Sådd av höstoljeväxter med marktäckning. Fältförsök under 2007/2008. Rapport till SLF.

Transkript

1 Sådd v höstoljeväxter med mrktäckning. Fältförsök under 2007/2008. Rpport till SLF. Gunnr Lundin Bkgrund Föreliggnde undersökning, som genomfördes under 2007/2008, utgjorde en uppföljning v liknnde försök under 2002/2003 respektive 2003/2004. I smtlig dess försök studerdes olik tillväggångssätt för tt åstdkomm en lyckd etblering v höstoljeväxter genom tt sprid/myll frön och sedn täck dess med skörderester. Mteril och metoder Vid undersökningen nvändes en försöksskördetrösk v modell Aktiv 1110 med skärvidden 8 fot (2,4 meter) som vr specilutrustd enligt nednstående. Frmför styrhjulen monterdes myllnde utrustning i form v två rder pinnr v smm typ som nvänds på ogräshrvr, figur 1. Avståndet melln pinnrn på respektive xel vr 25 cm. Pinnrns tryck mot mrken vr ställbrt. En ryggsäck bktill på skördetröskn möjliggjorde uppsmling v hlmhckelsen. Figur 1. Försökströskn försågs med myllnde utrustning i form v pinnr v smm typ som nvänds på ogräshrvr. Försöksfält med mellnler till styv ler där ogräsförekomsten vr ring till måttlig vldes ut i Uppsltrkten. Två försök ldes ut, ett med vårkorn och ett med höstvete som förfrukt. Höstrybs (Lrgo) etblerdes med sex olik tekniker enligt nednstående.

2 2 A. Konventionell sådd med en skivbillsförsedd såmskin (Väderstd Rpid). Jordberbetningen (plöjning, hrvning) inleddes senst dgen efter skördetröskningen, och sådden utförs så snrt färdig såbädd erhållits. Sådjupet uppgick till 1,5-2 cm. Jämförelseled. B. Sådd i förfrukten med rmpspridre för konstgödsel. Ingen ytterligre berbetning. C. Som led B men efter skördetröskningen berbetdes mrken ytligt och återpckdes i två överfrter omedelbrt efter vrndr. (Väderstd Crrier). D. Sådd i förfrukten med rmpspridre. Inblndning v oljeväxtfrön i det övre mrkskiktet med myllnde utrustning på skördetröskn figur 1. E. Som led D men i ett seprt kördrg efter skördetröskningen vältdes mrken. F. Vid skördetröskning v förfrukten smldes hlmhckelsen upp med en ryggsäck på skördetröskn. Efter direktsådd med skivbillsförsedd såmskin (Väderstd Rpid) återfördes hlmhckelsen till respektive prcell med en modifierd stllgödselspridre. Vid sådd i förfrukten nvändes en rmpspridre med rbetsbredden 12 meter (Överum Tive). För tt erhåll tillräckligt låg utsädesmängd inblnddes bränt frö, d.v.s. utn grobrhet, i den sund utsädesvrn. Förfrukten bärgdes under den ugusti. Skördetröskningen utfördes med låg till norml stubbhöjd. I smtlig försöksled vr hlmhcken inkoppld. Skördetröskn vr ej försedd med gnspridre. Från skördd kärn och hlm uttogs prov för vttenhltsbestämning. För bestämning v kärnvttenhltern utnyttjdes snbbmätre. Hlmens vttenhlt mättes genom torkning i ventilert värmeskåp. Sådden ägde rum under den 20 och 21 ugusti. Såmskinen vr försedd med förredskp v tllrikstyp (System Disc). Norml utsädesmängder 8 kg/h tillämpdes. Vid sådd i förfrukten, med rmpspridre, ökdes dock utsädesmängden med 50. I dess försöksled grenslde spridrekipget de längsgående prcellgränsern på så sätt tt två prceller såddes i smm kördrg. Den 18 september utfördes kemisk bekämpning med 0,3 l Select och 0,3 l Renol. Smm behndling utfördes även den 30 pril året därpå. Gödsling med Opticrop NS 27-5, 94 kg per hektr, utfördes den 24 september. Året därpå, den 22 och 23 pril, spreds ytterligre 448 kg per hektr v dett gödselmedel. Smmntget motsvrr dett kväve- och svvelgivor lik med 146 respektive 27 kg per hektr. Under hösten och våren året därpå utfördes vid två ytor per prcell mätningr v nednstående prmetrr Mängd skörderester Tjocklek skörderester Antl rybsplntor Mängd och rter v örtogräs Beträffnde skörderestern smldes llt mteril (hlmhckelse, gnr och kvrstående stubb) som vr synligt vid mrkytn in. Vid insmlingen nvänds en rund rm med storleken 3 dm 2 för tt vgräns provytn. Skörderestern från de båd provytorn i vrje prcell förpckdes gemensmt i plstpåse. Antlet sådn smlingsprov blev således lik med ntlet prceller d.v.s. 18 stycken per försök. Mängden torrsubstns fstställdes genom torkning i ventilert värmeskåp.

