I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

Relevanta dokument
INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

Något om funktionsföljder/funktionsserier

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

Huvud metod för beräkning av massan för en av en kropp med densiteten ρ ( x, är trippelintegral

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

5 Signaler och system i z-planet Övningar 5.1 Bestäm överföringsfunktionen i z-planet för ett system med impulssvaret

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

Stokastiska variabler

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

============================================================ ============================================================

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i en öppen omgivning D av punkten ) A =.

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Symmetriska komponenter, Enlinjediagram och Kortslutningsberäkningar

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Bertrands postulat. Kjell Elfström

12. Numeriska serier NUMERISKA SERIER

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Induktion LCB 2000/2001

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

Analys av polynomfunktioner

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

Tentamen TEN1, HF1012, 30 maj Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 14:00-18:00 Lärare och examinator : Armin Halilovic


Analysens grunder. Tomas Ekholm Niklas Eriksen. Matematiska institutionen, 2001 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse

Kompletterande kurslitteratur om serier

Tentamen i Envariabelanalys 1

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Räkning med potensserier

INTEGRALEKVATIONER. Fredrik Smeds. Karlstads universitet, Institutionen för ingenjörsvetenskap, fysik och matematik, 2005.

LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis


TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

============================================================

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, olikheter och binomialkoefficienter

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

101. och sista termen 1

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

13 Generaliserade dubbelintegraler

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

Transkript:

