Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst"

Transkript

1 Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst En säker uppkomst i våroljeväxter förutsätter ett sådjup där det finns tillräckligt med växttillgängligt vatten och ett avdunstningsskydd av fina aggregat. Det är nycklarna till säker etablering visar noggranna modellexperiment från förr. Nya försök bekräftar äldre resultat och visar att vårrapssådden bör ske lagom tidigt, inte för grunt och i välharvad jord. Värdefullt vatten. På våren går den blivande såbädden från nästintill vattenmättnad till att snabbt torka ut i ytan. Det gäller att hushålla med vattnet för att säkerställa groning. Foto: Jens Blomquist Av: Johan Arvidsson, SLU Oljeväxtfröet utmärks av en låg tusenkornvikt och därmed ett lågt innehåll av näring. Det gör att det måste sås relativt grunt. Torra förhållanden i ytlagret kan därför försvåra uppkomsten under både höst- och våretablering. Våroljeväxter odlas traditionellt till stor del i östra Sverige, i områden som ofta är drabbade av försommartorka. Detta ställer speciellt stora krav på såbäddens utformning. Både vått och torrt Förhållandena vid vårsådd utmärks av att jorden går från ett tillstånd nära vattenmättnad tidigt på våren till en profil med starka gradienter i vattenhalt. Framförallt styva jordar kan torka upp snabbt i ytan, vilket hindrar fortsatt avdunstning. Under ytskiktet är jorden däremot fortfarande för blöt för att kunna bearbetas. Därmed skapas en stark vattenhaltsgradient, där marken i ytlagret har en vattenhalt som kan ligga under vissningsgränsen, medan jorden på några centimeters djup fortfarande är plastisk. Såbäddsberedningen på våren syftar till att under dessa förhållanden skapa en såbädd och en utsädesplacering som ger en jämn, snabb och säker uppkomst, oavsett väder efter sådd. Ideal i 4 punkter På 1980-talet beskrevs den ideala såbädden, såsom den visas i figur 1. Figuren visar några viktiga egenskaper hos denna såbädd: 1. Fröet placeras på en fast såbotten, 18 Svensk Frötidning 2/12

2 Aggregaten styr avdunstningen. Efter 6 dagar i modellexperimentet kom nästan samtliga 20 rapsfrön upp när aggregaten i såbädden var < 2 mm (t h). I mitten, med aggregat 2 5 mm, och t v med aggregat > 5 mm, var däremot såbädden för grov. Det turbulenta luftflödet ovanför såbäddarna blev så stort att vattnet dunstade bort och uppkomsten uteblev. Foto: Jens Blomquist Försöksplan Ideal som står sig med tillräckligt hög vattenhalt för en säker groning och med god ledning av vatten fram till fröet. 2. Ett löst bearbetat lager av tillräcklig tjocklek ovan utsädet med fina aggregat för att ge ett bra avdunstningsskydd. 3. En grövre struktur i ytan som skydd mot skorpa. 4. Näring som placerats något djupare och vid sidan av utsädet för att ge en säker näringstillförsel. Behov av såbotten mindre Denna såbädd enligt figur 1 är i stort sett giltig också idag. Det som kan ifrågasättas är bl.a. behovet av ett grovt ytlager (punkt 3). I modellstudier har det visat sig tveksamt om detta verkligen minskar risken för skorpa. Den övergång som skett i såteknik, från i huvudsak släpbillar till belastade skivbillar, har också inneburit att behovet av en fast såbotten att placera utsädet på har minskat. Aggregatstorlekens betydelse för avdunstning och uppkomst framgår av fotot ovan. Partiklar med A = Tidig sådd B = Normal sådd C = Sen sådd 1 = Grund sådd (2 cm) 2 = Djup sådd (4 cm) a = 2 harvningar b = 4 harvningar diametern 1 2 mm förhindrar turbulent luftflöde i såbädden och minskar därmed avdunstningen jämfört med en grövre såbädd. Säkert på 4 cm Experiment för att studera uppkomst som funktion av såbäddens egenskaper utfördes vid SLU bl.a. av Inge Håkansson på 1970-talet. I ett stort antal modellförsök varierades bl.a. såbäddens tjocklek och aggregatstorleksfördelning samt vattenhalt i såbädd och såbotten. Försöken utfördes i backar som placerades utomhus, men under tak för att säkerställa torra förhållanden. Ett exempel från ett försök med höstraps ges i figur Figur 1. På 1980-talet framställdes den ideala såbädden som en förebild och måttstock för att lyckas med etableringen. Den biologiska grunden står sig fortfarande även om teknikutvecklingen gör att många såbäddar ser annorlunda ut idag utan en fast såbotten där utsädet placeras. Källa: Heinonen, R Soil management and crop water supply. 2. Uppkomsten vid ett sådjup på 2 cm var otillfredsställande oavsett aggregatstorlek. Vid 4 cm sådjup var uppkomsten god om andelen fina aggregat (< 2 mm) var» Svensk Frötidning 2/12 19

