu och slutligen den utonom regionen Xinjing. K I N A Dingbin Lingzhen Hongshiqio Leilongwn Hunghojie Hizetn Jingbin Shhukou Yijinfngcun Yngqungou Qingshuihe Zhunge erqi Dongsheng Yijinhuoluoqi Yulin Xioshwn Youyu Krt över LARS ELLSTRÖMS väg från Beijing till Kshgr mrs 2009 november Dtong Zuoyun Yngyun Xiping Shnxi Yechng Tohuzhen Xiheyingzhen kilometer krt: Stig Söderlind Yuxin Dingjitn Luopoling Donghulin Qingshui Kongjin Hebei Beijing BEIJING Hung He (Gul floden Bo Hi (Chihlibukten) Shnxi

10 Flun Gong i ny skepnd Flun Gong-rörelsen är ktiv på mång ny sätt i Sverige. Bsert på sin erfrenheter från Kin och Sverige ger Görn Leijonhufvud sin personlig syn på den kinesisk frälsrlärn, som tvingts i exil v myndighetern i Kin. Av Görn Leijonhufvud, gorn@lionhed.se Det senste exemplet på hur Flun Gong uppträder i ny skepnder är en motfilm till vår fotbollshjälte Zltn Ibrhimovics ptriotisk reklm för Volvo. Den ny vrinten visr kinesisk förbrytelser mot de mänsklig rättighetern med fyndig motbilder till den ursprunglig versionen. Budskpet bkom motfilmen är tt Volvo inte är svenskt, som i Zltns reklmvideo, utn kinesiskt och tt bkom biltillverkrens ny ägre Geely står ytterst det kinesisk kommunistprtiet. Det är prtiet som sett till tt finnsier Geelys köp. Budskpet är också tt dett prti ligger bkom förtrycket v Flun Gong-utövre och tibetnsk och uigurisk ktivister. Och det stämmer tt den sortens förtryck existerr. Det som är lite lurigt är vilken orgnistion som lnserr filmen. Den kllr sig Supporting Humn Rights in Chin SHRIC. I börjn v mrs hde den en viss frmgång i svensk medier med ett långt inslg i P1 Morgon och med intervjuer i Göteborgsposten och Dgens Medi. Tidigre i år förekom rtiklr och insändre i Sundsvlls Tidning och ndr tidningr i Norrlnd som ställde frågn: Vrför ges en diktturs ofri kultur så stor plts under Umeås kulturhuvudstdsår? Anledningen till frågn vr tt modern kultur från Kin fått ett visst utrymme i progrmmet. Bkom insändrn stod Föreningen konst och kultur för mänsklig rättigheter, som presenterr sig neutrlt utn tt nge sin koppling till Flun Gong, en koppling som dock är uppenbr på hemsidn. Smyger med sitt ursprung Så både SHRIC och Föreningen konst och kultur för mänsklig rättigheter smyger lite med sitt ursprung. Flun Gong presenterr sig själv såhär: Flun Gong är en qigong- och kultiveringsmetod för självförbättring med ledorden snning, godhet och tålmod. Metoden är förbjuden i Kin sedn 1999, då den blev lltför populär för den kinesisk regimen. Flun Gong hr en speciell gend. Låt mig först säg tt mång hedervärd kinesisk, svensk och ndr medborgre hr nslutit sig till rörelsen. De hr knske frmför llt uppskttt medittionen och de vslppnnde gymnstisk övningrn, som påminner om tichi. Jg mötte mång sådn nhängre i Kin innn prtiet slog till mot rörelsen, vnlig människor i medelåldern och äldre. Senre träffde jg nhängre som flytt till Hongkong och kunde berätt om grymm förföljelser mot ders släktingr som vr kvr i Kin. Mång människor från ndr länder hr också nslutit sig därför tt de blivit upprörd när de läst rörelsens informtion eller hört om den brutlitet som drbbt de kinesisk utövrn. Grundren lndsflyktig i USA Men Flun Gong är också en domedgssekt där grundren Li Hongzhi, lndsflyktig i USA sedn 1990-tlet, predikr tt medlemmrn är de end utvld som kommer tt överlev jordens undergång. I hns smmelsurium till lär ingår vidre tt hn som frälsre gör nspråk på övernturlig krfter och tt hn är emot homosexulitet. Li Hongzhi uppmnr också sin nhängre tt vvis konventionell