Kvävestrategier i timotejfrövall (Phleum pratense L.)

Transkript

1 Kvävestrtegier i timotejfrövll (Phleum prtense L.) Nitrogen fertiliztion strtegies of timothy seed ley (Phleum prtense L.) Ann-Chrlotte Wllenhmmr och Lrs Eric Anderson Örebro läns hushållningssällskp, Box 271,SE Örebro, Sweden Swedish Federtion of Rurl Economy nd Agriculturl Societies, P.O. Box 271, SE Örebro, Sweden SAMMANFATTNING Kvävegödslingens inverkn på beståndsuppbyggnd och vkstning i timotejfrövll (Phleum prtense L.) hr undersökts i två flerårig projekt med olik kombintioner v kvävefördelning. I HST-9702 redoviss 13 fältförsök som lgts ut i befintlig frövllr. I OS3-924, som omfttr 20 försök, hr effekter v höstgödsling ytterligre undersökts. Resultten visr tydlig skillnder i gödslingsstrtegi melln vllår 1 och vllår 2. Skottutvecklingen hr påverkts positivt v höstgödslingen båd vllåren. Högst skördr vllår 1 hr erhållits med kombintionen kvävetillförsel på hösten smt en giv vid tillväxtstrt. Vllår 2 hr bäst resultt uppnåtts när hel kvävegivn tillförts vid den sen gödslingstidpunkten (mitten v mj). Höstgödslingen hr i OS3-924 vllår 2 hft liten inverkn (3 %) på skörden. När hel kvävegivn (90 kg/h N) tillfördes vid tillväxtstrt i kombintion med höstgödsling reducerdes skörden 9 %. ABSTRACT The influence of nitrogen fertiliztion on the estblishment of plnt stnd nd yield in timothy (Phleum prtense L.) seed leys ws investigted in two projects with combintions of split nitrogen ppliction. In HST-9702 results from13 field experiments re presented. In OS3-924 including 20 field experiments, the influence of utumn fertiliztion is further investigted. The results show distinct differences in fertiliztion strtegy between ley yer 1 nd ley yer 2. The shoot development incresed by utumn fertiliztion both ley yers. Highest yields ley yer 1 were received when nitrogen ws pplied in utumn in combintion with n ppliction t the onset on growth in spring. The best results were ttined ley yer 2 when ll of the nitrogen ws pplied in mid My. Nitrogen ppliction in utumn ley yer 2 in the OS3-924 project hs shown little influence (3 %) on yield. When 90 kg h -1 ws pplied t the onset of growth long with utumn ppliction yield ws decresed by 9 %. Key words: Timothy seed ley, (Phleum prtense L.), nitrogen fertiliztion, plnt stnd, time of ppliction, yield

