Hållbar stadsutveckling i Regionalfonden

Transkript

1 Hållr stdsutvekling i Regionlfonden Utvärderingsrpport Kontigo AB

2 Hållr stdsutvekling i Regionlfonden Utvärderingsrpport Rpport 0269 Deemer 2018 ISBN: Kontigo AB/WSP Förfttre: Thoms Westererg Helen Klintström Pär Lindquist Denn rpport är eställd v Tillväxtverket. Anlys oh slutstser i rpporten är förfttrns Kontigo AB Ktrinvägen 19 3TR, SE Stokholm info@kontigo.se 2 (58)

3 Förord Målet för Europeisk regionl utveklingsfonden under perioden är tt idr till smrt, hållr oh inkludernde tillväxt för ll. EU:s smmnhållningspolitik är unionens viktigste verktyg, vid sidn v den inre mrknden, för tt nå dess mål. Tillsmmns med svensk ktörer på ntionell oh regionl nivå sk fonden invester i projekt som idrr till ökd regionl konkurrenskrft oh hållr tillväxt. I förhållnde till mål oh smhällsutmningr är Regionlfondens resurser egränsde. Ett frmgångsrikt genomförnde förutsätter tt instsern är väl vvägd oh smverkr med ndr instser i genomförndet. I genomförndet v Regionlfonden i Sverige etons etydelsen v en interventionslogik där smndet melln ngivn mål, plnerde instser oh förväntde utfll oh resultt tydliggörs. Då ehov oh förutsättningr förändrs under progrmperioden förespråkr EU-kommissionen en löpnde utvärdering v instsern i syfte tt förättr kvliteten på progrmmens utformning oh genomförnde. För progrmperioden gäller även tt medlemsstten sk utvärder verksmhetens effektivitet oh måluppfyllelse; ett nsvr som tidigre låg på EUkommissionen. Tillväxtverket hr på uppdrg v Övervkningskommittén för de ått regionl oh det ntionell regionlfondsprogrmmet tgit frm en utvärderingspln för perioden I plnen som reviderdes i deemer 2017 nges tt utvärdering v regionlfondens investeringr sk ske löpnde. Föreliggnde rpport utgör en delrpport v den temtisk utvärderingen v hållr stdsutvekling i Regionlfonden. Uppdrget slutrpporters i mj Genomförndet v rpporten hr löpt melln septemer 2017 oh oktoer 2018 oh omfttr regionlfondsprogrmmen för Stokholm, Västsverige oh Skåne-Blekinge vilk genomför instser för hållr stdsutvekling. Progrmmen är i sin genomförndefs. Syftet med utvärderingen hr således vrit tt utvärder oh fördjup kunskpen om i vilken utsträkning oh på vilket sätt som Regionlfonden idrgit till retet med hållr stdsutvekling. Utvärderingen genomförs v ett utvärderingstem från Kontigo/WSP estående v Thoms Westererg (uppdrgsledre), Pär Lindquist oh Helen Klintström. Tillväxtverket vill tk temet, extern experter smt övrig som idrgit till genomförndet v utvärderingen. Rpporten puliers i Tillväxtverkets puliktionsdts. Utvärderingstemet är nsvrig för slutstsern i rpporten. Emelie Johnsson Smordningsnsvrig ERUF Utvärderingr Enheten för uppföljning oh utvärdering Tillväxtverket 3 (58)

4 English Summry The Swedish Ageny for Growth, Tillväxtverket, hs given Kontigo AB/WSP the tsk of rrying out themti evlution of sustinle urn development in the Europen Regionl Development Fund. The ssignment will e finlized in My 2019 nd present the evlutors ssessment of the progrm effetiveness nd its min explntory ftors. The evlution report presented here ims to desrie the nlytil frmework to whih the finl report will relte, present preliminry results from the nlysis of the projet portfolio ontining Regionl Development Fund projets with inititives for sustinle urn development nd give n initil pereption of potentil hllenges, opportunities nd needs relted to the implementtion of sustinle urn development within the regionl fund. The mil results nd reommendtions of the interim report re: -The evlution requires ustomized nlytil frmework, sine the well-defined definition of sustinle urn development (sed on the UN Glol Sustinility Ojetive 11 Sustinle Cities nd Communities) is too limited to pture the efforts of the Regionl Development Fund -Mesures to promote sustinle urn development vry etween different progrm, ut hs usiness development in ommon -Coopertion is n importnt element in the progrm implementtion -The projets tht re funded often fous on the soil dimension of the sustinility frmework -Tilllväxtverket should rethink the onept of sustinle urn development in fvor of the term sustinle urn development in the ity -There is need to review erly on how the sustinle urn development efforts should e mnged nd developed fter the end of regionl funding The evlution is sed on poliy douments for sustinle urn development nd poliy douments for the implementtion of EU ohesion poliy. Primry soures for the evlution re the 17 projets within the regionl fund progrms for Stokholm, Western Sweden nd Skåne-Blekinge, whih rry out efforts for sustinle urn development. Dt olletion from these projets hs een done through doument studies, interviews with projet mngers, workshop with projet prtiipnts nd interviews with the projet s on-going evlutors. Our ssessment is tht the different dt soures verify eh other. The evlution lso inludes referene group to whih the following tors hve een invited for disussion nd nhoring of the evlution s hoies nd results: Älvstrnden Utvekling AB, Boverket, RISE, Atinte, Mlmö Std, Grön Bostd Stokholm, Göteorgs Std, the seretries of the Struturl Funds Prtnership in Stokholm, Västsverige nd Skåne-Blekinge.The primry trget groups for the finl evlution nd evlution report re: The Swedish Ageny for Growth, the primry monitoring nd evlution unit nd knowledge support for sustinle urn development, The Swedish Ageny for Regionl Development, the three relevnt regionl units nd the Struturl Funds Prtnership in eh region, regionl development tors nd tors in sustinle urn development in eh region, The nine progrms two monitoring ommittees s well s joint work ommittees for evlution nd the Ministry of Industry nd the pltform for sustinle urn development. Seondry trget groups re tors who prtiipte in the implementtion of regionl fund progrms: SKL, Growth Anlysis, Energy Ageny, the Swedish Bord of Agriulture, the ESF Counil nd Vinnov. 4 (58)

5 Smmnfttning Tillväxtverket hr gett Kontigo AB i uppdrg tt genomför en temtisk utvärdering v hållr stdsutvekling i Regionlfonden. Uppdrget sk slutrpporters i mj 2019 oh presenter utvärderrns edömning v i vilken utsträkning oh på vilket sätt som Regionlfonden idrgit till retet med hållr stdsutvekling. Den utvärderingsrpport som här presenters syftr till tt: - eskriv det nlysrmverk som slutrpporten kommer relter till - presenter preliminär resultt från nlysen v den projektportfölj som innehåller regionlfondsprojekt med instser för hållr stdsutvekling - ge en först ikttgelse kring potentiell utmningr, möjligheter oh ehov reltert till genomförndet v hållr stdsutvekling i Regionlfonden Delrpporteringens huvudsklig resultt oh rekommendtioner är: - hållr stdsutvekling skiljer sig åt melln progrmmen men hr näringslivsutvekling gemensmt - smverkn viktig för genomförndet v instsern - soil dimensionen i fokus för hållrhetsspektern - ompröv egreppet hållr stdsutvekling till förmån för egreppet hållr smhällsutvekling i stden - ehov tt tidigt se över hur instsern inom hållr stdsutvekling sk förvlts oh utvekls efter regionlfondsfinnsieringens slut Utvärderingen sers på poliydokument för hållr stdsutvekling oh poliydokument för genomförndet v EU:s smmnhållningspolitik. Primär källor för utvärderingen är de 17 projekt inom regionlfondsprogrmmen för Stokholm, Västsverige oh Skåne-Blekinge som genomför instser för hållr stdsutvekling. Insmling v dt från dess projekt hr skett genom dokumentstudier, intervjuer med projektledre, workshop med projektktörer oh intervjuer med projektens följeforskre. Vår edömning är tt de olik dtkällorn verifierr vrndr. Till utvärderingen finns okså en referensgrupp till vilken följnde ktörer vrit injudn för diskussion oh förnkring v utvärderingens vägvl oh resultt: Älvstrnden utvekling AB, Boverket, RISE, Atinte, Mlmö std, Grön Bostd Stokholm, Göteorgs std, strukturfondsprtnerskpens huvudsekreterre i Stokholm, Västsverige oh Skåne-Blekinge. Målgruppen för slututvärderingen oh utvärderingsrpporten är Tillväxtverket, primärt enheten för uppföljning oh utvärdering smt kunskpsstödet för hållr stdsutvekling, Tillväxtverkets tre erörd regionl enheter smt strukturfondsprtnerskpet i respektive region, regionlt utveklingsnsvrig ktörer oh ktörer inom retet med hållr stdsutvekling i respektive region, de nio progrmmens två Övervkningskommittéer smt gemensmm retsutskott för utvärdering oh Näringsdeprtementet oh plttformen för hållr stdsutvekling. Sekundär målgrupper är ktörer som på olik sätt deltr i genomförndet v regionlfondsprogrmmen: SKL, Tillväxtnlys, Energimyndigheten, Jordruksverket, ESF-rådet oh Vinnov. 5 (58)

6 Anlysrmverket för hållr stdsutvekling i Regionlfonden För tt undersök i vilken utsträkning oh på vilket sätt som Regionlfonden idrr i retet med hållr stdsutvekling krävdes ett nlysrmverk med en definition v hållr stdsutvekling. Hållr stdsutvekling är dok ett egrepp med mång olik definitioner. I vårt rete vill vi nvänd oss v den idg mest väletlerde definitionen v hållr stdsutvekling oh grundnde därför initilt vårt rmverk på FNs glol hållrhetsmål 11, Hållr städer oh smhällen. I utveklingen v rmverket eslutdes i smråd med referensgruppen tt rmverket, utöver kopplingen till mål 11, okså ehöver h en tydlig koppling till EU oh Regionlfonden, till Sveriges ntionell rete för hållr stdsutvekling smt till de utpekde regionerns definitioner oh rete. Det strkste rgumentet för dett är tt vd som är hållr stdsutvekling på en plts är eroende v vilk utmningr som pltsen möter. I vårt nlysrmverk hr vi därför komplettert mål 11 i Agend 2030 med spekter från styrnde poliyer oh definitioner på europeisk, ntionell, regionl oh lokl nivå. Regionlfondens definition v hållr stdsutvekling är tt det temtisk området är ett medel eller delmål för tt nå det övergripnde målet Smrt hållr tillväxt för ll. Dett synsätt genomsyrr poliydokument knutn till EU:s smmnhållningspolitik även på ntionell oh regionl nivå. Synsättet vspegls i en redre oh mer näringslivsinriktd orientering än de mer väletlerde oh trditionell definitioner vi funnit i ntionell, regionl oh lokl poliydokument för hållr stdsutvekling. Mot denn kgrund, återigen efter smråd med utvärderingens referensgrupp, hr spekter dderts till nlysrmverket relterde till smrt näringslivsutvekling, hållr näringslivsutvekling oh näringslivsutvekling för ll, från poliydokument knutn till EU:s smmnhållningspolitik. I oh med dett ställningstgnde reddr vi i denn nlys hållr stdsutvekling till tt grip över ett större nlysområde som är mer ändmålsenligt för tt fång Regionlfondens instser för den temtisk stsningen smtidigt som det inte förlorr sin integritet genom de mest väletlerde definitionern inom Sverige oh de undersökt regionern. En fråg vi från utvärderingen vill lyft är om egreppet hållr stdsutvekling i Regionlfonden i det fortstt oh frmtid regionlfondsretet ör omprövs till förmån för egreppet hållr smhällsutvekling i stden. Denn redre definition nser vi ättre skulle spegl inriktningen på de instser som smlt fktiskt edrivs inom regionlfondsprogrmmen. Preliminär resultt från nlysen v projektportföljen Genomförndet v hållr stdsutvekling skiljer sig åt melln progrmmen men hr instser för näringslivsutvekling gemensmt Genomförndet v hållr stdsutvekling i regionlfondsprogrmmen för Stokholm, Västsverige oh Skåne-Blekinge skiljer sig åt. I Stokholmsprogrmmet förvänts ll instser idr till hållr stdsutvekling. Det inneär tt 100 proent v regionlfondsmedlen i Stokholms län går till hållr stdsutvekling. I Västsverige oh Skåne-Blekinge är ndelen eviljde regionlfondsmedel till hållr stdsutvekling 5 respektive 18 proent. I Västsverige utgör retet med hållr stdsutvekling ett eget fokusområde som skll genomsyr hel progrmmet oh i Skåne-Blekinge är hållr stdsutvekling ett eget instsområde. Skillnden melln hur de tre regionlfondsprogrmmen vlt tt hnter hållr stdsutvekling oh hur de llokert medel till projekt för hållr stdsutvekling gör det svårt tt ge en smld ild om vd hållr stdsutvekling i Regionlfonden primärt vill åstdkomm. Gemensmt för de tre progrmmen är dok tt projekten oft hr äring mot näringslivsutvekling. 6 (58)

7 Dett är i sig inte märkvärdigt med tnke på tt Regionlfondens fokus nu liksom tidigre är hållr tillväxt där företgsutvekling, entreprenörskp, innovtionskrft oh sysselsättning är ledstjärnor i genomförndet. Regionlfondens instser idrr till en stärkt smhällsutvekling Även om näringslivspräglingen i projekt för hållr stdsutvekling är återkommnde i Regionlfonden finns projekt med innovtiv inslg som mer riktt utveklr retet med stdsutveklingsfrågor. Det innovtiv enligt oss är tt Regionlfonden genom projekten påverkr plneringsproessern i städern tt rör sig från hållr stdsyggnd/hållr stdsutvekling till hållr smhällsutvekling. Speifikt hndlr det om tt instsern skpr ny smverknsytor melln ktörer, ger stöd för tt stärk de hållr spektern i stdsutveklingsproesser oh i stdens utvekling smt ger förutsättningr för tt inkluder ny målgrupper (soilt utstt oh utrikesfödd i synnerhet) i resonemng kring hur stden äst kn utvekls. Instser för hållr stdsutvekling i Regionlfonden ygger på smverkn Smverkn är en ärnde del v de instser som projekten genomför inom hållr stdsutvekling i Regionl-fonden. Frmförllt sker smverkn melln sektorer för tt skp lärnde oh för tt ktörern sk nå ut med koordinerde instser till gemensmm målgrupper. Den soil dimensionen i fokus i genomförndet v hållrhetsspektern Vi nser tt soil hållrhet är den del v hållrhetsspektern som projekten frmförllt rikts mot. Instsern vrierr melln projekten oh inkluderr exempelvis förstärkt resurser för plneringen v stdsyggndsfrågor utifrån ett hållrhetsperspektiv, näringslivsinriktde projekt som syftr till tt skp jo i utnförskpsområden som en ktiv styrning v instser, inom fler projekt ovsett inriktning, mot kvinnor respektive utrikesfödd. Potentiell utmningr, möjligheter oh rekommendtioner i genomförndet v hållr stdsutvekling i Regionlfonden Den störst utmningen i nuvrnde progrmperiod är en ristnde tydlighet med vd som inkluders i hållr stdsutvekling i Regionlfonden. Vår edömning är tt instsern smlt idrr till hållr smhällsutvekling i stden snrre än hållr stdsutvekling. Dels genom det näringslivsfokus som präglr mång v projekten men okså utifrån den typ v instser som genomförs i övrig projekt. Justering v ord kn v viss ses som ett mrginellt prolem, men det hr etydelse i diskussionen kring vd instsern förvänts idr till. Utmningr finns enligt oss okså kopplt till den tidshorisont som projekten hr till förfognde. I vår slututvärdering kommer vi fördjup vår nlys v projektens potentiell idrg till hållr stdsutvekling på sikt, d v s de smlde effekter som projekten kn nts åstdkomm oh hur dess effekter idrr till tt förstärk EU:s övergripnde mål om smrt hållr tillväxt för ll. Redn nu kn vi dok konstter tt formtet projekt är svårt för den långsiktighet som hållr stdsutvekling kräver. Vi ser från portföljnlysen indiktioner på tt exempelvis sektorsövergripnde plner oh integrerde territoriell investeringr (ITI) kn vr ett sätt tt relter enskild projekt till en större mer långsiktig proess. Vi kommer tt fördjup resonemnget kring etydelsen v sektorsövergripnde plner, ITI med mer för Regionlfondens instser i slututvärderingen. Möjligheter som så här långt i utvärderingen frmkommer är potentilen i de projekt som Regionlfonden möjliggjort för smhällsutveklnde instser inom städern. Inte minst ser vi tt projekten 7 (58)

