Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst"

Transkript

1 Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst En säker uppkomst i våroljeväxter förutsätter ett sådjup där det finns tillräckligt med växttillgängligt vatten och ett avdunstningsskydd av fina aggregat. Det är nycklarna till säker etablering visar noggranna modellexperiment från förr. Nya försök bekräftar äldre resultat och visar att vårrapssådden bör ske lagom tidigt, inte för grunt och i välharvad jord. Värdefullt vatten. På våren går den blivande såbädden från nästintill vattenmättnad till att snabbt torka ut i ytan. Det gäller att hushålla med vattnet för att säkerställa groning. Foto: Jens Blomquist Av: Johan Arvidsson, SLU Oljeväxtfröet utmärks av en låg tusenkornvikt och därmed ett lågt innehåll av näring. Det gör att det måste sås relativt grunt. Torra förhållanden i ytlagret kan därför försvåra uppkomsten under både höst- och våretablering. Våroljeväxter odlas traditionellt till stor del i östra Sverige, i områden som ofta är drabbade av försommartorka. Detta ställer speciellt stora krav på såbäddens utformning. Både vått och torrt Förhållandena vid vårsådd utmärks av att jorden går från ett tillstånd nära vattenmättnad tidigt på våren till en profil med starka gradienter i vattenhalt. Framförallt styva jordar kan torka upp snabbt i ytan, vilket hindrar fortsatt avdunstning. Under ytskiktet är jorden däremot fortfarande för blöt för att kunna bearbetas. Därmed skapas en stark vattenhaltsgradient, där marken i ytlagret har en vattenhalt som kan ligga under vissningsgränsen, medan jorden på några centimeters djup fortfarande är plastisk. Såbäddsberedningen på våren syftar till att under dessa förhållanden skapa en såbädd och en utsädesplacering som ger en jämn, snabb och säker uppkomst, oavsett väder efter sådd. Ideal i 4 punkter På 1980-talet beskrevs den ideala såbädden, såsom den visas i figur 1. Figuren visar några viktiga egenskaper hos denna såbädd: 1. Fröet placeras på en fast såbotten, 18 Svensk Frötidning 2/12

2 Aggregaten styr avdunstningen. Efter 6 dagar i modellexperimentet kom nästan samtliga 20 rapsfrön upp när aggregaten i såbädden var < 2 mm (t h). I mitten, med aggregat 2 5 mm, och t v med aggregat > 5 mm, var däremot såbädden för grov. Det turbulenta luftflödet ovanför såbäddarna blev så stort att vattnet dunstade bort och uppkomsten uteblev. Foto: Jens Blomquist Försöksplan Ideal som står sig med tillräckligt hög vattenhalt för en säker groning och med god ledning av vatten fram till fröet. 2. Ett löst bearbetat lager av tillräcklig tjocklek ovan utsädet med fina aggregat för att ge ett bra avdunstningsskydd. 3. En grövre struktur i ytan som skydd mot skorpa. 4. Näring som placerats något djupare och vid sidan av utsädet för att ge en säker näringstillförsel. Behov av såbotten mindre Denna såbädd enligt figur 1 är i stort sett giltig också idag. Det som kan ifrågasättas är bl.a. behovet av ett grovt ytlager (punkt 3). I modellstudier har det visat sig tveksamt om detta verkligen minskar risken för skorpa. Den övergång som skett i såteknik, från i huvudsak släpbillar till belastade skivbillar, har också inneburit att behovet av en fast såbotten att placera utsädet på har minskat. Aggregatstorlekens betydelse för avdunstning och uppkomst framgår av fotot ovan. Partiklar med A = Tidig sådd B = Normal sådd C = Sen sådd 1 = Grund sådd (2 cm) 2 = Djup sådd (4 cm) a = 2 harvningar b = 4 harvningar diametern 1 2 mm förhindrar turbulent luftflöde i såbädden och minskar därmed avdunstningen jämfört med en grövre såbädd. Säkert på 4 cm Experiment för att studera uppkomst som funktion av såbäddens egenskaper utfördes vid SLU bl.a. av Inge Håkansson på 1970-talet. I ett stort antal modellförsök varierades bl.a. såbäddens tjocklek och aggregatstorleksfördelning samt vattenhalt i såbädd och såbotten. Försöken utfördes i backar som placerades utomhus, men under tak för att säkerställa torra förhållanden. Ett exempel från ett försök med höstraps ges i figur Figur 1. På 1980-talet framställdes den ideala såbädden som en förebild och måttstock för att lyckas med etableringen. Den biologiska grunden står sig fortfarande även om teknikutvecklingen gör att många såbäddar ser annorlunda ut idag utan en fast såbotten där utsädet placeras. Källa: Heinonen, R Soil management and crop water supply. 2. Uppkomsten vid ett sådjup på 2 cm var otillfredsställande oavsett aggregatstorlek. Vid 4 cm sådjup var uppkomsten god om andelen fina aggregat (< 2 mm) var» Svensk Frötidning 2/12 19