2 INLEDNING Timotej är den störst rten i svensk frödling. Den för 2002 kontrkterde relen är 4267 h, vilket motsvrr 33 % v den totl frörelen (nonym, 2001). Dominernde sorter är SW Alexnder, Grindstd (NIP/SW) och Lischk, vrder svrrnde för c 20 % v relen. Sedn EU-inträdet hr intresset för odlingen ökt liksom efterfrågn på utveckling v odlingsteknik. Hur skll ny sorter odls? Gäller tidigre erfrenheter eller ställs ndr krv på odlingsteknik? Ekonomin är strkt beroende v hektrskörden, då EU-stödet utbetls per kg frö. Att frövkstningen kn skilj stort melln olik sorter viss i en jämförelse v 120 dnsk sorter v engelskt rjgräs (Thlbitzer,1999). I Sverige hr nyligen introducerde timotejsorter i mång fll givit betydligt lägre fröskördr jämfört med tidigre ktuell sorter och vidre vrierr vkstningen också stort melln olik odlre. Kvävetillgången under olik fser i timotejfrövllens utveckling kn vr direkt vgörnde för slutresulttet. Den rådnde kvävegödslingsstrtegin hr vrit tt stimuler fröskottsbildning på hösten, smt tt inte tillför kväve tidigt på våren utn först i stråskjutningen (nonym,1985). Norsk undersökningr hr vist tt en delning v kvävegivn, där en mindre giv tillförts tidigt på våren hr ökt skörden i sorten Grindstd vllår 1, 2 och 3 (Øverlnd, 1998). Egn undersökningr hr vist tt Grindstd gett bäst skördeutbyte när hel eller huvuddelen v kvävegivn tillförts tidigt både vllår 1 och 2, medn SW Rgnr vrit mer oberoende v gödslingstidpunkt (Wllenhmmr, 1999). I följnde presenttion redovisr vi ett flerårigt projekt där kvävegödslingens inverkn på beståndsuppbyggnd och vkstning undersökts Undersökningen hr finnsierts v Mellnsvensk Fröfonden. Vi redovisr också Frö- och Oljeväxtodlrns försöksserie OS3-924, kvävegödsling i timotejfrövll, som strtdes MATERIAL OCH METODER Kvävegödslingens inverkn på beståndsuppbyggnd och vkstning undersöktes Tretton försök hr nlgts och skördts på lerjordr i Örebro och Västmnlnds län. Försöksplnen omfttde två produktionsår (vll I och vll II) och innebr fördelning v kväve höst och vår enligt tbell 1. Gödslingstidpunktern motsvrs v tillväxtens börjn på våren smt 3-4 veckor senre. Vid först gödslingstidpunkten vllår 1 nvändes klkmmonslpeter (14 % NO 3 -N, 14 % NH 4 -N) i övrigt klkslpeter (15.5 % NO 3 - N) och svvelklkslpeter. Försökspltsern utvldes på våren i befintlig 1: årsvllr som tillförts c 30 kg /h N hösten innn nläggningsåret. Sex v försöken låg i sorten Alexnder, tre i Grindstd och två i vrder Jontn och Promesse. Fältplnen vr v rndomiserd block design med tre smrutor. Den yt som skördts med prcelltrösk hr vrit 20 m 2. Skotträkning utfördes i smbnd med den först gödslingstidpunkten (tbell 3) och xräkning och xmätning utfördes i juli. Räkningrn hr utförts efter 2 x 0,5 rdmeter rutvis. Axmätningen utfördes på 10 på vrndr följnde x rutvis. Försöken skörddes utn föregående strängläggning.

3 Tbell 1. Försökspln HST Kvävetillförsel kg/h. Tble 1. Experimentl design HST Nitrogen ppliction kg h -1 Försöksled Tretment Tidig vår (N28) Erly spring Ammoniumnitrte Vll I Ley I Sen vår (Ks) Lte spring Clciumnitrte vll I Ley I Höst e. skörd v vll I (Ks) Fll following Hrvest of Ley I Clciumnitrte Tidig vår (KsS) Erly spring Clciumnitrtesulphur Vll II Ley II Sen vår (KsS) Lte spring Clciumnitrtesulphur vll II Ley II A B C D E F G Tidig vår = tillväxtens börjn. Sen vår = 3-4 veckor senre Erly spring= the onset of growth Lte spring = 3-4 weeks lter Försöksserien OS3-924 omfttr 20 försök som nlgts och skördts i Skåne, Södermnlnd, Västmnlnd och Västr Götlnd. Ytterligre fyr försök skll skörds Försöksplnen skiljer sig från den förr genom tt försöken nlgts så tt effektern v höstgödsling till vll I undersökts (tbell 2). Totl kvävegivn uppgår också vllår 2 till 90 kg/h och klkslpeter/ svvelklkslpeter hr genomgående nvänts. Sortvis hr fördelningen vrit jämn melln Alexnder och Grindstd. Skott och xräkning hr utförts enligt ovn. Axmätning hr inte utförts. Tbell 2. Försökspln OS Kvävetillförsel kg/h. Tble 2. Experimentl design OS Nitrogen ppliction kg h -1 Försöksled Tretment Höst sept. Fll mid sept Klkslpeter Clciumnitrte Tidig vår (KsS) Erly spring Clciumnitrtesulphur Sen vår (KsS) Lte spring Clciumnitrtesulphur A B C D E F G H I Tidig vår = tillväxtens börjn. Sen vår = 3-4 veckor senre Erly spring= the onset of growth Lte spring = 3-4 weeks lter Jordprover för bestämning v minerlkvävemängden i mrken hr uttgits skiktvis ner till 60 cm på våren i smbnd med först gödslingstidpunkten. Mrkprofilen uppdeldes ledvis i