3 Djup, cm Bäst uppkomst i finbrukad bädd Sådjup, cm Uppkomst av raps, % mm Figur 2. I modellexperiment testades kombinationer av sådjup och aggregatstorlek med höst raps som testgröda. Med bara 2 cm sådjup blev uppkomsten skral med alla aggregatstorlekar. Men när djupet ökades till 4 cm förbättrades uppkomsten och allra bäst blev den där aggregaten var < 2 mm. Ökade djupet ytterligare till 6 cm orkade inte rapsfröna upp till markytan och uppkomstprocenten sjönk igen. Källa: Håkansson, I Modellförsök med såbäddens funktion, Rapporter från jordbearbetningsavdelningen 115. På gränsen till det omöjliga g g -1 Såbäddens djup 2 5 mm Lerhalt, % 50% aggregat<5 mm 0.06 g g g g -1 <2 mm Figur 3. Figuren visar vattenhalten i 300 svenska såbäddar med olika lerhalter som ingick i en stickprovsundersökning på 1970-talet. Gränsen för att utsädet ska gro ligger på minst 6 procent växttillgängligt vatten (0,06 gg -1 i figuren). På jordar med lerhalter över 30 procent ler måste rapsfröet ner på 5 cm djup för att hitta så mycket vatten. Det stora djupet krockar med vad ett litet rapsfrö tål och tydliggör dilemmat på styvare jordar. Källa: Kritz, G Såbäddar för vårstråsäd. SLU. Fakta, Mark/Växter nr 14. tillräckligt hög. Detta och andra experiment utfördes också vid olika vattenhalter i såbotten. Ett sammanfattande resultat från dessa modellstudier var: För en säker groning under torra förhållanden bör såbädden ha minst 50 procent aggregat <5 mm och vara minst 4 cm tjock, och jorden kring kärnan bör innehålla minst 6 procent växttillgängligt vatten. Bekymmersamt på lera Hur stämmer då detta med hur såbädden ser ut i fält? Detta testades också på SLU på 1970-talet av Göran Kritz i en mycket omfattande stickprovsundersökning av ca 300 svenska såbäddar. Han satte sedan såbäddens egenskaper i relation till bl.a. markens lerhalt. I figur 3 visas en sammanfattning av vattenförhållandena i såbädden. Av figuren framgår att vattenhalten i ytan på mellanleror och styva leror normalt sett ligger under markens vissningsgräns. Gränsen för 6 procent växttillgängligt vatten låg på 2 3 centimeter på lättleror medan den låg på ca 5 cm djup på styva leror. Det gör det svårt att etablera våroljeväxter på styva jordar vid ett normalt sådjup kring 3 cm! Många verktyg i lådan Men ingenting är omöjligt och våroljeväxtodlare kan spela med val av bearbetningssystem, såtid, sådjup och harvningsintensitet för att överkomma svårigheterna. En hel del av dessa faktorer studerades på SLU i Ultuna i samband med Svensk Raps Projekt 20/20. Försöken hade något olika utformning. Men år genomfördes en försöksserie som kombinerade såtidpunkt, sådjup och harvningsintensitet (sid 21). Torrt avslutningsår Tidig sådd var första möjliga såtillfälle när jorden var bearbetningsbar, vilket inföll april. Normal såtid var 1 vecka senare och sen sådd ytterligare en vecka senare. Sådden gjordes med en såmaskin med släpbillar som placerade fröet på den bearbetade såbotten. År 2009 och 2010 blev harvningen djupare än planerat (3 4 cm även i ledet med grund sådd). År 2011 blev sådjupet det planerade. Detta sista år följdes också sådden av mycket torrt väder. Första egentliga nederbörd efter sådd kom i mitten på juni Skillnaden i uppkomst mellan olika led blev enorm, vilket visas i bildsviten på sid 22. Anmärkningsvärt är dock att skillnaden i slutlig skörd inte blev större än den faktiskt blev. Det visar oljeväxternas förmåga att kompensera dåliga bestånd! Koll på tid, djup och harv I tabell 1 visas skörd och plant 20 Svensk Frötidning 2/12