3 Djup, cm Bäst uppkomst i finbrukad bädd Sådjup, cm Uppkomst av raps, % mm Figur 2. I modellexperiment testades kombinationer av sådjup och aggregatstorlek med höst raps som testgröda. Med bara 2 cm sådjup blev uppkomsten skral med alla aggregatstorlekar. Men när djupet ökades till 4 cm förbättrades uppkomsten och allra bäst blev den där aggregaten var < 2 mm. Ökade djupet ytterligare till 6 cm orkade inte rapsfröna upp till markytan och uppkomstprocenten sjönk igen. Källa: Håkansson, I Modellförsök med såbäddens funktion, Rapporter från jordbearbetningsavdelningen 115. På gränsen till det omöjliga g g -1 Såbäddens djup 2 5 mm Lerhalt, % 50% aggregat<5 mm 0.06 g g g g -1 <2 mm Figur 3. Figuren visar vattenhalten i 300 svenska såbäddar med olika lerhalter som ingick i en stickprovsundersökning på 1970-talet. Gränsen för att utsädet ska gro ligger på minst 6 procent växttillgängligt vatten (0,06 gg -1 i figuren). På jordar med lerhalter över 30 procent ler måste rapsfröet ner på 5 cm djup för att hitta så mycket vatten. Det stora djupet krockar med vad ett litet rapsfrö tål och tydliggör dilemmat på styvare jordar. Källa: Kritz, G Såbäddar för vårstråsäd. SLU. Fakta, Mark/Växter nr 14. tillräckligt hög. Detta och andra experiment utfördes också vid olika vattenhalter i såbotten. Ett sammanfattande resultat från dessa modellstudier var: För en säker groning under torra förhållanden bör såbädden ha minst 50 procent aggregat <5 mm och vara minst 4 cm tjock, och jorden kring kärnan bör innehålla minst 6 procent växttillgängligt vatten. Bekymmersamt på lera Hur stämmer då detta med hur såbädden ser ut i fält? Detta testades också på SLU på 1970-talet av Göran Kritz i en mycket omfattande stickprovsundersökning av ca 300 svenska såbäddar. Han satte sedan såbäddens egenskaper i relation till bl.a. markens lerhalt. I figur 3 visas en sammanfattning av vattenförhållandena i såbädden. Av figuren framgår att vattenhalten i ytan på mellanleror och styva leror normalt sett ligger under markens vissningsgräns. Gränsen för 6 procent växttillgängligt vatten låg på 2 3 centimeter på lättleror medan den låg på ca 5 cm djup på styva leror. Det gör det svårt att etablera våroljeväxter på styva jordar vid ett normalt sådjup kring 3 cm! Många verktyg i lådan Men ingenting är omöjligt och våroljeväxtodlare kan spela med val av bearbetningssystem, såtid, sådjup och harvningsintensitet för att överkomma svårigheterna. En hel del av dessa faktorer studerades på SLU i Ultuna i samband med Svensk Raps Projekt 20/20. Försöken hade något olika utformning. Men år genomfördes en försöksserie som kombinerade såtidpunkt, sådjup och harvningsintensitet (sid 21). Torrt avslutningsår Tidig sådd var första möjliga såtillfälle när jorden var bearbetningsbar, vilket inföll april. Normal såtid var 1 vecka senare och sen sådd ytterligare en vecka senare. Sådden gjordes med en såmaskin med släpbillar som placerade fröet på den bearbetade såbotten. År 2009 och 2010 blev harvningen djupare än planerat (3 4 cm även i ledet med grund sådd). År 2011 blev sådjupet det planerade. Detta sista år följdes också sådden av mycket torrt väder. Första egentliga nederbörd efter sådd kom i mitten på juni Skillnaden i uppkomst mellan olika led blev enorm, vilket visas i bildsviten på sid 22. Anmärkningsvärt är dock att skillnaden i slutlig skörd inte blev större än den faktiskt blev. Det visar oljeväxternas förmåga att kompensera dåliga bestånd! Koll på tid, djup och harv I tabell 1 visas skörd och plant 20 Svensk Frötidning 2/12