4 skikten 0-30 och cm, vrvid sju respektive 3 borrstick per smrut togs. I OS2-924 hr två respektive ett borrstick uttgits per smrut (tbell 2). Provern smmnslogs ledvis före djupfrysning, och nlyserdes sedn vid AnlyCen Nordic AB, Kristinstd. Tbell 3. Spridningstidpunkter (vritionsvidd) smt minerlkväve i mrken på våren. Tble 3. Dte of N-ppliction (rnge) nd soil minerl nitrogen in erly spring Försök och år Experiment nd yer Dtum för N-gödsling (rnge) Dte of N-ppliction (rnge) Minerl-N vår Minerl-N spring Kg/h 0-60 cm led tretment b/ -d 1 HST vll I/ ley I , vll I/ ley I 04.22, vll II/ ley II , vll I / ley I 04.27, m.v 1999 vll II/ ley II , Minerl-N vår Minerl-N spring Kg/h 0-60 cm led tretment d/ e-i 1 OS vll I/ ley I , vll I/ ley I , vll II/ ley II , vll I/ ley I , vll II/ ley II , In HST-9702 soil smples were nlysed from tretments b nd d, wheres tretments -d och e-i were nlysed in OS RESULTAT Gödslingstidpunktens inverkn på vkstningen och stråstyrkn HST Av figur 1 frmgår tt de högst skördrn vllår 1 erhållits i försöksled E-G då en stor kvävegiv lgts vid tillväxtstrt. Högst skörd, 353 kg/h, redoviss i försöksled G. Vllår II erhölls de högst skördrn i försöksled B-D (figur 2), dvs. i försöksled där kväve tillförts 3-4 veckor efter tillväxtstrt. Högst skörd, 333 kg /h, redoviss i försöksled C. Någr sttistiskt säkr skillnder föreligger inte. Höstgödslingen hr ökt vkstningen 5 %. Som mest skiljer 16 kg/ h melln försöksled B och C. Stråstyrkn hr inte påverkts v höstgödslingen, men tenderr tt h försämrts mer v sen gödsling (figur 1 och 2). Frö, kg/h Reltiv Fröskörd Stråstyrk Figur 1. Skörd och stråstyrk i timotejfrö vllår 1 (HST-9702) beroende v kvävetillförsel. Figure 1. Yield of timothy seed ley yer 1 (HST-9702) nd lodging depending on nitrogen ppliction.

5 Frö, kg/h Reltiv Fröskörd Stråstyrk Figur 2. Skörd och stråstyrk i timotejfrö vllår 2 (HST-9702) beroende v kvävetillförsel. Figure 1. Yield of timothy seed ley yer 2 (HST-9702) nd lodging depending on nitrogen ppliction. OS Resultten visr högst skördr i vll I i försöksled G-I (figur 3), dvs. försöksled där kväve tillförts på hösten smt vid tillväxtstrt. Högst skörd redoviss i försöksled H, 523 kg/h. Sttistiskt säker skillnd (P<0.05) föreligger melln led (figur 3). Vllår 2 erhölls högst skörd, 637 kg/h, i försöksled F, höstgödsling smt hel kvävegivn tillförd 3-4 veckor efter tillväxtstrt (figur 4). Skillnden i skörd melln försöksled B-D, F, H och I är liten och vrierr melln kg/h. Skörden i ogödslt led skiljer sig signifiknt från flertlet övrig led. Höstgödslingens ökde vkstningen i vll I med 12 %, vilket motsvrs v 50 kg/h (led B, F), när vårkvävet tillfördes 3-4 veckor efter tillväxtstrt, och med 7 %, motsvrnde 34 kg/h (led C och D), när vårkvävet tillfördes vid tillväxtstrt. Höstgödslingens inverkn på vkstningen i vll II uppgår endst till 3 %, motsvrnde 20 kg/h när vårkvävet tillförs sent. Kombintionen höstgödsling och en stor kvävegiv tidigt hr medfört en signifiknt lägre skörd med 9 % (49 kg/h). Stråstyrkn hr försämrts med höstgödsling, smt med tidig giv jämfört med sen. Frö, kg/h Reltiv Fröskörd c b b bc Stråstyrk Figur 3. Skörd och stråstyrk i timotejfrö vllår 1 (OS3-924) beroende v kvävetillförsel. Figure 3. Yield of timothy seed ley yer 1 (OS3-924) nd lodging depending on nitrogen ppliction. Letters show significnce ccording to Duncn s multiple rnge test (P<0.05). Mens followed by the sme letter re not significntly different.