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR SERIER (OÄDLIGA SUMMOR) Defiitio E serie är e summ v oädligt måg termer I de här stecile etrtr vi huvudslige reell tlserie, dvs serier vrs termer är reell tl (I slutet v stecile hr vi ågr oft föreommde Mcluris serier) Amärig: Serie strtr oftst med ide 0 eller me vr vile som helst heltl Defiitio Låt vr e serie E ädlig summ delsumm (eller rtilsumm) s lls Defiitio Om gräsvärdet s S, där S är ett tl säger vi tt serie overgerr och hr summ S I dett fll sriver vi S Serie divergerr om de ite overgerr dvs om gräsvärdet om gräsvärdet ite eisterr s är, eller Sts Om serie overgerr då är 0 Vi uttryc stse å földe (mer vädrt) sätt: Sts ' 0 (serie divergerr) Bevis v sts : Atg tt serie overgerr Frå s s får vi, för, S S 0 vsv Sid v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Amärig: Om de llmä terme divergerr serie, i e serie ite går mot 0 då då me om går mot 0 då serie åde diverger och overger Med dr ord : 0 är ett ödvädigt me ite tillräcligt villor för series overges Te, serie 0 divergerr (som vi visr ed med itegrlriterium) trots tt Ugift Vis tt földe serier divergerr: ), ) c) ( ) ) Serie divergerr eftersom ite går mot 0 ( de går mot /) då ) Serie divergerr eftersom ite går mot 0 ( de går mot ) då c) Serie ( ) eisterr ite eftersom divergerr eftersom ) ( ite går mot 0 då om är ämt - om är udd Gräsvärdet -------------------------------------------------------------------------------------------- Földe sts får vi diret frå defiitioe v egreet " overget serie" (Defiitio ) och egeser för gräsvärde Sts Om ( A B och är två overget serier och A, B två ostter så är serie ) ocså overget och ( A B ) A B Sid v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Egese overgese/ divergese för e serie åvers ite v ädligt måg termer Vi reciserr dett i äst sts Sts Låt > vr ett heltl Serie overgerr om och edst om serie overgerr Bevis: Låt > vr ett heltl Vi hr är ett tl Vi hr edst om serie ( ) är ett tl Med dr ord serie overgerr DE GEOMETRISKA SERIE där de ädlig summ Härv ser vi tt ( ) är ett tl om och overgerr om och edst om De gemetris serie är summ 0 q q q q Serie overgerr om q < som vi visr med häl v de äd formel för ädlig geometris summor: s q q Om q < och då q 0 q q q om q q Därför s 0 q q Alltså q 0 q om q < Om q då q går e mot 0 då och därför divergerr serie i dett fll Smmfttigsvis De geometris serie overgerr och hr summ q 0 q om q < De geometris serie 0 q divergerr om q Sid v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Ugift Bestäm om földe geometris serier är overget och erä summ om dett är fll ) ) 8 c) 9 7 0 80 e) 0 g) 0 d) f) 7 0 9 h) 0 7 0 0 9 Lösig c) 9 8 7 9 9 Svr: ), ) 9 c) 8 7 d) e) f) g) serie divergerr mot h) serie divergerr mot POSITIVA SERIER Defiitio E serie är ositiv om > 0 för ll Eftersom delsummor v e ositiv serie ildr e väde ositiv tlföld e ositiv serie tige overger, eller diverger mot Serie overgerr om och edst om delsummor serier: s ildr e egräsd tlföld Därmed hr vi földe sts om ositiv Sts Låt vr e ositiv serie dvs > 0 Serie är overget om och edst om det fis ett ostt M sådt tt M för ll Sid v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR KOVERGESKRITERIER (TEST) FÖR POSITIVA SERIER Sts ITEGRALKRITERIUM (eller Cuchys ITEGRALKRITERIUM) Atg tt f () är e ositiv, vtgde futio å itervllet och otiuerlig futio å itervllet [, ), där är ett heltl Då är åd overget eller åd diverget ( och itegrle f ) f ( ) d tige Bevis: f() f() f() Eftersom f () är e ositiv och vtgde futio gäller det f ( ) f ( ) f ( ) i itervllet [,] och därmed földe usttig (oter tt ) : f ( ) f ( ) d f ( ) Härv drr vi földe slutstser: Om serie overgerr så overgerr ocså itegrle, eftersom f ( ) d f ( ) Om serie divergerr ( dvs f ( ) ) så divergerr ocså itegrle, eftersom f ( ) f ( ) d Amärig Vi oftst väder itegrle d som overgerr om och edst om > Sid v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Ugift Bestäm om földe serier overgerr eller divergerr: ) ) c) d) e) l f) l l(l ) g) l h) l ) Låt f ( ) Då är f () e ositiv futio, ( uert) å itervllet [, ), e vtgde futio (ämre är e väde futio) å itervllet [, ) Eftersom d ocså serie R d l l R l R R divergerr { [ ] [ ] } så divergerr ) Låt f ( ) Då är f () e ositiv, vtgde och otiuerlig futio å itervllet [, ) d som overgerr om och edst om > I vårt fll > och därför itegrle d overgerr Serie overgerr eftersom d overgerr c) Låt f ( ) Då är f () e ositiv och vtgde futio å itervllet [, ) overgerr för > och divergerr för eftersom smm gäller för ( de äd) itegrle d Sid 6 v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR d) Låt f ( ) Då är f () e ositiv och vtgde futio å itervllet [, ) d rct R R [ ] [ rct R rct ] R π π π (tl) Alltså itegrle d overgerr och därmed gäller smm för serie e) Låt f ( ) Då är f () e ositiv och vtgde futio å itervllet [, ) l Först l d [sustitutio l v d dv ] dv l v C l(l ) C v R d l(l ) l(l R) l(l ) l R R Därför [ ] [ ] Slutlige l divergerr eftersom l d divergerr ( ) f) Låt f ( ) Då är f () e ositiv futio å itervllet [, ) { lägg l l(l ) märe till tt l(l ) > 0 om l > dvs om > e 7 } f () är vtgde futio å itervllet [, ) eftersom ämre l l(l ) är väde i itervllet Vi erär d l l(l ) [sustitutio l(l ) v d dv ] l dv l v C l(l(l )) C v l l(l ) R Därför d [ l(l(l )) ] [ l(l(l R)) l l(l ) ] Slutlige l l(l R ) R d [ l(l(l )) ] R l l(l ) R divergerr serie eftersom divergerr ( ) Sid 7 v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Svr: ) divergerr, ) overgerr, c) overgerr för > och divergerr för d) overgerr e) divergerr f) divergerr g) overgerr ( tis: ( ), itegrl-sustitutio l v ) l f h) overgerr om och edst om > ( tis: ) f ( ), itegrl-sustitutio l v l JÄMFÖRELSEKITERIER FÖR POSITIVASERIER Sts 6 Jämförelseriterium I Låt Då gäller földe: och för vr två ositiv serier, såd tt Om ( "de större") serie overgerr, så overgerr ocså serie Om ( "de midre ") serie divergerr, så divergerr ocså serie Bevis: Oserver tt e ositiv serie tige overgerr ( summ är ett ositivt tl) eller divergerr mot Frå för hr vi 0 Sid 8 v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Härv ( overgerr) < < och ( divergerr) Amärig: Vid tillämig v ämförelsestse väder vi oftst földe serier: serie och som overgerr om och edst om >, de geometris serie q som overgerr om och edst om q < Ugift Bestäm om földe ositiv serier overgerr eller divergerr: ) l ) Lösig: ) Eftersom l < < för och l divergerr ( divergerr för ) föler eligt ämförelsestse tt l ocså divergerr ) Eftersom > ) för och overgerr ( overgerr för föler eligt ämförelsestse tt ocså overgerr ----------------------------------------------------------------------------------------------------- edståede sts som är diret åföld v Jämförelseriterium I är i måg fll elre tt väd e sälv Jämförelseriterium I Sts 7 Jämförelseriterium II ( A it comriso test ) Låt ositiv serier Om Sid 9 v och vr två