läkrvård och i stället lit till Flun Gongs metoder. När Föreningen konst och kultur ordnr utställningr med tvlor som visr förföljelsen i Kin förekommer även stor bilder på Li Hongzhi som en frälsre omgiven v ljusstrålr från himlen. Utställningen hr blnd nnt vists i Båstd, där mn lyckdes få kommunlrådet tt invigningstl, och i Nor. Den dyker sedn upp i Visby under årets Almedlsveck. Det vr synd tt kommunistprtiet inte hde självförtroende nog tt låt Flun Gong hålls i Kin utn jgde ll nhängre med hänsynslös metoder så tt rörelsen i prktiken är utrotd innnför lndets gränser. Hde Li Hongzhi och rörelsen fått fortsätt tror jg nästn tt den hde självdött. Nu lever den i exil och hr nturligtvis ett revnschbehov mot den kinesisk regimen. I strtegin ingår tt bygg upp ett imperium v medier som dgstidningen Epoch Times och tevebolget New Tng Dynsty Television, som försöker h en objektiv frmtoning. Att strt SHRIC och Föreningen konst och kultur för mänsklig rättigheter är liknnde inititiv. Pengr skns inte, vilket kvliteten på den ktuell filmen också visr. Rörelsens medier kn rpporter om mång förbrytelser mot de mänsklig rättighetern i Kin. Men det kn vr br tt håll i minnet tt Flun Gongs medier oft överdriver, till exempel när det gäller nklgelsern mot de kinesisk myndighetern för orgnskörd på fångr, främst nhängre till Flun Gong. Fortsättning på sidn 19 Kin oros v utvecklingen i Ukrin Efter Rysslnds invsion v Krim hr svensk medirpportering fokusert mycket på den politisk utvecklingen i Ukrin och vd den kn få för konsekvenser för Sverige, EU och Rysslnd. Ett ämne som det skrivits mer sprsmt om är hur Ukrin-krisen påverkr Kin. Kort sgt kn mn säg tt Ukrinkrisen blottlägger fler svår problem för det kinesisk ledrskpet när det gäller både säkerhets politik och inhemsk politik. Av KRISTINA SANDKLEF, kristin.sndklef@estcpitl.com Kins och Rysslnds presidenter, Xi Jinping och Vldimir Putin möttes för först gången i Moskv 2013 vid Xi Jinpings först utlndsbesök som president. Foto: REUTERS/Sergei Krpukhin/TT Fortsättning från sidn 18 För det först påminner Midn-demonstr tionern de kinesisk ledrn om de så kllde färg-revolutionern i forn Sovjetrepublikern, jsminrevolutionern eller rbisk våren, och risken för liknnde uppror i Kin. De kinesisk ledrn ogillr strkt den här typen v uppror. Situtioner som dess erbjuder dock lärdomr hur mn sk kunn undvik liknnde uppror i Kin. För det ndr är den rysk inblndningen på Krimhlvön svår tt hnter för kinesisk utrikespolitik eftersom den följer principen om icke-inblndning. Den innebär tt Kin inte vill lägg sig i ndr länders inre ngelägenheter och förväntr sig tt ndr länder inte lägger sig i Kins inre ngelägenheter. För Kin ingår Tibet, Xinjing, Tiwn och Sydkinesisk hvet i definitionen v Kins inre ngelägenheter. I nuläget kränker Rysslnd Kins syn på suveränitet och territoriell integritet. Fktum är tt de kinesisk ledrn vskyr när ny länder bryter sig ur gml, som exempelvis Kosovo, Sydossetien och Abchsien, och Kin hr därför inte erkänt något v dess länder. En nledning är tt de kinesisk ledrn inte vill tt liknnde sker sk händ i Kin, med exempelvis ett självständigt Tibet, Xinjing eller Tiwn. Smtidigt ger ju det interntionell smfundet sitt stöd för just suveränitetsprincipen i Ukrin-fllet, vilket snnolikt uppsktts v kinesern. Rysslnd viktig interntionell prtner För det tredje ser Kin Rysslnd som en viktig prtner interntionellt, något som understryktes när president Xi Jinping vlde tt besök Moskv på sitt först officiell besök utomlnds våren För