Council of Europe Treaty Series - No Europarådets ramkonvention om kulturarvets värde för samhället

Transkript

1 Counil of Europe Trety Series - No. 199 Europråets rmkonvention om kulturrvets väre för smhället Fro, 27.X.2005

2 2 CETS 199 Vlue of Culturl Heritge for Soiety, 27.X.2005 Inlening De melemsstter i Europrået som unerteknt enn rmkonvention, som ektr tt ett v Europråets syften är tt uppnå en fstre enhet melln sin melemmr för tt sky oh förverklig e iel oh priniper, grune på respekt för e mänsklig rättighetern, emokrti oh lgstyre, som utgör ers gemensmm rv; som erkänner ehovet tt ställ människor oh mänsklig vären i entrum v ett utvigt oh tvärisiplinärt kulturrvsegrepp; som lägger särskil vikt vi väret oh möjligheten tt på ett änmålsenligt sätt nvän kulturrv som en resurs för hållr utvekling oh ök livskvlitet i ett smhälle som stänigt föränrs; som erkänner tt vr oh en hr rätt tt engger sig i kulturrvet efter eget ehg, me respekt för nrs rättigheter oh friheter, som en el v rätten tt fritt elt i smhällets kulturell liv såsom inskrivet i FN:s llmänn eklrtion om e mänsklig rättighetern (1948) oh grntert i Konventionen om ekonomisk, soil oh kulturell rättigheter (1966). som är övertyge om ehovet tt ll i smhället eltr i en pågåene proessen tt efinier oh förvlt kulturrvet; som är övertyge om et sun i prinipen tt för kulturrvspolitik oh skp utilningsinititiv som ehnlr llt kulturrv oprtiskt oh ärme unerstöer ilogen melln olik kulturer oh religioner; som hänvisr till Europråets olik instrument, i synnerhet en Europeisk kulturkonventionen (1954), Konventionen om sky för yggnskulturrvet i Europ (1985), en reviere Europeisk konvention om sky för et rkeologisk rvet (1992) en Europeisk lnskpskonventionen (2000); som är övertyge om etyelsen v tt skp ett pneuropeiskt rmverk för smrete som kn nväns för tt förverklig ess priniper i en ynmisk proess; hr kommit överens om följne: Del I - Syfte, efinitioner oh priniper Artikel 1 - Konventionens syfte Denn konventions prter hr kommit överens om tt: erkänn tt rättigheter gällne kulturrv är en el v rätten tt elt i et kulturell livet, liksom inskrivet i en llmänn eklrtionen om e mänsklig rättighetern; t ett iniviuellt oh kollektivt nsvr för kulturrvet; lägg särskil vikt på tt evrnet v kulturrvet oh ess hållr nvänning hr som mål mänsklig utvekling oh förättr livskvlitet;

3 3 CETS 199 Vlue of Culturl Heritge for Soiety, 27.X.2005 vit növänig åtgärer för tt tillämp estämmelsern i konventionen gällne: kulturrvets roll i yggnet v ett freligt oh emokrtiskt smhälle oh för tt främj hållr utvekling oh kulturell mångfl; större synergi gällne kompetenser melln e olik offentlig, institutionell oh privt ktörer som erörs. Artikel 2 Definitioner I enn konvention, är kulturrv resurser som ärvts från et förflutn oh som människor, oeroene v ägnerätt, uppfttr som en återspegling v oh ett uttryk för ers egn, stänigt föränerlig väreringr, övertygelser, kunskp oh tritioner. Begreppet omfttr ll elr v miljön som uppkommit som resultt v interktionen melln människor oh pltser genom tiern; vser kulturrvsgemenskp e personer som värerr speifik särrg hos ett kulturrv, oh som e vill evr oh förmel till kommne genertioner inom rmen för offentlig åtgärer. Artikel 3 - Europs gemensmm kulturrv Prtern hr vtlt om tt främj en förståelse för egreppet Europs gemensmm kulturrv, som estår v: ll former v kulturrv i Europ som tillsmmns utgör en el käll för hågkomst, förståelse, ientitet, smmnhållning oh kretivitet, oh e iel, priniper oh väreringr, som härstmmr från erfrenhet som erhållits genom frmsteg oh tiigre konflikter, oh som främjr utveklingen v ett freligt oh stilt smhälle, grunt på respekt för e mänsklig rättighetern, emokrti oh lgstyre. Artikel 4 Rättigheter oh skyligheter gällne kulturrv Prtern erkänner tt: ll, enskilt eller kollektivt, hr rätt tt nyttj kulturrvet oh tt erik et me sin egen insts; ll, enskilt eller kollektivt, är förplikte tt respekter nrs kulturrv i smm mån som sitt eget, oh ärme Europs gemensmm kulturrv; tt rätten till kulturrv egränss enrt v sån restriktioner, vilk är növänig för tt sky et llmänn intresset oh övrig personers rättigheter oh friheter i ett emokrtiskt smhälle.

