Under 2018 startades en ny försöksserie i

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Under 2018 startades en ny försöksserie i"

Alexander Eriksson
för 5 år sedan
Visningar:

1 ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskpet Skrorg Kvävestrtegi oh tipunkt i höstrps I enn ny försökserie unersöktes smbnet melln kvävegöslingstipunkt oh skör i höstrps. Resultten vise tt et vr viktigt tt tillför en el v kvävegivn ren vi tillväxtstrt för tt säkerställ kväveeffekt oh tillfresställ rpsens tiig behov v kväve. Det vr heller ingen nkel tt tillför hel kvävegivn vi tillväxtstrt, å ing kväveförluster uppsto ett år. Det gik, trots väerförutsättningrn uner 218, br tt tillför en viss el v kvävet i DC51, DC59 eller me blgösling i DC65 på flertlet försökspltser. Uner 218 strtes en ny försöksserie i höstrps. Syftet me serien vr tt unersök hur tipunktsstrtegin för kvävetillförsel påverkr skör oh kvlitet i svensk höstrpsoling. Av trition hr en stor nel v kvävegivn i höstrps tillförts ren vi tillväxtstrt, men v fler olik nleningr är et intressnt tt unersök om senre tillförsel v kväve är möjlig, bln nnt för tt minsk risken för kväveförluster smt möjligheten tt kompletter me extr kväve för tt uppfyll skörepotentil eller kompenser för kväveförluster på tiig givor. Sex försök les ut i serien 218, vrv tre styken i Skåne, ett i Västergötln, ett i Östergötln smt ett på Gotln. Försöksserien plners löp över en treårsperio (218-22) för tt fång in årsmånsvritioner. METOD Försöken genomföres enligt lph-esign, fyr upprepningr. Försökplnen reoviss i tell 1. Göslingen vr upp-el på fyr olik tipunkter, -, oh leen gösles vi en eller fler v tipunktern. En överoptiml kvävenivå i strtegileen riskerr tt ölj skillner melln tipunktern. Då huvu-syftet me försöksserien vr tt unersök tipunktens betyelse för kvävetillförseln sttes totlkvävegivn i e huvusklig tipunktsstrtegiern till 13 kg N/h. Dett är i teorin en nivå något uner en optiml Tell 1. Försökspln me göslingstipunkt smt N-giv (kg/h). L Tillv strt. DC51. DC59. DC65 Totlt , , , , (Axn) 13 Kvävetillförsel i oh görs i form v Axn, i me klkslpeter (utom le 11) smt i som blgösling me Nufol Urelösning SVERIGEFÖRSÖKEN 218 MELLANSVERIGE 53

2 giv vi låg minerlisering oh go skörepotentil. Ett le me 65 kg N/h smt ett le me 195 kg N/h inklueres för tt grovt utvärer pltsens verklig skörepotentil oh kvävegöslingsoptimum. Då göslingen i utföres me klkslpeter inklueres ett le är göslingen utföres me Axn (le 11) för tt utvärer skillnen i N-effektivitet. Hel försöket svvelgösles seprt me Polysulft. Försöket på Österlen (Gärsnäs) ksseres innn skör på grun v torkskor. Ytterligre två försök (Trelleborg oh Borgeby) ksseres elvis på grun v felgösling vi tipunkt vrför enst tre försök hr fullstänig resultt. Dess tre försök smmnställs ok inte ett år utn resultten reoviss seprt för vrje försök. Se översikt i tell 2. Försökspltsern vr ll vl för tt representer fält me låg kväveminerliseringspotentil, vs. kvävefttig förfrukt smt ingen stllgöselnvänning eller mulljor. Vire vr ll försökspltser gösle me 6 kg N/h me NPK i smbn me så på hösten. De två försöken i Västergötln oh Östergötln fik neerbör efter gösling i oh, som utföres i börjn respektive mitten v pril. oh, som utföres rygt en vek in i mj respektive 15-2:e mj åtföljes enst v begränse neerbörsmänger. Det östgötsk försöket träffes v en myket lokl skur i börjn v juni, men hur mång mm som föll över just försökspltsen är osäkert. Bå pltsern fik ok 2-3 mm regn uner misommrvekn. Gotlnsförsöket smt e skånsk försöken fik myket begräns neerbör uner hel växtolingssäsongen. Det kom någr små skurr efter oh, men efter kom enst myket små mänger. RESULTAT Skören på respektive försöksplts reoviss i figur 1-5. CV reoviss för vrje försök, oh et är inte lrmerne på någon v pltsern även om Borgeby oh Vr ligger något högt. Skören reoviss i kg/h olj, vilket är relevnt å kvävegöslingen i försöken utöver tt påverk fröskören även påverke oljehlten. På e två skånsk försökspltsern hltr strtegijämförelsern, å enst le 11 återstår v -givn. Det kn ok konstters tt et på försöket i Borgeby är en klr skilln melln le 6 oh le 7, är hel givn tillförts i respektive. I övrigt går et inte tt skilj leen på 13 kg N/h åt. Det går heller inte tt skilj le 3 från le 2, vilket betyer tt effekten vrit myket ålig v göslingen i. På försöket i Trelleborg äremot hr gösling i gett effekt, vilket visr sig genom en signifiknt skilln i skör melln le 2 oh 3. Även le 11, me hlv givn (xn) i, hr på enn försöksplts gett smm skör som hel givn vi tillväxtstrt. 9 sk jämförs me le 8 oh bör ärför tolks vrsmt på e två skånsk försöken är le 8 ksserts. På försöket i Visby hr givorn i oh visserligen gett effekt, men en blev sämre ju senre kvävet tillföres. Tillförsel v 32,5 kg N/h me blgösl ure () hr fungert bättre än tillförsel me klkslpeter () i en jämförelse melln le 8 oh 9. De två försöken i Västergötln oh Östergötln uppför sig på likrtt sätt. Gösling vi eller hr inte inneburit någon skilln i oljeskör. Gösling vi hr gett go effekt i Vr, men i Linköping, är le 2 oh 4 inte är sttistiskt skil åt, vr effekten ålig. 5 oh le 7 hr på fler pltser get sämre skör än t.ex. le 3 oh le 6. Däremot är et på ingen plts någon skilln melln le 3, le 4 oh le 6, är elning v givn jämförs me tillförsel v hel givn vi. DISKUSSION Ett års försöksserier, me enst tre komplett försök, är nturligtvis för litet mteril för tt r långtgåene slutstser om strtegin för kvävegösling i höstrps. De extrem väerförhållnen som rått uner sommren gör et ok relevnt tt betrkt e resultt som finns. Att kvävegösling kräver en lgom mäng neerbör för tt ge go effekt är ingen nyhet. 218 innebr en rekorsnb utvekling v gröorn uner myket torr förhållnen. Sviktne kväveeffekt hr okså erhållits på fler v försökspltsern, frmförllt vi e sen 54 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 218