Kin är Rysslnd en viktig prtner gentemot det hegemonisk USA, men även ur ett inrikesperspektiv är Rysslnd viktigt eftersom Kin är väldigt intressert v tt köp rysk olj och gs. I frmtiden kn mn nt tt Kin kn bli intressert v tt köp vtten från de ren sibirisk flodern för tt hnter vttenbristen i norr Kin, men kinesern är även intresserde v tt les mrk för odling och timmervverkning i Rysslnd, inte minst i rysk Fjärrn Östern. Trots de när reltionern melln Kin och Rysslnd sk vi komm ihåg tt de två ländern knske inte är så såt vänner som mn kn nt. Sedn slutet v 1950-tlet såg Mo Zedong Sovjetunionen som Kins värst fiende och så sent Fortsättning på sidn 20 Bkom dess nklgelser står frmför llt orgnistionen Doctors Aginst Forced Orgn Hrvesting (DAFOH) som i fjol träffde svensk riksdgspolitiker och fick ett pr v dem tt helt ccepter orgnistionens version. Men det finns ing oberoende källor som bekräftr uppgiftern. DAFOH står bkom boken Bloody Hrvest, som hel tiden br kn hänvis till Epoch Times som käll, det vill säg Fluns Gongs egen tidning. Å ndr sidn sknr vi tillräcklig insyn i det kinesisk fängelsesystemet vilket skpr utrymme för Flun Gong tt komm med svepnde nklgelser

11 Fortsättning från sidn 19 som 1969 vr det ett gränskrig melln de två ländern med ett ntl stupde. Vänskpen melln Kin och USA kn delvis sägs h uppstått genom den säkerhetspolitisk dogmen tt din fiendes fiende är din vän, något som senre hr hjälpt Kins exportdrivn ekonomi eftersom mång västländer öppnde upp sin gränser för kinesisk produkter. Efter Sovjetunionens fll 1991 börjde Kin och Rysslnd tt närm sig lltmer och sedn 1996, då Shnghi Five, som senre blev Shnghi Coopertion Orgnistion (SCO), grunddes hr de två ländern kommit överens om sin gränser och ägnt sig åt förtroendebyggnde politik gentemot vrndr. Kin hopps på fredlig lösning Idg verkr Kin och Rysslnd vr god vänner, men det finns fortfrnde en hel del misstänksmhet melln ländern. Kins strtegisk behov v rysk energi i frmtiden är snnolikt så strk tt Kin inte vill upprör Rysslnd, vilket gjort tt den officiell linjen i Ukrin-frågn är neutrl där Peking hopps tt Rysslnd och Ukrin sk lös sin problem fredligt inom det interntionell juridisk rmverket. Smtidigt vunds nog de kinesisk ledrn Putin för vd hn gjort eftersom de skulle vilj gör smm sk i Sydkinesisk hvet, och en del kinesisk kommentrer hr vrit tt de förstår de rysk historisk nspråken på Krim. Det är knske fög förvånnde med tnke på tt Kin självt gör nspråk på olik territorier med just kejserlig histori som grund. Fktum är tt mn ju även kn se på återinförlivndet v Krim till Rysslnd som tt ett förlort territorium återvänder till moderlndet, och det är lätt tt dr prlleller till Kins syn på Tiwn, vilket ökr den kinesisk förståelsen för det rysk gerndet ännu mer. För tt gör situtionen ännu mer komplex är dessutom Kin och Ukrin gnsk god vänner och hr både ekonomisk och militär reltioner. Hndeln hr ökt melln de två ländern och 2013 växte hndeln med över 20 procent och Kin är nu tredje störst hndelsprtner med Ukrin, förvisso på ett rejält vstånd efter EU och Rysslnd. År 2012 gv Kin Ukrin ett lån på 3 miljrder dollr som skulle betls tillbk i spnnmål, eller mer exkt 3 miljoner ton mjs per år. Förr året erbjöd Kin Ukrin 8 miljrder dollr i lån och kinesisk medi rpporterde i somrs tt mn skrivit på ett lesingvtl för 3 miljoner hektr mrk för odlingr under 50 år. Just när det gäller mrklesingsvtlet så verkr det vr mycket överdrivet och ingen i Ukrin hr sett någr kineser odl där än. Det är således oklrt om