4 4 CETS 199 Vlue of Culturl Heritge for Soiety, 27.X.2005 Artikel 5 Lgstiftning oh politisk styrmeel me hänsyn till kulturrvet Prtern föriner sig tt: e f g erkänn et llmänn intresset som nknyter till elr v kulturrvet eller ess elrs etyelse för smhället; främj väret v kulturrvet genom tt ientifier, nlyser, tolk, sky, evr oh presenter et; försäkr, inom vrje prts särskil smmnhng, tt et i gällne lgstiftning finns estämmelser om rätten till kulturrv enligt rtikel 4; gynn ett ekonomiskt oh soilt klimt som stöer eltgne i ktiviteter kring kulturrvet; främj skyet v kulturrv som en entrl fktor i e gemensmm målen om hållr utvekling, kulturell mångfl oh smtiens skpne verksmhet; erkänn väret v kulturrv, som ligger inom prterns territoriell jurisiktion, oeroene v ess ursprung; utform integrere strtegier som unerlättr verkställnet v estämmelsern i enn konvention. Artikel 6 Konventionens effekter Ing estämmelser i enn konvention sk tolks på ett sätt som: egränsr eller unerminerr mänsklig rättigheter oh grunläggne friheter som grnters v interntionell instrument, i synnerhet en llmänn eklrtionen om e mänsklig rättighetern oh konventionen om sky för e mänsklig rättighetern oh e grunläggne frihetern; påverkr estämmelser som är mer förelktig gällne kulturrv oh miljön som finns i nr ntionell eller interntionell rättslig instrument; skpr rättigheter genom lg. Del II Kulturrvets irg till smhället oh mänsklig utvekling Artikel 7 Kulturrvet oh ilog Prtern föriner sig genom offentlig mynigheter oh nr ehörig orgn, tt: uppmuntr till reflektioner gällne etik oh metoer tt presenter kulturrvet, oh även till respekt för en mångfl v ess tolkningr; upprätt proesser för förlikning för tt på ett rättvist sätt hnsks me situtioner är olik gemenskper tillämpr motsägelsefull väreringr på smm kulturrv;

