Öka N-givan till vårrapsen

Transkript

1 Ök N-givn till vårrpsen Vårrpsen hr svrt br på N-gödsling i fältförsök så 20 extr kilo rekommenders generellt, dock med npssning efter fält och vkstning. Det vr ett v fler viktig budskp från projekt Vårrps 3000 som presenterdes vid seminriet i Örebro i februri. God stämning. Stor entusism blnd de drygt 50 tlet deltgrn på seminriet. Text: Albin Gunnrson, SFO Foton från fält: Jens Blomquist, Svensk Frötidning Foto seminriet: Hns Jonsson, Svensk Frötidning Under slut redovisningen v Vårrps 3000 på Conventum i Örebro den 6 februri redovisdes de huvudprojekt som inledde rbetet, men också ll de ndr projekt som tillkommit i vårrpsodlingen sedn projektstrten De visr tt vårrps hr mycket tt ge och mer finns tt hämt. Enbrt Crrier fungerr Ås Myrbeck från SLU i Ultun inledde dgen. Ås blev den som fick övert rbetet efter John Arvidssons hstig bortgång Säkrre etblering v våroljeväxter med grund berbetning på våren respektive hösten vr benämningen på en försöksserie (R2-5090) som studerde möjlighetern med tt etbler vårrps med endst före gående jordberbetning med Crrier. Försöken låg under 3 år på 3 pltser på Ultun från lättler till styv ler. Resultten visde tt dett vr möjligt. Aggregtstorleken i så bädden visde sig viktig för tt spr på fukten i såbotten och en kritisk nedre gräns för groning är minst 6 procent växttillgängligt vtten. På styvre ler behöver normlt sådjupet öks för tt nå ner till jord som håller Plus 20 kilo N. En generell höjning med 20 kilo N per hektr rekommenders i vårrps, med finjustering efter vkstningsnivå och efter fältets N-leverernde förmåg. Tidigre rekommendtion gällde linjesorter, medn de nyre försöken hr gjorts med hybrider. Ås Myrbeck, SLU Ultun: Etbleringsförsöken på Ultun visr tt en betydligt grövre såbädd men med mer fukt för groning fungerr och bidrr till ökd odlingssäkerhet. 10 Svensk Frötidning 2/17

2 denn vttenhlt. Problemet blir då blnsen melln tt plcer utsädet på tillräckligt djup i fuktig jord och tt smtidigt tillfredsställ de små vårrpsfröns krv på grund sådd för snbb uppkomst. Fuktig såbotten ett krv Inlednde försök i serien R hde redn under två år vist tt oljeväxter fungerde gnsk br tt så efter grund berbetning på våren. Idén dök då upp tt det kn vr ett sätt tt ök odlingssäkerheten genom tt så i icke plöjd fält där vttnet kn bevrs i mtjordlgret frm till såbäddsberedning och sådd. Såtidpunkt ingick också i frågeställningen. Tidig sådd med grund berbetningr med Crrier höst + vår eller br Crrier 2 gånger på våren fungerde br. Höstplöjning medförde en såbädd som blev förhållndevis gnsk djup. Vttenhlten i såbädden blev signifiknt högre i led som berbetndes grunt enbrt på våren. Ett etbleringssystem som säkrr groningen och behåller växttillgängligt vtten i såbädden är nödvändigt. Tidigre försöksserier hr byggt på tt vi gör en såbädd v bäst modell som sk spr fukt genom vdunstningsskydd och fin ggregt. Nu hr etbleringsförsöken på Ultun vist tt en betydligt grövre såbädd men med mer fukt för groning fungerr och bidrr till ökd odlingssäkerhet. I dett försök precis som i ll ndr hr tidig sådd återigen gett br resultt. Fuktigre såbädd med grund berbetning Växttillgängligt vtten % b b b Figur 1. Vttenhlten i såbädden vr signifiknt högre i led som berbetdes grunt enbrt på våren (gul stpel) i försöken med vårrps på SLU Ultun år Skillndern vr särskilt tydlig på den styv lern och på mellnlern. Käll: Ås Myrbeck, SLU. Luckor om loppor Riccrdo Bommrco berättde om de ny undersökningrn v jordloppor. Dett är ett mycket viktigt rbete, men kunskps luckorn kring lopporns biologi är stor. I projektet sk mn utveckl en bättre förståelse för jord lopporn och bekämpningsbehoven. Smtidigt som mn testr ökde utsädesmängder, studerr mn såtidpunktens och jordberbetningens effekter. I försöken nvändes 150, 300 och 450 plntor per kvdrtmeter med obett och bett frö och såtidpunkten vrierr nturligt melln olik försök som utförs i sådd rpsfält hos odlre. Hel 23 försök hr genomförts under åren Bevkningen v försöken hr vrit intensiv med besök 3 gånger per veck. Skörden mättes i ll försök. b b b Styv ler Mellnler Lättler Höstplöjning Grund berbetning två ggr på hösten Grund berbetning höst och vår Grund berbetning två ggr på våren 6% = Kritisk gräns för växttillgängligt vtten Tidig sådd positivt Jordlopporn kom smtidigt i ll fält ovsett såtid. Allr tydligst vr dett 2014 då trycket v loppor vr högt. År 2015 och 2016 fnns betydligt färre jordloppor och det frlig är tt vi inte vet vrför. Studien visr tt betning hde positiv effekt på skörden vid stor ngrepp. Viss fält hde mycket stor skörde förluster. Tidigt sådd fält och försök klrde sig bättre. I sent sådd försök blev ngreppen värre. Bekämpdes inte ogräsen så blev skdorn mycket kostsmm när bestånden blev uttunnde på grund v loppor. Försöken hr hittills vist tt det nödvändigtvis inte är loppor som tr död på rpsen, utn tt det är ogräsen som bidrr med sist knäcken.» Vänt inte. Senrelgd tröskning med 2 veckor gv ingen extr utdelning i fältförsöken. När vårrpsen hr kommit ner i % vttenhlt mts inte frön så mycket mer. Riccrdo Bommrco, SLU Ultun: Allvrligst är ngreppen lopporn gör precis i uppkomsten, med plntbortfll. Gngen på blden ser väldigt llvrlig ut men är inte lltid så llvrlig för skörden! Mer vtten. Grund berbetning enbrt på våren gv i försöken på SLU Ultun mer växttillgängligt vtten i så bädden, men smtidigt ett grövre bruk. Svensk Frötidning 2/17 11