6 Frö, kg/h Reltiv Fröskörd b b b Stråstyrk Figur 4. Skörd och stråstyrk i timotejfrö vllår 2 (OS3-924) beroende v kvävetillförsel. Figure 4. Yield of timothy seed ley yer 2 (OS3-924) nd lodging depending on nitrogen ppliction. Letters show significnce ccording to Duncn s multiple rnge test (P<0.05). Mens followed by the sme letter re not significntly different. Gödslingstidpunktens inverkn på beståndsutvecklingen HST Tidig vårgödsling hr inverkt positivt på xutvecklingen vllår 1 (tbell 4). Vllår 2 hr den tidig gödslingen (led G) inverkt negtivt på ntlet x smt på xlängden. Tbell 4. Beståndsutveckling i timotejfrövll beroende v kvävetillförsel HST Tble 4. Development of plnt stnd timothy seed ley depending on nitrogen ppliction HST Duncn s multiple rnge test (P<0.05) is used to compre tretment mens. Those followed by the sme smll letter re not significntly different. Försöksled Experimentl tretments Skott /m 2 Ax /m 2 Shoots m -2 Ers m -2 Vll I A (0) b 37 B (0+90) C (0+90) D (0+90) b 41 E (30+60) F (60+30) G (90+0) Vll II A (0+0+0) b 39 c B (0+0+75) b C ( ) D ( ) E ( ) b F ( ) b G ( ) bc Axlängd mm Length of er mm OS Höstgödslingen hr inverkt positivt på skottätheten (tbell 5) som är högre (866 skott/m 2 ) jämfört med led A-D (785 skott/m 2 ) både vllår 1 och 2. Motsvrnde medeltl för vllår 2 är 824 resp. 920 skott/m 2. Tidig kvävegödsling hr också inverkt positivt på

7 xutvecklingen vllår 2. Antlet x i ogödslde led hr liksom i HST-9702 också här reducerts signifiknt (tbell 5). Tbell 5. Beståndsutveckling i timotejfrövll beroende v kvävetillförsel OS Tble 5. Development of plnt stnd timothy seed ley depending on nitrogen ppliction OS Duncn s multiple rnge test (P<0.05) is used to compre tretment mens. Those followed by the sme smll letter re not significntly different. Försöksled Experimentl tretments Skott /m 2 Shoots m -2 Ax /m 2 Ers m -2 Vll I A (0+0+0) c B (0+0+90) bc C (0+90+0) bc D ( ) bc E (30+0+0) bc F ( ) b G ( ) bc H ( ) I ( ) bc Vll II A (0+0+0) b B (0+0+90) b C (0+90+0) b D ( ) b E (30+0+0) b F ( ) b G ( ) H ( ) I ( ) Förråden v minerlkväve hr vriert stort melln åren i HST-9702, medn nivåern i OS3-924 vrit jämn (tbell 3). I höstgödslde försöksled vr kväveförråden i stort v smm storlek. DISKUSSION Tillväxten hos timotej, som är ett svgt tuvbildnde gräs, liknr den hos stråsäd. Perenn gräs är dock svårre tt påverk gödslingstekniskt då de producerr betydligt fler sidoskott än nnuell spnnmålsgrödor. Vi hr vist tt skottutvecklingen påverkts positivt v höstgödsling (tbell 5) vilket är i linje med engelsk undersökningr som bl visr tt ndelen fertil skott vr högst blnd de äldst skotten smt tt minst 90 % v xen producers v skott som nlgts på hösten (Lmbert, 1975). Tidig vårgödsling hr i HST inverkt positivt på xutvecklingen vllår 1 medn hel kvävegivn tillförd tidigt vllår 2 hr reducert såväl xtäthet som xlängd. Gödslingsstrtegiskt visr resultten tydlig skillnder (figur 1 och 2) melln vllår 1 och vllår 2. Höstgödslingen, 30 kg/h N tillfört i mitten v september, hr särskilt ökt vkstningen i vll I och den störst skördeökningen, 12 %, uppmättes i kombintion med deld vårgiv. Skördeökningen är betydligt lägre vllår 2 och vrierr melln 3-5 %. Resultten från båd försöksseriern visr smstämmigt tt högst skördr i vll I erhålls när kväve tillförs på hösten smt vid tillväxtstrt. Vllår 2 hr däremot bäst resultt uppnåtts när hel kvävegivn tillförts vid den sen gödslingstidpunkten. Hel kvävegivn (90 kg/h N)