4 Sammanfattning Några av lärdomarna från både äldre och nyare försök är: Säker uppkomst av våroljeväxter på styva jordar är på gränsen till vad som fysikaliskt är möjligt. Sådd på 4 cm ger säkrare uppkomst än grundare sådd. Så tidigt, men undvik att så när det är kallt väder eller väntas bli kallt. Oljeväxter är känsligare än spannmål för låga temperaturer efter sådd. Extra harvning höjer skörden vid torka efter sådd. Våroljeväxter fungerar bra i plöjningsfri odling. Men man får inte slarva med såbäddsberedningen! Tallrikskultivator på hösten kan ge alltför grund bearbetning och sämre såbädd jämfört med pinnkultivator. antal för de olika såtiderna i försöken I medeltal gav mellantidpunkten högst skörd, medan sådd 1 vecka senare gav klart lägre skörd och sämre etablering. Effekt av sådjup visas i tabell 2. Tydligast utslag erhölls 2011, tidigare år gjordes dock den grunda sådden något för djupt (ca 3 cm). Harvningens betydelse visas i tabell 3. I genomsnitt blev skörden 4 procent högre för extra harvning, med tydligast utslag 2011, men effekten på antalet plantor var liten. Skördehöjningen kan både bero på ett bättre avdunstningsskydd och på en kraftigare återpackning. Passar med plöjningsfritt Ibland anses oljeväxter packningskänsliga och att de därför inte skulle passa i ett plöjningsfritt system. Skörderesultat från ett stort antal försök visar dock på samma skörd av oljeväxter som för plöjning (tabell 4). Ett Lagom tidigt är bäst Skörd, relativ Medel A. Tidig sådd B. Normal såtid C. Sen sådd A. Tidig sådd B. Normal såtid C. Sen sådd Tabell 1. Sådd ca 1 vecka efter första möjliga tillfälle blev i genomsnitt bäst över åren. År 2010 blev det ganska kallt efter första sådden och det gynnade den sena sådden. Djup sådd ger säkerhet Skörd, relativ Medel 1=Grund sådd =Djup sådd =Grund sådd =Djup sådd Tabell 2. Djup sådd (4 cm) gav påtagligast positiv effekt det försommartorra 2011, men tidigare år gjordes den grunda sådden något för djupt (ca 3 cm) så led 1 med grund sådd (2 cm) fick hjälp på traven. Låt harven jobba Skörd, relativ Medel a=2 harvningar b=4 harvningar a=2 harvningar b=4 harvningar Tabell 3. Inget år var det någon skördemässig nackdel att harva 2 gånger extra. År 2011 när det inte regnade förrän i mitten av juni gav 2 överfarter extra stort utslag med 10 procent i merskörd. Samma vårrapsskörd med och utan plog Gröda Relativ skörd plöjningsfri odling. Plöjning = 100 Antal försök Höstvete Vårvete Korn Havre Höstoljeväxter Våroljeväxter Ärter Potatis Sockerbetor Tabell 4. Relativ skörd av olika grödor i försök med plöjningsfri odling där plöjning=100. Resultat från försök åren » bildsvit nästa sida Svensk Frötidning 2/12 21

5 » plöjningsfritt system skulle kunna ge bättre etablering p.g.a. att marken lämnas jämnare efter hösten. Men det gäller att se upp. Under försök på Ultuna, framförallt den torra våren 2008 kunde vi ibland konstatera sämre uppkomst för plöjningsfritt. Orsaken är säkert att såbädden på våren ofta blir något grövre än i ett plöjt system och därmed ger ett sämre avdunstningsskydd. Man kan alltså inte hoppa över såbäddsberedningen för att man använder reducerad bearbetning. «Uppkomst i fältförsök våren Siffrorna anger slutlig skörd. Samtliga rutor harvade fyra gånger. Foton tagna 13 juni. Såtidpunkt 18/4 25/4 2/5 4 cm 2 cm 1940 kg/ha 2190 kg/ha 1830 kg/ha 2000 kg/ha 2470 kg/ha 2130 kg/ha