8 idrr till tt stärk smverkn melln smhällsyggnde ktörer som tidigre i egränsd omfttning smverkt med vrndr eller tt frågor kring segregtion genom projekten lyfts högre upp på städerns gendor. Från projekten ser vi okså fler intressnt lösningr när det gäller idrg till en stärkt lokl ekonomi inom stden. Något som kn komm minsk distriutionskedjor oh trnsporter vilket i sin tur minskr städerns koldioxidutsläpp. Vår edömning är tt ett långsiktigt ställningstgnde kommer h etydelse för det genomslg som hållr stdsutvekling i Regionlfonden kommer h i ett längre perspektiv. För tt nå ut med vunnen kunskp kring hållr stdsutvekling i närområdet, regionen, ntionellt oh interntionellt finns ehov tt redn nu säkerställ mottgrkpitet, kommuniktionsvägr oh långsiktighet i proessern inom projektägnde orgnistioner oh externt melln projektprtners oh ndr relevnt ktörer. 8 (58)

9 Innehåll Kontigo AB Ktrinvägen 19 SE Stokholm (0) Inledning Hållr stdsutvekling - en del v EU:s smmnhållningspolitik Utvärdering v hållr stdsutvekling i regionlfonden Rpportens disposition Rmverk för hållr stdsutvekling utifrån poliynlys Smmnfttning Proess för tt utvekl rmverk för hållr stdsutvekling i regionlfonden Skillnder i synen på hållr stdsutvekling Rmverk för hållr stdsutvekling Portföljnlys Smmnfttning Genomförndet v hållr stdsutvekling skiljer sig åt melln regionlfondsprogrmmen Den gemensmm ilden v hållr stdsutvekling i svensk regionlfondsprogrm är näringslivsutvekling Synen på innovtion i genomförndet v hållr stdsutvekling i Regionlfonden Smverkn är åde mition oh verktyg i genomförndet v hållr stdsutvekling i Regionlfonden Den soil dimensionen entrl lnd hållrhetsspektern Skillnder i hur väl regionlfondens indiktorer fångr projektens mitioner Slutstser Smmnfttning Synen på hållr stdsutvekling i Regionlfonden är red med näringslivsutvekling/tillväxt som tongivnde inslg Instser för hållr stdsutvekling i progrmområden skiljer sig åt men hr näringslivsutvekling/tillväxt som en gemensm nämnre Innovtioner prägls v tt vr inkrementell oh orgnistorisk Smverkn i fokus för genomförndet v hållr stdsutvekling Hållr stdsutvekling kräver längre tid än en progrmperiod för tt ge effekt Den soil dimensionen i fokus i genomförndet v hållrhetsspektern Bilg (58)

10 Figurförtekning Figur 1. FN:s glol hållrhetsmål Figur 2. Illustrtion v proessen för tt få frm ett rmverk för hållr stdsutvekling Figur 3. Illustrtion v rmverket i Oris innn nlys v idrg gjorts Figur 4. Illustrtion v edömning v projekten Figur 5. Smld portföljnlys v innehållet i projekt inom hållr stdsutvekling i Regionlfonden för Stokholm Figur 6. Smld portföljnlys v innehållet i projekt inom hållr stdsutvekling i Regionlfonden för Västsverige Figur 7. Smld portföljnlys v innehållet i projekt inom hållr stdsutvekling i Regionlfonden för Skåne-Blekinge Figur 8. Smld portföljnlys v innehållet i smtlig projekt inom hållr stdsutvekling inom Regionlfondsprogrm i Sverige Figur 9. Anlys v projektinnehållet i Mlmö innovtionsren inom Regionlfondsprogrmmet Skåne-Blekinge Figur 10. Anlys v projektinnehållet i Smverkn för ökt entreprenörskp inom Regionlfondsprogrmmet Skåne-Blekinge Figur 11. Anlys v projektinnehållet i Stdslndet inom Regionlfondsprogrmmet Västsverige Figur 12. Anlys v projektinnehållet i One stop future shop inom Regionlfondsprogrmmet Västsverige Figur 13. Anlys v projektinnehållet i Tillväxt oh interntionlisering inom Regionlfondsprogrmmet för Stokholm Figur 14. Anlys v projektinnehållet i ÖdiS inom Regionlfondsprogrmmet för Stokholm Tellförtekning Tell 1. Dokument per dministrtiv nivå som inkluderts i poliynlysen (58)

11 1 Inledning Tillväxtverket hr i egenskp v nsvrig för utvärdering v Regionlfonden gett Kontigo i uppdrg tt genomför en temtisk utvärdering v hållr stdsutvekling i Regionlfonden. Uppdrget slutrpporters i mj Den utvärderingsrpport som här presenters är en delrpportering v uppdrget. Syftet med delrpporten är tt eskriv det nlysrmverk som slutrpporten kommer relter till, presenter preliminär resultt från nlysen v den portfölj med regionlfondsprojekt som inrikts mot hållr stdsutvekling smt ge en först ikttgelse kring potentiell utmningr, möjligheter oh ehov reltert till genomförndet v hållr stdsutvekling i Regionlfonden. I det inlednde kpitlet ger vi kgrunden till hållr stdsutvekling inom rmen för EU:s smmnhållningspolitik oh hur hållr stdsutvekling inkluderts i Regionlfonden i Sverige. Därefter presenterr vi utvärderingens syfte, struktur, moment, metod oh levernser. Inledningen vsluts med en disposition v delrpportens fortstt delr. 1.1 Hållr stdsutvekling - en del v EU:s smmnhållningspolitik Inför perioden fstslog EU-kommissionen tt städern utgör motorer i den europeisk ekonomin genom dess idrg till jo oh tjänster oh ders roll som ktlystorer för kretivitet oh innovtion i hel EU. Kommissionen pekde på tt nästn 70 proent v EU:s efolkning or i ett stdsområde oh tt dess områden genererr mer än två tredjedelr v EU:s ruttontionlprodukt (BNP). Smtidigt som kommissionen frmhöll städerns idrg för EU:s smlde ekonomi lyftes okså tt det är just i stdsområden som estående prolemen kring retslöshet, segregtion oh fttigdom finns konentrert oh tt det är i EU:s urn områden som tryket på miljön är som hårdst. 1 För tt fortstt utvekl städerns idrg till EU:s tillväxt oh prllellt möt stdsområdens soil, miljömässig oh ekonomisk utmningr lde EU-kommissionen fst tt Europeisk regionl utveklingsfonden (Eruf) i genomförndet v smmnhållningspolitiken sk stödj hållr stdsutvekling genom integrerde strtegier. 2 Genom förordningen möjliggjorde kommissionen för riktde instser till områden med särskild stdsrelterde prolem, smtidigt som Eruf-finnsierde projekt för stdsutvekling integrerdes i progrmmens redre mål. I förordningen uppmnde kommissionen medlemssttern tt nvänd Europeisk soilfonden (ESF) i smverkn med Eruf för tt stödj instser som rör sysselsättning, utildning, soil inkludering oh institutionell kpitet i utformning oh tillämpning inom rmen för de integrerde strtegiern. I genomförndet v smmnhållningspolitiken gv kommissionen i uppdrg åt medlemssttern inom rmen för prtnerskpsöverenskommelsern 3 oh medlemsstterns regioner inom rmen för de 1 Europeisk kommissionen (2014), Integrerd hållr stdsutvekling, hämtd Europeisk unionens offiiell tidning (17 deemer 2013), Europprlmentets oh rådets förordning (EU) nr 1301/2013, 7, 19, hämtd Prtnerskpsöverenskommelser (PÖ) tekns melln respektive medlemsstt oh EU. PÖ eskriver medlemsstterns prioriteringr inom rmen för de Europeisk struktur- oh investeringsfondern (ESI- fondern), dvs. Europeisk regionlfonden, Europeisk soilfonden, Europeisk jordruksfonden för lndsygdsutvekling oh Europeisk hvs- oh fiskerifonden, för 11 (58)

12 opertiv progrmmen 4 i uppgift tt presenter upplägg som säkerställer ett integrert tillväggångssätt för nvändning v ESI-medlen för hållr utvekling i stdsområden inom den redre territoriell utveklingen. 5 Genomförnde v hållr stdsutvekling inom regionlfonden i Sverige I prtnerskpsöverenskommelsen melln Sverige oh EU-kommissionen fstslås tt: / / en tilltgnde urnisering ställer såväl miljömässig som soil oh ekonomisk krv på en hållr stdsutvekling. Dett inneär ehov v tt utvekl sektorsövergripnde integrerde lösningr. Städern fungerr som tillväxtmotorer i sin regionl omlnd. Att nyttj den potentil oh de synergier som kn uppstå genom en god smverkn melln sektorsområden smt melln stdsregionern, ders omlnd oh övrig delr v lndet är därför viktigt. 6 Enligt prtnerskpsöverenskommelsen för Sverige sk instser för hållr stdsutvekling inom ESIfondern utgå från de regionl progrmmens egn prioriteringr i funktionell stdsregioner. Som funktionell stdsregion vses regioner där den funktionell retsmrkndsregionens efolkningsstorlek uppgår till minst invånre. På EU-nivå sk minst 5 proent v medlen från regionlfonden öronmärks för hållr stdsutvekling. I Sverige vsätts irk 50 miljoner euro vilket motsvrr drygt 5 proent v de totl medlen från regionlfonden till instser för hållr stdsutvekling.den övergripnde prinipen kring hållr stdsutvekling är tt regionern nsvrr för tt eskriv oh dresser de territoriell utmningr som hr äring på hållr stdsutvekling. Instsern definiers oh motivers för vrje progrmområde oh är frmtgn v regionl oh lokl ktörer för ett visst geogrfiskt område. Sektorsövergripnde integrerde plner oh strtegier är ett sätt tt sml smmnlänknde utmningr som t.ex. integrtion på retsmrknden, innovtion, entreprenörskp, soil inkludering, rumslig segregtion, miljö, kulturell mångfld oh klimtförändringr som påverkr viss urn områden. Fondsmverkn är möjlig oh ör kunn ske där det är relevnt med t.ex. Soilfonden. Ett loklt inflytnde hr säkerställts genom de sektorsövergripnde strtegiern oh plnern smt vid urvl oh genomförndet v instser. 7 Tre v ått regionl regionlfondsprogrm skulle prioriter instser för hållr stdsutvekling: - regionl strukturfondsprogrmmet Stokholm - regionl strukturfondsprogrmmet Skåne-Blekinge - regionl strukturfondsprogrmmet Västsverige progrmperioden Syftet med PÖ är tt lägg grunden till förättrd smordning melln de fyr fondern oh undvik överlppning dem emelln för tt nå ett effektivre progrmgenomförnde oh ett smmntget ättre utfll v instsern. 4 Med opertiv progrm vses här de progrm inom ESI-fondern d v s Europeisk regionlfonden, Europeisk soilfonden, Europeisk jordruksfonden för lndsygdsutvekling oh Europeisk hvs- oh fiskerifonden som frmrets oh genomförs i medlemsstterns regioner. 5 Europeisk kommissionen (2014), Integrerd hållr stdsutvekling, hämtd Sveriges regering (2014), Prtnerskpsöverenskommelsen, hämtd Iid. 12 (58)

13 I Stokholm är hel progrmmet öronmärkt för instser för hållr stdsutvekling. I Skåne-Blekinge öronmärks 18 proent till ett särskilt instsområde för hållr stdsutvekling. I Västsverige kommer 5 proent v medlen tt prioriters för hållr stdsutvekling inom rmen för smtlig instsområden genom ITI i respektive progrm. 8 Smmntget vsätts Inom regionlfondsprogrmmen irk 50 miljoner euro, drygt 5 proent v de totl medlen från regionlfonden till instser för hållr stdsutvekling. Sverige når därigenom upp till EU-kommissionens krv tt minst 5 proent v medlen från regionlfonden sk öronmärks för hållr stdsutvekling. 1.2 Utvärdering v hållr stdsutvekling i regionlfonden Stsningen i Regionlfonden med minst 5 proent v de smlde medlen öronmärkt för instser inom hållr stdsutvekling är en sustntiell stsning. För tt utvärder resultten v stsningen - åde gällnde rätt utnyttjnde v medel oh gällnde eventuell innovtioner oh spetsprojekt med ntionell oh interntionell höjd - hr Tillväxtverket som nsvrig för utvärdering v Regionlfonden i Sverige, upphndlt Kontigo AB som i smrete med WSP genomfört en temtisk utvärdering v hållr stdsutvekling i Regionlfonden. 9 Utvärderingens syfte Utvärderingen sk tydliggör Regionlfondens etydelse för hållr utvekling inom såväl rmen för respektive regionlfondsprogrm oh smmntget i reltion till retet med hållr stdsutvekling i Sverige. Det inegriper tt utvärder om oh hur stsningen på hållr stdsutvekling hr idrgit med ett mervärde i form v exempelvis projektverksmhet oh smverkn melln sektorer i respektive progrmområde oh i reltion till det ntionell retet med hållr stdsutvekling. Smt tt utvärder etydelsen v Kommissionens öronmärkning, genom jämförelse melln föregående oh nuvrnde progrmperiod. I edömningen v den övergripnde frågn kommer följnde underfrågor ekts: - vilken funktion fyller de sektorsövergripnde plnern? - hur fungerr smverkn melln entrl ktörer i genomförndet? - finns det etydnde skillnder melln hur retet edrivs i de olik stdsregionern oh i vilken utsträkning eror det i så fll på de skild modeller för genomförnde som progrmmen vlt? Utvärderingsretets struktur Utvärderrn hr utifrån syftet med uppdrget vlt tt strukturer utvärderingsretet i tre typer v nlyser. Dess sk smmntget idr till tt esvr den övergripnde utvärderingsfrågn. För det först rör det sig om en temtisk nlys med fokus på stsningrns inriktning oh innovtiv höjd. För det ndr görs en nlys v styrning, smordning oh smverkn i genomförndet, oh för det 8 Iid. 9 Företgen Kontigo oh WSP enämns nedn som utvärderrn. 13 (58)