3 kvävegivorn. Me tnke på förutsättningrn är effekten i mång fll trots llt bättre än väntt. Att helt stå över gösling vi tillväxtstrt fungere inte tillfresställne, oh tt lägg åtminstone en el v kvävegivn vi vr növänigt för tt uppfyll skörepotentilen. Det vr heller ingen nkel tt lägg hel givn om 13 kg N/h vi. Det kn ok vr en riskel strtegi, å vi från tiigre kvävegöslingsserier i frmförllt spnnmål vet tt stor kvävegivor vi tillväxtstrt uner regnig år utsätts för förluster genom enitrifiktion oh utlkning. Neerbörsmönstren visr tt en sist givn me grnuler gösel i gett full effekt först en bit in i juni, när grön vr överblomm. Trots et hr en gett sköreökningr på fler pltser vilket är intressnt. Strtegin me blgösling i blomningen () hr fungert väl på fler pltser, vilket okså är intressnt. Smmntget tyer ett på tt kväveupptget i höstrps, trots ett visst kvävebehov tiigt på våren, fortgår uner en reltivt lång perio. Försöksseriens fortsättning uner kommne två år kommer snnolikt spri mer ljus över betyelsen v göslingstipunkten i höstrps. Tell 2. Översikt försöken 218. L nr Ort Region Sttus Dtum Dtum Dtum Dtum 3W125 Vr FiV OK 3 pr 18 pr 9 mj 21 mj 3W126 Trelleborg Skåne Delvis felgösling 21 mr 18 pr 26 pr 16 mj 3W127 Borgeby Skåne Delvis felgösling 21 mr 17 pr 28 pr 15 mj 3W128 Gärsnäs Skåne Ksstion 3W129 Visby Animliebältet OK, tork 21 mr 21 pr 9 mj 19 mj 3W13 Linköping ÖSF OK 3 pr 2 pr 7 mj 18 mj 95 e , , (Ax n) ,5 32, Figur 1. Skör vi olik kvävegöslingsstrtegier, Vr. CV=6,25%, p<,1. L SVERIGEFÖRSÖKEN 218 MELLANSVERIGE 55

4 b , fel fel fel fel 65 (Ax n) ,5 32, Figur 2. Skör vi olik kvävegöslingsstrtegier, Trelleborg. CV=4,51%, p<,1. L ,5 fel fel fel fel 65 (Ax n) ,5 32, Figur 3. Skör vi olik kvävegöslingsstrtegier, Borgeby. CV=7,78, p<,1. L MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 218

5 836 e , , (Ax n) ,5 32, Figur 4. Skör vi olik kvävegöslingsstrtegier, Visby. CV=5,95. P<,1. L , , (Ax n) ,5 32, Figur 5. Skör vi olik kvävegöslingsstrtegier, Linköping. CV=4,4, p<,1. L SVERIGEFÖRSÖKEN 218 MELLANSVERIGE 57

Relevanta dokument

Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries

Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries Prouktionssystem för ekologisk oling v trägårslåär Orgni proution systems in Northern highush lueerries Håkn Asp (projektnsvrig), Birgitt Svensson, Siri Cspersen, Smmr Khlil Institutionen för iosystem