5 5 CETS 199 Vlue of Culturl Heritge for Soiety, 27.X.2005 utvekl kunskp om kulturrv som en resurs för frelig smlevn genom tt främj tillit oh ömsesiig förståelse me vsikt tt lös oh förhinr konflikter; integrer ett i smtlig spekter v livslångt lärne oh utilning. Artikel 8 - Miljö, kulturrv oh livskvlitet Prtern föriner sig tt nvän ll spekter v kulturrv för tt: erik ekonomisk, politisk, soil oh kulturell utvekling oh mrknvänningsplneringgenom tt nvän konsekvenseömningr för kulturrvet oh vi ehov tillämp förmilrne strtegier; främj ett integrert förhållningssätt för priniper om kulturell, iologisk, geologisk oh lnskpsmässig mångfl för tt nå en lns melln ess olik element; förstärk soil smmnhållning genom tt främj känsln v elt nsvr för pltser är människor or; främj målsättningrn för kvliteten hos moern tillägg i miljön utn tt miljöns kulturell vären äventyrs. Artikel 9 - Hållr nvänning v kulturrvet För tt evr kulturrvet, föriner sig prtern tt: e främj respekt för kulturrvets integritet genom tt säkerställ tt et i eslut om föränringr även ingår en förståelse för e kulturell väreringrn som erörs; efinier oh främj priniper för hållr förvltning oh uppmuntr till unerhåll v kulturrvet; säkerställ tt ll llmänn teknisk regelverk tr hänsyn till e speifik krven tt evr kulturrvet; främj nvänningen v tritionell mteril, tekniker oh färigheter oh tt utre ers nvänningspotentil i moern smmnhng; främj rete v hög kvlitet genom system för yrkeskvlifiktion oh kreitering för inivier, företg oh institutioner. Artikel 10 - Kulturrvet oh ekonomi För tt kunn r full nytt v kulturrvets potentil som en fktor i hållr ekonomisk utvekling, föriner sig prtern tt: ök mevetenheten om kulturrvet oh utnyttj ess ekonomisk potentil; ekt kulturrvets speifik egenrt oh intressen i et ekonomisk-politisk eslutsfttnet; oh

6 6 CETS 199 Vlue of Culturl Heritge for Soiety, 27.X.2005 säkerställ tt eslutsfttnet respekterr kulturrvets integritet utn tt äventyr ess speifik vären Del III Gemensmt nsvr för kulturrv oh llmänhetens eltgne Artikel 11 Orgnisering v llmänhetens nsvr för kulturrvet Vi förvltningen v kulturrvet föriner sig prtern tt: främj ett integrert oh kunskpssert förhållningssätt inom ll sektorer oh på ll nivåer hos mynighetern; utvekl juriisk, finnsiell oh yrkesmässig förutsättningr, vilk möjliggör smrete melln mynigheter, experter, ägre, investerre, företg, meorgrorgnistioner oh ivilsmhället; utvekl innovtiv metoer för mynigheter tt smret me nr ktörer; respekter oh uppmuntr frivillig inititiv som kompletterr mynigheterns roll; e uppmuntr meorgrorgnistioner me intresse tt evr kulturrvet tt verk i et llmänns intresse. Artikel 12 Tillgång till kulturrvet oh emokrtiskt eltgne Prtern föriner sig tt: uppmuntr ll tt elt i: proessen tt ientifier, nlyser, tolk, sky, evr oh presenter kulturrvet; llmänn reflektioner oh etter om e möjligheter oh utmningr som kulturrvet representerr; ekt e vären som vrje kulturrvsgemenskp förknippr me et kulturrv som en ientifierr sig me; erkänn frivilligorgnistionerns roll åe som prtners i olik ktiviteter oh somkonstruktiv kritiker gällne gängse kulturrvspolitik; vit åtgärer som unerlättr tillgängligheten till kulturrvet, särskilt ln smhällets ung oh minre emele, me vsikt tt ök mevetenheten om kulturrvets väre, növänigheten tt unerhåll oh evr et, smt e förelr som kulturrvet kn ge.

7 7 CETS 199 Vlue of Culturl Heritge for Soiety, 27.X.2005 Artikel 13 Kulturrvet oh kunskp Prtern föriner sig tt: ök möjlighetern tt inkluer kulturrvsimensionen inom ll utilningsnivåer; inte növänigtvis som ett skilt ämne, men som en givne käll för stuier inom nr ämnen; förstärk net melln unervisning i kulturrv oh yrkesinrikt utilning; uppmuntr tvärisiplinär forskning om kulturrv, kulturrvsgemenskper, miljön oh ers inöres förhållnen; uppmuntr kontinuerlig yrkesinrikt utilning oh utyte v kunskp oh färigheter, åe inom oh utom utilningsväsenet. Artikel 14 Kulturrvet oh informtionssmhället Prtern föriner sig tt utvekl nvänningen v igitl teknologi för tt unerlätt tillgängligheten till kulturrv oh e förelr som et kn ge, genom tt: uppmuntr till inititiv som främjr kvlittivt innehåll oh som strävr till tt säkerställ språklig oh kulturell mångfl i informtionssmhället; stöj interntionellt jämförr stnrer för tt stuer, evr, förättr oh sky kulturrvetsmt ekämp olglig hnel me kulturell egenom; försök vlägsn hiner för tillgången till informtion om kulturrv, särskilt för unervisningsänmål, me ektne v upphovsrätten; erkänn tt skpnet v igitlt mteril om kulturrvet inte ör ifrågsätt evrnet v et existerne kulturrvet. Del IV Övervkning oh smrete Artikel 15 - Prterns förinelser Prtern föriner sig tt: genom Europrået utvekl en övervkningsfunktion ngåene lgstiftning, politik oh prxis kring kulturrv i överensstämmelse me e priniper som fstställts i enn konvention; upprätthåll, utvekl oh ir me t till ett, för llmänheten tillgängligt gemensmt informtionssystem som unerlättr utväreringen v hur vrje prt fullföljer sin förinelser uner enn konvention.