14 tredje görs jämförnde nlyser dels melln de tre storstdsregionern oh dels mot tidigre progrmperiod. De tre nlysern oh exempel på fördjupde utvärderingsfrågor är: Temtisk nlys v retet med hållr stdsutvekling i Regionlfonden - vilk frågor oh utmningr dressers, vilken inriktning hr projekten? - på vilket sätt är projekten innovtiv oh vilk resultt skpr de (här vser utvärderrn nvänd en etlerd definition v innovtion 10 ; ny vror eller tjänster, proesser eller orgnistorisk lösningr)? - vilken innovtiv höjd hr projekten i förhållnde till ndr instser regionlt oh ntionellt (nytt för världen nytt för stdsregionen/sverige nytt för området/rnshen nytt för ktören)? Anlys v styrning, smordning oh smverkn i genomförndet - vilken funktion fyller de sektorsövergripnde plnern - exempelvis plnerns tydlighet oh förmåg tt styr verksmheten, det teoretisk oh opertiv smndet melln plnern oh de opertiv progrmmens oh projektens mål, inklusive plnerns förmåg tt påverk oh säkerställ relevnt kvlitet oh inriktning på projekten? - hur fungerr smverkn melln entrl ktörer i genomförndet? Om, oh i så fll hur stärks det lokl inflytndet? Vilken etydelse hr entrl ktörer hft för medfinnsieringen v projekt? - vilk ktörer involvers i genomförndet oh hur orgnisers retet? - hur smordns oh genomförs retet i förhållnde till ndr instser, projekt eller löpnde utveklingsrete inom ordinrie verksmhet? - hur väl etlerde oh förnkrde är projekten i ordinrie verksmheter oh hur retr projekten med implementering, kunskpsöverföring oh spridning? - i vilk smmnhng ingår projekten oh hur upprätthålls reltioner med relevnt ktörer? - vilket intresse finns för projektens metoder oh resultt? Jämförnde geogrfisk nlys smt nlys mot föregående progrmperiod: - finns det etydnde skillnder melln retets inriktning oh hur retet edrivs i de olik stdsregionern oh i vilken utsträkning eror det i så fll på de skild modeller för genomförnde som progrmmen vlt? - hur skiljer sig retet i nuvrnde progrmperiod med den föregående? - finns relevnt interntionell jämförelser till spetsprojekt inom Regionlfonden? Utvärderingens moment oh metoder Den temtisk utvärderingen v hållr stdsutvekling i regionlfonden utgörs v en kvlittiv oh proessinriktd metodnsts. Metodmässigt är utvärderingen en idrgsnlys (ontriution nlysis), där vi stegvis identifierr oh ygger upp en förståelse för de eventuell mervärden oh resultt 10 OECD (2005) Oslo Mnul: 3rd edition. 14 (58)

15 som projekten idrr med inom hållr stdsutvekling. I den nu ktuell delrpporteringen fokuserr vi på tt eskriv de instser (i termer v projekt) som genomförs inom det temtisk området hållr stdsutvekling. Vi för okså ett resonemng kring vd dess instser smlt idrr med. I slututvärderingen kommer vi utifrån en förändringsteoretisk diskussion elys hur instserns smlde idrg relterr till det övergripnde målet Smrt hållr tillväxt för ll. Utvärderingens två huvudmoment är frmtgnde v ett nlysrmverk oh genomförndet v en portföljnlys. Huvudmomenten summers i punktern 1-2 nedn. I utvärderingen nvänder vi okså två stödmoment som utgörs v referensgruppen oh lärndeseminrier. Stödmomenten presenters i punktern 3-4 nedn. 1. Frmtgnde v nlysrmverk inkluderr en poliynlys sert på regionl, ntionell oh interntionell styrdokument gällnde hållr stdsutvekling oh Regionlfonden. Det så kllde Oris-verktyget nvänds för tt visuliser nlysrmverket. Genom nlysrmverket erhåller utvärderingen en värderingsmodell för edömning v hållr stdsutvekling i Regionlfonden. 2. Portföljnlys sert på dokumentstudier v projektnsökningr, enskild semistrukturerde intervjuer med projektledre oh/eller workshop med projektledre smt representnter för projektorgnistionen, semistrukturerde intervjuer med projektens följeforskre smt semistrukturerde intervjuer med nsvrig tjänstemän vid Tillväxtverket för genomförndet v hållr stdsutvekling i regionlfonden oh vid strukturfondsprtnerskpen. 11, 12 I portföljnlysen nvänds nlysrmverket för tt erhåll en smld ild v projektportföljens idrg till hållr stdsutvekling. 3. Referensgruppen hr estått v skkunnig från områden hållr stdsutvekling oh genomförndet v regionlfondsprogrmmen. Injudn tt medverk i referensgruppen hr gått till Älvstrnden utvekling AB, Boverket, RISE, Atinte, Mlmö std, Grön Bostd Stokholm, Göteorgs std, strukturfondsprtnerskpens huvudsekreterre i Stokholm, Västsverige oh Skåne-Blekinge. I dilog med referensgruppen hr utvärderrn smtlt om vägvl för utvärderingen lnd nnt vlet v nlysrmverk -, presentert, diskutert smt förnkrt resultt oh slutstser. Under perioden oktoer 2017 till septemer 2018 hr referensgruppen träffts vid 3 tillfällen. 4. Under perioden oktoer 2017 till septemer 2018 hr ett lärseminrium rrngerts v Tillväxtverket oh strukturfondsprtnerskpen. Lärseminriet möjliggjorde för smtlig projekt tt medverk vid ett gemensmm workshop för tt smtl om upplevd möjligheter oh utmningr i projekten. Utvärderrn hr vid dett seminrium fått en smld ild oh ytterligre nynsering v spekter som frmkommit vid de projektspeifik workshopen. Utvärderingens levernser Utvärderingen slutrpporters i mj I slutrpporten presenters utvärderrns edömning v i vilken utsträkning oh på vilket sätt som Regionlfonden idrgit till retet med hållr stdsutvekling oh hur det retet idrr till det övergripnde målet Smrt hållr tillväxt för ll. I slut- 11 Med projekt vses uteslutnde i rpporten projekt inom regionlfonden inriktde mot hållr stdsutvekling. 12 Noter tt intervjuer med nsvrig tjänstemän vid Tillväxtverket oh strukturfondsprtnerskpen sker under hösten 2018 oh inkluders inte som underlg i delutvärderingen. 15 (58)

16 utvärderingen presenters även utvärderrns syn på vilken funktion de sektorsövergripnde plnern hr fyllt, hur smverkn melln entrl ktörer hr fungert i genomförndet smt om det finns etydnde skillnder melln genomförndet melln de tre progrmområden. Utvärderrns syn på den övergripnde utvärderingsfrågn liksom de tre underfrågorn grundr sig i de smmnlgd svren från de fördjupde utvärderingsfrågor som exemplifiers i det ovnstående vsnittet Utvärderingens struktur. Den utvärderingsrpport som här presenters syftr till tt: - eskriv det nlysrmverk som slutrpporten kommer relter till - presenter preliminär resultt från nlysen v den projektportfölj som innehåller regionlfondsprojekt med instser för hållr stdsutvekling - ge en först ikttgelse kring potentiell utmningr, möjligheter oh ehov reltert till genomförndet v hållr stdsutvekling i Regionlfonden 1.3 Rpportens disposition Rpporten är uppyggd på följnde sätt: - I kpitel 2 presenterr oh strukturerr vi de olik poliydokument på lokl, regionl, ntionell oh EU-nivå med äring mot hållr stdsutvekling. Vi diskuterr okså egreppet hållr stdsutvekling oh utmningrn med vsknden v en tydlig definition i utvärderingen v hållr stdsutvekling i Regionlfonden. Kpitel 2 presenterr okså vårt sätt tt hnter utmningen genom upprättndet v ett nlysrmverk som grundr sig i Agend 2030 men kompletters med styrdokument reltert till regionlfondsprogrmmens genomförnde. - I kpitel 3 presenters resultt från vår portföljnlys vilken ger den empirisk grunden för utvärderingen v hållr stdsutvekling i Regionlfonden. - Kpitel 4 vslutr rpporten med utvärderrns slutstser 16 (58)

17 2 Rmverk för hållr stdsutvekling utifrån poliynlys 2.1 Smmnfttning I vår poliynlys konstterr vi tt de olik poliyern hr skild definitioner v hållr stdsutvekling. Generellt sett nvänds egrepp som hållr tillväxt, hållr utvekling oh hållr smhällsutvekling utytrt med hållr stdsutvekling. Poliynlysen visde tt mång spekter återkommer i de flest v poliyern, såsom klimtpåverkn oh soil smmnhållning. Det mest ur vrje poliy gik tt sorter in under prplyet v glolt mål 11 Hållr städer oh smhällen i Agend Det vi såg vr dok tt områden kopplde till företgsutvekling oh tillväxt inte pssde in i dett rmverk. En viktig slutsts är därför tt den definition v hållr stdsutvekling som idg utifrån Agend 2030 vinner llt större interntionell genomslgskrft är för sml för Regionlfondens tolkning v hållr stdsutvekling. Den stor skillnden melln poliyer relterde till EU:s smmnhållningspolitik oh poliyer i övrigt är tt poliyer kopplt till smmnhållningspolitiken hr ett myket tydligre fokus på tillväxt oh näringslivsutvekling. Särskilt stiker små oh medelstor företgs utvekling smt innovtioner ut som prioriterde områden i EU:s poliyer. Regionlfondens definition v hållr stdsutvekling är tt det temtisk området är ett medel eller delmål för tt nå det övergripnde målet Smrt hållr tillväxt för ll. Dett synsätt genomsyrr poliydokument knutn till EU:s smmnhållningspolitik även på ntionell oh regionl nivå. Synsättet vspegls i en redre oh mer näringslivsinrikd orientering än de de mer väletlerde oh trditionell definitioner vi funnit i ntionell, regionl oh lokl poliydokument för hållr stdsutvekling. Tillväxt oh näringslivsutvekling går tt finn i de flest dokument utn EU-koppling okså, men som likställt eller underordnt ndr områden. Dokumenten utn EU-koppling prioriterr generellt sett istället mer strukturell frågor såsom infrstruktur, ostäder, energiförsörjning oh segregtion. I poliynlysen konstterr vi även tt det finns skillnder melln hur strukturfondsprtnerskpen i Stokholm, Västsverige oh Skåne-Blekinge hnterr egreppet oh innehållet i hållr stdsutvekling. Myket är lik melln regionern men någr sker särskiljer: - Stokholm hr i smmnvägningen v poliyer ett tydligre fokus på interntionlisering oh innovtion än övrig regioner. I sitt regionlfondsprogrm särskiljer sig Stokholm genom tt förklr hållr stdsutvekling som övergripnde målsättning för progrmmet. - Västsverige hr i smmnvägningen v poliyer ett tydligre fokus på ostdsrist, smt koppling melln std oh lndsygd än övrig regioner. I sitt regionlfondsprogrm särskiljer sig regionen genom tt nvänd sig v ITI för urvlet v projekt. - Skåne-Blekinge hr i smmnvägningen v poliyer ett tydligre fokus på utmningr kring segregtion oh utnförskp smt smordning med strtegier oh progrm än övrig regioner. I sitt regionlfondsprogrm särskiljer sig regionen genom tt nvänd sig v en sektorsövergripnde integrernde pln för hållr stdsutvekling vid urvlet v projekt. 17 (58)

18 Smmnfttningsvis hr vi i dett utvärderingsrete definiert hållr stdsutvekling som Glolt mål 11, Hållr städer oh smhällen, med dderde spekter relterde till smrt näringslivsutvekling, hållr näringslivsutvekling oh näringslivsutvekling för ll, från poliydokument knutn till EU:s smmnhållningspolitik. I oh med dett ställningstgnde reddr vi i denn nlys hållr stdsutvekling till tt grip över ett större nlysområde som är mer ändmålsenligt för tt fång det Regionlfonden vsett med den temtisk stsningen smtidigt som det inte förlorr sin integritet genom de mest väletlerde definitionern inom Sverige oh de undersökt regionern. De övergripnde dimensionern lir därigenom: Bostäder oh servie Trnsportsystem Stdsutveklingsproessen Ntur- oh kulturrv Ktstrofer Städers miljöpåverkn Grönområden oh offentlig pltser Näringslivsutvekling/tillväxt För närmre eskrivning v rmverket se ilg Proess för tt utvekl rmverk för hållr stdsutvekling i regionlfonden Hållr stdsutvekling är ett egrepp med mång olik definitioner. Länder, kommuner, såväl som NGOs oh företg hr idg sin egen definition kring vd hållr stdsutvekling är. När vi ställdes inför uppgiften tt utvärder Regionlfondens idrg till hållr stdsutvekling så ställdes vi därmed okså inför uppgiften tt definier vd hållr stdsutvekling vr. Någon tydlig oh enhetlig definition finns inte i de poliyer som styr regionlfondsmedlens instser mot hållr stdsutvekling. Den fråg som utvärderingen lev eroende v tt först svr på lev därigenom: vilk dimensioner sk utvärders? hur skiljer sig hållr stdsutvekling från hållr utvekling oh hållr smhällsutvekling? Vems definition sk vr styrnde? För tt gör definitionen så tydlig som möjligt oh undvik tt uppfinn ett helt nytt rmverk utgik vi från följnde premisser: - vi vill nvänd oss v den idg mest väletlerde definitionen v hållr stdsutvekling - definitionen ehöver h en tydlig koppling till EU oh regionlfonden - definitionen ehöver h en tydlig koppling till Sverige - definitionen ehöver h en tydlig koppling till de utpekde regionern Mot denn kgrund vlde vi tt nvänd FN:s glol hållrhetsmål som rm eftersom dett är den idg mest väletlerde definitionen v hållr stdsutvekling. Brundtlnds tre dimensioner v hållrhet vr okså ett lterntiv som vi övervägde, men de glol målen är ett myket mer konkret verktyg med mål, delmål oh uppföljningsnvisningr oh ett rmvek som okså övertgit rollen från Brundtlndsdefinitionen som etlert rmverk för hållr stdsutvekling de senste åren. 18 (58)

19 Figur 1. FN:s glol hållrhetsmål Anlysverktyget vi nvänt är ett nlysverktyg utveklt v WSP för tt nlyser idrg till FN:s glol hållrhetsmål, kllt Oris. Oris estår v två delr: - en värderingsdel där idrget nlysers utifrån frågor oh underfrågor - en illustrtionsdel som visr det ggregerde idrget I utvärdering v hållr stdsutvekling i Regionlfonden hr en vidreutvekling v Oris gjorts. För det först utvekldes värderingsdelen v Oris till tt utgörs v det regionlfondsnpssde rmverket. För det ndr görs Oris-nlysen i två steg istället för ett: 1. en nlys v poliyerns definition v hållr stdsutvekling (gjordes i ett preliminärt rmverk). 2. en nlys v projektportföljens förekomst v olik hållrhetsspekter utifrån det regionlfondsnpssde rmverket. För tt skp den tydlig kopplingen till EU oh Regionlfonden, Sverige oh de utpekde regionern gjordes en poliynlys, vilken eskrivs nedn. I poliynlysen nlyserdes de viktigste dokumenten rörnde hållr stdsutvekling på de olik nivåern. Poliyern på ntionell nivå vldes ut för tt sätt rmverket i den svensk kontexten. De ntionell poliyern är utvld för tt fång den ntionell definitionen v hållr stdsutvekling oh prioriteringrn kopplde till dett. Poliyern på regionl oh lokl nivå vldes ut för tt skp förståelse oh idrg till nlysrmverket gällnde definitionen oh prioriteringen v hållr stdsutvekling i de olik regionern. I vrje region vldes dokument ut som speglr de mest etlerde definitionern v hållr stdsutvekling i regionen smt i de städer som erhållit progrmmens öronmärkt pengr för hållr stdsutvekling. Regionl strtegisk dokument såsom regionplner eller regionl utveklingsprogrm/strtegier vldes ut för tt kunn nlyser de regionl prioriteringrn. Regionlfonds- 19 (58)