kinesern verkligen lyckdes les mrken och det är troligt tt det senste lånet br vr ett lånelöfte. Ovnpå dett kn mn misstänk tt kinesern får svårt tt utför dess vtl då de ukrinsk ledre som skrev på kontrkten inte längre är vid mkten. Militärt teknologismrbete Militärt hr Ukrin blivit llt viktigre för Kin eftersom Rysslnd inte längre exporterr militärt mteriel till Kin efter tt kinesern ägnt sig åt mssiv pirtkopiering v rysk militärutrustning. Istället hr Kin fått tg på viktig rysk teknologi vi Ukrin. De två ländern hr också teknologismrbete vd gäller utrustning för både mrin och flygvpen. Det kn noters tt det först kinesisk hngrfrtyget Lioning ursprungligen kommer från Ukrin, där det 1998 såldes till någr ffärsmän i Hong Kong som skulle gör om skeppet till ett ksino utnför Mcu. Ukrin försökte 2013 ändr sin lgr så tt Kin skulle kunn hyr in sig i ders hngrfrtygsövningsbs. En nnn spekt v Ukrin-krisen är tt när världens säkerhetspolitisk fokus flyttts till Krim ger det ökt utrymme för kinesern tt ger säkerhetspolitiskt på hemmpln i regionen. Det innebär tt Kin kn komm tt vis mer militär muskler mot sin grnnr när världen tittr på Ukrin och inte på Asien. Kinseglts uppskjuten på obestämd frmtid Ostindiefrren Götheborg blir kvr ytterligre ett tg i hemmhmnen sedn den kinesisk prtnern velt skjut på vseglingen till Kin som vr plnerd till börjn på mj. Ostindiefrren Götheborgs plnerde vsegling till Kin från Göteborg den 4 mj skjuts upp på obestämd frmtid. Det är expeditionens kinesisk prtner som önskr skjut på vseglingen till Kin, uppger Svensk Ostindisk Compniet, SOIC, i ett pressmeddelnde. Det är det nu rådnde ekonomisk/politisk klimtet i Kin, där myndigheter slår ner på verksmheter som festligheter, event, representtion Problem med din produktion i Kin? och nnt som kn uppftts som sätt tt oskäligt sko sig själv som ligger bkom beslutet. SOIC hänvisr också till de införd vlutrestriktionern under förr året. Smmntget bedömer mn tt det skpts en stämning som gör det svårt tt genomför ett högtidligt och festiligt mottgnde vid nkomsten till Kin. Det är ett mycket tråkigt besked vi fått från Kin, säger Lrs G Mlmer, ordförnde i SOIC AB. Det är en klr besvikelse, men nu måste vi sts på tt skp en verksmhet för skeppet resten v innevrnde år och för frmtiden. Vi kommer fortsätt tt diskuter med vår kinesisk prtner om frmtiden, men fokus ligger nu på nnn verksmhet. Vi beklgr tt vi genom dett beslut nu skpr oro och osäkerhet för mång som enggert sig för skeppet, men vi kn inte risker tt segl utn tt h tryggd respln och ekonomi, fortsätter Mlmer. För mer informtion om skeppet Götheborg, se N O T I S N O T I S Snrt klrt för export v fläskkött till Kin Snrt kn svensk företg få tillgång till den kinesisk mrknden för fläskkött. Det är resulttet v ett nyligen vslutt besök i Kin där sttsekreterre Mgnus Kindbom vid lndsbygdsdeprtementet träffde myndigheten för livsmedelsimportfrågor. Vid mötet i Peking diskuterdes ett godkännnde v import v svenskt griskött och till hösten kommer en delegtion från Kin till Sverige för tt inspekter slktnläggningr inför ett importgodkännnde v svenskt fläsk. Det är mycket glädjnde tt konstter tt processen mot tt få nödvändig exporttillstånd för svensk företg går frmåt. Sverige är en liten ktör i det här smmnhnget, men br tt kunn t del v en liten bit v den kinesisk mrknden kn få stor betydelse för den svensk industrin, säger lndsbygdminister Eskil Erlndsson i ett pressmeddelnde. Kin konsumerr över 52 miljoner ton fläskkött per år med en efterfrågn som förvänts ök. Att gör inköp i Kin hr ll möjligheter tt bli en riktigt god ffär. Men det finns också mång fllgropr och riskmoment. Check Point Chin är en kvlitetsexpert med fokus på kinesisk produktion. Vi finns på plts i Kin för tt hjälp företg tt minimer ffärsrisker, säkerställ kvlitet och utveckl systemproduktion. Ovsett om du redn hr produktion i lndet eller behöver sourcing v en ny komponent hr vi resurser och kompetens tt hjälp dig. checkpointchin.cn 20 21