3 3 Tjockleken v skörderestern på mrken, mättes från mrkytn och upp till överknten v mterilskiktet. I led A och F, där såmskin nvändes, räkndes ntlet rybsplntor i en meters längd v sården. I övrig försöksled, d.v.s. där rybsfrön tillförts med rmpspridre och ing sårder fnns, räkndes plntorn på smm ytstorlek som i led A och F (0, 125 m 2 ). Rybsplntorns och tillväxtpunkterns respektive höjder mättes från mrkytn i börjn v måndern pril och mj. Oljeväxtern skörddes med prcelltrösk den 24 juli. Avkstningen mättes och frövrn nlyserdes vseende vttenhlt, renhet, volymvikt, tusenkornvikt, oljehlt, råfetthlt och klorofyllinnehåll. Väderdt inhämtdes från den metrologisk sttionen vid Ultun, Uppsl. Smmnlgt studerdes i undersökningen två förfrukter och sex etbleringsmetoder. Tre block (upprepningr) ingick i vrje försök, dvs. 18 prceller per försök. Vrje prcell vr 6 x 20 meter. en slumpdes ut. Resultt Uppmätt nederbörd under den först 30-dgrsperioden efter sådd redoviss i figur Nederbörd, mm/dygn ug 25-ug 30-ug 04-sep 09-sep 14-sep 19-sep Dtum Figur 2. Nederbörd under 30 dgr närmst efter sådd. Kärnvttenhltern vid skördetröskning v förfruktern den 20 ugusti uppgick till c: 15 för höstvetet och 13,5 för kornet. Smm dg vr hlmens vttenhlt för dess grödor 12 respektive 14. Vid den skördetröskning som ägde rum påföljnde dg hde hlmens vttenhlt sjunkit till 9 för vetet och 8 för kornet.

4 4 Vid skördetröskningen v förfruktern uppgick stubbhöjdern i led A och F i genomsnitt till cirk 13 cm. I övrig försöksled vr stubbhöjden cirk 8 cm. Fördelningen v hlmhckelse och gnr blev ojämn i smtlig prceller. Mätvärden vseende skörderesterns mängd och skikttjocklek uppvisde stor vritioner inom respektive försöksled och även delvis motsägelsefull resultt melln höst- och vårmätningrn. Vid resulttredovisningen (figur 3) hr därför vlts tt enbrt nge medelvärden för mätningrn under höst och vår Skörderester, kg ts/h Förfrukt höstvete Förfrukt korn Konventionell Rmpsprid Rmpsprid + Crrier Rmpsprid + tröskmylln Rmpsprid + tröskmylln + vältn Direktsådd Figur 3. Mängd skörderester vid mrkytn, medelvärden från mätningr höst och vår. I figur 4 och 5 redoviss ntlet rybsplntor höst och vår.

5 Oktober Mj Plntor per kvm b b Konventionell Rmpsprid Rmpsprid + Crrier c c Rmpsprid + tröskmylln bc Rmpsprid + tröskmylln + vältn b bc Direktsådd Figur 4. Antl rybsplntor höst och vår, förfrukt höstvete. Smm bokstv inom stplrn = ingen sttistiskt säker skillnd Oktober Mj Antl plntor per kvm cd b Konventionell Rmpsprid Rmpsprid + Crrier bc b Rmpsprid + tröskmylln Rmpsprid + tröskmylln + vältn d Direktsådd Figur 5. Antl rybsplntor höst och vår, förfrukt korn. Smm bokstv inom stplrn = ingen sttistiskt säker skillnd. I tbell 1 redoviss rybsplntorns höjd vid mätningrn i börjn v måndern pril och mj.

6 6 Tbell 1. Rybsplntorns höjd vid två mättillfällen under våren. Plnthöjd, cm Förfrukt höstvete Förfrukt korn 03-pr 1) 06-mj 2) 03-pr 3) 06-mj 4) Konventionell 9,8 75 5,7 b 52 Rmpsprid 6,6 b 32 cd 4,6 b 22 c Rmpsprid + Crrier 7,6 b 51 b 6,7 34 b Rmpsprid + tröskmylln 6,1 b 40 c 4,6 b 19 c Rmpsprid + tröskmylln + vältn 5,8 b 31 d 5 b 20 c Direktsådd 7,3 b 49 b 5,1 b 31 b 1) P < 0,05 LSD = 2,0 2) P < 0,001 LSD = 8 3) P < 0,05 LSD=1,1 4) P < 0,001 LSD=7 I tbell 2 redoviss tillväxtpunkterns höjd vid mätningrn i börjn v måndern pril och mj. Tbell 2. Tillväxtpunkterns höjd över mrken vid två mättillfällen under våren. Tillväxtpunkterns höjd, cm Förfrukt höstvete Förfrukt korn 03-pr 06-mj 1) 03-pr 06-mj Konventionell 1,0 1,0 c 0,9 1,0 Rmpsprid 1,0 1,7 b 0,9 1,4 Rmpsprid + Crrier 1,0 1,0 c 1,0 1,2 Rmpsprid + tröskmylln 1,0 1,0 c 0,9 1,7 Rmpsprid + tröskmylln + vältn 1,0 2,0 1,0 1,4 Direktsådd 1,0 1,3 bc 1,0 1,1 1) P < 0,05 LSD = 0,6 Antl plntor v nnuell ogräs uppgick i genomsnitt till 32 st per m 2. Ing signifiknt skillnder förelåg melln försöksleden. Då höstvete utgjorde förfrukt vr våtrv dominernde örtogräs följt v åkerviol och snärjmår. Med korn som förfrukt dominerde våtrv och snärjmår. Resultt från vkstningsmätningrn redoviss i tbell 3 och 4 smt i figur 6. Tbell 3. Skörd v frövr respektive råfett. Förfrukt höstvete. Fröskörd Råfettskörd kg/h 1) reltivtl kg/h 2) reltivtl Konventionell Rmpsprid 820 b b 63 Rmpsprid + Crrier 1190 b b 93 Rmpsprid + tröskmylln Rmpsprid + tröskmylln + vältn Direktsådd 1170 b ) P < 0,05 LSD = 390 2) P < 0,05 LSD = 153

7 7 Tbell 4. Skörd v frövr respektive råfett. Förfrukt korn. Fröskörd Råfettskörd kg/h 1) reltivtl kg/h 2) reltivtl Konventionell Rmpsprid 1100 c c 73 Rmpsprid + Crrier 1360 b b 90 Rmpsprid + tröskmylln 1170 bc bc 76 Rmpsprid + tröskmylln + vältn 1080 c c 72 Direktsådd 1150 bc bc 76 1) P < 0,05 LSD = 240 2) P < 0,05 LSD = Förfrukt höstvete Förfrukt korn 1200 Avkstning, kg/h b Konventionell Rmpsprid Rmpsprid + Crrier c b b bc Rmpsprid + tröskmylln c Rmpsprid + tröskmylln + vältn b bc Direktsådd Figur 6. Skördd mängd frövr vid olik förfrukter. Smm bokstv inom stplrn = ingen sttistiskt säker skillnd. I tbell 5 och 6 ges resultt från bestämning v kvlitetsprmetrr vid rybskörden. Tbell 5. Resultt från bestämning v kvlitetsprmetrr vid rybskörden. Förfrukt höstvete. Vttenhlt, Avrenshlt, Volymvikt, kg/m 3 Tusenkornvikt, g Oljehlt, Klorofyllhlt i olj Konventionell 16,5 16, ,2 8 Rmpsprid 20,5 14, ,9 43,1 13 Rmpsprid + Crrier 17,3 15, ,2 43,4 11 Rmpsprid + tröskmylln 18,9 11, , Rmpsprid + tröskmylln + vältn 20,2 12, ,3 43,8 12 Direktsådd 20,3 15, ,2 44,4 9 Medelvärde 19,0 14, ,2 44,0 10,7

8 8 Tbell 6. Resultt från bestämning v kvlitetsprmetrr vid rybskörden. Förfrukt korn. Vttenhlt, Avrenshlt, Volymvikt, kg/m 3 Tusenkornvikt, g Oljehlt, Klorofyllhlt i olj Konventionell 9, ,5 44,7 11 Rmpsprid 15,1 13, ,3 43,8 10 Rmpsprid + Crrier 11,3 11, ,5 43,9 12 Rmpsprid + tröskmylln 21,1 17, ,5 43,1 12 Rmpsprid + tröskmylln + vältn 14,7 15, ,3 43,8 11 Direktsådd 15,5 13, ,3 43,9 9 Medelvärde 14,6 13, ,4 43,9 10,8 Diskussion Som väntt medförde de olik etbleringsmetodern stor skillnder i mängd skörderester på mrkytn. I jämförelseledet vr mängden skörderester v storleksordningen 100 kg/h. Dett kn jämförs med de oplöjd leden där mängden skörderester i genomsnitt uppgick till 2800 och 1300 kg/h då höstvete respektive korn utgjorde förfrukt. Inom de oplöjd leden gv intensiteten i jordberbetningen direkt utslg beträffnde reducering v mängd skördrester. Exempelvis vr mängden skörderester efter berbetning med Crrier hälften eller ännu mindre jämfört med det försöksled där ingen jordberbetning över huvud tget ägde rum. Övrig led uppvisde en mellnställning. Smm mönster visde även skörderesterns skikttjocklek. Att tröskmyllningen medförde större mängd skörderester vid mrkytn än den grund berbetningen och återpckningen berodde till stor del på tt det senre redskpets (Crrier) skärnde tllrikr med stor tyngd berbetde mrk och skörderester mer intensivt än skördetröskns ogräshrvspinnr. Vidre berbetde dess hrvpinnr enbrt stubben medn i Crrierledet även hlmhckelse och gnr exponerdes. Som nämnts i det tidigre uppvisde mätningrn v skörderester stor vritioner inom försöksleden och de gv även delvis motsägelsefull resultt. De ngivn värden är därför tt betrkt som storleksordningr. Smtidigt pekr resultten på behov v tt utveckl den ktuell provtgningsmetodiken exempelvis genom större provytor och/eller fler delprover. Normlt bör sådjupet för oljeväxter uppgå till ett pr cm. I försöket gjordes ing mätningr v hur djupt oljeväxtfrön plcerdes men bäst kontrollen över sådjupet torde h förelegt i leden där frön plcerdes med billr d.v.s. vid den konventionell sådden liksom vid direktsådden. Tröskmyllningen gv för ögt otillräcklig berbetning v mrken för tt ge någon påtglig djupplcering v rybsfrön, även om ogräshrvspinnrn troligen ökde kontkten melln mrkprtiklr och frön. Med Crriern vr förutsättningrn bättre för tt få ner frön i mrken även om vritionen i sådjup troligen blev gnsk stor. Att bekt i smmnhnget är också tt mn med det senre förfringssättet fjärmr sig från idén med mktäckning. Dett genom tt skörderestern inte längre utgör ett övre, fuktbevrnde skikt utn är inblndde i mrken tillsmmns med rybsfrön. Mot bkgrund v ovnstående är det tänkbrt tt en bättre etblering med tröskmyllningen skulle h erhållits om denn i stället utförts med mer intensivt berbetnde utrustning. Dett för tt få ner frön något djupre i mrken, cirk 2 cm. Antlet rybsplntor på hösten vr regel signifiknt högre i de försöksled som såtts med rmpspridre än de som såts med såmskin (konventionell sådd resp. direktsådd). Dett vr också väntt genom tt utsädesmängden ökdes med 50 vid sådd med rmpspridre. Med undntg för

9 9 Crrierledet vr dock utvintringen mycket hög i dess försöksled. Som genomsnitt för båd försöken uppgick den till melln 60 och 70. Dett skulle kunn tyd på tt svg tillväxt under hösten och därmed reducerd förmåg till övervintring. Som riktlinje vid 12 cm rdvstånd brukr nges tt ntlet oljeväxtplntor vid sådd bör uppgå till st/m 2 smt tt ntlet övervintrde plntor bör uppgå till per m 2. Vd gäller plntntlet på våren lyckdes mn med den konventionell sådden i båd försöken tt hmn i närheten v önskde värden. Även i Crrierledet vr utvintringen, som nämnts tidigre, måttlig men genom den hög utsädesmängden kom beståndet på våren tt bli lltför tjockt. En hög plnttäthet leder till stor konkurrens melln plntorn och ökd sträckningstillväxt. Den konventionellt etblerde höstrybsen hde signifiknt högre plntor än övrig försöksled vid mätningrn i börjn v mj. Dett hängde troligen smmn med tt mängden skörderester vid mrkytn vr väsentligt mindre här än i de övrig, oplöjd, behndlingrn. Dess skörderesters isolernde förmåg torde h fördröjt vårsolens uppvärmning v mrken och därigenom även rybsplntorns tillväxt på våren. Beträffnde tillväxtpunkterns höjd förelåg ing signifiknt skillnder melln försöksleden då korn utgjorde förfrukt. Med höstvete som förfrukt vr tillväxtpunkten högst i någr v de oplöjd leden. Mn skulle h kunnt förvänt sig genomgående lägre tillväxtpunkter för den konventionellt etblerde rybsen, dett genom den begränsde mängden skörderester vid mrkytn i dett led. Å ndr sidn vr stubbhöjden vid skördetröskningen, liksom i det direktsådd ledet, något högre här än för övrig behndlingr, 13 cm istället för 8 cm. Tidigre försök med s.k. trösksådd hr nämligen vist tt den skuggning som stubben ger medför tt plntorn sträcker på sig för tt nå ljus. Skördenivåern vr i båd försöken genomgående låg, runt cirk 1200 kg/h. Bidrgnde till dett torde h vrit den ningen sen sådden, ugusti. Som jämförelse kn nämns tt för höstrps kn optiml tidpunkt för uppkomst i Uppsltrkten sktts till 5-15 ugusti (Biärsjö, 2008). Dessutom försvårdes etbleringen v den torr väderleken. Under de först tio dgrn efter sådd föll enbrt 1 mm regn. Dett kn h medfört tt rybsplntorn inte hnn bli tillräckligt utvecklde innn vintern. I smmnhnget bör frmhålls tt regionl skördeuppskttningr tyder på tt förutsättningrn för odling v höstoljeväxter inte vr särskilt gynnsmm under den ktuell perioden. Enligt sttistisk från Stockholm Uppsl Frö- och Oljeväxtodlre uppskttdes den genomsnittlig skörden v höstrybs under 2008 nämligen i genomsnitt till cirk kg/h jämfört med kg/h under en sexårsperiod, tbell 7. Tbell 7. Skördeuppskttning vseende höstrybs för Stockholm Uppsl Frö- och Oljeväxtodlre under (Svensk Rps, 2009). År Skörd, kg/h Antl observtioner Medelvärde

10 10 Jämförelser v skördenivåern melln de olik försöksleden visde inte på någr entydig resultt. Att bekt är dock tt ytterlighetern beträffnde intensiteten i jordberbetningen, den konventionell etbleringen kontr enbrt sådd med rmpspridre, skiljde sig signifiknt i båd försöken till jämförelseledets fördel. Vid enbrt sådd med rmpspridre blev skörden nämligen cirk 30 lägre än vid den konventionell etbleringen. I smmnhnget kn nämns tt tidigre försök och prktisk tillämpningr v denn enkl metod hr vist på stor årsmånsvritioner. Genom tt mn vid sådd med rmpspridre plcerr frön ovnpå mrken blir mn i hög grd beroende v regn efter sådden för tt få rybsfrön tt gro i tillräcklig omfttning och inom rimlig tid. I föreliggnde försök rådde torrt väder efter sådden vilket vr till särskild nckdel för dett koncept. Anlysern v den skördde frövrns kvlitet visde tt vttenhltern vr lägst efter konventionell etblering respektive i Crrierledet. Då korn utgjorde förfrukt synes låg vttenhlter i tröskgodset även h underlättt skördetröskns rensningsrbete med låg vrenshlter som följd. Reducerde vttenhlter skulle kunn tyd på tt grödn vr mest mogen i dess behndlingr, vilket i sin tur skulle kunn bero på tt mängden skörderester på mrken här vr lägre än i övrig led. Skörderestern kn ju, som nämnts tidigre, genom sin värmeisolernde förmåg fördröj mrkens uppvärmning och grödns tillväxt på våren. Med efterstt tillväxt skulle, förutom hög skördevttenhlter, också förhöjd klorofyllhlter kunn befrs. Väsentlig skillnder i dett vseende kunde dock ej konstters i något fll. Den föreliggnde undersökningen utgjorde en uppföljning v liknnde försök under 2002/2003 respektive 2003/2004. Viss v försöksleden vr dock helt ny och således provde enbrt under ett år. För tt ge säkrre bedömningsunderlg skulle de olik etbleringskoncepten behöv utvärders under ytterligre någr försökssäsonger. Publiktioner och övrig resulttförmedling till näringen Muntlig presenttion under Väderstdkonferensen den 3 februri 2009 vid Avdelningen för jordberbetning, SLU. Finnsiering och orgnistion Undersökningen finnsierdes v Stiftelsen Lntbruksforskning. Försöket, som utfördes i smverkn med Avdelningen för jordberbetning, SLU, hde beteckningen R Referenser Biärsjö, J., Höstrpsodling i högkonjunktur. Svensk Frötidning nr 3. Hässleholm. Svensk Rps, SFO:s skördeuppskttning i oljeväxter, lin och vllfrö.