20 progrmmens opertiv progrm vldes ut för tt få en insikt i prioriteringr smt definition oh fördelning v öronmärkt medel för hållr stdsutvekling. Översiktsplner för de städer som erhållit progrmmens öronmärkt pengr nlyserdes för tt skp förståelse för kommunl prioriteringr oh definitioner. Miljöprogrm för städern nlyserdes för tt erhåll en särskild insikt i miljömässig prioriteringr oh definitioner. Slutligen vldes styrnde dokument kring soilt hållr stdsutvekling i städern ut oh nlyserdes för tt erhåll en särskild insikt i de soil prioriteringrn oh definitionern. Poliynlysen genomfördes genom tt styrdokumenten i tell 1 jämfördes med ett preliminärt rmverk kopplt till FN:s glol hållrhetsmål 11. Frågor som ställdes i poliynlysen vr: - vilk v ämnesområden i det preliminär rmverket erörs v poliyern? - hur definiers hållr stdsutvekling i poliyern? - vd ör läggs till/drs ifrån rmverket för tt skp ett regionlfondsnpsst rmverk? Tell 1. Dokument per dministrtiv nivå som inkluderts i poliynlysen Nivå Dokument Glolt Agend 2030 EU Europ 2020 Östersjöstrtegin Europprlmentets oh rådets förordning, rtikel 7 Hållr utvekling i städern Ntionell Prtnerskpsöverenskommelsen Cityl Svenskt rmverk för hållr stdsutvekling 15 hinder för hållr stdsutvekling Ntionell strtegi för regionl tillväxt Agend 2030-delegtionens förslg till hndlingspln Regionl Regionl utveklingsstrtegi Det öppn Skåne 2030 Miljöprogrm för Region Skåne VG strtegi för tillväxt oh utvekling RUFS 2050 Regionl strukturfondsprogrmmet Stokholm Regionl strukturfondsprogrmmet Västsverige Regionl strukturfondsprogrmmet Skåne- Blekinge Loklt Mlmö översiktspln Mlmö stds miljöprogrm Mlmökommissionens Rpport, 2013 Stokholm: Från deld till end std, 2016 Stokholm Vision 2040 Stokholm stds miljöprogrm Översiktspln för Göteorg Göteorgs stds miljöprogrm Göteorg: Stdsyggndskvliteter Göteorg, (58)

21 Bsert på denn poliynlys skpdes ett premilinärt rmverk. De ämnesområden oh mål som identifierdes fyllde på rmverket. I det först skedet i utveklingen v rmverket för hållr stdsutvekling gvs ll poliyer smm vikt. Dett ledde till ett rmverk som vid smmnvägningen vr myket likt de mer etlerde definitionern v hålr stdsutvekling. Efter vstämning med referensgruppen ändrdes denn prioriteringsordning så tt poliyer med koppling till EU gvs större tyngd. I oh med dett ställningstgnde gjordes en reddning v egreppet hållr stdsutvekling till tt grip över ett större nlysområde som är mer ändmålsenligt för tt fång det Regionlfonden vsett med den temtisk stsningen smtidigt som det inte förlorr sin integritet genom de mest väletlerde definitionern inom Sverige oh de undersökt regionern. Figur 2. Illustrtion v proessen för tt få frm ett rmverk för hållr stdsutvekling Grund FN:s glol mål Prioritering oh tillägg Poliyer på EU, ntionell, regionl oh lokl nivå Övergripnde styrning Poliyer kopplde till hållrhet Preliminärt rmverk till referensgrupp Revidering Tydligre EU, oh regionlfondsfokus Färdigt rmverk till nlyser + mång fler I steg 2 nlyserdes vilk v det regionlfondsnpssde rmverkets hållrhetsspekter som förekom lnd projekten. Projekten nlyserdes mot rmverkets underfrågor i en skl som grderdes: - förekommer i stor utsträkning (underfrågn ehndls i projektets smmnfttning eller övergripnde mål) - förekommer (underfrågn ehndls i projektets nsökn, lägesrpport(er)) - osäkert (underfrågn ehndls troligtvis v projekten som exempelvis nvänder prplyegrepp där underfrågn kn ingå, men det går inte tt utläs konkret förekomst) - förekommer inte (underfrågn ehndls inte på ett sätt som går tt utläs i projektets nsökn, lägesrpport(er) eller under intervjuer med projektledre oh/eller workshops med representnter för projektorgnistionen. Rmverket smt denn nlys definition eskrivs i kpitel 2.4 Rmverk för hållr stdsutvekling. 21 (58)

22 2.3 Skillnder i synen på hållr stdsutvekling Etlerde synsätt på hållr stdsutvekling dominerr regionl oh lokl nivå i poliyer utn koppling till regionlfonden Hållr utvekling, hållr smhällsutvekling oh hållr stdsutvekling nvänds oft som utytr termer. För tt förstå hur Regionlfonden idrr till just hållr stdsutvekling krävs dok en distinktion melln de olik termern. En definiering v regreppen ehövs även för tt diskussionern i delrpporten oh slutstsern v uppdrget sk li tydlig. Dett är en delikt uppgift tt ge sig i kst tt förklr egrepp med så mång olik definitioner, nedn följer de distinktioner som den nlitde experten i uppdrget nser vr de mest väletlerde. Dess är även de definitioner som dominerr i poliyer utn koppling till Regionlfonden. I poliynlysen frmträder dok en skillnd melln hur poliyer med oh utn koppling till Regionlfonden väljer tt förstå oh definier egreppen, vilket förklrs närmre i efterföljnde kpitel. Hållr utvekling förstås som prplyegreppet som smlr ll perspektiv oh dimensioner v hållrhet (överlppet melln ekologisk, ekonomisk oh soil dimensioner i Brundtlnds definition, ll de 17 glol hållrhetsmålen gemensmt i FNs definition). För tt särskilj hållr utvekling från övrig två egrepp kn mn även t upp egreppet strk hållrhet, där mn ser på nturen som ett egenvärde som inte kn ersätts med nnt kpitl. Dett egrepp nvänds oftre i smnd med egreppet hållr utvekling än i smnd med egreppen hållr smhällsutvekling oh hållr stdsutvekling. Hållr smhällsutvekling å sin sid förstås som en hållr utvekling med människn i entrum. Människns smlingsform, smhället, är det som sk utvekls på ett hållrt sätt. Dett förutsätter llt som oftst en svg hållrhet, där nturens kpitl kn ersätts med kpitl skpt v människn om smhällets totl kpitl inte minskr. Fokus inom hållr smhällsutvekling ligger på egrepp kring smhällsnytt som häls, välmående, resiliens oh ekonomi. Till skillnd från inom hållr stdsutvekling, är inte städern i fokus utn hel smhället, inkludert lndsygd. Hållr stdsutvekling lyfts frm när städern, oh människorn i dem, är i entrum. Just städers särställning som åde skpre v hållrhetsutmningr (utsläpp, minskning v nturmiljöer, segregtio oh fttigdom) oh renor för lösningr oh innovtion för hållrhet (synergieffekter, stordriftsfördelr, innovtion genom mångfld) är den definition som oft präglr egreppet. Lndsygden finns ilnd med i definitioner, men fokus ligger då främst på smspelet melln std oh lndsygd. Hållr stdsutvekling som egrepp hndlr även oft om hållrt yggnde oh hållr plnering, oh är därigenom mer inriktd på det fysisk rummet än övrig egrepp. Dess är okså det synsätt oh definition v hållr stdsutvekling som vi i vår poliynlys finner i de poliyer utn koppling till Regionlfonden. Exempel som kn nvänds för tt illustrer dett är det svensk rmverket för hållr stdsutvekling, Cityl tion, 15 hinder för hållr stdsutvekling, Mlmö stds översiktspln smt Stokholm stds miljöprogrm. Cityl tion vldes ut som poliy på grund v sin sttus som svenskt rmverk för hållr stdsutvekling. Poliyn äger stor tyngd på grund v sin fler år lång involvering v rnshktörer oh sin tvärvetenskplig grund. Resultt v poliynlysen visr tt Cityl hr ett stort fokus på den fysisk delen v hållr stdsutvekling, med tyngdpunkt åt hållr yggnder oh fysisk miljöer smt en smskpnde, inkludernde proess. 22 (58)

23 I vsknd v en sttlig ntionell strtegi för hållr stdsutvekling vldes den sttlig Delegtionen för hållr städers poliydokument 15 Hinder för hållr stdsutvekling ut för nlys. Dokumentet hr hft stor påverkn på sttlig stsningr oh rnshens syn på hållr stdsutvekling. Resultt v poliynlysen visr tt 15 hinder för hållr stdsutvekling hr även den ett fokus på den fysisk delen v stdsutvekling men lägger även stor vikt vid tvärsektoriell forskning oh utvekling smt integreringen melln stds oh lndsygd. Mlmö stds översiktsplns övergripnde mål är tt Mlmö sk vr en soilt, miljömässigt oh ekonomiskt hållr std oh en ttrktiv plts tt o oh verk i. Det finns tre prioriterde inriktningr: En när, tät, grön, oh funktionslndd std, Regionl motor för grön tillväxt oh sysselsättning, Stden som kulturell oh demokrtisk ren. Stokholm stds miljöprogrm innehåller sex miljömål som stden sk uppfyll: Hållr energinvändning, miljönpssde trnsporter, hållr mrk- oh vttennvändning, resurseffektiv kretslopp, giftfritt Stokholm smt sund inomhusmiljö. Regionlfondens definition v hållr stdsutvekling skiljer sig från mer etlerde synsätt Allt sedn Sveriges medlemskp i EU hr eroendet v styrning melln dministrtiv nivåer ökt. Dett flernivåstyre hr medfört tt strtegisk vl på EU-nivå påverkr rmrn för svensk regioners genomförnde v utveklingsinstser. Dett givet tt instsern finnsiers med EU-medel. Flernivåstyrningen är dok inte enkelriktd från EU till regionern. Sveriges regioner hr stor möjlighet tt genom de demokrtisk proesser som styr EU påverk EU:s strtegisk vl. De övergripnde poliyer på EU-nivå som hr etydelse för genomförnde v hållr stdsutvekling i Regionlfonden i Sverige är primärt: Europ 2020, Europprlmentets oh rådets förordning, rtikel 7 Hållr utvekling i städern smt Prtnerskpsöverenskommelsen. Europ 2020 är ledstjärn för instser inom smmnhållningspolitiken. Europ 2020-strtegin hr tre prioriteringr: smrt tillväxt: utvekl en ekonomi serd på kunskp oh innovtion, hållr tillväxt: främj en resurseffektivre, grönre oh konkurrenskrftigre ekonomi smt tillväxt för ll: stimuler en ekonomi med hög sysselsättning oh med soil oh territoriell smmnhållning Prtnerskpsöverenskommelsen är en överenskommelse melln svensk regeringen oh EU för tt grnter genomförndet v strukturfondern i Sverige. I prtnerskpsöverenskommelsen eskrivs de vstt medlen för hållr stdsutvekling som en effekt v tt städern spelr en viktig roll i genomförndet v målen i EU strtegin. Beskrivningen v vd som är hållr stdsutvekling läggs till stor del på regionern genom tt de sk eskriv de territoriell utmningrn som de ser utifrån sin regionl utveklingsstrtegier, som hr äring på hållr stdsutvekling. Europprlmentets oh rådets förordning, rtikel 7 Hållr utvekling i städern ehndlr hur Regionlfonden inom de opertiv progrmmen sk stödj en hållr utvekling i städern. Även i denn rtikel läggs eskrivningen v vd som är hållr stdsutvekling i de utmningr som stdsområden identifierr. Strtegier efterfrågs som fstställer integrerde åtgärder för utmningrn som speifiers i fyr temn: ekonomisk utmningr, miljö- oh klimtmässig utmningr, demogrfisk utmningr smt smhällelig utmningr. Till dett läggs en skrivelse om tt åtgärdern även smtidigt 23 (58)

24 sk ekt ehovet v tt främj förindelser melln std oh lndsygd. Artikeln lyfter frm integrerde territoriell investeringr, särskild opertiv progrm eller särskilt prioriterde områden som sätt som hållr stdsutvekling sk ske genom. Smmntget ildr poliyern med koppling till regionlfonden en definition v hållr stdsutvekling som är redre än den mer etlerde eskrivningen v hållr stdsutvekling ovn. Bredden kommer frmförllt från fokuset på tillväxt oh näringslivsutvekling, som okså återfinns i det övergripnde målet v smrt, hållr tillväxt för ll. Genom målhierrkin lir hållr stdsutvekling ett medel för tt nå det övergripnde målet om smrt hållr tillväxt för ll. Dett är till viss del prolemtiskt eftersom hållr stdsutvekling oft förstås som ett prplyegrepp (där exempelvis smrt, hållr tillväxt kn ingå). Genom tt gör hållr stdsutvekling till ett medel görs mål till medel, oh utn en definition v vd hållr stdsutvekling som medel inneär skps en egreppsförvirring som förvårr målstyrningen i fonden. Strukturfondsprogrmmen fungerr delvis som ryggor melln synsätten Poliynlysen visr även tt de regionl strukturfondsprogrmmen eventuellt kn ses som ryggor melln de olik synsätten. Poliyern skiljer sig åt, men innehåller ll tre definitioner oh prolemformuleringr. Vi förstår dett som ett resultt v Regionlfondens inriktning tt överlämn definitionen v hållr stdsutvekling till regionern utifrån ders egn speifik utmningr. Dett gör tt de regionl särpräglr vd som återfinns i poliydokumenten oh även spegls i strukturfondsprogrmmen. - Stokholm hr i smmnvägningen v poliyer ett tydligre fokus på interntionlisering oh innovtion än övrig regioner. I sitt regionlfondsprogrm särskiljer sig Stokholm genom tt förklr hållr stdsutvekling som övergripnde målsättning för progrmmet. - Västsverige hr i smmnvägningen v poliyer ett tydligre fokus på ostdsrist, smt koppling melln std oh lndsygd än övrig regioner. I sitt regionlfondsprogrm särskiljer sig regionen genom tt nvänd sig v ITI för urvlet v projekt. - Skåne-Blekinge hr i smmnvägningen v poliyer ett tydligre fokus på utmningr kring segregtion oh utnförskp smt smordning med strtegier oh progrm än övrig regioner. I sitt regionlfondsprogrm särskiljer sig regionen genom tt nvänd sig v en sektorsövergripnde integrernde pln för hållr stdsutvekling vid urvlet v projekt. Regionlt strukturfondsprogrm Västsverige De övergripnde målen för det regionl strukturfondsprogrmmet Västsverige är tt: - stärk små oh medelstor företgs konkurrenskrft - idr till en mer koldioxidsnål ekonomi - främj en hållr stdsutvekling Progrmmet estår v tre instsområden: - smverkn inom forskning oh innovtion - konkurrenskrftig små oh medelstor företg - innovtion för en koldioxidsnål ekonomi 24 (58)