12 v Agnet Engqvist, k r ö n i k Ordkriget mot föroreningrn trpps upp från högst ort När självste premiärministern Li Keqing inledde årets folkkongress med tt lov tt Kin sk strt ett krig mot föroreningrn, väckte det nturligtvis hopp hos mång. Dett vr först gången premiärministern lde frm regeringens årlig rpport till folkkongressen efter hns tillträde för ett år sedn. Hns ord om en skärpt miljöpolitik blev stort uppslgn även i inhemsk medier. Äntligen, kände mång, efter ll dess år med hemsk, direkt hälsofrlig smog i huvudstden och ndr städer skulle det nu bli bättre. Men ck, knske vr det en förhstd slutsts. För ått dgr senre, när premiärministern höll den sedvnlig direktsänd presskonferensen som vslutr kongressen, då vr upplägget förändrt. Då kom föroreningrn nästn llr sist blnd frågorn. Och ni sk vet tt det är hårt styrt vem som får ställ en fråg och i vilken ordning de sk komm. All frågor måste lämns in i förskott och godkänns. Ämne efter ämne psserde ekonomin, korruptionen, förhållndet till grnnrn, ekonomin igen med blnserd BNP, rbetslöshet, infltion. Li Keqing vr ngelägen tt förklr vilk problem Kin brotts med som utvecklingslnd. Det finns byr där fler hundr kineser måste del på en tolett. Och mång måste gå och lägg sig och sov med tjock, vdderde ytterkläder och mössor. Mot slutet, efter nästn en och en hlv timme, kom premiärministern in på de ny morgonrutinern för mång stdsbor. Det först de gör är tt koll föroreningsindex och se hur hög siffrn är för PM 2,5, lltså de minst men otäckste prtiklrn som går rkt in i blodbnorn. Orden som Li Keqing nvände vr fortfrnde de strkste som centrlmkten någonsin uttlt om lndets föroreningr. Tidigre hr myndighetern förnekt miljöproblemen, spelt ner dem eller trollt bort dem med missvisnde sttistik. Å ndr sidn, så fort ett ämne diskuters i Kin, det kn fktiskt vr vd som helst. kommer lltid följnde frs frm: Kin är så komplicert. Det är så komplext tt det knske är bättre tt inte gör något, sk vi förstå. För så fort som en end tegelsten flytts i det kinesisk huset kn sker händ som ingen riktigt kn förutse. Kinesisk vänner frmhåller tt det finns en dygd som heter tålmod och llt nytt sk görs grdvis, och till slut kommer llt ändå tt ordn sig. Perspektivet, lltså hur mång år vi tlr om, vill de inte uttl sig om. Långsm regering Det krävs fundmentl reformer, säger Greenpece som hr representnter på plts i huvudstden. De tycker tt det hr blivit mycket mer informtion kring till exempel luftföroreningrn de senste tre åren. Men de konstterr tt regeringen är mycket långsm när det gäller tt åtgärd problemen. Mång tror tt det kommer tt t fem-tio år innn det blir någon förbättring v luftkvliteten i till exempel Peking. Och förmodligen kommer det tt bli värre innn det blir bättre. Hr vi inte hört det förr? Under tiden börjr företg som Pnsonic, som hr stor närvro i Peking, tt kompenser sin jpnsk nställd för den usl luften. Andr utländsk företg återinför de hrdship-pket som de hde för sin utsänd i Kin på och 1990-tlen. Ytterligre ndr kompenserr utsänd med extr hemresor om de väljer tt låt