8 tidigt i kombintion med höstgödsling hr i OS3-924 medfört ett 9 % lägre skördeutbyte, som kn nts vr resulttet v en lltför krftig vegettiv utveckling. Hur stor den tidig givn skll vr är vhängig sort och förväntd nederbörd under våren. Sorter med tidig utveckling behöver tidig kvävetillgång så tt de skördebildnde processern blir optiml. I en tidig sort som Grindstd kn huvuddeln v givn läggs vid tillväxtstrt, vilket vists i tidigre undersökningr (Wllenhmmr,1999). Grindstd gv också i den undersökningen fortstt bäst fröutbyte vllår 2 när hel (/5 kg/h N) eller huvuddelen (50 kg/h N) tillfördes tidigt medn sorten Rgnr vr mer oberoende v gödslingstidpunkt. Alltför riklig kvävetillgång och hög skottäthet koppld till god vttentillgång kn dock led till liggbildning, som under försöksåret 1998 blev uttld på fler försökspltser i Örebro län. Trots tt grödn gått in i stråskjutningsfs blev effekten krftigt vegettiv när den sen delgivn tillfördes efter en lång period v tork (resultt redoviss ej här). Omvänt verkr tork under perioden tillväxtstrt - stråskjutning skördesänknde (Øverlnd,1998) Även nivåmässigt finns det skäl tt skilj melln vllåren. Vilk nivåer som vrit optiml kn inte direkt utläss ur försöksupplägget, men vår resultt pekr mot tt smm totl giv (höst+vår) i vll II givit ett reltivt sett mindre utbyte jämfört med i vll I. Tendens till något förhöjd minrelkvävevärden i vll II efetr höstgödsling förstärker intrycket (tbell 3). Dett med hänsyn tget till bäst fördelning i tiden v kvävet respektive vllår. Riktgivn för vll II bör därför vr något lägre än för vll I. Begränsnde fktor vid ökde kvävegivor är återigen primärt risken för liggbildning. Stråförstärknde/ tillväxtreglernde medel skulle snnolikt ändr förutsättningrn - något som är viktigt tt komm ihåg inte minst vid jämförelser med liknnde studier i ndr länder. En konkurrenskrftig timotejfröodling kräver en väl vvägd odlingsteknik bserd på kunskp om ktuellt odlingsmteril. I rådgivningen är det viktigt tt uppmärksmm de skillnder i gödslingsbehov melln vllår 1 och vllår 2 vi påvist. Kunskp om olik timotejsorters utvecklingsrytm och bestockningsbenägenhet förbättrr beslutsunderlget ytterligre. LITTERATUR Anonym Odlingsnvisningr för timotej. Frö- och Oljeväxtodlrn. 4 sid. Anonym b Vllfröodling. I: Frö- och Oljeväxtodlrn. Verksmheten 2000/2001. Thlbitzer, F Rødsvingelsorterns vkst i Dnsk Frøvl, 2:98 Wllenhmmr, A-C Kvävegödsling och beståndsutveckling i timotejfrövll (Phleum prtense L.). Slutrppor. Kunglig Skogs- och Lntbrukskdemien. 8 sid. Øverlnd, J.I Delt och behovsprøvd N-gjødsling, og vtning til timotejfrøeng (Phleum prtense L). Nordisk Jordbrukforskres Forening. Rpport