4 Sammanfattning Några av lärdomarna från både äldre och nyare försök är: Säker uppkomst av våroljeväxter på styva jordar är på gränsen till vad som fysikaliskt är möjligt. Sådd på 4 cm ger säkrare uppkomst än grundare sådd. Så tidigt, men undvik att så när det är kallt väder eller väntas bli kallt. Oljeväxter är känsligare än spannmål för låga temperaturer efter sådd. Extra harvning höjer skörden vid torka efter sådd. Våroljeväxter fungerar bra i plöjningsfri odling. Men man får inte slarva med såbäddsberedningen! Tallrikskultivator på hösten kan ge alltför grund bearbetning och sämre såbädd jämfört med pinnkultivator. antal för de olika såtiderna i försöken I medeltal gav mellantidpunkten högst skörd, medan sådd 1 vecka senare gav klart lägre skörd och sämre etablering. Effekt av sådjup visas i tabell 2. Tydligast utslag erhölls 2011, tidigare år gjordes dock den grunda sådden något för djupt (ca 3 cm). Harvningens betydelse visas i tabell 3. I genomsnitt blev skörden 4 procent högre för extra harvning, med tydligast utslag 2011, men effekten på antalet plantor var liten. Skördehöjningen kan både bero på ett bättre avdunstningsskydd och på en kraftigare återpackning. Passar med plöjningsfritt Ibland anses oljeväxter packningskänsliga och att de därför inte skulle passa i ett plöjningsfritt system. Skörderesultat från ett stort antal försök visar dock på samma skörd av oljeväxter som för plöjning (tabell 4). Ett Lagom tidigt är bäst Skörd, relativ Medel A. Tidig sådd B. Normal såtid C. Sen sådd A. Tidig sådd B. Normal såtid C. Sen sådd Tabell 1. Sådd ca 1 vecka efter första möjliga tillfälle blev i genomsnitt bäst över åren. År 2010 blev det ganska kallt efter första sådden och det gynnade den sena sådden. Djup sådd ger säkerhet Skörd, relativ Medel 1=Grund sådd =Djup sådd =Grund sådd =Djup sådd Tabell 2. Djup sådd (4 cm) gav påtagligast positiv effekt det försommartorra 2011, men tidigare år gjordes den grunda sådden något för djupt (ca 3 cm) så led 1 med grund sådd (2 cm) fick hjälp på traven. Låt harven jobba Skörd, relativ Medel a=2 harvningar b=4 harvningar a=2 harvningar b=4 harvningar Tabell 3. Inget år var det någon skördemässig nackdel att harva 2 gånger extra. År 2011 när det inte regnade förrän i mitten av juni gav 2 överfarter extra stort utslag med 10 procent i merskörd. Samma vårrapsskörd med och utan plog Gröda Relativ skörd plöjningsfri odling. Plöjning = 100 Antal försök Höstvete Vårvete Korn Havre Höstoljeväxter Våroljeväxter Ärter Potatis Sockerbetor Tabell 4. Relativ skörd av olika grödor i försök med plöjningsfri odling där plöjning=100. Resultat från försök åren » bildsvit nästa sida Svensk Frötidning 2/12 21