fmiljen stnn i hemlndet för tt slipp smog. Och Ping An, Kins försäkringsjätte, är med och säljer turistförsäkringr som kompenstion till de resenärer som får sin res förstörd v smogen. I vrje fll går det lätt tt konstter tt retoriken, i det här fllet ordkriget mot föroreningr, hr blivit mycket skrpre. Sweden-Chin Trde Council från A till Ö Affärsidé Sweden-Chin Trde Council sk underlätt medlemmrns strtegivl, ök ders kunskper om Kin, skp och underlätt ffärskontkter smt ktivt bidr till erfrenhetsutbyte medlemmrn emelln. Då och nu Sweden-Chin Trde Council bilddes 1980 v Svensk Hndelskmmrförbundet, Sveriges Exportråd, Sveriges Grossistförbund och Sveriges Industriförbund. Vid denn tid blev two-wy trde viktigre för Kin och lndet behövde ök sin export för tt kunn förverklig importplnern. Målsättningen då vr tt Kin skulle vr en modern industrintion år För tt Sverige skulle kunn hävd sig i konkurrensen på den kinesisk mrknden nsågs en ökd gemensm stsning nödvändig. Bildndet v Sweden-Chin Trde Council gv svensk företg som ville sts på Kin bättre förutsättningr. Sedn 1996 är Sweden-Chin Trde Council en fristående ekonomisk förening med inriktning på ffärsskpnde, kunskpshöjnde och nätverksbyggnde verksmhet. Finnsiering Medlemsverksmheten finnsiers med årsvgifter. Informtion om årsvgifter lämns v Elisbet Söderström (se Kontktperson). Exportrådet ersätter Sweden-Chin Trde Council för viss exportfrämjnde informtion. Kontktperson Elisbet Söderström, vd Tel , fx , e-post info@sctc.se Kunskpsbnken Utnyttj ndrs kunskp och erfrenhet och undvik ndrs misstg. Medlemsföretgen i Sweden-Chin Trde Council besitter tillsmmns en enorm erfrenhet v och kunskp om ffärer med och i Kin. Något som finns tillgängligt för ll medlemsföretg. Medlemmr Sweden-Chin Trde Council är ett nätverk med drygt 200 medlemsföretg. Mjoriteten ägnr sig åt exportffärer, ett växnde ntl är importörer och ett femtiotl tjänsteföretg. Medlemsservice INFORMATION. Den informtion du som medlem i Sweden-Chin Trde Council får del v är kontkt skpnde, kunskpshöjnde och ffärsskpnde. NYHETSBREV. Du får nyhetsbrevet, en rik, ktuell käll till kunskp, sex gånger per år. RÅD&SVAR. Som medlem kn du fråg om och omkring kinhndel. Vår kunskpsbnk står öppen för dig. AFFÄRSKONTAKTFÖRMEDLING. Bl genom träffr med kinesisk VIP-delegtioner. REMISSFUNKTION. Sweden-Chin Trde Council fungerr som remissinstns för kinrelterde hndels- och investeringsfrågor. SEMINARIER. Regelbundn seminrier och symposier breddr och fördjupr kunskpern. FRUKOSTMÖTEN. En tidseffektiv mötesform som kompletterr seminriern. HEMSIDAN. hr en medlems-log in som ger dig tillgång till värdefull informtion, bl medlemsregister med kontktpersoner. Smrbeten i Sverige och Kin Smrbete är en förutsättning för ll nätverk. Sweden-Chin Trde Council hr ett mycket gott smrbete med företg, myndigheter och orgnistioner i Sverige och Kin. Huvudsklig smrbetsprtner i Sverige är Exportrådet, Kinrådet, Svensk Hndel, Näringsdeprtementet, Utrikes deprtementet och Kins mbssd. I Kin hr nätverket smrbetsvtl med bl Kntons stds regering smt Chin Interntionl Trust & Investment Group och Chin Shipbuilding Trding Co., Ltd i Peking. Styrelse Sweden Chin Trde Councils styrelse består v 20 led möter från olik svensk medlemsföretg smt myndigheter. Den ktuell styrelsen redoviss på Övrig informtion Det finns mer tt berätt om Sweden Chin Trde Councils verksmhet. Och du hr säkert fler specifik frågor som du vill ställ. Välkommen tt hör v dig till Elisbet Söderström på tel Eller e-post, info@sctc.se. 22