Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1
Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr.o.m. höstterminen 2012. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn, elever, maj - (likabehandling) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse Datum för statistik: 2015-03-31 Inskrivna barn: 26 Gruppstorlek: Barnen är indelade i två grupper under fm. Personaltäthet (kvinnor/män): 4 Barn i omsorg på obekväma tider: 0 Män i förskolan: 0 Modersmål: Svenska Ledningsresurs: 1,0 förskolechef som delas mellan 4 förskolor, 1 arbetslagsledare Pedagogista/pedagogisk utvecklare: 0,9 som delas mellan 4 förskolor Specialpedagogisk kompetens: 1,0 specialpedagog som delas mellan samtliga kommunala förskolor. 2
Utveckling och lärande Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och skolans tidiga år. Läroplansmål Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. I olika samtalsforum, har vi reflekterat och diskuterat kring valet av material och hur vi organiserar vår miljö. Vi har förrändrat i vår innemiljö och skapat mötesplatser där det blir naturliga möten mellan barn-barn och barn-pedagoger. Vi har tänkt kring vilket material som är stimulerande och intressant och som bidrar till barnens utveckling. De äldsta barnen har under året haft ett projekt där de har utmanats i tankar om långt och kort genom konstruktion och skapande tekniker. De har utmanats i frågor som: Hur kan man veta att något är högt/långt? Var slutar det korta? Var börjar det långa? Barnen har också varit delaktiga i dokumentationen genom ipad. De yngre barnen har arbetat med musik, och rytmik som filmats för gemensamma reflektionssamtal tillsammans med barnen. De har också undersökt och utforskat genom att konstruera med korta/långa rör och pappskivor. Dagliga sång- och läsestunder tillsammans med barnen. Vi har fotat och filmat barnens arbeten och aktiviteter, men bara sporadiskt skrivit ner det barnen sagt och gjort. Vi har till viss del använt oss av målbilden i vår pedagogiska plattform för att kontrollera att vi fått med läroplansmålen. Vi har observerat att barnen gärna söker sig till ateljén där de har fått möjlighet att utforska och upptäcka det varierande materialets olika egenskaper. Barnen bygger och konstruerar mycket gemensamt, där tankar och teorier diskuteras. Genom projektarbetet har barnen fått möjlighet att få med sig olika begrepp, så som långt, kort, högt och lågt. Vi har observerat att de yngre barnen deltar i de aktiviteter vi erbjudit dem på olika sätt. Barnen sjunger gärna och ber om att vi ska läsa för dem och tittar gärna själva i böcker. Vi har saknat barnens tankar kring sina projektarbeten och aktiviteter. Tydliggjort att vi lever upp till våra läroplansmål 3
Genom att vi använt oss av varierande material i vårt utforskande har barnen getts möjlighet till att upptäcka olikheter. Vi har upplevt att det är bra att erbjuda samma aktiviteter flera gånger, så att barnen känner igen sig och blir trygga i att delta. Barnen utvecklar sina tidigare erfarenheter för varje gång. Då vi är intresserade och visar glädjen i att sjunga och läsa så inspirerar vi barnen. Vi upplever att vi inte är så vana att skriva ner det barnen säger och dokumentationen känns inte fullvärdig då barnens tankar saknas. Då vi ibland använder målbilden i vår pedagogiska plattform har vi sett att vi fått med läroplansmålen i verksamheten Föra diskussioner om materialets och miljöns betydelse för barnens utveckling och lärande. Utveckla dokumentationen med att skriva ner våra observationer och reflektioner. Utveckla användandet av den pedagogiska plattformen. Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Vi har inte diskuterat, använt oss av litteratur kring begreppet kulturell identitet eller skapat det modersmålsnätverk som var planerat. Det finns fortfarande ett behov av att få mer förståelse och kunskap kring hur vi på bästa sätt ska ta emot och stödja de barn som har ett annat modersmål och kulturell identitet Vi har prioriterat att diskutera andra frågor på våra personalträffar, då vi för tillfället inte har några barn med annat modersmål och kulturell identitet, men det är av vikt att vi diskuterar dessa frågor så att vi har en rutin och kunskap kring detta. För att nå alla barn så finns det ett behov av att återuppta/skapa ett modersmålnätverk som gör att vi pedagoger kan få mer kunskap och förståelse för hur vi ska tillgodose barn med annat modersmål och annan kultur. Tips och idéer! Vägledning! Skapa gemensamma rutiner hur mottagandet ska ske för våra nyanlända familjer. Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och skolans tidiga år. Vi har regelbundet lyft och diskuterat barnens behov i personalgruppen. 4