8 8 CETS 199 Vlue of Culturl Heritge for Soiety, 27.X.2005 Artikel 16 Övervkningsmeknism i enlighet me rtikel 17 i Europråets stgr utnämner Europråets ministerkommitté en relevnt kommitté eller ålägger en ren existerne kommitté tt övervk verkställnet v konventionen, me mynighet tt själv ställ regler för sin verksmhet; Den utnämn kommittén hr som uppgift tt: fstställ proeurregler enligt ehov; förvlt et gemensmm informtionssystem som nämns i rtikel 15 me översikt över hur vrje förinelse i enn konvention fullföljs; på egärn v en eller fler prter ge ett rågivne utlåtne i frågor kring tolkningen v konventionen, me ektne v ll Europråets juriisk instrument; på en eller fler prters inititiv föret en utvärering v någon spekt v hur e verkställt konventionen; främj en tvärsektoriell tillämpningen v enn konvention genom tt smret me nr kommittéer oh genom tt elt i nr v Europråets inititiv; rpporter om sin verksmhet till ministerkommittén. Kommittén kn inkluer experter oh oservtörer i sitt rete. Artikel 17 Smrete i uppföljningsverksmhet Prtern föriner sig tt smret me vrnr oh genom Europrået för tt uppfyll målen oh prinipern i enn konvention, särskilt v gäller tt främj erkännnet v Europs gemensmm kulturrv, genom tt: skp smretsstrtegier för tt emöt e ehov som övervkningsproessen ientifiert; främj multilterl oh gränsöverskrine verksmhet smt utvekl nätverk för regionlt smrete för tt verkställ ess strtegier; utyt, utvekl, koifier oh säkerställ sprining v go prxis. informer llmänheten om målen oh verkställnet v enn konvention. Vrje prt kn, genom ömsesiigt vtl, gör upp finnsiell rrngemng för tt unerlätt interntionellt smrete.

9 9 CETS 199 Vlue of Culturl Heritge for Soiety, 27.X.2005 Del V Slutor Artikel 18 Unerteknne oh ikrftträne Denn konvention är öppen för unerteknne v Europråets melemsstter. Den skll rtifiers, gots eller gokänns. Instrumenten om rtifiktion, gotgne eller gokännne skll eponers hos Europråets generlsekreterre. Denn konvention träer i krft först gen i en påföljne månen å tre måner förflutit från en g å tio melemsstter i Europrået hr uttrykt sitt smtyke till tt vr unn v konventionen i enlighet me estämmelsern i föregåene prgrf. I förhållne till en melemsstt som senre uttryker sitt smtyke till tt vr unen v konventionen träer enn i krft först gen i en påföljne månen å tre måner förflutit från en g å instrumentet om rtifiktion, gotgne eller gokännne eponerts. Artikel 19 - Anslutning Efter tt enn konvention trätt i krft kn Europråets ministerkommitté genom ett eslut som ftts me en mjoritet som föreskrivs i rtikel 20 i Europråets stg oh efter ett enhälligt eslut v representntern för e förrgsslutne sttern me säte i ministerkommittén, inju vrje stt som inte är melem v Europrået eller en Europeisk gemenskpen tt nslut sig till en. Me vseene på en nslutne stt eller en Europeisk gemenskpen ifll en nsluter sig, träer konventionen i krft först gen i en påföljne månen å tre måner förflutit från en g å nslutningsinstrumentet eponerts hos Europråets generlsekreterre. Artikel 20 Territoriell tillämpning En melemsstt kn vi unerteknnet eller när en eponerr sitt instrument om rtifiktion, gotgne, gokännne, eller nslutning speifier et territorium eller territorier är enn konvention skll tillämps. En melemsstt kn när som helst vi en senre tipunkt meel Europråets generlsekreterre tt tillämpningen v enn konvention utvigs tt gäll för ett nnt i meelnet speifiert territorium. För ett territorium träer konventionen i krft först gen i en påföljne månen å tre måner förflutit från en g å generlsekreterren mottgit meelnet. Vilket meelne som helst som vgetts enligt e två föregåene prgrfern kn me vseene på ett territorium som ngetts i meelnet återklls genom en nmäln till generlsekreterren. Återkllelsen träer i krft först gen i en påföljne månen å sex måner förflutit från en g å generlsekreterren mottgit meelnet.