25 Under vrje instsområde lyfts investeringsprioriteringr, smt urvlskriterier, frm. Hållr stdsutvekling som temtiskt område eller instsområde lyfts inte frm, däremot eskrivs hållr stdsutvekling som tt det sk främjs genom integrerde instser inom respektive instsområde. Under den föregående progrmperioden ( ) fokuserdes instsern på den soil dimensionen, men erfrenhetern från dett vr tt instsern för hållr stdsutvekling tydligre måste främj smndet melln ökd tillväxt oh minskd segregtion. Progrmmet lyfter även frm tt en smordning melln regionlfond, soilfond oh jordruksfond är v stor etydelse för tt hnter hinder för en hållr stdsutvekling i regionen. På grund v dett, smt på grund v förenkling oh en strävn efter tt minsk den dministrtiv ördn hr det regionl strukturfondsprogrmmet i Västsverige vlt tt rete med ITI. På dett sätt lyfts ITI, oh Västsveriges ställningstgnde tt nvänd sig v verktyget frm i Prtnerskpsöverenskommelsen: Integrerd territoriell investering är ett verktyg som kn nvänds för tt genomför territoriell strtegier på ett integrert sätt genom resursllokering från olik instsområden inom ett eller fler progrm. I ett regionlt strukturfondsprogrm, Västsverige, kommer instser för hållr stdsutvekling tt genomförs genom integrerde territoriell investeringr. Göteorg är Västsveriges störst std oh det är där urniseringens utmningr oh möjligheter frmträder som tydligst. Hållr stdsutvekling vgränss därför, inom progrmmet, till tt omftt Göteorgs kommun. Instsern kommer tt vr möjlig tt vgräns oh därmed följ upp oh utvärder inom progrmmets instsområden. Ingen delegering v myndighetsuppgift kommer tt görs. Dett ställningstgnde grundr sig på fler fktorer såsom förenkling oh en strävn tt minsk den dministrtiv ördn. Den lokl nivån kommer tt h inflytnde på urvlet v instser. Regionlt strukturfondsprogrm för Skåne-Blekinge Det regionl strukturfondsprogrmmet för Skåne-Blekinge listr fem instsområden oh mål: - smrt tillväxt - innovtion - smrt tillväxt - små oh medelstor företg - hållr tillväxt - koldioxidsnål ekonomi - inkludernde tillväxt - rednd - hållr stds- oh smhällsutvekling Under instsområdet Hållr stds- oh smhällsutvekling (I viss dokument kllt hållr stdsutvekling) lyfter progrmmet frm Mlmös utmningr som låg sysselsättning, segregtion, fttigdom oh miljöprogrm smt Mlmös tillväxtpotentil. Projekt inom dett instsområde sk idr till Mlmö stds sektorsövergripnde integrerde pln för hållr stdsutvekling. Denn sektorsövergripnde integrernde pln hr geogrfiskt prioriterde områden, fokusområden (sysselsättning, ostdsutvekling smt infrstruktur) oh prioriterde utmningr (segregtion oh utnförskp, ostdsförsörjning smt hållr förnyelse v ostäder oh områden). I det regionl strukturfondsprogrmmet finns även speifiert progrmövergripnde oligtorisk oh meriternde urvlskriterier för projektnsökningr: Oligtorisk urvlskriterier: - smordning med strtegier oh progrm - överlevnd oh långsiktighet - näringslivets medverkn 25 (58)

26 - förnyelse oh utvekling - horisontell kriterier Meriternde urvlskriterier: - smverkn - EU:s strtegi för Östersjöregionen - privt medfinnsiering Regionlt strukturfondsprogrm för Stokholm Det övergripnde målet för det regionl strukturfondsprogrmmet för Stokholm är hållr stdsutvekling. Det förklrs med tt hållr stdsutvekling är en integrerd del i det regionl tillväxtretet i regionen där ett helhetsperspektiv är en förutsättning för geogrfisk (ekonomisk, ekologisk oh soil) smmnhållning. All instser i progrmmet sk stärk förutsättningrn för tillväxt oh utvekling i regionens urn miljöer. Det är den regionl nlysen som ligger till grund för tt Regionlfonden (oh Soilfonden) i Stokholm hr utgångspunkt i ett oh smm perspektiv (Hållr stdsutvekling). Strukturfondsprogrmmet estår enrt v ett instsområde som hr nmngetts till Huvudstdsregionens särskild utmningr. I eskrivningen v Huvudstdens särskild utmningr lyfts städers fördelr med täthet oh stor konentrtion v människor frm eftersom dett nses idr till skpnde v ttrktiv miljöer för ostäder, kultur, utildning, företgsetleringr smt en diversifierd retsmrknd. Utmningrn som lyfts frm hndlr om rist på ostäder, kpitetsprolem i infrstrukturen smt en elstning på miljön. Även den soil smmnhållningen i städern lyfts frm oh de soioekonomisk skillnder som finns i regionen. Utöver dett övergripnde instsområde hr progrmmet tre temtisk mål. För vrje temtiskt mål finns investeringsprioriteringr. - Att stärk forskning, teknisk utvekling oh innovtion o Att främj företgsinvesteringr inom forskning oh innovtion oh utvekl kopplingr oh synergieffekter melln företg, forsknings- oh utveklingsentrum oh den högre utildningssektorn, särskilt främjnde v investering i produkt- oh tjänsteutvekling, tekniköverföring, soil innovtion, miljöinnovtion, offentlig tillämpningr, efterfrågestimulns, nätverk, kluster oh öppen innovtion genom smrt speilisering, oh stödj teknisk oh tillämpd forskning, pilotverksmhet, tidig produktvlideringsåtgärder oh kpitet för vnerd produktion oh förstgångsproduktion, särskilt vd gäller viktig möjliggörnde teknik oh spridning. - Att ök små oh medelstor företgs konkurrenskrft o Stödj kpiteten för små oh medelstor företg tt sts på tillväxt på regionl, ntionell oh interntionell mrknder oh ägn sig åt innovtionsproesser. - Att stödj övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom ll sektorer. 26 (58)

27 - Främj forskning oh innovtion i smt tillämpning v koldioxidsnål teknik. 2.4 Rmverk för hållr stdsutvekling Resulttet v poliynlysen lev ett regionlfondsnpsst rmverk sert på FN:s glol mål. Regionlfondsnpssningen inneär exempelvis ett tillägg v målområdet Näringslivsutvekling/tillväxt, där rmen utgår från EU2020s Smrt tillväxt, hållr tillväxt, tillväxt för ll. Smt ett ytterligre fokus på innovtioner oh smverkn inom smtlig målområden. Rmverket estår v ått delmål, oh är tt etrkt som denn nlys definition v hållr stdsutvekling. 1. Delmålet ostäder oh servie ehndlr ämnesområden som ostdsförsörjning, tillgång till servie smt instser i utnförskpsområden 2. Delmålet Trnsportsystem ehndlr instser för ett hållrt trnsportsystem, trfiksäkerhet oh trygghet smt tillgänglighet 3. Delmålet Stdsutveklingsproessen är ett mer proessuellt inriktt målområde som ehndlr inkluderde urnisering, hållr, integrerd urnisering smt kpitet oh proess 4. Delmålet Ntur- oh kulturrv ehndlr kulturrv, nturrv smt världsrv 5. Delmålet Ktstrofer ehndlr eredskp för ktstrofer, föreyggnde rete smt klimtnpssning 6. Delmålet Städers miljöpåverkn ehndlr ekosystem oh iologisk mångfld, resurseffektivitet smt utsläpp oh föroreningr 7. Delmålet Grönområden oh offentlig pltser ehndlr offentlig pltser, grönområden smt trygghet, säkerhet, inkludering oh tillgänglighet på dess pltser för utpekde grupper 8. Delmålet Näringslivsutvekling/tillväxt ehndlr smrt näringslivsutvekling/tillväxt, hållr näringslivsutvekling/tillväxt smt inkludernde näringslivsutvekling/tillväxt För närmre eskrivning v rmverket se ilg (58)

28 Figur 3. Illustrtion v rmverket i Oris innn nlys v idrg gjorts. Not: Målområden representerr Glolt mål 11 med delmål smt tillägget Näringslivsutvekling/Tillväxt med delmål. Färgern representerr huruvid området erörs eller ej i projektet. Exempel på hur edömningen v projekten genomfördes utifrån steg 2 illustrers i figur 4. Det sätt som edömningens resultt slutligen presenters exemplifiers i figur 3 ovn. Figur 4. Illustrtion v edömning v projekten Delmål Stdsutveklingsproessen Till 2030 verk för en inkludernde oh hållr urnisering smt förättr kpiteten för Begrepp/Företeelser tt let efter i portföljnlys Resultt Sökord Huvudfråg Inkludernde urnisering 0 Underfråg Medorgrdilog Förekommer Medorgrdilog Underfråg Politisk påverkn Förekommer inte Politisk påverkn, demokrtisk rum, vldeltgnde Underfråg Soil smmnhållning Förekommer i stor utsträkning soil smmnhållning, tillit Underfråg Trnsprens i plneringsproess Förekommer inte Smrådsproess, grnskning, förnkring, kunskpsåterföring Underfråg Smverkn Förekommer i stor utsträkning PPP, tripel helix, sektorsövergripnde, enggemng hos ktörer Huvudfråg Hållr, integrerd urnisering 0 Underfråg Reltion std-omlnd-lndsygd Förekommer inte Std, omlnd, lndsygd Underfråg Effektiv mrknvändning Förekommer inte Förhindr utglesning, förtätning, smutnyttjnde Underfråg Innovtioner i stdsyggnd Förekommer i stor utsträkning Innovtion Underfråg Smspel eyggelse, infrstruktur, kommuniktioner, grönstruktur Förekommer inte Stråk, noder, infrstruktur, trfik, kommuniktioner, grönstruktur Underfråg Funktionslndning Förekommer inte Bostäder, servie, retspltser lndt Underfråg Teritoriell smmnhållning Förekommer Minsk rriärer, stråk Huvudfråg Kpitet oh proess 0 Underfråg Kpitet Förekommer i stor utsträkning Nynställning, ny företg inom stdsutvekling Underfråg Utvekling v plneringsproessen Förekommer inte Proessutvekling, ny retssätt, Hållrhetsprogrm, hållrhetspoliy, miljöpoliy Underfråg Utvekling v yggproessen Förekommer inte Proessutvekling, ny retssätt, mterilvl, ertifiering Underfråg Utvekling v förvltningsproessen Förekommer inte Proessutvekling, ny retssätt, förvltning, oendevärdr, grön hyresvtl, ertifiering 28 (58)

29 3 Portföljnlys 3.1 Smmnfttning Inom rmen för den temtisk utvärderingen v hållr stdsutvekling i Regionlfonden hr projektportföljen grnskts utifrån det teoretisk rmverk som utgör grunden för utvärderingen. I kpitlet presenters vår smlde edömning v det skriftlig underlg i form v projektdokumenttion som t ex eslut oh projektnsökningr vi studert, genomförd semistrukturerde intervjuer med projektledre oh semistrukturerde intervjuer med projektens följeforskre. En del v vår nlys sers på den dtinsmling som utgjorts v workshops med respektive projektorgnistions medlemmr. Utifrån portföljnlysen är vår edömning tt de olik dtkällorn verifierr vrndr. Den smmntgn ilden v projekten från portföljnlysen är tt: - Resulttet v nlysen pekr tydligt på tt den övervägnde delen v projekten hr ett strkt fokus på näringslivsutvekling, med små oh medelstor företg som den i huvudsk utpekde målgruppen för instser. - Projekten upplever tt det skns en tydlig definition oh styrning gällnde hållr stdsutvekling i Regionlfonden, likt den som styr mot entreprenörskp, företgnde oh tillväxt. Projektens egen definition v hållr stdsutvekling skiljer sig myket åt från vrndr, även om mn kn se ett fokus på näringslivsutveklingens påverkn på soioekonomisk skillnder. - Projekten hr ett rett ngreppssätt när det gäller innovtion. Myket hndlr om tt genomför instser oh driv proesser på ny sätt med ny prtners. I Skåne-Blekinge oh Västsverige hndlr det främst om innovtiv proesser oh retssätt, medn det i Stokholmsregionen främst hndlr om innovtion i efintlig företg. - Det är olik hur projekten förhåller sig till hållrhetsspektern. 13 Viss projekt hr rett konkret oh integrert kriteriern i sin retssätt oh ktiviteter, främst när det gäller representtion, kommuniktion oh språk. Andr projekt uppger tt de inte hr så r koll på hållrhetsspektern, oh hr svårt tt uppvis hur de integrert dem. - Det finns ett myket tydligt fokus kring smverkn i projekten. Effektiv smverkn i reltivt vgränsde prtnerskp lyfts frm som nykel till frmgång. Prxis med förstudier i Stokholm nges som effektivt. Ny prtnerskpskonstelltioner som skpr innovtion kring retssätt i den egn orgnistionen lyfts som etydelsefullt i smtlig progrmområden. - När det gäller projektens resultt finns ett stort fokus på de mätr fktorer som efterfrågs i uppföljningen v projekten. Dett ger ett stort fokus på näringslivsutvekling oh små oh medelstor företg. Det finns en frhåg tt önskde resultt(företgsstrter) ppliers på individer som inte hr önskn eller kpitet tt driv företg på sikt. När det gäller styrning 13 Hållrhetsspekter inkluderr retet med miljö, soil oh ekonomisk hållrhet. Begreppet hållrhetsspekter enämndes tidigre horisontell kriterier. 29 (58)

30 oh implementering v resultt efter projektens vslut skns i mång fll plner oh resurser. I följnde vsnitt kommer vi tt ge en först överlik kring de skillnder som finns melln regionlfondsprogrmmen i Stokholm, Västsverige respektive Skåne-Blekinge. Givet vårt nlysrmverk kommer vi presenter en smld edömning totlt för progrmmet oh för respektive progrmområde. I vsnittet kommer vi särskilt tt lyft ett ntl kärnfrågor som frmkommer från portföljnlysen. Dess kärnfrågor är projektens innovtiv höjd, projektens fokus på smverkn, ehovet v långsiktighet oh mndt efter projekttidens slut smt utmningen med tt edöm projektens fktisk idrg på sikt. Vi vill påminn om tt rpporten är en delutvärdering. Den empiri som presenters i det följnde är endst en först ikttgelse kring potentiell utmningr, möjligheter oh ehov reltert till genomförndet v hållr stdsutvekling i Regionlfonden. En fullständig oh genomrett idrgsnlys v hållr stdsutvekling i Regionlfonden ges i uppdrgets slututvärdering under våren Genomförndet v hållr stdsutvekling skiljer sig åt melln regionlfondsprogrmmen Som presenterts i poliynlysen så skiljer sig de tre regionlfondsprogrmmen Stokholm, Västsverige oh Skåne-Blekinge åt, sett till hur progrmmen inkluderr hållr stdsutvekling i progrmmen. I vår portföljnlys förstärks dess skillnder genom nlysen v hur projektens smlde instser speglr genomförndet i respektive progrm. I vår kommnde slututvärdering edömer vi tt skillnden på hur hållr stdsutvekling tolks oh genomförs i progrmmen kommer försvår möjligheten till en roust jämförelse v de tre progrmmens idrg till hållr stdsutvekling. Den störst skillnden finns melln regionlfondsprogrmmet i Stokholm oh de övrig progrmmen, Västsverige oh Skåne-Blekinge. I Stokholmsprogrmmet förvänts ll instser idr till hållr stdsutvekling. Det inneär tt 100 proent 300 msek v regionlfondsmedlen i Stokholms län går till hållr stdsutvekling. I Västsverige oh Skåne-Blekinge är ndelen eviljde regionlfondsmedel till hållr stdsutvekling 5 respektive 18 proent. I Västsverige utgör retet med hållr stdsutvekling ett eget fokusområde som skll genomsyr hel progrmmet oh i Skåne-Blekinge är hållr stdsutvekling ett eget instsområde. Skillnden melln hur de tre regionlfondsprogrmmen vlt tt hnter hållr stdsutvekling oh hur de llokert medel till projekt för hållr stdsutvekling kommer gör det i slututvärderingen tt tydliggör jämförnde för- oh nkdelr med de olik progrmmens genomförnde v hållr stdsutvekling i Regionlfonden. Regionlfondsprogrmmet i Stokholm I Stokholm (Stokholms län) estår progrmmet v ett instsområde Huvudstdsregionens särskild utmningr, där hållr stdsutvekling utgör en integrerd del i det regionl tillväxtretet i Stokholmregionen. Instsern i progrmmet fodrr smspel oh en koordinerd mix v poliyinstser som rör strukturell-, fysisk- oh soil spekter i de urn miljöern. I progrmmet nmmr Stokholmsregionen ett territoriellt helhetsperspektiv där hållrhetsspektern är hävstänger i tillväxtretet. Dett eftersom den regionl nlysen uppmnr till tt synliggör skillnder melln åde kommuner oh stdsdelr inom fler områden. Kärnn för progrmmet i Stokholm utgår från den sektorsövergripnde strtegin RUFS (Regionl utveklingspln för Stokholmsregionen) 2010 som 30 (58)