3 Axplock v resultt från Vårrps 3000 Låg plntntl hr trots llt oft gett hög skörd i mång v försöken. Höjd N-giv i vårrps med 20 kilo till 140 kilo N per hektr npss efter fält och vkstning. Grund berbetning på våren ger högre vttenhlt i såbädden, men också en grövre såbädd. Tidig sådd leder till mindre ngrepp v j ordloppor. Klumprot fortstt störst hotet mot oljeväxter. Smplcering utsäde & gödning kn ge fler och större bld, men är en risk. Senrelgd tröskning ingen merskörd i försöken. Tidigt upp. Med tidig sådd minskr risken för ngrepp v jordloppor enligt försöken. Blnsgång. På styv lerjord är blnsgången knepig för tt ge fröet både tillräckligt med fukt som finns långt ner i såbädden och smtidigt en rimlig chns för det lill fröet tt let sig upp. Stor plnt säkrre Ev Stoltz från Hushållningssällskpet i Örebro rbetr med ett cotingförsök på vårrps. Coting innebär tt mn påför olik mkro- och mikronäring på utsädet och studerr effekter på rpsplntn. Endst ett år i fält hr genomförts tillsmmns med en inlednde studie i växthus under Ing skördeskillnder uppmättes 2016, men rot- och skottvikt påverkdes. En teori är tt större plntor i etbleringsfsen ger större odlingssäkerhet. Studien hr någr år kvr innn den sk slutredo viss, men ll åtgärder för tt stimuler tidig uppkomst är viktig. Smplcering en risk Gunnr Lundin vid RISE, före dett JTI, hr rbett med två olik försöksserier. Den först hndlde om smplcering v växtnäring och utsäde ett intressnt projekt som strtde I ett fältförsök på Brunnby gård i Västmnlnd och i ett storprcellförsök på Spelbo gård i Upplnd studerde mn effekten v utsäde och gödsel när vrndr. På Brunnby observerdes fler och större bld i led med en stor ndel smplcerd gödsel. Men fler och större bld kn också vr negtivt vid tork. En nnn fråg vr eventuell brännskdor när utsäde och växtnäring mylls tillsmmns. Sådn observerdes inte i Sverige under 2016, men från Finlnd rpporters brännskdor vid givor över 70 kilo N på mojord. Vår egen forskningsstiftelse, SSO, hr beviljt medel till en fortsättning under Klumprot störst hotet Ann-Chrlotte Wllenhmmr från Hushållningssällskpet i Örebro berättde om det senste kring klump rotsjuk. Sjukdomen är oljeväxtodlingens störst hot på sikt. Arbetet med BioSom och utvecklingen v den biologisk mrk Skörd 9 % vh (kg/h) 140 N optimlt i vårrps Medelskörd 17 försök Ev Stoltz, HS Örebro: Ett års försök visde tt teorin om positiv effekter v coting stämmer. Men vi fortsätter studiern ytterligre någr år Kvävegiv (kg N/h) Figur 2. Under genomfördes 17 försök med N-gödsling till vårrps. Den optiml N-givn i de 17 försöken vrierde melln c 60 och 180 kilo N, med ett medeltl på 141 kilo N per hektr (stndrdvvikelse 37 kilo N/h). Med dess försök som grund går det tt som generellt råd rekommender en höjning v N-givn med 20 kilo till 140 kilo N per hektr, dock med npssning efter fältet och skördenivån. Käll: Len Engström, SLU. 12 Svensk Frötidning 2/17