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR A där 0 < A < så är tige åd serier overget eller åd diverget Bevis: Atg tt Då fis det ett tl K så tt K A där 0 < A < Låt ε > 0 vr ett litet tl sådt tt A ε > 0 A ε A ε eller ( A ε ) ( A ε ) för ll Atg tt K K overgerr Då overgerr ocså K K ( sts ) Därmed overgerr ( A ε ) ( A ε ) Frå ( A ε ) och ämförelseriterium I, föler då tt overgerr Därmed (sts ) overgerr ocså serie At u tt och därmed K ( A ε ) ( A ε ) divergerr Då gäller Frå ( A ε ) hr vi då tt och därmed K Ugift Bestäm om földe ositiv serier overgerr eller divergerr: ) ) c) d) e) Lösig: ) För stor är "evivlet" med uttrycet som vi får geom tt ehåll edst domierde termer i tälre och ämre ( de termer som väer sst då går mot oädlighete) : Alltså ~ (vi etecr ) Sid 0 v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Med dett vl lir Vi ämför och Eftersom och K divergerr, så eligt ämförelseriterium, divergerr ocså serie K ) För stor är "evivlet" med Vi ämför med Eftersom och overgerr () så, eligt ämförelseriterium, overgerr ocså serie c) För stor är "evivlet" med Eftersom och divergerr, så divergerr ocså serie Sid v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR d) För stor är "evivlet" med ( oter tt domierr i tälre med domierr i ämre ) Först ) ( ) ( 0 0 0 0 ) ( ) ( Serie är e geometris serie med vote < och därför overget Alltså och serie overgerr Därför, eligt ämförelseriterium overgerr ocså serie e) För stor är "evivlet" med Eftersom (erä sälv) och serie divergerr ( de llmä terme går e mot 0) så divergerr ocså serie Svr: ) divergerr ) overgerr c) divergerr d) overgerr e) divergerr ÅGRA VIKTIGA MACLAURIS SERIER 0 < Sid v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR e cos( ) si( )!! 0!! 0 0 l( ) ( ) ()! ( ) ( )! 0 ( )!!!! 6! 7! 6 7 < < < < < < < Ugift 6 Berä földe summor med häl v ovståede Mcluris serier )!!! ) c) 7 0! ( ) 0! d) 8 0! e)!!! f) 6!! 6! 7 g)!! 7! g) Svr: ) e ) 7e c) e d) / 8 e e) e f) cos( ) g) si( ) h) l Sid v