31 hndlr om tt vidreutvekl en flerkärnig oh tät region oh eftersträvr ett helhetsperspektiv med instser för en hållr urn miljöutvekling. I portföljnlysen v projekt riktde mot hållr stdsutvekling i genomförndet v regionlfondsprogrmmet för Stokholm frmträder ett strkt näringslivsfokus. Enrt delmålet Tillgång till grundläggnde servie under huvudmålet Bostäder oh servie i vårt nlysrmverk förekommer i en större utsträkning. I övrigt dominers den smlde ilden v instser som rikts mot det huvudmål som i vårt nlysrmverk definiers som Näringslivsutvekling/Tillväxt oh dess smtlig delmål (Smrt näringslivsutvekling/tillväxt, Hållr näringslivsutvekling/tillväxt, Näringslivsutvekling/tillväxt för ll). Resonemnget illustrers i Oris-figuren för Stokholm i figur 5. Figur 5. Smld portföljnlys v innehållet i projekt inom hållr stdsutvekling i Regionlfonden för Stokholm Grönområden oh offentlig pltser Näringslivsutvekling/Tillväxt Bostäder oh servie Trnsportsystem Städers miljöpåverkn Ktstrofer Ntur- oh kulturrv Stdsutveklings-proessen Förekommer i stor utsträkning Förekommer Förekommer inte Osäkert Regionlfondsprogrmmet i Västsverige I Västsverige (Västr Götlnd oh Hllnds län) är hållr stdsutvekling ett prioritert fokusområde oh genomsyrr progrmmet smtlig instsområden. Aktiviteter inom progrmmet kommer tt i huvudsk edrivs inom Göteorgs Std men okså tt omftts v smrete oh erfrenhetsutyte melln lokl-, delregionl- oh regionl nivå. I Västsverige, genomförs instser för hållr stdsutvekling genom ITI. Västsverige hr därför rett frm en sektorsövergripnde integrerd pln som definierr viktig sektorer tt smverk kring, strtegisk prter, smretsområden oh pekr ut sektorsövergripnde projekt oh ktiviteter för hållr stdsutvekling med tydlig näringslivskoppling inom respektive instsområde. Den integrernde nstsen edöms kunn motverk otillräklig smordning melln olik sektorer, genom smordning v instser inom stdsutvekling i Göteorg. Det övergripnde målet med ITI-verktyget är tt möjliggör genomförnde för instser som erör fler än ett instsområde i progrmmet. Som exempel kn nämns tt forskningsintensiv instser inom rmen för innovtionsplttformr kn kominers med näringslivsfrämjnde instser oh kn led till 31 (58)

32 implementering v frmtgn hållr innovtiv lösningr i stdsdelr med speifik soioekonomisk utmningr. Instsern kommer speifiers i den sektorsövergripnde integrerde plnen. Den smlde portföljnlysen v projekt i regionlfondsprogrmmet för Västsverige ger en redre inriktning mot hållr stdsutvekling än regionlfondsprogrmmet för Stokholms län. I vår edömning är förvisso instser riktde mot huvudmålet Näringslivsutvekling/Tillväxt oh dess smtlig delmål strkt representerde lnd progrmmets projekt. Men i Västsverige förekommer även instser mot huvudmålet Smhällsyggndsproessen med ll dess delmål Inkludernde urnisering, Hållr integrerd urnisering smt Kpitet oh proess med i stor utsträkning. Okså instser riktde mot huvudmålet Bostäder oh servie genom delmålen Tillgång till grundläggnde tjänster smt Instser i utnförskpsområden förekommer enligt vår nlys i stor utsträkning. I Västsverige konstterr vi vidre tt instser med äring mot Ktstrofer oh Städerns miljöpåverkn genom instser riktde mot nlysrmverkets delmål Föreyggnde respektive Ekosystem oh iologisk mångfld smt Resurseffektivitet är förekommnde i projekten. Den smlde portföljnlysen för Västsverige presenters i Oris-figuren i figur 6. Figur 6. Smld portföljnlys v innehållet i projekt inom hållr stdsutvekling i Regionlfonden för Västsverige Näringslivsutvekling/Tillväxt Bostäder oh servie Grönområden oh offentlig pltser Trnsportsystem Städers miljöpåverkn Stdsutveklings-proessen Ktstrofer Ntur- oh kulturrv Förekommer i stor utsträkning Förekommer Förekommer inte Osäkert 32 (58)

33 Regionlfondsprogrmmet i Skåne-Blekinge Progrmmets idrg till Skåne-Blekinge regionen ygger på fem instsområden, vrv hållr stdsutvekling utgör ett eget instsområde till skillnd från de ndr regionern. Mlmö std är den störst stden inom regionen Skåne-Blekinge. För tt uppnå en hållr stdsutvekling kommer mn i Mlmö tt ret med integrernde åtgärder, där den sektorsövergripnde plnen förvänts resulter i smverkn melln en mångfld ktörer men okså genom synergier för tt stimuler innovtiv idéer oh kunskpsöverföring melln olik sektorer oh ktörer. Skåne-Blekinge kommer okså tt jo med interregionl oh trnsntionell åtgärder för smrete inom det opertiv progrmmet. Smretsåtgärder inom rmen för EU:s strtegi för Östersjöregionen kommer gå i två led: 1) Mkroregionlt integrerde projekt oh 2) trnsntionell komponent. 14 I likhet med progrmområden Stokholm oh Västsverige prägls hållr stdsutvekling i Regionlfondsprogrmmet Skåne-Blekinge v instser riktde mot Näringslivsutvekling/Tillväxt. I likhet med de övrig progrmområden finns här okså instser riktde mot Bostäder oh servie mer speifikt Instser i utnförskpsområden. I likhet med Regionlfondsprogrmmet för Västsverige finns inom progrmmet för Skåne-Blekinge instser med äring mot Stdsutveklingsproessens smtlig delmål. Något som skiljer projektportföljen i Regionlfondsprogrmmet för Skåne-Blekinge åt jämfört med de två ndr progrmmens portföljer är instser riktde mot Grönområden oh offentlig pltser. I vår portföljnlys för Skåne-Blekinge återfinns projekt med äring mot såväl delmålet Offentlig pltser som delmålet Trygghet, säkerhet, inkludering, tillgänglighet för utpekde grupper. I figur 7 viss Oris-resultten från portföljnlysen vseende Skåne-Blekinge. Figur 7. Smld portföljnlys v innehållet i projekt inom hållr stdsutvekling i Regionlfonden för Skåne-Blekinge Näringslivsutvekling/Tillväxt Bostäder oh servie Grönområden oh offentlig pltser Trnsportsystem Städers miljöpåverkn Stdsutveklings-proessen Ktstrofer Ntur- oh kulturrv Förekommer i stor utsträkning Förekommer Förekommer inte Osäkert 14 I Regionlfonden finns möjlighet för pågående projekt tt sök mkroregionlt smrete med länder inom Östersjöområdet genom en trnsntionell komponent. Smretet sk syft till tt lös för ländern gemensmm utmningr smt tillför redn efintlig projekt ett mervärde oh idr till Östersjöstrtegins mål oh indiktorer. 33 (58)

34 3.3 Den gemensmm ilden v hållr stdsutvekling i svensk regionlfondsprogrm är näringslivsutvekling Från ovnstående vsnitt kn vi konstter tt genomförndet v hållr stdsutvekling i de tre progrmområden som inkluderr hållr stdsutvekling vrierr. Vår smlde edömning v genomförndet v hållr stdsutvekling i Regionlfonden i Sverige är tt ilden är spretig. De instser som dok förenr progrmområden oh därmed instsern för hållr stdsutvekling i Sverige är instser riktde mot Näringslivsutvekling/Tillväxt. Fokus på näringslivsutvekling lir tydligst i regionlfondsprogrmmet för Stokholms län där smtlig projekt utom ett, Grön ostd, hr ett uttlt fokus på just näringslivsutvekling oh tillväxt med etoning på innovtionsfrämjnde smreten oh prtnerskp. Grön ostd hr till skillnd från de övrig projekten en redre nsts som även tydligt inkluderr ktiviteter som syftr till tt idr till uttlde mervärden i stdsutveklingsproesser. Intressnt i smmnhnget är okså den tydlig sektorsövergripnde smverkn melln offentlig sektor, näringsliv oh forskningsmiljöer inom rmen för de tre projekten Stokholm digitl re, SWElife oh Sting, där smtlig tre projekt sk idr till tt stärk företgsutvekling, produkter oh tjänster inom vård oh omsorg smt Life siene. Det finns okså uttlde mitioner hos dess tre projekt om tt smverk med vrndr. I Regionlfondsprogrmmet för Västsverige finns tre projekt med inriktning mot hållr stdsutvekling representerde. Här hr två v tre projekt en red nsts med fokus på sektorsövergripnde smverkn oh utveklingen v proesser kring stdsutvekling oh företgnde. Dett slår igenom i Oris för Västsverige i figur 2. I projekten i Västsverige finns okså i stort sett smtlig områden kring hållr stdsutvekling tydligt representerde i projektverksmhetern, men små oh medelstor företg utgör fortfrnde den entrl målgruppen, dok tätt flnkerd v såväl medorgre som ideell oh offentlig sektor. Projektet One Stop Future Shop är undntget, med ett tydligt näringslivsutveklnde fokus. I dett fll smtidigt med uttlde mitioner kring integrtion oh inkludering oh tt mn retr i stdsdelr oh med grupper som prägls v ett stort utnförskp. De fem projekten i Regionlfondsprogrmmet för Skåne-Blekinge hr smmntget ett strkt fokus på näringslivsutvekling oh tillväxt. Det projekt som hr ett redre stdsutveklnde nslg är Mlmö innovtionsren, där sektorsövergripnde smverkn oh effektivisering v proesser kring stdsutvekling ligger i fokus, prllellt med ett tydligt inslg v näringslivsfrämjnde mål oh ktiviteter. Okså projektet A Cse Sofielund visr påtglig stdsområdesutveklnde mitioner genom sitt proessutveklnde fokus för områdesplnering. De tre övrig projekten, där just näringslivsutvekling ligger i fokus, hr smtidigt uttlde mitioner tt idr till ett minskt utnförskp oh idr till en ökd sysselsättning (genom ett ökt entreprenörskp) lnd medorgre (gäller i synnerhet Smverkn för ökt entreprenörskp oh A Cse Sofielund Entreprenörskp ) oh/eller en ökd inkludering i stdsutveklingsproesser för medorgre (gäller i synnerhet Wisdome Mlmö ). Figur 8 presenterr den smmnvägd ilden utifrån Oris-verktyget v smtlig projekt med äring mot hållr stdsutvekling i Regionlfonden i Sverige. 34 (58)

35 Figur 8. Smld portföljnlys v innehållet i smtlig projekt inom hållr stdsutvekling inom Regionlfondsprogrm i Sverige Grönområden oh offentlig pltser Näringslivsutvekling/Tillväxt Bostäder oh servie Trnsportsystem Städers miljöpåverkn Ktstrofer Ntur- oh kulturrv Stdsutveklings-proessen Förekommer i stor utsträkning Förekommer Förekommer inte Osäkert Bristen på definition skpr otydlighet kring förväntningrn v hållr stdsutvekling i Regionlfonden I smtlen med projektktörern nser mång tt det skns en tydlig definition oh styrning gällnde hållr stdsutvekling i Regionlfonden, likt den som styr mot entreprenörskp, företgnde oh tillväxt. Enligt projektktörern är risten på definition v hållr stdsutvekling snnolikt den primär orsken till skillndern i projektens idrg till hållr stdsutvekling. Från portföljnlysen konstterr vi tt viss projekt hr en tydlig inriktning mot tt stärk trditionell stdsutveklingsproesser medn inriktningen i flertlet ndr projekt istället inrikts som näringslivsutvekling inom stden. För tt åskådliggör skillnder melln projekten presenterr vi kortfttt syften för sex v projekten i projektportföljen. Mlmö innovtionsren regionlfondsprogrmmet Skåne-Blekinge Huvudskälet för projektet är tt de fysisk stdsutveklingsproessern i Mlmö inte nvänds i tillräklig utsträkning för tt stimuler, utvekl oh sprid innovtioner oh skp tillväxt, oh inte heller för tt lös smhällets utmningr inom miljömässig, soil oh ekonomisk hållrhet. Ett entrlt område för Innovtionsren Bygg Mlmö helt oh hållrt (Mlmö innovtionsren) är tt hitt ny lösningr för tt snt, hållrt oh kostndseffektivt ök ntlet ostäder. 35 (58)

36 När vi ställer projektet mot vårt nlysrmverk ekräfts okså projektets inriktning mot stdsyggndsfrågor som ostäder oh servie, stdsutveklingsproessen, städers miljöpåverkn (resurseffektivitet (delmål )), grönområden oh offentlig pltser (offentlig pltser oh trygghet, säkerhet, inkludering, tillgänglighet för utpekde grupper (delmål oh )), i viss mån ntur- oh kulturrv genom instser för skydd oh trygg världens kulturrv (delmål ) men okså instser för näringslivsutvekling/tillväxt (smrt näringslivsutvekling/tillväxt oh näringslivsutvekling för ll/tillväxt (delmål oh )). Resulttet v portföljnlysen för Mlmö innovtionsren presenters i figur 9. Figur 9. Anlys v projektinnehållet i Mlmö innovtionsren inom Regionlfondsprogrmmet Skåne-Blekinge Smverkn för ökt entreprenörskp Regionlfondsprogrmmet Skåne-Blekinge Bkgrunden till projektet är tt mång nynländ personer i Mlmö std hr svårt tt få fäste på retsmrknden. Projektet syftr till tt dr nytt v nynländs kultur oh entreprenörell egenskper för tt ök sysselsättningen oh integrtion genom tt individer i etleringen strtr oh utveklr livskrftig företg. Projektet fokuserr på etleringsgruppen oh Aretsförmedlingens oh entreprenörssystemets förmåg tt identifier, rekryter oh hjälp personer därifrån. Genom tt t med jämställdhetsperspektivet i rekryteringen v deltgre skll projektet idr till tt systemet inte r kn få fler utn även mer jämställt fördelde entreprenörer. Ser vi på projektet genom vårt nlysrmverk frmhävs instser för näringslivsutvekling/tillväxt genom ktiviteter som syftr till tt stärk smrt näringslivsutvekling/tillväxt oh näringslivsutvekling för ll/tillväxt (delmål oh under huvudmålet Näringslivsutvekling/Tillväxt). Projektet inrikts i viss mån okså på stdsutveklingsproessens delmål (Kpitet oh proess (delmål )) genom instser för nynställningr oh ny företg för stdsutvekling smt proessutvekling oh ny retssätt. 36 (58)