5 » plöjningsfritt system skulle kunna ge bättre etablering p.g.a. att marken lämnas jämnare efter hösten. Men det gäller att se upp. Under försök på Ultuna, framförallt den torra våren 2008 kunde vi ibland konstatera sämre uppkomst för plöjningsfritt. Orsaken är säkert att såbädden på våren ofta blir något grövre än i ett plöjt system och därmed ger ett sämre avdunstningsskydd. Man kan alltså inte hoppa över såbäddsberedningen för att man använder reducerad bearbetning. «Uppkomst i fältförsök våren Siffrorna anger slutlig skörd. Samtliga rutor harvade fyra gånger. Foton tagna 13 juni. Såtidpunkt 18/4 25/4 2/5 4 cm 2 cm 1940 kg/ha 2190 kg/ha 1830 kg/ha 2000 kg/ha 2470 kg/ha 2130 kg/ha

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning

Läs mer

Försök med olika såbäddsberedning och sådd till våroljeväxter

Försök med olika såbäddsberedning och sådd till våroljeväxter Försök med olika såbäddsberedning och sådd till våroljeväxter Johan Arvidsson, Marcus Pedersen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Oljeväxtfröet måste sås grunt pga dess låga innehåll av reservnäring.

Läs mer

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Etablering och markstruktur till höstoljeväxter Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Frågor vi speciellt ville besvara var bl.a.: Är höstraps mer packningskänsligt än övriga grödor? Hur

Läs mer

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Plöjningsfritt till sockerbetor går det? 62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och

Läs mer

I. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion

I. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion I. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion Johan Arvidsson Under 2006 startades projektet Optimal markstruktur för oljeväxtodling. Det övergripande syftet var att studera oljeväxternas reaktion

Läs mer

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Några fakta om svenskt lantbruk Total areal: 45 miljoner ha Åkermark: 2.8 millioner ha Viktigaste

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer

DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER

DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER Johan Arvidsson, Karin Gustafsson och Thomas Keller Institutionen för markvetenskap, SLU, Box 714,

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket Ingrid Wesström Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Från början på 1800-talet till 1960 Jordbruksarealen ökade från 1,5 till 3,8 milj. ha 1

Läs mer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med

Läs mer

Framgångsrik precisionssådd

Framgångsrik precisionssådd I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par. 3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård

Läs mer

David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Ogräsbekämpningsstrategi. Falska såbäddar & såbäddsberedning

David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Ogräsbekämpningsstrategi. Falska såbäddar & såbäddsberedning David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, Ogräsbekämpningsstrategi Sent sådda kulturer Bevattning () Flamning bek. Grödans * Förlängd groningstid Blindharvning Selektivharvning * kan även kallas

Läs mer

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län VÄXTDLINGSÅRET 24/2 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Återigen har vallar och höstgrödor övervintrat bra. Vårbruket utfördes

Läs mer

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge

Läs mer

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank

Läs mer

Säker etablering av ekologiska höstoljeväxter

Säker etablering av ekologiska höstoljeväxter Slutrapport Säker etablering av ekologiska höstoljeväxter en enkätstudie med lantbrukare i södra och mellersta Sverige 2010-2011 Jonas Gustavsson, Anna Redner HS Konsult AB, Örebro Finansierad av Jordbruksverket

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen

Läs mer

Sådd i höstetablerad kam

Sådd i höstetablerad kam Sådd i höstetablerad kam 2007 2007-1-2-207 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs

Läs mer

HANDLEDNING TILL KALKYLARK "TONKM.XLS" FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING

HANDLEDNING TILL KALKYLARK TONKM.XLS FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING HANDLEDNING TILL KALKYLARK "TONKM.XLS" FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING Vid avdelningen för jordbearbetning, SLU, har utarbetats en modell för att beräkna skördesänkningar

Läs mer

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) - ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel

Läs mer

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp Slutrapport för projektet: Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp Lena Engström och Johan Roland, Institutionen för Mark

Läs mer

Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd

Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd Institutionen för växtproduktionsekologi Slutredovisning av projektet: Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd Projektansvariga: Anneli Lundkvist och Håkan Fogelfors Finansiär: Jordbruksverket,

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten

Läs mer

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?! Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Åtgärder för att hindra ytvattenerosion - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Förord Denna skrift är en bilddokumentation över ytvattenerosion som lokalt kan ge stora problem i odlingen och även ge förluster

Läs mer

Sakredovisning för år

Sakredovisning för år Bilaga 1 Projekt: Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd Projektansvarig: Anneli Lundkvist Sakredovisning för år 23-24 Sammanfattning I projektet studeras regleringseffekten på ettåriga

Läs mer

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Tre utsädesmängder i åkerbönor har provats i en skånsk försöksserie

Läs mer

Teknik för etablering av vall

Teknik för etablering av vall Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.