10 10 CETS 199 Vlue of Culturl Heritge for Soiety, 27.X.2005 Artikel 21 - Uppsägning En prt kn vi vilken tipunkt som helst säg upp enn konvention genom meelne till Europråets generlsekreterre. Uppsägningen träer i krft först gen i en påföljne månen å sex måner förflutit från en g å generlsekreterren mottgit meelnet. Artikel 22 - Änringr Vrje prt oh kommitté som omnämns i rtikel 16, hr rätt tt gör änringsförslg till enn konvention. Vrje änringsförslg skll meels Europråets generlsekreterre, som som ger et vire till Europråets melemsstter, nr prter oh ll stter som inte är melemmr i Europrået smt en Europeisk gemenskpen som injuits tt nt enn konvention i enlighet me estämmelsern i rtikel 19. Kommittén grnskr smtlig änringsförslg som frmförts oh överlämnr en text som gokänts v en tre-fjäreelrs mjoritet v prterns representnter till ministerkommittén för tt uppts i konventionstexten. Efter tt texten gokänts v ministerkommittén me en mjoritet såsom föreskrivet i rtikel 20 i Europråets stg, oh enhälligt v prterns representnter me säte i ministerkommittén, vireeforrs texten till prtern för gokännne. Vrje änring träer i krft me vseene för e prter som gokänt en först gen i en påföljne månen å tre måner förflutit från en g å tio melemsstter i Europrået hr informert generlsekreterren tt e gokänt en. Angåene prter som i efterhn gokänner änringen, träer en i krft en först gen i en påföljne månen å tre måner förflutit från en g å ifrågvrne prt informert generlsekreterren tt en gokänt änringen. Artikel 23 Meelnen Europråets generlsekreterre meelr Europråets melemsstter, oh nr stter smt en Europeisk gemenskpen, som ntgit enn konvention eller injuits tt nt enn konvention om: unerteknne; eponering v instrument om rtifiktion, gotgne, gokännne eller nslutning; vrje tum för ikrfttränet v enn konvention i enlighet me estämmelsern i rtiklrn 18, 19 oh 20; smtlig änringsförslg gällne enn konvention i enlighet me estämmelsern i rtikel 22, smt gen för ers ikrftträne;

11 11 CETS 199 Vlue of Culturl Heritge for Soiety, 27.X.2005 e nr åtgärer, förklringr, unerrättelser eller meelnen som rör enn konvention. Som ekräftelse härpå hr unertekne, ärtill veerörligen efullmäktige, unerteknt enn konvention. Upprätt i Fro en 27 oktoer 2005 på engelsk oh frnsk, liklyne oh utentisk, i ett en exemplr som skll eponers i Europråets rkiv. Europråets generlsekreterre skll sän estyrkt kopior till vrje melemsstt i Europrået oh till vrje nnn stt eller en Europeisk gemenskpen som injuits tt nslut sig till enn konvention.