4 Gunnr Lundin, RISE: Smplcering v utsäde och växtnäring är intressnt, men kn vr en risk. Ann-Chrlotte Wllenhmmr, HS Örebro: Klumprotsjuk är oljeväxt odlingens störst hot på sikt. Len Engström, SLU Skr: Den generell N-rekommendtionen i vårrps sk höjs med 20 kilo till 140 kilo N per hektr. krteringen är ett viktigt verktyg i kmpen mot sjukdomen. Ett infektert fält tr upp mot 18 år tt sner, om mottglig ogräs som lomme och penningört inte finns. Resistent sorter finns, men det finns br en resistenskäll och den kn i teorin bryts på sikt. I vårrpsodlingen är exempelvis dräneringsförhållnden viktig precis som tt håll efter mottglig ogräs i växtföljden. Vårrpsens grund och ung rotsystem är utstt. Odlre bör prioriter provtgningen före oljeväxtsådd. Upp 20 N i vårrps Len Engström (SLU Skr) utförde 17 försök med N-gödsling till vårrps för tt kunn beräkn optimum med hjälp v olik fktorer, likt det som gjorts i höstrps. Som bäst kunde optimum förklrs v skördenivån och N-upptget i knoppstdium (63 %). Det är inte tillräckligt br för en gödslingsmodell (medelfel 24 kg N/ h), men trots llt bättre än dgens N-rekommendtion, bserd på skördenivå (medelfel 35 kg N/h). Försöken visde tt mn knske sk beräkn N-givn genom tt uppsktt merskörd utöver nollskörd (medelfel 14 kg N/h). Skörd i 0-rutn skulle då kunn bestämms från N-upptg i 0-rut i sent knoppstdium.. Melln pltsern och åren rådde stor skillnder i optiml N-giv. Men utifrån försöksmedelvärden kn den generell N rekommendtionen höjs med 20 kg till 140 kg N/h. Lokl skillnder är dock stor och odlre sk också npss nivån efter sin skörd och plts. Senre skörd inget plus» Gunnr Lundins 2: föredrg hndlde om tröskteknik. I dett projekt hr mn konsttert tt dgens vårrpssorter hr god Svällnde bldverk. Smplcering v utsäde och gödsel gv fler och större bld i ett v två försök Provningen v metoden fortsätter Stort enggemng. Deltgrn bjöd på mång frågor och mycket diskussion. Svensk Frötidning 2/17 13

5 RÖSTER I MINGLET drösfsthet. Skärbordsförlustern vr mer beroende v fuktighetsförhållnden i grödn än v skörde tidpunkten. Drösningen vr mer beroende v rådnde väderförhållnden än v skördetidpunkten. En senreläggning v skörden med 2 veckor medförde inte någr betydnde vkstningsökningr och kvlitetsförbättringr. Frmförllt såg mn tt om vtten hlten väl hde gått ned mot % så påverkdes inte vkstningen något nämnvärt. Det är snrre väderleken som gör om vtten hlten sedn förändrs upp eller ned medn vkstningen ligger fst. Det mn i stället såg en tendens till i försöken vr en viss skördehöjning v så kllde klisterpreprt som gör tt skidn inte sk sprick upp. Men Gunnr Lundin påpekde också tt det är en risk tt h en mogen gröd stående i fält. Fr.v. Thoms Fhlgren, ordförnde i Östr Götlnds Frö- och Oljeväxtodlre, Mtts Petterson lntbrukre Enköping och Riccrdo Bommrco, SLU. Det hr vrit en mycket intressnt och givnde vårrpsdg. Nu får jg hem och smält ll intrycken och se vd jg kn t med mig i min odling, konstterde Mtts Pettersson. Mtts tillämpr sedn någr år direktsådd v vårrps och sår med den finsk direktsåmskinen Multiv. Det hr gått mycket br 3 år v 4. År 2016 vr det mycket blött så det blev lite knepigt med hlmen. Annrs är det ett mycket effektivt och br koncept, berättr Mtts som också betonr tt det inte finns något enkelt svrt eller vitt utn mn får vr lyhörd och t till sig v de olik ståndpunktern som frmkom på seminriet. Per-Olof Sixtensson och Christer Fälth, Köping hr odlt höstrps de senste åren. Men tyckte det vr intressnt tt uppdter sig med det senste inom vårrpsodling. Frmtiden hndlr mycket om tt kunn hnter jordlopporn, mende de. Fr. v. Kenneth Krlsson, Enköpings mskinsttion; Mts Krlsson, Divgri Enköping och Erik Zetterström, Gullviks diskuterde flitigt ny rön som frmkom under dgen. Något som slog dem vr årsmånens stor betydelse för jordlopporn i vårrps. Och visst, försök i ll är - men ERFA-verksmheten är oerhört viktig. Det gäller tt komm ut i fält och träff kollegor och utbyt erfenhet! 14 Svensk Frötidning 2/17