Läs mer

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1

Läs mer

Vägen till 5 ton. Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20

Vägen till 5 ton. Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20 Vägen till 5 ton Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20 Innehåll 3 Projekt 20/20 är vägen till 5 ton 4 Tidig sådd ger högre skörd 6 Plogfritt i våroljeväxter fungerar med koll på växtresterna 8 Etablering

Läs mer

Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland.

Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland. Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland. Slutrapport för projekt V733243. Johan Arvidsson, institutionen för mark och miljö, Box 714, 75 7 Uppsala. Inledning Intresset för reducerad bearbetning

Läs mer

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport

Läs mer

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering

Läs mer

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:

Läs mer

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Plöjningsfritt och djupbearbetning på Ädelholm 2005

Plöjningsfritt och djupbearbetning på Ädelholm 2005 SBU projektkod: 2005-1-1-205 Plöjningsfritt och djupbearbetning på Ädelholm 2005 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor

Läs mer

Jordpackning vid stallgödselspridning - en beräkningsmodell till stallgödselprogrammet STANK

Jordpackning vid stallgödselspridning - en beräkningsmodell till stallgödselprogrammet STANK Jordpackning vid stallgödselspridning - en beräkningsmodell till stallgödselprogrammet STANK INTRODUKTION Kalkylprogrammet STANK, framtaget av Jordbruksverket, är ett kalkylprogram för miljöinriktad växtnäringsrådgivning.

Läs mer

Strip till för täta radavstånd

Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad

Läs mer

Såtid höstvete och vårsäd

Såtid höstvete och vårsäd Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Såtid höstvete och vårsäd SNABBSAMMANFATTNING L7-170 En senare sådd av höstvete med fjorton dagar har inte medfört en minskad

Läs mer

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst)

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Som vanligt har vi haft ett onormalt år. Efter en torr och fin september år 2000 med mycket stor höstsådd kom

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

N S MED J R EL DEN FR RBETNIN VDELNIN E. I nstitutionen för Markvetenskap Uppsala

N S MED J R EL DEN FR RBETNIN VDELNIN E. I nstitutionen för Markvetenskap Uppsala I nstitutionen för Markvetenskap Uppsala MED J R EL BE DEN FR RBETNIN o N S VDELNIN E Swedish University of Agricuiturai Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins from the Devision

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

Tips och Råd. för reducerad bearbetning

Tips och Råd. för reducerad bearbetning Tips och Råd för reducerad bearbetning Reducerad bearbetning kan föra med sig mycket gott för både jord och plånbok. Men det finns fallgropar på vägen. Växtföljden är en sådan. För den som vill satsa finns

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

David Hansson och Sven-Erik Svensson, Agrosystem SLU Alnarp

David Hansson och Sven-Erik Svensson, Agrosystem SLU Alnarp David Hansson och Sven-Erik Svensson, Agrosystem SLU Alnarp 212-2-22 Improved weed control effect through prolonged germination period combined with false seedbed and delayed sowing Förbättrad ogräsbekämpningseffekt

Läs mer

Det är skillnad på kalk och kalk!!!

Det är skillnad på kalk och kalk!!! Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark

Läs mer

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion Innehåll Förord Inledning...3 Transport av fosfor och bekämpningsmedel...3 Ytavrinning...3 Åtgärder mot ytvattenerosion...4 Exempel på ytvattenerosion...5 Skyddszoner...8

Läs mer

Dragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem

Dragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem Dragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem Johan Arvidsson, Olov Hillerström, Thomas Keller, Marcus Magnusson, Daniel Eriksson I. Bakgrund Denna rapport innehåller en slutredovisning

Läs mer

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016 Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016 FoU på HS Konsult AB Ann-Charlotte Wallenhammar Zahra Omer Jens Levenfors Eva Stoltz Ann-Charlotte Wallenhammar