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning

Läs mer

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Etablering och markstruktur till höstoljeväxter Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Frågor vi speciellt ville besvara var bl.a.: Är höstraps mer packningskänsligt än övriga grödor? Hur

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer

DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER

DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER Johan Arvidsson, Karin Gustafsson och Thomas Keller Institutionen för markvetenskap, SLU, Box 714,

Läs mer

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket Ingrid Wesström Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Från början på 1800-talet till 1960 Jordbruksarealen ökade från 1,5 till 3,8 milj. ha 1

Läs mer

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par. 3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård

Läs mer

Framgångsrik precisionssådd

Framgångsrik precisionssådd I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Sådd i höstetablerad kam

Sådd i höstetablerad kam Sådd i höstetablerad kam 2007 2007-1-2-207 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs

Läs mer

Säker etablering av ekologiska höstoljeväxter

Säker etablering av ekologiska höstoljeväxter Slutrapport Säker etablering av ekologiska höstoljeväxter en enkätstudie med lantbrukare i södra och mellersta Sverige 2010-2011 Jonas Gustavsson, Anna Redner HS Konsult AB, Örebro Finansierad av Jordbruksverket

Läs mer

Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd

Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd Institutionen för växtproduktionsekologi Slutredovisning av projektet: Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd Projektansvariga: Anneli Lundkvist och Håkan Fogelfors Finansiär: Jordbruksverket,

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten

Läs mer

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons

Läs mer

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?! Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se

Läs mer

Teknik för etablering av vall

Teknik för etablering av vall Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.

Läs mer

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Åtgärder för att hindra ytvattenerosion - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Förord Denna skrift är en bilddokumentation över ytvattenerosion som lokalt kan ge stora problem i odlingen och även ge förluster

Läs mer

Sakredovisning för år

Sakredovisning för år Bilaga 1 Projekt: Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd Projektansvarig: Anneli Lundkvist Sakredovisning för år 23-24 Sammanfattning I projektet studeras regleringseffekten på ettåriga

Läs mer

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1

Läs mer

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport

Läs mer

Strip till för täta radavstånd

Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad

Läs mer

N S MED J R EL DEN FR RBETNIN VDELNIN E. I nstitutionen för Markvetenskap Uppsala

N S MED J R EL DEN FR RBETNIN VDELNIN E. I nstitutionen för Markvetenskap Uppsala I nstitutionen för Markvetenskap Uppsala MED J R EL BE DEN FR RBETNIN o N S VDELNIN E Swedish University of Agricuiturai Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins from the Devision

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst)

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Som vanligt har vi haft ett onormalt år. Efter en torr och fin september år 2000 med mycket stor höstsådd kom

Läs mer

Det är skillnad på kalk och kalk!!!

Det är skillnad på kalk och kalk!!! Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark

Läs mer

Tips och Råd. för reducerad bearbetning

Tips och Råd. för reducerad bearbetning Tips och Råd för reducerad bearbetning Reducerad bearbetning kan föra med sig mycket gott för både jord och plånbok. Men det finns fallgropar på vägen. Växtföljden är en sådan. För den som vill satsa finns

Läs mer

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion Innehåll Förord Inledning...3 Transport av fosfor och bekämpningsmedel...3 Ytavrinning...3 Åtgärder mot ytvattenerosion...4 Exempel på ytvattenerosion...5 Skyddszoner...8

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Dragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem

Dragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem Dragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem Johan Arvidsson, Olov Hillerström, Thomas Keller, Marcus Magnusson, Daniel Eriksson I. Bakgrund Denna rapport innehåller en slutredovisning

Läs mer

Jordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker

Jordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker Ekologisk odling av grönsaker på friland Jordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker Foto: Göran Jonsson Jordbearbetning och sådd av grönsaker Text: Sven-Erik Svensson och David Hansson, Institutionen

Läs mer

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN ----~--_.. _--- I nstitutionen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDEN FRÅN JRDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricuiturai Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Effekten av grund jordbearbetning och halminblandning på skördenivån och höstmineraliseringen i höstvete efter höstraps

Effekten av grund jordbearbetning och halminblandning på skördenivån och höstmineraliseringen i höstvete efter höstraps Sammanfattning av SSO-projektet Stimulering av höstrapshalmens förmåga till kvävefixering i jorden efter skörden för minskning av kväveutlakningsrisken Effekten av grund jordbearbetning och halminblandning

Läs mer

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Foto: Jens Blomquist Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala Foto: Jens Blomquist Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad

Läs mer

Slutrapport mätplattform projekt H

Slutrapport mätplattform projekt H Slutrapport mätplattform projekt H1160236 Johan Arvidsson, Bo Stenberg, inst. för mark och miljö, SLU, Anders Larsolle, inst. för energi och teknik, SLU, Mikael Gilbertsson, JTI. BAKGRUND Bestämningar

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lämpl antal grobara kärnor/m 2 Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009 Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn Nr 14:1 Praktiska råd från Greppa Näringen Text Marie Lundberg och Johan Wellander, HS Konsult AB Undvik markpackning Sammanfattning Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen.