37 Resulttet v vår portföljnlys för Smverkn för ökt entreprenörskp presenters i figur 10. Figur 10. Anlys v projektinnehållet i Smverkn för ökt entreprenörskp inom Regionlfondsprogrmmet Skåne-Blekinge Stdslndet regionlfondsprogrmmet Västsverige Utifrån ehovet i den sektorsövergripnde integrerde plnen för hållr stdsutvekling i Göteorg vill projektet verk för en ökd smverkn melln medorgre, näringsliv, idéuren sektor, offentlig ktörer smt kdemi. Syftet med projektet är tt stärk den gemensmm förmågn tt utvekl oh tillämp koldioxidsnål produkter, tjänster oh lösningr smt tt förättr den inomregionl lnsen i stden oh smndet melln std oh lnd. Västsveriges nvändnde v ITI) hr möjliggjort tt Stdslndet skpt koppling till One Stop Future Shop oh Göteorg som testren för tillväxt i små oh medelstor företg. Projektet hr okså genom ITI öppnr upp för kontkter oh jämförelser med ndr städer i EU. Projektet inrikts enligt vårt nlysrmverk mot de flest huvudmålen. Mot någr mål är det dok oklrt ifll projektet edriver instser eller inte. Smtlig delmål inom Näringslivsutvekling/Tillväxt är enligt vår edömning täkt i projektet. Smm gäller för delmålen inom Stdsutveklingsproessen. Inom Bostäder oh servie inrikts projektet mot delmålen Tillgång till grundläggnde tjänster oh Instser i utnförskpsområden (delmål oh ). Projektet verkr okså mot huvudmålet Städers miljöpåverkn. Som ett v få projekt uppfttr vi tt inriktningen i projektet okså går mot huvudmålet Ktstrofer (genom instser för delmålet Föreyggnde (delmål )) oh mot huvudmålet Trnsportsystem (genom instser för delmålet Hållr (Miljövänlig) trnsporter ). Resulttet v vår portföljnlys för Stdslndet presenters i figur (58)

38 Figur 11. Anlys v projektinnehållet i Stdslndet inom Regionlfondsprogrmmet Västsverige One stop future shop regionlfondsprogrmmet Västsverige One stop future shop vill skp en plts för företgsutvekling för ny företg där projektet syftr till tt tillhndhåll stöd oh rådgivning smt nishde seminrier oh workshops tillsmmns med lnd ndr Göteorgs universitet för tt ök möjligheten för hållrt oh innovtivt företgnde. Projektet siktr på tt ök nyföretgndet smt stsr på tt ök förutsättningen för tillväxt i efintlig småföretg som deltr i projektets ktiviteter. Projektet idrr även till prioriteringrn i Göteorgs Stds sektorsövergripnde pln för hållr stdsutvekling genom tt rikt stsningen mot utrikes född, ung oh kvinnor smt fokuser på en soil oh en grön dimension i nyföretgndet. I ktiviteten världens mt på Hisingen fokuserr projektet på personer som står långt från retsmrknden. I vår nlys v One stop future shop konstterr vi tt projektet frmförllt riktr sig mot näringslivsutvekling/tillväxt även om instser okså genomförs mot Bostäder oh servie (genom instser för delmålen Tillgång till grundläggnde tjänster (delmål ) oh Instser i utnförskpsområden (delmål )), Grönområden oh offentlig pltser (genom Trygghet, säkerhet, inkludering, tillgänglighet för utpekde grupper (delmål )) smt i viss utsträkning mot Ktstrofer (genom Beredskp (delmål )). 38 (58)

39 I figur 12 presenters resulttet v vår portföljnlys för One stop future shop. Figur 12. Anlys v projektinnehållet i One stop future shop inom Regionlfondsprogrmmet Västsverige Näringslivsutvekling/Tillväxt Bostäder oh servie Grönområden oh offentlig pltser Trnsportsystem Städers miljöpåverkn Stdsutveklings-proessen Ktstrofer Ntur- oh kulturrv Förekommer i stor utsträkning Förekommer Förekommer inte Osäkert Tillväxt oh interntionlisering regionlfondsprogrmmet Stokholm Projektet är ett smverknsprojekt melln STING oh SSCi som/oh syftr till tt fler tillväxtföretg i hel regionen sk få god förutsättningr tt väx interntionellt. Bolgen som får stöd sk väx interntionellt, skp mer exportintäkter oh idr till fler sysselstt i regionen. Genom projektet sk tillväxtföretg få kvlifiert stöd tt utvekls oh väx interntionellt. Projektet sk möjliggör för orgnistioner från olik smhällssektorer tt smret. Vår nlys v projektet indikerr tt instser genomförs mot huvudmål Näringslivsutvekling/Tillväxt oh dess smtlig delmål. I övrigt genomförs enligt vår edömning ing instser mot något v nlysrmverkets övrig huvudmål. Anlysen v Tillväxt oh interntionlisering presenters i figur (58)

40 Figur 13. Anlys v projektinnehållet i Tillväxt oh interntionlisering inom Regionlfondsprogrmmet för Stokholm ÖdiS Regionlfondsprogrmmet Stokholm Projektet Ökd nvändning v öppn dt i Stokholmsregionen ÖdiS syftr till tt ge ökd hållr tillväxt för små oh medelstor företg i regionen genom tt erjud öppn dt vi stndrdiserde API:er som sk funger som grund för innovtion oh ny ffärsmöjligheter. Projektet nser tt stndrdiseringen oh den utökde mängden v fktiskt efterfrågd öppn dt sk gör det enklre tt nvänd regionens öppn dt till förmån för såväl forskning som ny oh etlerde pulik oh privt verksmheter. Genom tt ret tillsmmns i regionen vill projektet skp regionl utjämning v tillgängliggjord öppn dt generellt oh ökd mängd tillgängliggjord reltidsdt speifikt. Enligt edömningen utifrån vårt nlysrmverk så inrikts projekt mot huvudmålet Näringslivsutvekling/Tillväxt smtlig delmål. Projektet genomför okså instser mot Bostäder oh servie (genom instser för Tillgång till grundläggnde tjänster (delmål )) oh i viss mån mot Stdsutveklingsproessen (genom instser för Inkludernde urnisering (delmål )). Resultten från vår nlys v projektet illustrers i figur (58)

41 Figur 14. Anlys v projektinnehållet i ÖdiS inom Regionlfondsprogrmmet för Stokholm 3.4 Synen på innovtion i genomförndet v hållr stdsutvekling i Regionlfonden Europ 2020-strtegin är EU:s gend för tillväxt oh jo frm till Strtegin förespråkr smrt oh hållr tillväxt för ll som ett sätt tt komm till rätt med de strukturell svghetern i EU:s ekonomi, förättr konkurrenskrften oh produktiviteten oh stödj en hållr soil mrkndsekonomi. Instsområdet Hållr stds- oh smhällsutvekling i regionlfondsprogrmmet Skåne-Blekinge inkluderr instser för innovtion oh entreprenörskp utifrån stdens förnyelseehov. Instsern sk idr till tt lös stdens utmningr med låg tillväxt, låg sysselsättning, segregtion oh miljöprolem. Regionlfondsprogrmmet för Stokholm hr som tidigre nämnts på fler ställen i rpporten hållr stdsutvekling som den övergripnde målsättningen i progrmmet. Instser mot progrmmets temtisk målet Stärk forskning, teknisk utvekling oh innovtion ör därför ses pplierrt mot hållr stdsutvekling för ll instser med äring mot det temtisk målet. 15 I regionlfondsprogrmmet för Västsverige främjs hållr stdsutvekling genom integrerde instser i smtlig instsområden. Dett inneär tt hållr stdsutvekling finns inkludert i såväl instser för smverkn 15 Övrig två temtisk mål i Regionlfondsprogrmmet för Stokholm är Att ök små oh medelstor företgs konkurrenskrft oh Att stödj övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom ll sektorer. 41 (58)

42 inom forskning oh innovtion, instser för konkurrenskrftig små oh medelstor företg respektive instser gällnde innovtioner för en koldioxidsnål ekonomi. Nykelspekter som speglr projektens syn på idrget till innovtiv stdsutvekling Vår portföljnlys indikerr tt projekten hr ett rett ngreppssätt när det gäller innovtion. Projektens företrädre återkommer till tt innovtionshöjnde instser inom projekten syftr till tt idr till en strkre innovtiv region utifrån instser som etlerr ny retssätt oh mitionen tt form smreten med ny prtners. För projekt inom regionlfondsprogrmmen Skåne-Blekinge oh Västsverige frmhålls dett tydligt. Innovtion i dess Regionlfondsprogrm hndlr främst om tt i red emärkelse möjliggör ny proesser, metoder oh retssätt. Oft reltert till uttlde stdseller smhällsutveklnde frågor. I regionlfondsprogrmmet för Stokholm hndlr instsern frmförllt om tt stärk innovtioner i efintlig företg eller idr till ättre förutsättningr för ktörer i regionen tt stödj innovtionsretet lnd företg. Ovsett progrmområde eller projektets inriktning frmkommer ett ntl nykelegrepp som smlt speglr projektens syn på idrg till det innovtiv retet inom rmen för hållr stdsutvekling i Regionlfonden: - smverkn med ny ktörer - stöd för tt stärk de hållr spektern i stdsutveklingsproesser oh stdens utvekling - stärkt inkludering v ny målgrupper (soilt utstt oh utrikesfödd i synnerhet) i resonemng kring hur stden äst kn utvekls Dess nykelspekter frmkommer i smtlen med fler projektföreträdre oh lnd mång v projektens följeforskre. Projekt där vi nser tt en eller fler v spektern frmhålls särskilt tydligt är High wy to usiness, Grön ostd, One stop future shop oh Mlmö innovtionsren. Ytterligre en innovtiv spekt vi gärn lyfter frm är utveklingen v synen på stden, som projekten Mtlndet respektive Stdslndet idrr till. I dess projekt edömer vi tt mitionen tt vilj gör den urn ekonomin till en lokl ekonomi är ett spännnde innovtivt inslg. I projekten finns instser som på olik sätt idrr till minskd miljöpåverkn genom tt stärk förutsättningrn för egen lokl produktion i stdsdelrn. Projektens idrg till innovtion är v orgnistorisk oh inkrementell krktär För tt förstå projektens idrg till innovtion inom hållr stdsutvekling vill vi örj med tt tydliggör tt det finns olik sorters innovtioner 16 : - proessinnovtioner som medför tt en produkt eller tjänst kn produers med mindre resurser eller lägre kostnder än tidigre 16 Se exempelvis 42 (58)

43 - produktinnovtioner som medför en förättring v en existernde produkt (vr eller tjänst) eller utvekling v en ny produkt. - orgnistionsinnovtioner som är ny former v orgnistioner, exempelvis då ett företg går från en klssisk linje/stsfunktion till en proesstyrd orgnistion. Innovtioner kn okså nses h olik krktär eroende på hur snt innovtionen förnyr det nvändningsområde inom vilken innovtionen sker. De två vnligste sätten tt definier innovtioner utifrån dess genomslgskrft är genom tt krktäriser innovtionen inom någon v följnde grupper 17 : - rdikl innovtioner som skpr fundmentl förändringr i ktiviteter oh eteenden inom en orgnistion eller rnsh - inkrementell innovtioner som förstärker tidigre kunskp inom en orgnistion Utifrån den smlde portföljnlysen är vår edömning tt projektens innovtionsmitioner ovsett regionlfondsprogrm tenderr tt idr till instser för inkrementell orgnistionsinnovtioner. Någr projekt är tt etrkt som instser för en stärkt innovtionskrft i företg oh/eller i smverkn melln företg, offentlig ktörer oh kdemi. På sikt kn dess projekt nts led frm till proess- oh produktinnovtioner. Gemensmt för smtlig projekt i portföljnlysen är tt de är i ett tidigt stdium v innovtionskedjn. För tt elys projektens syn på innovtion oh motiver tt innovtion i projekten enligt oss prägls v orgnistorisk oh inkrementell spekter ger vi nedn itt från möten med projektrepresentnter i tre projekt: / / reltionen med företgen rukrn oh personlen är innovtivt. Att projektet genom testäddr idrr till nvändrdriven innovtion där resultten åternvänds i stdens ordinrie orgnistion. Hur vi jor med språket är innovtivt. Det kommer inte funger tt jo r med svensk eller engelsk. Projektet skpr snre proess till retsmrknden. Det är innovtivt åde ntionellt oh eventuellt interntionellt med språkintegreringen. Innovtionen ligger i tt utvekl orgnistionern. "I dett projekt, få igång sådnt som redn finns, som orde funk ättre ihop. Kopplingr melln det som fktiskt finns. Projektet uppfinner inte ny sker, utn det hndlr om knske ett innovtivt sätt tt se på retet. Typen v smverkn är nytt. 3.5 Smverkn är åde mition oh verktyg i genomförndet v hållr stdsutvekling i Regionlfonden I en rpport på uppdrg åt Tillväxtverket hr Kontigo presentert en övergripnde smverknslogik för strukturfonden. I rpporten pekde vi på tt smverkn i Regionlfonden estår v två delr, en del som utgör smverknsstrukturer oh en del som utgör smverknsformer. 17 Se exempelvis 43 (58)

44 Regionlfondens smverknslogik kn eskrivs som hur smverkn inom Regionlfondens projekt skpr olik effekter som idrr till en mer hållr tillväxt i ll delr v lndet (än vd som hde skett utn sådn smverkn). På en nivå kn vi säg tt olik komintioner v smverknsstrukturer (vem som smverkr med vem) oh smverknsformer (hur smverkn i prktiken går till) skpr förutsättningr för olik typer v effekter v själv smverkn. I nlysen pekde vi i rpporten på tt det är relevnt tt tl om tre olik typer v smverknsstrukturer inom Regionlfonden. Dess är: - smverkn melln smhällsnivåer (t.ex. loklt, regionlt, ntionellt oh interntionellt) - smverkn över territorier (t.ex. melln två eller fler kommuner, melln två eller fler regioner eller melln fler länder) - smverkn melln sektorer (t.ex. melln vdelningr inom en myndighet, melln olik myndigheter, melln privt eller offentlig sektor et.). Vi menr vidre tt smverkn i prktiken inneär någon eller någr v följnde smverknsformer: - delning v informtion, kunskp oh erfrenheter i någon form v strukturerd proess - delning v målgrupper i en strukturerd proess - en konkret smverkn i projektets opertionell genomförnde där ktiviteter oh metoder genomförs på ett sätt som är eroende v ll ktörers deltgnde Utifrån portföljnlysen är vår edömning tt instser riktt mot hållr stdsutvekling i Regionlfonden visr på en smverknsstruktur som främst sker melln sektorer. Smverknsformer utgörs v såväl delning v informtion, kunskp oh erfrenheter i en strukturerd proess, som delning v målgrupper i en strukturerd proess. Då projekten i vår portfölj ll är finnsierde v mång ktörer lir det opertionell genomförnde utomtiskt eroende v tt ktiviteter oh metoder genomförs på ett sätt som är eroende v mång ktörers direkt eller indirekt deltgnde. Smtidigt understryker vår informnter osäkerheten kring vd som kommer ske med smverkn efter projektslut. Projektktörern menr tt det finns en risk i tt den smverkn som skps inom projektet försvinner då finnsieringen tr slut. Flertlet ktörer lyfter ehovet tt snrst örj retet med tt säkerställ mndt internt inom orgnistionern för tt fortstt smverkn sk kunn grnters efter projektets slut. Representnter från ett projekt vi prtt med menr tt: Vi smverkr melln innovtionsmiljöern. De hr vi inte gjort innn. Vi försöker smordn, skp en koordinernde roll vilket är innovtivt för vår region. I mötet med ett nnt projekts företrädre nämns tt: Projektet hr jot rätt unikt med Aretsförmedlingen genom "mssdörer". Smretet flyter på väldigt r oh hemligheten är tt ygg reltioner med hndläggrn. Få dem tt vilj vr med oh driv projektet vidre. Smretet funkr genom tt projektet träffr Aretsförmedlingen i små möten. Vid ett möte med ett tredje projekts företrädre nämns: 44 (58)

45 /Vi hr/ två huvuddrg vd det vser tt smverk. Smverkn med ndr ktörer oh ny smverknsmodeller för tt ret med hållr stdsutvekling åde internt oh externt. Hur kn vi ret nnorlund. De geogrfisk områden som vi retr med rör l olik stdsperspektiv som redn finns. Här vill vi hitt närvro i områden. Hitt ny sätt tt ret med förtätning. Ställer krv på mång fktorer. Förskolern ryr sig okså om sin miljöer. Ställer krv på tt ret tillsmmns. Den störst utmningen är tt förnkr de olik metodern oh modellern oh hitt smordningen med dett internt. Vi hr mång intressnt tillväggångssätt men det ställer krv på likvärdig förutsättningr för ll prter vilket är svårt tt hitt smverkn med de som ger oss ders tid. Svårt tt involver olik ktörer. Sk vi involvers i ders proesser eller de i vår. Det föregående är ättre Även fst projekten speglr olik inriktningr med vd de vill genomför inom hållr stdsutvekling tjänr de ll som exempel på hur projekten i llmänhet ser på smverkn. Att smverkn sker melln orgnistioner eller inom orgnistioner i syfte tt uppnå lnd nnt ökd kunskp eller effektivitet. 3.6 Den soil dimensionen entrl lnd hållrhetsspektern Portföljnlysen visr tt viss projekt hr svårt tt tydliggör hur de integrert hållrhetsspektern i sin verksmhet. Andr projekt edömer vi hr en tydlig tnke med hur projekten vill ret med hållrhetsspektern. Frmförllt är den soil dimensionen frmträdnde i fler projekt. Att den soil dimensionen är frmträdnde i fler projekt, exempelvis Stdslndet, Highwy to usiness, One stop future shop oh Cse Sofielund entreprenörskp är resultt v mitionern med tt få in just soil dimensioner i Regionlfondens skrivningr om städerns utmningr. Fler ktörer vi tlt med menr tt det temtisk området Hållr stdsutvekling vrit förlösnde för tt få in spekter som segregtion i progrmmen. Att den soil dimensionen hr en entrl plts i såväl enskild projekt som smlt för regionlfondsprogrmmen understryks i Oris-figurern i kpitel 3.2 oh 3.3. Figurern visr tt instser mot delmål Näringslivsutvekling för ll/tillväxt som lnd nnt inkluderr instser för en diversifierd retsmrknd, mthning på retsmrknd, gynnnde v missgynnnde grupper inom huvudmålet Näringslivsutvekling/Tillväxt förekommer i stor utsträkning. 3.7 Skillnder i hur väl regionlfondens indiktorer fångr projektens mitioner När det gäller projektens resultt finns ett stort fokus på de mätr fktorer som efterfrågs i uppföljningen v projekten. Aktivitetsindiktorer för den investeringsprioritering där hållr stdsutvekling sorters in ställer krv på projekten tt inrpporter ntl smretnde orgnistioner, sysselsättningsökning i företg som får stöd, ntl företg som får nnt stöd än ekonomiskt stöd, ntl företg som smretr med forskningsinstitutioner oh så vidre. Förväntde resultt från projektportföljen vrierr eroende på projektens skiftnde krktär (se vsnitt 3.3.1). Projekt med ett tydligt näringslivsutveklnde fokus som exempelvis Frontrunners for sustinle innovtion, Smverkn för ökt entreprenörskp, Mtlust, Cse Sofielund Entreprenörskp edömer vi så här långt i utvärderingen hr en logisk koppling melln ktivitetsindiktorer 45 (58)

46 oh projektens förväntde resultt oh effekter. 18 Dett eftersom projektens inriktning på ett tydligt sätt relterr mot näringslivsnär resultt oh effekter. För projekt som Stdslndet, Cse Sofielund, ÖdiS, Grön Bostd är förväntde resultt oh effekter redre än näringslivsutvekling oh främjnde v entreprenörskp. I dess projekt lir då förändringslogiken melln de ktivitetsindiktorer som projekten måste välj oh de resultt oh effekter som projekten vill uppnå otydligt. 18 I kpitlet reserverr vi oss för kommnde justeringr. Dett då utvärderingen v resultt oh effekter för hållr stdsutvekling från Regionlfonden är föremål för uppdrgets slututvärdernde fs som genomförs under hösten 2018 oh våren (58)

47 4 Slutstser 4.1 Smmnfttning Den övergripnde frågn i den temtisk utvärderingen v hållr stdsutvekling i Regionlfonden är tt edöm i vilken utsträkning oh på vilket sätt som Regionlfonden idrr i retet med hållr stdsutvekling. Utvärderingen sk tydliggör Regionlfondens etydelse för hållr utvekling inom såväl rmen för respektive regionlfondsprogrm oh smmntget i reltion till retet med hållr stdsutvekling i Sverige. I edömningen v den övergripnde frågn kommer utvärderingen även tt etrkt vilken funktion som de sektorsövergripnde plnern fyller, hur smverkn melln entrl ktörer i genomförndet fungerr oh om det finns etydnde skillnder i genomförndet v hållr stdsutvekling i de olik stdsregionerns Regionlfondsprogrm oh om det i sådn fll eror på de skild modeller för genomförndet v hållr stdsutvekling som progrmmen vlt. Vår slututvärdering presenters i mj Den nu ktuell utvärderingsrpporten hr primärt syftt till tt eskriv vårt nlysrmverk smt tt ge en först preliminär nlys v dt reltert till projekt genomförd i Regionlfondsprogrmmen för Stokholm, Västsverige respektive Skåne-Blekinge. I den poliy- oh portföljnlys vi genomfört utifrån nlysrmverket frmkommer ett ntl slutstser som edöms särskilt viktig tt lyft i vår utvärderingsrpport. Slutstsern utgör i sig resultt kring hur genomförndet v hållr stdsutvekling i Regionlfonden ser ut tt funger. Slutstsern ger okså riktning för fördjupningr inför slututvärderingen v hållr stdsutvekling i Regionlfonden som vi ser som intressnt tt fortstt rikt utvärderingen mot. De slutstser vi presenterr är preliminär oh smmnftts nedn för tt sedn fördjups i följnde vsnitt. - hållr stdsutvekling i Regionlfonden ör ses som hållr smhällsutvekling i stden - skillnder melln progrmområden med näringslivsutvekling/tillväxt som den gemensmm nämnren - innovtioner prägls v tt vr inkrementell oh orgnistorisk - smverkn i fokus för genomförndet v hållr stdsutvekling - hållr stdsutvekling kräver längre tid än en progrmperiod för tt ge effekt - den soil dimensionen i fokus i genomförndet v hållrhetsspektern 47 (58)

48 4.2 Synen på hållr stdsutvekling i Regionlfonden är red med näringslivsutvekling/tillväxt som tongivnde inslg I frmtgndet v vårt nlysrmverk inledde vi med tt definier hållr stdsutvekling utifrån Agend 2030s mål 11. Ett mål som inkluderr en redd v spekter på hållr stdsutvekling. Vi insåg dok tidigt, tt denn interntionellt vedertgn definition vr för sml, för tt nvänd i utvärderingen v hur hållr stdsutvekling genomförs i Regionlfonden. Orsken till tt mål 11 upplevdes som ett för smlt rmverk för vår utvärdering är tt instser för hållr stdsutvekling i Regionlfonden hr en tyngd mot näringslivsfrågor, entreprenörskp oh tillväxt. Mål 11 inrikts mot mer trditionell stdsutveklingsfrågor som trnsportsystem, stdsutveklingsproesser, grönområden oh offentlig pltser, städers miljöpåverkn, ostäder oh servie, ktstrofer eller ntur- oh kulturrv. Dess spekter återfinns visserligen i vrierd utsträkning i genomförndet v hållr stdsutvekling i de tre regionlfondsprogrmmen men i etydligt mindre omfttning än spekter som rör näringslivets utvekling. Mot kgrund v tt instsern i Regionlfondsprogrmmen hr en tyngd åt näringslivsutvekling/tillväxt nser vi tt instser för hållr stdsutvekling i Regionlfonden för tnkrn fel. Sett till vår portföljnlys edömer vi tt egreppet hållr stdsutvekling i det fortstt oh frmtid retet med Regionlfonden ör omprövs till förmån för egreppet hållr smhällsutvekling i stden som vi nser på ett mer logiskt sätt skulle definier ll de olik instser som idg genomförs. Med hållr stdsutvekling i stden skps rum i egreppet för tt inneftt de red, smhälls- oh näringslivsfokuserde frågorn som lir resulttet när hållr stdsutvekling ses som ett delmål för tt skp det övergripnde målet Smrt hållr tillväxt för ll, medn fokuset på städern som renor för lösningr iehålls. Dett ser vi som mer pssnde för Regionlfondens övergripnde målrete. 4.3 Instser för hållr stdsutvekling i progrmområden skiljer sig åt men hr näringslivsutvekling/tillväxt som en gemensm nämnre Genomförndet v hållr stdsutvekling i Regionlfondsprogrmmen för Stokholm, Västsverige oh Skåne-Blekinge skiljer sig åt. Regionlfondsprogrmmen för Västsverige respektive Skåne-Blekinge visr större ktivitet kring trditionell stdsutveklnde inslg än Stokholm. Den smlde ilden v hållr stdsutvekling i Regionlfonden känns därför spretig. De instser som förenr progrmområden oh därmed instsern för hållr stdsutvekling i Sverige är instser riktde mot näringslivsutvekling/tillväxt. Vi vill så här långt i utvärderingen inte fstslå i vilken utsträkning som inriktningen v projekt kn härleds till olik styrsystem för genomförndet v hållr stdsutvekling i regionern. Exempelvis ITI i Västsverige, den sektorsövergripnde plnen i Skåne-Blekinge respektive RUFS i Stokholm. Dett är en fråg som kommer fördjups i retet med slututvärderingen. Så här långt konstterr vi tt ITI, sektorsövergripnde plner, RUFS oh ndr regionl poliydokument i ytterst liten omfttning hr nämnts när projektrepresentnter motiverr vl v instser oh genomförndet v projekten. Något som kn indiker tt olik regionl poliydokument inte ör ses 48 (58)

49 som förklringen till skillnder i instser inom oh melln progrmmen. Något som däremot frmkommer som en förklringsfktor för den spretighet vi upplever är vsknden v en tydlig definition oh styrning gällnde hållr stdsutvekling i Regionlfonden. 4.4 Innovtioner prägls v tt vr inkrementell oh orgnistorisk I genomförndet v hållr stdsutvekling i Regionlfonden finns innovtiv inslg som idrr till små förändringr som förstärker tidigre kunskp (inkrementell innovtion) liksom innovtioner som utveklr ny former v orgnistioner (orgnistionsinnovtioner). Vår smlde edömning är tt det mest innovtiv inslget är tt genomförndet v hållr stdsutvekling i Regionlfonden för in smhällsutveklingen i stdsutveklingsfrågor på ett nytt sätt. Det mest innovtiv från hållr stdsutvekling i Regionlfonden är därför primärt enligt oss tt progrmmen påverkr plneringsproessern i kommunern tt rör sig från hållr stdsyggnd/hållr stdsutvekling till hållr smhällsyggnd. Något som för oss tillk till resonemnget i vsnitt 4.2 om tt Regionlfonden snrre genomför instser för hållr smhällsutvekling i stden än instser för hållr stdsutvekling. I ovnstående inkluderr vi tt projekten idrr till en rörelse mot ökd öppenhet för ktörer tt finns med oh påverk de trditionell plnproessern i ett redre perspektiv vilket innefttr såväl soil, miljömässig som ekonomisk spekter i högre utsträkning än tidigre. 4.5 Smverkn i fokus för genomförndet v hållr stdsutvekling Smverkn är en ärnde del v de instser som genomförs för hållr stdsutvekling inom regionlfondsprogrmmen. Frmförllt sker smverkn melln sektorer för tt skp lärnde oh för tt ktörern sk nå ut med koordinerde instser till gemensmm målgrupper. Vi slås v oron hos projektktörern tt smverkn riskerr tt r vr för stunden oh tt det inte finns någr grntier för fortstt smverkn efter projektfinnsieringens slut. Dett nser vi är ekymmersmt då hållr stdsutvekling tr längre tid än de år som projekten löper. I vår fortstt utvärdering hr vi som vsikt tt fördjup studien kring hur projekten ser på tillskpndet v mndt för tt säkerställ smverkn efter projekttidens slut. 4.6 Hållr stdsutvekling kräver längre tid än en progrmperiod för tt ge effekt Vi kn konstter tt formtet projekt är svårt för den långsiktighet som hållr stdsutvekling kräver. Vi ser indiktioner på tt exempelvis sektorsövergripnde plner oh ITI kn vr ett sätt tt relter de enskild projekten till en större proess. Vår edömning v portföljnlysen så här långt är tt det långsiktig mndtet tt fortsätt retet i projektens riktning efter projekttiden hr etydelse för det genomslg som Regionlfondens idrg för hållr stdsutvekling totlt sett kommer tt få. Att säkerställ mottgrkpitet, kommuniktionsvägr oh långsiktighet i proessern åde inom projektlednde orgnistioner oh externt melln projektprtners oh ndr relevnt ktörer ser vi som viktigt för tt nå ut med vunnen kunskp kring hållr stdsutvekling i närområdet, regionen, ntionellt oh interntionellt. 49 (58)

50 4.7 Den soil dimensionen i fokus i genomförndet v hållrhetsspektern Vid sidn om instser för näringslivsutvekling/tillväxt är vår ild från portföljnlysen tt den soil dimensionen inkluders i mång v instsern. En mition med Regionlfonden hr vrit tt stärk soil hållrhet genom lnd nnt instser för hållr stdsutvekling. Vår preliminär edömning är tt Regionlfonden hr lykts. I synnerhet ser vi tt instser görs för tt stärk den inkludernde tillväxten. Flertlet projekt verkr okså för tt möt segregtionsprolemtiken, med fokus på skpndet v retstillfällen i förortsmiljöer. Vår tolkning v hur regionlfondensprogrmmen rett med tt stödj instser för den soil dimensioner stärker ilden v tt Regionlfondens instser för hållr stdsutvekling är instser för smhällsutvekling i stden. 50 (58)

51 Bilg 1. Rmverk för hållr stdsutvekling i Regionlfonden Grdering i rmverket Delmål: 1. Bostäder oh servie 2. Trnsportsystem 3. Stdsutveklingsproessen 4. Ntur- oh kulturrv 5. Ktstrofer 6. Städers miljöpåverkn 7. Grönområden oh offentlig pltser 8. Näringslivsutvekling/Tillväxt 51 (58)

52 52 (58)

53 53 (58)

54 54 (58)

55 55 (58)

56 56 (58)

57 57 (58)