Vår specialpedagog har handlett oss och medverkat i verksamheten under året. Genom våra diskussioner har vi fått en större kunskap om varje barns och gruppens behov. Vi upplever att vi fått bra stöd av vår specialpedagog Våra regelbundna diskussioner och reflektioner kring barnens arbeten och aktiviteter har resulterat i att vi fått möjlighet och större kunskap att både se till gruppens och det enskilda barnets behov. Stödet från vår specialpedagog har gjort att vi känner oss säkrare i vårt arbete. Använda pedagogisk dokumentation som grund för våra diskussioner och reflektioner kring barnen. Ta hjälp av Specialpedagog vid behov. Barns inflytande Alla flickor och pojkar ska ha ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll, genom att utveckla sin förmåga att göra val, påverka och samspela med andra. Vi har haft återkommande reflektioner om att hur viktigt det är att ha tillgängligt material så barnen erbjuds möjlighet att göra egna val. Vi har haft regelbundna reflektionsmöten där barnens individuella och gruppens behov lyfts. Barnen har getts möjlighet att göra egna val under hela dagen. Materialet har blivit mer tillgängligt för barnen. Barnen har bemötts utifrån sina önskningar och behov. Då vi återkommande lyft frågan om val av material och materialets placering har vi fått större förståelse av hur viktigt det är att barnen erbjuds möjligheten att göra egna val. Vi har blivit bättre på att lyssna och ta till vara på barnens intressen, idéer, och önskemål. Återkommande diskussioner och reflektioner om hur vi organiserar material och miljö så den blir mer utmanande och utvecklar barnens delaktighet och inflytande. Använda pedagogisk dokumentation för att få större kunskap och förståelse om hur vi ska bemöta det individuella barnet och gruppen. 5
Pedagogiskt ledarskap Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Förskolans pedagogiska plattform är ett levande dokument på förskolorna. Bokcirkel med fyra tillfällen har genomförts. Skapande nätverk pågår. Två pedagoger har ett uppdrag att tillsammans med förskolorna utveckla lär plattformen Unikum. Arbetet med kvalitetsperioderna har fortlöpt under verksamhetsåret. Förskolecheferna har deltagit i en konferens om kvalitetsarbete i förskolan. Handlingsplaner har utformats utifrån resultaten från personalenkäten. Uppdrag för tre pedagagogistor/pedagogiskutvecklare har skapats. Förskolorna arbetar utifrån den pedagogiska plattformen. Pedagogistorna har i uppdrag att utveckla förskolornas pedagogiska verksamhet utifrån förskolans läroplan och den pedagogiska plattformen. Ca. Tjugo pedagoger har träffats vid fyra tillfällen, läst och diskuterat boken Lyssnandets och seendets villkor av Christina Wehner Godée. Två pedagoger med uppdrag att implementera, lär plattformen, Unikum har besökt förskolorna för att hjälpa pedagogerna igång. Nyckelpersoner finns på varje förskola. Det skapande nätverket har påbörjats under våren och kommer att träffas vid fyra tillfällen. Alla förskolor har prioriterat tre utvecklingsmål från personalenkäten. Handlingsplaner finns. Arbetslagsledarna och förskolans pedagoger har gemensamt utvärderat och sammanställt kvalitetsperiodernas olika dokument. Pedagogistorna har ansvar för fyra förskolor var. Förskolans pedagogiska plattform blir mer och mer förankrad i verksamheten efter att pedagogistorna började sina uppdrag. Den används på planeringar och gemensamma möten. Bokcirkeln har gett bra samtal om innehållet i boken men också skapat kontakter mellan pedagoger från olika förskolor. Skapande nätverket skapar också kontakter mellan de olika verksamheterna men det är för tidigt att analysera något resultat. Arbetet med de olika kvalitetsperioderna upplevs positivt och utvecklande för verksamheten. Period 1 ligger lite fel" i tiden (juli september) så önskemål är att dela in kvalitetsarbetet i tre istället för fyra perioder vilket kommer att ske from hösten 2015 Arbetet med åtgärder i handlingsplanerna arbetas det med men är ett arbete som kommer att ta tid innan någon analys kan ske. 6
Under våren 2015 skickas enkätfrågor ut till förskolorna där det i svaren ska framgå vilken utveckling man upplevt sedan pedagogistorna började hösten 2014. Bilda ytterligare nätverk. Arbeta med handlingsplanerna. Implementera de nya kvalitetsperioderna. Se över och ev. revidera förskolechefernas ledningsdeklaration. 7