Läs mer

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E.post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK jämförelse av olika utsädesmängder i vårkorn SAMMANFATTNING I treårssammanställningen har 00 grobara

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Jordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker

Jordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker Ekologisk odling av grönsaker på friland Jordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker Foto: Göran Jonsson Jordbearbetning och sådd av grönsaker Text: Sven-Erik Svensson och David Hansson, Institutionen

Läs mer

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,

Läs mer

Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier

Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier Martin Ribe SCB Surveyföreningens årskonferens på Alnarp Mars 2012 Svensk skördestatistik genom tiderna 1799 1960 ca 1960 1994 ca 1995 2004 2005

Läs mer

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lämpl antal grobara kärnor/m 2 Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Påverkan av ogräsmedel på efterföljande gröda

Bibliografiska uppgifter för Påverkan av ogräsmedel på efterföljande gröda Bibliografiska uppgifter för Påverkan av ogräsmedel på efterföljande gröda Författare Jahr K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Regional växtodlings- och växtskyddskonferens.

Läs mer

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN ----~--_.. _--- I nstitutionen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDEN FRÅN JRDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricuiturai Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins

Läs mer

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30 Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Effekter av bearbetningsdjup i plöjningsfri odling Effects of tillage depth in ploughless tillage

Effekter av bearbetningsdjup i plöjningsfri odling Effects of tillage depth in ploughless tillage Effekter av bearbetningsdjup i plöjningsfri odling Effects of tillage depth in ploughless tillage Fredrik Sörensson Magisteruppsats i markvetenskap Agronomprogrammet inriktning mark/växt Examensarbeten,

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Foto: Jens Blomquist Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala Foto: Jens Blomquist Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad

Läs mer

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil and Environment Nr 132 2015 Johan Arvidsson, redaktör Jordbearbetningens årsrapport 2014

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett

Läs mer

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING

Läs mer

Effekten av grund jordbearbetning och halminblandning på skördenivån och höstmineraliseringen i höstvete efter höstraps

Effekten av grund jordbearbetning och halminblandning på skördenivån och höstmineraliseringen i höstvete efter höstraps Sammanfattning av SSO-projektet Stimulering av höstrapshalmens förmåga till kvävefixering i jorden efter skörden för minskning av kväveutlakningsrisken Effekten av grund jordbearbetning och halminblandning

Läs mer

Slutrapport mätplattform projekt H

Slutrapport mätplattform projekt H Slutrapport mätplattform projekt H1160236 Johan Arvidsson, Bo Stenberg, inst. för mark och miljö, SLU, Anders Larsolle, inst. för energi och teknik, SLU, Mikael Gilbertsson, JTI. BAKGRUND Bestämningar

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Etablering av höstoljeväxter i växande höstvetegröda

Etablering av höstoljeväxter i växande höstvetegröda Slutrapport: H1033255 Etablering av höstoljeväxter i växande höstvetegröda Mikael Gilbertsson Bakgrund Oljeväxter är en värdefull avbrottsgröda i växtföljden. T.ex. så kan höstvete avkasta 20-25 % mer

Läs mer

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009 Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget

Läs mer

Frö- och Oljeväxtodlarna

Frö- och Oljeväxtodlarna Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen

Läs mer

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn Nr 14:1 Praktiska råd från Greppa Näringen Text Marie Lundberg och Johan Wellander, HS Konsult AB Undvik markpackning Sammanfattning Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen.

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1 Praktiska Råd greppa näringen Undvik markpackning sammanfattning Nr 14:1 Foto: Peter Wellander Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen. Använd gärna fasta körspår. Underhåll

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet

Läs mer

Högt kväveupptag senaste veckan

Högt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 19, 2016 Högt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har vi haft väldigt varmt väder, vilket har gjort att kväveupptaget kommit igång

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

ETABLERING AV HÖSTRAPS I MELLANSVERIGE

ETABLERING AV HÖSTRAPS I MELLANSVERIGE Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2005:71 ETABLERING AV HÖSTRAPS I MELLANSVERIGE ESTABLISHMENT OF WINTER OILSEED RAPE IN MIDDLE SWEDEN Magnus Wessman Examinator: Forskningsledare Christer Nilsson

Läs mer