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1 Praktiska Råd greppa näringen Undvik markpackning sammanfattning Nr 14:1 Foto: Peter Wellander Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen. Använd gärna fasta körspår. Underhåll

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Högt kväveupptag senaste veckan

Högt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 19, 2016 Högt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har vi haft väldigt varmt väder, vilket har gjort att kväveupptaget kommit igång

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän

Läs mer

MULTI JET / COMBI JET

MULTI JET / COMBI JET MULTI JET / COMBI JET Multi Jet/Combi Jet är en lastbärande högkapacitetsmaskin med pneumatisk transport av gödsel och utsäde tili billarna. Multi Jet/Combi Jet finns i 4, 6 eller 8 meters arbetsbredd.

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha

Läs mer

Ekologisk odling av åkerböna Råd i praktiken

Ekologisk odling av åkerböna Råd i praktiken Ekologisk odling av åkerböna Råd i praktiken Jordbruksinformation 7 2013 1 Ekologisk odling av åkerböna Åkerbönor har hög proteinhalt av god kvalitet. Åkerböna kan ersätta importerad soja vilket är både

Läs mer

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Ekonomi biogas Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Klippträda istället för svartträda

Klippträda istället för svartträda Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av

Läs mer

ETABLERING AV HÖSTRAPS I MELLANSVERIGE

ETABLERING AV HÖSTRAPS I MELLANSVERIGE Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2005:71 ETABLERING AV HÖSTRAPS I MELLANSVERIGE ESTABLISHMENT OF WINTER OILSEED RAPE IN MIDDLE SWEDEN Magnus Wessman Examinator: Forskningsledare Christer Nilsson

Läs mer

nederbörd. av dessa. punkter de olika

nederbörd. av dessa. punkter de olika Fairwayrenovering på Inledning När vi på Kungl. Drottningholms Golfklubb, efter ännu en tung vår med mycket skador på framförallt greenerna, bestämde vi oss för att något måste göras. Det diskuterades

Läs mer

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Dieselförbrukning och andra energiinsatser Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

Växtbäddens vatten, luft och temperatur

Växtbäddens vatten, luft och temperatur Handbok OM Växtbäddens vatten, luft och temperatur Förord Denna handbok publicerades för första gången år 2000. Eftersom den innehåller viktiga markvetenskapliga grunder vill vi ge ut den i en ny upplaga.

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent JO 19 SM 0502 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2005 Preliminära uppgifter för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2005 Preliminary data for counties and the whole

Läs mer

Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se

Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Bekämpning av rotogräs Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Kvickrot Elymus repens Stamutlöparna svagast vid 3-4 blad. Ytliga stamutlöpare. Upprepa bearbetning. Figur: Håkansson, 1984

Läs mer

Ekologisk odling på Logården 1992-2002

Ekologisk odling på Logården 1992-2002 Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets

Läs mer

Combi Jet & Multi Jet. Såmaskiner med hög kapacitet och lågt dragkraftsbehov

Combi Jet & Multi Jet. Såmaskiner med hög kapacitet och lågt dragkraftsbehov Combi Jet & Multi Jet Såmaskiner med hög kapacitet och lågt dragkraftsbehov Combi Jet både bearbetar, återpackar, gödslar och sår i samma överfart. Multi Jet/Combi Jet är en lastbärande högkapacitetsmaskin

Läs mer

3.4.3 Profilbeskrivningar. Syfte. Inledning. Material och metoder. Thomas Wildt-Persson, SBU

3.4.3 Profilbeskrivningar. Syfte. Inledning. Material och metoder. Thomas Wildt-Persson, SBU 3.4.3 Profilbeskrivningar Thomas Wildt-Persson, SBU Syfte Syftet med studien var att studera markstrukturen inom hela den jordvolym som betans rötter penetrerar ner till maximalt rotdjup. Om uppenbara

Läs mer

Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Slutrapport Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland, projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket Finansierat av Jordbruksverket Linköping

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

Onlandplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?

Onlandplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? Onlandplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? HS Skaraborg rapport nr 2/10 Maria Stenberg, Mats Söderström och Ingemar Gruvaeus 1 On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?

Läs mer

Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder

Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder Anders Krafft Lantmännen Anders Krafft 2004-2014 Rådgivare på VäxtRåd 2014- Regionchef Lantmännen Lantbruk Östergötland, Sörmland och

Läs mer

dosnyckel Höstsäd För anpassad ogräsbekämpning

dosnyckel Höstsäd För anpassad ogräsbekämpning dosnyckel Höstsäd För anpassad ogräsbekämpning www.jordbruksverket.se Dosnyckel (finns även på www.jordbruksverket.se/vsc) För att dosnyckeln ska vara användbar krävs att sprutan uppfyller kraven vid funktionstest.

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S-230 53 ALNARP, Sverige Svensk Raps AB,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Svensk För 15 år sedan gick vi med

Svensk För 15 år sedan gick vi med Vi blickar framåt till 2025: Svensk För 15 år sedan gick vi med rapsodling i i EU. Det fick drastiska konsekvenser för svensk oljeväxtodling. Arealen sjönk på några år till en tredjedel jämfört med kristallkulan

Läs mer

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter

Läs mer

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3

Läs mer

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Stortältet Stortältet Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Montrarna är tillgängliga mån. den 22:e kl. 08:00 Monterns bakkant utgörs av tältduk el. tältvägg alt. skärm för

Läs mer

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3). Årets ogräsförsök i spannmål och majs Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV DRÄNERING PÅ GRÖDANS ETABLERING, SKÖRD OCH MARKBÖRDIGHET

Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV DRÄNERING PÅ GRÖDANS ETABLERING, SKÖRD OCH MARKBÖRDIGHET Institutionen för Markvetenskap 2008-03-04 Avdelningen för hydroteknik Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 Ingrid Wesström, Elisabeth Bölenius & Johan Arvidsson SLU, Institution för markvetenskap,

Läs mer

(Kompetenscentrum företagsledning, SLU). Version 2015-03-27. Illustrationer Hans von Corswant.

(Kompetenscentrum företagsledning, SLU). Version 2015-03-27. Illustrationer Hans von Corswant. Denna rapport är skriven av Niclas Sjöholm (VäxtRåd), Helena Elmquist (Odling i Balans), Camilla Persson (HIR Skåne), Martin Melin (Kompetenscentrum företagsledning, SLU), Johan Arvidsson (SLU Inst. För

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET UPPSALA

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET UPPSALA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET UPPSALA INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP --- ------._------------ University Agricultura! of Bulletins from the Division of SoH Management ----------------------------- Nr

Läs mer

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan

Läs mer

www.treffler.net Precisions-Ogräsharv TS 170 TS 1520 SERIE www.treffler.net

www.treffler.net Precisions-Ogräsharv TS 170 TS 1520 SERIE www.treffler.net www.treffler.net Precisions-Ogräsharv TS 170 TS 1520 SERIE www.treffler.net 2 ÖVERTYGELSE, PASSION OCH KVALITÉ VAD ÄR DET SOM SKILJER SIG? PINNLÄNGD 500 MM, DIAMETER 8 MM, AV- STÅND MELLAN FÅRORNA 28 MM

Läs mer

Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd

Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd Hur fungerar CombCut? CombCuts princip är att skära, skada och kväva ogräset Skär ogräset för att öka grödans konkurrenskraft Maskinen kammar genom grödan, skär

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

10-15 cm stenmjöl (krossmaterial) som packas till en fast yta. Skyddar mattan mot harvar och bevarar en jämn fuktighet.

10-15 cm stenmjöl (krossmaterial) som packas till en fast yta. Skyddar mattan mot harvar och bevarar en jämn fuktighet. Underlag ridhus 3-5 cm sågspån, gärna grovt, alternativt kutterspån eller klenflis, mindre än 10 mm. Använd inte kabelflis, bark eller gummispån. Lägg på spånet i omgångar. Efter ungefär ett halvår; lägg

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet Nya ogräsbekämpningsmetoder vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Slutrapport från verksamhetsåren 212-214 New weed control methods in early establishment

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer