Grund vårbearbetning till våroljeväxter Establishment of spring oil seed rape by shallow spring tillage

Transkript

1 Grund vårberbetning till våroljeväxter Estblishment of spring oil seed rpe by shllow spring tillge Lovis Bergkvist Kndidtuppsts i biologi Agronomprogrmmet mrk/växt Exmensrbeten, Institutionen för mrk och miljö, SLU Uppsl :18

2

3 Grund vårberbetning till våroljeväxter Estblishment of spring oil seed rpe by shllow spring tillge Lovis Bergkvist Hndledre: Ås Myrbeck, institutionen för mrk och miljö, SLU Exmintor: Ingmr Messing, institutionen för mrk och miljö, SLU Omfttning: 15 hp Nivå och fördjupning: Grundnivå, G2E Kurstitel: Självständigt rbete i biologi - kndidtrbete Kurskod: EX0689 Progrm/utbildning: Agronomprogrmmet mrk/växt 270 hp Utgivningsort: Uppsl Utgivningsår: 2016 Serietitel: Exmensrbeten / Institutionen för mrk och miljö, SLU Delnummer i serien: 2016:18 Elektronisk publicering: Nyckelord: vårrps, jordberbetning, etblering, såbädd, uppkomst Sveriges lntbruksuniversitet Swedish University of Agriculturl Sciences Fkulteten för nturresurser och jordbruksvetenskp Institutionen för mrk och miljö

4 Förord Självständigt rbete i biologi-kndidtrbete, 15hp en C-uppsts som är inkluderd i Agronomprogrmmets mrk/växt inriktning. Arbetet studerr om grund berbetning på våren, utn föregående berbetning på hösten, v våroljeväxter kn bidr till en ökd odlingssäkerhet. Projektet utfördes på Ultun egendom. Jg vill tck min hndledre Ås Myrbeck vid institutionen för mrk och miljö som hndlett mig genom dett kndidtrbete smt de som medverkt ute i fält.

5 Smmnfttning Våroljeväxter är en br omväxlingsgröd i växtföljden och kn genom sin pålrot och sin snerde effekt vd gäller ptogener bidr till en skördeökning i nästkommnde gröd med 5-25 %. Vårrpsen utmärks v en låg tusenkornsvikt och ett lågt näringsinnehåll, vilket bidrr till tt de bör sås grunt. Etbleringen ses oft som den kritisk delen i odlingen v vårrps och det ställs stor krv på såbädden. Forskningsprojektet genomfördes på Säby gård utnför Uppsl. Projektets syfte vr tt studer om tillämpningen v en grund berbetning på hösten eller våren istället för konventionell höstplöjning kn ök odlingssäkerheten för våroljeväxter genom en ökd vttentillgång för den småfröig grödn efter sådd. Frmförllt syftde det till tt test etblering efter grund berbetning på våren utn föregående berbetning på hösten. Risken med en höstberbetning, och då frmförllt en plöjning, är tt tiltorn i ytn torkr ut under vintern och tt den torr jorden sedn på våren hmnr i såbädden. Etbleringen genomfördes på tre olik jordrter (lättler, mellnler och styv ler). Fyr olik berbetningsmetoder nvändes för etbleringen och de kombinerdes med två olik såtider, tidig och sen. Avgränsningen för dett rbete sttes till den tidig sådden. De fyr berbetningsmetodern som tillämpdes vr höstplöjning, grund berbetning på hösten, grund berbetning på hösten och våren smt en grund berbetning på våren. För tt få en bild v såbäddens egenskper, såsom blnd nnt ggregtstorleksfördelning och vttenhlt, genomfördes såbäddsundersökning, cylinderprovtgning smt mätning v volymetrisk och grvimetrisk vttenhlt i smbnd med sådd. Plnträkning gjordes två veckor efter sådd för tt studer uppkomsten i fälten. Resulttet från forskningsprojektet visde tt det på smtlig jordr vr fuktigst i såbotten och störst mängd växttillgängligt vtten i det grunt vårberbetde ledet. Vttenhlten vr lägst i det höstplöjd ledet. Det vr en större ndel stor ggregt (>5 mm i dimeter) i de plöjningsfri leden och en större ndel finjord (<2 mm i dimeter) i det höstplöjd ledet. Plntntlet vr högst i ledet som höstplöjts och ledet som berbetts grunt både på hösten och våren. Slutstsen v projektet blev tt plöjningsfri odling ökde mängden växttillgängligt vtten i mrken, speciellt då berbetningen utfördes enbrt på våren utn tt föregås v en höstberbetning. Berbetning enbrt på våren resulterde dock i en låg plntuppkomst vilket kn h orskts v en reltivt grov såbädd.

6 Abstrct Spring oil plnt is good brek crop which through its tproots my contribute to n increse in yield in the following crop by 5-25 %. Spring rpe is chrcterized by low seed-weight nd hence for low nutrient content, nd therefore hs to be plnted shllowly. The estblishment is the most criticl prt in the cultivtion of spring rpe, putting high demnds on the seedbed. A reltively high moisture content in the soil is importnt for the smll seeds to be ble to emerge. The reserch project ws crried out t Säby, locted in southern Uppsl. The im of the project ws to study if shllow soil cultivtion in the fll or spring insted of conventionl mouldbord ploughing during utumn cn increse cropping relibility for spring oilseed rpe by incresing the wter supply for the smll-seeded crop fter sowing. Above ll, it ws imed t testing estblishment by shllow cultivtion in spring without preceding soil tillge in the fll. The risk of tillge, nd prticulrly mouldbord ploughing during fll, is tht the soil in the plough ridges my dry out during winter nd tht this dry soil then ends up in the seedbed. The estblishment ws conducted t three different soil types (light cly, medium cly nd hevy cly). The four tillge methods used for estblishment were combined with two different times of sowing, erly nd lte. This work ws restricted to the erly sowing. The four tillge methods used were utumn ploughing, shllow cultivtion in the utumn, shllow cultivtion in utumn nd spring, nd shllow cultivtion only in spring. To investigte the seedbed properties, such s ggregte size distribution nd soil wter content, seedbed chrcteriztion ws conducted fter sowing, cylinder smples were tken nd volumetric nd grvimetric soil wter contents were mesured. The number of plnts ws counted two weeks fter sowing to study the plnt emergence. The results showed tht the soil wter content nd the mount of vilble wter for crops were highest under shllow spring cultivtion on ll three cly soils investigted. There ws higher proportion of lrge ggregtes (>5 mm in dimeter) in the seedbed under ploughless tillge compred to under conventionl utumn ploughing nd higher proportion of fine soil (<2 mm in dimeter) in the utumn ploughed field. Plnt emergence ws highest in the utumn-ploughed plots nd in the plots shllow cultivted during both utumn nd spring. The conclusion of the project ws tht spring cultivtion incresed the proportion of plnt-vilble wter in the soil. Plnt emergence ws however lower fter shllow cultivtion thn fter conventionl utumn ploughing. This might hve been due to lrger ggregtes in the seedbed fter shllow cultivtion.

7 Innehållsförteckning 1 Syfte 7 2 Inledning 8 3 Bkgrund Våroljeväxter i Sverige Etblering v vårrps Såbädden 11 4 Mteril och metoder Fältstudie Undersökningsmetod Sttistisk nlys 17 5 Resultt Såbäddsundersökning Vttenhlt och växttillgängligt vtten Torr skrymdensitet Plnttäthet 22 6 Diskussion 23 7 Slutsts 25 8 Referenslist 26

8

9 1 Syfte Syftet med dett projekt vr tt studer om tillämpningen v en grund berbetning på hösten eller våren istället för konventionell höstplöjning kn ök odlingssäkerheten för våroljeväxter. Frmförllt syftde det till tt test etblering efter grund berbetning på våren utn föregående berbetning på hösten. Innn jg påbörjde mitt rbete stte jg upp ett ntl frågeställningr som jg försöker besvr i dett rbete: Skulle utebliven höstplöjning kunn ök mängden växttillgängligt vtten för rpsfröet på våren? Kn en grund vårberbetning på lerjordr ge tillräckligt br ggregtstruktur i såbädden. Vrierr berbetningens påverkn på det växttillgänglig vttnet melln fält med olik lerhlter? 7

10 2 Inledning Odlingen v vårrps hr minskt under de senste åren men vårrpsen ses ännu som en viktig gröd i mång delr v Sverige. Etblering v vårrps på lerjordr kn vr problemtiskt, då fröet under våren kn lid brist på mrkfukt vid groning. Ett sätt tt ök ndelen fukt i såbädden kn vr tt nvänd grund vårberbetning istället för höstplöjning. Forskningsprojektet Säkrre etblering v våroljeväxter med en grund berbetning på våren påbörjdes 2014, då v John Arvidsson, och slutresultten skll redoviss I projektet studers om en grundre vårberbetning istället för konventionell höstplöjning till våroljeväxter resulterr i en god etblering för det småkornig fröet. Anledningen vrför plöjning inte utförs på våren är för tt lerjordr inte lämpr sig för vårplöjning. Vårplöjning kn resulter i en storkokig struktur och en snbbre uttorkning v såbädden, vilket kn bidr till tt gronings och tillväxtbetingelsern blir dålig (Nilsson, 1983). 8

11 3 Bkgrund 3.1 Våroljeväxter i Sverige Oljeväxter tillhör fmiljen Brssiccee, korsblommig växter, och kn odls i både höst- och vårformer i Sverige (Fogelfors, 2015). Rpsen kommer ursprungligen från södr Europ och lnserdes i Sverige under 1700-tlet. Den hr genom växtförädling npsst sig till det svensk klimtet (Fogelfors, 2015). Våroljeväxter odls i hel lndet medn höstoljeväxtern främst odls i de södr och mellerst delrn eftersom de kn få problem med övervintringskdor längre norrut (Johnsson, 2015). Höstoljeväxter är en mer högvkstnde gröd än våroljeväxter (Johnsson, 2015). Cirk 80 procent v Sveriges våroljeväxtodling ligger i Götlnd och södr Svelnd. (Johnsson, 2015). Storleken på våroljeväxtodlingen är beroende v hur stor höstoljeväxtrelen blir (Johnsson, 2015). Melln åren 2013 och 2014 minskdes vårrpsrelen betydligt från hektr till hektr, den lägst sedn år 2000 (Johnsson, 2015). Vårrpsodlingens minskning orskdes v relförändringr melln höst- och våroljeväxter smt införndet v förbud mot viktig betningsmedel i våroljeväxter år Under 2014 uppgick höstrpsodlingens rel till cirk hektr vilket vr den högst relen sedn år Prisreltion melln oljeväxter och spnnmål gick dessutom ner (Johnsson, 2015). Rpsen hr en god luckrnde effekt då den hr en krftig pålrot och den kn därmed höj vkstningen för nästkommnde gröd med 5-25% (Fogelfors, 2015). Rekommendtioner från Jordbruksverket säger tt mn skll undvik tt odl oljeväxter oftre än vrt femte till sjätte år, eftersom det kn ök förekomsten v växtföljdssjukdomr och skdeinsekter (Johnsson, 2015). Mn rekommenderr även tt vårrps odls i områden där det råder lågt tryck v rpsbggr (Wllenhmmr, 2004). Mn bör vr vksm på tt det vid odling på mullrik och lätt jordr kn förekomm ett högt ogrästryck (Wllenhmmr, 2004). 3.2 Etblering v vårrps Vegettionsperioden är reltivt lång för vårrps. Därför är det v stor vikt tt sådden sker tidigt så tt risken för sen mognd och skördeförluster minsks (Wllenhmmr, 2004). Som nämns ovn utmärks vårrpsfröet v en låg tusenkornvikt och därmed också v ett reltivt sett lågt innehåll v näring. Dett gör tt vårrpsen bör sås grunt (Arvidsson et l., 2010). Forskning som gjorts i Knd visr tt sådjupet hr en stor inverkn på vårrpsens uppkomst (Gunnrson, 2008). För tt åstdkomm en lyckd etblering 9

12 och uppkomst v vårrps är det viktigt tt fröet omges v finjord smt får en god kontkt med vtten i såbädden (Gunnrson, 2008; Fogelfors, 2015). Råder optiml såbädd med en god mrkfukt med en liten risk för skorp kn grundre sådjup nvänds (Gunnrson, 2008). Etbleringen v våroljeväxter är mer komplicerd än den v höstoljeväxter eftersom fröet oft sås i en kllre såbädd. Jordtemperturen för vårrps bör vr över 6 grder då de kn vr frostkänslig (Fogelfors, 2015). Med ett ökt sådjup sjunker temperturen i mrken. Dett kn led till en senrelgd groning och uppkomst (Gunnrson, 2008). Den kll jorden kn också bidr till ökde skdor v skdegörre i och med tt plntn är mer sårbr när temperturen är låg (Arvidsson et l., 2010). Luftfuktigheten på våren kn vr låg, vilket bidrr till tt vdunstningen ökr och tork kn uppstå efter sådd (Arvidsson et l., 2010). Vårberbetning minskr risken för tt såbädden torkr ut till skillnd från höstplöjning där tiltorn fryser sönder under vintern, torkr, och den torr jorden sedn hmnr i såbädden. Trditionellt sätt utförs oft ett flertl hrvningr innn sådd v vårrps (Gunnrson, 2008). Dett kn dock vr vnskligt på jordr med risk för skorpbildning, då ett fint bruk på dess oft resulterr i skorp (Gunnrson, 2008). Smtidigt behövs en fin såbädd för vårrpsfröet sk gro br (Gunnrson, 2008). Det är därför viktigt tt h en br blns i berbetningen v vårrps (Gunnrson, 2008). Forskning kring plöjningsfri odling hr bedrivits under ett ntl decennier. Under 80-tlet genomfördes ett stort ntl försök med direktsådd (Arvidsson et l., 2013). Såbäddsundersökningr hr genomförts i 27 olik försök under åren I försöken nvändes olik berbetningsmetoder, såsom olik hrvningsdjup, utebliven hösthrvning smt olik såtidpunker. Plöjningsfri odling kn resulter i både positiv och negtiv förutsättningr för grödn (Arvidsson et l., 2014). Rottillväxten kn försämrs inom plöjningsfri odling, då det bilds ett tätre jordlger under berbetningsdjupet med högre penetrtionsmotstånd för röttern (Arvidsson et l., 2013). Plöjningsfri odling kn medför tt upptorkningen sker långsmt (Blomquist, 2013). Skulle det börj regn vid tidpunkten då berbetningen sk ske kn det dröj lång tid innn berbetning eller sådd kn görs näst gång (Blomquist, 2013). En grund berbetning på våren jämfört med konventionell plöjning gör tt vårsådden blir senrelgd (Blomquist, 2013). Växtrestern på ytn gör tt jorden torkr upp långsmmre (Blomquist, 2013). Vid plöjningsfri odling ökr oft mullhlten i ytlgret eftersom mn berbetr grundre, vilket resulterr i en mer lättrbetd jord smt minskde problem med skorpbildning och igenslmning (Arvidsson et l., 2013). En nckdel med plöjningsfri odling är tt genomsläppligheten för vtten i mtjorden i de svensk jordrn hr vist sig bli sämre (Arvidsson et l., 2013). Ytterligre en nckdel är tt skörderester nsmls på ytn vilket kn led till sämre etblering, 10

13 men också en ökd risk för sjukdomr och ogräs (Arvidsson et l., 2013). En orsk till ökningen v ogräs är tt plöjningsfri odling till skillnd från konventionell plöjning medför tt ogräsfrön inte berbets ner i jorden (Stenberg, 2010). Dett gör tt de kn gro nästkommnde år (Stenberg, 2010). Lättre jordr hr ett stort behov v luckring vilket resulterr i tt de lämpr sig sämre för plöjningsfri odling än styvre jordr (Arvidsson et l., 2014). 3.3 Såbädden Då mjoriteten v Sveriges våroljeväxter odls i östr Sverige ställs stor krv på såbädden eftersom jordrn i dett område oft är utstt för försommrtork (Arvidsson, 2012). En grund berbetning på våren riskerr tt medför en sämre plntuppkomst än en konventionell höstplöjning (Arvidsson, 2012). Anledningen kn vr tt ggregten i ytn blivit för grov och därmed bidrgit till tt vdunstningsskyddet blivit sämre än i ett höstplöjt system (Arvidsson, 2012). När ggregtstorleken är liten är vdunstningen låg, men med en grövre ggregtstorlek ökr luftflödet och därmed uttorkningen vsevärt (Arvidsson & Pedersen, 2010). För tt minsk vdunstningen från såbädden rekommenders en så stor ndel ggregt med en dimeter på 1-2 mm som möjligt (Arvidsson, 2012). Det är därför viktigt tt inte uteslut såbäddsberedning då plöjningsfri odling tillämps (Arvidsson, 2012). Vårsådd kn iblnd resulter i tt jorden är torr på ytn även om jorden djupre ner är vttenmättd. Därför är det viktigt tt hushåll med vttnet och få en br ledning frm till fröet för tt säkerställ groningen (Arvidsson, 2012). För tt undvik tt vttenhlten runt fröet blir för låg är det viktigt tt minst 6 % växttillgängligt vtten finns i jorden kring kärnn (Arvidsson, 2012). År 1961 gjordes ett försök v Johnson och Buchele. De studerde groning v mjs smt mätte vdunstningen i ett upplägg med fyr ggregtstorlekr. Försöket visde tt vdunstningen ökde med en ökd ggregtstorlek. Dessutom försämrde de grövst ggregtstorlekrn groningen v mjsen (Johnsson & Buchele, 1961). Betydelsefull egenskper för såbädden redogjordes för i den idel såbädden under 80-tlet (figur 1) (Arvidsson, 2012). För tt säkerställ tt fröet får tillgång till vtten och därmed kn gro bör det plcers på en fst såbotten som kn trnsporter upp vtten underifrån. Ett br vdunstningsskydd fås v ett löst lger med fin ggregt ovnför utsädet. För tt minsk risken för skorp rekommenders en grövre struktur på ytn. 11

14 Figur 1. Den idel såbädden för vårrpsfrön. Fröet sk plcers på en fst såbotten och med en stor ndel finjord kring fröet som resulterr i en br vttentrnsport (Håknsson et l., 2002) 12

15 4 Mteril och metoder 4.1 Fältstudie Forskningsprojektet genomfördes på Säby, strx utnför Uppsl. Fältrbetet utfördes någon dg efter sådd på tre fält med olik jordrter, lättler, 20 % ler (Säby 3), mellnler, 36 % ler (Säby 2) och styv ler, 52 % ler (Säby 1). Fältkort för de tre försöken viss i figur 1. Försöksleden bestod v två olik såtidpunkter, tidig respektive sen, sm fyr olik berbetningsled. Arbetet begränsdes till den tidig sådden. Följnde berbetningsled ingick: 1) Höstplöjning, konventionell såbäddsberedning och sådd 1b) Grund berbetning två gånger på hösten 1c) Grund berbetning en gång på hösen, en gång på våren 1d) Grund berbetning två gånger på våren 13

16 Figur 2. Fältkort Undersökningsmetod Vårrpsen såddes 6/5. Sådd och efterföljnde mätningr utfördes senre än beräknt på grund v kll nätter och dålig upptorkning i fält. Någon dg efter sådd genomfördes såbäddsundersökning, cylinderprovtgning smt vttenhltsprovtgningr. 14

17 Såbäddsundersökningen utfördes för tt beräkn ojämnheter i mrkyt och såbotten, sådjup smt ggregtfrktionsfördelning i såbädden (Kritz, 1983). Utrustningen som nvändes vr en 40 cm x 40 cm plåtrm med en höjd på 10 cm (Kritz, 1983). Rmen plcerdes slumpvis ned i vrder försöksrutns såbädd och trycktes ner till såbotten. Därefter ldes en plåtvinkel med måtten 25 cm x 40 cm på utsidn v rmen (Kritz, 1983). Högst och lägst punkt mättes från mrkytn till rmens överknt vilket gv ett mått på mrkytns ojämnhet (Kritz, 1983). Inom rmen bestämdes berbetningsdjupet, som vnligtvis är smm som sådjupet (Kritz, 1983), genom tt den lös jorden grävdes ut och plcerdes i en mätcylinder. Därefter studerdes berbetningsbottens ojämnhet genom mätning v högst och lägst punkt i såbotten på smm sätt som för ojämnheter i mrkytn. I plåtvinkeln togs jorden i såbädden ut uppdelt på två skikt för bestämning v ggregtstorleksfördelningen. Vrder skikt sorterdes i frktionern >5 mm, 2 till 5 mm och <2 mm i dimeter (figur 3) (Arvidsson et l., 2010). Ett jordprov togs med spde ur såbädden och såbotten för bestämning v grvimetrisk vttenhlt. Figur 3. Såbäddsundersökning (Håknsson et l., 2002). Med hjälp v TDR mättes den volymetrisk vttenhlten i såbädd och såbotten i vrje rut. TDR är en förkortning v nmnet time domin reflectometry. TDRtekniken mäter spänning över tid (Andersson, 1994). Instrumentet bygger på en elektromgnetisk våg som trnsporterr energi (Andersson, 1994). Cylindrr (5 cm hög med en dimeter v 7,2 cm) togs ut från såbotten för bestämning v mrkens torr skrymdensitet. Tre cylindrr sttes ut i de rutor som hde berbetts med höstplöjning (led 1) respektive grund berbetning två gånger på våren (led 1d). Cylindrrn slogs ner på pln yt i såbotten men hjälp v en slägg tills de kommit ner 5 cm (se figur 4). En spde nvändes för tt få upp cylindrrn från mrken. Lock med ett filterppper plcerdes på cylindrrns båd ändr och därefter ldes de i en förvringslåd. Provern togs till lbbet och plcerdes i en 15

18 ugn där de torkdes i 105 C cirk två dygn. Därefter vägdes provern. Den torr skrymdensiteten beräkndes med hjälp v jordens torr vikt och cylinderns volym. Med hjälp v de uppmätt vttenhltern och givn värden på den grvimetrisk vttenhlten vid vissningsgränsen på Säby 1 (21 %), Säby 2 (16 %) och Säby 3 (10 %) kunde beräkningr v det växttillgänglig vttnet görs. Den volymetrisk vttenhlten mätt med TDR räkndes om till grvimetrisk vttenhlt med hjälp v uppmätt torr skrymdensitet. Anledningen till tt TDR-värden nvändes i beräkningen v växttillgängligt vtten vr tt vttenhltsbestämning med hjälp v TDR och uträkning v växttillgängligt vtten utifrån denn sedn skulle görs vid ytterligre ett ntl tillfällen under växtsäsongen. Beräkning v det växttillgänglig vttnet genomfördes med följnde formel: Växttillgängligt vtten = (Volymetrisk vttenhlt/torr skrymdensitet) Grvimetrisk vttenhlt vid vissningsgränsen. På Säby 1 och Säby 2 nvändes ett medelvärde v den torr skrymdensiteten i ll provtgn led på respektive plts, 1,14 g/cm 3 för Säby 1 och 1,18 g/cm 3 för Säby 2. Eftersom det fnns signifiknt skillnder melln leden på Säby 3 nvändes där värdet 1,16 g/cm 3 till beräkningen v det växttillgänglig vttnet i plöjt led och 1,04 g/cm 3 till beräkningrn i plöjningsfri led. Figur 4. Cylinderprovtgning, Foto: Lovis Bergkvist Plnträkning genomfördes den 24/5, cirk två veckor efter sådd. Plnträkningen utfördes genom tt en stålrm med ytn 0,25 m 2 plcerdes slumpvis på fyr pltser i vrje rut. Därefter beräkndes ntl plntor per kvdrtmeter med hjälp v medelvärdet från upprepningrn inom vrje rut smt rmens yt. 16

19 4.2 Sttistisk nlys Värden från fältrbetet sttes in i ett progrm vid nmn The SAS system. Signifiknsnivån 95 % nvändes för hel resulttnlysen. För tt resulttet sk vr signifiknt och tt det därmed finns en skillnd melln behndlingrn sk p-värdet (snnolikhetsvärdet) vr mindre än 0,05. Bokstävern, b, c, och d är signifiknsgrupper som nger om leden skiljer sig åt. Led som ej följs v smm bokstv är signifiknt skild från vrndr. 17

20 5 Resultt 5.1 Såbäddsundersökning Resultten från såbäddsundersökningen redoviss i tbell 1. Det fnns generellt signifiknt skillnder melln berbetningsmetodern på ll pltser. I tbell 1 frmgår tt det vr större ndel ggregt >5 mm i dimeter i de plöjningsfri leden jämfört med i det höstplöjd ledet. Andel ggregt 2-5 mm smt <2 mm vr större i det höstplöjd ledet och minst i det led som berbetts grunt på våren (figur 5, 6 och 7). Ojämnheten i såbädden och såbotten skiljde sig melln de olik berbetningsmetodern på ll tre pltsern. Ojämnheten i såbädden vr störst i det grunt vårberbetde ledet på de tre pltsern och minst i det höstplöjd ledet. I såbotten vr ojämnheten störst i det grunt vårberbetde ledet på Säby 2 och 3 och minst i det höstplöjd ledet på ll tre pltsern. De olik berbetningsmetodern hde ingen effekt på berbetningsdjupet (tbell 1). Tbell 1. Resultt v såbäddsundersökningrn. Ojämnhet i såbädd och i såbotten, berbetningsdjup och ggregtfördelningen i såbädden Plts) Led Säby 1) 1. Säby 1) 1b. Säby 1) 1c. Säby 1) 1d. Såbädd 39,0 46,7 57,5 53,7 Ojämnhet (mm) Såbotten 28,5 27,0 34,8 15,5 Berbetnings Djup (mm) 4,0b 3,1b 3,6b 4,4 Andel ggregt (%) >5 mm 2-5 mm <2 mm 14,0c 33,3bc 41,5b 57,6 36,0 32,1b 25,7bc 23,1c 50,0 34,7b 32,9b 19,3b Säby 2) 1. 41,8b 16,3c 3,4 16,3c 30,3 53,4 Säby 2) 1b. 48,5b 29,5b 2,8 38,9b 24,9b 36,1 Säby 2) 1c. 55,5 30,3b 3,8 57,2 22,7b 20,2c Säby 2) 1d. 56,5 44,5 3,3 63,6 20,6b 15,8c Säby 3) 1. Säby 3) 1b. Säby 3) 1c. Säby 3) 1d. 50,0 54,0 56,0 52,8 19,3b 31,5 30,3 32,5 2,9b 2,6b 3,3 1,8b 26,4b 36,1b1 39,1b 57,3 17,2 20,2 20,8 18,8 56,4 43,7b 40,1b 23,9c 1. Höstplöjning, tidig sådd, 1b. Grund berb. två ggr höst, tidig sådd, 1c. Grund berb. höst och vår, tidig sådd, 1d. Grund berb. två ggr vår, tidig sådd. Signifiknsnivåern sk läss enskilt för respektive plts. Signifiknsgrupper är utstt om det finns signifiknt skillnder. 18

21 Led Led 1d) 57,6 23,1 19,3 1c) 41,5 25,7 32,9 1b) 33,3 32,1 34,7 1) 14,0 36,0 50, Andel ggregt >5mm 2-5mm <2mm Figur 5. Aggregtstorleksfördelning i såbädden (%) på Säby Höstplöjning, tidig sådd, 1b. Grund berb. två ggr höst, tidig sådd, 1c. Grund berb. höst och vår, tidig sådd, 1d. Grund berb. två ggr vår, tidig sådd. 1d) 63,6 20,6 15,8 1c) 57,2 22,7 20,2 1b) 38,9 25,0 36,1 1) 16,3 30,3 53, Andel ggregt >5mm 2-5mm <2mm Figur 6. Aggregtstorleksfördelning i såbädden (%) på Säby Höstplöjning, tidig sådd, 1b. Grund berb. två ggr höst, tidig sådd, 1c. Grund berb. höst och vår, tidig sådd, 1d. Grund berb. två ggr vår, tidig sådd. 19

22 Led 1d) 57,3 18,8 23,9 1c) 39,1 20,8 40,1 1b) 36,1 20,2 43,7 1) 26,4 17,2 56, Andel ggregt % >5mm 2-5mm <2mm Figur 7. Aggregtstorleksfördelning i såbädden (%) på Säby Höstplöjning, tidig sådd, 1b. Grund berb. två ggr höst, tidig sådd, 1c. Grund berb. höst och vår, tidig sådd, 1d. Grund berb. två ggr vår, tidig sådd. 5.2 Vttenhlt och växttillgängligt vtten I tbell 2 redoviss grvimetrisk och volymetrisk (TDR) vttenhlt. Det fnns signifiknt skillnder i grvimetrisk vttenhlt i såbotten melln behndlingrn på ll tre fälten. Strkst signifikns vr det på Säby 3 där p-värdet låg på 0,002 för jämförelse melln leden. Det fnns ingen signifiknt skillnd i den grvimetrisk vttenhlten i såbädden. För den volymetrisk vttenhlten i såbotten fnns det signifikns på Säby 1 och 3. Högst vttenhlt vr det i det grunt vårberbetde ledet i såbädden och såbotten på smtlig pltser (tbell 2). Lägst vttenhlt i såbädden och i såbotten vr det generellt i det höstplöjd ledet. Resultten från beräkningen v det växttillgänglig vttnet redoviss i figur 8. Det fnns endst signifiknt skillnder för det växttillgänglig vttnet på Säby 1. Figuren visr tt det vr störst mängd växttillgängligt vtten i led d, grund berbetning två gånger på våren, både på Säby 1,2 och 3. Säby 3, med den lätt lern, hde i jämförelse med Säby 1 och 2 större mängd växttillgängligt vtten, vilket gällde för ll berbetningsmetodern. Lägst ndel växttillgängligt vtten hde den styv lern på Säby 1. Störst vrition v växttillgängligt vtten melln berbetningsmetodern vr det på Säby 2, där höstplöjningen gv 4,3 % och det vårberbetde ledet 11,6 % (figur 8). 20

23 Växttillgängligt vtten % Tbell 2. Grvimetrisk (från torkt jordprov) och volymetrisk (från TDR-mätning) vttenhlt i såbädd och såbotten Plts) Led Säby 1) 1. Säby 1) 1b. Säby 1) 1c. Säby 1) 1d. Grvimetrisk vttenhlt (%. (g/g)) Volymetrisk vttenhlt (%) Såbädd Såbotten Såbädd Såbotten 9,2 9,1 7,9 9,4 30,2b 32,0b 30,3b 36,0 3,0 3,0 2,4 4,8 29,1b 31,4b 29,3b 35,0 Säby 2) 1. 6,3 25,8b 9,2 23,4b Säby 2) 1b. 6,3 29,3b 11,3 28,7b Säby 2) 1c. 7,1 28,9b 8,2 27,5b Säby 2) 1d. 7,2 35,5 12,2 32,1 Säby 3) 1. 3,4 20,2c 6,3b 19,5b Säby 3) 1b. 5,3 23,8b 7,5b 21,7b Säby 3) 1c. 6,7 24,5b 7,3b 20,8b Säby 3) 1d. 18,4 27,6 13,0 25,6 1. Höstplöjning, tidig sådd, 1b. Grund berb. två ggr höst, tidig sådd, 1c. Grund berb. höst och vår, tidig sådd, 1d. Grund berb. två ggr vår, tidig sådd. Signifiknsnivåern sk läss enskilt för respektive plts b b b b b b 1 1b 1c 1d 2 0 Säby 1 Säby 2 Säby 3 Figur 8. Växttillgängligt vtten (%,g/g) i såbotten på Säby 1,2 och Höstplöjning, tidig sådd, 1b. Grund berb. två ggr höst, tidig sådd, 1c. Grund berb. höst och vår, tidig sådd, 1d. Grund berb. två ggr vår, tidig sådd. Led inom respektive plts som ej hr smm bokstv ngiven ovnför stpeln är signifiknt skild åt. 21

24 5.3 Torr skrymdensitet Den torr skrymdensiteten vr högst i de höstplöjd leden på Säby 1 och 3. På Säby 2 vr den torr skrymdensiteten däremot högst i det grunt vårberbetde ledet (tbell 3). Det fnns signifiknt skillnder i torr skrymdensitet på Säby 3. Tbell 3. Resultt cylinderprovtgning Led Säby 1) 1. Säby 1) 1d. Torr skrymdensitet medelvärde 1,16 1,13 Säby 2) 1. Säby 2) 1d. 1,12 1,24 Säby 3) 1. Säby 3) 1d. 1,16 1,04b 5.4 Plnttäthet Det vr störst vrition i ntlet uppkomn plntor på Säby 2 där det höstplöjd ledet hde högst och det grunt vårberbetde ledet lägst ntl uppkomn plntor (figur 9). Skillndern vr signifiknt. På de övrig två pltsern fnns ing signifiknt skillnder i uppkomst melln leden. 140 Antl plntor/m b c c b 1c 1d Säby 1 Säby 2 Säby 3 Figur 9. Antl plntor/m 2 på Säby 1, 2, och Höstplöjning, tidig sådd, 1b. Grund berb. två ggr höst, tidig sådd, 1c. Grund berb. höst och vår, tidig sådd, 1d. Grund berb. två ggr vår, tidig sådd. Led inom respektive plts som ej hr smm bokstv ngiven ovnför stpeln är signifiknt skild åt. 22

25 6 Diskussion Väderförhållnden innn sådd vr ogynnsmm Kyl och dålig upptorkning i fält medförde tt den tidig sådden utfördes ovnligt sent. Skillnden i ggregtstorleksfördelning i såbädden melln berbetningsmetodern vr tydlig (tbell 1). Resultten från såbäddsberedningen visr tt ndelen ggregt >5 mm i dimeter vr större i de plöjningsfri leden än i det konventionellt plöjd. I det vårberbetde ledet vr ndelen ggregt >5 mm cirk % på de tre pltsern medn den efter plöjning inte vr mer än % (figur 5, 6 och 7). Det vårberbetde ledet på Säby 2 hde så mycket som 64 % ggregt >5 mm. Den övre gränsen för ett br vdunstningsskydd hr bedömts vr 50 % (Kritz, 1983). Grövre ggregt på ytn kn visserligen vr br som skydd mot skorp men medför tt vdunstningen blir hög. En blöt och kll vår med dålig upptorkning kn h bidrgit till den grov strukturen i ytn efter vårberbetning. Säby 1 (med jordrten styv ler) hde lägst ndel ggregt >5 mm i det höstplöjd ledet, 14 %, och låg därmed långt under gränsen 50 %. Störst ndel ggregt 2-5 mm och <2 mm hde på smtlig pltser det höstplöjd ledet och lägst det som berbetts grunt på våren. Eftersom vdunstningen är som lägst vid en ggregtstorlek på 1-2 mm (Arvidsson et l., 2010) vr vdunstningsskyddet sämst i det grunt vårberbetde ledet. Vttenhlten i såbädden och såbotten skiljde sig åt melln de fyr olik berbetningsmetodern. Resultten stämde br överens med teorin. Den volymetrisk och grvimetrisk vttenhlten vr högst i både såbädd och såbotten i de plöjningsfri leden och lägst i det höstplöjd. Dett visr tt en grundre berbetning, och då särskilt en grund vårberbetning utn föregående höstberbetning, bevrde mrkfukten i större utsträckning än en konventionell höstplöjning. Dett stämmer också med tidigre års forskningsresultt från liknnde studier (Arvidsson et l., 2010). Resulttet visde tt en grundre berbetning på våren gv en bättre förutsättning för fröet tt etbler sig vd gäller växttillgängligt vtten än en höstplöjning. Berbetningsmetoden hde en större betydelse för det växttillgänglig vttnet på de styvre lerorn på Säby 1 och 2 än på den lätt lern på Säby 3. På Säby 3 vr ndelen växttillgängligt vtten generellt högre än på de övrig pltsern, 11.8 % i det vårberbetde ledet. Minst ndel växttillgängligt vtten hde den styv lern på Säby 1 med 4,2 % i det höstplöjd ledet, vilket låg långt under den rekommenderde gränsen på 6 % växttillgängligt vtten (Kritz, 1983). Berbetningsmetoden torde därför h vrit v störst betydelse för vttentillgängligheten på den styvre jorden och mindre på den lättre. Plntuppkomsten vr högst efter grund berbetning två gånger på hösten på Säby 1 och Säby 3 medn den på Säby 2 vr högst i ledet som höstplöjts. Det fnns signifiknt skillnder i plntuppkomst på Säby 2. Orsken till en sämre 23

26 uppkomst i det vårberbetde ledet kn koppls till teorin om tt en grövre struktur i ytn kn resulter i ett sämre vdunstningsskydd och h en negtiv påverkn på uppkomsten. En grov struktur kn även rent fysiskt försvår uppkomsten för plntn. Det höstplöjd ledet hde på ll pltsern störst ndel fin ggregt i såbädden, vilket kn h påverkt plntuppkomsten positiv. Det vårberbetde ledet hde högre plntuppkomst på den lätt lern än på den styv, vilket förmodligen berodde på tt det vr en grövre struktur i såbädden på den styv lern. Plntuppkomsten i det vårberbetde ledet kn även h påverkts v tt det vr en ojämnre i såbotten i dett led än i det höstplöjd ledet. 24

27 7 Slutsts Plöjningsfri odling, och då speciellt när den utfördes på våren utn föregående höstberbetning, ökde ndelen växttillgängligt vtten i mrken, vilket ger en br förutsättning för fröet tt gro. Det växttillgänglig vttnet vrierde melln fälten med olik lerhlt och högst ndel växttillgängligt vtten vr det generellt på den lättre lern. Berbetningsmetoden vr v signifiknt betydelse för det växttillgänglig vttnet på den styv lern och på mellnlern men inte på den lätt lern. Resultten bekräftde i stort hypotesern som ställdes upp innn utförndet v projektet. Vttenhlten i såbädd och såbotten vr högst i det grunt vårberbetde ledet, vilket kn h en stor betydelse om det blir en vrm försommr utn regn. Aggregtstrukturen skiljde sig åt melln berbetningsmetodern. Grövst bruk i såbädden blev det på smtlig pltser i det led som berbetts grunt på våren Dett kn h vrit en nledning till tt plntuppkomsten vr lägst i det vårberbetde ledet. Den kylig och blöt våren kn h vrit en stor bidrgnde fktor till tt strukturen blev så pss grov efter vårberbetningen. 25

28 8 Referenslist Andersson, J. (1994). Vttenhltsmätningr med TDR och neutronsond i försök med tidig sådd v korn = Soil moisture mesurements with TDR (time domin reflectometry) nd neutron probe in field experiment with erly sowing of brley. Meddelnde från jordbruksvdelningen. Nr 11, Institutionen för mrkventenskp. Sveriges lntbruksuniversitet, Uppsl, Exmensrbete. Tillgänglig: [ ]. Arvidsson, J. & Sveriges lntbruksuniversitet. Avdelningen för jordberbetning (2006). Jordberbetningsvdelningens årsrpport 2006 = Results of reserch in soil tillge in Uppsl: Avdelningen för jordberbetning, Sveriges lntbruksuniversitet. Tillgänglig: [ ]. Arvidsson, J., Pedersen, M., Crlsson, O., Månsson, A., Pettersson, E., Keller, T., Bölenius, E., Wejde, T. & Christensson, B. (2010). Optiml mrkstruktur för oljeväxtodling. Rpporter från jordberbetningen; Nr 119, Institutionen för mrk och miljö, Uppsl. Arvidsson, J. & Pedersen, M. (2010). Försök med olik såbäddsberedning och sådd till våroljeväxter. Rpporter från jordberbetningen. Nr 127, Inst., mrk och miljö. Sveriges lntbruksuniversitet, Uppsl, Tillgänglig: [ ]. Arvidsson, J. (2012). Vtten och ggregt nyckeln till säker uppkomst. Svensk frötidning, nr. 2. Tillgänglig: [ ]. Arvidsson, J., Etn, A. & Rydberg, T. (2013). Försök med plöjningsfri odling och direktsådd Uppsl: Institutionen för mrk och miljö. Sveriges lntbruksuniversitet Rpporter från jordberbetningen; Nr 127. Arvidsson, J., Etn, A. & Rydberg, T. (2014). Fkt Jordbruk-Rön från Sveriges lntbruksuniversitet. Sveriges lntbruksuniversitet, (2). Tillgänglig: [ ]. Blomquist, J. (2013). Storslm för Sättrs sen sådd. Svensk Förtidning, nr 1/13 Tillgänglig: [ ]. Fogelfors, H. (2015). Vår mt. Odling v åker- och trädgårdsgrödor. Upplg 1:1. Lund. Studentlittertur AB, 1. ed. Tillgänglig: [Accessed ]. Gunnrson, A. (2008). Vässd vårrps. Rpport från Svensk Rps AB Projekt 20/20. Tillgänglig: 26

29 dec_vssd_vrrps.pdf. [ ]. Håknsson, I., Myrbeck, A & Etn, A. (2002). A review of reserch on seedbed preprtion for smll grins in Sweden. Soil nd Tillge Reserch, 64(1), pp Tillgänglig: [ ]. Johnsson, B. (2015). Värdet v våroljeväxter ekonomisk konsekvenser v ett förbud mot växtskyddsmedel. Jordbruksverket; Nr 13. Tillgänglig: /r15_13.pdf [ ]. Johnsson, W.H. & Buchele, W.F. (1961). Influence of soil grnule size nd compction on rte of soil drying nd emergence of corn. Trns. ASAE 4, Kritz, G. (1983). Såbäddr för vårsträsäd: En stickprovsundersökning. Rpporter från jordberbetningsvdelningen. Nr 65. Avd. för jordberbetning, Inst. för mrkvetenskp, Sveriges lntbruksuniversitet, Uppsl. Nilsson, N. M. (1983). Höst- eller vårplöjning till vårsådd på kpillär jordr. Uppsl: Sveriges lntbruksuniversitet, Institutionen för mrkvetenskp, Avdelningen för jordberbetning. ISBN Stenberg, M. (2010). Reducerd jordberbetning på rätt sätt en vinst för miljön!. Skr, Institutionen för mrk och miljö, SLU, Tillgänglig: et/reducerd-jordberbetning-p-rtt-stt-jordbruksverket-2010.pdf. [ ]. Wllenhmmr, A.-C. (2004). Odlingsbeskrivningr Oljeväxter och Lin. Ekologisk växtodling, Hushållningssällskpet Örebro län. Tillgänglig: _15_3.pdf. [ ]. 27